Tentamen NMET5 vt2015, 17 april 2015

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tentamen NMET5 vt2015, 17 april 2015"

Transkript

1 Tentamen NMET5 vt2015, 17 april 2015 totalpoäng (52 p) Svar på fråga 1-5 läggs i separat mapp (22 p) 1. Anemi är den vanligaste hematologiska sjukdomen och anemi kan ha flera olika orsaker. a) Dålig kosthållning/näringsbrist kan vara en orsak. Nämn två viktiga spårämnen/vitaminer som kan finnas i för låga koncentrationer och ge upphov till anemi? (1p) b) Vad är renal anemi och vilken är den vanligaste orsaken? (1 p) Svarsförslag: a) Järn, B12, folat/folsyra, b) Den viktigaste patogenetiska faktorn vid renal anemi är en inadekvat insöndring av erytropoietin (EPO) från njurarna, men flera andra faktorer kan påverka erytropoesen eller omsättningen av röda blodkroppar hos patienter med kronisk njursvikt. (uremisk toxicitet, hemolys) 2. På Medicinklinikens mottagning träffar du Olof som har blivit remitterad dit eftersom hans företagsläkare vid en hälsokontroll har funnit att han har förhöjda värden av S- Fe och S- ferritin. När Du frågor om Olofs släktingar berättar han att hans bror har både diabetes och dålig lever. Olof känner sig själv frisk frånsett vissa ledproblem i händerna. Han har en vackert solbränd hudton. a) Vilken ärftlig sjukdom är det sannolikt att Svens bror, och kanske även Sven har? (1p) b) Vilken är patogenesen/patofysiologin till sjukdomen? (2 p) Svarsförslag: a) hereditär hemokromatos (autosomalt recessivt ärftlig) b) mutation i HFE- genen vilket leder till brist på det järnreglerande hormonet hepcidin, med ett ökat järnupptag från tunntarmen som följd vilket leder till ökad järninlagring i kroppen. 1

2 3. Ben- och mineralmetabolism, vitamin D, paratyreoideahormon; hur hänger allt ihop vid njursjukdom? a) Vilka organ är primärt inblandade i regleringen av ben- och mineral- metabolismen? (1p) b) Var och hur sker den metabola aktiveringen av vitamin- D? (2 p) c) Förklara mekanismerna för hur sekundär hyperparatyreoidism kan uppstå vid njursvikt? (4 p) Svarsförslag: a) Njurar, paratyreoidea, tunntarm, skelett b) Njuren. I njurarna omvandlas 25- hydroxyvitamin D av enzymet 1- alfa- hydroxylas till kalcitriol, 1,25(OH)2D3 (1,25- dihydroxikolekalciferol), som är den aktiva metaboliten av vitamin D. PTH stimulerar hydroxyleringen. c) Njursvikt leder till kronisk brist på aktiverat vitamin D och därmed till sjunkande kalciumnivåer. Detta ger en kompensatorisk ökning av nivåerna av paratyreoideahormon (PTH), så kallad sekundär hyperparatyreoidism som upprätthåller nivåerna av kalcium genom ökad mobilisering av kalcium från skelettet och ökad reabsorption i njurarna, samt stimulering av hydroxyleringen till kalcitriol som leder till ökat kalciumupptag från tarmen. Fibroblast growth factor- 23 (FGF23) är ett cirkulerande hormon som bildas i skelettet. Vid njursvikt minskar njurens förmåga att utsöndra fosfat (Pi), vilket leder till en kompensatorisk ökning av FGF23 för att motverka stegrade fosfatnivåer. FGF23 minskar hydroxyleringen av vit D samt återresorption av filtrerat fosfat i njurarna. FGF23 bidrar därmed till att minska nivåerna av både 1,25(OH)2D3 och fosfat i serum. Det utövar också en inhiberande effekt på parathyroidea som dock bortfaller i denna situation pga brist på receptorn klotho. Sammantaget bidrar faktorerna: lågt calcium, högt fosfat, lågt aktiverat vit D och högt FGF23 alla och var och en för sig till utvecklandet av sekundär hyperparatyreoidism. Se även föreläsning på BB https://lms.oru.se/bbcswebdav/pid dt- content- rid _1/xid _1 2

3 4. Minns ni Anders i basgruppsfallet i början av terminen? Han hade jobbat inom den tunga industrin hela livet. Väsentligen frisk genom livet men hade rökt sedan 20 års ålder. Senaste året har han inte riktigt orkat med som tidigare, blir snabbt trött och lite andfådd. Han sökte på vårdcentralen där man noterar ett lågt blodvärde och vid rektalundersökning också lite blodtillblandad slem på handsken. Han själv ville skylla det på sina hemorrojder, eftersom han blivit trög i magen. Vid utredningen med koloskopi fann man en tumör och tog px som visade i PAD att det rörde sig om en koloncancer. Det framkom vid anamnestagandet att Anders hade fler släktingar på faderns sida som drabbats av tjocktarmscancer. a) Vilken histopatologisk typ är vanligast vid koloncancer? (0,5 p) b) Vanligen är koloncancer sporadiskt förekommande men det finns ett flertal genetiska förändringar som är involverade. Ärftlig komponent vid koloncancer förekommer i % och drygt 5 % har mer än två nära släktingar med koloncancer. Ange vilka de två vanligaste nedärvda formerna är. (1 p) c) Beskriv för dessa i fråga b) den genetiskt bakomliggande defekten, vilka gener som är involverade och innebörden av respektive mutation. (2 p) d) Vid anamnestagande kan man ibland få fram olika symptomatologi beroende på var i kolon en tumör finns belägen. Nämn symptom som kan vara vanligare vid tumörer i vänsterkolon respektive högerkolon. (2 p) e) Till en av de kolorektala cancertyperna finns det en korrelation till en infektion. Vilken kolorektalcancer gäller detta? Till vilken infektion finns kopplingen? (1 p) f) Vid uppföljning/monitorering av koloncancer används en plasmamarkör. Vilken? (0,5 p) Svarsförslag: a) Adenocarcinom b) Hereditär nonpolyposis kolorektal cancer (HNPCC, Lynch syndrom), Familjär kolonpolypos (FAP). c) HNPCC: Autosomalt dominant nedärvd, mutation i någon av mismatchreparations- generna MSH2, MLH1 eller MSH6, tillstånd av genetisk hypermutabilitet som resulterar i försämrad förmåga för vissa enzymer att reparera defekter i DNA- strängar (MSI - mikrosatelitinstabilitet).. FAP: Autosomalt dominant nedärvd mutation av adenomatös polyposis coli gen [APC] på kromosom 5q21 22, med 100% penetrans vilket innebär att 50% av 3

4 barnen till en förälder med denna gendefekt blir anlagsbärare och kommer att få sjukdomen. Leder till en ökad proliferation. d) Vänsterkolon: förändrade avföringsvanor, blod per rektum, slem per rektum; Högerkolon: järnbristanemi, trötthet. e) Analcancer, HPV- infektion f) CEA (carcinoembryonalt antigen) 5. Para ihop nedanstående korta fallbeskrivning (1-6) med den sjukdom/sjukdomstillstånd (A- L) som är mest rimligt utifrån din kunskap om beskriven patologi, klinisk bild och epidemiologiska faktorer. (sjukdom/sjukdomstillstånd A- L kan var och en bara användas till en fallbeskrivning) årig man som avlidit i en hjärtinfarkt. Vid obduktionen finner man en förstorad prostata med centrala välavgränsade noduli som mikroskopiskt visar prolifererande körtelepitel som bildar papillära strukturer samt prolifererande fibromuskulärt stroma. I journalens lablistor finner man ett lätt förhöjt PSA årig man som sedan ungdomen varit rökare. Sedan ett halvårs tid haft upprepade tillfällen med makroskopisk hämaturi. Han har aldrig haft några smärtor. Hb är normalt årig, i övrigt frisk man som söker för kraftiga nytillkomna smärtor i ländryggen. Han har inga vattenkastningsbesvär. Hjärta och lungor auskulteras ua. Buken är mjuk utan några patologiska resistenser. Prostata palperas förstorad, hård, oregelbunden och fixerad till omgivande vävnad. Röntgen av ländryggen visar sklerotiska metastasmisstänkta förändringar årig kvinna med känd hyperparathyreoidism som kommer till akutmottagningen med kraftiga snabbt påkomna smärtor i höger flank och på urinstickan hämaturi årig rökande kvinna med ofrivillig viktnedgång och trötthet genomgår malignitetsutredning. I en serie urincytologier hittas maligna uroepiteliala celler men vid cystoskopi ses inga förändringar i urinblåsan. Ifrån urinblåsan separat blåssköljvätska finns inga maligna celler årig rökande, överviktig kvinna med flanksmärtor och episoder av makroskopisk hematuri. I buken palperas en stor resistens som sträcker sig från under vä arcus ner mot lilla bäckenet. Blodtrycket är måttligt förhöjt. A. Nodulär prostatahyperplasi B. Prostatacancer, med i TNM klassifikationen stadium M1 (fjärrmetastaser). C. Prostatacancer, med i TNM klassifikationen stadium M0 4

5 D. Njursten sannolikt kalciumsten E. Njursten sannolikt uratsten F. Uroepitelial cancer i urinblåsan G. Uroepitelial cancer i njurbäckenet H. Prostatisk intraepitelial neoplasi (PIN) I. Njurcancer J. Autosomalt dominant polycystisk njursjukdom K. Wilms tumör/nefroblastom L. Skivepitelcancer i urinblåsan Svarsförslag: 1A, 2F, 3B, 4D, 5G, 6I OBS! kunskapen gällde sammanvägning av beskriven patologi, klinisk bild men även epidemiologiska faktorer (ex etiologiska risk faktorer) Svar på fråga 6-7 läggs i separat mapp (8 p) 6. Ange om nedanstående patofysiologiska processer/farmakologiska behandlingar är kopplade till diabetes mellitus typ 1 eller diabetes mellitus typ 2 eller till båda. Vi behov kan delsvaren kortfattat motiveras. Svar: a) Autoimmunitet b) Ärftlig komponent c) Perifer insulinresistens d) B- cells dysfunktion e) Makrovaskulära komplikationer f) Mikrovaskulära komplikationer g) Läkemedelsbehandling med metformin h) Läkemedelsbehandling med insulin 7. Primär hyperaldosteronism beror på överproduktion av aldosteron vilket bl.a. manifesteras som hypertoni. Oftast är orsaken hyperplasi av binjurebarken eller benignt binjurebarkadenom. (a) Beskriv mekanismerna som leder till förhöjt blodtryck vid primär hyperaldosteronism. (b) Vilka laboratoriesvar skulle du förvänta dig vid primär hyperaldosteronism? Ange om nivån skulle vara högre, lägre eller normalt i jämförelse med referensvärden från friska. Motivera svaren kortfattat. (2 p) I. Plasma Natrium II. Plasma Kalium 5

6 III. IV. Plasma Renin Plasma ACTH Svar: Svar på fråga 8-11 läggs i separat mapp (22 p) 8. Koppla ihop beskrivning av verkningsmekanism (a- f) med relevant läkemedelsgrupp (1-6). 1. Tarmirriterande laxantia 2. Motilitetsstimulerare (metoklopramid) 3. Läkemedel mot diarré 4. Antacida 5. Bulkmedel 6. Osmotiskt verkande laxantia a) kostfibrer som inte kan brytas ned i tarmen b) drar in vätska i tarmen c) stimulerar nervplexa i tarmens slemhinna. d) aktiverar 5HT- 4 receptorer på acetylkolininnehållande nerver i enteriska nervsystemet e) aktiverar opioidreceptorer i det enteriska nervsystemet f) kalcium-, magnesium och aluminiumsalter Svar: 1c, 2d, 3e, 4f, 5a, 6b 9. Hyperkalemi definieras som S- kalium > 5,6 nmol/l och är en komplikation vid vissa sjukdomar men även vid läkemedelsbehandling. Vilka av alternativen nedan förknippar du med risk för hyperkalemi? a) metabol acidos b) metabol alkalos c) Addisons sjukdom d) ACE- hämmare 6

7 e) akut njursvikt f) loop diuretika g) hemolys h) insulinbrist Svar: a, c, d, e, g, h 10. Tove 22 år har en del mag- tarmbesvär sedan tidig tonår, men är för övrigt frisk. Hon söker på vårdcentralen eftersom hon känts sig tröttare sista månaderna. Hon är 160 cm lång och väger 46 kg. Hon har gått ner 2 kg i vikt sista halvåret, men tycker att hon äter som tidigare. Tove berättar att avföringen växlar mellan fast och grötaktig 3-5 ggr per dag, en del buksmärtor och gasbesvär. Utredningen av Tove påbörjas och man finner bla avvikelser i Hb 89 g/l (ref, ) och folat 3 nmol/l (ref, ). De histopatologiska fynden från gastroskopi av duodenoum (enligt figur nedan) samt positiv anti- transglutaminas- ak på 78U (ref, <7U) gör att diagnosen celiaki ställs. a) Du tycker Tove verkar underviktig. Hur beräknas BMI och var går gränsen för undervikt enligt WHOs klassifikation? (1,5 p) b) Beskriv de histopatologiska förändringar du ser på bilden. (1 p) 7

8 c) Beskriv hur antikroppar mot transglutaminas bildas vid celiaki. (2 p) d) Diarrér kan ha många olika orsaker. Förklara mekanismerna vid osmotisk, sekretorisk och exsudativ diarré. e) Vilken form av diarré är vanligast vid celiaki? (0,5 p) f) Ett kompletterande prov för parathormon (PTH) visar höga värden, vilket ofta är fallet vid obehandlad celiaki. Förklara varför. (1 p) Svarsförslag: a) vikt (kg)/ (längd x längd) (i meter), undervikt <18.5 b) slemhinna med villusatrofi c) Gluten bryts ned till gliadin. Vävnadstransglutaminas 2 (TG2) deamiderar gliadin vilket ökar dess immunogenicitet. Vissa vävnadstyper (HDLA- DQ2/8) är predisponerade och antigenpresenterande celler kan presentera både deamiderat gliadin och transglutaminas som bildat komplex med gliadin för T- celler. Plasmaceller producerar antikroppar mot gliadin och TG2- gliadin. d) osmotisk; i samband med ofullständig digestion eller absorption av osmotiskt aktiva födoämnen dras vätska passivt in i tarmen, sekretorisk; ämnen i tarmlumen, tex toxiner, stimulerar till ökad sekretion av vätska och elektrolyter, exsudativ; inflammerad och skadad tarmslemhinna ger förlust av vätska och döda celler e) osmotisk diarre f) stegrat PTH pga av brist på D- vitamin och kalcium till följd av malabsorption. 11. Tom är en frisk, men lätt överviktig 40 åring. Hans kompisgäng har beslutat att de ska springa Stockholm Marathon. Tom känner sig inte helt fysiskt redo för ett maratonlopp men som den tävlingsmänniska han är så antar han utmaningen. Tyvärr är han tvungen att bryta efter 3 mil pga smärtsam kramp i lårmuskulaturen. Dygnet efter loppet börjar Tom må diffust dåligt, han har huvudvärk och är illamående men han kräks inte. Han noterar att urinmängderna sinar och två dagar efter tävlingen kan han inte kissa alls. Tom har drabbats av akut njursvikt. a) Vad är den sannolika orsaken till Toms njursvikt? (2 p) b) Beskriv de mekanismer som kan ligga bakom den uppkomna anurin. c) Hur kan man förklara hans illamående? (1 p) d) Tom berättar att han tagit mycket Ipren (NSAID- preparat) som smärtstillande de senaste dagarna. Hur kan NSAID påverka hans njursvikt? (1 p) Svarsförslag: a) rabdomyolys, myoglobulin kommer att fungera som ett endogent toxin som ger akut tubulär nekros och renal svikt b) akut tubulär nekros leder till; vasokonstriktion av afferent arterioli, pga tubuloglomerulär feedback mekanism, vilket minskar GFR, sheddade tubuliceller ger obstruktion vilket ökar det intratubulära trycket och minskar GFR, tubulicellskada och minskad cell- cell kontakt ger backflöde och 8

9 minskat tubulärt urinflöde c) ansamling av uremiska toxiner och ph- förändringar ger illamående, d) NSAID kan förvärra svikten, kan ge både funktionella rubbningar i form av nedsatt renalt blodflöde och även tubulointerstitiella skador pga immunologiska reaktioner. Lycka till! 9

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

Fallgropar vid provtagning, analys och tolkning av elektrolyter

Fallgropar vid provtagning, analys och tolkning av elektrolyter Fallgropar vid provtagning, analys och tolkning av elektrolyter Eva Landberg, överläk Klinisk Kemi, US i Linköping Sant lågt Ca 2+ överskattas Sant högt Ca 2+ underskattas Risk för koagel 2 Calcium 99

Läs mer

Del 8. Totalpoäng: 10p.

Del 8. Totalpoäng: 10p. Totalpoäng: 10p. En 66-årig kvinna söker på distriktsläkarmottagningen för problem med magen. Senaste tiden känt sig allmänt sjuk, periodvis illamående, tappat aptiten och fått problem med oregelbunden

Läs mer

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p. MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till! Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga

Läs mer

Omtentamen NMET1 vt-2012, datum 16/8 2012 (totalt 61 p)

Omtentamen NMET1 vt-2012, datum 16/8 2012 (totalt 61 p) Omtentamen NMET1 vt-2012, datum 16/8 2012 (totalt 61 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp 1. Edvin har sedan en tid problem med sura uppstötningar och han har förstått att det är magsyra som kommer

Läs mer

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH?

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH? Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH? Anders Christensson Njur- och transplantationskliniken Skånes Universitetssjukhus SUS Malmö Kronisk njursjukdom (CKD) Stadieindelning

Läs mer

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Järnbestämning med MRT. 21 J Järnbestämning med MRT Röntgenveckan Karlstad 2014-09-10 Magnus Tengvar Karolinska Solna Centrala Röntgen

Järnbestämning med MRT. 21 J Järnbestämning med MRT Röntgenveckan Karlstad 2014-09-10 Magnus Tengvar Karolinska Solna Centrala Röntgen Järnbestämning med MRT 1 Varför blir levern svart på MR-bilden? Hur kan man kvantifiera järninnehåll? Olof Dahlqvist Leinhard Fysiker Universitetslektor CMIV Linköping olof.dahlqvist.leinhard@liu.se 2

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping, läkarprogrammet, bildomtentamen

Hälsouniversitetet i Linköping, läkarprogrammet, bildomtentamen I ditt arbete som klinisk genetiker studerar du en dag kromosomer från en cancerpatient med hjälp av så kallad SKY teknik. Du ser då att en del av kromosom 13 nu istället ligger på kromosom 10. Fråga 1

Läs mer

Anemi. Järnbrist. Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi

Anemi. Järnbrist. Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi Anemi Järnbrist Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi När r föreligger f anemi? Kvinnor Hb

Läs mer

Fall 1-19-årig kvinna

Fall 1-19-årig kvinna Fall 1-19-årig kvinna En 19-årig kvinna kommer in på akuten med illamående och kräkningar. Påverkat allmäntillstånd och blodtrycket är 80/50 mmhg. Hon har varit trött och har minskat i vikt på sistone,

Läs mer

1.1 Vilka ytterligare anamnestiska uppgifter frågar Du efter och vilka undersökningar gör Du vid detta besök? (3p).

1.1 Vilka ytterligare anamnestiska uppgifter frågar Du efter och vilka undersökningar gör Du vid detta besök? (3p). Du arbetar som AT läkare på en husläkarmottagning och på en beställd tid kommer en 55- årig man som sedan cirka 3 månader noterat färskt blod i avföringen. Inga smärtor och avföringen annars av vanlig

Läs mer

DX Klinisk Medicin. 25 poäng MEQ

DX Klinisk Medicin. 25 poäng MEQ DX3 2016-04-07 Klinisk Medicin 25 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes

Läs mer

Del 4_5 sidor_13 poäng

Del 4_5 sidor_13 poäng Del 4_5 sidor_13 poäng Linda är 23 år. Hon söker dig på vårdcentralen pga magbesvär. Linda arbetar som försäljare på Guldfynd. Hon feströker och tar p-piller. Ibland ibuprofen mot mensvärk. Hon är för

Läs mer

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt

Läs mer

Anemier. Feb 2016 Kristina Wallman

Anemier. Feb 2016 Kristina Wallman Anemier Feb 2016 Kristina Wallman Anemi, högt MCV Alkohol B12-och/eller folatbrist Hemolys MDS (myelodysplastiskt syndrom) Läkemedel ffa vissa cytostatika Diagnostik B12-brist Vid anemi och högt MCV räcker

Läs mer

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Neuroendokrina tumörer Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Indelning av neuroendokrina Carcinoider Lunga Tunntarm

Läs mer

Patofysiologi vid kronisk njursvikt. Mathias Haarhaus Njurmedicinska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Patofysiologi vid kronisk njursvikt. Mathias Haarhaus Njurmedicinska kliniken Universitetssjukhuset Linköping Patofysiologi vid kronisk njursvikt Mathias Haarhaus Njurmedicinska kliniken Universitetssjukhuset Linköping Nefronet, njurarnas funktionella enhet Ca 1 Mio per njure Överkapacitet ca 50% Kan adaptera

Läs mer

Tentamen NME termin 5 vt 2013 (19 april, 2013) maxpoäng 77 poäng

Tentamen NME termin 5 vt 2013 (19 april, 2013) maxpoäng 77 poäng Tentamen NME termin 5 vt 2013 (19 april, 2013) maxpoäng 77 poäng Svar på fråga 1 läggs i separat mapp Fråga 1. Sven, 58 år, besöker vårdcentralen där du är VFU-placerad för sina sväljningsbesvär (dysfagi).

Läs mer

2013-04-15 Thomas Casswall Sida: 6 / 10 Seminarium Gastroenterologi, hepatologi och nutrition Fall 3 buksmärtor Till din barnläkarmottagning remitteras en 9 år gammal flicka från allmänläkare på den intilliggande

Läs mer

Hyperkalcemi. Kalciumrubbningar Kursen 2014 09 02 2014-09-02. PTH och kalcium

Hyperkalcemi. Kalciumrubbningar Kursen 2014 09 02 2014-09-02. PTH och kalcium Kalciumrubbningar Kursen 2014 09 02 Mats Palmér Endokrinologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge PTH och kalcium Hyperkalcemi 1 Fall 67 årig kvinna 67 årig skild kvinna med två vuxna

Läs mer

Livsviktig information om Addisons sjukdom

Livsviktig information om Addisons sjukdom Livsviktig information om Addisons sjukdom Vår nya symbol. Om du ser denna symbol, då vet du att personen som bär den har Addisons sjukdom och kan komma att behöva Solu-Cortef I.V. och dropp med koksaltlösning.

Läs mer

Hypofys, binjure och gonader Falldiskussionsseminarium T6 2014

Hypofys, binjure och gonader Falldiskussionsseminarium T6 2014 Hypofys, binjure och gonader Falldiskussionsseminarium T6 2014 STUDENT Fall 1. Akutmottagning Yr och ont i magen 37-årig man inkommer akut efter ett par dagars tilltagande trötthet, illamående och feber.

Läs mer

Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare

Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare Handledare skall utses vid tjänstgöringens start och bör medverka till att uppsatta mål nås. För att uppnå dessa mål behövs i normalfallet 2-3

Läs mer

Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK14

Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK14 Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK14 7,5 högskolepoäng Kod: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15 02 27 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

DX Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1

DX Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1 DX3 2015-04-17 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes

Läs mer

Omtentamen NME Termin 5, 10 juni 2013 (maxpoäng 57 p)

Omtentamen NME Termin 5, 10 juni 2013 (maxpoäng 57 p) Omtentamen NME Termin 5, 10 juni 2013 (maxpoäng 57 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp 1. a) Vilken är den vanligaste orsaken/patogenesen till gastropares? (1 p) b) Vad kännetecknar och vilken symtomatologi

Läs mer

Njursten - medicinska aspekter. Tobias Axelsson, Drottning Silvias Barn och Ungdomssjukhus

Njursten - medicinska aspekter. Tobias Axelsson, Drottning Silvias Barn och Ungdomssjukhus Njursten - medicinska aspekter Tobias Axelsson, Drottning Silvias Barn och Ungdomssjukhus Njursten-symptom Smärta: 50-75%, mer sannolikt ju äldre barnet är. Orsaken är sannolikt att små barn oftare har

Läs mer

Han har tidigare sökt något år tidigare hos en kollega till dig och man bedömde då besvären som irritabel tarm syndrom (IBS).

Han har tidigare sökt något år tidigare hos en kollega till dig och man bedömde då besvären som irritabel tarm syndrom (IBS). Du gör AT på en vårdcentral där Arvid, som du inte träffat förut, kommer på ett mottagningsbesök pga magbesvär. Arvid är en 32-årig man som arbetar som snickare. Bor i hus med sin familj, fru och 2 barn.

Läs mer

Omtentamen aug 2013 R/C T3 VT 2013

Omtentamen aug 2013 R/C T3 VT 2013 Omtentamen aug 2013 R/C T3 VT 2013 Inga hjälpmedel. Lycka till! Innehållsförteckning Struktur och funktion i cirkulationssystemet... 2 1) Fråga anatomi (3p)... 2 2) Hemostas (6,5p)... 2 3) Tromboxan (1p)...

Läs mer

Onkogenetisk regionmottagning i Linköping. Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson

Onkogenetisk regionmottagning i Linköping. Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson Onkogenetisk regionmottagning i Linköping Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson Dagordning Organisation Mål för onkogenetiska mottagningen Definition

Läs mer

Integrationsuppgifter, urinorgan & kroppsvätskor , , ,

Integrationsuppgifter, urinorgan & kroppsvätskor , , , Karolinska Institutet Läkarutbildningen, Den Friska Människan 2 (DFM2) MBB, FyFa Integrationsuppgifter, urinorgan & kroppsvätskor 130703, 140219, 150305, 160202 Mål och innehåll: Arbete med kliniskt anknutna

Läs mer

PRIMÄR HYPERPARATHYROIDISM: RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING

PRIMÄR HYPERPARATHYROIDISM: RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING NÄTVERKSGRUPPEN I SÖDRA SJUKVÅRDSREGIONEN FÖR SJUKDOMAR I THYROIDEA, PARATHYROIDEA, BINJURAR OCH ENDOKRINA BUKTUMÖRER PRIMÄR HYPERPARATHYROIDISM: RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING Giltigt 2007-01-01-2009-12-31

Läs mer

PTH mm. Mattias Aldrimer, överläkare Klinisk Kemi och Transfusionsmedicin i Dalarna

PTH mm. Mattias Aldrimer, överläkare Klinisk Kemi och Transfusionsmedicin i Dalarna PTH mm Mattias Aldrimer, överläkare Klinisk Kemi och Transfusionsmedicin i Dalarna D-vitaminanalyser 2014 internt pris 220 kr Beställare patienter analyser Totalt Dalarna 7 108 8 487 Avesta VC Mott Avesta

Läs mer

HYPERKALCEMI. Åsa Tizzard

HYPERKALCEMI. Åsa Tizzard HYPERKALCEMI Åsa Tizzard 1 Kalciumhomeostas Konstant nivå joniserat Ca extracellulärt viktigt Koagulationskaskad Neuromuskulära funktioner Skelett (mineralisering) 2 Kalciumhomeostas Kalciumkoncentration

Läs mer

Diabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS

Diabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS Diabetisk ketoacidos Stina Lindmark Medicincentrum, NUS Diabetisk ketoacidos (DKA) Typ 1-diabetes Hyperglykemiskt, hyperosmolärt syndrom (HHS) Typ 2-diabetes? Definition DKA Diabetes - ofta känd Metabol

Läs mer

Del 3_12 sidor_20 poäng

Del 3_12 sidor_20 poäng Del 3_12 sidor_20 poäng En 72-årig man söker på distriktsläkarmottagningen för blod i avföringen. Sedan en tid tillbaka har han noterat blod när han torkat sig och han tror han har hemorrojder, han har

Läs mer

Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK15

Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK15 Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK15 7,5 högskolepoäng Kod: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15 10 09 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Nedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården. Patientfall

Nedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården. Patientfall Nedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården Patientfall Detta är en fallbaserad diskussion som har målet att ge kunskap om Orsaker till miktionsbesvär Utredning av miktionsbesvär i primärvård Behandling

Läs mer

Del 7 14 sidor 28 poäng

Del 7 14 sidor 28 poäng 14 sidor 28 poäng 22-årig man söker på din distriktsläkarmottagning pga blod i avföring. Noterar det i samband med toalettbesök och när han torkar sig. Har egentligen inga smärtor vid tarmtömningen. Mannen

Läs mer

1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker

1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker Hypofys, skelett mm! Falldiskussionsseminarium T7 VT 2010 1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker En 52-årig man kommer till dig som husläkare för uppföljning av hypertoni, de senaste åren har mer behandling

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

Du har precis påbörjat ett långt jourpass på akuten och får ta emot en 73 -årig man på larm. Ambulansrapporten lyder:

Du har precis påbörjat ett långt jourpass på akuten och får ta emot en 73 -årig man på larm. Ambulansrapporten lyder: MEQ2 DX3 VT13 facit Du har precis påbörjat ett långt jourpass på akuten och får ta emot en 73 -årig man på larm. Ambulansrapporten lyder: Hittad på golvet av hustrun idag vid 17-tiden. Hon såg maken, som

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Physioneal 23.3.2015, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst I Europa drabbas många människor

Läs mer

Barnhälsovård i Värmland Utmaningar inför framtiden 2012-08-27

Barnhälsovård i Värmland Utmaningar inför framtiden 2012-08-27 Barnhälsovård i Värmland Utmaningar inför framtiden 2012-08-27 Diarré hos barn Staffan Skogar barnläkare 5/5-15 Vad är diarre? Vad är normalt? Mer än 3 ggr per dag? Vem är orolig? Verkar barnet sjukt?

Läs mer

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5 TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5 Namn: Personnr: - texta Max: 80 poäng KOD: Gk: 48 poäng Skrivtid: 13-18 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping, bildtentamen 2012-05-28

Hälsouniversitetet i Linköping, bildtentamen 2012-05-28 Elsa Svensson, 67 år, inkommer till akutmottagningen efter att plötsligt fått mycket ont i ryggen. Hon är magerlagd och rökare och hennes menstruationer upphörde tidigt vid 40-års ålder. En uppföljande

Läs mer

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 2

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 2 Delexamination 3 VT 2013 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Els-Marie Raupach Överläkare Bild och funktionsmedicin Skövde 130201 Som man frågar får man svar! Remissen är radiologens verktyg och styr: Prioritering

Läs mer

Kolorektal cancer. Fereshteh Masoumi

Kolorektal cancer. Fereshteh Masoumi Kolorektal cancer Fereshteh Masoumi Epidemiologi Närmare 6000 nya fall av kolorektal cancer diagnostiseras årligen ( 11% av all cancer) Tredje vanligaste tumörformen i Svergie Medianåldern för kolorektal

Läs mer

Skrivning i speciell patobiologi, Termin 5, Lund och Malmö 27 maj 2005-05-26

Skrivning i speciell patobiologi, Termin 5, Lund och Malmö 27 maj 2005-05-26 Namn/kod. 1 Skrivning i speciell patobiologi, Termin 5, Lund och Malmö 27 maj 2005-05-26 Skriv tydligt! Svara kortfattat! Lycka till! Namn/kod. 2 1. Hyperkalcemi påverkar många av kroppens organ. Vilken

Läs mer

Anemi och järnbrist i ett kliniskt perspektiv

Anemi och järnbrist i ett kliniskt perspektiv Anemi och järnbrist i ett kliniskt perspektiv Stefan Lindgren, Sektionen för gastroenterologi och hepatologi, Medicinkliniken, Universitetssjukhuset MAS, Malmö Anemi Funktionell definition: Otillräcklig

Läs mer

TORISEL (temsirolimus) patientinformation

TORISEL (temsirolimus) patientinformation TORISEL (temsirolimus) patientinformation Frågor och svar om din behandling med Torisel mot njurcancer 2 Inledning Den här broschyren innehåller viktig information om din behandling med Torisel. Vi ber

Läs mer

Omtentamen del 2 MC027G ssk-programmet. Datum. Skrivtid 3 tim Kursens namn: Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd l

Omtentamen del 2 MC027G ssk-programmet. Datum. Skrivtid 3 tim Kursens namn: Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd l Omtentamen del 2 MC027G ssk-programmet Kursens namn: Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd l Kursansvarig: Rolf Pettersson Examinator: Mikael Ivarsson Poängfördeini ng: Endokrinologi Palliativ

Läs mer

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 1 Disposition Gastroesofagal reflux -bakgrund, utredning, komplikationer, behandling Dysfagi -översiktligt orsaker

Läs mer

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, 2011-08-18 kl 09-16 i Hedstrandsalen ing 70 bv

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, 2011-08-18 kl 09-16 i Hedstrandsalen ing 70 bv 6 sidor. 15 poäng. Till din mottagning kommer Jane, 41 år gammal som är gift och har två barn. Sökte läkare i tonåren pga kliande hudutslag på armbågar och i ansikte, men någon diagnos ställdes ej och

Läs mer

Del 2. Totalt 5 sidor. Maxpoäng: 16p

Del 2. Totalt 5 sidor. Maxpoäng: 16p Totalt 5 sidor. Maxpoäng: 16p Lena 32 år. Du arbetar som underläkare på medicinakuten, och eftermiddagens första patient söker pga ont i magen och diarréer. Denna 32-åriga kvinna är sedan tidigare väsentligen

Läs mer

Inflammationsanemi. Torbjörn Karlsson. Uppsala Universitet HT 2015

Inflammationsanemi. Torbjörn Karlsson. Uppsala Universitet HT 2015 Inflammationsanemi Torbjörn Karlsson Uppsala Universitet HT 2015 Anemi karaktäriserad av: Störd järnmetabolism Reducerad erythropoes Inadekvat erythropoetinproduktion Förkortad livslängd hos erytrocyter

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet stadiii bildtentamen 2011 12 19

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet stadiii bildtentamen 2011 12 19 Bilden visar en globalt spridd orsak till hudsjukdom samt konsekvensen den kan ha i en äldre (alternativt en malnutrierad eller immunosupprimerad) person. Fråga 1 (4p) 1(12) A. Vad är det som avbildas

Läs mer

Dialysen/ Njurpolikliniken /

Dialysen/ Njurpolikliniken / PRE-DIALYS När njurarnas funktion är nedsatt. Njurarna är bönformade organ som finns på båda sidorna om Din ryggrad ungefär mitt på ryggen. Njurarna fungerar som filter, genom vilka blodet strömmar 24

Läs mer

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua. MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men

Läs mer

Endokrina systemet. Innehåll. Endokrina systemet 2013-10-29. Anatomi och fysiologi. SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Endokrina systemet. Innehåll. Endokrina systemet 2013-10-29. Anatomi och fysiologi. SJSE11 Människan: biologi och hälsa Endokrina systemet Anatomi och fysiologi SJSE11 Människan: biologi och hälsa Annelie Augustinsson Innehåll Vad är det endokrina systemet? Uppdelning och reglering Hypothalamus Hypofysen GH, prolaktin (LTH),

Läs mer

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Vätskebalansen och syra-basbalansen Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Vätske- och syra-basbalansen Vätskebalansen = balansen mellan mängden vatten och mängden av joner och andra

Läs mer

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköpings Läkarprogrammet stadiiitentamen, bildtentamen 2010-12-20

Hälsouniversitetet i Linköpings Läkarprogrammet stadiiitentamen, bildtentamen 2010-12-20 1 En 74 årig kvinna med tablett behandlad hypertoni, inkommer till akuten med 2 timmars anamnes på tilltagande svaghet i höger kroppshalva. Fråga 1 (4p) Delar av status på akuten illustreras samt är som

Läs mer

Hypofys med mera Falldiskussionsseminarium T7 2012 STUDENT

Hypofys med mera Falldiskussionsseminarium T7 2012 STUDENT Hypofys med mera Falldiskussionsseminarium T7 2012 STUDENT 1. Husläkarmottagning Akutmottagning Yr och ont i magen 37-årig man inkommer akut efter ett par dagars tilltagande trötthet, illamående och feber.

Läs mer

Energibehov och nutritionsbehandling

Energibehov och nutritionsbehandling Energibehov och nutritionsbehandling 141106 Patientfall Ê Man född 1940 Ê Nedsatt aptit senaste 2-3 månaderna Ê 4-5 kg viktnedgång Ê Buksmärta, illamående, ingen gasavgång eller avföring senaste dygnet

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Hereditär Nonpolyposis Colorektal Cancer HNPCC Tjocktarms- och livmodercancer 1 Onkogenetiska mottagningen Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar

Läs mer

DUGGA 1. i patologi. för medicine studenter 18/3 2005

DUGGA 1. i patologi. för medicine studenter 18/3 2005 KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för laboratoriemedicin Avdelningen för patologi DUGGA 1 i patologi för medicine studenter 18/3 2005 Totalt 50 poäng (minst 32 för G) Personnummer: Resultat: Stud. sign.

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet stadiiibildomtentamen 2012-02-02. Fråga 1 (4p) 1(10)

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet stadiiibildomtentamen 2012-02-02. Fråga 1 (4p) 1(10) Fråga 1 (4p) 1(10) Bilden ska föreställa en cell bestyckad med molekyler för interaktion med cellens närmiljö. A Om cellen är en mast cell, vilken molekyl representeras på ytan? (1p) B På vilket sätt bidrar

Läs mer

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2 Delexamination 3 VT 2012 Klinisk Medicin 19 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

DX3 2016-04-07. Klinisk Medicin. 25 poäng MEQ

DX3 2016-04-07. Klinisk Medicin. 25 poäng MEQ DX3 2016-04-07 Klinisk Medicin 25 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes

Läs mer

Makrocytär anemi. Diagnostik och behandling

Makrocytär anemi. Diagnostik och behandling Makrocytär anemi Diagnostik och behandling Makrocytär anemi Högt MCV Förstorade röda blodkroppar Orsaken till förstoringen är en mognadshämning där förstadierna till de röda blodkropparna växer för långt

Läs mer

Gastroenterologi HT 2014

Gastroenterologi HT 2014 Gastroenterologi HT 2014 * Enligt separat schema Upplägg Temadagar (3 st) Rotationsveckor (2 v) Stud 1-4, första veckan inom öppenvård mottagning och endoskopi Stud 5-8, första veckan inom slutenvård*

Läs mer

Läkemedel och nedsatt njurfunktion. Del 2 Särskilda läkemedelsgrupper

Läkemedel och nedsatt njurfunktion. Del 2 Särskilda läkemedelsgrupper Läkemedel och nedsatt njurfunktion Del 2 Särskilda läkemedelsgrupper Särskilda läkemedelsgrupper Digoxin ACE-hämmare + ARB Diuretika Hypertonimediciner NSAID Diabetesmedel Antibiotika Trombocythämmare

Läs mer

Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi, 15hp Tentamen del I, provkod 0101. (För studenter registrerade V15) Kurskod: MC1402.

Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi, 15hp Tentamen del I, provkod 0101. (För studenter registrerade V15) Kurskod: MC1402. Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi, 15hp Tentamen del I, provkod 0101. (För studenter registrerade V15) Kurskod: MC1402. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 06 13 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng:

Läs mer

Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit

Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Patientinformation om Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit

Läs mer

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Tema Neuro och Rörelse Skriftlig tentamen 23 mars 2012 OBS!!! Frågorna skall läggs i separata lila omslag enligt nedan: Martin Gunnarsson: 1, 3, 4, 6,

Läs mer

Knöl på halsen. HT -13 Bröst och Endokrinkirurgiska kliniken

Knöl på halsen. HT -13 Bröst och Endokrinkirurgiska kliniken Knöl på halsen HT -13 Bröst och Endokrinkirurgiska kliniken Patientfall1 62 årig kvinna Tidigare sjukdomar: hypertoni,astmabesvär Aktuellt: lufthunger i liggande, sväljningsbesvär Status? Vad kan det vara?

Läs mer

Gastroenterologi VT 2014

Gastroenterologi VT 2014 Gastroenterologi VT 2014 Upplägg Temadagar (3 st) Rotationsveckor (2 v) Stud 1-4, första veckan inom öppenvård mottagning och endoskopi Stud 5-8, första veckan inom slutenvård gastro-avdelningen Byte i

Läs mer

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Inledning Fabrys sjukdom (även känd som Anderson-Fabrys sjukdom efter de två forskare som upptäckte sjukdomen) är en sällsynt genetisk sjukdom. Orsaken

Läs mer

Onkologisektionens utbildningsdagar i Malmö 2013-03-15. Lindquist Sjukgymnast och uroterapeut Urologiska kliniken SUS Malmö

Onkologisektionens utbildningsdagar i Malmö 2013-03-15. Lindquist Sjukgymnast och uroterapeut Urologiska kliniken SUS Malmö Onkologisektionens utbildningsdagar i Malmö 2013-03-15 Lindquist Sjukgymnast och uroterapeut Urologiska kliniken SUS Malmö Urologiska kliniken SUS Malmö - Vad är en Bulge? Agenda Njurarnas anatomi och

Läs mer

Dugga III Onsdagen den 8 maj 2008 INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN, HS, Karouk Said, Stefan Lind, Hans Gyllenhammar Namn.. SIDA 1 (4)

Dugga III Onsdagen den 8 maj 2008 INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN, HS, Karouk Said, Stefan Lind, Hans Gyllenhammar Namn.. SIDA 1 (4) SIDA 1 (4) 1. Alla röntgenundersökningar där kontrast användes kan ge upphov till akut njurpåverkan hos riskpatienter. Nämn tre riskgrupper. 1P 2. 25 årig man tidigare väsentligen frisk söker akutmottagning

Läs mer

Polycystisk njursjukdom

Polycystisk njursjukdom Polycystisk njursjukdom Cystnjurar Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna 1 Polycystisk njursjukdom Cystnjurar Polycystisk njursjukdom eller cystnjurar är en ärftlig sjukdom, som

Läs mer

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund

Läs mer

Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002

Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-08-12 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 56p Mikrobiologi, Birgitta Olsen 9p Cellen, Metabolismen

Läs mer

S-Aldosteron, Malmö. Bakgrund, indikation och tolkning. Införd i rutin Medicinsk service

S-Aldosteron, Malmö. Bakgrund, indikation och tolkning. Införd i rutin Medicinsk service 1(5) Bakgrund, indikation och tolkning Införd i rutin 98-02-01. Aldosteron är ett steroidhormon som bildas i binjurebarkens zona glomerulosa. Dess huvudeffekt är att öka återresorptionen av Na + och utsöndringen

Läs mer

Anemi i ett kliniskt perspektiv. Stefan Lindgren, Gastrokliniken, SUS Malmö

Anemi i ett kliniskt perspektiv. Stefan Lindgren, Gastrokliniken, SUS Malmö Anemi i ett kliniskt perspektiv Stefan Lindgren, Gastrokliniken, SUS Malmö Anemi Funktionell definition: Otillräcklig syrgastransporterande kapacitet i blodet. Optimal Hb nivå för varje individ Operativ

Läs mer

PATIENTINFORMATION OM EPREX OCH CANCERANEMI

PATIENTINFORMATION OM EPREX OCH CANCERANEMI kraft att leva PATIENTINFORMATION OM EPREX OCH CANCERANEMI Till patienten Din doktor har ordinerat Eprex (epoetin alfa) för behandling av din anemi (blodbrist). Denna information förklarar vad anemi är

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst VI.2.2 Sammanfattning av nyttan av behandlingen VI.2.3 Okända faktorer

Läs mer

Hematuri. Ur nefrologisk synvinkel. Hematuri

Hematuri. Ur nefrologisk synvinkel. Hematuri Ur nefrologisk synvinkel Definitioner Makrohematuri - Blod i urinen som ger synlig färgförändring i form av röd eller brunfärgad urin Mikrohematuri - Ej synlig för blotta ögat Påvisas med urinsticka eller

Läs mer

Patientinformation. Behandling av blodbrist vid kronisk njursjukdom

Patientinformation. Behandling av blodbrist vid kronisk njursjukdom Patientinformation Behandling av blodbrist vid kronisk njursjukdom Till patienten Du har ordinerats Eprex (epoetin alfa) för behandling av din anemi (blodbrist). Denna informationsbroschyr förklarar vad

Läs mer

Akut endokrinologi. Inger Friberg 2014

Akut endokrinologi. Inger Friberg 2014 Akut endokrinologi Inger Friberg 2014 Karin 68 år Hypertoni sedan 5 år tar ACE hämmare i kombination med tiazid Osteoporos diagnos efter radiusfraktur tar bisfosfonat och Calcium D vitamin Tröttare senaste

Läs mer

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

Vad är kreatinin? Nyupptäckt njursvikt eller En stjärnspäckad lablista. Basala frågeställningar vid njursvikt. På vilken nivå ligger orsaken?

Vad är kreatinin? Nyupptäckt njursvikt eller En stjärnspäckad lablista. Basala frågeställningar vid njursvikt. På vilken nivå ligger orsaken? Nyupptäckt njursvikt eller En stjärnspäckad lablista Björn Samnegård Njurmedicinska kliniken DS Basala frågeställningar vid njursvikt På vilken nivå ligger orsaken? prerenal? postrenal? renal? Akut eller

Läs mer

Skrivtid: Nummer:...

Skrivtid: Nummer:... 1 Skrivning 3, HT 2010 2010-11-04 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 2 1. Du träffar under AT på Mariefreds vårdcentral Lukas, 18 år som söker pga ändtarmsbesvär. Han har sin mamma med sig som

Läs mer

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili Utredning och Behandling av Hypertoni Faris Al- Khalili 2014 Hypertoni Silent killer Ledande orsak till kardiovaskulär mortalitet Förekomst 20 50 % av populationen ( 38% i Sverige) Står för ca 50% av all

Läs mer

DX2. Klinisk Medicin HT poäng MEQ 2

DX2. Klinisk Medicin HT poäng MEQ 2 DX2 Klinisk Medicin HT 2013 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes

Läs mer