UPPSKATTNIN6 AV BIOLOGISKA EFFEKTER AV SMÅ DOSER AV JONISERANDE STRÅLNING. EXTRAPOUTION AV DOS-EFFEKT-REUTIONER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UPPSKATTNIN6 AV BIOLOGISKA EFFEKTER AV SMÅ DOSER AV JONISERANDE STRÅLNING. EXTRAPOUTION AV DOS-EFFEKT-REUTIONER"

Transkript

1 . / ". ;. FOA rapport C It 0003-A3 September 197U UPPSKATTNIN6 AV BIOLOGISKA EFFEKTER AV SMÅ DOSER AV JONISERANDE STRÅLNING. EXTRAPOUTION AV DOS-EFFEKT-REUTIONER Björn Rydberg 'ÖftSVAftfT» F0ft«K*lfte»AftfTAI.T ummyanr

2 FOA RAPFOflTKATEGOftlCR Rapporter avsedda för spridning utanför FOA utges i följande kategorier: POA A-rapport. Innehilkr havudsakligen för totalförsvaret avsedd och tillrättalagd redovisning av ett, som regel avslutat, arbete. Förekommer som öppen (A-) och hemlig (AH-) rapport. FOA B-rapport. Innehilkr för vidare spridning avsedd redovisning av öppet, vetenskapligt eller tekniskt-vetenskapligt originalarbete av aqmint intresse. Utges i FOA skriftserie»foa Reportn eoer publiceras i POA utomstående tidskrift, i vilket senare fall särtryck distribueras av FOA under benämningen»foa Reprmtn. FOA C-rapport. Innehåller för spridning inom eller utom FOA (i vissa fall enbart inom FOA) avsedd redovisning av arbete, t ex i form av delrapport, preliminårrapport eller metodikrapport. Förekommer som öppen (C-) och hemlig (CH-) rapport. FOA-RAmwrr» *TATU«FOA-rapports status är an författaren (författarna) svarar för rapportens innehall, t ex för att angivna resultat ar riktiga, för gjorda slutsatser och rekommendationer etc. FOA svarar - genom att rapporten godkänts för utgivning som FOA-rapport - för att det redovisade arbetet utförts i överensstämmelse med»vetenskap och praxis» på ifrågavarande område, I förekommande fall tar FOA ställning till i rapporten gjorda bedömningar etc; detta anges i så fall i särskild ordning, t ex i missiv. RfOtfTRfRtWa Fr o m registreras FOA-rapport enligt följande exempel; POA rapport A 1234 Mé(B4 Kod föf utgivande kuvadenhet (mom); tacir tv btmwun)tct*a* nämner, 6-CwaraJkaostit Profrun och progrtm dp 1 föriu (and«) W»d bfol ^ \ ^

3 FÖRSVARETS FORSKNINGSANSTALT Huvudenhet Sundbyberg 4 FOA rapport C ii0003-a3 September ^9^k UPPSKATTNING AV BIOLOGISKA EFFEKTER AY SMÅ DOSER AV JONI- SERANDE STRÅLNING. EXTRAPOLATION AV DOS-ETFEKT-RELATIONER. Björn Rydberg Sammanfattning En kort genomgång görs av den experimentella och teoretiska bakgrunden till extrapolation av biologiska effekter av joniserande strålning till små doser. Uppdragsnummer; A3 25 Sändlista: Cfs, AB Atomenergi, SSI, Lantbrukshögskolan, Veterinår hög:; kol an, Lunda Universitet, Göteborg3 Universitet, Umeå Universitet, Uppaaxa Universitet, Riksdagf.bibl, FOA He 2

4 1 INNEHÅLL Inledning 3 Direkta observationer på människa 4 Cancer 4 Genetiska skador 6 Experimentella observationer på andra arter 7 Cancer 7 Genetiska skador 8 Teoretiska aspekter 11 Cancer 11 Mutationer 13 Primär skada 13 Slutsatser ^C Referenser 17

5 INLEDNING De effekter yå. människa som små doser av joniserande strålning kan ge upphov till utgörs dels av förhöjd canceifrekvens hos den bestrålade populationen och genetiska skador på kommande generationer. Dessa effekter uppträder lång tid efter bestrålningstillfället, efter tiotals år för cancer och efter en till flera generationer för genetiska skador. Då dessutom dessa effekter förekommer "naturligt" i populationen i?n frekvens som vida överstiger den som induceras av små doser, blir det i praktiken, åtminstone för närvarande, omöjligt att direkt mäta den komponent som induceras av små doser joniserande strålning. Uppskattningar av effekter av små doser måste därför göras genom extrapolation av värden i ett högre dosintervall. Därvid har man vanligen i samband med riskbedömningar hypotetiskt utnyttjat proportionalitet mellan dosen och frekvensen av inducerad skada samt, med kännedom om att olinjära samband förekommer för ett stort antal olika strålningsinducerade effekter, ansett detta utgöra en överskattning av riskerna. Det har emellertid också ansetts att linjära dos-effekt-relationer är orealistiska och de reella riskerna betydligt mindre än de som uppskattas på så vis. A andra sidan visar en del experiment att under vissa omständigheter linjära extrapolationer i stället underskattar riskerna (ae nodan). Denna rapport innehåller en kort genomgång av experimentella mätdata om dos-effekt-relationer för induktion av cancer och genetisk skada. Dessa n.ätdata utgör grunden för hur rent empiriska extrapolationer till låga doser kan görac. De3aa extrapolationer borde emellertid idealt bygga på kännedom orr. de mekanismer som är involverade vid induktion av cancer och mutationer meh jonanerande strålning, fin kcu't genomgång oir /ad aom är känt om donoa nekani3mer görs därför, med apeciell Tonvikt på sådana hypoteser som är av betydelse för dos-effokt-ralaticners utseende vid låga doser. i

6 DIREKTA OBSERVATIONER PA MÄNNISKA CANCER De överlevande vid atombombsexplosionerna i Hiroshima och Nagasaki, över människor som fått doser i området rad, utgör i man-år räknat det största underlaget för stråleffekter på människa. Strålningen erhölls till största delen i form av initialstrålning i samband med explosionerna och utgjordes i Hiroshima av ungefär lika delar gamma-strålning och neutron-strålning och i Nagasaki av ca 90 % gamma och 10 % neutroner (UNSCEAR-72, Annex H, -j 17). Med ledning av avstånd från bombexplosionerna och grad av attenuation av stiålningen i varje enskilt fall har man gjort individuella dosuppskattningar (UNSCEAR-72, Annex H, 16-19). 9 Den cancersjukdom som med störst signifikans befunnits öka är leukemi. Dos-effekt-relationen för leukemi i Hiroshima visar god passning till en rät linje med signifikant förhöjd frekvens ned till dosgruppen rad. För Nagasaki, som är en mindre population, utgör en eigmoidal kurva den bästa anpassningen till data, innebärande lägre risker vid låga doser än vad en rät linje anger. På statistiska grunder kan man dock inte utesluta att dos-effekt-relationen även i detta fall är en rät linje med en lutning som är hälften av motsvarande för Hiroshima (UNSCEAR-72, Annex H, 24) Denna skillnad i lutning har ansetts antingen kunna bero på osäkerhet i dosuppskattningarna (speciellt för Hiroshima) eller bero på det skilda neutronbidraget i respektive fall (UNSCEAR-72, Annex H, 2$), innebärande högre effektivitet vid induktion av leukemi med neutroner än med gamma. 0m man accepterar det senare alternativet, är en linjhr dos-effekt-relation k.iart indikerad för neutroner i intervallet 3O-4OO rad av data från Hiros.ima, medan för gamma en sigmoidal kurva bäst ansluter 3ig till data, även

7 om en linjär kurva ej kan uteslutas även i detta fall. Man har även noterat ökad frekvens av andra former av cancer för de överlevande i Hiroshima och Nagasaki och ställt frekvensen i relation till dosen. Dessa cancerformer omfattar sköldkörtelcancer (UNSCEAR-72, Annex H,v 87-97), bröstcancer (Ibid, ^ ), lungcancer (ibid, ) och andra cancerformer (ibid, <j ). Även om ett ökat antal. fall av dessa cancerformer har kunnat påvisas med ökande dos, är signifikansen för dålig för att ga information om dos-effekt-relationernas forn. Proportioialitet mellan inducerad frekvens och dos är emellertid ir.te motsagd av dessa data. Uppföljningen av patienter bestrålade med röntgen för behandling av ankylosing spondylitis under åren omfattar ca personer som fått doser i form av fraktionerad bestrålning huvudsakligen i dos-intervallet rad. I detta intervall har man funnit ett till synes linjärt samband mellan induktion av leukemi och dos (UNSCEAR-72, Annex H, v 49)- Även induktion av andra former av cancer har noterats för dessa patienter, varav lungcancer är den mest frekventa..dosberäkningar för dessa fall saknas dock (UNSCEAR-72, Annex H,-j 150). För vissa patienter lokalt bestrålade i bäcken-reg-ionen har man kcnstatt-rat ökad frekvens av leukemi för dose^ i området rad som dock blir lägre igen i området rad (UNSCEAR-72, Annex H, ; ). Man kaji inte utesluta att liknande mättnadseffekter även har påverkat dooeffektrelationen för leukemi för ankyloaing spondylitispatientema i dos-området 3OO-15OO rad. * V Ett approximativt linjärt samband mellan dos och induktion av leukemi har > J ock även erhållits för patienter behandlade

8 med 52 p (irascear-72. Annex H,,84). 226 Förhöjd frekvens av skelettcancer efter intag av r Ra (UNSCEAR-72, Annex H, \ ) utgör exempel på en effekt vid lokal bestrålning. Vid en undersökning omfattande ca 800 personer kunde inga fall av cancer konstateras vid uppskattade doser till skelettet under 700 rad medan en abrupt ökning skedde för doser på ca 1200 rad och högre. En tröskel-effekt har således indikerats, men signifikansen är dock låg och ett linjärt samband mellan dos och effekt kan inte på statistiska grunder uteslutas (UlfSCEAR-72, Annex H, ^ -i80). En förhöjd risk för leukemi hos barn som bestrålats i fosterstadiet i samband med röntgenundersökningar har konstaterats genom "retrospektiva" uppföljningar av barn som fått leukemi (UNSCEAR-72, Annex H, ref. 1). Ett till synes linjärt samband mellan förhöjd leukemifrekvens och uppskattade doser har konstaterats för doser ner till ca 0.2 rad. Man kan dock inte helt utesluta att faktorer som föranledde röntgenundersökningen har påverkat resultatet. Motsvarande undersökningar av barn som be3trålats som foster i Hiroshima och Nagasaki har givit negativt resultat. Övriga undersökningar som gjorts på bestrålade populationer av människor (se UNSCEAR-72, Annex H) har lägre signifikans med avseende på dosberoendet än de ovan angivna. GENETISKA SKADOR I fråga om strålningainducerade genetiska skador finns inga direkta observationer pä människa som kan ge information om dos-effekt-3amband. Populationerna i Hiroshima och Nagasaki är för små för att medge oådana uppskattningar, och någon signifikant förhöjning av frekvensen genetiska skador har inte kunnat konstateras (UWSCEAR-62, Annex C,S ).

9 EXPERIMENTELLA OBSERVATIONER PÅ ANDRA ARTER CANCER En stor mängd djurexperiment har utförts för att studera uppkomst av strålningsinducerad cancer (UNSCEAR-72, Annex G), och relationen mellan inducerad frekvens och dos (UNSCEAR-72, Annex G, y 31-40). Pormen hos dos-effekt-relationerna uppvisar stora olikheter för olika biologiska system och under ol' :a betingelser och endast ett fåtal generaliseringar kan göras. En av dessa är att frekvensen av cancer, från att ha ökat med dosen i ett lägre dosintervall, uppvisar en mättnad och en eventuellt med dosen minskande effekt vid tillräckligt höga doser (vändpunkt vid några hundra till några tusen rad). Denna effekt kan delvis tillskrivas strålningsinducerad celldöd (UNSCEAR-72, Annex G, 33). Via extrapolation till låga doser är det av vikt att använda data för doser väl under den dos mättnadseffekten börjar göra sig gällande. En annan generalisering, som avser det lägre dosintervallet, är att ju känsligare en vävnad visat sig vara för induktion av cancer desto mer linjär synes dos-effekt-relationen vara för gammastrålning (UNSCEAR-72, Annsx G, y }6). För mycket okänsliga vävnader, för vilka endast lokal bestrålning kan utnyttjas på grund av de stora doser som måste appliceras, kan beroendet av dosen närmast beskrivas med en tröskeleffekt, medan för de känsligaste systemen till synes linjära dos-effekt-relationer erhållits. i Andra generaliseringar, av indirekt betydelse för doa-effekt-relationerna, är observationen att strålning med hög LET allmänt är effektivare per dosenhet för cancerinduktion än strålning med låg LET samt att effekter av låg-let-strålning uppvisar beroende av doshaatighet (UHSCEAR-72, Annex G, i 5).

10 1 8 De doser som har utnyttjats har för de flesta undersökningar överutigit 100 rad. Observationer vid lägre doser har dock gjorts med speciellt känsliga biologiska system som t ex Sprague-Dewley-råttan (bröstcancer) och vissa raser av möss (leukemi). För dessa har till synes linjära dos-effekt-relationer erhållits för gammastrålning (UNSCEAR-72, Annex G, $ 36). Vid neutronbestrålning (450 kev) av Sprague-Dewleyråttan har förhöjd cancerfrekvens erhållits vid så låga doser som 0.1 rad (2) och en olinjär dos-effekt-relation konstaterats i dosområdet under 20 rad implicerande större effekt per dosenhet vid låga doser än vid höga doser (3)«Då bads den spontana frekvensen och strålningsinducerade frekvensen av cancer för dessa känsliga system är onormalt höga är det osäkert vilken relevans dessa observationer har för människa. GENETISKA. SKADOR De för riskbedömningar på människa mest relevanta undersökningarna har utförts genom direkt observation av avkomman från bestrålade försöksdjur, huvudsakligen möss. Genom att mäta frekvensen av vissa ärftliga förändringar har man gjort uppskattningar av mutationsfrekvensen på specifika IOCUB och på andra större grupper av ärftliga förändringar som t ex dominanta letala effekter. Svårigheterna att erhålla statistiskt signifikanta data vid låga doser gör dock att doe-effekt-relationerna är dåligt kända. För mutationsfrekvensen på specifika locus hoe möse har dock den uppskattningen gjorta för epermatogonier att den inducerade mutationefrelcvenitn vid låga doser är ca 1/3 av frekvensen vid höga doeer för röntgenstrålning (UNSCEAR- 72, Annex E f % 559). För oocyter antyder tillgängliga data att doa-effekt-relationen är ännu mer olinjär än för spermatogonier (UNSCEAR-72, Annex E, 560). Andra egenskaper hos 'itrålningeinducerade mutationer på specifika locue

11 synes vara doshastighetsberoende (TTNSCEAR-72, Annex E,$ 155) och beroende av LET (UNSCEAR-66, Annex C, <-j ). För dominanta letaler inducerade i spermatogonier antyder tillgängliga data ett linjärt beroende av dosen för doser under ca 400 rad och däröver en mättnadseffekt (UNSCEAR-72, Annex E, 4-8). För dominanta letaler inducerade i postmeiotiska celler, av mindre relevans för den totala riskuppskattningen, har dos-effekt-relationen visat sig vara linjär inom dosområdet rad (UN r ncear-72, Annex E, 14). Kromosomaberrationer, som troligen är orsak till en del av de genetiska skadorna, har även studerats cytologiskt för bestrålade könsceller hos möss. För translokationer inducerade i spermatogonier, vilka är en av de ur risksynpunkt relevanta kromosomaberrationema, har i stort sett ett linjärt dos-effekt-samband erhållits i området rad samt minskad effekt vid högre doser (UNSCEAK-72, Annex B,$ 45-49) Detta har tolkats antingen som en primärt linjär effekt (UNSCEAR-72, Annex E, 50) eller som resultat av en primärt olinjär effekt följt av selektion under gametogenesen (imscear-72, Annex E, 51-54). i Till skillnad från cancerinduktion kan mutationer studeras på i stort sett alla arter (t ex bakterier, insekter och växter). Experimentella data på en del av dessa biologiska system kan erhållas med mycket större signifikans vid låga doser än vad som är möjligt genom direkt observation av avkomman från bestrålade däggdjur. Extrapolation till människa utgör dock givetvis den stora osäkerhetsfaktorn vid utnyttjande av sådana data för riskbedömningar. För outationsfrekvensen på specifika locus per rad av akut röntgenstrålning sprider värdet över tre tiopotenser vid jämförelse mellan vitt skilda arter. Det har emellertid nyligen

12 10 rent empiriskt visats att antalet mutationer per locus per rad, i stället för att vara en konstant vid jämförelse mellan arter, synes vara proportionellt mot totala DliA-innehållet per genom (4,. För analys av dos-effekt-relationer för mutationer ned till mycket låga ioser intar som biologiskt system ståndarhåren hos Tradescantia (5) e 1 särställning. Både när det gäller absolutfrekvensen por rad räknat och dubbleringsdosen relativt spontan frekvens är detta system ovanligt strålningskänsligt och förhöjd mutationsfrekvens har kunnat mätas ned till 0.25 rad röntgenstrålning och 0.01 rad neutroner (430 kev). Dos-effekt-relationen för röntgenstrålning anpassar sig till en rät linje för doser under ca 6 rad, har för högre doser ett olinjärt beroer,e som kan approximerap med dosen upphöjd till 1.4 samt - Ättnadseffekt vid ca 100 rad. För neutronerna är dos-ef' kt-relationen linjär under ca 10 rad då en mättnadoeffekt inträder. Den unika strålningskänsligheten, 30m även indikerar en unik mekanism för uppkomsten av mutationerna, utgör en osäkerhet vid extrapolation av dessa dos-effekt-samband till människa.

13 11 TEORETISKA ASPEKTER Empiriskt uppmätta dos-effekt-relationer har för stora doser varierande utseende, som framgått oy^if, beroende på t ex vilken effekt och vilket biologiskt system som studeras. Den statistiska spridningen är även i de flesta fall stor. Extrapolationer baserade på t ex ren kurvanpassning skulle därför ge stor osäkerhet i det lägre dosintervallet. Genom kännedom om mekanismerna för uppkomst av cancer och mutationer skulle dock teoretiskt härledda dos-effekt-relationer kunna anpassas till empiriska mätdata. Dessa mekanismer är emellertid inte kända. Vissa hypoteser som är relevanta för dos-effekt-relationers utseende sammanfattas dock nedan. CANCER Enligt den hypotes som bäst ansluter till befintliga experimentella observationer, vilka är för omfattande för att genomgås här, kan joniserande strålning påverka bildandet av cancer på två sätt (UNSCEAR-72, Annex G, $10). Dels kan strålningen verka initierande för utveckling av cancer genom somatiska mutationer eller genom frigörandet av cancerogena virus, dels kan strålningen påverka utvecklingen av redan initierade förstadier till cancer genom ökad celldelning i vävnaden eller genom att påverka imunsystemet. För mycket små doser (*O.1 rad gamma, 10 rad snabba neutroner) kommer andelen celler i en vävnad som genomkorsas av en joniserande partikel att vara betydligt mindre än ett, och en förändrad doe kommer huvudsakligen att innebära en förändring av antalet celler som påverkas (medan dosen per cell i huvudsak är oförändrad). I det fall att induktionen av cancer orsakas av enskilda celler oberoende av varandra, t ex genom somatiska mutationer, är därför en statistisk analys möjlig (6) som sätter begränsningar på dos-effektrelationens utseende, innebärande att effektiviteten per

14 12 dos-enhet ej kan vara mycket större vid låga doser än vid höga doser. Att så visat sig vara fallet för induktion av bröstcancer hos Sprague-Dewley-råttan (6) tyder på att uppkomst av cancer i detta fall kräver påverkan av mer än en cell. Joniserande strålning har visats påverka celldelning och imunförsvar (UNSCEAR-72, Annex F) och denna påverkan anses i sin tur kunna försnabba utvecklingen av cancer. För dessa processer finns ingen teoretisk underbyggnad som förutsäger dos-effekt-relationer, men en del spekulationer har gjorts. Det har t ex ansetts (UNSCEAR-72, Annex G, i 40) att effekten av joniserande strålning, for vissa typer av cancer, kan beskrivas som en dosberoende minskning av tiden från induktion till märkbart utbrott av cancer. I det fall denna tid normalt överstiger organismens normala livslängd skulle därför en tröskeleffekt kunna uppstå genom att en minsta dos krävs för att utbrottet av cancer skall ske inom organismens livstid. Vid intern bestrålning måste speciella överväganden göras om det radioaktiva ämnet är mycket inhomogent fördelat. Partiklar av plutonium och andra alfastrålande ämnen har t ex föreslagits kunna fastna i fixa positioner i lungorna (9). Även då dosen till lungorna som helhet är mycket liten kan den lokala dosen kring en sådan partikel vara stor. Ett förändrat antal partiklar innebär då en förändring av antalet celler som bestrålas med en hög dos, i stället för en förändrad liten dos till alla cellerna i vävnaden. Det är då troligt att risken för cancerinduktion blir proportionell mot antalet sådana partiklar, då deasa är fåtaliga. Hänsyn måste dock även t*is till eventuell växelverkan mellan de bestrålade områdena, via t ex imunsysteraet, 30m skulle kunna leda till olinjära dos-effekt-relationer.

15 13 MUTATIONER Om punktmutationer, som man tidigare trodde, huvudsakligen inducerades genom enstaka träffar av joniserande partiklar på cellernas genetiska material, skulle linjära dos-effektrelationer erhållas. Upptäckten av olinjära dos-effekt-samband och doshastighetsberoende och upptäckten att strålning med hög LET är effektivare än strålning med låg LET gör dock att denna hypotes måste förkastas. En gängse uppfattning för närvarande är att reparationsmekanismer i cellerna spelar en avgörande roll för hur ursprungliga skador på DNA eventuellt fixeras i form av mutationer. Speciellt i bakteriesystem har dessa mekanismer tydligt demonstrerats, då mutanter som saknar vissa reparationsenzym för genetisk rekombination uppvisar mycket liten frekvens av mutationer efter bestrålning (UNSCEAR-72, Annex E, $518). För litet är dock känt ännu om dessa mekanismer för att deras inflytande på dos-effekt-relationer skall kunna uppskattas. PRIMÄR SKADA För de flesta radiobiologiska effekter (se t ex ovan) gäller att frekvenser, av slutgiltig skada inte endast beror av dosens storlek utan även av strålningens mikroskopiska energidistribution (LET) och dess fördelning i tiden (doshastighet). Vid den händelseutveckling som efter beetrålningstillfället leder till den slutliga skadan, som är av samma slag oberoende av Btrålningsenergins ursprungliga distribution, är det troligtvis de första stegen i processen som skiljer sig vid applicering av olika strålelag och doshastigheter. Eftersom doe-«ffekt-relationen för den slutgiltiga skadan även kan påverkas av faktorer som verkar i de senare stegen av skadans uppkomst, kan de första stegen som leder till den primära skadan bäst studeras genom studium av förhållandet

16 14 mellan doser av olika strålslag som ger samma effekt (RBE) och dess beroende av det ena strålslagets dos (7). För kvantifieringen av strålningens mikroskopiska energidistribution användes då lämpligen mikrodosimetriska begrepp. Vid analyser av ovan angivet slag (7) visar det sig att en stor mängd experimentella data, innefattande induktion av cancer och mutationer, är kompatibel med hypotesen att frekvensen av primär ukada är proportionell mot den lokala energitätheten i kvadrat i regioner med storlek av ett par mikrometer ("dual radiation action", ref 7)- Vid höga doser blir frekvensen av inducerad primär skada då också proportionell mot dosen i kvadrat. Vid tillräckligt låga doser kommer emellertid endast en liten del av r«5"lonerna att genomkorsas av en joniserande partikel och antalet sådana regioner att bli proportionell mot dosen. Dos-effekt-relationen för den primära skadan blir därför linjär vid små doser. Sammanfattningsvis kan dos-effekt-relationerna för den primära skadan då uttryckas som E - k(xd + D 2 ), d) där E är effektens storlek (frekvensen av primär skada), k och X är konstanter som beror av strålslaget och D är dosen. För akut gamma och röntgenstrålning kommer den kvadratiska komponenten att överväga för doser över ca 10 rad medan den linjära komponenten dominerar under denna doe (X ** 10 i relation (i)). För snabba neutroner blir den linjära komponenten dominerande över hela det energiintervall som kan utnyttjas utan att ge upphov till mättnadseffekter. Vid låga doshastigheter är det troligt att olika joniserande partiklars bidrag ej kan samverka och endast den linjära komponenten återstå. En omfattande analys och diskussion av dessa ideér finns i ref 7* Det är intressant att dessa teoretiska dos-effekt-relationer, om strikt endast gäller för primär skada, i vissa fall med framgång har utnyttjats på den slutgiltiga skadan. Mutatio-

17 15 nerna i ståndarhåren hos Tradescantia (se ovan) är ett exempel på det, liksom kromosomaberrationer i olika biologiska system. Studium av doshastighetaberoendet för mutationerna i Tradescantia ger även klar indikation på att dos-effektrelationen blir linjär vid små doshastigheter (8). Övergången mellan olinjär till linjär relation sker i området 30 rad/min till 0.5 rad/min. Det är av intresse att doshastighetsberoendet för mutationer i specifika locus i spermatogonier hos möss består av en öv<rgång från hög till låg mutationsfrekvens inom ungefär samma doshastighetsområde, medan ytterligare minskning av doshastigheten inte medför någon ytterligare reduktion av mutationsfrekvensen (UNSCEAR- 72, Annex E, 155)» Dessa observationer indikerar att linjära extrapolationer till låga doser kan motiveras om de studerade effekterna har utförts vid låga doshastigheter (och om eventuella korrektioner kan göras för de processer som verkar i de senare stadierna i skadans uppkomst). Relation (1) anger även hur stora överskattningar av effekten som blir följden av linjära extrapolationer av data erhållna med höga doshastigheter. Om \ sätts lika med 10 r-id för akut röntgenstrålning (eller gammastrålning) så bidrager t ex vid 50 rad den linjära komponenten med 1/6 av effekten och den kvadratiska komponenten med 5/6. Eftersom endast den linjära komponenten återstår vid mycket låga doser så överskattas effekten i detta fall med en faktor 6.

18 16 SLUTSATSER Varken experimentella resultat eller teoretiska överväganden medger, änne så länge, säkra slutsatser om effekter av joniserande strålning vid små doser. En olinjär komponent av dos-effekt-relationerna, som verkar vid den primära skadans uppkomst, bortfaller dock troligen vid små doshastigheter eller små doser. Detta leder troligen till att dos-effekt-relationerna vid låga doser även totalt sett blir mer linjära än vid höga doser.

19 LITTERATUR UNSCEAR-66. Report of the United Nations Scientific Committee on the Effects of Atomic Radiations (1966). UNSCEAR-72. Ibid. (1972). 1. A STEWART, An epidemiologist takes a look at radiation risks. DHEW Publication No. (FDA) (1973). 2. C J SHELLABARGER et al., Rat mammary carcinogenesie following neutron or X-radiation. Biological effects of neutron irradiation. IAEA-SM-179/26 (1974) H H VOGEL Jr., Neutron-induced mammary neoplasms. Ibid, IAEA-SM-173/32 (1974) S ABRAHAMSON et al., Uniformity of Radiation-induced Mutation Rates among Different Species. Nature 245 (1973) A H SPARROW, A G UNDERBRINK, H H ROSSI, Mutations Induced intradescantia by Small Doses of X-rays and Neutrons: Analysis of Dose-Response Curves. Science 176 (1972) H H ROSSI, A M KELLERER, Radioation Carcinogenesis at Low Doses. Science JJ (1972) A M KELLERER, H H ROSSI, The theory of dual radiation action. Current Topics in Radiation Research Quarterly (1972) A G UNDERBRINK, A H SPARROW, The influence of experimental end points, dose, dose rate, neutron energy, nitrogen ions, hypoxia, chromosome volume and ploidy level on RBE in Tradescantia stamen hair* and pollen. Biological effects of neutron irradiation. IAEA-SM-179/31 (1974) A R TAMPLIN, T B COCHRAN, Radiation tandarda for hot particles. National Resources Defence Council, 1710 N Street, N W Washington, D C.

DE GENETISKA RISKERNA AV JONISERANDE STRÅLNING EN SAMMANFATTNING

DE GENETISKA RISKERNA AV JONISERANDE STRÅLNING EN SAMMANFATTNING FOA 4 Rapport C 4542-A3 Juni 1973 DE GENETISKA RISKERNA AV JONISERANDE STRÅLNING EN SAMMANFATTNING B Rydberg FÖRSVARETS FORSKNINGSANSTALT AVDELNING k. Stockholm FOA RAPPORTKATEGORIER Rapporter avsedda

Läs mer

SSI : 1974-031 BIOLOGISKA RISKER FRÅN TANDLÄKARRÖNTGEN. Gamar Bengtsson IF. STATESS 104 01 S10CKBOIH. novtmbir 1t74

SSI : 1974-031 BIOLOGISKA RISKER FRÅN TANDLÄKARRÖNTGEN. Gamar Bengtsson IF. STATESS 104 01 S10CKBOIH. novtmbir 1t74 SSI : 1974-031 BIOLOGISKA RISKER FRÅN TANDLÄKARRÖNTGEN IF. Gamar Bengtsson STATESS Peck, 104 01 S10CKBOIH novtmbir 1t74 BIOLOGISKA STRÅUTIKGSRISKER SVENSK AHVÄHUm» AV flftracanxaghoshk DKH Underlag för

Läs mer

Vad vet vi om risker vid låga stråldoser?

Vad vet vi om risker vid låga stråldoser? Strålningsriskerna för slutförvar för använt kärnbränsle. Vad blir konsekvensen för människor och biota om dosgränsen överskrids? Vad vet vi om risker vid låga stråldoser? Sören Mattsson Medicinsk strålningsfysik

Läs mer

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER Historik Strålmiljö Bilddiagnostik Joniserande strålning Lagar och regler Strålskydd 118 Strålskyddets

Läs mer

Risker och verkan av låga doser på människa och miljö LENNART JOHANSSON, UMEÅ MATS HARMS-RINGDAHL, STOCKHOLM

Risker och verkan av låga doser på människa och miljö LENNART JOHANSSON, UMEÅ MATS HARMS-RINGDAHL, STOCKHOLM Risker och verkan av låga doser på människa och miljö LENNART JOHANSSON, UMEÅ MATS HARMS-RINGDAHL, STOCKHOLM Risken Perspektivet Osäkerheter Framtiden Risk vad menas? Sannolikhet, för cancerinduktion kan

Läs mer

Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet.

Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet. Energiförsörjningens risker November 9 2010 Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet. Mats Harms-Ringdahl Centrum för strålskyddsforskning CRPR Stockholms Universitet Riskbedömningar

Läs mer

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art.

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Naturens behov av genetisk variation Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Då vi benämner en art i naturen som utrotningshotad

Läs mer

Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p.

Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p. Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p. Namn: Adress: Resultat: Betyg: Hjälpmedel: Miniräknare. Formelblad med tabell. Skrivtid: 9.00-13.00. Beräkningar och svar ska vara motiverade.

Läs mer

Innehållsförteckning, för detta sammanfattande och refererande dokument:

Innehållsförteckning, för detta sammanfattande och refererande dokument: Text från FOA-rapport, C 54021-H2, H6, januari 1978 Sidan 1 av 6 Här följer en kopia av, inledningen till en forskningsrapport om mikrovågspåverkan från FÖRSVARETS FORSKNINGSANSTALT (tidigare kallat för

Läs mer

Genetisk testning av medicinska skäl

Genetisk testning av medicinska skäl Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska

Läs mer

Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken

Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken 1. Atomen Kort repetition av Elin Film: Vetenskap-Atom: Upptäckten När du har srepeterat och sett filmen om ATOMEN ska du kunna beskriva hur en atom är uppbyggd

Läs mer

Joniserande strålnings växelverkan Hur alstras röntgenstrålning och vad händer när den når och passerar människa?

Joniserande strålnings växelverkan Hur alstras röntgenstrålning och vad händer när den når och passerar människa? Joniserande strålnings växelverkan Hur alstras röntgenstrålning och vad händer när den når och passerar människa? Eva Lund Eva.Lund@liu.se Lärandemål Kunna beskriva hur ett röntgenrör skapar röntgenstrålning

Läs mer

Sammanfattning Arv och Evolution

Sammanfattning Arv och Evolution Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept

Läs mer

Dosgränser för ögats lins

Dosgränser för ögats lins Dosgränser för ögats lins - Bakgrund till sänkningen Röntgenveckan Karlstad 2014 Innehåll Introduktion Studier som de nya rekommendationerna grundar sig på. Nyare studier Diskussion / Frågor Introduktion

Läs mer

Hur påverkar strålning celler och organismer?

Hur påverkar strålning celler och organismer? Hur påverkar strålning celler och organismer? Bo Stenerlöw Inst. f. immunologi, genetik och patologi Rudbecklaboratoriet Uppsala universitet bo.stenerlow@igp.uu.se Joniserande strålning Dos: Gray (Gy =

Läs mer

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD 6.4 Att dra slutsatser på basis av statistisk analys en kort inledning - Man har ett stickprov, men man vill med hjälp av det få veta något om hela populationen => för att kunna dra slutsatser som gäller

Läs mer

Vad blir konsekvensen om det blir fel?

Vad blir konsekvensen om det blir fel? Vad blir konsekvensen om det blir fel? Eva Forssell-Aronsson Avd f Radiofysik Inst f Kliniska Vetenskaper Göteborgs Universitet KVA KAR 151103 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling SSMFS 2008:37

Läs mer

Introduktion strålningsbiologi och dosimetri.

Introduktion strålningsbiologi och dosimetri. Introduktion strålningsbiologi och dosimetri. Strålslag som kan användas Elektromagnetisk strålning Gamma (strålning från kärnan) Röntgen (bromsstrålning) Annihilationstrålning Partikelstrålning Alfa (heliumkärnor)

Läs mer

Cancerepidemiologisk forskning kring leukemi och myelodysplastiska syndrom

Cancerepidemiologisk forskning kring leukemi och myelodysplastiska syndrom NFT 3/2000 Cancerepidemiologisk forskning kring leukemi och myelodysplastiska syndrom av Jonas Björk, doktorand i epidemiologi vid Lunds universitet Jonas Björk Leukemi och myelodysplastiska syndrom är

Läs mer

Pedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik

Pedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik Centralt innehåll Genetik Arvsmassans uppbyggnad samt ärftlighetens lagar och mekanismer. Celldelning, dnareplikation och mutationer. Genernas uttryck. Proteinsyntes, monogena och polygena egenskaper,

Läs mer

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan. Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (p + ) Elektroner (e - ) Neutroner (n) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att de bildar ett skal.

Läs mer

Antibiotikaresistens uppkomst och spridning

Antibiotikaresistens uppkomst och spridning Antibiotikaresistens uppkomst och spridning Antibiotikaresistenskonsekvensen känner vi till Antibiotika är inte längre effektivt! Vad är det som har hänt? Bakterierna har förändrats så att de inte längre

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

Vad kan vi lära oss från händelser som lett till spridning av radionuklider i miljön? Lennart Johansson

Vad kan vi lära oss från händelser som lett till spridning av radionuklider i miljön? Lennart Johansson Vad kan vi lära oss från händelser som lett till spridning av radionuklider i miljön? Lennart Johansson vatten Risk! Att härleda risken ** < 10-6 /år Stråldos * Intag av radionuklider transport i födoämneskedjorna

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om hygieniska riktvärden för ultraviolett

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Evolution, del 2: Evolutionsprocesser och förändringar i det genetiska materialet. Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi

Evolution, del 2: Evolutionsprocesser och förändringar i det genetiska materialet. Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi Evolution, del 2: Evolutionsprocesser och förändringar i det genetiska materialet Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi Naturlig selektion Alleler som ger bättre överlevnad och/eller reproduktionsförmåga

Läs mer

III Astropartikelfysik och subatomär fysik

III Astropartikelfysik och subatomär fysik III Astropartikelfysik och subatomär fysik III.1. Sammanfattande bedömning Under de senaste tjugo åren har vår förståelse för såväl naturens mest fundamentala beståndsdelar och processer som universums

Läs mer

Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning

Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning Radioaktivitet Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning En atom består av kärna (neutroner + protoner) med omgivande elektroner Kärnan är antingen stabil eller instabil En instabil kärna

Läs mer

F19, (Multipel linjär regression forts) och F20, Chi-två test.

F19, (Multipel linjär regression forts) och F20, Chi-två test. Partiella t-test F19, (Multipel linjär regression forts) och F20, Chi-två test. Christian Tallberg Statistiska institutionen Stockholms universitet Då man testar om en enskild variabel X i skall vara med

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om externa personer i verksamhet

Läs mer

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer Innehåll 1 Analys av korstabeller 2 Innehåll 1 Analys av korstabeller 2 Korstabeller Vi har tidigare under kursen redan bekantat oss med korstabeller. I en korstabell redovisar man fördelningen på två

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om dosgränser vid verksamhet med joniserande strålning;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om dosgränser vid verksamhet med joniserande strålning; SSI FS 1998:4 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om dosgränser vid verksamhet med joniserande strålning; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7, 9 2

Läs mer

Fördjupning medicinska konsekvenser

Fördjupning medicinska konsekvenser Fördjupning medicinska konsekvenser Strålningsskador En av de stora skillnaderna mellan kärnvapen och konventionella vapen är att de förra dödar och skadar genom strålning. Strålningsskador orsakas av

Läs mer

Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige

Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige Lägesrapport 2015-12-08 Här kommer den 4:e lägesrapporten från forskningsprojektet Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad

Läs mer

Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri

Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri 1 Inledning Med gammaspektrometern kan man mäta på gammastrålning. Precis som ett GM-rör räknar gammaspektrometern de enskilda fotonerna i gammastrålningen.

Läs mer

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! 1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,

Läs mer

8 Röntgenfluorescens. 8.1 Laborationens syfte. 8.2 Materiel. 8.3 Teori. 8.3.1 Comptonspridning

8 Röntgenfluorescens. 8.1 Laborationens syfte. 8.2 Materiel. 8.3 Teori. 8.3.1 Comptonspridning 8 Röntgenfluorescens 8.1 Laborationens syfte Att undersöka röntgenfluorescens i olika material samt använda röntgenfluorescens för att identifiera grundämnen som ingår i okända material. 8. Materiel NaI-detektor

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

Fysiologiska effekter av joniserande strålning

Fysiologiska effekter av joniserande strålning Fysiologiska effekter av joniserande strålning Föreläsning vid Intensivkurs i Medicin teknisk säkerhet 2013-03-14 Gudrun Alm Carlsson Vad är joniserande strålning? Joniserande strålning består av laddade

Läs mer

Radiofrekvent exponering från mobiltelefoni och hälsa vetenskap och fallgropar. Professor Maria Feychting Institutet för miljömedicin

Radiofrekvent exponering från mobiltelefoni och hälsa vetenskap och fallgropar. Professor Maria Feychting Institutet för miljömedicin Radiofrekvent exponering från mobiltelefoni och hälsa vetenskap och fallgropar Professor Maria Feychting Institutet för miljömedicin ? Kan inte påverka biologisk materia överhuvudtaget Hjärntumörer Annan

Läs mer

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta. EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara

Läs mer

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som Mångfald inom en art Population och art. Vad är skillnaden? Vad är en art? Genetisk variation Genetiskt olika populationer Tillämpningar av genetisk variation Etiska problem En art En art definieras som

Läs mer

3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler

3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler 3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler Hans Larsson, SLU och Olof Hellgren, SLU Inledning En uppgift för projektet var att identifiera ett antal påverkbara

Läs mer

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid 7. Radioaktivitet Vissa grundämnens atomkärnor är instabila de kan sönderfalla av sig själva. Då en atomkärna sönderfaller bildas en mindre atomkärna, och energi skickas ut från kärnan i form av partiklar

Läs mer

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet. Arvet och DNA Lokal pedagogisk planering årkurs 9 Syfte Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och om sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor

Läs mer

Hur kan kunskapsluckorna överbryggas?

Hur kan kunskapsluckorna överbryggas? Hur kan kunskapsluckorna överbryggas? Kungliga Vetenskapsakademien 3 november 2015 Mats Harms-Ringdahl Centrum för Strålskyddsforskning Stockholm Universitet Strålskyddsforskning i ett Europeiskt perspektiv

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

CRISPR - revolutionerande genteknik. Magnus Lundgren Uppsala Universitet

CRISPR - revolutionerande genteknik. Magnus Lundgren Uppsala Universitet CRISPR - revolutionerande genteknik Magnus Lundgren Uppsala Universitet magnus.lundgren@icm.uu.se Magnus Lundgren Född 1975 i Malmö Uppväxt i Malmö, Ockelbo, Gävle Bor med sambo & barn i Uppsala Studerat

Läs mer

Introduktion. Konfidensintervall. Parade observationer Sammanfattning Minitab. Oberoende stickprov. Konfidensintervall. Minitab

Introduktion. Konfidensintervall. Parade observationer Sammanfattning Minitab. Oberoende stickprov. Konfidensintervall. Minitab Uppfödning av kyckling och fiskleveroljor Statistiska jämförelser: parvisa observationer och oberoende stickprov Matematik och statistik för biologer, 10 hp Fredrik Jonsson vt 2012 Fiskleverolja tillsätts

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att

Läs mer

Struma. Förstorad sköldkörtel

Struma. Förstorad sköldkörtel Struma Förstorad sköldkörtel 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som Mångfald inom en art Population och art. Vad är skillnaden? Vad är en art? Genetisk variation Genetiskt olika populationer Tillämpningar av genetisk variation Etiska problem En art En art definieras som

Läs mer

Crafoordpriset i biovetenskaper 2015

Crafoordpriset i biovetenskaper 2015 RAFOORDPRISE I BIOVEENSKAPER 2015 POPULÄRVEENSKAPLI INFORMAION rafoordpriset i biovetenskaper 2015 rafoordpriset i biovetenskaper 2015 går till genetikerna Richard Lewontin, USA, och omoko Ohta, Japan,

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland. Göteborg den 27 februari 2004

Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland. Göteborg den 27 februari 2004 Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland Göteborg den 27 februari 2004 Gerd Sällsten Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker Lars Barregård Professor,

Läs mer

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport. Lokal Pedagogisk Planering i Fysik Ansvarig lärare: Märta Nordlander Ämnesområde: Atom- och kärnfysik samt energi. mail: marta.nordlander@live.upplandsvasby.se Centralt innehåll Energins flöde från solen

Läs mer

Arbets- och miljömedicinska kliniken. länsträff för miljö- och hälsoskydd. Sala 1 sep 2011

Arbets- och miljömedicinska kliniken. länsträff för miljö- och hälsoskydd. Sala 1 sep 2011 länsträff för miljö- och hälsoskydd Sala 1 sep 2011 Länsansvariga Västmanland Håkan Löfstedt, överläkare hakan.lofstedt@orebroll.se 019-602 24 76 Peter Berg, yrkeshygieniker peter.berg@orebroll.se 019-602

Läs mer

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika.

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Linus Sandegren Uppsala Universitet Inst. för Medicinsk Biokemi och Mikrobiologi linus.sandegren@imbim.uu.se Hur påverkas

Läs mer

Statistik Lars Valter

Statistik Lars Valter Lars Valter LARC (Linköping Academic Research Centre) Enheten för hälsoanalys, Centrum för hälso- och vårdutveckling Statistics, the most important science in the whole world: for upon it depends the applications

Läs mer

Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund

Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund Varför strålskydd? Förhindra akuta skador och begränsa risken för sena skador Skydda patienterna - patientstrålskydd Skydda er själva - personalstrålskydd

Läs mer

Palliativ strålbehandling. Björn Zackrisson

Palliativ strålbehandling. Björn Zackrisson Palliativ strålbehandling Björn Zackrisson Huvudsakliga indikationer Smärta av okomplicerad skelettmetastas Neuralgisk smärta vid skelettmetastasering Patologisk fraktur, ev. profylaktiskt Medullakompression

Läs mer

SOPA62 - Kunskapsproduktion i socialt arbete

SOPA62 - Kunskapsproduktion i socialt arbete SOPA62 - Kunskapsproduktion i socialt arbete 2. Mer hypotesprövning och något om rapporten 1 Evidensbaserad behandling Behandling bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. "Beprövad erfarenhet" får

Läs mer

Riskhantering - radiologi. Diagnostik med strålning. Diagnostik - strålslag. Diagnostik strålrisker I. Diagnostik strålrisker II

Riskhantering - radiologi. Diagnostik med strålning. Diagnostik - strålslag. Diagnostik strålrisker I. Diagnostik strålrisker II Riskhantering - radiologi Strålrisker inom diagnostisk radiologi Huvudkurs i diagnostisk radiologi VT 2010 Charlotta Lundh, sjukhusfysiker Diagnostisk strålningsfysik Alla röntgenundersökningar innebär

Läs mer

Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall

Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall Isak Ågren, 12 Ludvig Björk Förare, 12 Emil Pettersson, 11 Gabriel Ågren, 10 Martin Storkamp, 12 Daniel Wiman, 12 Nils Eriksson, 12 Alfred

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om mätning och rapportering av persondoser;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om mätning och rapportering av persondoser; SSI FS 1998:5 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om mätning och rapportering av persondoser; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7 strålskyddsförordningen

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

Experimentell fysik. Janne Wallenius. Reaktorfysik KTH

Experimentell fysik. Janne Wallenius. Reaktorfysik KTH Experimentell fysik Janne Wallenius Reaktorfysik KTH Återkoppling från förra mötet: Många tyckte att det var spännade att lära sig något om 1. Osäkerhetsrelationen 2. Att antipartiklar finns och kan färdas

Läs mer

Marie Nyman. bioscience explained Vol 8 No 1. GMO eller inte GMO? Nya tekniker sätter lagstiftningen på prov. Gentekniknämnden, Stockholm, Sverige

Marie Nyman. bioscience explained Vol 8 No 1. GMO eller inte GMO? Nya tekniker sätter lagstiftningen på prov. Gentekniknämnden, Stockholm, Sverige Marie Nyman Gentekniknämnden, Stockholm, Sverige GMO eller inte GMO? Nya tekniker sätter lagstiftningen på prov Inom EU finns en gemensam lagstiftning som reglerar användningen av genetiskt modifierade

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Kancera AB 8 November 2011

Kancera AB 8 November 2011 Ursprung i Pharmacia & Karolinska Noterat på NASDAQ OMX First North februari 2011 20 läkemedelsutvecklare, 900 m2 laboratorier inom KI Science Park Kancera AB 8 November 2011 Kancera Fokuserar på elakartad

Läs mer

ZAVEDOS , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

ZAVEDOS , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN 1 (5) ZAVEDOS 9.6.2016, Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Akut lymfatisk leukemi (ALL)

Läs mer

Fotoelektriska effekten

Fotoelektriska effekten Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar

Läs mer

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o Isotop Kemisk symbol Halveringstid Huvudsaklig strålning Uran-238 238 U 4,5 109 år α Torium-234 234 Th 24,1 d β- Protaktinium-234m 234m Pa 1,2 m β- Uran-234 234 U 2,5 105 år α Torium-230 230 Th 8,0 105

Läs mer

Föreläsning 12: Regression

Föreläsning 12: Regression Föreläsning 12: Regression Matematisk statistik David Bolin Chalmers University of Technology Maj 15, 2014 Binomialfördelningen Låt X Bin(n, p). Vi observerar x och vill ha information om p. p = x/n är

Läs mer

Fysik. Laboration 4. Radioaktiv strålning

Fysik. Laboration 4. Radioaktiv strålning Tekniskt basår, Laboration 4: Radioaktiv strålning 2007-03-18, 7.04 em Fysik Laboration 4 Radioaktiv strålning Laborationens syfte är att ge dig grundläggande kunskap om: Radioaktiva strålningens ursprung

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.

Läs mer

BETYDELSEN AV RADIONUKLIDERS INTRÄCELLULÄRA FÖRDELNING I MÄNNISKOKROPPEN. PRELIMINÄR BEHANDLING AV % OCH

BETYDELSEN AV RADIONUKLIDERS INTRÄCELLULÄRA FÖRDELNING I MÄNNISKOKROPPEN. PRELIMINÄR BEHANDLING AV % OCH C 4489-43 1972 BETYDELSEN AV RADIONUKLIDERS INTRÄCELLULÄRA FÖRDELNING I MÄNNISKOKROPPEN. PRELIMINÄR BEHANDLING AV % OCH lf robbiiiiuaiifilf Stockholm FOA RAPPORTKATEGORIJ - Rapporter avsedda för spridning

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav

Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav Kärnavfallsrådets seminarium om strålningsrisker Stockholm den 3 november 2015 Anders Wiebert Disposition UNSCEAR, ICRP, EU och SSM SSM:s slutförvarsföreskrifter

Läs mer

Lungcancer, radon och rökning

Lungcancer, radon och rökning Lungcancer, radon och rökning Karin Lindberg ST-läkare Onkologi Karolinska Doktorand KI Radon Lungcancer Stadier Typ av lungcancer Behandling Radon och uppkomst av lungcancer Cellpåverkan Genetiska förändringar

Läs mer

Introduktion till Strålskyddsläran

Introduktion till Strålskyddsläran Introduktion till Strålskyddsläran Komplement till laborationshandledningarna i Kärnfysik Under laborationerna i kärnfysik kommer du att handskas med ett antal radioaktiva preparat. För att detta skall

Läs mer

Om utbrändhet bland invandrare epidemiologiska invändningar

Om utbrändhet bland invandrare epidemiologiska invändningar Debatt Redaktör: Jan Lind, tel: 08-790 34 84, fax: 08-14 57 04, e-post: debatt@lakartidningen.se Om utbrändhet bland invandrare epidemiologiska invändningar»skulle det inte vara enklare, om regeringen

Läs mer

Rapport till Marks kommun - attityder bland representanter för företag juni/juli 2006

Rapport till Marks kommun - attityder bland representanter för företag juni/juli 2006 SKOPresearch AB attityder bland representanter för företag juni/juli 2006 SKOP, Skandinavisk opinion ab, har på uppdrag Marks kommun intervjuat 154 företagare och andra representanter för företag om hur

Läs mer

Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka. Tarmcancerrapporten 2010

Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka. Tarmcancerrapporten 2010 Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka Tarmcancerrapporten 2010 1 Om undersökningen Ämne: Tarmcancerrapporten 2010 Projektnummer: 1520612 Uppdragsgivare: Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka Tid för fältarbete:

Läs mer

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner Evolution Hur arter uppstår, lever och försvinner Aristoteles 384-322 f.kr Idéhistoria Carl von Linné 1707-1778 Georges de Buffon 1707-1788 Jean Babtiste Lamarck 1744-1829 De fem rikena Växter Djur Svampar

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

BESLUT. Datum 2015-12-17

BESLUT. Datum 2015-12-17 BESLUT 1 (8) Datum 2015-12-17 Vår beteckning SÖKANDE Amgen AB Box 706 169 27 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om att Repatha,

Läs mer

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 1

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 1 Experimentella metoder 04, Räkneövning Problem : Tio mätningar av en resistans gav följande resultat: Mätning no. Resistans (Ω) Mätning no Resistans (Ω) 0.3 6 0.0 00.5 7 99.98 3 00.0 8 99.80 4 99.95 9

Läs mer

Miljömedicinskt yttrande angående Hi3Gs mobiltelefonsändare i Tollered

Miljömedicinskt yttrande angående Hi3Gs mobiltelefonsändare i Tollered Miljömedicinskt yttrande angående Hi3Gs mobiltelefonsändare i Tollered Göteborg den 9 november 2006 Helena Sandén Leg.läkare Lars Barregård Professor, överläkare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-773

Läs mer

Nya antaganden om dödlighet i tryggandegrunderna Bilaga 1

Nya antaganden om dödlighet i tryggandegrunderna Bilaga 1 PROMEMORIA Datum 2007-11-02 Författare Bengt von Bahr Dnr 07-2156-200 Nya antaganden om dödlighet i tryggandegrunderna Bilaga 1 Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

Lycka till! Tentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo. Lokal: L001

Lycka till! Tentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo. Lokal: L001 Tentamen Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo Datum: 2013-10-05 Lokal: L001 Kl. 08:15-12:15 (Skrivtid: 4 timmar) Poängfördelning: Karin Franzén Pia

Läs mer

VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE. Ahmad Sudirman

VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE. Ahmad Sudirman VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE Ahmad Sudirman CAD, CAM och CNC Teknik Utbildning med kvalitet (3CTEQ) STOCKHOLM, 9 januari 2014 1 VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET

Läs mer

2012-03-05. AUP (SEK) XGEVA Injektionsvätska, 120 mg Injektionsflaska 537305 3115,50 3225,00. Namn Form Styrka Förp.

2012-03-05. AUP (SEK) XGEVA Injektionsvätska, 120 mg Injektionsflaska 537305 3115,50 3225,00. Namn Form Styrka Förp. 2012-03-05 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Amgen AB Box 706 169 27 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående läkemedel ska

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet

Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg, Jon E. Swenson och Göran Ericsson Introduktion Björnen tillhör

Läs mer

Viktkontroll med Svetol /klorogensyra/ i CoffeeSlender

Viktkontroll med Svetol /klorogensyra/ i CoffeeSlender Viktkontroll med Svetol /klorogensyra/ i CoffeeSlender Produkten och dess innehåll CoffeeSlender är ett snabbkaffe som saluförs dels i lösvikt, dels i doskuvert vardera innehållande 2 200 mg pulver. Varje

Läs mer

Ärftliga sjukdomar och egenskaper hos hund

Ärftliga sjukdomar och egenskaper hos hund Engelsk bulldog Tibetansk terrier Västgötaspets Dvärgpinscher Chow chow Foto: Pleple2000 Foto: Flickr user skaty222 Foto: Sören T Eriksson Foto: Entheta Foto:Jurriaan Schulman Alla bilder Wikimedia commons

Läs mer

Nuklearmedicin, vad är det? Hur fungerar en gammakamera? Anna Olsson Sjukhusfysiker Nuklearmedicin

Nuklearmedicin, vad är det? Hur fungerar en gammakamera? Anna Olsson Sjukhusfysiker Nuklearmedicin Nuklearmedicin, vad är det? Hur fungerar en gammakamera? Anna Olsson Sjukhusfysiker Nuklearmedicin Vad är skillnaden? CT SPECT Nuklearmedicinska undersökningar Bygger på fysiologiska processer Avbilda

Läs mer

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner Evolution Hur arter uppstår, lever och försvinner Aristoteles 384-322 f.kr Idéhistoria Carl von Linné 1707-1778 Georges de Buffon 1707-1788 Jean Babtiste Lamarck 1744-1829 Idéhistoria Cuvier Malthus Lyell

Läs mer