DNA-repair. Cell and Molecular Biology. Program. Mutationer. Felaktiv duplikering av ärftlig information. 1x10 9 fel/nukleotider polymeriserade

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DNA-repair. Cell and Molecular Biology. Program. Mutationer. Felaktiv duplikering av ärftlig information. 1x10 9 fel/nukleotider polymeriserade"

Transkript

1 KAROLINSKA INSTITUTET Department of Cell and Molecular Biology Medical Nobel Institute Cell and Molecular Biology Piergiorgio Percipalle, PhD Program Föreläsning 1 DNA Repair Föreläsning 2 - Transkription Föreläsning 3 Genreglering Föreläsning 4 Genreglering och signaltransduktion Föreläsning 5 RNA-processning Föreläsning 6 - Translation Duplikering av den genetiska informationen är en mycket säker process med få fel DNA-polymeras: 1x10 5 fel/polymeriserade nukleotider DNA-repair En individs överlevnad kräver genetisk stabilitet 1x10 9 fel/nukleotider polymeriserade Fenotyp Felaktiv duplikering av ärftlig information Enzym eller process Mutationer Vad är genetisk variation? Möjliggör långsiktig genetisk utveckling av en art i en föränderlig miljö Coloncancer Hudcancer Cellulär UV-känslighet Bröst-och äggstockscancer Förtid åldrande Medfödda abnormaliteter Mismatch repair Nucleotide excision-repair Mutationer i DNA-polymeras Repair med homolog rekombination DNA-helikas DNA inter-strand crosslink repair Vad är en mutation? Ärftliga förändringar i nukleotidföljden hos en kromosom Vilka typer av mutationer blir ärftliga? Endast sådana som påverkar könsceller är ärftliga 1

2 Ärftliga sjukdomar med fel i DNAreparation Varifrån kommer mutationer? Inducerade mutationer - Ioniserade strålning (Röntgenstrålning och γ-strålning) - Kemiska mutagener Spontanmutationer - När orsaken är till mutation är okänd Inducerade mutationer Basmodifierande agenter - mispairing Basanaloger Interkalerande agenter påverkar DNA-replikering, transkription och translation Interkalerande agenter Insertion eller deletion av ett helt baspar ger frameshift-fel 2

3 Spontan DNA-skada Kemiska modifikationer av DNA - Deaminering av cytosin - Depurinering 10,000 purines are lost per 20 hour cell cycle - Tymidindimerer (Oxydatively damaged bases) Deaminering av cytosin Depurination Tyminedimer Pyrimidinbaser är mycket känsliga för UVstrålning Tymindimerer hindrar korrekt replikation Antingen dör cellen eller börjar dela sjukligt, kan ge malignanta förändringar (tumörer) (t ex Xeroderma pigmentosum) DNA-reparation Det uppstår olika typer av förändringar hos DNAmolekyler kontinuerligt T ex strängar som går av, felaktivt inkorporerade nukleotider, nukleotider som skadas Det är viktigt med genetisk stabilibetet för att en organism och en art kan överleva Därmed har organismer utvecklat många olika mekanismer för reparering av skador hos DNA 3

4 Korrekturläsning av DNA-polymeras DNA-polymeras har 3-5 korrekturläsning DNA-skador kan repareras av flera olika mekanismer Singelsträngade brott i DNA Dubbelsträngade brott i DNA Polymerisering Editering Base Excision Repair Singelsträngade brott i DNA Apurinic sites on the DNA Base Excision Repair Nucleotide Excision repair Nucleotide Excision Repair Ataxia ATM-protein medierar cellulära reaktioner till DNA-skador (särskilt i cellcykeln) Flera enzymer kan känna av en förändrad form av DNA-strängen Tymindimerer repareras med hjälp av denna mekanism mutation Leukemi Lymphoma Genomisk instabilitet 4

5 Werners syndrom Tidig föråldrande Polymorfismer i genen WRN Missense-polymorphism ger funktionella varianter Konservativa polymorphismer ger inte funktionella förändringar Missense-mutationer Vad betyder det? Cockayne syndrom DNA-repair-sjukdom UV-känslighet Single-stranded DNA endonuclease (XPF) 3 5 exo 3 5 helicase RESULTAT DNA-repair fungerar inte Replication Step 5 3 polymerization Tre steg som garanterar bra DNA-synthes 3 5 exonucleolytic proofreding Strand-directed mismatch repair Errors per nucleotide polymerized 1x10 5 1x10 2 1x10 2 Total 1x10 9 Dubbelsträngade brott i DNA Ionizing radiations, oxidizing reagents, replication errors, certain metabolic products in the cell Hela kromosomen kan gå av (båda strängar) Därmed har organismer utvecklat många olika mekanismer för reparering av skador hos DNA 5

6 Williams syndrom Non-homologous end-joining Deletion av kromosom 7 (elastin, LIM kinase) Homologous end-joining Breast cancer susceptibility gene 2 (BRCA2) BRC2_Human Storlek: 3418 aminosyror; Da Funktion: deltar i en pathway associerad med aktivering av double-strand break repair och/eller homolog rekombinering Subenhet: Interagerar med RAD51. Vävnadsspecificitet: högsta nivåer av uttryck hos bröst och tymus, något lägre nivåer i lungan, ovarier och mjälte Likheter: innehåller 8 BRCA2 repeats 6

7 7

8 Program Föreläsning 1 DNA-repair Föreläsning 2 Transkription Föreläsning 3 Genreglering Transkription Föreläsning 4 Genreglering och signaltransduktion Föreläsning 5 RNA-processning Föreläsning 6 - Translation Hur använder nder cellerna informationen i kromosomernas DNA? Hur ser det ut påp kromosomen? Molekylärbiologins centrala dogma RNA-syntes 1

9 DNA-sekvenser transkriberas till RNA Transkription Ribonucleic acid (RNA) Likheter med DNA Olikheter med DNA Nukleotiderna hos RNA är ribonukleotider RNA innehåller basen uracil i stället för f thymin. Thymin kan också basbara med adenine Den kemiska strukturen hos RNA Uracil basparar med adenine A B DNA och RNA har olika strukturer Det finns olika typer av RNA Typ av RNA Funktion mrnas rrnas trnas snrnas snornas Andra icke-kodande RNAs Budbärar rar-rna, kodar för f r proteiner Ribosomala RNAs, ribosomstruktur RNA är r en lineär r polymer, precis som DNA, bestående ende av fyra olika nukleotider bundna med fosfodiester- bindningar Förflyttar-RNAs,, proteinsyntes Små nukleära RNAs,, RNA-processning Små nukleära RNAs, rrna-processning I olika cellulära processer DNA som dubbelhelix Lineär r RNA 2

10 Transkription utförs av enzymet RNA-polymeras Hur framställs RNA med DNA som mall? Transkription är r en stegvis process Transkriptionscykeln Igenkänning nning av specifika DNA-sequenser sequenser: RNA-synthes börjar Promoter Termination Initiation RNA-syntes Igenkänning nning av specifika DNA-sequenser sequenser: RNA-änder Terminator RNA-polymeras Orientation av RNA-polymeras 3

11 Riktning av transkription längs en kromosom Typ av polymeras RNA-polymeras I RNA-polymeras II RNA-polymeras III Gener som transkriberas rrna-gener Alla proteinkodande gener trna-gener Strukturen av RNA-polymeras II är r mycket konserverad Signalsekvenser vid starten av transkription Eukaryot RNA-polymeras II kräver allmänna transkriptionsfaktorer.. Eukaryoter har tre olika RNA-polymeraser. samt aktivator-, mediator- och kromatin-remodelling remodelling- proteiner för RNA-syntes Transkription Transkription börjarb 4

12 Skillnader mellan eukaryot och prokaryot transkription Prokaryoter Eukaryoter 5

13 Program Föreläsning 1 DNA-repair Föreläsning 2 - Transkription Föreläsning 3 Genreglering Genreglering Föreläsning 4 Genreglering och signaltransduktion Föreläsning 5 RNA-processning Föreläsning 6 - Translation Gener måste regleras för att de skall bli olika sorters celler! Är r det samma DNA i alla typer av celler? Olika celler - samma DNA? - samma proteiner? Olika proteiner i olika celler Olika vävnader v vnader har olika proteiner Många processer gemensamma till alla celler Vissa proteiner endast hos vissa celler T ex hemoglobin En typisk cell använder gener Det finns MÅNGA fler olika proteiner än så i en cell Alternativ splitsning, sekundära modifikationer 1

14 Kontrol av genuttryck Hur funkar genreglering på molekylär r nivå under transkription? Gene regulatory proteins Functional and structural properties How do they work? Transkriptional reglering viktigast - och mest ekonomiskt Typiska kontakter mellan DNA och reglerande protein Helix-turn turn-helix (HTH) motif major groove minor groove Bindning av ett reglerande protein schematiskt t ex HTH Zinc-finger (ZF) motif Cluster of 4 amino acids co-ordinate ordinate a Zn atom Palyndromic symmetry 2

15 DNA-bindning av Zinc- fingrar på p protein Leucine zippers Mer variation genom heterodimerisering Kombinatorisk kontroll Specific protein modules regulate DNA-binding activity Helix-loop- -loop-helix-motivet Reglering av tryptofanoperonet Genetic switches Ingen tryptofan i cellen - operonet aktiveras! Hur gener slås på och av hos prokaryoter (och mitt i mellan) 3

16 Genreglering hos eukaryoter Mera komplexa switchar Reglerande proteiner kan binda tusentals baspar från själva promotern; på det sättet kan en enda promoter regleras av väldigt många olika reglerproteiner Eukaryota RNA-polymeraser kräver assemblering av transkriptionsfaktorer Eukaryot-DNA packas i kromatin; detta kan utnyttjas för genreglering Genkontrollområde av en typisk eukaryotgen Transcription factors not assembled on linear DNA Transcription factors display concerted actions on polymerase Genaktivatorproteiner är modulära Aktivering kan vara synergisk Aktivatorproteiner kan ändra kromatinstrukturer och därmed d aktivera gener Chromatin remodeling complex 4

17 En sammanfattning om en transkriptions-initationsprocess initationsprocess hos en eukaryot (Saccharomyces) Repressorer hos eukaryoter Men hur regleras aktivitet av genreglerande proteiner hos eukaryoter? 5

18 Locus control region reglerar kromatinets kondensation hos globin- gencluster Insulatorelement hindrar spridning av enhancereffekten Ett enda reglerprotein kan reglera många m olika gener 6

19 Program Föreläsning 1 DNA-repair Föreläsning 2 - Transkription Föreläsning 3 Genreglering Föreläsning 4 Genreglering och signaltransduktion Genreglering och signaltransduktion Föreläsning 5 RNA-processning Föreläsning 6 - Translation Cellkommunikation Intracellulär signalväg Biokemisk kommunikation från en del av cellen till en annan Viktiga steg i cellkommunikation: Mottagning av signal (med receptormolekyl) Biokemisk processning av signalen (amplifiering, integrering) Reaktion (t ex ändring i cellens aktivitet eller genuttryck) Det finns många olika signalvägar Varför finns cellkommunikation? Celler i flercelliga organismer måste kunna kommunicera med varandra Cellerna måste kunna integrera komplex information som kommer från olika källor Cellkommunikation Signalmolekyler binder till specifika receptorer Signalmolekyler: Ligander som utsöndras av den signalerande cellen -För att känna av sin position och funktion -Koordinera rörelse -Utföra specifika uppgifter, t.ex celldelning, metabolism eller producera en specifik molekyl Receptorer: Binder signalmolekyler och initierar ett svar i målcellen 1

20 Signalmolekyler signalmolekyler utsöndras från den signalerande cellen Receptorer Proteiner Små peptider Amino syror Nukleotider Steroider (små lipofila molekyler) Retinoider Fettsyror Gaser: ex. NO, CO och O 2 Sitter på målcellen -låg ligand koncentration - hög receptor affinitet -hög ligand koncentration - låg receptor affinitet Binder specifika signalmolekyler och initierar ett svar i målcellen Olika typer av receptorer Cross-talk, Amplifiering och Integrering -Membranbundna receptorer Binder hydrofila signalmolekyler -Intracellulära receptorer Binder hydrofoba signalmolekyler Olika signalvägar interagerar ( Cross-talk ) Kan vara samverkan eller motverkan Amplifiering Integrering Signalering Avståndet mellan signalcellen och målcellen avgör typen av signalering Signalering -lokal -snabb kontakt beroende signalering parakrin signalering synaptisk signalering endokrin signalering 2

21 Signalering -långa avsånd (blodomloppet) -långsam Långsamt och snabbverkande signaler Snabba signaler Effekt på några sekunder, t ex på metabolismen T ex aktivering av ett inaktivt enzym Signalen bryts snabbt ner - det är viktigt att kunna stänga av signalen Långsamma signaler Hormoner som verkar över timmar och dagar Ändrar t ex i nivån i genutrycket Multipla extracellulära signaler Multipla extracellulära signaler Varje cell är programmerad för att tolka olika kombinationer av signalmolekyler. detta kan ge upphov till olika svar i målcellen -ett hundratal signalmolekyler kan ge upphov till tusental cellulära svar! Intracellulära receptorer Kärnreceptorer Signalmolekyler - hydrofoba och/eller små Ligand-aktiverade transkriptionsfaktorer Exempel: NO CO O 2 steroidhormoner tyroidhormoner (sköldkörtelhormon) retinoider vitamin D3 orphan receptorer = receptorer utan identifierad ligand 3

22 Glukokortikoid- Receptorn (GR) Receptorn är inaktiv och befinner sig i cytoplasman. Glukokortikoider binder till receptorn - complexet transporteras in i kärnan. Binder DNAt och reglerar transkription. Tyroidhormon-receptorn Receptorn binder till DNAt men kan inte stimulera transkription om inte tyroidhormonet binder till receptorn Cooper 13.3 Cooper 13.4 Primärt svar. Sekundärt svar. Struktur av ligand-bindande domänen Membranbundna Receptorer 4

23 Network of intracellular signaling molecules Signal Transducers Molecular Switches Fem parallella intracellulära signalvägar Gene transcription activated by a G-protein linked receptor Increased level of camp produces increased gene activity -Adrenalin -Glucagon 5

24 Jak-STAT signalering Jak-STAT signalering Anti-viral response Ras signalering TGF-β signaling pathway Embryonic development Immune System Aktivering av NF-κB -Cell proliferation -Differentiation Anti Inflammatory Response Cancer och signalvägar Mutationer hos ras-proteiner är vanliga hos cancerceller Muterade onkogena Ras-proteiner förblir låsta i den aktiva formen, stimulerande MAP-signalvägen konstitutivt Därmed blir cancercellens tillväxt oberoende av mängden av tillväxtfaktor i omgivning Receptorstörningar Cellerna har möjlighet att reglera antalet receptorer på målcellens yta Desensitisering kan uppnås via förändrad receptor Fosforylering eller proteiner som binder Exempel är insulinresistens Hormonen finns men har inte någon verkan 6

25 Aktivering av NF-κB -Proteolys av det inhibitoriska proteinet IκB aktiverar NF-κB -NF-κB transporteras till kärnan och reglerar transkription av sina målgener -NF-κB aktiverar även IκB negative feedback 7

26 Program Skillnader mellan eukaryot och prokaryot transkription Föreläsning 2 - Transkription Föreläsning 3 Genreglering Föreläsning 4 Genreglering och signaltransduktion Procaryotes Föreläsning 5 RNA-processning Föreläsning 6 - Translation Eucaryotes Föreläsning 1 DNA-repair RNA- processing Elongering av transkription hos eukaryoter sker samtidigt med RNA-processing RNA-splitsning RNA-polyadenylering (3 end) RNA-capping (5 end) RNA-capping 5 -fosfat avlägsnas GMP adderas (5 to 5 ) 5 Metylering av guanosin Splitsning av RNA Hos eukaryota celler, det primära ra RNA-transkriptet transkriptet, (pre-mrna),, innehåller både b kodande och Icke-kodande sekvenser Hos pre-mrna mrna, kodande sekvenser kallas Exoner medan icke-kodande sekvenser kallas Introner 1

27 Strukturen hos två gener Under splitsningen klyvs Intronsekvenserna bort A RNA-splitsning görs i spliceosomen Alternativ splitsning av α-tropomyosingenen hos råtta B E C F D RNA-polyadenylering Termineringssekvens på RNA som syntetiseras Klyvning av RNA RNA-editering RNA-editing är r en process som förändrarf nucleotidsekvenser hos mrna-molekyler efter själva transkriptionen PAP tillsätter tter 200 nukleotider (3 ) 2

28 Mekanismen för RNA-editering Plants, Trypanosoma (mitochondria) Mekanismen för A I mrna-editering Adenosine deaminases (ADAR) act directly on mrna by deaminating adenines Example: Transmitted-gated ion channel in brain (Glu Arg editing alters Ca permeability of the channel)) The Cell Nucleus by Ramon y Cajal (Nobel Prize, Medicine and Physiology) Cellkärnans struktur Nukleolen och ribosomala gener Nukleolära avdelningar 3

29 Mekanismen för rrna-processning Cajal Bodies: visualisering Funktion av Cajal Bodies Humana celler Cajal Bodies/GEMS Assembly of of Transcription-Processing Machinery Xenopus Oocyter Speckles: visualisering Visualisering av kromatin och nukleär struktur Speckles Cajal Body Cajal Body Speckles Stockpiles of fully mature snrnps ready to be used in RNA-splicing 4

30 Cajal Bodies och Speckles är fysiskt sammanlänkade Cellkärnans struktur Cajal Body Speckles Nukleocytoplasmisk transport av RNA-molekyl Protein synthesis factors Protein- syntes 5

31 Program Föreläsning 1 DNA-repair Föreläsning 2 - Transkription Föreläsning 3 Genreglering Translation Föreläsning 4 Genreglering och signaltransduktion Föreläsning 5 RNA-processning Föreläsning 6 Translation Huvudpunkter mrna fungerar som en informationsbärare mellan DNA och protein Vad är translation? Mekanismerna Komponenterna Medicinsk relevans (antibiotika) Reglering Hur kan informationen i den lineära sekvensen av nukleotider i mrna översättas till en lineär sekvens av aminosyror för att skapa proteiner? Transkription Samma språk: 1 dntp 1 rntp Proteinsyntes Olika språk: 1 rntp 1 aa RNA-translation 1

32 Specifika problem Alla celler måste m kunna översätta nukleotidspråket ket till ett proteinspråk Denna översättning kan inte göras g bokstav förf bokstav eftersom det finns fyra olika baser hos DNA/RNA och 20 olika aminosyror Den genetiska koden mrna läses i kodoner (kodontripletter), t ex ATG Varje kodon specifierar en aminosyra eller STOP i translationssprocessen Den genetiska koden är r universal - den används nds av alla organismer. Den genetiska koden är reduntant - flera av aminosyror kan kodas på p flera olika sätt. s Den genetiska koden Hur görs kopplingen mellan nukleotider och aminosyror? Svarta bokstäver: kodontripletter Röda bokstäver: aminosyror Adaptormolekyler matchar aminosyror till kodoner i mrna Adaptormolekylerna kallas förflyttar-rna f (trna( trna) trna i form av en L med specifika bindningsställen 3 end Amino acid binding site Codon binding site Anticodon 2

33 Den genetiska koden Wobble i basparning mellan kodoner och antikodoner Svarta bokstäver: kodontripletter Röda bokstäver: aminosyror Ett specifikt enzyme laddar trna-molekylen med en aminosyra Den genetiska koden översätts med hjälp av två olika adaptorer Enzymet heter aminoasyl-trna syntetas 1 2 Amino acyl trna Nettoresultat: en aminosyra väljs v ut av en kodon Den nya aminosyran inkorporeras i den växande polypeptiden Men var sker denna process? 3

34 A B Ribosomer C Ribosomer Ribosomen är r en mycket komplex katalytisk maskin innehållande fler än n 50 olika proteiner och flera olika RNA-molekyler (rrna( rrna) Aktiva ribosomer består r av en stor och en liten enhet Ribosomer är r mycket konserverade hos prokaryoter och eukaryoter Eukaryotisk ribosom Prokaryotisk ribosom Hos eukaryoter, ribosomer finns i cytoplasman endast (och i mitokondrier) Antibiotika och translation Proteinsyntes är en dynamisk process Antibiotika är r riktade mot processer och strukturer som är r unika för f r mikrober och inte finns hos eukaryota celler (alltså människan) Den eukaryota ribosomen skiljer sig något n från n den prokaryota ribosomen Det finns antibiotika (t ex kanamycin) ) som specifikt hindrar translation hos prokaryota ribosomer Därmed påverkar p dessa antibiotika endast kroppens prokaryota beståndsdelar Ribosomen innehåller fyra bindnindssäten Hur kan ribosomen facilitera de många samordnade molekylära förflyttningarna som krävs för effektiv translation? trna-bindningss -bindningssäten mrna-bindningss -bindningssätet 4

35 Det finns tre huvudsteg i translationen Translation av en mrna-molekyl.. Bindning av aminoasyl-trna till A-sätet Den C-terminala ändan av peptiden i P- sätet kopplas till N-terminus av aminosyran i A-sätet Peptidyltransferas Konformationella förändringar flyttar mrna exakt 3 nukleotider så att A-sätet blir åter tillgängligt Konformationella förändringar hos mrna.kräver hjälp av elongeringsfaktorer A D Initiering och terminering av translation kräver specifika signaler B C E F Initiering kräver ett specifikt AUG-kodon kodon,, som binder nästan alltid en trna som bär b r på p en metionin Translationen termineras när stopkodoner (UAA, UAG, UGA) ) kommer fram till ribosomen Inga vanliga trna-molekyler binder till stopkodoner Initiering kräver initieringsfaktorer Initierande trna laddas på p den lilla ribosomala enheten Den lilla enheten känner k igen 5-5 capstrukturen hos mrna (behövs även initieringsfaktorer, eif4e och eif4g) Den lilla enheten flyttar sig framåt t påp mrna tills den kommer till en AUG Den stora enheten binder till den lilla och initiationsfaktorerna dissocieras A B C Initiation av translation D E F 5

36 Termination av translation Proteiner skapas på polyribosomer De flesta proteiner syntetiseras klart mellan 20 s och några minuter A B Det färdiga f proteinet lämnar ribosomen Ribosomen disassocierar Hur kontrolleras kvaliteten hos nysyntetiserade proteiner? Proteiner veckas co-translationellt Proteiner får f r sitt sekundära struktur under translationsprocessen Flera mekanismer garanterar den korrekta veckningen Abnormalt veckade proteiner kan aggregera och ge upphov till sjukdomar Prionsjukdomar, Huntington och Alzheimers är r alla resultat av ackumulering av felaktigt veckade proteiner som bildar filament som kroppen inte klarar av att hydrolysera 6

37 En lång väg från DNA till protein 7

Genetik I. Jessica Abbott

Genetik I. Jessica Abbott Genetik I Jessica Abbott Att kunna/förstå efter föreläsningarna i genetik: DNA och RNA Packning av DNA Replikation Transkription och translation Cellcykeln Mitos och meios Översikt över genetiska verktyg

Läs mer

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. ph, kapitel 1, gås igenom i separata

Läs mer

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra Monomererna som bygger upp nukleinsyrorna kallas NUKLEOTIDER. En nukleotid består av tre delar: en kvävebas

Läs mer

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1 Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 (delvis), kapitel 2 (ingående) samt kapitel 3 (delvis, kommer att behandlas mer) Transkription och translation Informationsflödet

Läs mer

Proteinsyntesen. Anders Liljas Biokemi och strukturbiologi Lunds universitet

Proteinsyntesen. Anders Liljas Biokemi och strukturbiologi Lunds universitet Proteinsyntesen Anders Liljas Biokemi och strukturbiologi Lunds universitet Ett fundament i proteinsyntesen är strukturen av nukleinsyror. F. Crick, J. Watson & Wilkins Nobelpris i medicin 1962 Wikipedia

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 130318 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 130318 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177) BASÅRET KEMI B BIOKEMI GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177) DNA/RNA, Transkription, Translation VAR I CELLEN SKER DETTA? Replikation - kopiering av DNA, sker i cellkärnan Transkription - avläsa

Läs mer

Epigenetikens biokemi, eller Kemisk modifiering av DNA och histonproteiner för att styra genuttryck

Epigenetikens biokemi, eller Kemisk modifiering av DNA och histonproteiner för att styra genuttryck Epigenetikens biokemi, eller Kemisk modifiering av DNA och histonproteiner för att styra genuttryck Astrid Gräslund Inst. för biokemi och biofysik Stockholms Universitet Föreläsning, Värnamo, 131016 Epigenetik

Läs mer

Tumörbiologi. Michael Mints, MD Institutionen för onkologi-patologi, KI

Tumörbiologi. Michael Mints, MD Institutionen för onkologi-patologi, KI Tumörbiologi Michael Mints, MD Institutionen för onkologi-patologi, KI Mål Förstå vad som skiljer cancerceller från normala celler Förstå idéer bakom aktuella och framtida behandlingar Carcinogenes Initiatormutation

Läs mer

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Cellens genetik Cellen Växtcellen Växtcellen Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Artförädling genom riktad avel Religiösa förbud mot syskongiftemål Redan de gamla grekerna.. Aristoteles ~350 år före

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 110307 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 110307 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt. Därför skall namn och

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Cellbiologi del tentamen augusti 2005 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 23 aug 2005 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ I02, bio99,

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 121029 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 121029 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.

Läs mer

Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg

Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Den levande cellen, kapitel 1 Svara på frågorna 1 Nämn två viktiga skillnader mellan bakterier och djurceller. 2

Läs mer

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Instuderingsfrågor (från den 15/11) 1. Beskriv uppbyggnaden av den eukaryota cellens cellmembran. 2. Vilken funktion fyller cellmembranet? 3. Ge exempel på fördelar

Läs mer

Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Läs mer

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning!

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning! Reglering: 1. Allosterisk reglering Ex. feedbackinhibering en produkt i en reaktionssekvens inhiberar ett tidigare steg i samma sekvens 2. Olika isoformer i olika organ 3. Kovalent modifiering Ex. fosforylering

Läs mer

Cellen och biomolekyler

Cellen och biomolekyler Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera

Läs mer

Biologisk enfald. enheten i mångfalden. Anders Liljas Biokemi och Strukturbiologi

Biologisk enfald. enheten i mångfalden. Anders Liljas Biokemi och Strukturbiologi Biologisk enfald enheten i mångfalden Anders Liljas Biokemi och Strukturbiologi Naturen har en enorm mångfald av livsformer. I luften, på land och i vattnet Charles Darwin (1809-1882) Darwin studerade

Läs mer

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik Senast uppdaterad 2012-12-09 55 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Celler och bioteknik C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2.

Läs mer

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering Forskare gör exakta ändringar av DNA i ett

Läs mer

Tentamen Repro- utveckling T2, 12 oktober 2012

Tentamen Repro- utveckling T2, 12 oktober 2012 Tentamen Repro- utveckling T2, 12 oktober 2012 SKRIV EN UPPGIFT PÅ VARJE BLAD SÅ ATT UPPGIFTERNA KAN SORTERAS TILL RÄTT LÄRARE Maximal poäng: 73; Poäng för godkänt: 48 1. Vilka är de tre accessoriska körtlarna

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng, Tema reproduktion och utveckling. Skriftlig tentamen 10 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng, Tema reproduktion och utveckling. Skriftlig tentamen 10 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng, Tema reproduktion och utveckling Skriftlig tentamen 10 oktober 2011 1. DNA:t i arvsmassan lagrar informationen om de RNA och proteiner som cellen behöver

Läs mer

tisdag 8 oktober 13 Carl Von Linné

tisdag 8 oktober 13 Carl Von Linné Carl Von Linné Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Utformade ett taxonomi system. Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Utformade ett taxonomi system. Taxonomi:

Läs mer

GENKOMB - en metod att hitta målprotein för läkemedel.

GENKOMB - en metod att hitta målprotein för läkemedel. ENKOMB - en metod att hitta målprotein för läkemedel. Erik urell dam meur Jakub Westholm i samarbete med strazeneca Disposition Biologisk bakgrund: cellen och arvsmassan proteinsyntes genuttryck och genuttrycksdata

Läs mer

En bioinformatisk genjakt

En bioinformatisk genjakt En bioinformatisk genjakt Efter en ide från: CUSMOBIO, Milano, Italien. Hur man kan söka i databaser efter information om en gen som kan ge ökad risk för bröstcacer. Bakgrund Människor utan symptom men

Läs mer

Tentamen Introduktion till Bioteknik och Bioinformatik 5hp 1MB101

Tentamen Introduktion till Bioteknik och Bioinformatik 5hp 1MB101 Tentamen Introduktion till Bioteknik och Bioinformatik 5hp 1MB101 23 oktober, 2009 kl. 8.00-13.00 Uppsala universitet Svara på svenska eller engelska. Skriv ditt namn på varje sida. För resultat, kontakta

Läs mer

DNA-labb / Plasmidlabb

DNA-labb / Plasmidlabb Översikt DNA-labb Plasmidlabb Preparation och analys av -DNA från Escherichia coli Varför är vi här idag? Kort introduktion till biokemi och rekombinant DNA- teknologi Vad skall vi göra idag? Genomgång

Läs mer

Kromosomer, celldelning och förökning

Kromosomer, celldelning och förökning Kromosomer, celldelning och förökning Kromosomen Hur ligger DNA lagrat? DNA 2 nm Prokaryota celler har vanligtvis endast en kromosom. I eukaryota celler finns alltid mer än en DNA-molekyl som bildar olika

Läs mer

Naturvetenskaplig fakultetsnämnd

Naturvetenskaplig fakultetsnämnd Naturvetenskaplig fakultetsnämnd BIR200, Cellbiologi; biokemi, genetik, mikrobiologi och cellfysiologi, 15 högskolepoäng Cell biology; biochemistry, genetics, microbiology and cell physiology, 15 higher

Läs mer

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %).

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Besvara varje fråga på separat papper! Ange tydligt längst upp på varje papper både

Läs mer

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat 1 Mitokondriens historia Mitokondriens struktur - 1-10 µm i diameter - upp till 100,000 mitokondrier/cell - innehåller eget DNA och ribosomer - har ett dubbelmembran;

Läs mer

Facit tds kapitel 18

Facit tds kapitel 18 Facit tds kapitel 18 Testa dig själv 18.1 1. Arvsanlagen finns i cellkärnan. Inför celldelningen samlas de i kromosomer. 2. Det kemiska ämne som bär på arvet kallas DNA. 3. Instruktionerna i DNA är ritningar,

Läs mer

Proteinstruktur samt Hemoglobin

Proteinstruktur samt Hemoglobin Proteinstruktur samt Hemoglobin Biochemistry Kapitel 2 Kapitel 3 Structure and Function of the Human Body Kapitel 12 Proteinstrukturer Primärstruktur - ordningen på aminosyrorna (peptidbindningen) Sekundärstruktur

Läs mer

Preparat ur ett populärvetenskapligt perspektiv

Preparat ur ett populärvetenskapligt perspektiv 4 th Nordic Conference on Abuse of Anabolic Androgenic Steroids, and Anti-Doping Work (Stockholm, 26-27 September 2013) Preparat ur ett populärvetenskapligt perspektiv Mathias Hallberg, docent Farmaceutiska

Läs mer

[ 8 ] RNA-MOLEKYLERNAS SYNTES OCH FUNKTION

[ 8 ] RNA-MOLEKYLERNAS SYNTES OCH FUNKTION KTEL 8 /// RN-MLEKYLERNS SYNTES H FUNKTN [ 8 ] RN-MLEKYLERNS SYNTES H FUNKTN TRNSKRTN Transkription (eller RN-syntes) är den process, vid vilken information i DN skrivs om till RN-form. Hela denna process

Läs mer

Laboration: cellskada/celldöd

Laboration: cellskada/celldöd Laboration: cellskada/celldöd Läkarprogrammet termin 3 Basgrupp 2 Therese Enenge Amanda Amanda Karlsson Erik Andersson Johansson Niklas Åkesson Ebba Gabrielson Emil Saghamre Salik Hamid 2014-02-06 1 Inledning;

Läs mer

Protein en livsviktig byggsten

Protein en livsviktig byggsten Protein en livsviktig byggsten Ingvar Bosaeus Enheten för klinisk nutrition Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg KSLA 2015-02-19 Aminosyra Alpha Amino- grupp Fredrik Bertz Karboxyl- grupp 20 aa

Läs mer

Från delar till helheter

Från delar till helheter 1 Från delar till helheter - lärdomar från den moderna genomforskningen. av Henrik Brändén 2 Förord Innehåll: Då forskarvärlden för femton år sedan bestämde sig för att utröna hela DNA-sekvensen hos människan

Läs mer

BIOLOGISK SYNTES AV PROTEIN

BIOLOGISK SYNTES AV PROTEIN UMEÅ UNIVERSITET LABORATIONSHANDLEDNING Biokemi Farmaceutisk kemi 1 Lars Backman 2011-09-09 BIOLOGISK SYNTES AV PROTEIN Utblick Våra gener innehåller all information som behövs för att tillverka en ny

Läs mer

I. Flersekvensjämförelser, sekvensmotiv och profiler. II. Fylogenetisk analys

I. Flersekvensjämförelser, sekvensmotiv och profiler. II. Fylogenetisk analys I. Flersekvensjämförelser, sekvensmotiv och profiler II. Fylogenetisk analys I. Flersekvensjämförelser (multiple sequence alignments, MSA) Jämföra tre eller fler sekvenser samtidigt (homologer eller funktionellt

Läs mer

Översikt metabolismen

Översikt metabolismen Översikt metabolismen Glykolysen Glukoneogenesen Citronsyracykeln Andningskedjan Lipidmetabolism I Lipidmetabolism II Glykolysen Vad händer med Pyruvat Glukos Vidbrist på syre Vid tillgång på syre Citronsyracykeln

Läs mer

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4 Biomolekyler & Levande organismer består av celler Kapitel 3 & 4 Samma typer av biomolekyler i alla celler Proteiner och byggstenarna aminosyror Kolhydrater Lipider Nukleotider och nukleinsyror Dessa ämnesgrupper

Läs mer

Hundar hjälper oss att förstå människans sjukdomar. Kerstin Lindblad-Toh

Hundar hjälper oss att förstå människans sjukdomar. Kerstin Lindblad-Toh Hundar hjälper oss att förstå människans sjukdomar Kerstin Lindblad-Toh Målsättning med min forskning Att hitta människors sjukdomsgener via: - djurmodeller - en bättre förståelse av arvsmassan - storskalig

Läs mer

Innehåll. Efterord 297 Tack 301 Noter 303 Bildkällor 309 Register 311

Innehåll. Efterord 297 Tack 301 Noter 303 Bildkällor 309 Register 311 Innehåll 1. Neandertalare ex machina 9 2. Mumier och molekyler 34 3. Att amplifiera det förflutna 50 4. Dinosaurier i labbet 64 5. Mänsklig frustration 79 6. Kroatien kopplas in 93 7. Ett nytt hem 99 8.

Läs mer

Proteinstruktur och Hemoglobin

Proteinstruktur och Hemoglobin Proteinstruktur och Hemoglobin Biochemistry Kapitel 2 och 3 Structure and Function of the Human Body Kapitel 12 Proteinstrukturer Primärstruktur - ordningen på aminosyrorna (peptidbindningen) Sekundärstruktur

Läs mer

Lycka till! Omtentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo

Lycka till! Omtentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo Omtentamen Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo Datum: 2012-11-24 Skrivtid: 4 timmar Poängfördelning: Karin Franzén Sabina Davidsson Pia Wegman Marike

Läs mer

TENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik

TENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik TENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik 2012-10-23 em (V-salar) Totalt 60 poäng (Frågor 1-9: Joakim Norbeck, totalt 45 poäng; Frågor 10-11: Lisbeth Olsson, totalt 15 poäng). Betygsgränser: 30 poäng =

Läs mer

Mitokondriella sjukdomar. Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg

Mitokondriella sjukdomar. Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg Mitokondriella sjukdomar Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg Mitokondriell sjukdom Definition Oxidativ fosforylering Genetik och ärftlighet Biokemisk utredning av mitokondriefunktion

Läs mer

Arvet och DNA. Genetik och genteknik

Arvet och DNA. Genetik och genteknik Arvet och DNA Genetik och genteknik Genetik Du är inte en kopia utav någon av dina föräldrar utan en unik blandning av egenskaper från båda dina föräldrar. Genetik är den del av biologin som handlar om

Läs mer

Innehåll. Del 1 Cellbiologi. En del oligosackarider fungerar som adresslappar 28 Bakterier fäster till kolhydratstrukturer 28.

Innehåll. Del 1 Cellbiologi. En del oligosackarider fungerar som adresslappar 28 Bakterier fäster till kolhydratstrukturer 28. Innehåll Cellbiologi Förord 11 Del 1 Cellbiologi 1 Den levande cellen 15 Hur uppstod livet? 15 Prokaryota celler 16 Eukaryota celler 17 Högre organismer har specialiserade celler 17 2 Kolhydrater 19 Kolhydrater

Läs mer

RNA-världen: forntid i nutid med framtid. Leif A. Kirsebom

RNA-världen: forntid i nutid med framtid. Leif A. Kirsebom RNA-världen: forntid i nutid med framtid Leif A. Kirsebom Livets ursprung Virtanen & Kirsebom, NFRs årsbok 1997 Livets ursprung history of life www.carolguze.com Vad kom först? Livets ursprung förutsättningar?

Läs mer

Användning av kol och energikällor

Användning av kol och energikällor Bio 2. Biokemiska reaktioner och metabolism Liv Föröka sig, överföra information, energi från näringsmolekyler, anpassa sig till omgivningen För att leva och fortleva behöver cellen Kopiera och uttrycka

Läs mer

Nyckeln till liv på atomnivå

Nyckeln till liv på atomnivå N O B E L P R I S E I K E M I 2 0 0 9 P O P L Ä R V E EN SK P L I INFORM I O N Nyckeln till liv på atomnivå I början av 1900-talet var den kemiska grunden för liv ett mysterium. I dag vet vi hur många

Läs mer

Tentamen Introduktion till Bioteknik och Bioinformatik 5hp 1MB101. 23 oktober, 2008 Kl. 9-14 Uppsala universitet

Tentamen Introduktion till Bioteknik och Bioinformatik 5hp 1MB101. 23 oktober, 2008 Kl. 9-14 Uppsala universitet Tentamen Introduktion till Bioteknik och Bioinformatik 5hp 1MB101 23 oktober, 2008 Kl. 9-14 Uppsala universitet Svara på svenska eller engelska. Skriv ditt namn på varje sida För resultat, kontakta Ylva

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Allmänt

STUDIEHANDLEDNING. Allmänt STUDIEHANDLEDNING Allmänt Kursens syfte är att ge de studerande kunskaper om den molekylära grunden för cellers struktur och funktion. En förståelse för ämnet som möjliggör för studenten att självständigt

Läs mer

Polymerase Chain Reaction

Polymerase Chain Reaction Polymerase Chain Reaction The Polymerase Chain Reaction Molekylärbiologisk metodik T3 ht 11 Märit Karls Kunskapsmål för detta avsnitt Från kursplan: Studenten skall kunna: förklara grundläggande principer

Läs mer

JANINA WARENHOLT Molekylär patologi LUND

JANINA WARENHOLT Molekylär patologi LUND MPCR Multiplex Polymerase Chain Reaktion JANINA WARENHOLT Molekylär patologi LUND Vad är multiplex PCR Variant av PCR Möjliggör samtidigt att amplifiera (masskopiera) många målsekvenser i en enda reaktion.

Läs mer

Frågor och svar ordinarietenta Repro/utveckling VT 2012

Frågor och svar ordinarietenta Repro/utveckling VT 2012 1. Rune är drygt 70 år och har sedan en längre tid besvärats av miktionssvårigheter (dvs problem att kissa). Urinstrålen är inte längre så kraftig som när han var yngre, och ofta får han pressa på och

Läs mer

I FYSIOLOGI ELLER MEDICIN 2006. gemensamt till

I FYSIOLOGI ELLER MEDICIN 2006. gemensamt till NOBELPRISET I FYSIOLOGI ELLER MEDICIN 2006 gemensamt till Andrew Fire och Craig Mello för deras upptäckt av RNA-interferens utsläckning av geners uttryck med dubbelsträngat RNA Årets Nobelpristagare i

Läs mer

En sax för gener kan få Nobelpris

En sax för gener kan få Nobelpris En utskrift från Dagens Nyheters nätupplaga, DN.se, 2015 09 28 11:56:30 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/en sax for gener kan fa nobelpris/ En sax för gener kan få Nobelpris

Läs mer

Vad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande?

Vad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande? Vad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande? De består av levande enheter som kallas celler. Och cellerna förökar sig genom celldelning. De kan föröka sig. Nya individer föds och gamla

Läs mer

PROJEKTDIREKTIV. Genomizer. Dokumenthistorik version datum utförda förändringar utförda av granskad

PROJEKTDIREKTIV. Genomizer. Dokumenthistorik version datum utförda förändringar utförda av granskad PROJEKTDIREKTIV Genomizer Dokumenthistorik version datum utförda förändringar utförda av granskad 1.1 20140410 Formulerat om kraven på leverabeln Teknisk dokumentation, samt ändrat formateringen av punkterna

Läs mer

TENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik

TENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik TENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik 2013-01-15 em (V-salar) Totalt 60 poäng (Frågor 1-8: Joakim Norbeck, totalt 45 poäng; Frågor 9-12: Lisbeth Olsson, totalt 15 poäng). Betygsgränser: 30-38.5 poäng

Läs mer

Människans genom Databaser ger kunskap om genetiska sjukdomar

Människans genom Databaser ger kunskap om genetiska sjukdomar Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik Övning i bioinformatik Människans genom Databaser ger kunskap om genetiska sjukdomar Många molekylärbiologiska databaser och program är fritt tillgängliga

Läs mer

Rening av proteiner: hur och varför?

Rening av proteiner: hur och varför? Rening av proteiner: hur och varför? (och lite biologiska grunder) Joakim Norbeck! norbeck@chalmers.se! Grunder! Plasmider! Protein-rening! Detektion!!!!! Mest relevanta sidor i "Cell" är 510-518 & 532-552!

Läs mer

Vad händer i ett genetiskt laboratorium?

Vad händer i ett genetiskt laboratorium? 12 utveckla nya metoder eller låta sådana prover delta i kvalitetskontrollprogram, såvida inte patienten har uttryckt att man inte vill att ens prov ska vara del av sådan verksamhet. Som alla andra sparade

Läs mer

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2008 1(22) Kodnr:

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2008 1(22) Kodnr: Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2008 1(22) Beata är 87 år och efter en tilltagande makuladegeneration är hennes syn så dålig att hon inte längre kan laga sin egen middagsmat. Från kommunens

Läs mer

Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området

Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området Principer Koncentrationsmätning Detektion Kromoforer, kolorimetriska assays DNA Komparativ analys Proteinrening Jonbindning Peptidgruppens

Läs mer

DNA-reparation en grund för livets kemiska stabilitet

DNA-reparation en grund för livets kemiska stabilitet NOBELPRISE I KEMI 2015 POPULÄRVEENSKPLI INFORMION DN-reparation en grund för livets kemiska stabilitet Från cell till cell, från generation till generation. Den genetiska informationen för hur en människa

Läs mer

Vad kan vi lära om sambandet mellan skolelever miljö och psykisk hälsa med hjälp av epigenetik?

Vad kan vi lära om sambandet mellan skolelever miljö och psykisk hälsa med hjälp av epigenetik? Vad kan vi lära om sambandet mellan skolelever miljö och psykisk hälsa med hjälp av epigenetik? Catharina Lavebratt Centrum för Molekylär Medicin Karolinska Institutet Yvonne Forsell Modell Miljö Stress

Läs mer

Alternativ Splitsning Hur en gen kan ge flera proteiner

Alternativ Splitsning Hur en gen kan ge flera proteiner bioscience explained 13467 Luv Kashyap* och Parul Tripathi** *Department of Biochemistry, Aligarh Muslim University, Aligarh, India ** Immunology Group, International Centre for Genetic Engineering and

Läs mer

PROJEKTDIREKTIV. Genomizer. Dokumenthistorik version datum utförda förändringar utförda av granskad. 1.0 20150327 Utlagd version jp jem, jp

PROJEKTDIREKTIV. Genomizer. Dokumenthistorik version datum utförda förändringar utförda av granskad. 1.0 20150327 Utlagd version jp jem, jp PROJEKTDIREKTIV Genomizer Dokumenthistorik version datum utförda förändringar utförda av granskad 1.1 20150408 Tidpunkt för posterredovisningen uppdaterad, ny tid är 9/4 15.15 jp jp 1.0 20150327 Utlagd

Läs mer

Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall

Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall Isak Ågren, 12 Ludvig Björk Förare, 12 Emil Pettersson, 11 Gabriel Ågren, 10 Martin Storkamp, 12 Daniel Wiman, 12 Nils Eriksson, 12 Alfred

Läs mer

För tredje året i rad arbetar DNV och TE med ett ämnesövergripande. Nobeltema

För tredje året i rad arbetar DNV och TE med ett ämnesövergripande. Nobeltema För tredje året i rad arbetar DNV och TE med ett ämnesövergripande Nobeltema Litteraturpristagare Nobelpris i kemi, fysik eller fysiologi/medicin Radioaktivitet Nobelpriset i fysik 1903 Kungliga vetenskapsakademien

Läs mer

Immunteknologi, en introduktion. Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser.

Immunteknologi, en introduktion. Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser. Immunteknologi, en introduktion Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser. Antikroppar genereras av b-lymphocyter, som är en del av de vita blodkropparna Varje ursprunglig

Läs mer

Joakim Bergström. Degradering av mrna kräver ett elegant samspel mellan olika proteinkomplex och faktorer samt kan vara lokaliserad till P-bodies.

Joakim Bergström. Degradering av mrna kräver ett elegant samspel mellan olika proteinkomplex och faktorer samt kan vara lokaliserad till P-bodies. Degradering av mrna kräver ett elegant samspel mellan olika proteinkomplex och faktorer samt kan vara lokaliserad till P-bodies. Joakim Bergström Independent Project in Biology Självständigt arbete i biologi,

Läs mer

Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B

Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B KURSBESKRIVNING Ämne: Biologi Kurs: Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: NV Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B Mål Kurserna Biologi breddning A och

Läs mer

Metoder för att identifiera genetisk sjukdomar

Metoder för att identifiera genetisk sjukdomar Hunden människans sjukaste vän Olof Vadell Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2012 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Hunden har varit en

Läs mer

Kompletterande material Biologi I HT12 Innehåll

Kompletterande material Biologi I HT12 Innehåll 1 Kompletterande material Biologi I HT12 Innehåll Kompletterande material Biologi I HT11... 1 Biologisk systematik (Ulf Norling, reviderat 2009)... 2 Stödanteckningar: DNA, proteinsyntes, genreglering

Läs mer

Frå n åminosyror till proteiner

Frå n åminosyror till proteiner Frå n åminosyror till proteiner Table of Contents Generellt om aminosyror... 2 Struktur och klassificering av aminosyror... 2 Alifatiska... 2 Aromatiska... 2 Polära, oladdade... 2 Positivt laddade... 2

Läs mer

Enzymologi och proteinsortering

Enzymologi och proteinsortering Enzymologi och proteinsortering Table of Contents Enzymer... 3 Generellt om enzymer... 3 Typer av enzymer... 3 Hur enzym fungerar... 3 Termodynamiska parametrar... 3 Delta G... 3 Aktiveringsenergi... 3

Läs mer

Proteinernas uppbyggnad, funktion och indelning. Niklas Dahrén

Proteinernas uppbyggnad, funktion och indelning. Niklas Dahrén Proteinernas uppbyggnad, funktion och indelning Niklas Dahrén Proteiner ü Namnet protein härstammar från det grekiska ordet protos som betyder den första. ü Anledningen 5ll namnet är a6 proteiner 7digt

Läs mer

SCHEMA MEDICINSK BIOKEMI OCH CELLBIOLOGI ODONTOLOGER Vårterminen 2015

SCHEMA MEDICINSK BIOKEMI OCH CELLBIOLOGI ODONTOLOGER Vårterminen 2015 SCHEMA MEDICINSK BIOKEMI OCH CELLBIOLOGI ODONTOLOGER Vårterminen 2015 Lärare: Inst. för medicinsk kemi och biofysik Inst. för medicinsk biovetenskap AC Andrei Chabes AA Anna Arnqvist LB Lars Bläckberg

Läs mer

Att inse Om visualisering i biologiundervisningen

Att inse Om visualisering i biologiundervisningen Foto: Wikimedia Commons Att inse Om visualisering i biologiundervisningen Text: Lena Tibell, Gunnar Höst, Konrad Schönborn och Gustav Bohlin Linköpings universitet 12 I takt med en ökad tillgång till bilder

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

Onkogenetisk regionmottagning i Linköping. Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson

Onkogenetisk regionmottagning i Linköping. Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson Onkogenetisk regionmottagning i Linköping Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson Dagordning Organisation Mål för onkogenetiska mottagningen Definition

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 11 kapitel 1 Ursprung... 13 kapitel 2 Evolution.... 21 kapitel 3 Upptäckt... 33 kapitel 4 Miljö och civilisation... 49 kapitel 5 Bakteriell patogenes... 69 kapitel 6

Läs mer

Antivirala läkemedel. Anna Martner Avd. för Infektions medicin/klinisk virologi anna.martner@microbio.gu.se. Antiviral läkemedel. Vilka virus?

Antivirala läkemedel. Anna Martner Avd. för Infektions medicin/klinisk virologi anna.martner@microbio.gu.se. Antiviral läkemedel. Vilka virus? Antivirala läkemedel Anna Martner Avd. för Infektions medicin/klinisk virologi anna.martner@microbio.gu.se Antiviral läkemedel Må l: hämma virusreplikationen Syfte: mildra symptom, förkorta sjukdomstid,

Läs mer

Genteknikens utveckling 2012

Genteknikens utveckling 2012 Dnr 022/2013-3.1.1. Genteknikens utveckling 2012 Sammanställd av kanslichef Marie Nyman och vetenskapsjournalisten Natalie von der Lehr Referaten bygger på vetenskapliga artiklar som publicerats i följande

Läs mer

Återkoppling på referenshantering och informationssökning 2015-03-17. Ebba Warén Magdalena Svanberg

Återkoppling på referenshantering och informationssökning 2015-03-17. Ebba Warén Magdalena Svanberg Återkoppling på referenshantering och informationssökning 2015-03-17 Ebba Warén Magdalena Svanberg Detta kommer återkopplingen att handla om hur ni refererat till vald information både i löpande text och

Läs mer

Testa dig avsnitt 10.1 FÖRKLARA BEGREPPEN

Testa dig avsnitt 10.1 FÖRKLARA BEGREPPEN Testa dig avsnitt 10.1 FÖRKLARA BEGREPPEN genetik Genetik betyder ärftlighetslära och handlar om hur arvsanlagen, generna, för det biologiska arvet vidare. arvsmassa Arvsmassan är detsamma som DNA, dvs.

Läs mer

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Neuroendokrina tumörer Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Indelning av neuroendokrina Carcinoider Lunga Tunntarm

Läs mer

Rättningsmall fråga 1: a) b) mellan N och Ca (0.5p); Ca och C (0.5p). c) vid ph 5: NH 3 + ------ COOH (0.5p); vid ph 9: NH 2 ------ COO - (0.

Rättningsmall fråga 1: a) b) mellan N och Ca (0.5p); Ca och C (0.5p). c) vid ph 5: NH 3 + ------ COOH (0.5p); vid ph 9: NH 2 ------ COO - (0. Tentamen Bke1, 10p, 25e Maj 1999. Riktmärke för godkänt 50% (53p av totalt 106 möjliga). Börja svara på varje fråga på ett nytt papper (detta underlättar rättningen av skrivningarna)! Glöm ej kodnummer

Läs mer

Något om molekylära metoder inom svampsystematiken. Projektarbete av Elin Grahn Svampkunskap III Umeå, Skövde, ht-10 Handledare: Elisabeth Wiklund

Något om molekylära metoder inom svampsystematiken. Projektarbete av Elin Grahn Svampkunskap III Umeå, Skövde, ht-10 Handledare: Elisabeth Wiklund Inst för ekologi, miljö och geovetenskap Svampkunskap III, 7,5 hp Något om molekylära metoder inom svampsystematiken Projektarbete av Elin Grahn Svampkunskap III Umeå, Skövde, ht-10 Handledare: Elisabeth

Läs mer

Ett barn blir till. Äggstockens funktioner. Gunnar Selstam Professor Institutionen för cell- och molekylärbiologi Umeå universitet

Ett barn blir till. Äggstockens funktioner. Gunnar Selstam Professor Institutionen för cell- och molekylärbiologi Umeå universitet Ett barn blir till Gunnar Selstam Professor Institutionen för cell- och molekylärbiologi Umeå universitet Ibland hör man att den enda uppgift vi människor har är att fortplanta oss. Så är det kanske. Men

Läs mer

Protein. Struktur. Enzymer. Transport. kanaler och pumpar PROTEINER. Hormoner. syrabasbalans. Antikroppar. Vätskebalans

Protein. Struktur. Enzymer. Transport. kanaler och pumpar PROTEINER. Hormoner. syrabasbalans. Antikroppar. Vätskebalans Proteiner Protein Struktur Transport Enzymer kanaler och pumpar PROTEINER Hormoner syrabasbalans Vätskebalans Antikroppar Proteinbehov hos idrottare Ökad muskeltillväxt, både b styrkeidrotter och uthållighet

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Terminsmål Målbeskrivningens struktur för Stadium I och II Domän A: Vetenskapligt förhållningssätt och lärande Stadiemål för Stadium I

Terminsmål Målbeskrivningens struktur för Stadium I och II Domän A: Vetenskapligt förhållningssätt och lärande Stadiemål för Stadium I Terminsmål Målbeskrivningens struktur för Stadium I och II Stadiemålen beskriver inriktning och nivå för den kompetens studenten skall uppnå under stadiet. De är indelade i fyra områden: Vetenskapligt

Läs mer