cancer.sxw Förstudie version 1.2 1/16 Cancerdynamik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "cancer.sxw Förstudie 04-01-27 version 1.2 1/16 Cancerdynamik"

Transkript

1 cancer.sxw Förstudie version 1.2 1/16 Inledning Cancerdynamik Tumör, eller svulst, är ofta en tämligen ofarlig nybildning av celler i kroppen. Emellertid, endel tumörer utvecklas till cancer, en aggressiv celltillväxt som kan ta kål på organismen ifall den inte hejdas. Fossilfynd visar att cancersjukdomar har följt människor och djur (verkar dock vara sällsynt bland hajar och rockor i ) sedan tidernas gryning. Även i växtriket förekommer en sorts motsvarigheter till cancer; tex Agrobacterium tumefaciens ger upphov till tumörer, gallbildning, genom att infektera sår hos växter (se tex Taiz & Zeiger 2002, kap. 21). Bakteriens användning bla för genmanipulering av soja har kritiserats med tanke på risken med att nya virala gener införs i födan. I egyptiska papyrusdokument (3500 f.kr.) har man funnit beskrivningar av bröstcancer som redan i antiken behandlades kirurgiskt eftersom man tidigt förstod metastaseringens risker. I industriländerna torde i snitt var tredje människa bli behandlad för någon tumör under sin livstid och i en nära framtid räknar man med att varannan människa drabbas. Cancer är på sätt och vis ett evolutionärt pris vi får betala för cellernas flexibilitet och mutationsförmåga som möjliggjort utvecklingen. Endel av de senaste trenderna inom cancerforskningen behandlas förtjänstfullt av Gibbs ii, medan tex Araujo och McElwain (2003) ger en bred historisk översikt (med hundratals referenser) av matematiska ansatser för att modellera solida tumörer, deras tillväxt, vaskularisering, metastasering osv. Araujo och McElwain betonar cancerdynamikens komplexitet och det enorma informationsflödet av forskningsresultat vilket kräver övergripande systematiska ansatser, samt att (citerar E H Byrne) applied mathematics has the potential to prevent excessive experimentation and also to provide biologists with complementary and valuable insight into the mechanism that may control the development of solid tumours (och självfallet att förstå också andra tumörformer såsom leukemi och gliom). Gatenby et al. (2002) inleder sin artikel: The tumor-host interface is a highly complex, dynamical structure dominated by nonlinear processes for which there is no clear theoretical framework of understanding. (...) We submit that this has impeded progress in clinical oncology because vast amounts of data generated by molecular biology and other new technologies have not been synthesized into a coherent, comprehensive paradigm. Nick Lane (2003b: 341) är inne på ett liknande problem beträffande forskning i åldrande och sjukdomar som även tenderar att översvämmas av empiriska resultat: Today, medical research is in danger of becoming too empirical, of accumulating tremendous piles of data without giving them due thought. There is an uncomfortable gap between the hundreds of crazy theories about agening and disease, which are rarely supported by coherent data, and the headlong rush of medical research, which rarely finds time to interpret new findings in a wider context. En förhoppning är att goda matematiska systemmodeller kan bidra att hjälpa upp situationen. Artiklar i fysikjournaler såsom Physical Review E visar också ett stigande intresse bland fysiker att tillämpa metoder från tex beräkningsfysik (computational physics) på cancerdynamik och andra cellbiologiska problem. Ett typiskt problem när matematiker och biologer sammanstrålar är att biologer inte förstår sig på matematikernas språk, och att matematikerna å andra sidan kan bli irriterade på biologer som skall ha med nästan varje tänkbar faktor i en modell (nyttigt dock för matematikerna att konfronteras med det faktum att biologiska processer kan vara väldigt komplexa). Ett problem är just att finna relevanta förenklingar. Biofysiken erbjuder å andra sidan en brygga mellan biologin och de matematiska vetenskaperna, tillika med att de beräkningsfysikaliska metoderna tillåter en behandling av allt mer avancerade och heltäckande modeller.

2 cancer.sxw Förstudie version 1.2 2/16 Biologi Cancer förekommer i omkring ett par hundratal varianter och är säkerligen ett av de mest utforskade sjukdomskomplexen iii. Till cancerns huvudgrupper hör karcinom (svulster i epitelceller) sarkom (drabbar stödjeväv: bindväv, muskler, ben, brosk) leukemi (blodcancer, överproduktion av vita blodkroppar, kan även drabba röda blodkroppar) lymfom (drabbar immunsystemet, lymfatisk vävnad) gliom (utgår från nervsystemets stödjevävnad) Prognoserna har med åren blivit stadigt bättre, fastän mycket fortfarande är oklart om cancerns orsaker och exakta förlopp. En trend har varit en minskning av magcancer (kanske som följd av ändrade kostvanor iv ) medan hudcancerfallen har ökat allmänt (här kan den ökade UV-instrålningen och solbadandet spela in) och lungcancer speciellt bland kvinnor tack vare tobaken. (Sedan 1978 är andelen rökare bland kvinnor högre än hos män i Sverige. För Finlands del lär ca 29% av männen och 20% av kvinnorna vara rökare vilka hör till lägsta siffrorna i Europa. Pga aggressiv försäljningskampanjer av tobak i u-länderna kommer dessa till råga på alla andra problem också att drabbas av stora betungande hälsovårdskostnader pga av tobaksrelaterade sjukdomar. Risken för tobakens skadliga effekter kan dessutom mångdubblas i förening med tex alkohol genom synergi.) Den vanligaste cancersjukdomen i Norden bland män är prostatacancer, och bröstcancer bland kvinnor (ca 1/100 delen av bröstcancerfallen drabbar fö män), globalt är dock magcancern den vanligaste maligna formen. Målsättningen med cancerterapier behöver inte nödvändigtvis vara att slå ut cancern genom ett enda dråpslag, utan att hålla den på mattan i ett latent stadium. Det går ju alltid att döda cancern, problemet är förstås att samtidigt hålla patienten vid liv. Sett med fysikers eller matematikers ögon förefaller det som matematiska metoder kunde bidra med kompletterande insatser inom cancerforskningen förutom de traditionella uppgifter som tex strålfysiken och epidemiologin erbjudit. Nämligen, cancerns komplicerade förlopp kan betraktas som ett dynamiskt system där båda klassiska modelleringstekniker (analytiska kontinuum-modeller, kinetiska teorier) och nyare cellautomatmetoder (CA) samt systemanalys rimligen kan tillämpas. Av särskild betydelse förefaller det vara att kunna identifiera vissa kritiska punkter i förloppet där rätt avvägning mellan olika terapier kan betyda skillnaden mellan cancerns remission, latens, explosiva tillväxt eller dess metastasering (i analogi med fastransformationer i fysiken eller bifurkation i matematiken). Via cancerforskning erhålls självfallet också insikter som har betydelse för att förstå livsprocesser generellt. Människor och djur består av biljontals (10 12 ) celler som skall fungera ihop och någorlunda vara i balans med varandra för att organismen skall funktionera. Samspelet koordineras genom hormoner och diverse signalsubstanser som skickas runtom i kroppen. Normalt följer cellerna vissa spelregler, lyder kommandon från andra celler och hjälper till när en del celler behöver assistans. Tumörceller förefaller gå sina egna vägar och strunta i andra. För att bli en elakartad (malign) cancercell antar man att cellen måste uppfylla sex kriterier: 1. Proliferation. Normala celler växer och delar sig endast då de får en yttre låt-gå-signal (styrs av diverse tillväxtfaktorer). Cancerceller delar sig däremot utan yttre kommandon och kan själv simulera låt-gå-signalerna (stimulerar produktion av tillväxfaktorer). 2. Hyperplasi. Normala celler stoppar celldelningen om de får en yttre stopp-signal medan

3 cancer.sxw Förstudie version 1.2 3/16 cancerceller ignorerar stopp-signalen. Cancercellernas övertag beror således inte nödvändgtvis på att de växer snabbare (prolifererar) än normala celler, utan på att de lever längre (reducerad celldöd). Tex normala leukocyter har en livslängd från några timmar till några dagar, medan leukemiblastceller kan leva i veckor. Normala celler odlade på i en Petri-skål bildar endast ett skikt och stoppar delningen när de når kanten, medan cancerceller, då de når kanten, börja växa på varandra huller om buller ; dvs, den hyperplasiska cancercellen reagerar inte på att det blir trångt och celldelningen normalt borde upphöra genom kontaktinhibitation. Cancerceller har också, kanske överraskande, i regel längre cellcykeltid än normala celler. Harris (2004) betonar att cancer främst bör ses som en störning hos celldifferentieringen och inte tillväxten, det är den bristande differentieringen som i sin tur leder till att cellerna inte håller sig i styr. 3. Undviker apoptos. Normala celler vars DNA skadats och inte kan repareras begår frivillig självmord (apoptos), cancercellen däremot fortsätter att leva och dela sig trots DNA-skador. p53- genen är en av de viktigare generna som styr apoptos. 4. Angiogenes. Växande cancerceller bildar en neoplasm, en växande klump av nya celler med nedärvd rubbad tillväxtkontroll, som småningom får svårt att försörja sig ifall inte nya blodkärl bildas som för näring till cancercellerna. Syre tex diffunderar inte en längre än i snitt ca 150 mm v. Cancerceller kan därför utsöndra ämnen som stimulerar bildning av blodkärl, den sk angiogenesen. Speciellt de senaste åren har man ansträngt sig för att ta fram cancermediciner som syftar just på att stoppa angiogenesen. En komplicerande omständighet är att endel tumörer verkar utsöndra angiogeneshämmande substanser till omgivningen för att skydda sig själva (enligt en teori av onkologen Judah Folkman). Tar man bort en sådan primärtumör så kan man några veckor senare istället ha metastaser runtom i organismen som kunnat växa obehindrat sedan tumören avlägsnats. Dessutom, stryper man blodflödet till tumören leder detta till syrebrist (hypoxi) som i sin tur kan starta en panikreaktion hos cancercellen som leder en oönskad effekt; nämligen, till metastasering (cancern söker nya gröna betesmarker ). Detta måhända förklarar att det kan finnas fog för (hyperbariska) syreterapier vid behandling av cancer (förordades bla av nobelpristagaren Otto Warburg under 60-talet, Warburg (1930) citeras fortfarande bland cancerforskare) där tanken är att cancern trivs i syrefattiga förhållanden (cancerceller kan få energi genom jäsning av socker) medan syret tar kål på den, jämnfört med normala celler, fast det kanske egentligen handlar om att syret motverkar metastasering (Bernards 2003; Staller et al vi ). Sambandet mellan cancer och angiogenes observerades redan för nästan 100 år sedan av E Goldman Immortalitet. Normala celler (embryonala fibroblaster) kan dela sig högst 60 till 70 gånger (Hayflick-gränsen) medan cancerceller (och stamceller) verkar vara odödliga i den meningen att de kan dela sig obegränsat. (De är därför av intresse för dem som forskar i åldrandets orsaker.) Vanligen när tumörer upptäcks har de en storlek kring 0.5 cm, har genomgått ca delningar och består således av storleksordningen en miljard celler. 6. Metastasering. Slutligen, det som gör cancern till en farlig sjukdom (malign, elakartad tumör, till skillnad från benign, godartad tumör) är dess förmåga att infiltrera andra vävnader (invasion) och sprida sig i kroppen (metastasering, bildning av dottersvulster). Förutom dessa punkter bör också framhållas cancercellens stealth -egenskaper, att hålla sig osynlig för immunsystemet, liksom dess förmåga att bekämpa attackerande celler. Ett flertal av de senaste årens lovande cancerterapier har varit immunterapier vars syfte är att förbättra immunsystems förmåga att upptäcka cancercellerna och oskadliggöra dem. Det finns också endel experimentella cancervacciner. Problemet är att cancercellerna är mycket varierande och muterar. Intressant i sammanhanget är dock tex proteinet survivin, som förekommer hos nästan alla neoplasmer (nybildningar av icke-differentierad vävnad) och vilken medverkar till att cancercellerna undviker

4 cancer.sxw Förstudie version 1.2 4/16 apoptos; nämligen, detta är också ett potentiellt mål för immunsystemet och kan därför vara grund för ett generellt cancervaccin (inte en vaccin i den egentliga meningen att förebygga cancer, utan i att den stimulerar immunsystemet i redan angripen organism). De traditionella teorierna om cancerns orsaker utgår ifrån att den initieras genom en cell som muteras (monoklonal tillväxt). Man tänker sig att genmutationer kan störa mekanismerna som dämpar celldelningen - ett femtontal suppressorgener har identifierats - och inaktiverar antimetastasgener, eller aktiverar proto-onkogener som stimulerar celldelning (man har hittat över ett 100-tal onkogener). Tex mutationer av suppressorgenen p53 som kontrollerar programmerad celldöd (apoptos) är implikerad i ungefär hälften av cancersjukdomarna. (p53 stoppar cellcykeln i G 1 -Sfasen och checkar om DNA är ok, en sorts kvalitetskontroll.) Efter initiering fodras en promovering för att cancer skall utvecklas till det tredje stadiet kallat progression. Cancersjukdomar räknas grovt att till ca 80 % bero på yttre orsaker (som tex rökning, UV-strålning) och det är dessa faktorer som bidrar just till promoveringen förutom vilken cancern skulle sas kvävas i sin linda. Också här kan genetiska faktorer spela in; tex, beträffande hur väl cellens reparationsmekanismer fungerar. Med stigande ålder försämras också reparationsförmågan (en teori (Lane 2003) är att mitokondrierna alltmer läcker oxidanter vilka i sin tur skadar bla DNA), vilket återspeglas i att den totala incidensen I för malign tumör (om man bortser från reproduktionsrelaterade cancerformer) växer starkt med ungefär fjärde potensen av åldern t i intervallet år (incidensen är kring 1000 / vid en ålder strax över 60 år), I k t 4 Man på senare tid funnit cancerformer där suppressorgener inte är muterade, eller där onkogener är inaktiva. En annan iakttagelse är att för vissa cancerformer är det bara ett hundratal cancerceller som har förmågan att inducera metastaser. Det har därför framkastats idéer om att cancercellens uppkomst bottnar i en instabilitet. Normala celler utsätts i snitt för en mutation under sin livstid, medan cancerceller kanske genomgår tiotusen eller upp till hundratusen mutationer. När celler utsätts för stress (tex gifter i tobaksrök) så kan mutationer ge cancercellen övertag gentemot normala celler som dukar under bla genom apoptos. I vanliga fall skulle de normala cellerna utkonkurrera cancercellerna, men en stress-situation kan ge cancercellerna en fördel. Vaskularisering av tumör. Illustration från A R A Andersons (univ. of Dundee) websajt, en forskare som modellerar bla tumörer mha reaktions- diffusions-ekvationer.

5 cancer.sxw Förstudie version 1.2 5/16 Cancercellens kärna har också beskrivits som ett kromosomalt kaos med hög kärn/plasma-kvot, samt en hyperkromatisk kärna med stora nukleoler. Cancerceller kan tex ha dubbla antalet kromosomer och flera kärnor och i övrigt kännetecknas av pleomorfism. Peter H Duesberg förespråkar en teori som tar fasta på kromosomavvikelserna (aneuplodi) som grundorsaken till cancer istället för genmutationer och som skulle ge cancercellen övertaget gentemot normala celler. Om denna teori stämmer så innebär det att kurativa åtgärder (såsom kirurgi och strålbehandling) kan baseras på kromosomanalys (som komplement till morfologisk analys). Kromosomanalys av enskilda celler används faktiskt för att tex bedömma cancerns malignitet. Mansury & Deisboeck (2004) ställer i utsikt en modell vars parametrar kan kalibreras on real gene-expression profiling data from biopsy specimen to eventually predict macroscopic tumor growth dynamics more accurately by adding molecular data to structural information. Matematiska modeller - exempel Sedan 70-talet har man försökt med hjälp av matematiska modeller undersöka tumörernas tillväxt, även om de tidigaste ansatserna går tillbaka på Hill (1928). De klassiska metoderna har varit ganska begränsade eftersom man hamnat att göra drastiska förenklingar för att erhålla analytiskt trakterbara modeller. Nyare metoder som baseras på numeriska datorberäkningar har inte samma begränsningar. I det följande gör vi några axplock bland varierande sorts modeller. DNA c k g d S m p k b a k pm a P53-dynamik. Efter Tiana et al En typ av modeller koncentrerar sig på gendynamiken och reaktionskinetik. Tex G Tiana, M H Jensen och K Sneppen (2002) har uppställt en schematisk modell för hur Tp53-genen samverkar med en gen mdm2 vid induceringen av apoptosen (se bilden ovan). Deras analys visar att kritiska parametrar är fördröjningen (som beror på att RNA-transkriptionen tar tid), samt attraktionen mellan p53-protein och mdm2-protein; en större attraktion visades befrämja apoptos i motsats till tidigare antaganden vii. Ansatser som utgår från cellernas spelregler kan formuleras matematiskt tex i sk LISA-modeller (local interaction simulation approach). Med dylika modeller kan man studera hur cancern övergår ( fastransformation ) från latent stadium till metastaserande stadium eller omvänt, och hur detta beror av medicindoserna och immunsystemet, samt tex hur pass kritisk roll angiogenesen har för tillväxten (Delsanto et al. 2000; Scalerandi and Peggion (2002)). Modellerna baserar sig alltså på 2D- eller 3D-gitter där varje punkt upptas av så och så många celler som antingen är cancerceller,

6 cancer.sxw Förstudie version 1.2 6/16 nekrotiska celler (döda), friska celler eller någon annan typ av celler. Det handlar inte alltså om någon geometrisk modell av tumörer. Sedan faställer man tillgång på näring, hur effektivt de olika cellerna upptar näring (bindning) och hur snabbt de konsumerar den; förekomst av celldöd (apoptos, tillexempel pga näringsbrist då bundet järn faller under en viss tröskelnivå; järn är bla nödvändig för DNA-tillverkning och därmed celldelningen), celldelning (mitos), samt migration/diffusion av celler (som söker sig till grönare betesmarker ). Formulering av cellernas spelregler leder till ett system av iterationsekvationer som uppdateras för varje tidssteg (Scalerandi et al. 1999). Tex antalet cancerceller c vid en nod i uppfyller en iterationsekvation av typen (i det enkla fallet med ett enda näringsämne såsom järn) c i,t 1 =c i,t 1 r c i,t Q D q i,t r q i,t c i,t Q M Här betecknar Q Heavisides trappfunktion, q är näringsmängden per cell, Q D törskelvärde för näringskoncentrationen under vars nivå cellen dör; överskrider q tröskelvärdet Q M så kan cellen däremot dela sig. Talen r och r är slumptal mellan 0 och 1 som uppdateras vid varje tidssteg. Tillkommer ett antal andra ekvationer som beskriver diffusion och näringskoncentrationen. Simuleringar av systemet ( gitter) visar att näringstillförseln definierar en kritisk parameter; vid vissa tröskevärden övergår systemet från latent stadium till obegränsad tillväxt. Dylika tröskelvärden påverkas i sin tur av hur effektivt cancercellerna kan binda näringsämnen; en faktor som kan influeras med mediciner som tex antikroppar mot transferrinreceptorer och vars effekt därför kan simuleras mha modellen. Ferreira et al. (2002) presenterar en hybridmodell för prevaskulär tillväxt inte helt olik Sclerandi et aliis (1999) modell, men där diffusionen av näringsämnena beskrivs av differentialekvationer istället för differensekvationer. I Ferreira-modellen har vi tre typer av celler: normala (n), cancerceller (c) och döda celler (d). Medan varje gitterpunkt kan upptas av högst en d- eller n-cell, så finns det inga begränsningar för c- celler (s c (x) = 0, 1, 2,...). Två slags näringsämnen antas vara förhanden, ett essentiellt ämne N som behövs för cancercelldelning (bygga upp DNA-kopior), samt ett ämne M för cellernas basala metabolism. Diffusionsekvationen för N skrivs tex N x,t =D 2 N x,t N x,t t n x,t N N x,t c x,t Andra termen i högra ledet beskriver de normala cellernas upptagning av N, medan den sista termen beskriver cancercellernas konsumtion av N, faktorn l N anger hur mycket hungrigare cancercellerna är jämförda med de normala cellerna. Motsvarande ekvation uppställs för M. Sannolikheten för c-celldelning ges av en Gaussisk funktion P div x =1 exp N c div 2 Alltså, desto mer N-näring per c-cell desto större sannolikhet för mitos (q div är justerbara parameter). Celldelning i en punkt x betyder att c x c x 1

7 cancer.sxw Förstudie version 1.2 7/16 Motsvarande uttryck uppställs för sannolikhet för celldöd och migration av c-celler till grannpunkter. Vid simulering använde författarna en gitter med en kapillär längs y-axeln (x = 0) som genererar näring N och M med konstant hastighet. En c-cell placeras som ett frö på 300-punkters avstånd från kapillären. Periodiska gränsvillkor används för ovan- och underkanten, medan Neumann-gränsvillkor tillämpas (vsiavis N och M) sidledes. Om man vid tiden t har N C (t) stycken c-celler så väljer man för nästa tids-steg värdet Dt = 1/N C (t) samt väljer N C (t) stycken c- celler slumpmässigt och genomför mitos/död/migration enligt specifierade sannolikheter, varefter N- och M-värdena uppdateras genom att lösa diffusionsekvationerna (relaxerade) i en punkters omgivning centrerad på den uppdaterade gitterpunkten. En intressant omständighet är att denna 2D-modell förefaller kunna reproducera Gompertz-tillväxkurvan (se not v). Emellertid verkar modellen inte kunna beskriva cellmigrationen varför författarna modifierade modellen genom att införa en tillväxtfaktor GF (som utsöndras av c-cellerna) vid sidan av näringsämnena N och M. Sannolikheten för en migration x y får i modellen formen N x G x G y G x P mov x, y =1 exp mov förutsatt att G(x) G(y); dvs, migration sker i riktningen minskande GF-koncentration. Dylika modeller är självfallet i hög grad schematiska men tanken är att de möjligen kan beskriva en sorts effektiv form av cancerdynamiken som kan härledas genom en mer detaljerad teori; nämligen, dylika modellexempel inger förhoppningar om att sådana detaljerade härledningar faktiskt kan ha utsikter att lyckas. Det finns självfallet en mängd andra typer av diskreta modeller eller hybridvarianter. Tex Turner och Sherratt (2002) använder en variation av Potts-modellen (de bygger vidare på Stott et al. 1999), som är bekant från fysiken, för att modellera en invasion av cancerceller. En Hamilton-funktion beskriver interaktionen mellan gitterpunkter som tillhör olika celler, eller den extracellulära matrisen (ECM), och en Metropolis-typ Monte Carlo (MMC) algoritm används för att nå en minimi-energi-konfiguration för systemet. Hamilton-funktionen skrivs som H = i, j k,l J i, j, k,l 1 i, j, k,l v V T 2 där s ij = s kl om gitterpunkterna (i, j) och (k, l) tillhör samma cell och t(s ij ) = t(s kl ) ifall gitterpunkterna tillhör celler av samma typ (normal, cancer). Den sista termen beskriver elastisk energi som beror på skillnaden mellan cellens normala ej-deformerade (target area) volym V T och dess deformerade volym (från Stott et al som studerade 3D-fallet). För att beskriva cellmigrationen antas området till en början ha en likformig fördelning av extracellulära matris (ECM) proteiner. Vid varje iteration låter man minska ECM-koncentrationen f ij i punkten (i, j) enligt f ij t 1 = f ij t e k ifall punkten gränsar till en cell (k = k n ) eller befinner sig i en cell (k = k i > k n > 0) (detta beskriver den proteolytiska nedbrytande aktiviteten hos invaderande celler viii ) och som i annat fall lämnas oförändrad. Ändringen av energin vid iterationen/uppdateringen (i, j) (k, l) får en (haptotaxisk)

8 cancer.sxw Förstudie version 1.2 8/16 tilläggsterm H i, j =k H f k,l f i, j som ger upphov till migration (via haptotaxis) längs EMC-gradienten. Simuleringar ( gitter) startade med 10 celler i övre kanten med volymerna (V T ) av 20 punkter, samt en likformig EMC-fördelning. Gränsvillkor är noll-flöde vid ovankanten och nedre kanten, samt periodiskt gränsvillkor sidledes. Vid simuleringen studerar man hur cellerna tränger in i EMC-regionen och invasionens beroende på de olika kopplingstermernas relativa storlek; tex, kopplingskonstanten J c- ECM som kvantifierar adhesionen mellan cell och ECM, eller kopplingskonstanten J c-c för cell-cell adhesion. Invasionens penetreringssdjup motsvarar den kliniska parametern Breslow-djupet som vid melanom (hudcancer) beskriver hur långt cancern penetrerat (mm) i dermis (läderhuden) och som ger ett mått på sannolikheten för metastasering. Ett resultat av modellen är att cell-ecm adhesionen spelar en större roll än styrkan hos cell-cell adhesionen (i motsatts till vad tycks ha varit den allmänna uppfattningen). Författarna understryker att deras modell kan analysera cellrörelsen inklusive dess stokastiska komponenter (Brownsk rörelse) till skillnad från många konkurrerande modeller. (Emellertid, modeller som inkluderar diffusion beaktar ju därmed också indirekt Brownsk rörelse av vilken diffusionen är ett uttryck.) Senast i detta skede kan man undra över att en helt statistisk teori som söker minimienergikonfigurationer antas beskriva tidsutvecklingen hos det dynamiska systemet (som ju skulle fodra en integrering av Hamilton-ekvationerna). Idén med MMC-algoritmen (för en introduktion se tex Thijssen 1999 kap. 10) är att konstruera en Markovkedja... x n, x n+1,... av konfigurationer x vilken asymptotiskt närmar sig Boltzmann-fördelningen, x e H x k T Således, MMC-simuleringen visar inte tidsutvecklingen, utan genererar en Boltzmann-fördelad räcka mha vilken man kan beräkna diverse stationära medelvärden (såsom magnetisering i magnetismmodellerna). Det är möjligt att ett realistiskt val av uppdateringsreglerna kan få MMCsimuleringen att också approximera en tidsutveckling, men detta varken diskuteras eller ännu mindre visas i de citerade arbetena. Vad modellerna kan visa är exv hur invasionsgraden beror av parametervalen; resultaten borde alltså avbildas som tex graden av invasion vs parametervalen i analogi med magnetiseringsmodellerna där magnetiseringen (M) avbildas som en funktion av yttre fältet H (en kontrollvariabel) eller temperaturen T. Utvecklingen under MMC-simuleringen har slående likheter med experimentella tillväxtkurvor, såsom demonstreras av Stott et al. (1999), varför de vore av intresse att studera ifall MMC-simulering under vissa förhållanden teoretiskt faktiskt kan bevisas efterlikna en tidsutveckling. Andersen och Mackey (2001) beskriver en modell för cellcykeln med avsikt att optimera kemoterpi genom sk kronoterapi ; dvs, medicineringen ges enligt ett speciellt tidschema för att attackera cancercellerna då de är som mest sårbara ( resonans ): Given a cell population in which all cells divide at the same age, a single dose of chemotherapy kills cells in a specific age range. These cells will not produce any daughter cells and if the next dose is administered where these daughter cells would have been suspectible to chemotherapy, a minimal kill is observed. En alarmerande slutsats i deras artikel är att för alla de traditionella kemoterapier de studerat the protocols are more destructive to the normal cell population than they are to the leukemic population. Modellen är av typ populationsmodell och utgår från cellcykelns stadier (se exv Keener & Sneyd 1998: kap. 13):

9 cancer.sxw Förstudie version 1.2 9/16 G 0 (vila) G 1 (duplicerar cellorganeller) S (DNA-duplicering) G 2 (proteinsyntes) M (mitos, celldelning) Med N ( nonproliferating ) betecknar vi antalet celler i stadierna G 0 + G 1 medan P ( proliferating ) betecknar antalet celler i stadierna S + G 2 + M. Tillväxtekvationerna skrivs då som med Ṅ = N N N 2 e N N Ṗ= P N N e N N N = 0 n n N n och N t =N t. I högra ledet av N-ekvationen anger första termen bortfall av celler i N-fasen, följande term anger utflödet pga av att celler övergår i P-fasen, medan sista termen anger tillströmningen pga celldelning (ger faktorn 2) där en tidsfördröjning t har beaktats (tiden för P-fasen). Uttrycket för reaktionshastigheten b(n) kallas för Hills ekvation och används inom enzymkinetiken; n är en exponent (författarna använder n = 3) som beskriver graden av kooperativitet (Keener & Sneyd 1998: s. 13). Effekten av cytostatikadoser som dödar celler i P-fasen kan beskrivas genom en tidsberoende g-faktor, g = g 0 + g c (t), varvid exponent-termerna i ekvationerna ersätts av t exp 0 c u du t som anger bortfallet av celler under P-fasen. Ifall cytostatika påverkar cellerna endast i vissa delfaser såsom S eller M, ersätts P-ekvationen med en ekvation för S och en ekvation för M, enligt samma modell. Efter extraktion av parametervärden från empirisk data (skilda värden för normala och maligna celler), och av formerna för g c (t) för olika cytostatika (Ara-C, Idarubicin, Daunorubicin, osv), är det sedan möjligt att simulera olika doseringsregimer. Tex om medicin ges med en viss tidsintervall T P kan man avbilda tillväxthastigheterna för normala och maligna celler som funktion av tidsintervallet T P. En viktig slutsats enligt författarna jämfört med tidigare studier är att deras modell, användande realistiska parametrar, inte visar inte på något optimalt doseringsschema. Problemet är att maligna celler påverkas mindre av cytostatika än normala celler (gkoefficienten för maligna celler borde vara ca dubbelt större än för nomala celler innan man kan nå ett stationärt tillstånd utan cancerceller). När den normala cellpopulationen minskar ökar de rekryteringen - till skillnad från de maligna cellerna - från vilofasen G 0 till P-fasen vilket utsätter dem för cellgifterna. Eftersom kombinationsbehandlingar i praktiken verkar ha bäst effekt vore det viktigt att utvidga modellen för att ta kombinationseffekter med i beräkningen. Författarna påpekar att deras modell tillsvidare ej heller innefattar växelverkan mellan cellerna. Erren et aliis (2003) undersökning antyder fö på annan sorts koppling mellan periodicitet och cancer som anknyter till biorytmer. De har introducerat begreppet chronodisruption som syftar på en störning av den naturliga dygnsrytmen där ljuset (och dess frånvaro) som kontrollfaktor har en väsentlig roll.

Tumörbiologi. Michael Mints, MD Institutionen för onkologi-patologi, KI

Tumörbiologi. Michael Mints, MD Institutionen för onkologi-patologi, KI Tumörbiologi Michael Mints, MD Institutionen för onkologi-patologi, KI Mål Förstå vad som skiljer cancerceller från normala celler Förstå idéer bakom aktuella och framtida behandlingar Carcinogenes Initiatormutation

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling?

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Det finns ett utbrett samarbete inom barncancerområdet i både inom Norden och Europa och övriga världen. Alla barn som insjuknar i exempelvis leukemi

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall

Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall Isak Ågren, 12 Ludvig Björk Förare, 12 Emil Pettersson, 11 Gabriel Ågren, 10 Martin Storkamp, 12 Daniel Wiman, 12 Nils Eriksson, 12 Alfred

Läs mer

Kromosomer, celldelning och förökning

Kromosomer, celldelning och förökning Kromosomer, celldelning och förökning Kromosomen Hur ligger DNA lagrat? DNA 2 nm Prokaryota celler har vanligtvis endast en kromosom. I eukaryota celler finns alltid mer än en DNA-molekyl som bildar olika

Läs mer

KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING. KURS: Introduktionskurs om cancer

KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING. KURS: Introduktionskurs om cancer KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING KURS: Introduktionskurs om cancer Publicerad i november 2003 Kursinformation Välkommen till en introduktionskurs för patienter om cancer. Denna kurs presenteras av AstraZeneca.

Läs mer

Lycka till! Omtentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo

Lycka till! Omtentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo Omtentamen Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo Datum: 2012-11-24 Skrivtid: 4 timmar Poängfördelning: Karin Franzén Sabina Davidsson Pia Wegman Marike

Läs mer

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu?

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det krävs ett test Att få diagnosen bröstcancer Bröstcancer är inte en sjukdom Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det går nog inte att vara förberedd på hur man kommer att reagera när man får beskedet att

Läs mer

Immunteknologi, en introduktion. Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser.

Immunteknologi, en introduktion. Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser. Immunteknologi, en introduktion Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser. Antikroppar genereras av b-lymphocyter, som är en del av de vita blodkropparna Varje ursprunglig

Läs mer

Epigenetikens biokemi, eller Kemisk modifiering av DNA och histonproteiner för att styra genuttryck

Epigenetikens biokemi, eller Kemisk modifiering av DNA och histonproteiner för att styra genuttryck Epigenetikens biokemi, eller Kemisk modifiering av DNA och histonproteiner för att styra genuttryck Astrid Gräslund Inst. för biokemi och biofysik Stockholms Universitet Föreläsning, Värnamo, 131016 Epigenetik

Läs mer

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?

Läs mer

Uppsala november 6, 2013 Anne-Charlotte Aronsson, CEO

Uppsala november 6, 2013 Anne-Charlotte Aronsson, CEO Uppsala november 6, 2013 Anne-Charlotte Aronsson, CEO AroCell AB Affärsidé AroCell utvecklar, producerar och kommersialiserar tester för bestämning av celltillväxt, vilka kan användas för uppföljning och

Läs mer

Återkoppling på referenshantering och informationssökning 2015-03-17. Ebba Warén Magdalena Svanberg

Återkoppling på referenshantering och informationssökning 2015-03-17. Ebba Warén Magdalena Svanberg Återkoppling på referenshantering och informationssökning 2015-03-17 Ebba Warén Magdalena Svanberg Detta kommer återkopplingen att handla om hur ni refererat till vald information både i löpande text och

Läs mer

Genetisk programmering i Othello

Genetisk programmering i Othello LINKÖPINGS UNIVERSITET Första versionen Fördjupningsuppgift i kursen 729G11 2009-10-09 Genetisk programmering i Othello Kerstin Johansson kerjo104@student.liu.se Innehållsförteckning 1. Inledning... 1

Läs mer

Individanpassad behandling av tumörsjukdomar NYA VÄGAR FÖR INDIVIDUALISERAD MALIGNT MELANOM. malignt melanom

Individanpassad behandling av tumörsjukdomar NYA VÄGAR FÖR INDIVIDUALISERAD MALIGNT MELANOM. malignt melanom Vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och Sahlgrenska Akademin pågår utveckling av en ny analysplattform där patientens egen tumör är den biomarkör som avgör val av framtida behandling. För att uppnå detta

Läs mer

Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige. Läckande tarm

Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige. Läckande tarm Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige Läckande tarm Läckande tarm: avgörande för utveckling av vissa sjukdomar? Sammanfattning

Läs mer

KAPITEL 3 Immunterapi

KAPITEL 3 Immunterapi 50 CANCERFONDSRAPPORTEN 2014 KAPITEL 3 Immunterapi Att utnyttja kroppens eget immunförsvar mot cancerceller är ett forskningsområde där utvecklingen går framåt med stormsteg. Det fick den vetenskapliga

Läs mer

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION 18 F- FDG- upptag i cancerceller Blodkärl G Cancercell FDG G

Läs mer

Biological and histological factors as predictors in rectal cancer patients A study in a clinical trial of preoperative radiotherapy.

Biological and histological factors as predictors in rectal cancer patients A study in a clinical trial of preoperative radiotherapy. Biological and histological factors as predictors in rectal cancer patients A study in a clinical trial of preoperative radiotherapy Annica Holmqvist Division of Oncology Department of Clinical and Experimental

Läs mer

DNA- analyser kan användas för att

DNA- analyser kan användas för att Genteknik DNA- analyser kan användas för att -identifiera och koppla misstänkta till brottsplats -fria oskyldigt utpekade och oskyldigt fällda -personidentifiering vid masskatastrofer, krig, massgravar

Läs mer

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering Forskare gör exakta ändringar av DNA i ett

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B

Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B KURSBESKRIVNING Ämne: Biologi Kurs: Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: NV Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B Mål Kurserna Biologi breddning A och

Läs mer

Idealgasens begränsningar märks bäst vid högt tryck då molekyler växelverkar mera eller går över i vätskeform.

Idealgasens begränsningar märks bäst vid högt tryck då molekyler växelverkar mera eller går över i vätskeform. Van der Waals gas Introduktion Idealgaslagen är praktisk i teorin men i praktiken är inga gaser idealgaser Den lättaste och vanligaste modellen för en reell gas är Van der Waals gas Van der Waals modell

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 11 kapitel 1 Ursprung... 13 kapitel 2 Evolution.... 21 kapitel 3 Upptäckt... 33 kapitel 4 Miljö och civilisation... 49 kapitel 5 Bakteriell patogenes... 69 kapitel 6

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Det magiska med färgat ljus

Det magiska med färgat ljus Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Upplysning av framskridandet av Huntingtons sjukdom Forskare har använt sig av möss med upplysta hjärnceller

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Multivitaminer och bröstcancerrisk

Multivitaminer och bröstcancerrisk Multivitaminer och bröstcancerrisk Peter Wilhelmsson, Näringsmedicinare, IFM kliniken, Falun Det har varit en del mediauppståndelse kring den svenska studie som presenterades i tidskriften "American Journal

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Cellbiologi del tentamen augusti 2005 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 23 aug 2005 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ I02, bio99,

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av

Läs mer

Beräkningsvetenskap. Vad är beräkningsvetenskap? Vad är beräkningsvetenskap? stefan@it.uu.se. Informationsteknologi. Informationsteknologi

Beräkningsvetenskap. Vad är beräkningsvetenskap? Vad är beräkningsvetenskap? stefan@it.uu.se. Informationsteknologi. Informationsteknologi Beräkningsvetenskap stefan@it.uu.se Finns några olika namn för ungefär samma sak Numerisk analys (NA) Klassisk NA ligger nära matematiken: sats bevis, sats bevis, mer teori Tekniska beräkningar Mer ingenjörsmässigt,

Läs mer

Upprepade mätningar och tidsberoende analyser. Stefan Franzén Statistiker Registercentrum Västra Götaland

Upprepade mätningar och tidsberoende analyser. Stefan Franzén Statistiker Registercentrum Västra Götaland Upprepade mätningar och tidsberoende analyser Stefan Franzén Statistiker Registercentrum Västra Götaland Innehåll Stort område Simpsons paradox En mätning per individ Flera mätningar per individ Flera

Läs mer

Patientinformation om Taxotere (docetaxel)

Patientinformation om Taxotere (docetaxel) september 2012 SE-DOC-12-04-01 Patientinformation om xotere (docetaxel) sanofi-aventis AB Box 14142, 167 14 Bromma Tel 08-634 50 00. Fax 08-634 55 00 www.sanofi.se Vid frågor om våra läkemedel kontakta:

Läs mer

Patologi Robbins Basic Pathology

Patologi Robbins Basic Pathology Patologi Robbins Basic Pathology with Student Consult Online Access Kumar V, Abbas A.K, Aster J Saunders, 2013, 9 th ed. 923 sidor, 983 ill. 2014-01-19 En lärobok i allmän och systematisk patologi som

Läs mer

Naturvetenskaplig fakultetsnämnd

Naturvetenskaplig fakultetsnämnd Naturvetenskaplig fakultetsnämnd BIR200, Cellbiologi; biokemi, genetik, mikrobiologi och cellfysiologi, 15 högskolepoäng Cell biology; biochemistry, genetics, microbiology and cell physiology, 15 higher

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

Du hittar en knöl vad händer sen?

Du hittar en knöl vad händer sen? Du hittar en knöl vad händer sen? Följ med på en resa från provtagning till provsvar. Vi har besökt punktionsmottagningen och patologiska/cytologiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund. 1 På

Läs mer

Graärgning och kromatiska formler

Graärgning och kromatiska formler Graärgning och kromatiska formler Henrik Bäärnhielm, d98-hba 2 mars 2000 Sammanfattning I denna uppsats beskrivs, för en ickematematiker, färgning av grafer samt kromatiska formler för grafer. Det hela

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Kinetik. Föreläsning 1

Kinetik. Föreläsning 1 Kinetik Föreläsning 1 Varför kunna kinetik? För att till exempel kunna besvara: Hur lång tid tar reaktionen till viss omsättningsgrad eller hur mycket produkt bildas på viss tid? Hur ser reaktionens temperaturberoende

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik Senast uppdaterad 2012-12-09 55 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Celler och bioteknik C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2.

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

Fysikaliska modeller

Fysikaliska modeller Fysikaliska modeller Olika syften med fysiken Grundforskarens syn Finna förklaringar på skeenden i naturen Ställa upp lagar för fysikaliska skeenden Kritiskt granska uppställda lagar Kontrollera uppställda

Läs mer

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Professor Jan-Erik Damber talade om vad som är aktuellt

Läs mer

TORISEL (temsirolimus) patientinformation

TORISEL (temsirolimus) patientinformation TORISEL (temsirolimus) patientinformation Frågor och svar om din behandling med Torisel mot njurcancer 2 Inledning Den här broschyren innehåller viktig information om din behandling med Torisel. Vi ber

Läs mer

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 Disposition Introduktion Strålbehandling Cytostatika Kortfattat om onkologisk

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

En bioinformatisk genjakt

En bioinformatisk genjakt En bioinformatisk genjakt Efter en ide från: CUSMOBIO, Milano, Italien. Hur man kan söka i databaser efter information om en gen som kan ge ökad risk för bröstcacer. Bakgrund Människor utan symptom men

Läs mer

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL TORISEL (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL Inledning Denna broschyr innehåller viktig information om den vård du kommer att få under

Läs mer

Lungcancer, radon och rökning

Lungcancer, radon och rökning Lungcancer, radon och rökning Karin Lindberg ST-läkare Onkologi Karolinska Doktorand KI Radon Lungcancer Stadier Typ av lungcancer Behandling Radon och uppkomst av lungcancer Cellpåverkan Genetiska förändringar

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Biosimilarer Vad är det?

Biosimilarer Vad är det? Biosimilarer Vad är det? Biosimilarer Vad är det? Introduktion Läkemedel är en viktig del av en god hälso- och sjukvård. Traditionellt har läkemedel tillverkats på kemisk väg men under de senaste decennierna

Läs mer

Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Läs mer

07-03-08. Ordning i Myllret

07-03-08. Ordning i Myllret Moment Ordning i Myllret Studieplan och bedömningsgrunder i Biologi för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen veta att biologin är läran om det levande förstå förutsättningar för liv kunna använda

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI BETYGSKRITERIER BIOLOGI GODKÄND Växter känna till växtens grundproblem och hur växten tacklar problemen jämfört med djuren känna till att växterna har utvecklats successivt från enkla alger till blomväxter

Läs mer

Forskning om blod- och lymfkärl i Uppsala; Olof Rudbeck d.ä.

Forskning om blod- och lymfkärl i Uppsala; Olof Rudbeck d.ä. Forskning om blod- och lymfkärl i Uppsala; Olof Rudbeck d.ä. f. 1630-1702! Avhandling 1653! vid Uppsala Univ.! f.o.m. 1658 prof.! vid Uppsala Univ.! Forskning på Rudbecks tid! att se och beskriva! Kort

Läs mer

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat 1 Mitokondriens historia Mitokondriens struktur - 1-10 µm i diameter - upp till 100,000 mitokondrier/cell - innehåller eget DNA och ribosomer - har ett dubbelmembran;

Läs mer

Vad är en art? morfologiska artbegreppet

Vad är en art? morfologiska artbegreppet Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Get Instant Access to ebook Ta Skada PDF at Our Huge Library TA SKADA PDF. ==> Download: TA SKADA PDF

Get Instant Access to ebook Ta Skada PDF at Our Huge Library TA SKADA PDF. ==> Download: TA SKADA PDF TA SKADA PDF ==> Download: TA SKADA PDF TA SKADA PDF - Are you searching for Ta Skada Books? Now, you will be happy that at this time Ta Skada PDF is available at our online library. With our complete

Läs mer

TENTAMEN. 18 januari 2006. APEX och BVLP, ht 05

TENTAMEN. 18 januari 2006. APEX och BVLP, ht 05 TENTAMEN 18 januari 2006 APEX och BVLP, ht 05 Block III: Integrativ biomedicin med farmakologisk inriktning Delkurs 5: Immunologi, infektion, tumörbiologi, och hematologi Kod: Max poäng: 77 Gränser (G/VG):

Läs mer

VAD SKULLE DU HA VALT PDF

VAD SKULLE DU HA VALT PDF VAD SKULLE DU HA VALT PDF ==> Download: VAD SKULLE DU HA VALT PDF VAD SKULLE DU HA VALT PDF - Are you searching for Vad Skulle Du Ha Valt Books? Now, you will be happy that at this time Vad Skulle Du Ha

Läs mer

LICENSED 1080 PERFORMANCE SPECIALIST

LICENSED 1080 PERFORMANCE SPECIALIST MOVEMENT SYSTEMS LICENSED 1080 PERFORMANCE SPECIALIST MOVEMENT IS THE ESSENCE OF PERFORMANCE Som Licensierad 1080 Performance Specialist kommer du ha en unik förmåga att kunna analysera och förstå funktionell

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer

Föreläsning i webbdesign. Interak*onsdesign. Rune Körnefors. Medieteknik. 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se

Föreläsning i webbdesign. Interak*onsdesign. Rune Körnefors. Medieteknik. 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Föreläsning i webbdesign Interak*onsdesign Rune Körnefors Medieteknik 1 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Från föreläsning F1 Användarcentrerad design "Take the user into account every step of

Läs mer

Strålbehandlingsprocessen. Strålbehandling på Radiumhemmet. Hur många och på vilket sätt? Fixation - ansiktsmask. Bitfixation 1

Strålbehandlingsprocessen. Strålbehandling på Radiumhemmet. Hur många och på vilket sätt? Fixation - ansiktsmask. Bitfixation 1 1 Strålbehandling på Radiumhemmet Strålbehandlingsprocessen I samråd mellan onkolog och patientens läkare tas beslut om strålbehandling. Onkologen skriver remiss till strålbehandlingsavdelningen. Remissen

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Kroppens försvarare. Immunförsvarets dubbla försvarslinjer

Kroppens försvarare. Immunförsvarets dubbla försvarslinjer Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2011 Kroppens försvarare Varje dag, timme, minut och sekund dukar myriader av små angripare under i kampen mot vårt immunförsvar. Immunförsvaret har en fantastisk

Läs mer

Amir Rostami 2012-09-16 1

Amir Rostami 2012-09-16 1 Amir Rostami 2012-09-16 1 Översikt Begreppsförvirring Den svenska gängutvecklingen Stockholm Gang Intervention and Prevention Project Sveriges största polisiära EU projekt Alternativt brottsbekämpning

Läs mer

Kvantmekanik II - Föreläsning 14

Kvantmekanik II - Föreläsning 14 Kvantmekanik II - Föreläsning 14 Kvantmekanikens tolkningar Joakim Edsjö edsjo@fysik.su.se Kvantmekanik II Föreläsning 14 Joakim Edsjö 1/36 Kvantmekanikens tolkningar Innehåll 1 Kvantmekanikens tolkningar

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

PROJEKTDIREKTIV. Genomizer. Dokumenthistorik version datum utförda förändringar utförda av granskad

PROJEKTDIREKTIV. Genomizer. Dokumenthistorik version datum utförda förändringar utförda av granskad PROJEKTDIREKTIV Genomizer Dokumenthistorik version datum utförda förändringar utförda av granskad 1.1 20140410 Formulerat om kraven på leverabeln Teknisk dokumentation, samt ändrat formateringen av punkterna

Läs mer

JAG SKRIVER I BLINDO PDF

JAG SKRIVER I BLINDO PDF JAG SKRIVER I BLINDO PDF ==> Download: JAG SKRIVER I BLINDO PDF JAG SKRIVER I BLINDO PDF - Are you searching for Jag Skriver I Blindo Books? Now, you will be happy that at this time Jag Skriver I Blindo

Läs mer

Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området

Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området Principer Koncentrationsmätning Detektion Kromoforer, kolorimetriska assays DNA Komparativ analys Proteinrening Jonbindning Peptidgruppens

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Till dig som får Tarceva. Viktig information om din behandling LUNGCANCER

Till dig som får Tarceva. Viktig information om din behandling LUNGCANCER Till dig som får Tarceva Viktig information om din behandling LUNGCANCER Vad är Tarceva? Du har fått Tarceva för att du har icke-småcellig lungcancer. HER1/EGFR-receptor Tarceva är en liten molekyl som

Läs mer

Modellering och styrning av ett biologiskt reningsverk

Modellering och styrning av ett biologiskt reningsverk Mål Modellering och styrning av ett biologiskt reningsverk Efter att ha genomfört denna uppgift ska du ha lärt dig att bygga mera komplexa dynamiska modeller och att simulera dessa med hjälp av Matlab

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Innehåll. Förord...11. Del 1 Inledning och Bakgrund. Del 2 Teorin om Allt en Ny modell: GET. GrundEnergiTeorin

Innehåll. Förord...11. Del 1 Inledning och Bakgrund. Del 2 Teorin om Allt en Ny modell: GET. GrundEnergiTeorin Innehåll Förord...11 Del 1 Inledning och Bakgrund 1.01 Vem var Martinus?... 17 1.02 Martinus och naturvetenskapen...18 1.03 Martinus världsbild skulle inte kunna förstås utan naturvetenskapen och tvärtom.......................

Läs mer

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Nordic Address Meeting Odense 3.-4. June 2010 Asko Pekkarinen Anna Kujala Facts about Kokkola Fakta om Karleby Population:

Läs mer

Stamcellsforskning AKADEMIRAPPORT. framsteg, förhoppningar och farhågor

Stamcellsforskning AKADEMIRAPPORT. framsteg, förhoppningar och farhågor RAPPORT FRÅN ARBETSGRUPPEN FÖR STAMCELLSFORSKNING 7 DECEMBER 2012 AKADEMIRAPPORT Stamcellsforskning framsteg, förhoppningar och farhågor Detta dokument har producerats av Arbetsgruppen för stamcellsforskning,

Läs mer

En sax för gener kan få Nobelpris

En sax för gener kan få Nobelpris En utskrift från Dagens Nyheters nätupplaga, DN.se, 2015 09 28 11:56:30 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/en sax for gener kan fa nobelpris/ En sax för gener kan få Nobelpris

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

ProViva ett levande livsmedel. Siv Ahrné Laboratoriet för f r livsmedelshygien, Institutionen för f r Livsmedelsteknik, Lunds Universitet

ProViva ett levande livsmedel. Siv Ahrné Laboratoriet för f r livsmedelshygien, Institutionen för f r Livsmedelsteknik, Lunds Universitet ProViva ett levande livsmedel Siv Ahrné Laboratoriet för f r livsmedelshygien, Institutionen för f r Livsmedelsteknik, Lunds Universitet Fermenterad havre för f enteral nutrition Startade 1987 Motverka

Läs mer

Nya och gamla svenskar: med jämlik vård och omsorg som mål

Nya och gamla svenskar: med jämlik vård och omsorg som mål Nya och gamla svenskar: med jämlik vård och omsorg som mål Rebecca Popenoe, Fil.dr. Socialantropolog & Adjunkt, Karolinska Institutet Nätverket hälsa och demokrati, 8 februari 2013 Socialantropologi =

Läs mer