UPPSKATTNIN6 AV BIOLOGISKA EFFEKTER AV SMÅ DOSER AV JONISERANDE STRÅLNING. EXTRAPOUTION AV DOS-EFFEKT-REUTIONER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UPPSKATTNIN6 AV BIOLOGISKA EFFEKTER AV SMÅ DOSER AV JONISERANDE STRÅLNING. EXTRAPOUTION AV DOS-EFFEKT-REUTIONER"

Transkript

1 . / ". ;. FOA rapport C It 0003-A3 September 197U UPPSKATTNIN6 AV BIOLOGISKA EFFEKTER AV SMÅ DOSER AV JONISERANDE STRÅLNING. EXTRAPOUTION AV DOS-EFFEKT-REUTIONER Björn Rydberg 'ÖftSVAftfT» F0ft«K*lfte»AftfTAI.T ummyanr

2 FOA RAPFOflTKATEGOftlCR Rapporter avsedda för spridning utanför FOA utges i följande kategorier: POA A-rapport. Innehilkr havudsakligen för totalförsvaret avsedd och tillrättalagd redovisning av ett, som regel avslutat, arbete. Förekommer som öppen (A-) och hemlig (AH-) rapport. FOA B-rapport. Innehilkr för vidare spridning avsedd redovisning av öppet, vetenskapligt eller tekniskt-vetenskapligt originalarbete av aqmint intresse. Utges i FOA skriftserie»foa Reportn eoer publiceras i POA utomstående tidskrift, i vilket senare fall särtryck distribueras av FOA under benämningen»foa Reprmtn. FOA C-rapport. Innehåller för spridning inom eller utom FOA (i vissa fall enbart inom FOA) avsedd redovisning av arbete, t ex i form av delrapport, preliminårrapport eller metodikrapport. Förekommer som öppen (C-) och hemlig (CH-) rapport. FOA-RAmwrr» *TATU«FOA-rapports status är an författaren (författarna) svarar för rapportens innehall, t ex för att angivna resultat ar riktiga, för gjorda slutsatser och rekommendationer etc. FOA svarar - genom att rapporten godkänts för utgivning som FOA-rapport - för att det redovisade arbetet utförts i överensstämmelse med»vetenskap och praxis» på ifrågavarande område, I förekommande fall tar FOA ställning till i rapporten gjorda bedömningar etc; detta anges i så fall i särskild ordning, t ex i missiv. RfOtfTRfRtWa Fr o m registreras FOA-rapport enligt följande exempel; POA rapport A 1234 Mé(B4 Kod föf utgivande kuvadenhet (mom); tacir tv btmwun)tct*a* nämner, 6-CwaraJkaostit Profrun och progrtm dp 1 föriu (and«) W»d bfol ^ \ ^

3 FÖRSVARETS FORSKNINGSANSTALT Huvudenhet Sundbyberg 4 FOA rapport C ii0003-a3 September ^9^k UPPSKATTNING AV BIOLOGISKA EFFEKTER AY SMÅ DOSER AV JONI- SERANDE STRÅLNING. EXTRAPOLATION AV DOS-ETFEKT-RELATIONER. Björn Rydberg Sammanfattning En kort genomgång görs av den experimentella och teoretiska bakgrunden till extrapolation av biologiska effekter av joniserande strålning till små doser. Uppdragsnummer; A3 25 Sändlista: Cfs, AB Atomenergi, SSI, Lantbrukshögskolan, Veterinår hög:; kol an, Lunda Universitet, Göteborg3 Universitet, Umeå Universitet, Uppaaxa Universitet, Riksdagf.bibl, FOA He 2

4 1 INNEHÅLL Inledning 3 Direkta observationer på människa 4 Cancer 4 Genetiska skador 6 Experimentella observationer på andra arter 7 Cancer 7 Genetiska skador 8 Teoretiska aspekter 11 Cancer 11 Mutationer 13 Primär skada 13 Slutsatser ^C Referenser 17

5 INLEDNING De effekter yå. människa som små doser av joniserande strålning kan ge upphov till utgörs dels av förhöjd canceifrekvens hos den bestrålade populationen och genetiska skador på kommande generationer. Dessa effekter uppträder lång tid efter bestrålningstillfället, efter tiotals år för cancer och efter en till flera generationer för genetiska skador. Då dessutom dessa effekter förekommer "naturligt" i populationen i?n frekvens som vida överstiger den som induceras av små doser, blir det i praktiken, åtminstone för närvarande, omöjligt att direkt mäta den komponent som induceras av små doser joniserande strålning. Uppskattningar av effekter av små doser måste därför göras genom extrapolation av värden i ett högre dosintervall. Därvid har man vanligen i samband med riskbedömningar hypotetiskt utnyttjat proportionalitet mellan dosen och frekvensen av inducerad skada samt, med kännedom om att olinjära samband förekommer för ett stort antal olika strålningsinducerade effekter, ansett detta utgöra en överskattning av riskerna. Det har emellertid också ansetts att linjära dos-effekt-relationer är orealistiska och de reella riskerna betydligt mindre än de som uppskattas på så vis. A andra sidan visar en del experiment att under vissa omständigheter linjära extrapolationer i stället underskattar riskerna (ae nodan). Denna rapport innehåller en kort genomgång av experimentella mätdata om dos-effekt-relationer för induktion av cancer och genetisk skada. Dessa n.ätdata utgör grunden för hur rent empiriska extrapolationer till låga doser kan görac. De3aa extrapolationer borde emellertid idealt bygga på kännedom orr. de mekanismer som är involverade vid induktion av cancer och mutationer meh jonanerande strålning, fin kcu't genomgång oir /ad aom är känt om donoa nekani3mer görs därför, med apeciell Tonvikt på sådana hypoteser som är av betydelse för dos-effokt-ralaticners utseende vid låga doser. i

6 DIREKTA OBSERVATIONER PA MÄNNISKA CANCER De överlevande vid atombombsexplosionerna i Hiroshima och Nagasaki, över människor som fått doser i området rad, utgör i man-år räknat det största underlaget för stråleffekter på människa. Strålningen erhölls till största delen i form av initialstrålning i samband med explosionerna och utgjordes i Hiroshima av ungefär lika delar gamma-strålning och neutron-strålning och i Nagasaki av ca 90 % gamma och 10 % neutroner (UNSCEAR-72, Annex H, -j 17). Med ledning av avstånd från bombexplosionerna och grad av attenuation av stiålningen i varje enskilt fall har man gjort individuella dosuppskattningar (UNSCEAR-72, Annex H, 16-19). 9 Den cancersjukdom som med störst signifikans befunnits öka är leukemi. Dos-effekt-relationen för leukemi i Hiroshima visar god passning till en rät linje med signifikant förhöjd frekvens ned till dosgruppen rad. För Nagasaki, som är en mindre population, utgör en eigmoidal kurva den bästa anpassningen till data, innebärande lägre risker vid låga doser än vad en rät linje anger. På statistiska grunder kan man dock inte utesluta att dos-effekt-relationen även i detta fall är en rät linje med en lutning som är hälften av motsvarande för Hiroshima (UNSCEAR-72, Annex H, 24) Denna skillnad i lutning har ansetts antingen kunna bero på osäkerhet i dosuppskattningarna (speciellt för Hiroshima) eller bero på det skilda neutronbidraget i respektive fall (UNSCEAR-72, Annex H, 2$), innebärande högre effektivitet vid induktion av leukemi med neutroner än med gamma. 0m man accepterar det senare alternativet, är en linjhr dos-effekt-relation k.iart indikerad för neutroner i intervallet 3O-4OO rad av data från Hiros.ima, medan för gamma en sigmoidal kurva bäst ansluter 3ig till data, även

7 om en linjär kurva ej kan uteslutas även i detta fall. Man har även noterat ökad frekvens av andra former av cancer för de överlevande i Hiroshima och Nagasaki och ställt frekvensen i relation till dosen. Dessa cancerformer omfattar sköldkörtelcancer (UNSCEAR-72, Annex H,v 87-97), bröstcancer (Ibid, ^ ), lungcancer (ibid, ) och andra cancerformer (ibid, <j ). Även om ett ökat antal. fall av dessa cancerformer har kunnat påvisas med ökande dos, är signifikansen för dålig för att ga information om dos-effekt-relationernas forn. Proportioialitet mellan inducerad frekvens och dos är emellertid ir.te motsagd av dessa data. Uppföljningen av patienter bestrålade med röntgen för behandling av ankylosing spondylitis under åren omfattar ca personer som fått doser i form av fraktionerad bestrålning huvudsakligen i dos-intervallet rad. I detta intervall har man funnit ett till synes linjärt samband mellan induktion av leukemi och dos (UNSCEAR-72, Annex H, v 49)- Även induktion av andra former av cancer har noterats för dessa patienter, varav lungcancer är den mest frekventa..dosberäkningar för dessa fall saknas dock (UNSCEAR-72, Annex H,-j 150). För vissa patienter lokalt bestrålade i bäcken-reg-ionen har man kcnstatt-rat ökad frekvens av leukemi för dose^ i området rad som dock blir lägre igen i området rad (UNSCEAR-72, Annex H, ; ). Man kaji inte utesluta att liknande mättnadseffekter även har påverkat dooeffektrelationen för leukemi för ankyloaing spondylitispatientema i dos-området 3OO-15OO rad. * V Ett approximativt linjärt samband mellan dos och induktion av leukemi har > J ock även erhållits för patienter behandlade

8 med 52 p (irascear-72. Annex H,,84). 226 Förhöjd frekvens av skelettcancer efter intag av r Ra (UNSCEAR-72, Annex H, \ ) utgör exempel på en effekt vid lokal bestrålning. Vid en undersökning omfattande ca 800 personer kunde inga fall av cancer konstateras vid uppskattade doser till skelettet under 700 rad medan en abrupt ökning skedde för doser på ca 1200 rad och högre. En tröskel-effekt har således indikerats, men signifikansen är dock låg och ett linjärt samband mellan dos och effekt kan inte på statistiska grunder uteslutas (UlfSCEAR-72, Annex H, ^ -i80). En förhöjd risk för leukemi hos barn som bestrålats i fosterstadiet i samband med röntgenundersökningar har konstaterats genom "retrospektiva" uppföljningar av barn som fått leukemi (UNSCEAR-72, Annex H, ref. 1). Ett till synes linjärt samband mellan förhöjd leukemifrekvens och uppskattade doser har konstaterats för doser ner till ca 0.2 rad. Man kan dock inte helt utesluta att faktorer som föranledde röntgenundersökningen har påverkat resultatet. Motsvarande undersökningar av barn som be3trålats som foster i Hiroshima och Nagasaki har givit negativt resultat. Övriga undersökningar som gjorts på bestrålade populationer av människor (se UNSCEAR-72, Annex H) har lägre signifikans med avseende på dosberoendet än de ovan angivna. GENETISKA SKADOR I fråga om strålningainducerade genetiska skador finns inga direkta observationer pä människa som kan ge information om dos-effekt-3amband. Populationerna i Hiroshima och Nagasaki är för små för att medge oådana uppskattningar, och någon signifikant förhöjning av frekvensen genetiska skador har inte kunnat konstateras (UWSCEAR-62, Annex C,S ).

9 EXPERIMENTELLA OBSERVATIONER PÅ ANDRA ARTER CANCER En stor mängd djurexperiment har utförts för att studera uppkomst av strålningsinducerad cancer (UNSCEAR-72, Annex G), och relationen mellan inducerad frekvens och dos (UNSCEAR-72, Annex G, y 31-40). Pormen hos dos-effekt-relationerna uppvisar stora olikheter för olika biologiska system och under ol' :a betingelser och endast ett fåtal generaliseringar kan göras. En av dessa är att frekvensen av cancer, från att ha ökat med dosen i ett lägre dosintervall, uppvisar en mättnad och en eventuellt med dosen minskande effekt vid tillräckligt höga doser (vändpunkt vid några hundra till några tusen rad). Denna effekt kan delvis tillskrivas strålningsinducerad celldöd (UNSCEAR-72, Annex G, 33). Via extrapolation till låga doser är det av vikt att använda data för doser väl under den dos mättnadseffekten börjar göra sig gällande. En annan generalisering, som avser det lägre dosintervallet, är att ju känsligare en vävnad visat sig vara för induktion av cancer desto mer linjär synes dos-effekt-relationen vara för gammastrålning (UNSCEAR-72, Annsx G, y }6). För mycket okänsliga vävnader, för vilka endast lokal bestrålning kan utnyttjas på grund av de stora doser som måste appliceras, kan beroendet av dosen närmast beskrivas med en tröskeleffekt, medan för de känsligaste systemen till synes linjära dos-effekt-relationer erhållits. i Andra generaliseringar, av indirekt betydelse för doa-effekt-relationerna, är observationen att strålning med hög LET allmänt är effektivare per dosenhet för cancerinduktion än strålning med låg LET samt att effekter av låg-let-strålning uppvisar beroende av doshaatighet (UHSCEAR-72, Annex G, i 5).

10 1 8 De doser som har utnyttjats har för de flesta undersökningar överutigit 100 rad. Observationer vid lägre doser har dock gjorts med speciellt känsliga biologiska system som t ex Sprague-Dewley-råttan (bröstcancer) och vissa raser av möss (leukemi). För dessa har till synes linjära dos-effekt-relationer erhållits för gammastrålning (UNSCEAR-72, Annex G, $ 36). Vid neutronbestrålning (450 kev) av Sprague-Dewleyråttan har förhöjd cancerfrekvens erhållits vid så låga doser som 0.1 rad (2) och en olinjär dos-effekt-relation konstaterats i dosområdet under 20 rad implicerande större effekt per dosenhet vid låga doser än vid höga doser (3)«Då bads den spontana frekvensen och strålningsinducerade frekvensen av cancer för dessa känsliga system är onormalt höga är det osäkert vilken relevans dessa observationer har för människa. GENETISKA. SKADOR De för riskbedömningar på människa mest relevanta undersökningarna har utförts genom direkt observation av avkomman från bestrålade försöksdjur, huvudsakligen möss. Genom att mäta frekvensen av vissa ärftliga förändringar har man gjort uppskattningar av mutationsfrekvensen på specifika IOCUB och på andra större grupper av ärftliga förändringar som t ex dominanta letala effekter. Svårigheterna att erhålla statistiskt signifikanta data vid låga doser gör dock att doe-effekt-relationerna är dåligt kända. För mutationsfrekvensen på specifika locus hoe möse har dock den uppskattningen gjorta för epermatogonier att den inducerade mutationefrelcvenitn vid låga doser är ca 1/3 av frekvensen vid höga doeer för röntgenstrålning (UNSCEAR- 72, Annex E f % 559). För oocyter antyder tillgängliga data att doa-effekt-relationen är ännu mer olinjär än för spermatogonier (UNSCEAR-72, Annex E, 560). Andra egenskaper hos 'itrålningeinducerade mutationer på specifika locue

11 synes vara doshastighetsberoende (TTNSCEAR-72, Annex E,$ 155) och beroende av LET (UNSCEAR-66, Annex C, <-j ). För dominanta letaler inducerade i spermatogonier antyder tillgängliga data ett linjärt beroende av dosen för doser under ca 400 rad och däröver en mättnadseffekt (UNSCEAR-72, Annex E, 4-8). För dominanta letaler inducerade i postmeiotiska celler, av mindre relevans för den totala riskuppskattningen, har dos-effekt-relationen visat sig vara linjär inom dosområdet rad (UN r ncear-72, Annex E, 14). Kromosomaberrationer, som troligen är orsak till en del av de genetiska skadorna, har även studerats cytologiskt för bestrålade könsceller hos möss. För translokationer inducerade i spermatogonier, vilka är en av de ur risksynpunkt relevanta kromosomaberrationema, har i stort sett ett linjärt dos-effekt-samband erhållits i området rad samt minskad effekt vid högre doser (UNSCEAK-72, Annex B,$ 45-49) Detta har tolkats antingen som en primärt linjär effekt (UNSCEAR-72, Annex E, 50) eller som resultat av en primärt olinjär effekt följt av selektion under gametogenesen (imscear-72, Annex E, 51-54). i Till skillnad från cancerinduktion kan mutationer studeras på i stort sett alla arter (t ex bakterier, insekter och växter). Experimentella data på en del av dessa biologiska system kan erhållas med mycket större signifikans vid låga doser än vad som är möjligt genom direkt observation av avkomman från bestrålade däggdjur. Extrapolation till människa utgör dock givetvis den stora osäkerhetsfaktorn vid utnyttjande av sådana data för riskbedömningar. För outationsfrekvensen på specifika locus per rad av akut röntgenstrålning sprider värdet över tre tiopotenser vid jämförelse mellan vitt skilda arter. Det har emellertid nyligen

12 10 rent empiriskt visats att antalet mutationer per locus per rad, i stället för att vara en konstant vid jämförelse mellan arter, synes vara proportionellt mot totala DliA-innehållet per genom (4,. För analys av dos-effekt-relationer för mutationer ned till mycket låga ioser intar som biologiskt system ståndarhåren hos Tradescantia (5) e 1 särställning. Både när det gäller absolutfrekvensen por rad räknat och dubbleringsdosen relativt spontan frekvens är detta system ovanligt strålningskänsligt och förhöjd mutationsfrekvens har kunnat mätas ned till 0.25 rad röntgenstrålning och 0.01 rad neutroner (430 kev). Dos-effekt-relationen för röntgenstrålning anpassar sig till en rät linje för doser under ca 6 rad, har för högre doser ett olinjärt beroer,e som kan approximerap med dosen upphöjd till 1.4 samt - Ättnadseffekt vid ca 100 rad. För neutronerna är dos-ef' kt-relationen linjär under ca 10 rad då en mättnadoeffekt inträder. Den unika strålningskänsligheten, 30m även indikerar en unik mekanism för uppkomsten av mutationerna, utgör en osäkerhet vid extrapolation av dessa dos-effekt-samband till människa.

13 11 TEORETISKA ASPEKTER Empiriskt uppmätta dos-effekt-relationer har för stora doser varierande utseende, som framgått oy^if, beroende på t ex vilken effekt och vilket biologiskt system som studeras. Den statistiska spridningen är även i de flesta fall stor. Extrapolationer baserade på t ex ren kurvanpassning skulle därför ge stor osäkerhet i det lägre dosintervallet. Genom kännedom om mekanismerna för uppkomst av cancer och mutationer skulle dock teoretiskt härledda dos-effekt-relationer kunna anpassas till empiriska mätdata. Dessa mekanismer är emellertid inte kända. Vissa hypoteser som är relevanta för dos-effekt-relationers utseende sammanfattas dock nedan. CANCER Enligt den hypotes som bäst ansluter till befintliga experimentella observationer, vilka är för omfattande för att genomgås här, kan joniserande strålning påverka bildandet av cancer på två sätt (UNSCEAR-72, Annex G, $10). Dels kan strålningen verka initierande för utveckling av cancer genom somatiska mutationer eller genom frigörandet av cancerogena virus, dels kan strålningen påverka utvecklingen av redan initierade förstadier till cancer genom ökad celldelning i vävnaden eller genom att påverka imunsystemet. För mycket små doser (*O.1 rad gamma, 10 rad snabba neutroner) kommer andelen celler i en vävnad som genomkorsas av en joniserande partikel att vara betydligt mindre än ett, och en förändrad doe kommer huvudsakligen att innebära en förändring av antalet celler som påverkas (medan dosen per cell i huvudsak är oförändrad). I det fall att induktionen av cancer orsakas av enskilda celler oberoende av varandra, t ex genom somatiska mutationer, är därför en statistisk analys möjlig (6) som sätter begränsningar på dos-effektrelationens utseende, innebärande att effektiviteten per

14 12 dos-enhet ej kan vara mycket större vid låga doser än vid höga doser. Att så visat sig vara fallet för induktion av bröstcancer hos Sprague-Dewley-råttan (6) tyder på att uppkomst av cancer i detta fall kräver påverkan av mer än en cell. Joniserande strålning har visats påverka celldelning och imunförsvar (UNSCEAR-72, Annex F) och denna påverkan anses i sin tur kunna försnabba utvecklingen av cancer. För dessa processer finns ingen teoretisk underbyggnad som förutsäger dos-effekt-relationer, men en del spekulationer har gjorts. Det har t ex ansetts (UNSCEAR-72, Annex G, i 40) att effekten av joniserande strålning, for vissa typer av cancer, kan beskrivas som en dosberoende minskning av tiden från induktion till märkbart utbrott av cancer. I det fall denna tid normalt överstiger organismens normala livslängd skulle därför en tröskeleffekt kunna uppstå genom att en minsta dos krävs för att utbrottet av cancer skall ske inom organismens livstid. Vid intern bestrålning måste speciella överväganden göras om det radioaktiva ämnet är mycket inhomogent fördelat. Partiklar av plutonium och andra alfastrålande ämnen har t ex föreslagits kunna fastna i fixa positioner i lungorna (9). Även då dosen till lungorna som helhet är mycket liten kan den lokala dosen kring en sådan partikel vara stor. Ett förändrat antal partiklar innebär då en förändring av antalet celler som bestrålas med en hög dos, i stället för en förändrad liten dos till alla cellerna i vävnaden. Det är då troligt att risken för cancerinduktion blir proportionell mot antalet sådana partiklar, då deasa är fåtaliga. Hänsyn måste dock även t*is till eventuell växelverkan mellan de bestrålade områdena, via t ex imunsysteraet, 30m skulle kunna leda till olinjära dos-effekt-relationer.

15 13 MUTATIONER Om punktmutationer, som man tidigare trodde, huvudsakligen inducerades genom enstaka träffar av joniserande partiklar på cellernas genetiska material, skulle linjära dos-effektrelationer erhållas. Upptäckten av olinjära dos-effekt-samband och doshastighetsberoende och upptäckten att strålning med hög LET är effektivare än strålning med låg LET gör dock att denna hypotes måste förkastas. En gängse uppfattning för närvarande är att reparationsmekanismer i cellerna spelar en avgörande roll för hur ursprungliga skador på DNA eventuellt fixeras i form av mutationer. Speciellt i bakteriesystem har dessa mekanismer tydligt demonstrerats, då mutanter som saknar vissa reparationsenzym för genetisk rekombination uppvisar mycket liten frekvens av mutationer efter bestrålning (UNSCEAR-72, Annex E, $518). För litet är dock känt ännu om dessa mekanismer för att deras inflytande på dos-effekt-relationer skall kunna uppskattas. PRIMÄR SKADA För de flesta radiobiologiska effekter (se t ex ovan) gäller att frekvenser, av slutgiltig skada inte endast beror av dosens storlek utan även av strålningens mikroskopiska energidistribution (LET) och dess fördelning i tiden (doshastighet). Vid den händelseutveckling som efter beetrålningstillfället leder till den slutliga skadan, som är av samma slag oberoende av Btrålningsenergins ursprungliga distribution, är det troligtvis de första stegen i processen som skiljer sig vid applicering av olika strålelag och doshastigheter. Eftersom doe-«ffekt-relationen för den slutgiltiga skadan även kan påverkas av faktorer som verkar i de senare stegen av skadans uppkomst, kan de första stegen som leder till den primära skadan bäst studeras genom studium av förhållandet

16 14 mellan doser av olika strålslag som ger samma effekt (RBE) och dess beroende av det ena strålslagets dos (7). För kvantifieringen av strålningens mikroskopiska energidistribution användes då lämpligen mikrodosimetriska begrepp. Vid analyser av ovan angivet slag (7) visar det sig att en stor mängd experimentella data, innefattande induktion av cancer och mutationer, är kompatibel med hypotesen att frekvensen av primär ukada är proportionell mot den lokala energitätheten i kvadrat i regioner med storlek av ett par mikrometer ("dual radiation action", ref 7)- Vid höga doser blir frekvensen av inducerad primär skada då också proportionell mot dosen i kvadrat. Vid tillräckligt låga doser kommer emellertid endast en liten del av r«5"lonerna att genomkorsas av en joniserande partikel och antalet sådana regioner att bli proportionell mot dosen. Dos-effekt-relationen för den primära skadan blir därför linjär vid små doser. Sammanfattningsvis kan dos-effekt-relationerna för den primära skadan då uttryckas som E - k(xd + D 2 ), d) där E är effektens storlek (frekvensen av primär skada), k och X är konstanter som beror av strålslaget och D är dosen. För akut gamma och röntgenstrålning kommer den kvadratiska komponenten att överväga för doser över ca 10 rad medan den linjära komponenten dominerar under denna doe (X ** 10 i relation (i)). För snabba neutroner blir den linjära komponenten dominerande över hela det energiintervall som kan utnyttjas utan att ge upphov till mättnadseffekter. Vid låga doshastigheter är det troligt att olika joniserande partiklars bidrag ej kan samverka och endast den linjära komponenten återstå. En omfattande analys och diskussion av dessa ideér finns i ref 7* Det är intressant att dessa teoretiska dos-effekt-relationer, om strikt endast gäller för primär skada, i vissa fall med framgång har utnyttjats på den slutgiltiga skadan. Mutatio-

17 15 nerna i ståndarhåren hos Tradescantia (se ovan) är ett exempel på det, liksom kromosomaberrationer i olika biologiska system. Studium av doshastighetaberoendet för mutationerna i Tradescantia ger även klar indikation på att dos-effektrelationen blir linjär vid små doshastigheter (8). Övergången mellan olinjär till linjär relation sker i området 30 rad/min till 0.5 rad/min. Det är av intresse att doshastighetsberoendet för mutationer i specifika locus i spermatogonier hos möss består av en öv<rgång från hög till låg mutationsfrekvens inom ungefär samma doshastighetsområde, medan ytterligare minskning av doshastigheten inte medför någon ytterligare reduktion av mutationsfrekvensen (UNSCEAR- 72, Annex E, 155)» Dessa observationer indikerar att linjära extrapolationer till låga doser kan motiveras om de studerade effekterna har utförts vid låga doshastigheter (och om eventuella korrektioner kan göras för de processer som verkar i de senare stadierna i skadans uppkomst). Relation (1) anger även hur stora överskattningar av effekten som blir följden av linjära extrapolationer av data erhållna med höga doshastigheter. Om \ sätts lika med 10 r-id för akut röntgenstrålning (eller gammastrålning) så bidrager t ex vid 50 rad den linjära komponenten med 1/6 av effekten och den kvadratiska komponenten med 5/6. Eftersom endast den linjära komponenten återstår vid mycket låga doser så överskattas effekten i detta fall med en faktor 6.

18 16 SLUTSATSER Varken experimentella resultat eller teoretiska överväganden medger, änne så länge, säkra slutsatser om effekter av joniserande strålning vid små doser. En olinjär komponent av dos-effekt-relationerna, som verkar vid den primära skadans uppkomst, bortfaller dock troligen vid små doshastigheter eller små doser. Detta leder troligen till att dos-effekt-relationerna vid låga doser även totalt sett blir mer linjära än vid höga doser.

19 LITTERATUR UNSCEAR-66. Report of the United Nations Scientific Committee on the Effects of Atomic Radiations (1966). UNSCEAR-72. Ibid. (1972). 1. A STEWART, An epidemiologist takes a look at radiation risks. DHEW Publication No. (FDA) (1973). 2. C J SHELLABARGER et al., Rat mammary carcinogenesie following neutron or X-radiation. Biological effects of neutron irradiation. IAEA-SM-179/26 (1974) H H VOGEL Jr., Neutron-induced mammary neoplasms. Ibid, IAEA-SM-173/32 (1974) S ABRAHAMSON et al., Uniformity of Radiation-induced Mutation Rates among Different Species. Nature 245 (1973) A H SPARROW, A G UNDERBRINK, H H ROSSI, Mutations Induced intradescantia by Small Doses of X-rays and Neutrons: Analysis of Dose-Response Curves. Science 176 (1972) H H ROSSI, A M KELLERER, Radioation Carcinogenesis at Low Doses. Science JJ (1972) A M KELLERER, H H ROSSI, The theory of dual radiation action. Current Topics in Radiation Research Quarterly (1972) A G UNDERBRINK, A H SPARROW, The influence of experimental end points, dose, dose rate, neutron energy, nitrogen ions, hypoxia, chromosome volume and ploidy level on RBE in Tradescantia stamen hair* and pollen. Biological effects of neutron irradiation. IAEA-SM-179/31 (1974) A R TAMPLIN, T B COCHRAN, Radiation tandarda for hot particles. National Resources Defence Council, 1710 N Street, N W Washington, D C.

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om externa personer i verksamhet

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD 6.4 Att dra slutsatser på basis av statistisk analys en kort inledning - Man har ett stickprov, men man vill med hjälp av det få veta något om hela populationen => för att kunna dra slutsatser som gäller

Läs mer

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o Isotop Kemisk symbol Halveringstid Huvudsaklig strålning Uran-238 238 U 4,5 109 år α Torium-234 234 Th 24,1 d β- Protaktinium-234m 234m Pa 1,2 m β- Uran-234 234 U 2,5 105 år α Torium-230 230 Th 8,0 105

Läs mer

Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall

Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall Isak Ågren, 12 Ludvig Björk Förare, 12 Emil Pettersson, 11 Gabriel Ågren, 10 Martin Storkamp, 12 Daniel Wiman, 12 Nils Eriksson, 12 Alfred

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid 7. Radioaktivitet Vissa grundämnens atomkärnor är instabila de kan sönderfalla av sig själva. Då en atomkärna sönderfaller bildas en mindre atomkärna, och energi skickas ut från kärnan i form av partiklar

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om mätning och rapportering av persondoser;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om mätning och rapportering av persondoser; SSI FS 1998:5 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om mätning och rapportering av persondoser; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7 strålskyddsförordningen

Läs mer

8. Skaderisker och komplikationer

8. Skaderisker och komplikationer 8. Skaderisker och komplikationer Sammanfattning Skador och komplikationer har observerats i samband utprovning och användande av hörapparater. Skador av allvarlig natur är dock sällsynta. En allvarlig

Läs mer

Fysik. Laboration 4. Radioaktiv strålning

Fysik. Laboration 4. Radioaktiv strålning Tekniskt basår, Laboration 4: Radioaktiv strålning 2007-03-18, 7.04 em Fysik Laboration 4 Radioaktiv strålning Laborationens syfte är att ge dig grundläggande kunskap om: Radioaktiva strålningens ursprung

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri

Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri 1 Inledning Med gammaspektrometern kan man mäta på gammastrålning. Precis som ett GM-rör räknar gammaspektrometern de enskilda fotonerna i gammastrålningen.

Läs mer

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika.

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Linus Sandegren Uppsala Universitet Inst. för Medicinsk Biokemi och Mikrobiologi linus.sandegren@imbim.uu.se Hur påverkas

Läs mer

Tumörbiologi. Michael Mints, MD Institutionen för onkologi-patologi, KI

Tumörbiologi. Michael Mints, MD Institutionen för onkologi-patologi, KI Tumörbiologi Michael Mints, MD Institutionen för onkologi-patologi, KI Mål Förstå vad som skiljer cancerceller från normala celler Förstå idéer bakom aktuella och framtida behandlingar Carcinogenes Initiatormutation

Läs mer

Joniserande strålning

Joniserande strålning Bakgrund utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 Nummer 1 April 2008 Årgång 21 Sekretariat/distribution

Läs mer

Gäller fr.o.m. 2014-01-27. Nedanstående som pdf. 1. Föreskrifter Föreskrifterna nedan är listade för kännedom.

Gäller fr.o.m. 2014-01-27. Nedanstående som pdf. 1. Föreskrifter Föreskrifterna nedan är listade för kännedom. Gäller fr.o.m. 2014-01-27 Nedanstående som pdf 1. Föreskrifter Föreskrifterna nedan är listade för kännedom. SSMFS 2008:27 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om verksamhet med acceleratorer och slutna

Läs mer

Lungcancer, radon och rökning

Lungcancer, radon och rökning Lungcancer, radon och rökning Karin Lindberg ST-läkare Onkologi Karolinska Doktorand KI Radon Lungcancer Stadier Typ av lungcancer Behandling Radon och uppkomst av lungcancer Cellpåverkan Genetiska förändringar

Läs mer

Föreläsning 12: Regression

Föreläsning 12: Regression Föreläsning 12: Regression Matematisk statistik David Bolin Chalmers University of Technology Maj 15, 2014 Binomialfördelningen Låt X Bin(n, p). Vi observerar x och vill ha information om p. p = x/n är

Läs mer

Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B

Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B KURSBESKRIVNING Ämne: Biologi Kurs: Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: NV Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B Mål Kurserna Biologi breddning A och

Läs mer

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com Swegon Home Solutions Radon i bostäder Vad är radon? HOME VENTILATION 02 Innehåll Vad är Radon?...4 Historik...4 Typer av strålning...4 Var kommer strålningen ifrån?...5 SIVERT...5 STRÅLDOS...5 Hur kommer

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Studie mars 2009 Innehåll Introduktion 1 Sammanfattning av årets studie 1 Marknadsriskpremien på den svenska aktiemarknaden 3 Undersökningsmetodik 3 Marknadsriskpremien

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Misstänkt ärftlig bröstcancer 1 Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg Linköping Stockholm Uppsala Umeå Genetiska

Läs mer

KAN SKADLIGA GENER UTROTAS?

KAN SKADLIGA GENER UTROTAS? KAN SKADLIGA GENER UTROTAS? Den bärande idén bakom omfattande s.k. genetiska hälsoprogram är att det är möjligt att befria en hundstam från skadliga gener. En diskussion kring utformning av program för

Läs mer

Individanpassad behandling av tumörsjukdomar NYA VÄGAR FÖR INDIVIDUALISERAD MALIGNT MELANOM. malignt melanom

Individanpassad behandling av tumörsjukdomar NYA VÄGAR FÖR INDIVIDUALISERAD MALIGNT MELANOM. malignt melanom Vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och Sahlgrenska Akademin pågår utveckling av en ny analysplattform där patientens egen tumör är den biomarkör som avgör val av framtida behandling. För att uppnå detta

Läs mer

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Sida 1 av 5 2012-12-16 Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Utdrag ur Boverkets allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem (OVK) Vem ansvarar för

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan

Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan En mappning mellan två olika beslutsstöd SIL 3.1 Innehållsförteckning Beslutsstöd i SIL gällande läkemedel och amning, graviditet och fosterpåverkan...

Läs mer

Facit tds kapitel 18

Facit tds kapitel 18 Facit tds kapitel 18 Testa dig själv 18.1 1. Arvsanlagen finns i cellkärnan. Inför celldelningen samlas de i kromosomer. 2. Det kemiska ämne som bär på arvet kallas DNA. 3. Instruktionerna i DNA är ritningar,

Läs mer

Alkohol och cancer Förebygg.nu 13 november 2013 Per Leimar

Alkohol och cancer Förebygg.nu 13 november 2013 Per Leimar Alkohol och cancer Förebygg.nu 13 november 2013 Per Leimar Fråga: Ökar alkohol risken för cancer? Eurobarometer 2010 Cancerformer och alkohol Bröst (hos kvinnor) Tjock- och ändtarm Munhåla Svalg Struphuvud

Läs mer

Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet

Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg, Jon E. Swenson och Göran Ericsson Introduktion Björnen tillhör

Läs mer

Lycka till! Omtentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo

Lycka till! Omtentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo Omtentamen Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo Datum: 2012-11-24 Skrivtid: 4 timmar Poängfördelning: Karin Franzén Sabina Davidsson Pia Wegman Marike

Läs mer

Folkpensionsanstaltens beslut

Folkpensionsanstaltens beslut Folkpensionsanstaltens beslut om de medicinska villkor som en sjukdom skall uppfylla för att specialersättning för begränsat specialersättningsgilla läkemedel skall beviljas Beslut givet i Helsingfors

Läs mer

Folkpensionsanstaltens beslut

Folkpensionsanstaltens beslut Bilaga 4 Folkpensionsanstaltens beslut om de utredningar som behövs och de medicinska villkor som skall uppfyllas för att ersättning för begränsat specialersättningsgilla läkemedel skall beviljas Beslut

Läs mer

Dricksvattenberedning och Risk för Magsjuka: En Multi-City Studie av Telefonsamtal till 1177 Vårdguiden

Dricksvattenberedning och Risk för Magsjuka: En Multi-City Studie av Telefonsamtal till 1177 Vårdguiden Dricksvattenberedning och Risk för Magsjuka: En Multi-City Studie av Telefonsamtal till 1177 Vårdguiden Andreas Tornevi, Bertil Forsberg Yrkes- och Miljömedicin: Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Universitet

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

Viktkontroll med Svetol /klorogensyra/ i CoffeeSlender

Viktkontroll med Svetol /klorogensyra/ i CoffeeSlender Viktkontroll med Svetol /klorogensyra/ i CoffeeSlender Produkten och dess innehåll CoffeeSlender är ett snabbkaffe som saluförs dels i lösvikt, dels i doskuvert vardera innehållande 2 200 mg pulver. Varje

Läs mer

Tiaminas och tiaminbrist i Östersjön. Svante Wistbacka Åbo Akademi

Tiaminas och tiaminbrist i Östersjön. Svante Wistbacka Åbo Akademi Tiaminas och tiaminbrist i Östersjön Svante Wistbacka Åbo Akademi Tiamin -Ett vattenlösligt vitamin i B-vitamin gruppen (vitamin B1) -Essentiell komponent i flera coenzym involverade i energimetabolismen

Läs mer

Övningar till datorintroduktion

Övningar till datorintroduktion Institutionen för Fysik Umeå Universitet Ylva Lindgren Sammanfattning En samling uppgifter att göra i MATLAB, vilka ska utföras enskilt eller i grupp om två. Datorintroduktion Handledare: (it@tekniskfysik.se)

Läs mer

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling?

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Det finns ett utbrett samarbete inom barncancerområdet i både inom Norden och Europa och övriga världen. Alla barn som insjuknar i exempelvis leukemi

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter m.m. om icke kärnenergianknutet

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Fotoelektriska effekten

Fotoelektriska effekten Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar

Läs mer

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Första hjälpen vid RN-händelse Fakta om strålning och strålskydd Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner Evolution Hur arter uppstår, lever och försvinner Aristoteles 384-322 f.kr Idéhistoria Carl von Linné 1707-1778 Georges de Buffon 1707-1788 Jean Babtiste Lamarck 1744-1829 1. Eukaryoter Tre domäner 2.

Läs mer

Hälsoeffekter av luftföroreningar

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hälsoeffekter av luftföroreningar Anna Lindgren, doktorand Avdelningen för Arbets- och miljömedicin Lunds Universitet anna.lindgren@med.lu.se Hälsoeffekter av luftföroreningar Epidemiologiska studier -

Läs mer

SF1901: SANNOLIKHETSTEORI OCH. PASSNING AV FÖRDELNING: χ 2 -METODER. STATISTIK. Tatjana Pavlenko. 12 oktober 2015

SF1901: SANNOLIKHETSTEORI OCH. PASSNING AV FÖRDELNING: χ 2 -METODER. STATISTIK. Tatjana Pavlenko. 12 oktober 2015 SF1901: SANNOLIKHETSTEORI OCH STATISTIK FÖRELÄSNING 14 PASSNING AV FÖRDELNING: χ 2 -METODER. Tatjana Pavlenko 12 oktober 2015 PLAN FÖR DAGENS FÖRELÄSNING Icke-parametsriska metoder. (Kap. 13.10) Det grundläggande

Läs mer

UHI-mätningar i Göteborg

UHI-mätningar i Göteborg UHI-mätningar i Göteborg Av Kajsa Olandersson En rapport i kursen Miljökunskap klass NV3 Läsåret 12/13 Handledare Rutger Staaf Sammanfattning Mätningar gjordes för att undersöka om skillnader i temperaturen

Läs mer

Joniserande strålning

Joniserande strålning Joniserande strålning Dan Aronsson, radiofysiker Ringhals Våren 2015 Om strålning Joniserande strålning Radioaktiva ämnen Röntgenapparater m.m. Acceleratorer, cyklotroner.. Icke-joniserande strålning UV-ljus

Läs mer

3. Metoder för mätning av hörförmåga

3. Metoder för mätning av hörförmåga 3. Metoder för mätning av hörförmåga Sammanfattning Förekomst och grad av hörselnedsättning kan mätas med flera olika metoder. I kliniskt arbete används oftast tonaudiogram. Andra metoder är taluppfattningstest

Läs mer

Vad är en art? morfologiska artbegreppet

Vad är en art? morfologiska artbegreppet Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på

Läs mer

Livmodercancer, solvanor och vitamin-d. Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund

Livmodercancer, solvanor och vitamin-d. Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund Livmodercancer, solvanor och vitamin-d Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund Översikt Resultat från stor sydsvensk kohortstudie Risk att utveckla livmodercancer i relation till solvanor,

Läs mer

Data mining. Data mining Skillnaden mellan observationella och experimentella data

Data mining. Data mining Skillnaden mellan observationella och experimentella data Data mining Skillnaden mellan observationella och experimentella data Data mining Metoder för att automatisktupptäcka icke-trivial användbar information i stora datamängder 1 Data mining: (Mot-)exempel

Läs mer

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte Strålskyddskommittén bistår den regionala etikprövningsnämnden, EPN, med att

Läs mer

Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner

Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner Rolf Skog har tidigare kortfattat redogjort för innebörden av den primära och subsidiära företrädesrätten. I den kommande

Läs mer

Kromosomer, celldelning och förökning

Kromosomer, celldelning och förökning Kromosomer, celldelning och förökning Kromosomen Hur ligger DNA lagrat? DNA 2 nm Prokaryota celler har vanligtvis endast en kromosom. I eukaryota celler finns alltid mer än en DNA-molekyl som bildar olika

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om strålskärmning av lokaler för

Läs mer

Korrelation och kausalitet

Korrelation och kausalitet Korrelation och kausalitet samt lite metodologi, källkritik och vetenskapsjournalistik I tidningen ser du en artikel med rubriken "Överviktiga är sjukare". Betyder detta att övervikt orsakar dålig hälsa?

Läs mer

Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar

Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar Adam Ameur Bioinformatiker Lund, 26e November 2014 Introduktion till bioinformatik Bioinformatik - en tvärvetenskaplig disciplin där algoritmer

Läs mer

Onkogenetisk regionmottagning i Linköping. Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson

Onkogenetisk regionmottagning i Linköping. Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson Onkogenetisk regionmottagning i Linköping Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson Dagordning Organisation Mål för onkogenetiska mottagningen Definition

Läs mer

TENTAMEN. 18 januari 2006. APEX och BVLP, ht 05

TENTAMEN. 18 januari 2006. APEX och BVLP, ht 05 TENTAMEN 18 januari 2006 APEX och BVLP, ht 05 Block III: Integrativ biomedicin med farmakologisk inriktning Delkurs 5: Immunologi, infektion, tumörbiologi, och hematologi Kod: Max poäng: 77 Gränser (G/VG):

Läs mer

TENTAMEN I STATISTIKENS GRUNDER 2

TENTAMEN I STATISTIKENS GRUNDER 2 STOCKHOLMS UNIVERSITET Statistiska institutionen Michael Carlson HT2012 TENTAMEN I STATISTIKENS GRUNDER 2 2012-11-20 Skrivtid: kl 9.00-14.00 Godkända hjälpmedel: Miniräknare, språklexikon Bifogade hjälpmedel:

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 0000987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 0000987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering

Läs mer

Struma. Förstorad sköldkörtel

Struma. Förstorad sköldkörtel Struma Förstorad sköldkörtel 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Bildlabb i PACS. Exponerade på samma sätt

Bildlabb i PACS. Exponerade på samma sätt Bildlabb i PACS Tekniskt fantom Kliniskt fantom Exponerade på samma sätt Bildkvalitetslab i PACS Labben illustrerar effekter på bildkvalitet och patientdos vid förändringar av Rörspänning Patient -tjocklek

Läs mer

Asbestrelaterad cancer bland svenska byggnadsarbetare en analys av bygghälsokohorten

Asbestrelaterad cancer bland svenska byggnadsarbetare en analys av bygghälsokohorten 1 Asbestrelaterad cancer bland svenska byggnadsarbetare en analys av bygghälsokohorten Bengt Järvholm, professor, överläkare, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet Anders Englund,

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund AMM Rapport nr 23/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Effekter på sömn och självrapporterad hälsa efter en förändring av skiftschema Björn Karlson Frida Eek Palle Ørbæk Kai Österberg Bakgrund Skiftarbete

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Arvet och DNA. Genetik och genteknik

Arvet och DNA. Genetik och genteknik Arvet och DNA Genetik och genteknik Genetik Du är inte en kopia utav någon av dina föräldrar utan en unik blandning av egenskaper från båda dina föräldrar. Genetik är den del av biologin som handlar om

Läs mer

ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie

ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie Gustafsson P, Holmström E, Besjakov J, Karlsson MK. ADHD symptoms and maturity a follow-up study in school children. Acta Paediatrica

Läs mer

Hälsorisker med strålning från mobiltelefoner Projekt i Signaler och System

Hälsorisker med strålning från mobiltelefoner Projekt i Signaler och System Hälsorisker med strålning från mobiltelefoner Projekt i Signaler och System 2002-12-11 Martin Alexanderson ITP, Uppsala Universitet Sammanfattning I detta projekt undersöks hälsoriskerna med strålning

Läs mer

Försämring av leveransservice från lager vid bristfällig leveransprecision från leverantörer

Försämring av leveransservice från lager vid bristfällig leveransprecision från leverantörer Försämring av leveransservice från lager vid bristfällig leveransprecision från leverantörer Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Låg leveransprecision i bemärkelsen försenade inleveranser från leverantörer

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Sammanfattning av ett faktablad baserat på ett kapitel ur boken Attention Deficit Hyperactivity Disorder: A Handbook for Diagnosis and Treatment (4th

Läs mer

GAMMASPEKTRUM 2008-12-07. 1. Inledning

GAMMASPEKTRUM 2008-12-07. 1. Inledning GAMMASPEKTRUM 2008-12-07 1. Inledning I den här laborationen ska du göra mätningar på gammastrålning från ämnen som betasönderfaller. Du kommer under laborationens gång att lära dig hur ett gammaspektrum

Läs mer

Om livmoderhalscancer, cellförändringar, kondylom och Gardasil.

Om livmoderhalscancer, cellförändringar, kondylom och Gardasil. Om livmoderhalscancer, cellförändringar, kondylom och Gardasil. Den kvinnliga anatomin Äggledare Äggstock Livmoder Livmoderhals Livmodertapp Slida 1. Livmodertappen är känslig Området kring livmoderhalsen

Läs mer

Tillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten

Tillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten Bilaga II Tillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten Denna produktresumé och bipacksedel är resultatet av referralproceduren. Produktinformationen kan senare

Läs mer

PRODUKTION OCH SÖNDERFALL

PRODUKTION OCH SÖNDERFALL PRODUKTION OCH SÖNDERFALL Inom arkeologin kan man bestämma fördelningen av grundämnen, t.ex. i ett mynt, genom att bestråla myntet med neutroner. Man skapar då radioisotoper som sönderfaller till andra

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; SSI FS 1998:3 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut

Läs mer

De nya dosgränserna för ögats lins

De nya dosgränserna för ögats lins De nya dosgränserna för ögats lins - Konsekvenserna för personalstrålskyddet Röntgenveckan Uppsala 2013 Innehåll! Vad är på gång och vilka berörs?! Mätning av dosen till ögats lins! Typiska doser vid olika

Läs mer

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI BETYGSKRITERIER BIOLOGI GODKÄND Växter känna till växtens grundproblem och hur växten tacklar problemen jämfört med djuren känna till att växterna har utvecklats successivt från enkla alger till blomväxter

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning?

Vad är en genetisk undersökning? 12 Vad är en genetisk undersökning? Originalet framtaget av Guy s and St Thomas Hospital, London, UK, och London IDEAS Genetic Knowledge Park, januari 2007. Detta arbete är finansierat av EuroGentest,

Läs mer

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 7 (2015-04-29) OCH INFÖR ÖVNING 8 (2015-05-04)

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 7 (2015-04-29) OCH INFÖR ÖVNING 8 (2015-05-04) LUNDS UNIVERSITET, MATEMATIKCENTRUM, MATEMATISK STATISTIK BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB ÖVNING 7 (25-4-29) OCH INFÖR ÖVNING 8 (25-5-4) Aktuella avsnitt i boken: 6.6 6.8. Lektionens mål: Du ska kunna sätta

Läs mer

Redfox C-Ty för bättre driftsäkerhet

Redfox C-Ty för bättre driftsäkerhet Redfox C-Ty för bättre driftsäkerhet - genom att övervaka gasinnehållet och larma då ett förinställt värde passeras - genom avgasning, avvattning och filtrering följer en ökning av elektriska genomslagshållfastheten.

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

UTREDNING BETRÄFFANDE RADIOLYTISK GASUTVECKLING VID FÖRVARING AV PLUTONlUMHALTIGT MATERIAL.

UTREDNING BETRÄFFANDE RADIOLYTISK GASUTVECKLING VID FÖRVARING AV PLUTONlUMHALTIGT MATERIAL. " ( -. ; k'. t " Hart 1976 UTREDNING BETRÄFFANDE RADIOLYTISK GASUTVECKLING VID FÖRVARING AV PLUTONlUMHALTIGT MATERIAL. B öttordahl -. v \\ '**,' / AB ATOMENERGI Bibi. Studivlk 2 5 MAR 1970 r»? :/ - > '.

Läs mer

FMEA-Grunder. FMEA kan användas vid flera olika tillfällen vid framtagning av en produkt/tjänst.

FMEA-Grunder. FMEA kan användas vid flera olika tillfällen vid framtagning av en produkt/tjänst. FMEA-Grunder Historik. 1957 uppfann man arbetssättet/metoden med FMEA (Failure Mode and Effect Analysis, feluppkomst och effektanalys.) Det var komplexiteten och snabbheten inom den tekniska utvecklingen

Läs mer

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION

Läs mer

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05 20 (32) 30 MEDBORGARFÖRSLAG - BORT MED TRÅDLÖST BREDBAND OCH SMART-PHONES Dnr: LKS 2013-70-005 Ett medborgarförslag om att bl.a. montera

Läs mer

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu?

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det krävs ett test Att få diagnosen bröstcancer Bröstcancer är inte en sjukdom Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det går nog inte att vara förberedd på hur man kommer att reagera när man får beskedet att

Läs mer

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Cellens genetik Cellen Växtcellen Växtcellen Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Artförädling genom riktad avel Religiösa förbud mot syskongiftemål Redan de gamla grekerna.. Aristoteles ~350 år före

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar 2 Vad är en Genetisk Undersökning? Denna informationsskrift berättar vad en genetisk undersökning är, varför Du skall överväga en

Läs mer