Naturens nödvändiga död

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Naturens nödvändiga död"

Transkript

1 + Naturens nödvändiga död En essä om naturen och naturhistoria. Karlstad Universitet (2009), Ekofilosofi A Det finns ett mönster som förenar en krabba med en hummer och orkidén med gullvivan, och alla fyra med mig. Och mig med dig; -- Gregory Bateson. Heiti Ernits, Borås 1

2 Vad är»naturen», vad är»naturligt», finns det orörd»natur»? Vid första anblicken tycks frågan vara löjlig och tämligen självklar naturen är det biologiska och det konstgjorda är dess motsats, måhända någon tycker. Men frågan är långtifrån så enkel naturbegreppet har sysselsatt vetenskapsmän och filosofer i århundraden; begreppet och dess innebörd och form har varierat kraftigt under historien; naturbegreppet har varit och är fortfarande högst kontextuell och kulturberoende 1. Hur vi ser på naturen våra begrepp och vårt språk - konstituerar i högsta grad vår relation till naturen som ni kanske märker så syftar jag på naturen som någonting skild från betraktaren, detta kulturella imperativ skall vi senare återkomma till. Är förkunnandet av Naturens död 2 det sista i raden av dödförklaringar av de olika krafterna som verkar utanför människan; den slutgiltiga nådastöten för att lämna människan naken med en kall mekanisk vetenskap, i en värld utan Gudar, myter och livgivande natur? Eller är dödförklaringen ett desperat rop i en värld som lider av miljöförstöring, utslagna människor och omfattande klimatförändringar ett rop således för ett nytt partnerskap mellan människor och natur? Man kan idag skönja tendenser till framväxten av ett nytt paradigm i vårt förhållande till vår omvärld: framväxten av normativa djupekologier och postmoderna ekologiska filosofier det finns också tendenser till en mer anspråkslös och pragmatisk vetenskap som erkänner sina begränsningar i en komplex och föränderlig värld. Det pågår också filosofiska ansträngningar att ontologiskt återintegrera begreppen natur/kultur, levande och icke-levande --- Kanske har ropen hörsammats. Som vi skall se förändrades vår syn på naturen och människan radikalt under loppet av några tusen år; även om bilden är komplex och många olika riktningar har blossat upp och försvunnit genom tiderna, har ändå några tydliga trender identifierats av idéhistoriker. Man kan med fog påstå att naturbegreppet är flyktigt förändringen sker symbiotiskt i takt med förändringen vår egen tanke- och begreppsvärld det är i detta perspektiv således meningslöst att tala om en natur som är orörd. Det går således inga skarpa gränser mellan natur och kultur: de är ömsesidigt konstituerade 3. Gränsen mellan natur och kultur är en tankekonstruktion --- kanske stämmer Bruno Latours analys 4 att vi aldrig har varit moderna. Tanken att dominera jorden fanns i den grekiska filosofin och den kristna religionen, tanken att vårda jorden förekom i grekiska och andra hedniska filosofiska system. 5 För stoikerna som främst var verksamma i Aten på 200-talet före Kristus, efter Aristoteles död och i Rom under det första århundradet efter Kristus, var själva världen en tänkande organism; Gud och materian var synonymer. Materian var dynamisk, sammansatt av två krafter: expansion och hopdragning, den förra riktad utåt, den senare inåt. Spänningen mellan dem var den inneboende kraft som alstrade alla substanser, egenskaper och levande former i kosmos och geokosmos. 6 1 Den är situerad via vårt förståelserum, eller semiosfär för att använda sig av ett ekosemiotiskt begrepp. 2 Anspelar på Carolyn Marchants bok Naturen död, kvinnan, ekologin och den vetenskapliga revolutionen 3 Palmås (2008a):1 4 Latour (1993); L. Menar att inställningen att världen av objekt och subjekt skulle vara separerade (eller natur och kultur) - på annat sätt än analytiskt- är en illusion, en berättelse frammanad av modernitetsprojektet. 5 Merchant:25 6 Ibid., s.42 2

3 Von Wright visar insiktsfullt att den judisk-kristna distinktionen mellan naturligt och övernaturligt kom att påverka vår syn på naturen 7 : För grekerna var naturen en läromästare, mönstret som skulle följas. Det naturligas (to kata physin) motsats var det onaturliga (to para physin). Man kunde säga, att i den kristna ideologin motsatsparet naturligt-onaturligt utbyts mot paret naturligt-övernaturligt. Den djupa klyftan går mellan Guds rike och denna världen. Världslig-övervärldslig är ett annat och kanske bättre namn på kontrasten. Det är klart att med denna nya dualism följer en radikal omläggning av värdeaccenterna. Redan i ordens valörer inneligger, att det naturliga är bra och det onaturliga illa, - men också att det övernaturliga står över det naturliga. Utbytet av dualismen mellan natur och övernatur leder därför med nödvändighet till en nedvärdering av naturen. Nedvärderingen är givetvis inte till förmån för onaturen. Von Wright gör också gällande att den organiska världsbilden som var den dominerande bilden i Antiken utgick från en biologiskt analogi 8 : Antikens syn på naturen innebar att i naturens ordning såg Grekerna snarast ett ideal eller mönster för människan både som individ och som samhällsvarelser. Deras filosofer kallade denna ordning för kosmos, d.v.s. den perfekta eller riktiga eller sköna ordningen. Vi förstår kanske den klassiska antikens syn på naturen bäst, om vi ställer den i samband med den roll som den medicinska vetenskapen och visdomen hade i grekiskt kulturmedvetande. Rollen motsvarar den, som fysiken spelar i vårt. Vi tänker på naturen helt med tillhjälp av fysikaliska modeller. Grekerna gjorde det med tillhjälp av medicinska analogier. [ ] grekiskans physis kommer från verbet physein, alstra, latinets natura åter från nascor, födas. Detta etymologiska samband mellan natur och upphov ger antikens sätt att tala om naturen en biologiskt accent som sedermera gått förlorad och hos oss snarast utbytts mot en fysikalisk. Det låg således ett helhetstänkande bakom den dominerande filosofin, som uppenbart såg människan och naturen som en odelad helhet. Människan var i naturen och naturen i människan det rådde en ömsesidig balans i förhållandet att skada naturen innebar att skada sig själv. Naturen konstituerades som en organisk helhet, där det stora återspeglades i det lilla, vilken kan sägas härrör från tanken om makro- och mikrokosmos. Tanken att härska över naturen var främmande för dåtidens synsätt samtidigt som tanken att människan kan härska över naturen, har framgått ur samma frö som tanken, att hon bör vända sig bort från det mot den övervärldsliga 9, vilket det judisk-kristna arvet implicit föreskrev 10 : Naturen som vildmark, ett viktigt element i den judisk-kristna traditionen, hade varit central i Gamla testamentets uttolkningar av öknen. Den ogästvänliga, karga vildmarken stod i skarp kontrast till Edens givmilda, fruktbara lustgård och till det förlovade landet som flöt av mjölk och honung. [...] Öknen representerade ett land som skulle kuvas och göras odlingsbart. [...] I motats till den grekiska traditionen, 7 von Wright (1978):74 8 ibid, s ibid, s Mercant:153 3

4 som var benägen att betona naturens välvilja, såg den judiska traditionen naturen som ett tillstånd som skulle betvingas. Som vi kan se så lade den judisk-kristna traditionen förutsättningen för en hierarkisk ontologi vilket till att börja med bröt mot dåtidens holistiska kosmostanke. Den judisk-kristna pyramidliknande hierarkin konstituerades av gud, änglar, människor, djur, växter och mineraler; synsättet lade grunden för en dualistisk åtskillnad mellan människan och dess omgivning (och ledde inte minst till förstärkande av patriarkala strukturer i samhället) och blev, som vi sedan skall se, i ett komplicerat samspel med vetenskapen och den framväxande kommersen, grunden för hela det västerländska synsättet. Bertrand Russell skriver 11 : Medeltidens värld kännetecknas i motsats till antikens av dualismer av olika slag. Det finns en dualism mellan de andliga och de världsliga, mellan det latinska och det germanska elementet, mellan Guds rike och riket av denna världen, mellan anden och köttet. Alla dessa spelar en roll i dualismen mellan påvedömet och kejsardömet. [ ] Förhållandet mellan det andliga och det världsliga skulle under medeltiden gestaltas på samma sätt som förhållandet mellan Samuel och Saul; kyrkans krav på högsta makten uppstod under den tid, då de världsliga härskarna var arianer eller hade tendenser i denna riktning. Dualismen mellan Guds rike och riken av denna världen återfinnes i Nya testamentet men sattes i system av Augustinus i hans bok Om Guds Stat. Dualismen mellan anden och köttet finns hos Platon men skärptes ytterligare av nyplatonikerna. Ett sätt att förstå hierarkiseringen den såkallade subordinationsprincipen - i den judiskkristna ontologin skulle kunna formuleras som en strategisk positionering mot den rådande pluralistiska och polyteistiska världsåskådningen: en likriktning. Klart är också att denna ontologiska ansats kom att utgöra mallen för framväxande samhällsstrukturer. Den slutgiltiga uppgörelsen med de olika filosofiska underströmmingarna som framför allt var inspirerade av stoicism och platonism - gjordes upp kring ett antal kyrkomöten i huvudsak formulerade av kyrkofadern Athanasius - i Nicea och Konstantinopel (år 325 respektive 381 e.kr.). 12 Kyrkan blev en hierarkisk maskin ett stratifierat system, en katedral, konstituerad av frusen ideologisk vävnad -, en institution som kom att överkoda våra samhällen och tankeekologier. Man skall inte heller underskatta den s.k. arabiska kulturens inflytande på den västerländska kulturen; den arabiska kulturen intar en mellanställning mellan den grekisk-romerska och den västerländska, och spelar delvis rollen som en förmedlare av arvet från antiken till den kulturella uppkomlingen i Europa 13. Framför allt har magin en viktig särställning i den arabiska kulturen vilket också kom att utgöra ett starkt inflytande på den Europeiska tankeekologin 14 : Helt allmänt kunde man säga, att utövandet av magi, magiska bruk och riter, är en ändamålsinriktad form av andlig kultur. (Detta gäller inte bara magi i dess specifika arabiska form, utan magi överhuvudtaget). Avsikten är att besvärja, blidka eller frammana makter, som styr naturens förlopp eller innebor i olika ting och ämnen, så att de stäms till välvilja eller låter sig utnyttjas för att befordra människans planer och önskningar. I en mera fatalistisk tappning är magin 11 Russell (1992): Armstrong, Markus (1960) 13 von Wright (1986):38 14 Ibid., s.39 4

5 konsten att i naturen, t.ex. i planeternas konstellationer, utläsa de öden som väntar människorna på deras livsvandring. Kort sagt: magi är trolldom och spåkonst. Religion är varken det ena eller det andra. Däremot är vetenskap lite av vardera. Alkemi, astrologi och talmystik (kabbala, numerologi) är uttryck för de särskilda former av magi, som blomstrade i den arabiska kulturkretsen. Sedan kontakten mellan öst och väst återupprättades tack vare korstågen, kom de att få ett starkt inflytande också på kulturen i Europa långt in i den.s.k. nya tiden. [ ] När magin ibland betecknas som en föregångare till den nya vetenskap, vars genombrottsskede är senrenässansen och barocken, så tänker man väl i första hand på den i magin inbyggda ändamålsrationaliteten [min kursivering]. [...] Det är ett faktum, att både magin och den nya vetenskapen förespeglade människornas herravälde över naturen eller, för att bruka modern jargong, teknologisk avkastning (Grekernas vetenskap gjorde inte motsvarande utfästelser). Von Wright vill alltså göra gällande att det moderna, målinriktade, praktiska användandet av förståndet för att kunna förutse förändringar i naturen och vidta åtgärder i avsikt att antigen förebygga eller utnyttja dem, har delvis vuxit fram ur ett magiskt (praktiskt, experimentellt) tänkande; detta kallar von Wright för tekniskt eller instrumentell rationalitet 15. Naturmagin som blev av Kyrkan fördömt som kätterskt på 1500-talet byggde på antaganden såsom att man kunde manipulera naturen och att materian var passiv 16 ; dessa antaganden upptogs slutligen i den mekaniska tankestrukturen, som byggde på den tekniska makten över naturen till samhällets gemensamma fördel. Renässansmagikern som operatör och arrangör av naturföremål, blev utgångspunkten för en ny optimistisk inställning som gick ut på att naturen kunde förändras för att gynna mänsklighetens framåtskridande 17. Denna tanke blev viktig för att motivera naturens manipulering 18 : Allt efterhand som ekonomin moderniserades och den naturvetenskapliga religionen fortgick spred sig dominansens metafor utanför den religiösa sfären och tog överhanden även inom de sociala och de politiska sfärerna. Dessa två rivaliserande tankebilder och deras normativa associationer kan påträffas i talets litteratur, konst, filosofi och vetenskap. Bilden av jorden som en levande organism och livgivande moder hade tjänstgjort som en kulturell hämsko som begränsade människornas handlingar. Man dräper inte gärna en mor, gräver i henne inälvor efter guld eller stympar hennes kropp, trots att den kommersiella gruvdriften snart skulle kräva det. Så länge jorden ansågs vara levande och känslig kunde det betraktas som ett brott mot normerna för etiskt beteende bland människorna att utföra destruktiva gärningar mot den. Det är viktigt att vara klar över den normativa innebörden i beskrivande utsagor om naturen. Samtida språkfilosofer har utsatt den äldre positivistiska distinktionen mellan vetenskapens "är" och samhällets "borde" för kritisk granskning; de hävdar att beskrivningar och normer inte står i motsats till varandra genom språklig uppdelning i "är"- utsagor och "borde"-utsagor, utan inryms i varandra. Beskrivande utsagor om världen kan förutsätta det normativa och är i så fall etiskt laddade. En utsagas normativa funktion ligger i själva bruket av det som beskrivning [sic!]. [ ] 15 von Wright(1986):32 16 Viktigt är att i den organiska världen betraktade magiker, metallurger och helare sig som naturens tjänare som biträdde, efterbildade och fullkomnade naturliga processer genom konstfärdigheter (techne). (Merchant:141) 17 Merchant: Merchant:26 5

6 Eftersom språket bär en kultur inom sig betyder språkförändringar att också kulturen förändras på betydelsefulla sätt 19. Detta är en viktig insikt som Merchant för fram, nämligen att vårt språkbruk och våra utsagor påverkar vår kultur på samma sätt som kulturen påverkar vårt språkbruk: man skulle kunna påstå att det sker en dubbelartikulation mellan kultur och språk 20. Under medeltiden dominerade fortfarande den organiska och animistiska natursynen samtidigt som organismmetaforen i allt ökad omfattning började utmanas av krafter, som ville bryta ner dess normativa innebörd; dock var organismmetaforen inte ensamt dominerande 21 : Renässansens syn på naturen och samhället grundade sig på den organiska analogin mellan människokroppen, eller mikrokosmos, och den större världen runt omkring, makrokosmos. Inom denna större ram kunde det emellertid finnas ett antal variationer. Den viktigaste naturuppfattningen gick ut på att det fanns en uttänkt hierarkisk ordning i världsalltet och i samhället som motsvarades av de olika kroppsdelarnas organiska samordning - en projektion av den mänskliga ordningen på kosmos. Ordet "Natur" omfattade såväl människorna och djurs medfödda karaktär och läggning som den inneboende skapandekraft som var verksam inom materiella föremål och fenomen. En annan föreställning gick ut på att naturen var en aktiv samling mottsatser i en dialektisk spänning. En tredje var den arkadiska uppfattningen av naturen som välvillig, fredlig och lantlig, härledd från Arkadien, den grekiska halvön Peloponnesos pastorala inre. Var och en av dessa tolkningar hade sina särskilda konsekvenser för samhällssynen: den första kunde användas som argument för att bevara den rådande samhällsordningen, den andra för att ändra samhällets riktning mot ett nytt ideal, den tredje för att fly undan stadslivets framväxande problem. En viktig insikt som Carolyn Merchant för fram, är att den idealiserade pastorala natursynen kunde användas som hävstång till exploatering och underkuvande 22 : Samtidigt som den pastorala traditionen framställde naturen som en välvillig kvinna medgav den också slutsatsen att när den plöjdes och odlades kunde den användas som en nyttighet och behandlas som en resurs. Tämjd och kuvad kunde naturen förvandlas till en trädgård avsedd att skänka såväl materiell som andlig näring för att öka välbefinnandet och lindra bekymren hos män som tyngdes av stadsmiljöns krav och marknadens jäkt. Den vilade på en maskulin uppfattning om naturen som en mor och brud vars främsta funktion var att vederkvicka och livnära mannen och sörja för hans välbefinnande. [...] Även om den pastorala stilen betraktade naturen som välvillig så var det en modell skapad som ett botemedel för urbaniseringens och mekaniseringens påfrestningar. [...] I motsats av den dialektiska bilden av naturen som en aktiv samling av motsatser i ett spänningsförhållande gjorde den arkadiska bilden naturen passiv och hanterbar. Organismmetaforen och synen på naturen som en levande moder (kvinna) vilket hade tjänstgjort som hämsko för en alltför omfattande exploatering utmanas nu i allt högre grad 19 Ibid., s Spåkfilosofen J.L. Austin menar att performativa handlingar är sådana som inte bara beskriver (deskriptiva), utan faktiskt också upprättar det som den beskriver; Se också Wittgenstein, Judith Buttler och Gilbert Ryle. 21 Merchant:27 22 Merchant:30 6

7 av den framväxande mekanistiska världsbilden och av de krav som det expansiva förkapitalistiska systemet ställer 23. Både den pastorala konsten och den aristoteliska filosofin såg det kvinnliga könet som passivt och mottagande. Det pastorala bildspråket gick lätt att införliva med en mekaniserad, industrialiserad värld som ett hjälpmedel för att fly undan marknadens missräkningar. [...] De aristoteliska och platonska föreställningar om materians passivitet kunde också införlivas med den nya mekaniska filosofin i form av orörliga, "döda" atomer, beståndsdelar i en ny maskinliknande värld där förändringar uppstod genom yttre krafter: ett mönster som med lätthet medgav att man gjorde ingrepp i naturen. Nyplatonismens kvinnliga världssjäl, den inre källan till aktivitet i naturen, skulle komma att försvinna och ersättas av en noggrant konstrueras mekanism av diminutiva partiklar i rörelse 24. Det fanns en föreställning, stark från 1200-talet och framåt, att naturen hela tiden förfulades. Den kunde inte ens bestå av egen kraft. Människan måste med sitt arbete och Guds hjälp kämpa mot det tilltagande förfallet, som pågått sedan syndafallet. Denna dystra lära om den eländiga jorden, så typiskt för den medeltida världen, hade kraftfulla utläggare även bland Newtons samtida 25. En annan natursyn som växte fram var den såkallade fysikteologin, som blev en av 1700-talets ledande doktrin om naturen; fysikteologin kom att älska botaniken och zoologin mer än astronomin; men astronomin var hela tiden närvarande i den som den stora härliga bakgrunden. Fysikteologin blev på sätt och vis en ersättning för den äldre föreställningen om hela skapelsens gemensamma meningssammanhang, där gränsen mellan natur och kultur var hårfin, om den alls existerade 26. Den neoplatonska naturmystiken övergick långsamt till en mer rationalistisk fysisk-teologisk glöd 27. Men fortfarare levde det relationsmässiga och vitalistiska synsättet gentemot naturen kvar under renässansen 28 : I allmänhet ansåg man under renässansen att alla ting var uppfyllda av liv och att det på grund av likheten i struktur inte fanns någon fullgod metod att skilja mellan levande och livlösa ting. Liksom växter och djur var mineraler och ädelstenar fulla av små porer, rör, håligheter och ådringar genom vilka de tycktes uppta näring. [..] Det berodde inte enbart på tidens vitalistiska tankesätt, utan också på slående likheter mellan de båda kategorierna. [...] Ett jag-och-du-förhållande 29 i vilket naturen ansågs vara en ytterst viktig person var tillräckligt utbredd för att vidmakthålla den urgamla benägenheten att behandla den som en medmänniska. Vitalistiskt bildspråk av detta slag var sålunda så allmänt vedertaget under renässansen att den kunde fungera effektivt som en återhållande norm. [...] På samma sätt hade [och har] trossystemen hos många indianstammar i århundraden subtilt styrt gruppens beteende mot naturen. 23 Övergången i samband med handelskapitalismens utveckling, gruvdriftens intensifiering och manufakturernas uppkomst, kort sagt framväxten av en effektiv, rationell, kall och manlig värld, där naturen betraktades som resurs, medel, material och inte som en meningssammanhang i vilken människan kunde ingå bekräftas också av andra idéhistoriker (Liedman 1997:83). 24 Merchant:41 25 Liedman (1997):82 26 Ibid., s Naess (1982): Merchant:48 29 Se Martin Buber och Merelau-Ponty 7

8 Det intressanta är, att det animistiska och organiska kom i samband med framväxten av en mer mekanisk världsbild, att sättas i samband med oordnat och kaotiskt rike som måste kuvas och behärskas. 30 Den animistiska föreställningen, att naturen var en gudomlig organism med egen aktivitet, kom att förknippas med ateistiska och radikalt frihetliga idéer. Samhällskaos, bondeuppror, resningar, kunde näras av antagandet att individer på egen hand kunde lära sig förstå naturen och handskas med dess andar genom magi 31. Sekternas panteistiska och paracelsiska 32 idéer ingick i en radikal samhällsfilosofi som för vissa grupper innebar att man lade beslag på allmänningsjord 33 och inrättade jämlika kollektivsamhällen av samma slag som de medeltida kiliastiska utopisterna hade försökt genomföra. 34 Den hierarkiska världsbilden med rötter från kyrkan utgjorde med en viss draghjälp av nyplatonismen 35 ihop med den framväxande mekanistiska vetenskapen en syntes, som skulle kunna sammanfattas som en hierarkisk och ändamålsenlig härskarideologi vilket också fick stora konsekvenser på politiken och samhällsteorin; den organiska och vitalistiska världsbilden kom att utgöra ett hot mot denna världsbild. 36 ; den ostyriga kvinnan måste, i likhet med den kaotiska naturen, kontrolleras. 37 För Niccoló Maciavelli ( ) var samhället en vildmark, och ödet var liksom naturen oförutsägbart, våldsamt och nödvändigt att kuva 38. Denna omvälvande förändring i tankeekologierna, ledde inte enbart till en devalvering av naturen, men oundvikligen också av kvinnan 39, som ansågs stå närmare naturen än männen; att stå närmare naturen innebar implicit också att stå lägre ned i samhällshierarkin 40 : det vill säga stå närmare djuren och därmed också den sexuella lustan. Reformationens omvälvningar och häxprocesserna på 1500-talet förstärkte 41 dessa uppfattningar 42, vilket Carolyn Merchant sammanfattar träffande 43 : Till grund för identifikation av kvinnor och djuriskhet med en lägre form av mänskligt liv ligger den åtskillnad mellan natur och kultur som är grundläggande i humanistiska ämnen som historia, litteratur och antropologi, vilka godtar åtskillnaden som ett obestritt axiom. Dualismen mellan natur och kultur är en nyckelfaktor i den västerländska civilisationens frammarsch på naturens 30 Merchant: Ibid., s Paracelsus ansåg att människorna hade sin hemvist i naturen, i harmoni med helheten snarare än ovanför den: Således är den filosofi dåraktig och gagnlös som får oss att tillskriva vårt eget element, alltså jorden, all lycka och evighet, och det är en dåraktig maxim som skrytsamt hävdar att vi är de ädlaste av varelser. Den finns många världar och vi är inte de enda varelserna i vår värld. (Merchant:141) 33 På medeltiden höll många byar s.k. allmänningsjord som förvaltades gemensamt av byarna (brukningsgemenskap) som även de fattiga fick bruka (Hoffmeyer 1984:111). 34 Ibid: Den nyplatoniska magin postulerade ett hierarkiskt universum som gick från jordens simpla materia upp till det gudomliga intellektet. (Merchant:127) 36 Den organiska och mekaniska natursynen kan inte betraktas som absolut motsatser, lika lite som de flesta filosofer helt kan hänföras till endera lägret. Spänningen mellan de båda sätten att se på naturen har fortsatt att utöva sitt inflytande ända sedan den naturvetenskapliga revolutionen. (Merchant:124) 37 Ibid., s Ibid., s Naturen som kvinna, som vetenskapsmannen skall betvinga. Han skall metodiskt och systematiskt avslöja moder Natur, blottlägga hennes hemligheter, intränga i hennes sköte och sålunda tvinga henne till fullständig underkastelse. Den nya vetenskapliga attityden har därmed från början givits en stark maskulin framtoning (von Wright 1986:65) 40 Ibid., s Jag tolkar det som en katalysator för att ytterligare förstärka och sprida de rådande uppfattningarna. 42 Ibid., s Ibid., s.165 8

9 bekostnad. När föreningsbanden i det äldre hierarkiska världsalltet skars av, placerade den europeiska kulturen sig allt mer ovanför och vid sidan av allt som naturen stod för. Alf Hornborg tillägger 44 : As a number of social theorists have suggested, the social condition and technological accomplishments of 'modernity' have been founded on a categorical distinction between Nature and Society. It is by drawing a boundary between the world of objects and the world of meaning that the 'modern' project has emerged. By, as it were, 'distilling' Nature into its material properties alone, uncontamined by symbolic meanings or social relations, modernists have been freed to manipulate it in ways unthinkable in pre-odern contexts. Den nya ekonomiska och vetenskapliga ordningen, som växte fram i Europa på och 1600-talen skulle få varaktig betydelse för såväl naturen som kvinnorna, eftersom dess ideologiska kärna var begreppen passivitet och kontroll på produktionens och reproduktionens områden. Den oordnade, kvinnliga naturen skulle snart underordna sig den experimentella metodens och det tekniska framåtskridandets kontroll 45. Uppfattningen att det rådde oordning i naturen, vilken var av sådan vikt för den Baconska 46 doktrinen 47 om herraväldet över densamma, var också avgörande för uppkomsten av mekanismen som ett rationellt motmedel mot det organiska världsalltets sönderfall 48. Den nya mekanistiska filosofin vid mitten av 1600-talet åstadkom, en återförening av världsalltet, samhället och jaget med hjälp av en ny metafor - maskinen 49. Klockan blev världsordningens symbol Hornborg (2006):1 45 Ibid., s Francis Bacon ( ) anses som den experimentella metodens första moderna teoretiker (von Wright 1986:51). 47 Naturen "kan inte behärskas utom genom att man lyder den". Endast genom studier, uttydningar och iakttagelser av naturen kunde dessa möjligheter uppdagas; endast genom att fungera som naturens tolk kunde dessa möjligheter uppdagas; endast genom att fungera som naturens tolk kunde kunskap bli makt. Av de tre graderna av mänsklig ambition var den sundaste och ädlaste "strävan att etablera och utvidga själva människosläktets makt och herravälde över världsalltet". På detta sätt kunde "människosläktet återskaffa den förfoganderätt över naturen som tillhör den genom gudomlig förordnande". (Merchant:194) 48 Ibid., s Ibid. 50 En klocka är en anordning som styrs av rationalitet, vilken ligger utanför den, av en plan som blint utförs av dess inre funktioner. Klockvärlden är en metafor som väcker tanken på Gud, urmakaren, den rationelle härskaren över en robotlik natur. (Prigogine & Stengers (1985):49) 9

10 Det moderna epistemet På 1620-talet började de franska mekanisterna Marin Mersene ( ), Pierre Gassendi 51 ( ) och René Descartes ( ), ursprungligen en grupp som gav varandra ömsesidig stöd, konstruera en mekanistisk filosofi, som i slutändan erbjöd en lösning på problemet, hur man skulle uppnå visshet, samhällsstadga och personligt ansvar. När de återställde den moraliska och intellektuella ordningen, återupplivade de den antika atomteorin men satte in den i ett kristet sammanhang och försökte utforma kriterier för visshet i kunskapen. Descartes ansåg, att man kunde återskapa den önskade stabiliteten i andens värld, med metafysiskt system grundad på identitetens princip, på Platons oföränderliga former och matematiska axiom, samt att man gav en förstarangställning åt Guds intellekt, logik och förnuft. 52 Det descartianska paradigmet befäste slutligen den binära tudelningen mellan tanke och kropp; tanke och materia; subjekt och objekt. Von Wright menar,att man kunde tala om två dominerande tendenser 53 : Ett har göra med en ny syn på förhållandet mellan människan och naturen. Man kunde också kalla det uppkomsten av ett nytt naturbegrepp. Naturen är objekt, människan subjekt. Människan står inför naturen dels som iakttagare, observatör, dels som ingripare, manipulatör. Det är framför all Descartes, som bidragit till att utforma denna dualistiska verklighetsuppfattning. Man han har en lång tradition bakom sig och är lång ifrån ensam i sin samtid. Naturens objektivering eller reifiering (förtingligande) leder också till en skarp åtskillnad mellan fakta och värden, mellan att beskriva och föreskriva. I den mekanistiska världen omdefinierades begreppet ordning till att betyda det förutsägbara beteende hos varje enskild del i ett rationellt inrättat system av lagar, medan makten uppkom genom aktivt och omedelbart ingripande i en sekulariserad värld. Ordning och mark utgjorde tillsammans kontroll. Rationell kontroll över naturen, samhället och jaget, uppnåddes genom att själva verkligheten omdefinierades med hjälp av den nya maskinmetaforen 54. Ilya Prigogine skildrar förträffligt andemeningen i den nya dialogen med naturen 55 : Vetenskapen inledde en framgångsrik dialog med naturen. Men å andra sidan var det första resultatet av denna dialog upptäckten av en tyst värld 56. Detta är den klassiska vetenskapens paradox. Den avslöjade för människorna en död, passiv natur som uppträder som en maskin, vilken som den en gång blivit programmerad försätter att följa de regler som står inskrivna dess program. I denna mening tjänade dialogen med naturen till att isolera människan från naturen, istället för att bringa henne närmare den. 51 Gassendi kom att skilja sig från Descartes, via influenser från Lucretius: där atomerna inte ansågs vara passiva utan snarare begåvade med inre energi vilket gjorde atomerna aktiva och rörliga. (von Wright (1986):49, Merchant:221) 52 Ibid., s von Wright (1986:45) 54 von Wright (1986):45 & Naess (1982): Prigogine & Stengers (1985):11 56 För antikens människor var naturen en källa till visdom. Den medeltida naturen talade om Gud. I Moderna tiden har naturen blivit så tyst, att Kant övervägde att betrakta vetenskapen som helt skild från vishet och sanning. (Ibid., s. 97) 10

11 Och vidare 57, Det verkar som om det, vid tiden för den moderna vetenskapens början, hade uppstått en "resonans" mellan teologisk diskurs och teoretiskt och experimentell aktivitet - en resonans som utan tvekan tjänade till att förstärka och befästa uppfattningen, att vetenskapsmännen var på väg att upptäcka hemligheten med "universums stora maskin". Martin Heidegger har hävdat, [att] den västerländska filosofin sedan Descartes i grunden intresserat sig för makt. "Den moderna teknikens väsen utgörs av inramning [gestell]", det vill säga att blottlägga naturen i syfte att göra den till en stående reserv, ett förrådsrum. "Fysiken som ren teori förmår sannerligen naturen att blotta sig" och eftersträvar att "snärja" den "som en beräkningsbar organisation av krafter" 58 ; Merchant sätter detta i samband med det förkapitalistiska framåtskridandet 59 : Den filosofi som förkunnade att världen var en jättelik maskin förfärdigad av overksamma partiklar i ständig rörelse utformas vid en tidpunkt när nya och mer effektiva typer av maskiner möjliggjorde snabb expansion av handel och köpenskap. Förbättrade transportmedel, navigationsmetoder, väg- och kanalbyggen, utvecklingen inom gruvtekniken, förädling av metaller och valuta samt framsteg i fråga om ballistiska maskiner stod i samklang med bilden av ett mekanisk kosmos. Dessa socioekonomiska syften kunde förverkligas genom gruvdrift för att utvinna guld, koppar, järn och kol, genom skogsavverkning för att raffinera malmer och genom skeppsbyggnation för att få transportmedel till produkterna. Världssjälens död och avlägsnandet av naturens andar gav ökat stöd åt den stigande ödeläggelsen av miljön genom att avlägsna alla skrupler som kunde hänga samman med uppfattningen att naturen var en levande organism. Mekanismen tillhandahöll i stället en bild av den naturliga världen som tycktes göra den mer rationell, förutsägbar och därigenom möjlig att manipulera. Det atomistiska, eller meristiska 60 synsättet på naturen, samhället och människan kom, att påverka den västerländska tankeekologin på ett oerhört ingående sätt, vilket kom att utgöra mönstret för den västerländska common sense-uppfattningen fram till våra dagar. Trots att många andra filosofier stod till förfogande (aristotelismen, stoicismen, gnosticismen, hermetismen, magin, naturalismen och animismen) kom den dominerande europeiska ideologin att styras av maskinens kännetecken 61 och förmåga att skapa erfarenheter Prigogine & Stengers (1985):49 58 Merchant:246 & Prigogine & Stengers (1985):36 59 Merchant: Helheten skall s.a.s. begripas utgående från delarna [ ] Helheter, som kan förstås på detta sätt, kallas ibland för meristiska, (av grekiskans meros, del) [ ] Motsatsen till en meristisk metodologi är en holistisk (av grekiskans holos, hel) (von Wright 1986:48) 61 En maskin är mer eller mindre ändamålsenlig. Man kan göra vilka ingrepp som helst för att förbättra den, eller man kan låta den förfalla och bli förstörd. Om man överför detta på naturen, ger det upphov till just den dominerande, cyniskt utnyttjande inställning. (Naess (1982):101) 62 Merchant:245 11

12 De kunskapsteoretiska antaganden, som växte ur detta synsätt, kan sammanfattas med följande skiss 63 : Baserad på dessa fem antaganden om verklighetens natur har vetenskapen sedan talet allmänt ansets vara objektiv, värdeneutral, och av sammanhanget oberoende kunskap om yttervärlden 64. Denna i modern tid mycket kritiserade hållning kallar Donna Haraway för gudatricket 65. Antropologen och filosofen Gregory Bateson sammanfattar denna utveckling 66 : Från vad vi känner till genom tidigt källmaterial förefaller det antropologiskt sett, som om det sociala människan hämtade ledtrådar på det samhälle hon levde i. Det vill säga, hon identifierade sig med eller levde sig in i den naturliga världen runt om henne och tog den inlevelse som vägledare för sin egen sociala organisation och för sina egna teorier om sin egen psykologi. Den här var det som kallades för totemism. På sätt och vis var det bara dumheter, med det var mindre dumt än det mesta vi gör idag, eftersom den naturliga världen runt omkring oss faktiskt har den allmänna, systematiska strukturen och därför är en passande metaforisk källa för människornas möjligheter att förstå sig själv i sin sociala organisation. Nästa steg verkar ha varit att vända på förloppet och hämta ledtrådar ifrån människan själv och tillämpa dessa på den naturliga världen runt om henne. Detta var animism, att utsträcka föreställningen om personlighet, psyke eller sinne till berg, floder, skogar och sådant. Det här var på många sätt inte heller någon dålig idé. Men steget därefter var att särskilja föreställningen om sinnet från den naturliga världen, och det är då vi får föreställningen om gudar. Men när man särskiljer sinnet från den struktur i vilken den är immanent 67, som i mänskliga 63 Merchant: Ibid. 65 Haraway (1991): Bateson (1998b):77 67 Immanens att vara inneboende i och oskiljaktig från; att existera genom (i motsats till transcendens). ( Medan tron på en immanent lag har sina rötter i den stoiska naturuppfattningen är tron på en utifrån pålagt [transcendent] lag en produkt av den judiskkristna världsbilden (Merchant:302)) 12

13 förhållanden, i det mänskliga samhället eller i ekosystemet, så anser jag att man därmed begår ett grundläggande misstag som med säkerhet till slut kommer att göra en illa. [ ] Har man teknologi som är tillräckligt effektiv för att verkligen kunna agera utifrån sina epistemologiska missuppfattningar och kunna anställa förödelse i den värld man lever i, då är felet dödligt. [Mina kursiveringar] Denna förödelse som Bateson varnar för miljöförstöring 68, klimatförändringar och utslagna människor - kan sägas härröra, via ett komplicerat samspel mellan mänsklig subjektivitet, icke-mänskliga aktörer, och sociokulturella fenomen, härrör ur dessa epistemologiska missuppfattningar. Det finns en ekologi av dåliga idéer 69, precis som det finns en ekologi av ogräs, och det är kännetecknande för systemet att det grundläggande felet fortplantar sig själv 70 ; Människan hade slutligen ställt sig utanför och ovanför sitt sammanhang. Prigogine sammanfattar träffande den vetenskapliga självsäkerheten och tron om att kunna avslöja naturens alla hemligheter 71 : Varje gång - under Laplaces tid, vid slutet av 1800-talet, eller till och med idag - tillkännagav fysikerna att fysiken var ett avslutat kapitel eller höll på att bli det. Det fanns bara en slutlig högborg, där naturen fortsatte sitt motstånd. När också detta väl hade fallit, skulle naturen bli lämnad försvarslös, besegrad och underkastad vår kunskap. På detta sätt upprepade de omedvetet den uråldriga trons ritual. Denna explosiva utveckling, som ibland kallas för moderniteten eller upplysningsprojektet 72, genomsyrades av en sällan skådad framstegsoptimism 73, vilket bland annat fick upplysningstänkaren Jean Antoine Condorcet under franska revolutionen, att utbrista: en dag kommer det ögonblick då solen bara lyser över fria människor som inte känns vid någon annan herre än sitt eget förnuft 74. Condorcets vackra idé om en enhetlig 75 upplysning, har med facit i hand, kanske inte riktigt införlivats man kan med fog påstå, att den mjuka upplysningen inte har följt den hårda (se not 72). Upplysningsprojektet, eller dess anda, har kritiserats kraftigt under 1900-talet från vitt skilda håll, men framför allt av filosofer som bekänner sig till den s.k. kritiska teorin inom Frankfurtskolan 76. Det centrala temat i Horkheimer och Adornos Upplysningens dialektik, sammanfattas av vetenskapsteoretikern Hellström 77 : Den moderna vetenskapen visar människan som frigörande sig från naturens tvång genom att civilisatoriskt behärska densamma. Denna process, menar 68 Bateson showed how living things, their attributes, and their behaviour are everywhere moulded by the communicative relations in which they are engaged. [...] For him, environmental crisis was a crisis of communication. (Hornborg 2006:6) 69 Guattari (2000):27 - kom att kalla detta för mental ekologi 70 Bateson (1998b):76 71 Prigogine & Stengers (1985):77 72 Sven-Eric Liedman gör en intressant distinktion mellan mjuk och hård upplysning. De exakta vetenskaperna, teknologin osv. skulle då kunna benämnas som hårda, medan de mjuka innefattar etiken, konsten, religionen, [filosofin] och den vetenskapliga världsbilden. (Liedman:27) 73 von Wright (1993):27 Kallar detta för Myten om Framsteget 74 Skrivet i Condorcets berömda bok om människans framsteg. (Liedman:15) 75 För Condorcet är framsteget inte begränsat till kunskapen. Det innebär också ett moraliskt fullkomnande av människan. (von Wright (1993):28) 76 Hellström (1999): Hellström (1999):193 13

14 Horkheimer och Adorno, har slagit över i ett behärskande av människan och hennes natur (vilket ju var det som skulle frigöras). Subjektets historia kommer härigenom att handla om förhållandet till naturen, och hänför sig således till naturbehärskandets historia. Förloppet har varit en dubbel simultan förelse, där subjektet har frigjort sig från naturen, men där subjektet även frigjort sig från sin egen natur. Det subjekt som utträtt ur naturen genom att bli dess herre, är ingenting annat än en bild av detta herravälde. Människorna betalar för sin maktutvidgning genom ett förfrämlingande inför den natur som de frigjort sig i. Upplysningens projekt är att befria människorna från naturen och insätta de som herrar. Projektet syftar till att göra slut på alla myter och införa vetande. Denna process, att träda ut ur naturen, innebär enligt den kritiska teorin ofrånkomligt att göra våld mot den. Vetenskapen utövar våld mot föremålen, och är i sig själv destruktiv, därför att den är teknisk, exploaterande i sin åtskillnad mellan subjektobjekt, människa-natur, där de exploaterande objekten ofta blir andra människor. Förnuftet blir instrumentellt i samhället precis som i vetenskapen. Det blir ett instrument och ett medel att nå mål som inte själva berättigas med förnuftet. Naturen blir objektiv och människan reduceras till en diffus referenspunkt i det dagliga samtalet. Den kvalitativa försvinner i livsvärlden. Den kritiska teorin menar at upplysningens rationalitet på detta sätt genomsyrar allting i samhället. Kritiken mot den ontologiska åtskillnaden mellan människa och natur, återkommer som synes hos den tidiga Frankfurtskolan. Arne Naess menar att vetenskapen inte behöver vara exploaterande, såvida den styrs av normativa etiska regler 78 : J R Ambler skriver följande om ett folk i södra USA (gränsområdet Arizona, New Mexico, Colorado och Nevada) som levde före Columbus: De ödelade stora delar av sina skogar, kastade avfallet framför ingången till sina bostäder, förorsakade att tonvis av det övre jordlagret eroderade och tömdes på näringsämnen, och de fyllde sina lungor med sot från eldstaden (Heinegg 1978, s 67). [ ] Naturfientliga filosofier är inte mer vetenskapliga än naturvänliga filosofier. Naturfientlig politik är inte mer vetenskaplig än naturvänlig politik, Eftersom den vetenskapliga kunskapen är fragmentarisk, krävs det en filosofisk grundval. Den naturvänliga eller naturfientliga överförs då från filosofisk bakgrund till vetenskaplig praxis. [ ] Den hypotetisk-deduktiva metoden har plockats ut som den skyldige vad gäller tendensen att göra ingrepp i och övergrepp på naturen. Experiment har formen av ingrepp, och kontroll (prövningen) av hypoteser innebär kanske en kontroll av fenomen? Förutsägelsefunktionen syftar kanske till att behärska framtida naturhändelser? Prévoir est pouvour förutsägelse är makt. Det tycks emellertid som om denna kritiska syn är något okritisk. Och Naess menar vidare att hela mänskligheten skulle kunna utföra experiment utan förstörelse och grymheter, förutsatt att det skedde inom ramen för en icke-våldsfilosofi 79 och tillägger, att trots att anklagelserna för naturförstöring varit starkast formulerade inom ekologiska kretsar, så är det snarare ekosofin, alltså filosofi inspirerad av ekologi, som karaktäriseras av grundläggande normer mot förstörelsen 80. Bertrand Russel är inne på samma 78 Naess (1982): Ibid., s Ibid., s

15 spår: I motsats till religionen 81 är den [vetenskapen] etiskt indifferent: den ger människan en känsla av att hon kan göra underverk men säger icke, hur dessa bör vara beskaffade 82. Bertrand Russel avslutar stycket där han betonar nödvändigheten av en sund filosofi som grundval för mänskligt handlande. Som vi kan se, påkallar den ontologiska åtskillnaden 83 mellan människa och natur (samma sak gäller det för en monistisk/icke-dualistisk ontologi 84 ), tillsammans med arvet från den judisk-kristna traditionen, det vill säga den hierarkiska taxonomin (människa-djur-växtmineral), ett akut behov av nya etiska normer 85, alternativt (eller kombinerat med) reviderade antaganden om vår omvärld. Donna Haraway efterfrågar en annan slags vetenskaplig diskurs 86 : I want to find a concept for telling an history of sciense that does not depend on the dualism between active and passive, culture and nature, human and animal, social and natural. Kanske kan termodynamiken, ekologin, systemteorin, cybernetiken och semiotiken visa oss vägen bort från de grundläggande epistemologiska misstagen 87, som härskar inom västerländska tankeekologierna; kanske kan vi komma bort från vetenskapens universalistiska anspråk; bort från vulgära ideologiska projekt grundade på visshetens illusioner; bort från positivistisk social ingenjörskonst; bort från fundamentalistisk scientism 88 : Till dessa fundamentalistiska läror vill jag också räkna den hållning som jag kallar för scientism. Termen avser tron att naturvetenskap och teknologi förmår lösa de problem som deras egna framgångar till stor del bär ansvaret för, och att de kan anpassa oss till en livsstil lämpad för en ny era i mänsklighetens historia. De förnuftsgåvor som på sin tid gjorde människan till alltings mått kommer så småningom också att göra henne herre över sitt eget öde. Om emellertid dessa förnuftsgåvor har förkrympts och begränsats till vetenskapens och teknologins instrumentella värdedimension, fruktar jag att denna tro är en allvarlig tankevilla. Man kan konstatera att det finns många historiker och filosofer som sätter denna moderna antropocentriska epistem 89 i samband med de övergrepp, som den västerländska civilisationen kom att utgöra på sin omvärld: slaveri, imperialism, kolonialism, övergrepp på djur och 81 För att citatet inte skall missförstås så måste jag tydliggöra att Russel var skeptiskt mot religioner; detta är bara ett sätt att visa att religioner kan innehålla etiska påbud, tillskillnad mot vetenskapen. 82 Russel (1992): En annan intressant tänkare är Vandana Shiva, som menar att den modern vetenskap behandlar jorden som en tom och passiv behållare, redo att fyllas med människans senaste påfund. Shiva påpekar att med det dualistiska sättet att dela in världen betraktas naturen (liksom kvinnan) som underordnad och passiv trots att naturens starka sida i själva verket är aktivitet. (Alander 2007:26) 84 Det uppstår intressanta etiska problemställningar i en värld där det inte råder några ontologiska åtskillnader mellan djur, människor, växter, mineraler och landskap; detta problem försöker t.ex. Arne Naess utveckla i sin speciella variant av gestaltontologisk ekosofi inspirerad av Spinoza (Ekosofi T). 85 Det finns de som menar att vi borde återinrätta en slags grön etik (Weston 2004) som bygger på en Jag-Du relation med vår omvärld, istället för en Jag-Det relation. (Se Martin Buber, Jag och Du ) 86 Haraway (1989):8 87 Bateson (1998b):77 88 von Wright (1993):83 89 För epistem-begreppet, se Foucalt, The order of Things 15

16 människor, exploatering av naturresurser och kulturer, krig 90, klimatförändringar och miljöförstöring. Gregory Bateson skriver 91 : Till att börja med har vi ödmjukhet, och jag för inte fram detta som en moralisk princip, motbjudande för ett stort antal människor, utan helt enkelt som ett inslag i vetenskaplig filosofi. Det kanske allra värsta missödet under tiden för det industriella genombrottet var den enorma ökningen av vetenskaplig arrogans. Vi hade upptäckt hur man gör lokomotiv och andra maskiner. [...] den västerländska människan såg sig själv som en autokrat, med fullständig makt över ett universum som var gjord av fysik och kemi. Och de biologiska fenomenen skulle slutligen komma att kunna kontrolleras som processerna i ett provrör. Evolutionen var historien om hur organismen lärde sig allt fler knep för att kunna kontrollera omgivningen; och människan hade bättre knep än någon annan varelse. Aldrig förut har Europa spelat en så dominerande roll i förhållande till den övriga världen som under de tretton decennier vilka skiljer de bägge största revolutionära omvälvningarna i vår världsdels historia 92. Ångmaskin med dubbelverkande arbetscylinder. Ritning från 1784, fabrikat Boulton & Watt, England. (Källa Wikipedia) 90 Bateson (1998b):200 Godtyckliga gränslinjer [dualismer] som var lämpliga för att kunna analysera data blir alltför lätt frontlinjer där vi försöker slå ihjäl en fiende eller exploatera en miljö. 91 Ibid., s von Wright (1993):30 16

17 Oordningens återkomst och Naturens nödvändiga död För att komma vidare är jag nödgad att raskt hoppa över industrialismens utbredning, teknosystemets expansion 93, och den romantiska periodens reaktion mot förnuftstron och den mekanistiska världsbilden 94. En oerhört viktig händelse inom den västerländska tankeekologin som kan tillskrivas evolutionsbiologen Lamarc är att den klassiska taxonomin (människan, djur, växt, bakterie) där hierarkin bestod av en serie deduktiva steg, från det mest fulländade till det mest simpla eller enkla, kom att vändas upp och ned. Att vända upp och ned på taxonomin var det mest häpnadsväckande bedrifter som någonsin ägt rum enligt Bateson 95. Evolutionsteorin förde också in element av slump och irreversibilitet i vetenskapen 96 : Darwins teori börjar med antagandet om spontana fluktuationer hos raser, varefter urvalet leder till en irreversibel biologisk utveckling. Vi har alltså precis som hos Boltzmann ett inslag av slump, som leder till irreversibilitet. Ändå blir resultatet mycket olika. Boltzmanns tolkning leder till att begynnelsevillkoren glöms bort, en förintelse av utgångsstrukturerna, medan den darwinistiska evolutionen är förknippad med självorganiserande och ständigt ökande komplexitet. Den mekanistiska naturuppfattningen, utvecklad av 1600-talets naturfilosofer och grundad på västerländsk matematisk tradition, som går tillbaks till Platon, dominerar fortfarande vår vetenskap 97. Den reduktionistiska giltighetshierarki bland vetenskaperna som först föreslogs på 1800-talet av den franske positivisten Auguste Comte, omfattas alltså fortfarande i stor utsträckning av intellektuella, så att de mest matematiska och högteoretiska vetenskaperna intar den mest aktade ställningen. 98 Men den klassiska världsbilden som växte fram under den moderna epistemet börjar nu sakta att luckras upp 99 : En av denna världsbilds grundläggande begreppsliga förutsättningar man kunde kalla den ett krav eller postulat är tanken att allt skeende i naturen är strängt lagbundet. Därav följer att alla åtminstone alla viktiga företeelser kan förklaras som resultat av regelbundet verkande orsaker. Upprepar sig orsakerna kan man förutse verkningarna; kan orsakerna reproduceras så kan också verkningarna artificiellt framkallas, eller undertryckas. [ ] Sålunda blir i sista hand vår kännedom om naturlagarna ett medel att dirigera och kontrollera skeenden i naturen. En världsbild som är uppbyggdd kring begreppen lagbundenhet, förklaring, förutsägbarhet och kontroll kan kallas kausalt deterministiskt. Sådan är, eller riktigare, var den västerländska vetenskapens klassiska världsbild. [ ] I början av vårt sekel [1900-talet] inträffade inom naturvetenskapen stora interna förändringar som kan sägas ha ruckat på några av den klassiska världsbildens grundpelare närmast i fråga om kausaliteten i naturen. 93 von Wright (1993):49 Alliansen mellan vetenskap, teknik och industri kan kallas för ett teknosystem. 94 Viktiga förgrundsfigurer: Nietzsche, Bergson och Whitehead. 95 Bateson (1998b):34 96 Prigogine & Stengers (1985): Merchant: Ibid. 99 von Wright (1993):135 17

18 Vår syn på naturen håller på att genomgå en radikal förändring i riktning mot mångfald, tidsförlopp och komplexitet 100. Under lång tid dominerades den västerländska vetenskapen av en mekanistisk världsåskådning. I denna åskådning uppenbarade sig världen som en väldig, automatisk maskin. Nu inser vi att vi lever i en pluralistisk värld. 101 Denna övergång leder till ett nytt materiebegrepp, materia som är "aktiv", eftersom materien leder till irreversibla processer, och irreversibla processer organiserar materia 102. Vi har upptäckt att irreversibiliteten, långtifrån vara en illusion, spelar en väsentlig roll i naturen och ligger till grund för de flesta självorganiserande processer. Vi befinner oss i en värld, där reversibilitet och determinism endast gäller för begränsade fall, medan irreversibiliteten och slumpmässighet är regel 103. Vi kan inte heller tala om system i jämvikt och balans. Under lång-ifrån-jämvikt förhållanden kan vi iaktta övergångar från oordning, från termiskt kaos, till ordning. Det kan uppstå nya dynamiska tillstånd hos materien, vilka avspeglar den växelverkan som ett givet system har med sin omgivning. Fysikern Ilya Prigogine kom att kalla dessa nya strukturer för dissipativa strukturer, för att betona de dissipativa 104 förloppens konstruktiva roll i dess uppkomst 105. Det viktigaste fältet för detta synsätt kom att bli termodynamiken 106. En annan intressant utveckling i modern tid är att Lucretius atomlära återigen fått förnyat aktualitet; det var Lucretius atomlära, där materien ansågs som aktiv och turbulent, som fick mekanisterna Gassendi och Descartes utvecklas i olika inriktningar på 1600-talet (se not 51). Som filosofen Michael Serres har påpekat så var de tidiga atomisterna intresserade av turbulent strömning, där turbulens var en av de viktigaste inspirationsskällorna till den lucretianska fysiken. Ilya Prigogine forstsätter 107 : Ibland, skrev Lucretius, så händer det på oförutsägbar tid och plats att atomernas universella fall störs av en mycket liten avvikelse clinamen. Den virvel som blir följden av detta ger upphov till världen och alla naturens ting. Clinamen, denna spontana, oförutsägbara störning, har ofta kritiserats som en av de stora svagheterna i den lucretianska fysiken, som något som införts ad hoc. I själva verket är det precis tvärtom: clinamen är ett försök att förklara sådana händelser som att en laminär strömning upphör att vara stabil och spontant övergår till turbulent strömning. Idag prövar experterna den hydrodynamiska stabiliteten i en vätskeström genom att införa en störning, som uttrycker inverkan av att molekylär oordning läggs till medelströmmen. Vi är verkligen inte så långt från Lucretius clinamen! Även om turbulent strömning ter sig oregelbunden eller kaotisk i makroskopiskt skala, så är det tvärtom högst organiserad i den mikroskopiska skalan. Turbulensen svarar mot ett samordnat uppförande hos miljoner och åter miljoner molekyler på ett flertal rums- och tidsskalor. Sedd på dettaa sätt blir övergången från laminär strömning till turbulens en självorganiserande process. 100 Dock kan man med fog påstå att vår common-sense världsbild, inte har följt de upptäckterna som fysiken/kemin och biologin har gjort de senaste decennierna; man kan tala om en eftersläpning. M.a.o. det har ännu inte skett en fasförskjutning ( phase transition ) inom det västerländska tankeekologierna. 101 Prigogine & Stengers (1985):1 102 Ibid., s Ibid., s Utspridning (av energi, en utspridning som gör att energin blir oanvändbar) 105 Ibid., s Ibid., s. 127 Termodynamiken [blev] fysikens första svar på problemet med naturens komplexitet. Detta svar uttrycktes i dissipation av energi, bortglömmande av begynnelsevillkor och en utveckling mot oordning. 107 Ibid., s

19 Karl Palmås kallar detta ontologiska ramverk- med utgångspunkt från den lucretianska fysiken - för flödesontologi 108 : Denna flödesontologi tar sin utgångspunkt i Lucretius idéer om clinamen, de slumpmässiga avvikelser i partiklars banor som skapar kollisioner med andra partiklar, turbulenser, och struktur. Liv uppstår ur turbulens och dynamik, endast det döda befinner sig i jämvikt. Ett sådant förhållningssätt är på många sätt antitetiskt mot modern västerländsk vetenskap, som valt bort Lucretius ontologi till förmån för Platons. Den moderna världsbilden beskriver därför ordning och liv i termer av jämvikt och stasis. Ting antas ha en transcendent essens som ger dem en fix identitet. Lucretius idé om clinamen börjar dock få sin upprättelse. Hydrodynamik och komplexitetsteori har visat hur materia spontant inordnar sig flödar enligt särskilda mönster, och därmed börjar uppvisa systematiska,»emergenta» egenskaper. Med andra ord, tings identitet uppstår ur immanenta tillblivelseprocesser. Som Karl Palmås påpekar kommer detta att påverka på hur vi ser på vår omvärld 109 : Filosofer, samhällsvetare och konstnärer kan återigen tro på en sinnesoberoende verklighet, utan att för den delen acceptera existensen av Platonska essenser och den determinism dessa medför. Struktur och ordning kan beskrivas på ett konkret vis, som inte gör en särskiljning mellan naturvetarnas objekt och kulturvetarnas subjekt. Ekonomiska och kulturella flöden är inte bara ömsesidigt konstituerande, de följer även samma flödesmönster. Man kan se detta som en början till en utveckling för att överbrygga den historiskt djupa klyfta mellan naturvetenskap och andra vetenskapsfält, som humaniora, etnologi, filosofi och psykologi. Gregory Bateson, som vi redan är bekanta med, etablerade - via cybernetiken redan på 1970-talet fruktbara perspektiv för hur vi uppfattar vår omvärld vår epistemologi; Bateson postulerade att beskrivningen av vår omvärld kan delas upp i två nivåer 110 : Pleroma, den råa fysiska värld som bara styrs av krafter och påverkan, och Creatura, den värld som styrs av distinktioner och skillnader. [...] Det som går från landskapet till kartan är underrättelser om skillnader och samtidigt insåg jag att underrättelser om skillnader var synonym för information. Människan står därmed alltid»tolkande» och»kommunicerande» till sin omgivning, som den själv är delaktig i (påverkar) - vilket är en oerhört viktig insikt. Bateson insåg därmed att det inte kunde föreligga en tudelning mellan tanke och materia 111 : Istället för den gamla kartesianska dualismen, som såg ande 112 [ mind ] och materia som distinkta substanser, tänker jag diskutera vad som kännetecknar andliga processer, eller tänkande, i ordets vidaste bemärkelse och vilket 108 Palmås (2007): Ibid. 110 Bateson (1988): Ibid., s Ande ( mind ) är enligt Bateson ett system som är förmöget till andliga processer eller tänkande (ee inkluderar inte medvetande och de hör inte nödvändigtvis till en enskild organism). Jag tänker konsekvent byta ut ande mot mind i texten då ande enligt mig har en missvisande etymologi. 19

20 förhållande som råder mellan "tänkande" och den materiella världen. Till kategorin andliga processer, hör ett antal fenomen som de flesta människor inte föreställer sig som tanke-processer. Jag tar t.ex. med de processer med vilka ni och jag utvecklas anatomiskt: sådana föreskrifter, felaktiga begynnelser och självkorrigeringar, anpasslighet efter omständigheterna osv, som har bidragit till embryots differentiering och utveckling. Embryologi är för mig en andlig process. [...] Förutom dessa två stora fenomen - den biologiska evolutionen och embryologin - inkluderar alla de mindre utbyten av informationer och föreskrifter som äger rum inom och mellan organismer, som vi i sin helhet kallar för liv. Överallt där information - eller jämförelser - är väsentliga för våra förklaringar, där finns faktiskt enligt min mening andliga processer. Information kan definieras som en "skillnad som gör skillnad". Ett sinnesorgan är något som jämför, en anordning som svarar på skillnader. [...] trycksvärtan på denna sida är materiell, men trycksvärtan är inte min tanke. Inte ens på den mest elementära nivån är trycksvärtan en signal eller ett meddelande. Det är skillnaden mellan pappret och trycksvärtan som är signalen. [...] den döda materian är full av information. Men den informationen är helt och hållet vår; den är del av våra livsprocesser. Det är många forskare inom teoretisk biologi som har noterat att Batesons insikter stämmer i hög grad överens med teoribildningen inom semiotisk biologi (se not 129) Hoffmeyer konstaterar att Batesons insikter tycks ha utvecklats parallellt, utan några som helt referenser till den samtida semiotiska forskningen 113. Den döda materians värld, Pleroma, som beskrivs av fysikens och kemins lagar, innehåller inte i sig någon beskrivning, En sten svarar inte på information och använder sig inte av föreskrifter, eller information eller trial-and-error i sin inre organisation. [...] den informationen är helt och håller vår; den är en del av våra livsprocesser. [...] Stenen utsätts för "krafter" och "påverkan", men svarar inte på skillnader. [...] Den varken använder eller innehåller information. [...] "Den" är inte ens ett det, utom då jag skiljer den från resten av den döda materien. [...] Vad som sker med stenen och vad den gör när ingen är närvarande är inte en del av någon levande varelsers andliga processer. För att bli det måste den på något sätt skapa och motta underrättelser. Ni måste förstå att även om Pleroma saknar tänkande eller information, innehåller den ändå - är den matrisen för - många andra slags regelbundenheter. Tröghet, orsak och verkan, förbindelser och brytningar av förbindelser, osv. - dessa regelbundenheter är ( i brist på ett bättre ord) immanenta i Pleroma. Även om det kan översättas (återigen i brist på bättre ord) till Creaturas språk (bara där språk kan existera) förblir den materiella världen fortfarande oåtkomlig, den kantianska Ding an sich som man inte kan komma in på livet 114. Bateson betonar att även om det föreligger en märkbar dualism i denna dikotomi mellan Creatura och Pleroma är det viktigt att vara klar över att dessa två inte på något sätt är separata eller oskiljbara, förutom som nivåer av beskrivningar 115. För att gå vidare måste vi förstå hur Bateson definierar ande [mind]: 113 Hoffmeyer, Encyclopedia of Semiotics. P.Bouissac (ed.), New York: Oxford University Press. 114 Bateson (1988): Ibid., s.29 20

Instuderingsfrågor Frågorna utgår från den litteratur som är aktuell under VT14. Observera att frågorna liksom tentamen täcker hela kurslitteraturen, inklusive Axplock och Frängsmyrs Svensk idéhistoria.

Läs mer

Teoretiska skäl att tro på Gud

Teoretiska skäl att tro på Gud Teoretiska skäl att tro på Gud 1 A priori, oberoende av erfarenheten. Poäng: Det ligger i själva begreppet om Gud att Gud måste existera. Det ligger i begreppet om Gud att Gud är ett absolut fullkomligt

Läs mer

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 1. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu. Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Kunskap och sanning Ontologi (ontos = varande och logia = lära) läran om det som är Hur är världen och tingen beskaffade?

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

Livsfilosofins ursprung

Livsfilosofins ursprung Livsfilosofins ursprung Idag vet vi med ganska stor säkerhet att det för cirka 50 000 år sedan uppstod en stor förändring av människosläktets gener. En helt ny ras av människor fanns plötsligt på vår planet.

Läs mer

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc!

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiösa föreställningar är vanligt förekommande, men inte

Läs mer

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv!

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv! Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP Jesu uppståndelse: Vägen till ett förvandlat liv! (1 Kor. 15:1-58 ) 1. Två missförstånd som hör samman När Paulus nu närmar sig slutet av sitt brev, så vill han visa att Kristi

Läs mer

Martin Heidegger. 2. Jaget kan inte existera isolerat från sin omvärld. Jag kan endast existera genom att "vara-riktad-mot" föremål i min omvärld.

Martin Heidegger. 2. Jaget kan inte existera isolerat från sin omvärld. Jag kan endast existera genom att vara-riktad-mot föremål i min omvärld. Martin Heidegger Martin Heidegger (1889-1976) var elev till Husserl och har tagit starka intryck av dennes fenomenologiska filosofi. På viktiga punkter avvek dock Heidegger från sin lärare. För Husserl

Läs mer

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET Genom seklerna har kvinnan fungerat som en spegel med magisk kraft att avbilda mannen dubbelt så stor som han är.. - Virginia Woolf ALLMÄNT OM ARV, MILJÖ OCH SYNEN PÅ KVINNAN Genus = könet är en social

Läs mer

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet Sociologisk teori sociologi 2.0 Magnus Nilsson Karlstad universitet Teori, metod och empiri är grundläggande byggstenar i det vetenskapliga arbetet. Med hjälp av teori kan man få sin analys att lyfta,

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Moralfilosofi. Föreläsning 5 Moralfilosofi Föreläsning 5 Naturalism Naturalism Form av kognitivism Naturalismen säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas empiriskt och vara sanna eller

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att Sida 1 av 5 Åk. 7 Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna känna till hur människor under jägarstenåldern försörjde sig kunna redogöra för hur livsvillkoren förändrades vid övergången

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Livsåskådningsforskning - vad är det? Föreläsning på Cemus' kurs om Hållbar utveckling: värderingar, världsbilder och visioner den 29 januari 2015

Livsåskådningsforskning - vad är det? Föreläsning på Cemus' kurs om Hållbar utveckling: värderingar, världsbilder och visioner den 29 januari 2015 Livsåskådningsforskning - vad är det? Föreläsning på Cemus' kurs om Hållbar utveckling: värderingar, världsbilder och visioner den 29 januari 2015 av Carl Reinhold Bråkenhielm (professor emeritus, Uppsala

Läs mer

Fysik Kunskapens användning

Fysik Kunskapens användning Delmål Delmål 2010-06-14 Fysik Kunskapens användning utvecklar sin förmåga att göra kvantitativa, kvalitativa och etiska bedömningar av konsekvenser av mänskliga verksamheter och olika tekniska konstruktioner

Läs mer

Vad är en Mukti Deeksha?

Vad är en Mukti Deeksha? Vad är en Mukti Deeksha? HISTORIA I alla antika traditioner och speciellt inom skolan Guru Sishya Sampradhaya (tradition där kunskap ges från Mästare till lärjunge, direkt uppenbarelse) har Deeksha-cermonin

Läs mer

Ämnesplan i Fysik Treälven

Ämnesplan i Fysik Treälven Ämnesplan i Fysik Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Fysik Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Mål för godkänt skolår 9 utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska

Läs mer

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner Om ämnet Biologi De naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi har ett gemensamt vetenskapligt ursprung och syftar till att ge eleverna kunskaper om naturvetenskapens karaktär, om den naturvetenskapliga

Läs mer

Lärarhandledning högstadiet

Lärarhandledning högstadiet Lärarhandledning högstadiet Kära lärare, Vi är glada över att ni kommer och besöker Tycho Brahemuseet tillsammans med er klass! Denna handledning är tänkt som ett erbjudande för dem som kan tänka sig att

Läs mer

Grundformuleringen av det kategoriska imperativet

Grundformuleringen av det kategoriska imperativet Grundformuleringen av det kategoriska imperativet Det kategoriska imperativet är alltså bara ett enda, nämligen: Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag

Läs mer

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Samhällskunskap Religion Biologi Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. (bib) Vardagliga moraliska frågor

Läs mer

KATEKES FÖR VUXNA? Skapelsen

KATEKES FÖR VUXNA? Skapelsen KATEKES FÖR VUXNA? Skapelsen Dagens fysiker anser att det vid världens begynnelse fanns ett urstoft. Det utgick även de gamla grekerna från. De kallade detta urämne, urtillstånd, arche på grekiska. Allt

Läs mer

Utdrag ur encyklikan

Utdrag ur encyklikan Sanningens strålglans 1993 Johannes Paulus II Veritas Förlag, 2011 Utdrag ur encyklikan Samvetets rådslag 57 Den text från Romarbrevet som hjälpt oss att fatta det väsentliga i naturlagen antyder också

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng.

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng. Religionshistoria I Abrahamitiska religioner, 7,5 hp Skriv namn och personnummer på omslaget! På alla papper som innehåller svar skall du skriva den siffra du tilldelats, men inte något annat som gör att

Läs mer

FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273)

FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273) FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273) Inte heller jag dömer dig. Gå, och synda inte mer! (Joh 8:11) Det kommer ett starkt budskap från vår Herre

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV NUMEROLOGISKT NYHETSBREV Nr 11, november 2014 November är en Numerologisk 9månad i ett Numerologist 7år. "En utmanande månad med avslut och bokslut med möjlighet att vända mörker till ljus". Hej Bästa

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9)

2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9) Tro Hopp - Kärlek 2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9) Paulus föredöme (kap 9) Aposteln Paulus vet, att han aldrig kan påverka de troende att tänka och handla

Läs mer

4 PSÖ B-2015, S:TA EUGENIA, 26 APRIL Joh 10:11-18 Guds översättare

4 PSÖ B-2015, S:TA EUGENIA, 26 APRIL Joh 10:11-18 Guds översättare 4 PSÖ B-2015, S:TA EUGENIA, 26 APRIL Joh 10:11-18 Guds översättare Hur skulle man framställa Jesus Kristus? Det kanske var en fråga som de första kristna ställde sig. Honom fick man ju framställa i bild.

Läs mer

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Objektivitet Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Utgångspunkt Objektivitet och sanning: Är våra påståenden och tankar objektiva? I så fall handlar de om något som finns i världen om existerande

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kants etik Föreläsning 11 Kant utvecklade inte bara en etik utan också teorier i metafysik, epistemologi, religionsfilosofi, estetik,

Läs mer

Vad är vetenskap? Vetenskap är studerandet av den fysiska världen: Vad vi kan undersöka med våra 5 sinnen + teknologi Materia, energi, tid & rum

Vad är vetenskap? Vetenskap är studerandet av den fysiska världen: Vad vi kan undersöka med våra 5 sinnen + teknologi Materia, energi, tid & rum Gud och vetenskap - Kan man tro på både Gud och vetenskap samtidigt? - En fråga om fakta eller världsbilder? - Finns det vetenskapligt stöd för tron på Gud? Vad är vetenskap? Vetenskap är studerandet

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap?

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap? DEN BETYDELSEFULLA POPULÄRVETENSKAPEN Populärvetenskapen hyllas liksom den kritiseras, men ofta uteblir det djupgående resonemanget. Ikaros korresponderade med Kaj Johansson, idéhistoriker vid Göteborgs

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion Den stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst Splittringen av den katolska

Läs mer

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism Värdeepistemologi Föreläsning 8 Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap Vad innebär det att veta ngt?, Hur kan vi

Läs mer

Den romerska republiken var en form av demokrati, men som främst gynnade de rika

Den romerska republiken var en form av demokrati, men som främst gynnade de rika Bild: Giovanni Dall'Orto Varghona med tvillingarna Romulus och Remus. I romersk mytologi var det Romulus som grundade staden Rom. SPQR är en förkortning för "senaten och det romerska folket". Romarriket

Läs mer

DE HÖGA MÄSTARNAS PROJEKT SYFTAR TILL ATT ÄNDRA MÄNSKLIGHETENS INRIKTNING GENOM ATT FÖRA FRAM NY KUNSKAP

DE HÖGA MÄSTARNAS PROJEKT SYFTAR TILL ATT ÄNDRA MÄNSKLIGHETENS INRIKTNING GENOM ATT FÖRA FRAM NY KUNSKAP 1 DE HÖGA MÄSTARNAS PROJEKT SYFTAR TILL ATT ÄNDRA MÄNSKLIGHETENS INRIKTNING GENOM ATT FÖRA FRAM NY KUNSKAP PROJEKTETS BAKGRUND Under den andliga utveckling som jag har genomgått från hösten 1999 och framåt

Läs mer

Står jag inför en människa som mitt Du, säger jag grundordet Jag-Du till henne, då är hon inte ett ting bland andra ting och består ej av ting.

Står jag inför en människa som mitt Du, säger jag grundordet Jag-Du till henne, då är hon inte ett ting bland andra ting och består ej av ting. Vår inre karta När två eller flera människor möts, möts också två eller flera världsbilder. Vi är var och en bärare av olika normer, värderingar och människosyner. Vi är formade av genetiskt arv, familj,

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några

Läs mer

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl Djuretik Henrik Ahlenius, Filosofiska institutionen LIME, Karolinska institutet Vetenskap, politik, strategi Vilken betydelse har djurförsök för vetenskapens framåtskridande? Vilka regler bör omgärda användningen

Läs mer

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

3 Hur ska vi uppfatta naturen?

3 Hur ska vi uppfatta naturen? 3 HUR SKA VI UPPFATTA NATUREN? 27 3 Hur ska vi uppfatta naturen? Vi människor är i naturen och lever av naturen. När vi människor reflekterar över naturen kan vi uppfatta den på olika sätt. Som en maskin

Läs mer

F i i db k d fi i i. Feminism-ordboksdefinition. 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta

F i i db k d fi i i. Feminism-ordboksdefinition. 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta Line Holth line.holth@kau.se 070-6457691 F i i db k d fi i i Feminism-ordboksdefinition 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta förhållande bör ändras Synlig ojämlikhet Politisk/ekonomiska sfären

Läs mer

PRIMITIV, CIVILISERAD, BARNSLIG

PRIMITIV, CIVILISERAD, BARNSLIG PRIMITIV, CIVILISERAD, BARNSLIG Av fil. lic., teol. kand. GÖTE KLINGBERG, Gävle MAN möter i kulturhistoriska framställningar ofta motsatsen mellan naturfolk och kulturfolk, mellan primitiva och civiliserade

Läs mer

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program SKOLFS 1999:12 Utkom från trycket den 1 februari 2000 Senaste lydelse av Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Social dynamik Grundantaganden handlar om fantasier, om att man ersätter den verkliga uppgiften med en fantiserad

Social dynamik Grundantaganden handlar om fantasier, om att man ersätter den verkliga uppgiften med en fantiserad Social dynamik Grundantaganden handlar om fantasier, om att man ersätter den verkliga uppgiften med en fantiserad. De faror som finns i verkliga uppgifter behöver inte vara stora, utan det handlar om att

Läs mer

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL Kristina Wennergren HUR VI SKADAR OCH SKADAS AV VARANDRAS PRAT I min första bok INRE HARMONI (1988) skrev jag ett kapitel om baktal. I min andra bok INRE RESOR (1989) fick jag

Läs mer

Kursplan för Naturorienterande ämnen

Kursplan för Naturorienterande ämnen Kursplan för Naturorienterande ämnen Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 ÄMNEN: Biologi Fysik Kemi BIOLOGI, FYSIK, KEMI Den gemensamma kursplanetexten, utformad i ett naturorienterande perspektiv, utgör

Läs mer

Varför talar ingen om Suhrawardi?

Varför talar ingen om Suhrawardi? Om islamisk filosofi i västerländsk idéhistoria Klas Grinell, universitetslektor i idé- och lärdomshistoria Filosofen Shihab al-din Suhrawardi levde enligt vårt sätt att indela tidens gång under andra

Läs mer

i frågan»hur bör vi leva?«

i frågan»hur bör vi leva?« i frågan»hur bör vi leva?« 1 Auktoriteterna Platon och Ari stoteles menar båda att filosofin börjar med förundran. Människor förundrades över olika naturfenomen som de fann förvånande. De förbryllades

Läs mer

Vissa företeelser övertygelser, evidens, kunskap, sanning, värden osv. är beroende av subjekt, språk/språkområde, kultur, epok, paradigm, etc.

Vissa företeelser övertygelser, evidens, kunskap, sanning, värden osv. är beroende av subjekt, språk/språkområde, kultur, epok, paradigm, etc. Relativism Vissa företeelser övertygelser, evidens, kunskap, sanning, värden osv. är beroende av subjekt, språk/språkområde, kultur, epok, paradigm, etc. Kan formuleras som ett rimligt påpekande om exempelvis

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

Framtida kompetenser inom småbarnspedagogiken

Framtida kompetenser inom småbarnspedagogiken Framtida kompetenser inom småbarnspedagogiken Jan-Erik Mansikka, universitetslektor i pedagogik 13.09.2016 Institutionen för beteendevetenskaper Pedagogik (pedagogen) i gapet mellan det förgångna och framtiden

Läs mer

inlaga_978-91-88552-84-6.indd 9 2009-03-27 01:26:14

inlaga_978-91-88552-84-6.indd 9 2009-03-27 01:26:14 1 i n l e d n i n g Denna bok, I glädje och sorg, vill bidra till reflektion över vad det innebär att predika vid vigsel respektive begravning. Det har skrivits hyllmeter om hur man predikar. Varför då

Läs mer

Den som är född av Gud syndar inte

Den som är född av Gud syndar inte Den som är född av Gud syndar inte Bibliothèque Nationale de France Serafer stående kring den gudomliga tronen Petites Heures de Jean de Berry (1300-talet, Frankrike). Änglarna är i oupphörlig tjänande

Läs mer

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426.

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Ovanför våran säng där hemma så hänger det en gammal tavla. Den föreställer den gode herden som i en kuslig och farlig terräng sträcker sig efter det förlorade

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Moralfilosofi. Föreläsning 12 Moralfilosofi Föreläsning 12 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

Holistics grundare berättar

Holistics grundare berättar Vår väg hela vägen Holistics grundare berättar När Holistic bildades hade vi en tydlig idé om vad vi ville åstadkomma genom företaget, nämligen att hjälpa människor bli friskare och samtidigt mer medvetna.

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Moralfilosofi. Föreläsning 12 Moralfilosofi Föreläsning 12 Dygdetik De normativa teorier som vi hitintills pratat om fokuserade på vad man bör (och inte bör) göra vilka handlingar som är rätt (eller fel) I dygdetiken är det centrala

Läs mer

Biskop Anders predikan. Den Heliga Familjens Fest. 30 december S:t Olai, Norrköping

Biskop Anders predikan. Den Heliga Familjens Fest. 30 december S:t Olai, Norrköping Biskop Anders predikan Den Heliga Familjens Fest 30 december 2013 S:t Olai, Norrköping På juldagen firade vi med stor glädje att Gud har blivit människa för vår skull. Idag på söndagen efter jul firar

Läs mer

Kommentar om Bevara Flatlusen på Nyheter24.se vii

Kommentar om Bevara Flatlusen på Nyheter24.se vii PARASITEN Projektet Bevara Flatlusen undrar varför flatlöss inte räknas som viktiga. Vilka argument används för att bevara biologisk mångfald, och vilka argument används för att definiera vilka arter

Läs mer

Varför forskar vi om elementarpartiklar? Svenska lärarare på CERN 2013-10-31 Tord Ekelöf, Uppsala universitet

Varför forskar vi om elementarpartiklar? Svenska lärarare på CERN 2013-10-31 Tord Ekelöf, Uppsala universitet Varför forskar vi om elementarpartiklar? 1 Large Hadron Collider LHC vid CERN i Genève Världens mest högenergetiska protonkrockare 2 Varför hög energi? Enligt kvantmekaniken medger hög energi att man kan

Läs mer

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I ISLAM

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I ISLAM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I ISLAM Eftersom Gud är människornas och universums absolute och ende Härskare, så är Han den högste Herren, Upprätthållaren, Livgivaren och den Barmhärtige, vars barmhärtighet omfattar

Läs mer

Uskavi Kristi förklaringsdag Mark 9:2-9

Uskavi Kristi förklaringsdag Mark 9:2-9 1 Uskavi 160710 Kristi förklaringsdag Mark 9:2-9 Det här har varit det bästa året i mitt liv sade en kvinna häromdagen, och kunde räkna upp en massa anledningar till det, och en av de viktigaste var att

Läs mer

Filosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet.

Filosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet. Filosofi 26.3.2010 Fråga 1. Vad grundar sig sanningen i vart och ett av följande påståenden på? a) En triangel har tre hörn. b) I Finland bor det fler än tio människor. c) Rökare dör vid yngre år än icke-rökare.

Läs mer

Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf

Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf Jag tänkte börja med att ställa er en fråga idag som du kan fundera en liten stund på med den som sitter bredvid dig. Och frågan är; vad innebär det att vara ödmjuk?

Läs mer

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

Tunadalskyrkan Mos 3:1-15, Matt 28:16-20 Jag har sett och hört

Tunadalskyrkan Mos 3:1-15, Matt 28:16-20 Jag har sett och hört Tunadalskyrkan 160522 2 Mos 3:1-15, Matt 28:16-20 Jag har sett och hört Ibland när man läser böcker eller ser på filmer så möts man av olika berättelser som till en början inte verkar ha något att göra

Läs mer

- Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön

- Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön - Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön - Språk och kön - - Män, kvinnor och språket - Få ämnen är så svåra att behandla som språket och dess influenser. Detta hävdar jag

Läs mer

Science-fiction, skräck och fantasy

Science-fiction, skräck och fantasy Science-fiction, skräck och fantasy Science-fiction Science fiction betyder ordagrant vetenskaplig fiktion. Realistiska spekulationer i alternativ och förändring. Science fiction hette ursprungligen scientification,

Läs mer

Välkommen vår nya "härskare" 8an 2015 års Numerologiska energi.

Välkommen vår nya härskare 8an 2015 års Numerologiska energi. NUMEROLOGISKT NYHETSBREV Nr 1, januari 2015 Välkommen vår nya "härskare" 8an 2015 års Numerologiska energi. God Fortsättning på det nya året. Det känns alltid lite grand som att bryta ny mark när man står

Läs mer

Från fattigdom till rikedom - ditt ekonomiska genombrott i 10 steg

Från fattigdom till rikedom - ditt ekonomiska genombrott i 10 steg Från fattigdom till rikedom - ditt ekonomiska genombrott i 10 steg STEG 1 Ändra ditt sätt att tänka De första stegen till det ekonomiska genombrottet och ekonomisk frihet handlar om förändringar inom dig.

Läs mer

Yoga som pragmatisk filosofi

Yoga som pragmatisk filosofi 1 Yoga som pragmatisk filosofi Föreläsning av Shri Shyam Sundar Goswami (I.1) Betydelsen av Yoga har hittills inte mött så mycket förståelse i västvärlden. Yoga har sin filosofiska bakgrund, men mycket

Läs mer

5.15 Religion. Mål för undervisningen

5.15 Religion. Mål för undervisningen 5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I

Läs mer

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen Tillsammans Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 Samling 1 Varför tillsammans? 6 1. Att ha gudstjänst tillsammans Samling 2 Varför samlas till gudstjänst? 8 Samling 3 Varför lovsjunga Gud

Läs mer

oändligt mer begränsad. Även om vi kom i kontakt med källan till full kunskap, skulle vi, sådana vi är, inte kunna taga emot den eller använda den,

oändligt mer begränsad. Även om vi kom i kontakt med källan till full kunskap, skulle vi, sådana vi är, inte kunna taga emot den eller använda den, KAPITEL VIII Människans plats i världen Begränsningar i vår uppfattning och tankeförmåga Kunskap är kunskap om allt Relativitetens och skalans principer Tretalets lag Fyra materietillstånd Vi är blinda

Läs mer

Uppenbarelseboken 17:1-6

Uppenbarelseboken 17:1-6 Domen över Babylon Uppenbarelseboken 17:1-6 Uppenbarelseboken 13:1-4 Sköka = Otrogen församling Men som när en hustru är otrogen mot sin man, så har ni, Israels hus, varit otrogna mot mig, säger HERREN.

Läs mer

Stephen Hawking och Gud. Tord Wallström

Stephen Hawking och Gud. Tord Wallström Stephen Hawking och Gud Tord Wallström I en intervju för flera år sen berättade den engelske vetenskapsmannen Stephen Hawking om en audiens som han och några kolleger beviljats med påven i samband med

Läs mer

Gud är en Ande som är fullkomlig och perfekt. Till skillnad från många andra religioner som menar att Gud är dualistisk, dvs.

Gud är en Ande som är fullkomlig och perfekt. Till skillnad från många andra religioner som menar att Gud är dualistisk, dvs. DET FINNS MER... + + VEM ÄR GUD? Mycket i den här världen är oerhört vackert och storslaget. Se bara på en soluppgång eller solnedgång, en klar stjärnhimmel, ett mäktigt vattenfall eller en liten blomma

Läs mer