Naturens nödvändiga död

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Naturens nödvändiga död"

Transkript

1 + Naturens nödvändiga död En essä om naturen och naturhistoria. Karlstad Universitet (2009), Ekofilosofi A Det finns ett mönster som förenar en krabba med en hummer och orkidén med gullvivan, och alla fyra med mig. Och mig med dig; -- Gregory Bateson. Heiti Ernits, Borås 1

2 Vad är»naturen», vad är»naturligt», finns det orörd»natur»? Vid första anblicken tycks frågan vara löjlig och tämligen självklar naturen är det biologiska och det konstgjorda är dess motsats, måhända någon tycker. Men frågan är långtifrån så enkel naturbegreppet har sysselsatt vetenskapsmän och filosofer i århundraden; begreppet och dess innebörd och form har varierat kraftigt under historien; naturbegreppet har varit och är fortfarande högst kontextuell och kulturberoende 1. Hur vi ser på naturen våra begrepp och vårt språk - konstituerar i högsta grad vår relation till naturen som ni kanske märker så syftar jag på naturen som någonting skild från betraktaren, detta kulturella imperativ skall vi senare återkomma till. Är förkunnandet av Naturens död 2 det sista i raden av dödförklaringar av de olika krafterna som verkar utanför människan; den slutgiltiga nådastöten för att lämna människan naken med en kall mekanisk vetenskap, i en värld utan Gudar, myter och livgivande natur? Eller är dödförklaringen ett desperat rop i en värld som lider av miljöförstöring, utslagna människor och omfattande klimatförändringar ett rop således för ett nytt partnerskap mellan människor och natur? Man kan idag skönja tendenser till framväxten av ett nytt paradigm i vårt förhållande till vår omvärld: framväxten av normativa djupekologier och postmoderna ekologiska filosofier det finns också tendenser till en mer anspråkslös och pragmatisk vetenskap som erkänner sina begränsningar i en komplex och föränderlig värld. Det pågår också filosofiska ansträngningar att ontologiskt återintegrera begreppen natur/kultur, levande och icke-levande --- Kanske har ropen hörsammats. Som vi skall se förändrades vår syn på naturen och människan radikalt under loppet av några tusen år; även om bilden är komplex och många olika riktningar har blossat upp och försvunnit genom tiderna, har ändå några tydliga trender identifierats av idéhistoriker. Man kan med fog påstå att naturbegreppet är flyktigt förändringen sker symbiotiskt i takt med förändringen vår egen tanke- och begreppsvärld det är i detta perspektiv således meningslöst att tala om en natur som är orörd. Det går således inga skarpa gränser mellan natur och kultur: de är ömsesidigt konstituerade 3. Gränsen mellan natur och kultur är en tankekonstruktion --- kanske stämmer Bruno Latours analys 4 att vi aldrig har varit moderna. Tanken att dominera jorden fanns i den grekiska filosofin och den kristna religionen, tanken att vårda jorden förekom i grekiska och andra hedniska filosofiska system. 5 För stoikerna som främst var verksamma i Aten på 200-talet före Kristus, efter Aristoteles död och i Rom under det första århundradet efter Kristus, var själva världen en tänkande organism; Gud och materian var synonymer. Materian var dynamisk, sammansatt av två krafter: expansion och hopdragning, den förra riktad utåt, den senare inåt. Spänningen mellan dem var den inneboende kraft som alstrade alla substanser, egenskaper och levande former i kosmos och geokosmos. 6 1 Den är situerad via vårt förståelserum, eller semiosfär för att använda sig av ett ekosemiotiskt begrepp. 2 Anspelar på Carolyn Marchants bok Naturen död, kvinnan, ekologin och den vetenskapliga revolutionen 3 Palmås (2008a):1 4 Latour (1993); L. Menar att inställningen att världen av objekt och subjekt skulle vara separerade (eller natur och kultur) - på annat sätt än analytiskt- är en illusion, en berättelse frammanad av modernitetsprojektet. 5 Merchant:25 6 Ibid., s.42 2

3 Von Wright visar insiktsfullt att den judisk-kristna distinktionen mellan naturligt och övernaturligt kom att påverka vår syn på naturen 7 : För grekerna var naturen en läromästare, mönstret som skulle följas. Det naturligas (to kata physin) motsats var det onaturliga (to para physin). Man kunde säga, att i den kristna ideologin motsatsparet naturligt-onaturligt utbyts mot paret naturligt-övernaturligt. Den djupa klyftan går mellan Guds rike och denna världen. Världslig-övervärldslig är ett annat och kanske bättre namn på kontrasten. Det är klart att med denna nya dualism följer en radikal omläggning av värdeaccenterna. Redan i ordens valörer inneligger, att det naturliga är bra och det onaturliga illa, - men också att det övernaturliga står över det naturliga. Utbytet av dualismen mellan natur och övernatur leder därför med nödvändighet till en nedvärdering av naturen. Nedvärderingen är givetvis inte till förmån för onaturen. Von Wright gör också gällande att den organiska världsbilden som var den dominerande bilden i Antiken utgick från en biologiskt analogi 8 : Antikens syn på naturen innebar att i naturens ordning såg Grekerna snarast ett ideal eller mönster för människan både som individ och som samhällsvarelser. Deras filosofer kallade denna ordning för kosmos, d.v.s. den perfekta eller riktiga eller sköna ordningen. Vi förstår kanske den klassiska antikens syn på naturen bäst, om vi ställer den i samband med den roll som den medicinska vetenskapen och visdomen hade i grekiskt kulturmedvetande. Rollen motsvarar den, som fysiken spelar i vårt. Vi tänker på naturen helt med tillhjälp av fysikaliska modeller. Grekerna gjorde det med tillhjälp av medicinska analogier. [ ] grekiskans physis kommer från verbet physein, alstra, latinets natura åter från nascor, födas. Detta etymologiska samband mellan natur och upphov ger antikens sätt att tala om naturen en biologiskt accent som sedermera gått förlorad och hos oss snarast utbytts mot en fysikalisk. Det låg således ett helhetstänkande bakom den dominerande filosofin, som uppenbart såg människan och naturen som en odelad helhet. Människan var i naturen och naturen i människan det rådde en ömsesidig balans i förhållandet att skada naturen innebar att skada sig själv. Naturen konstituerades som en organisk helhet, där det stora återspeglades i det lilla, vilken kan sägas härrör från tanken om makro- och mikrokosmos. Tanken att härska över naturen var främmande för dåtidens synsätt samtidigt som tanken att människan kan härska över naturen, har framgått ur samma frö som tanken, att hon bör vända sig bort från det mot den övervärldsliga 9, vilket det judisk-kristna arvet implicit föreskrev 10 : Naturen som vildmark, ett viktigt element i den judisk-kristna traditionen, hade varit central i Gamla testamentets uttolkningar av öknen. Den ogästvänliga, karga vildmarken stod i skarp kontrast till Edens givmilda, fruktbara lustgård och till det förlovade landet som flöt av mjölk och honung. [...] Öknen representerade ett land som skulle kuvas och göras odlingsbart. [...] I motats till den grekiska traditionen, 7 von Wright (1978):74 8 ibid, s ibid, s Mercant:153 3

4 som var benägen att betona naturens välvilja, såg den judiska traditionen naturen som ett tillstånd som skulle betvingas. Som vi kan se så lade den judisk-kristna traditionen förutsättningen för en hierarkisk ontologi vilket till att börja med bröt mot dåtidens holistiska kosmostanke. Den judisk-kristna pyramidliknande hierarkin konstituerades av gud, änglar, människor, djur, växter och mineraler; synsättet lade grunden för en dualistisk åtskillnad mellan människan och dess omgivning (och ledde inte minst till förstärkande av patriarkala strukturer i samhället) och blev, som vi sedan skall se, i ett komplicerat samspel med vetenskapen och den framväxande kommersen, grunden för hela det västerländska synsättet. Bertrand Russell skriver 11 : Medeltidens värld kännetecknas i motsats till antikens av dualismer av olika slag. Det finns en dualism mellan de andliga och de världsliga, mellan det latinska och det germanska elementet, mellan Guds rike och riket av denna världen, mellan anden och köttet. Alla dessa spelar en roll i dualismen mellan påvedömet och kejsardömet. [ ] Förhållandet mellan det andliga och det världsliga skulle under medeltiden gestaltas på samma sätt som förhållandet mellan Samuel och Saul; kyrkans krav på högsta makten uppstod under den tid, då de världsliga härskarna var arianer eller hade tendenser i denna riktning. Dualismen mellan Guds rike och riken av denna världen återfinnes i Nya testamentet men sattes i system av Augustinus i hans bok Om Guds Stat. Dualismen mellan anden och köttet finns hos Platon men skärptes ytterligare av nyplatonikerna. Ett sätt att förstå hierarkiseringen den såkallade subordinationsprincipen - i den judiskkristna ontologin skulle kunna formuleras som en strategisk positionering mot den rådande pluralistiska och polyteistiska världsåskådningen: en likriktning. Klart är också att denna ontologiska ansats kom att utgöra mallen för framväxande samhällsstrukturer. Den slutgiltiga uppgörelsen med de olika filosofiska underströmmingarna som framför allt var inspirerade av stoicism och platonism - gjordes upp kring ett antal kyrkomöten i huvudsak formulerade av kyrkofadern Athanasius - i Nicea och Konstantinopel (år 325 respektive 381 e.kr.). 12 Kyrkan blev en hierarkisk maskin ett stratifierat system, en katedral, konstituerad av frusen ideologisk vävnad -, en institution som kom att överkoda våra samhällen och tankeekologier. Man skall inte heller underskatta den s.k. arabiska kulturens inflytande på den västerländska kulturen; den arabiska kulturen intar en mellanställning mellan den grekisk-romerska och den västerländska, och spelar delvis rollen som en förmedlare av arvet från antiken till den kulturella uppkomlingen i Europa 13. Framför allt har magin en viktig särställning i den arabiska kulturen vilket också kom att utgöra ett starkt inflytande på den Europeiska tankeekologin 14 : Helt allmänt kunde man säga, att utövandet av magi, magiska bruk och riter, är en ändamålsinriktad form av andlig kultur. (Detta gäller inte bara magi i dess specifika arabiska form, utan magi överhuvudtaget). Avsikten är att besvärja, blidka eller frammana makter, som styr naturens förlopp eller innebor i olika ting och ämnen, så att de stäms till välvilja eller låter sig utnyttjas för att befordra människans planer och önskningar. I en mera fatalistisk tappning är magin 11 Russell (1992): Armstrong, Markus (1960) 13 von Wright (1986):38 14 Ibid., s.39 4

5 konsten att i naturen, t.ex. i planeternas konstellationer, utläsa de öden som väntar människorna på deras livsvandring. Kort sagt: magi är trolldom och spåkonst. Religion är varken det ena eller det andra. Däremot är vetenskap lite av vardera. Alkemi, astrologi och talmystik (kabbala, numerologi) är uttryck för de särskilda former av magi, som blomstrade i den arabiska kulturkretsen. Sedan kontakten mellan öst och väst återupprättades tack vare korstågen, kom de att få ett starkt inflytande också på kulturen i Europa långt in i den.s.k. nya tiden. [ ] När magin ibland betecknas som en föregångare till den nya vetenskap, vars genombrottsskede är senrenässansen och barocken, så tänker man väl i första hand på den i magin inbyggda ändamålsrationaliteten [min kursivering]. [...] Det är ett faktum, att både magin och den nya vetenskapen förespeglade människornas herravälde över naturen eller, för att bruka modern jargong, teknologisk avkastning (Grekernas vetenskap gjorde inte motsvarande utfästelser). Von Wright vill alltså göra gällande att det moderna, målinriktade, praktiska användandet av förståndet för att kunna förutse förändringar i naturen och vidta åtgärder i avsikt att antigen förebygga eller utnyttja dem, har delvis vuxit fram ur ett magiskt (praktiskt, experimentellt) tänkande; detta kallar von Wright för tekniskt eller instrumentell rationalitet 15. Naturmagin som blev av Kyrkan fördömt som kätterskt på 1500-talet byggde på antaganden såsom att man kunde manipulera naturen och att materian var passiv 16 ; dessa antaganden upptogs slutligen i den mekaniska tankestrukturen, som byggde på den tekniska makten över naturen till samhällets gemensamma fördel. Renässansmagikern som operatör och arrangör av naturföremål, blev utgångspunkten för en ny optimistisk inställning som gick ut på att naturen kunde förändras för att gynna mänsklighetens framåtskridande 17. Denna tanke blev viktig för att motivera naturens manipulering 18 : Allt efterhand som ekonomin moderniserades och den naturvetenskapliga religionen fortgick spred sig dominansens metafor utanför den religiösa sfären och tog överhanden även inom de sociala och de politiska sfärerna. Dessa två rivaliserande tankebilder och deras normativa associationer kan påträffas i talets litteratur, konst, filosofi och vetenskap. Bilden av jorden som en levande organism och livgivande moder hade tjänstgjort som en kulturell hämsko som begränsade människornas handlingar. Man dräper inte gärna en mor, gräver i henne inälvor efter guld eller stympar hennes kropp, trots att den kommersiella gruvdriften snart skulle kräva det. Så länge jorden ansågs vara levande och känslig kunde det betraktas som ett brott mot normerna för etiskt beteende bland människorna att utföra destruktiva gärningar mot den. Det är viktigt att vara klar över den normativa innebörden i beskrivande utsagor om naturen. Samtida språkfilosofer har utsatt den äldre positivistiska distinktionen mellan vetenskapens "är" och samhällets "borde" för kritisk granskning; de hävdar att beskrivningar och normer inte står i motsats till varandra genom språklig uppdelning i "är"- utsagor och "borde"-utsagor, utan inryms i varandra. Beskrivande utsagor om världen kan förutsätta det normativa och är i så fall etiskt laddade. En utsagas normativa funktion ligger i själva bruket av det som beskrivning [sic!]. [ ] 15 von Wright(1986):32 16 Viktigt är att i den organiska världen betraktade magiker, metallurger och helare sig som naturens tjänare som biträdde, efterbildade och fullkomnade naturliga processer genom konstfärdigheter (techne). (Merchant:141) 17 Merchant: Merchant:26 5

6 Eftersom språket bär en kultur inom sig betyder språkförändringar att också kulturen förändras på betydelsefulla sätt 19. Detta är en viktig insikt som Merchant för fram, nämligen att vårt språkbruk och våra utsagor påverkar vår kultur på samma sätt som kulturen påverkar vårt språkbruk: man skulle kunna påstå att det sker en dubbelartikulation mellan kultur och språk 20. Under medeltiden dominerade fortfarande den organiska och animistiska natursynen samtidigt som organismmetaforen i allt ökad omfattning började utmanas av krafter, som ville bryta ner dess normativa innebörd; dock var organismmetaforen inte ensamt dominerande 21 : Renässansens syn på naturen och samhället grundade sig på den organiska analogin mellan människokroppen, eller mikrokosmos, och den större världen runt omkring, makrokosmos. Inom denna större ram kunde det emellertid finnas ett antal variationer. Den viktigaste naturuppfattningen gick ut på att det fanns en uttänkt hierarkisk ordning i världsalltet och i samhället som motsvarades av de olika kroppsdelarnas organiska samordning - en projektion av den mänskliga ordningen på kosmos. Ordet "Natur" omfattade såväl människorna och djurs medfödda karaktär och läggning som den inneboende skapandekraft som var verksam inom materiella föremål och fenomen. En annan föreställning gick ut på att naturen var en aktiv samling mottsatser i en dialektisk spänning. En tredje var den arkadiska uppfattningen av naturen som välvillig, fredlig och lantlig, härledd från Arkadien, den grekiska halvön Peloponnesos pastorala inre. Var och en av dessa tolkningar hade sina särskilda konsekvenser för samhällssynen: den första kunde användas som argument för att bevara den rådande samhällsordningen, den andra för att ändra samhällets riktning mot ett nytt ideal, den tredje för att fly undan stadslivets framväxande problem. En viktig insikt som Carolyn Merchant för fram, är att den idealiserade pastorala natursynen kunde användas som hävstång till exploatering och underkuvande 22 : Samtidigt som den pastorala traditionen framställde naturen som en välvillig kvinna medgav den också slutsatsen att när den plöjdes och odlades kunde den användas som en nyttighet och behandlas som en resurs. Tämjd och kuvad kunde naturen förvandlas till en trädgård avsedd att skänka såväl materiell som andlig näring för att öka välbefinnandet och lindra bekymren hos män som tyngdes av stadsmiljöns krav och marknadens jäkt. Den vilade på en maskulin uppfattning om naturen som en mor och brud vars främsta funktion var att vederkvicka och livnära mannen och sörja för hans välbefinnande. [...] Även om den pastorala stilen betraktade naturen som välvillig så var det en modell skapad som ett botemedel för urbaniseringens och mekaniseringens påfrestningar. [...] I motsats av den dialektiska bilden av naturen som en aktiv samling av motsatser i ett spänningsförhållande gjorde den arkadiska bilden naturen passiv och hanterbar. Organismmetaforen och synen på naturen som en levande moder (kvinna) vilket hade tjänstgjort som hämsko för en alltför omfattande exploatering utmanas nu i allt högre grad 19 Ibid., s Spåkfilosofen J.L. Austin menar att performativa handlingar är sådana som inte bara beskriver (deskriptiva), utan faktiskt också upprättar det som den beskriver; Se också Wittgenstein, Judith Buttler och Gilbert Ryle. 21 Merchant:27 22 Merchant:30 6

7 av den framväxande mekanistiska världsbilden och av de krav som det expansiva förkapitalistiska systemet ställer 23. Både den pastorala konsten och den aristoteliska filosofin såg det kvinnliga könet som passivt och mottagande. Det pastorala bildspråket gick lätt att införliva med en mekaniserad, industrialiserad värld som ett hjälpmedel för att fly undan marknadens missräkningar. [...] De aristoteliska och platonska föreställningar om materians passivitet kunde också införlivas med den nya mekaniska filosofin i form av orörliga, "döda" atomer, beståndsdelar i en ny maskinliknande värld där förändringar uppstod genom yttre krafter: ett mönster som med lätthet medgav att man gjorde ingrepp i naturen. Nyplatonismens kvinnliga världssjäl, den inre källan till aktivitet i naturen, skulle komma att försvinna och ersättas av en noggrant konstrueras mekanism av diminutiva partiklar i rörelse 24. Det fanns en föreställning, stark från 1200-talet och framåt, att naturen hela tiden förfulades. Den kunde inte ens bestå av egen kraft. Människan måste med sitt arbete och Guds hjälp kämpa mot det tilltagande förfallet, som pågått sedan syndafallet. Denna dystra lära om den eländiga jorden, så typiskt för den medeltida världen, hade kraftfulla utläggare även bland Newtons samtida 25. En annan natursyn som växte fram var den såkallade fysikteologin, som blev en av 1700-talets ledande doktrin om naturen; fysikteologin kom att älska botaniken och zoologin mer än astronomin; men astronomin var hela tiden närvarande i den som den stora härliga bakgrunden. Fysikteologin blev på sätt och vis en ersättning för den äldre föreställningen om hela skapelsens gemensamma meningssammanhang, där gränsen mellan natur och kultur var hårfin, om den alls existerade 26. Den neoplatonska naturmystiken övergick långsamt till en mer rationalistisk fysisk-teologisk glöd 27. Men fortfarare levde det relationsmässiga och vitalistiska synsättet gentemot naturen kvar under renässansen 28 : I allmänhet ansåg man under renässansen att alla ting var uppfyllda av liv och att det på grund av likheten i struktur inte fanns någon fullgod metod att skilja mellan levande och livlösa ting. Liksom växter och djur var mineraler och ädelstenar fulla av små porer, rör, håligheter och ådringar genom vilka de tycktes uppta näring. [..] Det berodde inte enbart på tidens vitalistiska tankesätt, utan också på slående likheter mellan de båda kategorierna. [...] Ett jag-och-du-förhållande 29 i vilket naturen ansågs vara en ytterst viktig person var tillräckligt utbredd för att vidmakthålla den urgamla benägenheten att behandla den som en medmänniska. Vitalistiskt bildspråk av detta slag var sålunda så allmänt vedertaget under renässansen att den kunde fungera effektivt som en återhållande norm. [...] På samma sätt hade [och har] trossystemen hos många indianstammar i århundraden subtilt styrt gruppens beteende mot naturen. 23 Övergången i samband med handelskapitalismens utveckling, gruvdriftens intensifiering och manufakturernas uppkomst, kort sagt framväxten av en effektiv, rationell, kall och manlig värld, där naturen betraktades som resurs, medel, material och inte som en meningssammanhang i vilken människan kunde ingå bekräftas också av andra idéhistoriker (Liedman 1997:83). 24 Merchant:41 25 Liedman (1997):82 26 Ibid., s Naess (1982): Merchant:48 29 Se Martin Buber och Merelau-Ponty 7

8 Det intressanta är, att det animistiska och organiska kom i samband med framväxten av en mer mekanisk världsbild, att sättas i samband med oordnat och kaotiskt rike som måste kuvas och behärskas. 30 Den animistiska föreställningen, att naturen var en gudomlig organism med egen aktivitet, kom att förknippas med ateistiska och radikalt frihetliga idéer. Samhällskaos, bondeuppror, resningar, kunde näras av antagandet att individer på egen hand kunde lära sig förstå naturen och handskas med dess andar genom magi 31. Sekternas panteistiska och paracelsiska 32 idéer ingick i en radikal samhällsfilosofi som för vissa grupper innebar att man lade beslag på allmänningsjord 33 och inrättade jämlika kollektivsamhällen av samma slag som de medeltida kiliastiska utopisterna hade försökt genomföra. 34 Den hierarkiska världsbilden med rötter från kyrkan utgjorde med en viss draghjälp av nyplatonismen 35 ihop med den framväxande mekanistiska vetenskapen en syntes, som skulle kunna sammanfattas som en hierarkisk och ändamålsenlig härskarideologi vilket också fick stora konsekvenser på politiken och samhällsteorin; den organiska och vitalistiska världsbilden kom att utgöra ett hot mot denna världsbild. 36 ; den ostyriga kvinnan måste, i likhet med den kaotiska naturen, kontrolleras. 37 För Niccoló Maciavelli ( ) var samhället en vildmark, och ödet var liksom naturen oförutsägbart, våldsamt och nödvändigt att kuva 38. Denna omvälvande förändring i tankeekologierna, ledde inte enbart till en devalvering av naturen, men oundvikligen också av kvinnan 39, som ansågs stå närmare naturen än männen; att stå närmare naturen innebar implicit också att stå lägre ned i samhällshierarkin 40 : det vill säga stå närmare djuren och därmed också den sexuella lustan. Reformationens omvälvningar och häxprocesserna på 1500-talet förstärkte 41 dessa uppfattningar 42, vilket Carolyn Merchant sammanfattar träffande 43 : Till grund för identifikation av kvinnor och djuriskhet med en lägre form av mänskligt liv ligger den åtskillnad mellan natur och kultur som är grundläggande i humanistiska ämnen som historia, litteratur och antropologi, vilka godtar åtskillnaden som ett obestritt axiom. Dualismen mellan natur och kultur är en nyckelfaktor i den västerländska civilisationens frammarsch på naturens 30 Merchant: Ibid., s Paracelsus ansåg att människorna hade sin hemvist i naturen, i harmoni med helheten snarare än ovanför den: Således är den filosofi dåraktig och gagnlös som får oss att tillskriva vårt eget element, alltså jorden, all lycka och evighet, och det är en dåraktig maxim som skrytsamt hävdar att vi är de ädlaste av varelser. Den finns många världar och vi är inte de enda varelserna i vår värld. (Merchant:141) 33 På medeltiden höll många byar s.k. allmänningsjord som förvaltades gemensamt av byarna (brukningsgemenskap) som även de fattiga fick bruka (Hoffmeyer 1984:111). 34 Ibid: Den nyplatoniska magin postulerade ett hierarkiskt universum som gick från jordens simpla materia upp till det gudomliga intellektet. (Merchant:127) 36 Den organiska och mekaniska natursynen kan inte betraktas som absolut motsatser, lika lite som de flesta filosofer helt kan hänföras till endera lägret. Spänningen mellan de båda sätten att se på naturen har fortsatt att utöva sitt inflytande ända sedan den naturvetenskapliga revolutionen. (Merchant:124) 37 Ibid., s Ibid., s Naturen som kvinna, som vetenskapsmannen skall betvinga. Han skall metodiskt och systematiskt avslöja moder Natur, blottlägga hennes hemligheter, intränga i hennes sköte och sålunda tvinga henne till fullständig underkastelse. Den nya vetenskapliga attityden har därmed från början givits en stark maskulin framtoning (von Wright 1986:65) 40 Ibid., s Jag tolkar det som en katalysator för att ytterligare förstärka och sprida de rådande uppfattningarna. 42 Ibid., s Ibid., s.165 8

9 bekostnad. När föreningsbanden i det äldre hierarkiska världsalltet skars av, placerade den europeiska kulturen sig allt mer ovanför och vid sidan av allt som naturen stod för. Alf Hornborg tillägger 44 : As a number of social theorists have suggested, the social condition and technological accomplishments of 'modernity' have been founded on a categorical distinction between Nature and Society. It is by drawing a boundary between the world of objects and the world of meaning that the 'modern' project has emerged. By, as it were, 'distilling' Nature into its material properties alone, uncontamined by symbolic meanings or social relations, modernists have been freed to manipulate it in ways unthinkable in pre-odern contexts. Den nya ekonomiska och vetenskapliga ordningen, som växte fram i Europa på och 1600-talen skulle få varaktig betydelse för såväl naturen som kvinnorna, eftersom dess ideologiska kärna var begreppen passivitet och kontroll på produktionens och reproduktionens områden. Den oordnade, kvinnliga naturen skulle snart underordna sig den experimentella metodens och det tekniska framåtskridandets kontroll 45. Uppfattningen att det rådde oordning i naturen, vilken var av sådan vikt för den Baconska 46 doktrinen 47 om herraväldet över densamma, var också avgörande för uppkomsten av mekanismen som ett rationellt motmedel mot det organiska världsalltets sönderfall 48. Den nya mekanistiska filosofin vid mitten av 1600-talet åstadkom, en återförening av världsalltet, samhället och jaget med hjälp av en ny metafor - maskinen 49. Klockan blev världsordningens symbol Hornborg (2006):1 45 Ibid., s Francis Bacon ( ) anses som den experimentella metodens första moderna teoretiker (von Wright 1986:51). 47 Naturen "kan inte behärskas utom genom att man lyder den". Endast genom studier, uttydningar och iakttagelser av naturen kunde dessa möjligheter uppdagas; endast genom att fungera som naturens tolk kunde dessa möjligheter uppdagas; endast genom att fungera som naturens tolk kunde kunskap bli makt. Av de tre graderna av mänsklig ambition var den sundaste och ädlaste "strävan att etablera och utvidga själva människosläktets makt och herravälde över världsalltet". På detta sätt kunde "människosläktet återskaffa den förfoganderätt över naturen som tillhör den genom gudomlig förordnande". (Merchant:194) 48 Ibid., s Ibid. 50 En klocka är en anordning som styrs av rationalitet, vilken ligger utanför den, av en plan som blint utförs av dess inre funktioner. Klockvärlden är en metafor som väcker tanken på Gud, urmakaren, den rationelle härskaren över en robotlik natur. (Prigogine & Stengers (1985):49) 9

10 Det moderna epistemet På 1620-talet började de franska mekanisterna Marin Mersene ( ), Pierre Gassendi 51 ( ) och René Descartes ( ), ursprungligen en grupp som gav varandra ömsesidig stöd, konstruera en mekanistisk filosofi, som i slutändan erbjöd en lösning på problemet, hur man skulle uppnå visshet, samhällsstadga och personligt ansvar. När de återställde den moraliska och intellektuella ordningen, återupplivade de den antika atomteorin men satte in den i ett kristet sammanhang och försökte utforma kriterier för visshet i kunskapen. Descartes ansåg, att man kunde återskapa den önskade stabiliteten i andens värld, med metafysiskt system grundad på identitetens princip, på Platons oföränderliga former och matematiska axiom, samt att man gav en förstarangställning åt Guds intellekt, logik och förnuft. 52 Det descartianska paradigmet befäste slutligen den binära tudelningen mellan tanke och kropp; tanke och materia; subjekt och objekt. Von Wright menar,att man kunde tala om två dominerande tendenser 53 : Ett har göra med en ny syn på förhållandet mellan människan och naturen. Man kunde också kalla det uppkomsten av ett nytt naturbegrepp. Naturen är objekt, människan subjekt. Människan står inför naturen dels som iakttagare, observatör, dels som ingripare, manipulatör. Det är framför all Descartes, som bidragit till att utforma denna dualistiska verklighetsuppfattning. Man han har en lång tradition bakom sig och är lång ifrån ensam i sin samtid. Naturens objektivering eller reifiering (förtingligande) leder också till en skarp åtskillnad mellan fakta och värden, mellan att beskriva och föreskriva. I den mekanistiska världen omdefinierades begreppet ordning till att betyda det förutsägbara beteende hos varje enskild del i ett rationellt inrättat system av lagar, medan makten uppkom genom aktivt och omedelbart ingripande i en sekulariserad värld. Ordning och mark utgjorde tillsammans kontroll. Rationell kontroll över naturen, samhället och jaget, uppnåddes genom att själva verkligheten omdefinierades med hjälp av den nya maskinmetaforen 54. Ilya Prigogine skildrar förträffligt andemeningen i den nya dialogen med naturen 55 : Vetenskapen inledde en framgångsrik dialog med naturen. Men å andra sidan var det första resultatet av denna dialog upptäckten av en tyst värld 56. Detta är den klassiska vetenskapens paradox. Den avslöjade för människorna en död, passiv natur som uppträder som en maskin, vilken som den en gång blivit programmerad försätter att följa de regler som står inskrivna dess program. I denna mening tjänade dialogen med naturen till att isolera människan från naturen, istället för att bringa henne närmare den. 51 Gassendi kom att skilja sig från Descartes, via influenser från Lucretius: där atomerna inte ansågs vara passiva utan snarare begåvade med inre energi vilket gjorde atomerna aktiva och rörliga. (von Wright (1986):49, Merchant:221) 52 Ibid., s von Wright (1986:45) 54 von Wright (1986):45 & Naess (1982): Prigogine & Stengers (1985):11 56 För antikens människor var naturen en källa till visdom. Den medeltida naturen talade om Gud. I Moderna tiden har naturen blivit så tyst, att Kant övervägde att betrakta vetenskapen som helt skild från vishet och sanning. (Ibid., s. 97) 10

11 Och vidare 57, Det verkar som om det, vid tiden för den moderna vetenskapens början, hade uppstått en "resonans" mellan teologisk diskurs och teoretiskt och experimentell aktivitet - en resonans som utan tvekan tjänade till att förstärka och befästa uppfattningen, att vetenskapsmännen var på väg att upptäcka hemligheten med "universums stora maskin". Martin Heidegger har hävdat, [att] den västerländska filosofin sedan Descartes i grunden intresserat sig för makt. "Den moderna teknikens väsen utgörs av inramning [gestell]", det vill säga att blottlägga naturen i syfte att göra den till en stående reserv, ett förrådsrum. "Fysiken som ren teori förmår sannerligen naturen att blotta sig" och eftersträvar att "snärja" den "som en beräkningsbar organisation av krafter" 58 ; Merchant sätter detta i samband med det förkapitalistiska framåtskridandet 59 : Den filosofi som förkunnade att världen var en jättelik maskin förfärdigad av overksamma partiklar i ständig rörelse utformas vid en tidpunkt när nya och mer effektiva typer av maskiner möjliggjorde snabb expansion av handel och köpenskap. Förbättrade transportmedel, navigationsmetoder, väg- och kanalbyggen, utvecklingen inom gruvtekniken, förädling av metaller och valuta samt framsteg i fråga om ballistiska maskiner stod i samklang med bilden av ett mekanisk kosmos. Dessa socioekonomiska syften kunde förverkligas genom gruvdrift för att utvinna guld, koppar, järn och kol, genom skogsavverkning för att raffinera malmer och genom skeppsbyggnation för att få transportmedel till produkterna. Världssjälens död och avlägsnandet av naturens andar gav ökat stöd åt den stigande ödeläggelsen av miljön genom att avlägsna alla skrupler som kunde hänga samman med uppfattningen att naturen var en levande organism. Mekanismen tillhandahöll i stället en bild av den naturliga världen som tycktes göra den mer rationell, förutsägbar och därigenom möjlig att manipulera. Det atomistiska, eller meristiska 60 synsättet på naturen, samhället och människan kom, att påverka den västerländska tankeekologin på ett oerhört ingående sätt, vilket kom att utgöra mönstret för den västerländska common sense-uppfattningen fram till våra dagar. Trots att många andra filosofier stod till förfogande (aristotelismen, stoicismen, gnosticismen, hermetismen, magin, naturalismen och animismen) kom den dominerande europeiska ideologin att styras av maskinens kännetecken 61 och förmåga att skapa erfarenheter Prigogine & Stengers (1985):49 58 Merchant:246 & Prigogine & Stengers (1985):36 59 Merchant: Helheten skall s.a.s. begripas utgående från delarna [ ] Helheter, som kan förstås på detta sätt, kallas ibland för meristiska, (av grekiskans meros, del) [ ] Motsatsen till en meristisk metodologi är en holistisk (av grekiskans holos, hel) (von Wright 1986:48) 61 En maskin är mer eller mindre ändamålsenlig. Man kan göra vilka ingrepp som helst för att förbättra den, eller man kan låta den förfalla och bli förstörd. Om man överför detta på naturen, ger det upphov till just den dominerande, cyniskt utnyttjande inställning. (Naess (1982):101) 62 Merchant:245 11

12 De kunskapsteoretiska antaganden, som växte ur detta synsätt, kan sammanfattas med följande skiss 63 : Baserad på dessa fem antaganden om verklighetens natur har vetenskapen sedan talet allmänt ansets vara objektiv, värdeneutral, och av sammanhanget oberoende kunskap om yttervärlden 64. Denna i modern tid mycket kritiserade hållning kallar Donna Haraway för gudatricket 65. Antropologen och filosofen Gregory Bateson sammanfattar denna utveckling 66 : Från vad vi känner till genom tidigt källmaterial förefaller det antropologiskt sett, som om det sociala människan hämtade ledtrådar på det samhälle hon levde i. Det vill säga, hon identifierade sig med eller levde sig in i den naturliga världen runt om henne och tog den inlevelse som vägledare för sin egen sociala organisation och för sina egna teorier om sin egen psykologi. Den här var det som kallades för totemism. På sätt och vis var det bara dumheter, med det var mindre dumt än det mesta vi gör idag, eftersom den naturliga världen runt omkring oss faktiskt har den allmänna, systematiska strukturen och därför är en passande metaforisk källa för människornas möjligheter att förstå sig själv i sin sociala organisation. Nästa steg verkar ha varit att vända på förloppet och hämta ledtrådar ifrån människan själv och tillämpa dessa på den naturliga världen runt om henne. Detta var animism, att utsträcka föreställningen om personlighet, psyke eller sinne till berg, floder, skogar och sådant. Det här var på många sätt inte heller någon dålig idé. Men steget därefter var att särskilja föreställningen om sinnet från den naturliga världen, och det är då vi får föreställningen om gudar. Men när man särskiljer sinnet från den struktur i vilken den är immanent 67, som i mänskliga 63 Merchant: Ibid. 65 Haraway (1991): Bateson (1998b):77 67 Immanens att vara inneboende i och oskiljaktig från; att existera genom (i motsats till transcendens). ( Medan tron på en immanent lag har sina rötter i den stoiska naturuppfattningen är tron på en utifrån pålagt [transcendent] lag en produkt av den judiskkristna världsbilden (Merchant:302)) 12

13 förhållanden, i det mänskliga samhället eller i ekosystemet, så anser jag att man därmed begår ett grundläggande misstag som med säkerhet till slut kommer att göra en illa. [ ] Har man teknologi som är tillräckligt effektiv för att verkligen kunna agera utifrån sina epistemologiska missuppfattningar och kunna anställa förödelse i den värld man lever i, då är felet dödligt. [Mina kursiveringar] Denna förödelse som Bateson varnar för miljöförstöring 68, klimatförändringar och utslagna människor - kan sägas härröra, via ett komplicerat samspel mellan mänsklig subjektivitet, icke-mänskliga aktörer, och sociokulturella fenomen, härrör ur dessa epistemologiska missuppfattningar. Det finns en ekologi av dåliga idéer 69, precis som det finns en ekologi av ogräs, och det är kännetecknande för systemet att det grundläggande felet fortplantar sig själv 70 ; Människan hade slutligen ställt sig utanför och ovanför sitt sammanhang. Prigogine sammanfattar träffande den vetenskapliga självsäkerheten och tron om att kunna avslöja naturens alla hemligheter 71 : Varje gång - under Laplaces tid, vid slutet av 1800-talet, eller till och med idag - tillkännagav fysikerna att fysiken var ett avslutat kapitel eller höll på att bli det. Det fanns bara en slutlig högborg, där naturen fortsatte sitt motstånd. När också detta väl hade fallit, skulle naturen bli lämnad försvarslös, besegrad och underkastad vår kunskap. På detta sätt upprepade de omedvetet den uråldriga trons ritual. Denna explosiva utveckling, som ibland kallas för moderniteten eller upplysningsprojektet 72, genomsyrades av en sällan skådad framstegsoptimism 73, vilket bland annat fick upplysningstänkaren Jean Antoine Condorcet under franska revolutionen, att utbrista: en dag kommer det ögonblick då solen bara lyser över fria människor som inte känns vid någon annan herre än sitt eget förnuft 74. Condorcets vackra idé om en enhetlig 75 upplysning, har med facit i hand, kanske inte riktigt införlivats man kan med fog påstå, att den mjuka upplysningen inte har följt den hårda (se not 72). Upplysningsprojektet, eller dess anda, har kritiserats kraftigt under 1900-talet från vitt skilda håll, men framför allt av filosofer som bekänner sig till den s.k. kritiska teorin inom Frankfurtskolan 76. Det centrala temat i Horkheimer och Adornos Upplysningens dialektik, sammanfattas av vetenskapsteoretikern Hellström 77 : Den moderna vetenskapen visar människan som frigörande sig från naturens tvång genom att civilisatoriskt behärska densamma. Denna process, menar 68 Bateson showed how living things, their attributes, and their behaviour are everywhere moulded by the communicative relations in which they are engaged. [...] For him, environmental crisis was a crisis of communication. (Hornborg 2006:6) 69 Guattari (2000):27 - kom att kalla detta för mental ekologi 70 Bateson (1998b):76 71 Prigogine & Stengers (1985):77 72 Sven-Eric Liedman gör en intressant distinktion mellan mjuk och hård upplysning. De exakta vetenskaperna, teknologin osv. skulle då kunna benämnas som hårda, medan de mjuka innefattar etiken, konsten, religionen, [filosofin] och den vetenskapliga världsbilden. (Liedman:27) 73 von Wright (1993):27 Kallar detta för Myten om Framsteget 74 Skrivet i Condorcets berömda bok om människans framsteg. (Liedman:15) 75 För Condorcet är framsteget inte begränsat till kunskapen. Det innebär också ett moraliskt fullkomnande av människan. (von Wright (1993):28) 76 Hellström (1999): Hellström (1999):193 13

14 Horkheimer och Adorno, har slagit över i ett behärskande av människan och hennes natur (vilket ju var det som skulle frigöras). Subjektets historia kommer härigenom att handla om förhållandet till naturen, och hänför sig således till naturbehärskandets historia. Förloppet har varit en dubbel simultan förelse, där subjektet har frigjort sig från naturen, men där subjektet även frigjort sig från sin egen natur. Det subjekt som utträtt ur naturen genom att bli dess herre, är ingenting annat än en bild av detta herravälde. Människorna betalar för sin maktutvidgning genom ett förfrämlingande inför den natur som de frigjort sig i. Upplysningens projekt är att befria människorna från naturen och insätta de som herrar. Projektet syftar till att göra slut på alla myter och införa vetande. Denna process, att träda ut ur naturen, innebär enligt den kritiska teorin ofrånkomligt att göra våld mot den. Vetenskapen utövar våld mot föremålen, och är i sig själv destruktiv, därför att den är teknisk, exploaterande i sin åtskillnad mellan subjektobjekt, människa-natur, där de exploaterande objekten ofta blir andra människor. Förnuftet blir instrumentellt i samhället precis som i vetenskapen. Det blir ett instrument och ett medel att nå mål som inte själva berättigas med förnuftet. Naturen blir objektiv och människan reduceras till en diffus referenspunkt i det dagliga samtalet. Den kvalitativa försvinner i livsvärlden. Den kritiska teorin menar at upplysningens rationalitet på detta sätt genomsyrar allting i samhället. Kritiken mot den ontologiska åtskillnaden mellan människa och natur, återkommer som synes hos den tidiga Frankfurtskolan. Arne Naess menar att vetenskapen inte behöver vara exploaterande, såvida den styrs av normativa etiska regler 78 : J R Ambler skriver följande om ett folk i södra USA (gränsområdet Arizona, New Mexico, Colorado och Nevada) som levde före Columbus: De ödelade stora delar av sina skogar, kastade avfallet framför ingången till sina bostäder, förorsakade att tonvis av det övre jordlagret eroderade och tömdes på näringsämnen, och de fyllde sina lungor med sot från eldstaden (Heinegg 1978, s 67). [ ] Naturfientliga filosofier är inte mer vetenskapliga än naturvänliga filosofier. Naturfientlig politik är inte mer vetenskaplig än naturvänlig politik, Eftersom den vetenskapliga kunskapen är fragmentarisk, krävs det en filosofisk grundval. Den naturvänliga eller naturfientliga överförs då från filosofisk bakgrund till vetenskaplig praxis. [ ] Den hypotetisk-deduktiva metoden har plockats ut som den skyldige vad gäller tendensen att göra ingrepp i och övergrepp på naturen. Experiment har formen av ingrepp, och kontroll (prövningen) av hypoteser innebär kanske en kontroll av fenomen? Förutsägelsefunktionen syftar kanske till att behärska framtida naturhändelser? Prévoir est pouvour förutsägelse är makt. Det tycks emellertid som om denna kritiska syn är något okritisk. Och Naess menar vidare att hela mänskligheten skulle kunna utföra experiment utan förstörelse och grymheter, förutsatt att det skedde inom ramen för en icke-våldsfilosofi 79 och tillägger, att trots att anklagelserna för naturförstöring varit starkast formulerade inom ekologiska kretsar, så är det snarare ekosofin, alltså filosofi inspirerad av ekologi, som karaktäriseras av grundläggande normer mot förstörelsen 80. Bertrand Russel är inne på samma 78 Naess (1982): Ibid., s Ibid., s

15 spår: I motsats till religionen 81 är den [vetenskapen] etiskt indifferent: den ger människan en känsla av att hon kan göra underverk men säger icke, hur dessa bör vara beskaffade 82. Bertrand Russel avslutar stycket där han betonar nödvändigheten av en sund filosofi som grundval för mänskligt handlande. Som vi kan se, påkallar den ontologiska åtskillnaden 83 mellan människa och natur (samma sak gäller det för en monistisk/icke-dualistisk ontologi 84 ), tillsammans med arvet från den judisk-kristna traditionen, det vill säga den hierarkiska taxonomin (människa-djur-växtmineral), ett akut behov av nya etiska normer 85, alternativt (eller kombinerat med) reviderade antaganden om vår omvärld. Donna Haraway efterfrågar en annan slags vetenskaplig diskurs 86 : I want to find a concept for telling an history of sciense that does not depend on the dualism between active and passive, culture and nature, human and animal, social and natural. Kanske kan termodynamiken, ekologin, systemteorin, cybernetiken och semiotiken visa oss vägen bort från de grundläggande epistemologiska misstagen 87, som härskar inom västerländska tankeekologierna; kanske kan vi komma bort från vetenskapens universalistiska anspråk; bort från vulgära ideologiska projekt grundade på visshetens illusioner; bort från positivistisk social ingenjörskonst; bort från fundamentalistisk scientism 88 : Till dessa fundamentalistiska läror vill jag också räkna den hållning som jag kallar för scientism. Termen avser tron att naturvetenskap och teknologi förmår lösa de problem som deras egna framgångar till stor del bär ansvaret för, och att de kan anpassa oss till en livsstil lämpad för en ny era i mänsklighetens historia. De förnuftsgåvor som på sin tid gjorde människan till alltings mått kommer så småningom också att göra henne herre över sitt eget öde. Om emellertid dessa förnuftsgåvor har förkrympts och begränsats till vetenskapens och teknologins instrumentella värdedimension, fruktar jag att denna tro är en allvarlig tankevilla. Man kan konstatera att det finns många historiker och filosofer som sätter denna moderna antropocentriska epistem 89 i samband med de övergrepp, som den västerländska civilisationen kom att utgöra på sin omvärld: slaveri, imperialism, kolonialism, övergrepp på djur och 81 För att citatet inte skall missförstås så måste jag tydliggöra att Russel var skeptiskt mot religioner; detta är bara ett sätt att visa att religioner kan innehålla etiska påbud, tillskillnad mot vetenskapen. 82 Russel (1992): En annan intressant tänkare är Vandana Shiva, som menar att den modern vetenskap behandlar jorden som en tom och passiv behållare, redo att fyllas med människans senaste påfund. Shiva påpekar att med det dualistiska sättet att dela in världen betraktas naturen (liksom kvinnan) som underordnad och passiv trots att naturens starka sida i själva verket är aktivitet. (Alander 2007:26) 84 Det uppstår intressanta etiska problemställningar i en värld där det inte råder några ontologiska åtskillnader mellan djur, människor, växter, mineraler och landskap; detta problem försöker t.ex. Arne Naess utveckla i sin speciella variant av gestaltontologisk ekosofi inspirerad av Spinoza (Ekosofi T). 85 Det finns de som menar att vi borde återinrätta en slags grön etik (Weston 2004) som bygger på en Jag-Du relation med vår omvärld, istället för en Jag-Det relation. (Se Martin Buber, Jag och Du ) 86 Haraway (1989):8 87 Bateson (1998b):77 88 von Wright (1993):83 89 För epistem-begreppet, se Foucalt, The order of Things 15

16 människor, exploatering av naturresurser och kulturer, krig 90, klimatförändringar och miljöförstöring. Gregory Bateson skriver 91 : Till att börja med har vi ödmjukhet, och jag för inte fram detta som en moralisk princip, motbjudande för ett stort antal människor, utan helt enkelt som ett inslag i vetenskaplig filosofi. Det kanske allra värsta missödet under tiden för det industriella genombrottet var den enorma ökningen av vetenskaplig arrogans. Vi hade upptäckt hur man gör lokomotiv och andra maskiner. [...] den västerländska människan såg sig själv som en autokrat, med fullständig makt över ett universum som var gjord av fysik och kemi. Och de biologiska fenomenen skulle slutligen komma att kunna kontrolleras som processerna i ett provrör. Evolutionen var historien om hur organismen lärde sig allt fler knep för att kunna kontrollera omgivningen; och människan hade bättre knep än någon annan varelse. Aldrig förut har Europa spelat en så dominerande roll i förhållande till den övriga världen som under de tretton decennier vilka skiljer de bägge största revolutionära omvälvningarna i vår världsdels historia 92. Ångmaskin med dubbelverkande arbetscylinder. Ritning från 1784, fabrikat Boulton & Watt, England. (Källa Wikipedia) 90 Bateson (1998b):200 Godtyckliga gränslinjer [dualismer] som var lämpliga för att kunna analysera data blir alltför lätt frontlinjer där vi försöker slå ihjäl en fiende eller exploatera en miljö. 91 Ibid., s von Wright (1993):30 16

17 Oordningens återkomst och Naturens nödvändiga död För att komma vidare är jag nödgad att raskt hoppa över industrialismens utbredning, teknosystemets expansion 93, och den romantiska periodens reaktion mot förnuftstron och den mekanistiska världsbilden 94. En oerhört viktig händelse inom den västerländska tankeekologin som kan tillskrivas evolutionsbiologen Lamarc är att den klassiska taxonomin (människan, djur, växt, bakterie) där hierarkin bestod av en serie deduktiva steg, från det mest fulländade till det mest simpla eller enkla, kom att vändas upp och ned. Att vända upp och ned på taxonomin var det mest häpnadsväckande bedrifter som någonsin ägt rum enligt Bateson 95. Evolutionsteorin förde också in element av slump och irreversibilitet i vetenskapen 96 : Darwins teori börjar med antagandet om spontana fluktuationer hos raser, varefter urvalet leder till en irreversibel biologisk utveckling. Vi har alltså precis som hos Boltzmann ett inslag av slump, som leder till irreversibilitet. Ändå blir resultatet mycket olika. Boltzmanns tolkning leder till att begynnelsevillkoren glöms bort, en förintelse av utgångsstrukturerna, medan den darwinistiska evolutionen är förknippad med självorganiserande och ständigt ökande komplexitet. Den mekanistiska naturuppfattningen, utvecklad av 1600-talets naturfilosofer och grundad på västerländsk matematisk tradition, som går tillbaks till Platon, dominerar fortfarande vår vetenskap 97. Den reduktionistiska giltighetshierarki bland vetenskaperna som först föreslogs på 1800-talet av den franske positivisten Auguste Comte, omfattas alltså fortfarande i stor utsträckning av intellektuella, så att de mest matematiska och högteoretiska vetenskaperna intar den mest aktade ställningen. 98 Men den klassiska världsbilden som växte fram under den moderna epistemet börjar nu sakta att luckras upp 99 : En av denna världsbilds grundläggande begreppsliga förutsättningar man kunde kalla den ett krav eller postulat är tanken att allt skeende i naturen är strängt lagbundet. Därav följer att alla åtminstone alla viktiga företeelser kan förklaras som resultat av regelbundet verkande orsaker. Upprepar sig orsakerna kan man förutse verkningarna; kan orsakerna reproduceras så kan också verkningarna artificiellt framkallas, eller undertryckas. [ ] Sålunda blir i sista hand vår kännedom om naturlagarna ett medel att dirigera och kontrollera skeenden i naturen. En världsbild som är uppbyggdd kring begreppen lagbundenhet, förklaring, förutsägbarhet och kontroll kan kallas kausalt deterministiskt. Sådan är, eller riktigare, var den västerländska vetenskapens klassiska världsbild. [ ] I början av vårt sekel [1900-talet] inträffade inom naturvetenskapen stora interna förändringar som kan sägas ha ruckat på några av den klassiska världsbildens grundpelare närmast i fråga om kausaliteten i naturen. 93 von Wright (1993):49 Alliansen mellan vetenskap, teknik och industri kan kallas för ett teknosystem. 94 Viktiga förgrundsfigurer: Nietzsche, Bergson och Whitehead. 95 Bateson (1998b):34 96 Prigogine & Stengers (1985): Merchant: Ibid. 99 von Wright (1993):135 17

18 Vår syn på naturen håller på att genomgå en radikal förändring i riktning mot mångfald, tidsförlopp och komplexitet 100. Under lång tid dominerades den västerländska vetenskapen av en mekanistisk världsåskådning. I denna åskådning uppenbarade sig världen som en väldig, automatisk maskin. Nu inser vi att vi lever i en pluralistisk värld. 101 Denna övergång leder till ett nytt materiebegrepp, materia som är "aktiv", eftersom materien leder till irreversibla processer, och irreversibla processer organiserar materia 102. Vi har upptäckt att irreversibiliteten, långtifrån vara en illusion, spelar en väsentlig roll i naturen och ligger till grund för de flesta självorganiserande processer. Vi befinner oss i en värld, där reversibilitet och determinism endast gäller för begränsade fall, medan irreversibiliteten och slumpmässighet är regel 103. Vi kan inte heller tala om system i jämvikt och balans. Under lång-ifrån-jämvikt förhållanden kan vi iaktta övergångar från oordning, från termiskt kaos, till ordning. Det kan uppstå nya dynamiska tillstånd hos materien, vilka avspeglar den växelverkan som ett givet system har med sin omgivning. Fysikern Ilya Prigogine kom att kalla dessa nya strukturer för dissipativa strukturer, för att betona de dissipativa 104 förloppens konstruktiva roll i dess uppkomst 105. Det viktigaste fältet för detta synsätt kom att bli termodynamiken 106. En annan intressant utveckling i modern tid är att Lucretius atomlära återigen fått förnyat aktualitet; det var Lucretius atomlära, där materien ansågs som aktiv och turbulent, som fick mekanisterna Gassendi och Descartes utvecklas i olika inriktningar på 1600-talet (se not 51). Som filosofen Michael Serres har påpekat så var de tidiga atomisterna intresserade av turbulent strömning, där turbulens var en av de viktigaste inspirationsskällorna till den lucretianska fysiken. Ilya Prigogine forstsätter 107 : Ibland, skrev Lucretius, så händer det på oförutsägbar tid och plats att atomernas universella fall störs av en mycket liten avvikelse clinamen. Den virvel som blir följden av detta ger upphov till världen och alla naturens ting. Clinamen, denna spontana, oförutsägbara störning, har ofta kritiserats som en av de stora svagheterna i den lucretianska fysiken, som något som införts ad hoc. I själva verket är det precis tvärtom: clinamen är ett försök att förklara sådana händelser som att en laminär strömning upphör att vara stabil och spontant övergår till turbulent strömning. Idag prövar experterna den hydrodynamiska stabiliteten i en vätskeström genom att införa en störning, som uttrycker inverkan av att molekylär oordning läggs till medelströmmen. Vi är verkligen inte så långt från Lucretius clinamen! Även om turbulent strömning ter sig oregelbunden eller kaotisk i makroskopiskt skala, så är det tvärtom högst organiserad i den mikroskopiska skalan. Turbulensen svarar mot ett samordnat uppförande hos miljoner och åter miljoner molekyler på ett flertal rums- och tidsskalor. Sedd på dettaa sätt blir övergången från laminär strömning till turbulens en självorganiserande process. 100 Dock kan man med fog påstå att vår common-sense världsbild, inte har följt de upptäckterna som fysiken/kemin och biologin har gjort de senaste decennierna; man kan tala om en eftersläpning. M.a.o. det har ännu inte skett en fasförskjutning ( phase transition ) inom det västerländska tankeekologierna. 101 Prigogine & Stengers (1985):1 102 Ibid., s Ibid., s Utspridning (av energi, en utspridning som gör att energin blir oanvändbar) 105 Ibid., s Ibid., s. 127 Termodynamiken [blev] fysikens första svar på problemet med naturens komplexitet. Detta svar uttrycktes i dissipation av energi, bortglömmande av begynnelsevillkor och en utveckling mot oordning. 107 Ibid., s

19 Karl Palmås kallar detta ontologiska ramverk- med utgångspunkt från den lucretianska fysiken - för flödesontologi 108 : Denna flödesontologi tar sin utgångspunkt i Lucretius idéer om clinamen, de slumpmässiga avvikelser i partiklars banor som skapar kollisioner med andra partiklar, turbulenser, och struktur. Liv uppstår ur turbulens och dynamik, endast det döda befinner sig i jämvikt. Ett sådant förhållningssätt är på många sätt antitetiskt mot modern västerländsk vetenskap, som valt bort Lucretius ontologi till förmån för Platons. Den moderna världsbilden beskriver därför ordning och liv i termer av jämvikt och stasis. Ting antas ha en transcendent essens som ger dem en fix identitet. Lucretius idé om clinamen börjar dock få sin upprättelse. Hydrodynamik och komplexitetsteori har visat hur materia spontant inordnar sig flödar enligt särskilda mönster, och därmed börjar uppvisa systematiska,»emergenta» egenskaper. Med andra ord, tings identitet uppstår ur immanenta tillblivelseprocesser. Som Karl Palmås påpekar kommer detta att påverka på hur vi ser på vår omvärld 109 : Filosofer, samhällsvetare och konstnärer kan återigen tro på en sinnesoberoende verklighet, utan att för den delen acceptera existensen av Platonska essenser och den determinism dessa medför. Struktur och ordning kan beskrivas på ett konkret vis, som inte gör en särskiljning mellan naturvetarnas objekt och kulturvetarnas subjekt. Ekonomiska och kulturella flöden är inte bara ömsesidigt konstituerande, de följer även samma flödesmönster. Man kan se detta som en början till en utveckling för att överbrygga den historiskt djupa klyfta mellan naturvetenskap och andra vetenskapsfält, som humaniora, etnologi, filosofi och psykologi. Gregory Bateson, som vi redan är bekanta med, etablerade - via cybernetiken redan på 1970-talet fruktbara perspektiv för hur vi uppfattar vår omvärld vår epistemologi; Bateson postulerade att beskrivningen av vår omvärld kan delas upp i två nivåer 110 : Pleroma, den råa fysiska värld som bara styrs av krafter och påverkan, och Creatura, den värld som styrs av distinktioner och skillnader. [...] Det som går från landskapet till kartan är underrättelser om skillnader och samtidigt insåg jag att underrättelser om skillnader var synonym för information. Människan står därmed alltid»tolkande» och»kommunicerande» till sin omgivning, som den själv är delaktig i (påverkar) - vilket är en oerhört viktig insikt. Bateson insåg därmed att det inte kunde föreligga en tudelning mellan tanke och materia 111 : Istället för den gamla kartesianska dualismen, som såg ande 112 [ mind ] och materia som distinkta substanser, tänker jag diskutera vad som kännetecknar andliga processer, eller tänkande, i ordets vidaste bemärkelse och vilket 108 Palmås (2007): Ibid. 110 Bateson (1988): Ibid., s Ande ( mind ) är enligt Bateson ett system som är förmöget till andliga processer eller tänkande (ee inkluderar inte medvetande och de hör inte nödvändigtvis till en enskild organism). Jag tänker konsekvent byta ut ande mot mind i texten då ande enligt mig har en missvisande etymologi. 19

20 förhållande som råder mellan "tänkande" och den materiella världen. Till kategorin andliga processer, hör ett antal fenomen som de flesta människor inte föreställer sig som tanke-processer. Jag tar t.ex. med de processer med vilka ni och jag utvecklas anatomiskt: sådana föreskrifter, felaktiga begynnelser och självkorrigeringar, anpasslighet efter omständigheterna osv, som har bidragit till embryots differentiering och utveckling. Embryologi är för mig en andlig process. [...] Förutom dessa två stora fenomen - den biologiska evolutionen och embryologin - inkluderar alla de mindre utbyten av informationer och föreskrifter som äger rum inom och mellan organismer, som vi i sin helhet kallar för liv. Överallt där information - eller jämförelser - är väsentliga för våra förklaringar, där finns faktiskt enligt min mening andliga processer. Information kan definieras som en "skillnad som gör skillnad". Ett sinnesorgan är något som jämför, en anordning som svarar på skillnader. [...] trycksvärtan på denna sida är materiell, men trycksvärtan är inte min tanke. Inte ens på den mest elementära nivån är trycksvärtan en signal eller ett meddelande. Det är skillnaden mellan pappret och trycksvärtan som är signalen. [...] den döda materian är full av information. Men den informationen är helt och hållet vår; den är del av våra livsprocesser. Det är många forskare inom teoretisk biologi som har noterat att Batesons insikter stämmer i hög grad överens med teoribildningen inom semiotisk biologi (se not 129) Hoffmeyer konstaterar att Batesons insikter tycks ha utvecklats parallellt, utan några som helt referenser till den samtida semiotiska forskningen 113. Den döda materians värld, Pleroma, som beskrivs av fysikens och kemins lagar, innehåller inte i sig någon beskrivning, En sten svarar inte på information och använder sig inte av föreskrifter, eller information eller trial-and-error i sin inre organisation. [...] den informationen är helt och håller vår; den är en del av våra livsprocesser. [...] Stenen utsätts för "krafter" och "påverkan", men svarar inte på skillnader. [...] Den varken använder eller innehåller information. [...] "Den" är inte ens ett det, utom då jag skiljer den från resten av den döda materien. [...] Vad som sker med stenen och vad den gör när ingen är närvarande är inte en del av någon levande varelsers andliga processer. För att bli det måste den på något sätt skapa och motta underrättelser. Ni måste förstå att även om Pleroma saknar tänkande eller information, innehåller den ändå - är den matrisen för - många andra slags regelbundenheter. Tröghet, orsak och verkan, förbindelser och brytningar av förbindelser, osv. - dessa regelbundenheter är ( i brist på ett bättre ord) immanenta i Pleroma. Även om det kan översättas (återigen i brist på bättre ord) till Creaturas språk (bara där språk kan existera) förblir den materiella världen fortfarande oåtkomlig, den kantianska Ding an sich som man inte kan komma in på livet 114. Bateson betonar att även om det föreligger en märkbar dualism i denna dikotomi mellan Creatura och Pleroma är det viktigt att vara klar över att dessa två inte på något sätt är separata eller oskiljbara, förutom som nivåer av beskrivningar 115. För att gå vidare måste vi förstå hur Bateson definierar ande [mind]: 113 Hoffmeyer, Encyclopedia of Semiotics. P.Bouissac (ed.), New York: Oxford University Press. 114 Bateson (1988): Ibid., s.29 20

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu. Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland

Läs mer

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Kunskap och sanning Ontologi (ontos = varande och logia = lära) läran om det som är Hur är världen och tingen beskaffade?

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Vad är en Mukti Deeksha?

Vad är en Mukti Deeksha? Vad är en Mukti Deeksha? HISTORIA I alla antika traditioner och speciellt inom skolan Guru Sishya Sampradhaya (tradition där kunskap ges från Mästare till lärjunge, direkt uppenbarelse) har Deeksha-cermonin

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

Filosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet.

Filosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet. Filosofi 26.3.2010 Fråga 1. Vad grundar sig sanningen i vart och ett av följande påståenden på? a) En triangel har tre hörn. b) I Finland bor det fler än tio människor. c) Rökare dör vid yngre år än icke-rökare.

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV NUMEROLOGISKT NYHETSBREV Nr 11, november 2014 November är en Numerologisk 9månad i ett Numerologist 7år. "En utmanande månad med avslut och bokslut med möjlighet att vända mörker till ljus". Hej Bästa

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Den platonska och aristoteliska kunskapen

Den platonska och aristoteliska kunskapen Den platonska och aristoteliska kunskapen Bilden ovan föreställer Platon och Aristoteles och är en detalj ur Skolan i Aten, en större fresk målad av Rafael som man idag kan se i Vatikanmuseet. I denna

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Att finna sig själv utifrån Kierkegaard. 2013 Frank Lorentzon

Att finna sig själv utifrån Kierkegaard. 2013 Frank Lorentzon Att finna sig själv utifrån Kierkegaard 2013 Frank Lorentzon Kierkegaard (1813-1855)!! Livet förstås baklänges, men måste levas framlänges En förfader till existentialismen Fokus på människan och hennes

Läs mer

Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema.

Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema. Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema. Litteratur: Anthony Kenny, Västerlandets Filosofi. Allmän kommentar: Kenny fokuserar mycket på filosofernas kunskapsteori. På mina föreläsningar kommer

Läs mer

i frågan»hur bör vi leva?«

i frågan»hur bör vi leva?« i frågan»hur bör vi leva?« 1 Auktoriteterna Platon och Ari stoteles menar båda att filosofin börjar med förundran. Människor förundrades över olika naturfenomen som de fann förvånande. De förbryllades

Läs mer

Swedish. www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) BenArion

Swedish. www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) BenArion 1 Swedish www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) BenArion 15 april 2013 Hur känns det att bli upplyst? (What Does Enlightenment Feel Like?)

Läs mer

Litet analytisk-filosofiskt manifest av Kalle Grill

Litet analytisk-filosofiskt manifest av Kalle Grill Litet analytisk-filosofiskt manifest av Kalle Grill Den analytiska filosofin innehåller några av de bästa verktyg vi har för att förstå världen. Analys är sönderdelning, eller mer positivt uppdelning.

Läs mer

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7 1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar

Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar Tema 1 Vad är politik? Vad är makt? Vad är statsvetenskap? Detta är grundläggande frågeställningar som inledningsvis bör besvaras. I detta tema har vi sedan valt att utgå från det politiska tänkande som

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Kommunikation av sjukdom

Kommunikation av sjukdom Kommunikation av sjukdom Hur sjukdom uppfattas och hur sjukroller uttrycks och kommuniceras är kulturberoende och varierar i tid och rum hur förklarar man sjukdom till vem vänder man sig när man är sjuk

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Vetenskap tre typer. Vanlig vetenskap Matematik & logik Hermeneutik. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vardagskunskap.

Vetenskap tre typer. Vanlig vetenskap Matematik & logik Hermeneutik. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vardagskunskap. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vad är kunskap och sanning, och hur vet vi det? Sverker Johansson Vad kallar vi kunskap och sanning i vardagen? Vardagskunskap Kunskap som funkar Bygger

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Uråldrig kunskap för ett nytt arbetsliv

Uråldrig kunskap för ett nytt arbetsliv Kapitel 1 Uråldrig kunskap för ett nytt arbetsliv Enligt legenden levde mänskligheten för många tusen år sedan i hälsa och lycka. Men efterhand som årtusendena gick förbi så började sjukdomar och olycka

Läs mer

Barnen i Bibeln. Inledning

Barnen i Bibeln. Inledning Barnen i Bibeln 1 Inledning Bibeln har en mycket positiv syn på barnen. För att det ska framgå, krävs det att vi gör en historisk orientering om förhållandena på Bibelns tid. Det var under antiken inte

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Löfgren och Gunnar Floryd för alla tankar och resonemang som ni har bidragit med på vägen till färdigställandet av den här boken.

Löfgren och Gunnar Floryd för alla tankar och resonemang som ni har bidragit med på vägen till färdigställandet av den här boken. Förord Jag vill med den här boken bidra till att du som läsare får en annan syn på vad som är möjligt med hur du kan utvecklas som människa. Boken utmanar den rådande förställningen att Människor är som

Läs mer

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen En essä i kursen Produktutveckling med formgivning Charlotta Sjöström, INPRE 4, 2006-04-27 En het potatis Hans Folkesson som är chef

Läs mer

Organisationsteori. Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09

Organisationsteori. Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09 Organisationsteori Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09 Varför relevant med organisationsteoretiska perspektiv? Alternativa perspektiv möjliggöra utveckling Kritisk analys Förståelse av egen praktik

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Problemet med pseudovetenskap handlar snarare om ett missförstånd av

Problemet med pseudovetenskap handlar snarare om ett missförstånd av Var ligger pseudot i pseudovetenskap? Problemet med pseudovetenskap handlar snarare om ett missförstånd av förhållandet mellan språk och verklighet än om misstag om verkligheten som sådan, skriver professor

Läs mer

Islam. - Gud är en. - Koranen är Guds sanna ord. - Följ de fem pelarna. - Religion och vardagsliv är ett

Islam. - Gud är en. - Koranen är Guds sanna ord. - Följ de fem pelarna. - Religion och vardagsliv är ett Islam - Gud är en - Koranen är Guds sanna ord - Följ de fem pelarna - Religion och vardagsliv är ett En muslim tror att gud är en, den som inte är säker på det kan inte kalla sig muslim. Gud heter Allah

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk:

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk: Varför integration i livet och segregation i döden? Ingela Olsson När jag först fick denna rubrik att tala om på SKKF:s konferens, lät jag den bara vila i mitt huvud. Men efterhand började jag leva mig

Läs mer

ELEMENTA. Pernilla Hägg Nordström

ELEMENTA. Pernilla Hägg Nordström ELEMENTA Pernilla Hägg Nordström Vad är då elementa - grundläggande, nödvändigt för livet på Jorden? Det är inte Dow-Jones index, inte en ständigt ökande BNP, inte tillgång på olja och billig el. Det är

Läs mer

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar).

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar). HT 2010 LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN och reformation med mera I korthet Idéernas utveckling RENÄSSANSKONST Diverse skulpturer I detta kompendium återfinner du anteckningar från våra lektioner. Du behöver

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24 ETIKPOLICY Reviderad 2009-08-24 Målsättning Värderingar avgör hur vi förhåller oss till varandra. De är grunden för vårt välbefinnande, hur vi kommunicerar med omvärlden och det konstnärliga resultatet.

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart.

Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart. Käre användare! Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart. Av hänsyn till copyright innehåller den inga foton. Med vänlig

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter Jonas Stier Mälardalens högskola Syfte Att belysa det internationella samarbetets processer, problem och möjligheter. Fokus Kultur som företeelse

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

Börje Lindberg Lindberg Utveckling AB

Börje Lindberg Lindberg Utveckling AB Börje Lindberg Lindberg Utveckling AB Vad är jag rädd för? Ensamheten vid restaurangbordet!!! Kan inte sova!!! Vad är jag rädd för? Ensamheten vid restaurangbordet!!! Kan inte sova!!! Ångesten är en allierad

Läs mer

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen Tillsammans Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 Samling 1 Varför tillsammans? 6 1. Att ha gudstjänst tillsammans Samling 2 Varför samlas till gudstjänst? 8 Samling 3 Varför lovsjunga Gud

Läs mer

Antikens litteratur 1

Antikens litteratur 1 Antikens litteratur 1 * Tänkesättet bestämmer hur författarna skriver * Tillgång till papper (vellum eller papyrus), kostnader, tid att skriva * Författarna skrev om mysterier i kosmos och i livet 2 *

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

DET MÄNSKLIGA LIVETS HEMLIGHET

DET MÄNSKLIGA LIVETS HEMLIGHET DET MÄNSKLIGA LIVETS HEMLIGHET "GENOM EN UPPENBARELSE AVSLÖJADES HEMLIGHETEN FÖR MIG." (Ef. 3:3) Har du någonsin frågat dig varför du lever i denna världen, och vad meningen är med ditt liv? Vem du än

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

FYSISKT OCH PSYKISKT VÄLMÅENDE

FYSISKT OCH PSYKISKT VÄLMÅENDE FYSISKT OCH PSYKISKT VÄLMÅENDE FYSISKA KROPPEN Kristina Wennergren När det gäller den fysiska kroppen, kan de flesta av oss bli mycket mer medvetna om utrensning, uppbyggnad, självvård och förebyggande

Läs mer

Individuella val Årskurs 2. Läsåret 2014/2015

Individuella val Årskurs 2. Läsåret 2014/2015 Individuella val Årskurs 2 Läsåret 2014/2015 1 Innehåll Anvisningar... 2 Bild och form 1b: 100 poäng... 4 Dansteknik 1: 100 poäng... 4 Engelska 6: 100 poäng... 4 Ensemble 1: 100 poäng... 4 Filosofi 1:

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26 FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014 Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. Klag 3:26 Hur läser man Bibeln? Under olika bibelsamtal uppstår då och då frågan om hur man läser

Läs mer

Andligheten blir allt mer likriktad

Andligheten blir allt mer likriktad Andligheten blir allt mer likriktad En ny antologi tar upp mystik och andlighet i vår tid från 1800 talets intresse för teosofi till samtida idéer om människans andliga utveckling. Dit hör också modern

Läs mer

Framtidens lärande. Anders Jakobsson, PhD. Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande

Framtidens lärande. Anders Jakobsson, PhD. Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande Framtidens lärande Anders Jakobsson, PhD Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande Vetenskaplighet och lärande Mångvetenskapligt / tvärvetenskapligt Hur förhåller man

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

En levande församling

En levande församling PINGST VÄSTERÅS En levande församling Och Herren skall alltid leda dig; han skall mätta dig mitt i ödemarken och ge styrka åt benen i din kropp. Du skall vara lik en vattenrik trädgård och likna ett källsprång,

Läs mer

Hur får jag uppleva Guds kraft?

Hur får jag uppleva Guds kraft? Hur får jag uppleva Guds kraft? I det här rummet finns massor av olika signaler. Radiovågor, tevesignaler och datasignaler. Men just nu så påverkar de inte oss. Inget ljud, ingen bild. Men skulle vi ställa

Läs mer

NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER

NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER SEMMELWEIS DAGBOK TEXT 1 Juli 1846. Nästa vecka får jag en befattning som Herr Doktor vid förlossningsklinikens första avdelning på Wiens allmänna sjukhus. Jag förfärades då

Läs mer

Idéhistoria 2: KONTRAKTET Furstemakt, suveränitet, kontrakt. Politiskt tänkande från Machiavelli till Locke

Idéhistoria 2: KONTRAKTET Furstemakt, suveränitet, kontrakt. Politiskt tänkande från Machiavelli till Locke Idéhistoria 2: KONTRAKTET Furstemakt, suveränitet, kontrakt. Politiskt tänkande från Machiavelli till Locke 1400-1700 var, politiskt sett, en tid då 1. det feodalt organiserade Europa blev nationalstaternas

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

Ca 3000 fkr uppstår de första mänskliga civilisationerna. Utmärkande för en civilisation är: - Statsapparat - Ekonomiskt utbyte - Religion - Språk

Ca 3000 fkr uppstår de första mänskliga civilisationerna. Utmärkande för en civilisation är: - Statsapparat - Ekonomiskt utbyte - Religion - Språk Riktigt gammal historia Hi B kurs. Ett litet tidsperspektiv. Jorden är ca 5000 000 000 år gammal. Människoapan är ca 50 000 000 år gammal. Ca 1% av jordens historia alltså Mänsklig aktivitet, alltså att

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Rädsla eller Kärlek? Ditt vägval!

Rädsla eller Kärlek? Ditt vägval! Rädsla eller Kärlek? Ditt vägval! Du har två grundkänslor De styr allt du gör Du väljer vilken! Jackie Bergman INNEHÅLL FÖRORD 15 1. DU VÄLJER FRAMTIDEN Vart är du på väg? 17 En universell kompass 19

Läs mer

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor Människan och samhället Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor mår bra. I ett bra samhälle överensstämmer människan och samhället. Överensstämmelsen

Läs mer

Matt 16:13-20 Jesus är Grunden för vår kristna identitet och för vårt apostlauppdrag

Matt 16:13-20 Jesus är Grunden för vår kristna identitet och för vårt apostlauppdrag Apostladagen, 8/6 Matt 16:13-20 Jesus är Grunden för vår kristna identitet och för vårt apostlauppdrag Dagens tema är sänd mig. Dagens text, som vi strax ska läsa, handlar bland annat om själva grunden

Läs mer

Äktenskap från himlen

Äktenskap från himlen Äktenskap från himlen Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Matt 19:1-9; NJHL 13. Se sista sidan!) Några fariséer kom fram till Honom och ville snärja Honom och sade: Är det tillåtet att skilja

Läs mer

Ditt livs viktigaste investering

Ditt livs viktigaste investering Ditt livs viktigaste investering En handledning Du investerar i dig själv dagligen: utbildning, relationer, karriär. Men har du någon gång reflekterat över värdet av att investera i den andliga aspekten

Läs mer

Vägen till en NY RelationsBlueprint...

Vägen till en NY RelationsBlueprint... Vägen till en NY RelationsBlueprint... Kommer du ihåg... sist gick vi igenom den viktigaste delen som kontrollerar din lycka, framgång och tillfredsställelse i kärleksfulla och passionerade relationer

Läs mer

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk ETIK VT2013 Moraliskt språkbruk DELKURSENS STRUKTUR Moralisk Kunskap (epistemologi) Relativism och Emotivism Moraliskt språkbruk (semantik) Moralisk verklighet (ontologi) Meta-etisk frågestund - skicka

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Normativa och beskrivande analyser Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Sammanfattning kap. 1 Sociotekniska system Många olika grupper av användare

Läs mer

Tema 2: Utifrån kurslitteraturen jämför Jürgen Habermas och Michel Foucaults behandling av relationen struktur-handling-individ.

Tema 2: Utifrån kurslitteraturen jämför Jürgen Habermas och Michel Foucaults behandling av relationen struktur-handling-individ. Tema 2: Utifrån kurslitteraturen jämför Jürgen Habermas och Michel Foucaults behandling av relationen struktur-handling-individ. Inledning Modern sociologisk teori behandlar mest om två saker: relationer

Läs mer

TEMAVISNING MED VERKSTAD

TEMAVISNING MED VERKSTAD KONST/FOLKTRO NÄCKENS POLSKA [1 besök. Visningar och skulpturverkstad] Ett av Bror Hjorths mest kända konstverk är Näckens Polska, som står framför tågstationen i Uppsala. Skulpturen kom på plats 1967,

Läs mer

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var.

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var. NYTT HJÄRTA Fil. 1:3-11 Sammanfattning av predikan 31 januari. När Bibeln talar om hjärtat är det oftast inte det fysiska hjärtat som menas utan det handlar om vårt innersta vår personlighet, våra känslor.

Läs mer

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13 Hinduism/Buddism Geografiskt läge Hinduism Buddism Här finns det två bilder. De visar i vilka länder flest procent av befolkningen är hinduer, respektive buddhister. På bilderna kan man se bilden så bor

Läs mer

Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013

Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013 Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013 Jag hade nämligen bestämt mig för, när jag var hos er, att inte veta av något annat än Jesus Kristus

Läs mer