TRÄNING FÖR BÄTTRE TEAMARBETE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TRÄNING FÖR BÄTTRE TEAMARBETE"

Transkript

1 TRÄNING FÖR BÄTTRE TEAMARBETE EN LITTERATUSTUDIE AV SIMULERING SOM VERKTYG FÖR ATT FÖRBÄTTRA TEAMARBETET I AKUTA SITUATIONER CAMILLA SJÖLIN Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola hp Hälsa och samhälle Fristående kurs Omvårdnad III Malmö Juni 2014

2 TRÄNING FÖR BÄTTRE TEAMARBETE EN LITTERATURSTUDIE OM SIMULERING SOM VERKTYG FÖR ATT FÖRBÄTTRA TEAMARBETET I AKUTA SITUATIONER CAMILLA SJÖLIN Sjölin, C. Träning för bättre samarbete. En litteraturstudie om simulering som verktyg för att förbättra teamarbetet i akuta situationer. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle. Institutionen för vårdvetenskap, Bakgrund: En Intensivvårdssjuksköterska ska kunna samarbeta i ett team kring den akut sjuka patienten och för att teamet ska fungera behöver inte bara tekniska färdigheter utan även icketekniska så som kommunikation, ledarskap och att ta sin roll i teamet utvecklas. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur simuleringsövningar påverkar teamarbetet i akuta situationer. Metod: Litteratur har sökts via Cinahl, Pubmed och the Cochrane librery, sökord som användes var bland annat intensive care, critical care, interprofessional, teamwork, inservice training och simulation. Resultatet visar att direkt efter simulering uppnås förbättringar inom kommunikation, rolluppfyllnad och självförtroendet förbättras, men några artiklar visar att om förbättringen ska befästas bör upprepade simuleringar ske. Nyckelord: Intensivvård, Interprofessionella team, litteraturstudie, simuleringsövning, Teamwork

3 TRAINING FOR BETTER TEAMWORK A LITERATURE REVIEW OF SIMULATION AS A TOOL TO IMPROVE TEAMWORK IN EMERGENCY SITUATIONS. CAMILLA SJÖLIN Sjölin, C. Training for better teamwork. A literature review of simulation as a tool to improve teamwork in emergency situations. Degree project, 15 credit points. Malmö University: Health and society, Department of Nursing, Background: A Critical Care Nurse needs to collaborate in a team around the acute ill patient and for the team to function requires not only technical skills but also non-technical such as communication, leadership and to take the role as a team member. The Purpose of this study was to investigate how simulation training affect teamwork in emergency situations. Method: The literature has been reviewed using Cinahl, Pubmed and the Cochrane library. The search terms among others were intensive care, critical care, interprofessional teamwork, inservice training and simulation. The Result: Directly after simulation the results show improvements in communications, assuming a role and confidence. For sustainable results there is a need for repeated training. Keywords: Intensive care, Interprofessional team, Review, Simulationtraining, Teamwork

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 2 BAKGRUND 2 Patientsäkerhet 2 Team 3 Teamarbete på en intensivvårdsavdelning 3 Akuta situationer 3 Crew Resourse Management 4 SYFTE 4 METOD 5 Precisera problemet 5 Bestämma inklusions- och exklusionskriterier 5 Formulera en plan för litteratursökning 5 Genomföra litteratursökningen 6 Sammanställa bevisen 7 Analys 7 Formulera om möjligt rekommendationer baserade på bevisen 7 RESULTAT 8 Förbättrat teamsammarbete 8 Tydliggjorda teamroller 8 Ökat självförtroende inför framtida akuta händelser 9 Förbättrad kommunikation 9 DISKUSSION 10 Metoddiskussion 10 Resultatdiskussion 11 SLUTSATS 13 FRAMTIDA STUDIER 13 REFERENSER 14 BILAGA 18 Granskningsmallar 19 Artikelmatris 23 1

5 INLEDNING Författaren är utbildad intensivvårdssjuksköterska och har lång erfarenhet inom intensivvård på ett universitetssjukhus i södra Sverige och är även avancerad hjärt- och lungräddning (A-HLR) barn instruktör. Under de två sista åren har A- HLR barn träningen på avdelningen integrerats med simuleringsträning med Crew Resourse Management (CRM) konceptet som grund. Formen av träning ger tillfälle för personalen att mer realistiskt träna interprofessionellt, vilket även ger ett mervärde i form av diskussioner kring rollfördelning och ansvar och en ökad medvetenhet kring kommunikation och samarbete. Vi vill öka kunskapen om simuleringsövningarnas effekt och öka förståelsen kring hur de ska kunna utvärderas. BAKGRUND Simuleringsövningar har använts under lång tid inom flygindustrin. I slutet på 1970-talet fastslogs att den största delen av alla flygolyckor berodde på mänskliga fel orsakade av misslyckande i teamarbete. Sedan dess har CRM konceptet utvecklats för att förbättra icke tekniska färdigheter och teamarbete. Under de senare åren har konceptet även spridit sig till andra verksamhetsområde som t.ex. sjukvården (Carne et al, 2012) Patientsäkerhet Socialstyrelsen gjorde under 2007 en genomgång av 2000 patientjournaler och kom fram till att 8.6% av patienterna inom somatisk slutenvård drabbades av en vårdskada som var undvikbar. De vanligaste vårdskadorna var vid operativa och invasiva ingrepp och näst vanligast var händelser vid läkemedelshantering. Förbättrad kommunikation och samverkan mellan olika professioner vid byte av vårdinstans anses vara en viktig aspekt för att förhindra vårdskador (Socialstyrelsen, 2009). Upp emot 80 % av misstagen som begås inom sjukvården tros bero på brister i icke-tekniska färdigheter så som kommunikation (White, 2012). I arbetet kring intensivvårdspatienten är det en säkerhetsrisk om teamet inte kan arbeta tillsammans, om ordinationer är otydliga, om ordinationer inte återkopplas när de är utförda och om inte teamet har en gemensam bild av patientens problem. Risken är att information försvinner och missförstås, personalen blir mer fokuserad på sitt eget ansvarsområde än sammarbetet med andra professioner (Despins, 2010). Teamarbete och patientsäkerhet är två av de sex kärnkompetenserna inom vårdens professioner och ett fungerande teamarbete ökar patientsäkerheten. Sjuksköterskor behöver förstå sina möjligheter att bidra till teamet genom att ta sitt ansvar för omvårdnaden (Svensk sjuksköterskeförening, 2010). Sjuksköterskan kan minska riskerna för felbehandlingar genom att delge teamet relevant fakta såsom observationer av patientens tillstånd eller annan kunskap om patienten och genom att våga säga till om de tycker något är fel (White, 2012). 2

6 Team Team är en grupp människor som arbetar tillsammans som en helhet mot ett gemensamt mål. Medlemmarna i gruppen är mer eller mindre beroende av varandra för att kunna genomföra sina uppgifter. Teamets gemensamma värde är större än summan av de enskilda individernas värde. Team kan benämnas som multiprofessionellt, vilket innebär att teamets medlemmar arbetar mot samma mål men det behöver inte innebära samarbete mellan de olika professionerna utan teamet arbetar parallellt och oberoende av varandra. I ett interprofessionellt team samarbetar medlemmarna och anpassar sig till varandra. De olika kompetenserna i teamet utnyttjas beroende på situationens behov och teamet har ett gemensamt ansvar. Kommunikation är en viktig del för att ett interprofessionellt team ska fungera. Ett team som benämns transprofessionellt arbetar gränsöverskidande och är mer beroende av varandra (Carlström & Berlin 2004; Lind 2009). Kvarnström (2007) beskriver i sin avhandling vilka problem som kan upplevas i ett interprofessionellt teamarbete, bland annat gränsdragningen mellan de olika yrkesrollerna. Det skapades konflikter när någon i teamet tog över en annan teammedlems roll eller när de olika teammedlemmarnas kunskap värderades olika (Kvarnström, 2007). Teamarbete på en intensivvårdsavdelning I en kvalitativ studie från Kanada (Piquette, 2009) där sjuksköterskor och läkare på intensivvårdsavdelningar djupintervjuades visade resultatet att det interprofessionella samarbetet kunde delas upp i tre olika delar. Pre-kris period då samarbetet byggde på ömsesidig respekt för varandras professioner. Under kris period då samarbetet var hierarkiskt tilläts det att inte visa varandra så stor hänsyn. Under post-kris perioden upplevde sjuksköterskorna en saknad av samarbete, det fanns på avdelningarna inga strukturer för gemensam genomgång av kritiska händelser utan var och en yrkesgrupp diskuterade var för sig (Piquette, 2009). Reader et al (2009) beskriver i sin review teamledarens betydelse. Arbetet kring den akut sjuka patienten integreras och koordineras beroende på hur teamledaren leder arbetet. Akuta situationer Traditionellt har utbildningar i akut omhändertagande koncentrerat sig på den individuella personens agerande som t.ex. Advanced Trauma Life Support course (ATLS) en traumautbildning för läkare. ATLS bygger på ett strukturerat sätt ta hand om en akut traumapatient, här tränas tekniska färdigheter och struktur enl. A-E mönstret (Shapiro et al, 2004). För sjuksköterskor finns en liknande utbildning Trauma Nursing Care Course (TNCC) (Riksföreningen Trauma). Ett akutteam beskrivs som rollintegrerande, det vill säga varje medlem i teamet har en roll beroende på sin kompetens. Teamet måste sammarbeta för att kunna utföra sina uppgifter och är beroende av varandra. Kommunikation och ledarskap är viktiga delar i samspelet men även flexibilitet (Berlin, 2009). Kompetensbeskrivningen för intensivvårdssjuksköterskan beskriver att intensivvårdssjuksköterkan ska kunna: arbeta strukturerat och interprofessionellt i samarbete vid akut omhändertagandet av akut sjuka patienten (Riksföreningen för anestesi och intensivvård & Svensk sjuksköterskeförening, s 9). Sedan 2010 innehåller American Heart Association guidelines teamträning som en del i Avancerad hjärt- och lungräddning (A-HLR) konceptet. Detta efter att studier har visat att effektivt teamarbete leder till tidigare och effektivare hjärt- och lungräddning (HLR). Eftersom det är svårt att göra jämförande studier i verkliga 3

7 livet utan att utsätta patienter för risk har man använt simuleringar med highfidelity human (en hög-teknologisk verklighetstrogen docka) simulation som underlag. Det anses att det som upplevs och observeras under en simuleringsövning är liknande som sker i verkliga livet men det är inte helt undersökt om det är likvärdigt. Kunskap finns om att t.ex. stress som påverkar oss mycket upplevs hög under en simulering men är ändå mer uttalad vid en verklig händelse (Hunziker et al, 2011). Arbetet kring en akut svårt sjuk patient består inte av individuella insatser utan är ett teamarbete med ledarskap och kommunikation som viktiga delar. Det finns många fällor i teamarbetet, hierarkin i gruppen kan stoppa gruppens gemensamma resultat genom att gruppens medlemmar inte vågar tänka högt och kreativt, ordinationer kan vara bristfälliga och leda till felmedicinering samt att ledaren kan behöva vara hands-on och förlorar då en del av sin effektivitet som teamledare. Ett team som har tränat tillsammans har större chans att vara effektiva i sitt teamarbete (Hunziker et al, 2011). Hunziker et al (2011) hänvisar till studier som visar på att ineffektivt ledarskap och bristfällig kommunikation i neonatala akuta situationer leder till högre perinatal dödlighet och skada (Hunziker et al, 2011). Hur man utvecklas och lär sig i en simuleringsövning är individuellt men även vilken roll man har påverkar agerandet. Den individuella uppfattningen om sin förmåga att agera påverkar hur man anstränger sig under övningen och hur lyckad simuleringen blir. Koncentrationsförmågan är också en viktig del av hur bra simuleringen blir. Även den individuella mentala stressen påverkar resultatet (Meurling et al, 2013a). Meurling et al (2013a) studie visade att den som hade ledarrollen var mer koncentrerad och kände högre mental stress jämfört med de andra i teamet. Crew Resourse Management Crew Resourse Management eller Crisis Resourse Management (CRM) är en träningsmodell för akuta situationer som används inom akutsjukvården, ursprunget är från flyget där man länge arbetat med teamträning, kommunikation och felsökning för att förebygga mänskliga fel. CRM konceptet bygger bland annat på att utveckla icke tekniska förmågor som kommunikation, ledarskap, situationsmedvetenhet och öppenhet i teamet, men också på att använda sig av checklistor och standardiserade instruktioner (Despins, 2009; Carne et al, 2012). Teamet måste inneha kunskap om omgivningen, utrustningen och sina teammedlemmars erfarenhet och kunskap. Klargörande av rollfördelning är viktigt för att teamet ska fungera. Situationsmedvetenheten möjliggörs med hjälp av tydliga genomgångar med jämna mellanrum och med hjälp av tydliga mål. Kommunikationen är tydlig genom användandet av closed-loop kommunikation. Med closed-loop kommunikation menas att t.ex. en ordination ges av en sändare till en mottagare, mottagaren bekräftar verbalt att den har förstått och tagit emot ordnationen och när ordinationen är utförd informeras sändaren att ordinationen är utförd. (Carne et al, 2012). SYFTE Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur interprofessionella simuleringsövningar påverkar teamarbetet i akuta situationer på en intensivvårdsavdelning. 4

8 METOD Arbetet genomfördes som en litteraturstudie och tillvägagångssättet följde de systematiska sju steg som finns beskrivna i Willman et al (2011) ; Precisera problemet För att strukturera upp frågeställningen och få en grund till databassökningen har PICO (population, intervention, control, outcome) strukturen används (figur 1). Situation Åtgärd Jämförande åtgärd Resultat Sjuksköterskor, undersköterskor och läkare på Intensivvårdsavdelningar Simuleringsövningar Ingen simuleringsövning Förbättrat teamarbete i akuta situationer Figur 1. Flemmings struktur (Willman et al, 2011, s 63) Bestämma inklusions- och exklusionskriterier Inklusionskriterierna var att de vetenskapliga artiklarna skulle vara skrivna på engelska eller nordiska språk, någon tidsbegränsning behövde inte göras eftersom teamträning är förhållandevist nytt inom området. För att svara till syftet skulle artiklarna innehålla studier av personal arbetande på intensivvårdsavdelningar som medverkade i tvärprofessionella simuleringsövningar. Artiklarna skulle ha abstract tillgängliga. Formulera en plan för litteratursökning Artiklar söktes via Pubmed, CINAHL, the Cochrane library och ERIC. I Pubmed användes de MESH-termer som passade till syftets ämne och annars sökord i fritext. I Cinahl användes endast en Headingsterm och resterande sökord i fri text. Sökord som användes var patient care team, inservice training, Intensive care unit, team, teams, critical care, patient simulation, simulation, Interprofessional relations, Intensive care, teamwork, simulation-based training, health care teams, patient safety och team training. För att få en effektiv sökning användes Booleriska sökoperatorer, först söktes varje sökterm individuellt och sedan kombinerades de ihop i sökblock med hjälp av OR. De olika sökblocken kombinerades ihop med hjälp av sökoperatorn AND (Willman et al, 2011) 5

9 Genomföra litteratursökningen Tabell 1. Sökning i Pubmed Sökning sökterm MESH/fritext resultat Artiklar Granskade Använda lästa #1 Patient care team MESH terms #2 Inservice training MESH terms #3 Intensive care MESH terms unit #4 team Fri text #5 teams Fri text #6 teamwork Fri text 5351 #7 Simulationbased Fri text 330 training #8 #2 OR # #9 #1 OR #4 OR # OR #6 #10 #3 AND #8 AND 78 #9 #11 #3 AND #8 AND #9 abstract available Tabell 1 visar sökningen i Pubmed där resultatet av sökningen blev 66 artiklar. De 66 artiklarnas abstrakt lästes och de artiklar som inte var primärstudier togs bort, även artiklar som handlade om studenter eller som inte handlade om ämnet togs bort. Åtta artiklar var av intresse för vidare granskning. En av artiklarna var ett studieprotokoll utan resultat och en var en beskrivning av hur teamträning implementerades och utvärdering av hur många som deltog och generellt om vad det resulterade i. Kvar fanns sex artiklar som finns med i resultatet. Tabell 2. Sökning i CINAHL Sökning sökterm Resultat Artiklar Granskade Använda lästa #1 intensive care Fri text #2 critical care Fri text #3 Patient simulation MW 1378 #4 Simulation* Fri text #5 Interprofessional Fri text relations #6 Team* Fri text #7 #1 OR # #8 #3 OR # #9 #5 OR # #10 #7 AND #8 AND 2648 #9 #11 #7 AND #8 AND 663 #9 abstract available #12 #7 AND #8 AND #9 with no expanders Tabell 2 visar sökningen i CINAHL där 63 artiklar hittades och dess abstrakt lästes. De artiklar som inte var förstahandsstudier togs bort, även artiklar som 6

10 handlade om studenter eller som inte handlade om ämnet togs bort. Åtta artiklar återstod av intresse för vidare granskning. En artikel hittades även via Pub-med och redovisas där. En artikel jämförde teamarbete och klinisk prestation och en artikel handlade helt om individuella kliniska färdigheter. Två av artiklarna exkluderades efter granskningen, en som visade för lågt vetenskapligt värde och en som inte svarade till syftet. Kvar fanns tre artiklar som finns med i resultatet. Sökningen i the Cockrane library resulterade i en artikel som även fanns i CINAHL och redovisas där. Sökning i ERIC gav inget resultat. Sammanställa bevisen Av artiklarna som granskades var två kvalitativa och nio kvantitativa studier. I två av de kvantitativa studierna användes randomisering för gruppindelning. Sex av studierna använde självskattningsformulär och fem observation, två använde intervjuer och en studie använde självskattning gemensamt i teamet i samband med debriefing, många av artiklarna använde mer än en metod för utvärdering. Artiklarna granskades med hjälp av tre olika granskningsmallar något modifierade från Willman et al (2006) för att passa de olika studiemetoderna. I granskningsprotokollet för observationsstudier användes blindade/oblindade observatörer som en fråga medan i granskningsprotokollet för självskattning användes anonymitet som likvärdig fråga (se bilaga1,2). Granskningsprotokollet för kvalitativa studier är inte modifierat. För att stärka trovärdigheten i granskningen har en medgranskare använts. När författaren och medgranskaren granskat artiklarna var för sig, diskuterades granskningarna för att sedan sammanföras till ett resultat. Analys Bearbetningen av materialet följde strukturen i Axelsson (2008). De artiklar som hade tillräcklig hög kvalitet medel-hög sammanställdes i en artikelmatris för bättre överblick. Sedan lästes studierna igen, analyserades och fyra olika teman visade sig ur det material som svarade till syftet. Därefter markerades tematillhörigheten med färgöverstrykningspennor för att lättare lyftas ur och bindas ihop till en ny helhet. I den kvalitativa artikeln var det ur studiens resultat som materialet valdes ut, inte från enskilda kommentarer. Eftersom sex av studierna använde självskattningsformulär som utvärdering var självförtroende inför framtida akuta händelser en av rubrikerna. Formulera om möjligt rekommendationer baserade på bevisen. För att väga ihop studiernas kvalitet till en evidensgradering användes Willman et al (2011). Denna gradering är inte avgränsad till randomiserade kontrollerade studier och passar därför denna litteraturstudie. Studierna är mycket skilda i upplägg och bör då enl. Willman et al (2011) få en sänkt evidensgradering. Detta är en litteraturstudie men inte en fullständig systematisk litteraturstudie som kan sammanställas till bevis så bedömningen blir otillräckligt vetenskapligt bevisvärde. 7

11 RESULTAT Analysen resulterade i fyra olika teman; förbättrat samarbete i teamet, tydliggjorda teamroller, ökat självförtroende inför framtida akuta händelser och förbättrad kommunikation. Förbättrat samarbete i teamet En studie på en Barnintensivvårdsavdelning i Storbritannien där simuleringsövningar introducerades och genomfördes upprepade gånger under två år visade att teamens generella samarbete upplevdes förbättrat som mest mellan introduktionsfas (0-6 mån) och intermediärfas (6-12 mån) men resultatet visade även en lite ökning till establishedfas (1-2 år) (Stocker et al, 2012). Efter varje simuleringsövning fick de medverkande fylla i ett anonymt frågeformulär som sammanställdes i de tre olika tidsperioderna. Frengley et al (2011) som i sin randomiserade cross-over studie utvärderade teamens prestation efter antingen falldiskussion eller simuleringsövning, kunde visa på en klar förbättring av teamets samarbete och prestation efter båda teamutbildningarna. Studien upplägg var att ena gruppen hade luftvägsproblem som simuleringsövning och hjärtproblem som falldiskussion och andra gruppen tvärtom. Studiens resultat visade ingen signifikant skillnad mellan de två jämförande gruppernas utveckling. Även i DeVita et al (2005) studie förbättrades samarbetet i teamet utvärderat i debriefing av teamet själva tillsammans med kursens utbildare. Det fanns 29 olika uppgifter som granskades och poängsattes efter utförande, både teamets och individuella insatser utvärderades. Teamets prestation utvärderat utifrån dockans överlevnad förbättrades signifikant mellan första och tredje simuleringen. För att dockan skulle överleva behövde teamet arbeta effektivt enligt luftväg-andning-cirkulation-medvetande (ABCD) och ge rätt terapi t.ex. defibrillering vid ventrikelflimmer. Meurling et al (2013b) visade däremot i sin studie inget upplevt förbättrat samarbete mellan sjuksköterskor och läkare efter de två år simuleringsövningarna pågått, medan undersköterskor upplevde ett förbättrat samarbete med läkarna. En studie av Mayer et al (2011) visade en förbättring av generellt teamarbetet i observationer efter en månad och tolv månader, men i observationerna efter sex månader visades ingen förbättring jämfört med innan utbildningen som inkluderade en timmes simulering. Efter simuleringsövningarna var de som var involverade i projektet mycket aktiva med t.ex. debriefing efter akuta händelser, återkoppling och uppmuntran under det år som observationerna pågick. Tydliggjorda teamroller Två studier från USA och en studie från Australien visade att efter simuleringsövningarna förbättrades förtrogenheten med teamets olika roller (DeVita et al, 2005; Mayer et al, 2011; Nunnink et al, 2009). DeVita et al (2005) utvärderade genom videoinspelning av simuleringen hur rollerna antogs och hur väl och fort uppgifterna som tillhörde de olika rollerna uppfylldes. Vid varje simulering förbättrades personalens förmåga att anta en roll och uppfylla uppgifterna tillhörande rollen trots att ingen hade samma roll mer än en gång. Vid debriefingen efter varje simulering användes inspelningen som underlag för utvärderingen och diskussioner fördes om hur förbättringar skulle ske. 8

12 De andra två studierna (Mayer et al, 2011; Nunnink et al, 2009) visade med hjälp av frågeformulär och intervjuer att personalen upplevde en ökad förtrogenhet med de olika rollerna och en tydligare rollfördelning. I Mayer et al (2011) fanns en upplevelse av att personal efter simuleringsövningarna oftare presenterade sig när de kom till en akut situation. Ökat självförtroende inför framtida akuta händelser Stocker et al (2012) visade i sin studie att självförtroendet inför framtida akuta händelser ökade i förhållande till antalet genomförda simuleringsövningar men även generellt under hur lång tidsperiod simuleringsövningarna genomförts på avdelningen. I en mindre studie från USA och en större studie från Nya Zeeland visade ett ökat självförtroende inför framtida akuta händelser tre månader efter en simuleringsträning (Figueroa et al, 2013;Frengley et al, 2011). Allan et al (2010) visade också ett högre självförtroende och bättre förberedelse inför framtida akuta händelser bland de som tränat simulering enligt CRMkonceptet både när det gäller att delta i teamarbetet men också att fungera som teamledare. Studien visade även minskad oro bland sjuksköterskor, dock inte bland läkarna som kände samma oro inför framtida akuta händelser som före simuleringsträningarna. Simuleringen utvärderades direkt efter simuleringstillfället i ett självskattningsformulär. Meurling et al (2013b) beskrev också en ökad tilltro till den egna förmågan att klara av en framtida akut händelse bland sjuksköterskor och läkare, dock inte bland undersköterskor. Självskattningsformuläret fylldes i när alla på avdelningen genomgått utbildningen. Förbättrad kommunikation Frengley et al (2011) visade att personal som genomgått simuleringsövningar som teamträning upplevde en förbättrad kommunikation i samband med akuta händelser efter kursen. I observationer direkt efter simuleringsövningarna sågs en förbättrad kommunikation som exempelvis verbalisering av situationen. Figueroa et al (2013) visade också i en mindre studie att personalen upplevde en förbättrad kommunikation som t.ex. användandet av closed-loop kommunikation och användandet av sammanfattningar även tre månader efter simuleringen. Stocker et al (2012) från Storbritannien visade i sin studie med upprepade simuleringsövningar att personalen upplevde att deras förmåga att kommunicera i teamet förbättrades som mest efter simuleringsövningar mellan introduktionsfas (0-6 mån) och intermediärfas (6-12 mån). Även DeVita et al (2005) visar på förbättrad användning av closed-loop kommunikation efter simuleringsövningarna. I studien av Mayer et al (2011) syns en förbättring av kommunikationen i observationer av teamarbete efter tolv månader, det går dock inte att utvärdera om det är simuleringsövningen i sig som orsakar förbättringen. I en svensk kvalitativ studie upplevde personalen som genomgått simuleringsövningar en förbättrad kommunikation och en ökad medvetenhet av vikten av kommunikation direkt efter simuleringsövningarna. I studien nämndes också att det fanns ett behov av att göra uppehåll med simuleringsövningarna under sex veckor p.g.a. att personalen kände sig utsatt och otrygga i simuleringsövningarna (Sandahl et al 2013). Samma personal utvärderade i en annan studie i ett frågeformulär efter upp till två år ingen uppfattning av förbättrad kommunikation jämfört med innan simuleringsövningarna, förutom 9

13 undersköterskorna som upplevde en förbättrad kommunikation med läkarna (Meurling et al, 2013b). DISKUSSION Diskussionen är uppdelad i två delar; metoddiskussion och resultatdiskussion. Metoddiskussion Artiklarna söktes via de vanligaste omvårdnads- och medicindatabaserna, Pubmed, CINAHL och the Cochrane library, även ERIC testades på grund av sin pedagogikinriktning. I ERIC hittades dock inga artiklar som handlade om interprofessionella teamövningar inom intensivvård. En svårighet med sökningarna var att anpassa sökorden efter de olika databasernas ämnesord och därför var många sökord i fri text, vilket kunde varit mer systematiskt upplagt av författaren och då hade kanske sökningarna kunnat avgränsas mer. Genom att först söka med enskilda sökord och sen kombinera sökningarna med OR i sökblock för att sedan kombinera dessa med AND gjorde att sökningarna täckte ett stort område och fångade in de intressanta artiklarna. Många av artiklarna som hittades under sökningarna var studier som involverade studenter, både grundutbildningsstudenter och studenter under vidareutbildning. Sökningarna smalnades av efter användandet av sökordet inservice training, detta sökord hittades i en av artiklarnas sökordsbeskrivning. Det fanns en del studier som utvärderade simuleringsövningar inom endast en yrkeskategori. För att precisera och finna rätt kontext för simuleringsövningarna användes både critical care och intensive care som sökord. Många studier använde simuleringsövningar som metod vid införandet eller vid utvärdering av olika arbetsmodeller eller färdigheter. I detta fall har endast artiklar som utvärderat hela teamets utförande använts, men eventuellt kan någon artikel missats p.g.a. hur författarna har presenterat sitt studieresultat i sitt abstrakt. Det snäva undersökningsområdet intensivvård kunde med fördel ha breddats till akutsjukvård eftersom det viktiga hade varit att hitta studier som involverade personal som arbetar tillsammans i akuta situationer men ändå inte i team som är konstanta. En relevant begränsning var att utesluta artiklar som inkluderade studenter eftersom studenter inte har sina klara roller på arbetsplatsen eller erfarenhet inom yrket. Vid granskning av artiklarna användes en granskningsmall av Willmans et al, (2006). Det upplevdes av författaren som svårt eftersom personalen utvärderats både via observation och med hjälp av självskattningsformulär. Granskningsmallarna har modifierats för att passa de aktuella studierna och därför användes tre olika granskningsmallar; en för kvalitativ studie och två för kvantitativ studie, självskattning och observation. Användandet av en medgranskare upplevdes som ett stort stöd av författaren för en säkrare validitet av kvalitetsbedömningen. Fyra artiklar ansågs vara av god kvalitet utan bias, fyra artiklar var av god kvalitet men med bias som ansågs kunna påverka resultatet, en artikel ansågs vara av medelgod kvalitet och en artikel var av låg kvalitet och togs bort från resultatet. Boet et al (2014) fann i sin reviewstudie att många studier om simuleringsövningar hade stora risker för bias. 10

14 Studiernas olika syfte och olika upplägg både i simulerings- och utvärderingsform gör att det inte går att skapa evidens ur detta material. Användandet av ett bredare syfte d.v.s. simuleringar inom akutsjukvård hade gett ett större material och gett en möjlighet till en större koncentration på liknande simuleringsupplägg och då hade resultatet varit mer jämförbart. Fyra av studierna är utförda i USA (se bilaga 4) där också den första stora rapporten om teamarbete och patientsäkerhet släpptes 1999; To err is human (Kohn et al, 1999). Men även andra länder förekommer bland studierna och visar på ett världsövergripande intresse av simuleringsövningar och teamträning. Jämförbarheten mellan studier från olika länder känns osäker eftersom arbetssätt och hierarki inom sjukvården är olika i olika länder. Författarens förförståelse ger en ökad insikt för hur personalen arbetar men kan också göra att resultatet övertolkas. Att inte lägga in den egna erfarenheten vid tolkningen av artiklarna är oundvikligt och kan påverka bedömningarna både positivt och negativt (Friberg & Öhlén, 2012; Henricson, 2012). För att öka trovärdigheten ska enl. Henricson (2012) en utomstående kontrollera om beskrivningen av resultatet är rimligt, detta gjordes av handledaren. Handledaren har stor erfarenhet av intensivvård men inte lika stor erfarenhet av teamträning och borde då vara mer objektiv. Resultatdiskussion I resultatet presenteras data från studierna under fyra olika rubriker för att få en struktur och en lättare läsning. Alla studierna har inte resultat i alla tema eftersom de har olika syfte med studierna och har utvärderat olika färdigheter. De resultat från artiklar som utgår från självskattning har presenterats; hur personalen upplevde t.ex. kommunikation för att uppmärksamma läsaren på att det är just självskattning som ligger till grund för utvärderingen. I CRM konceptet ingår att alla i teamet ska veta teammedlemmarnas rollfördelning för att teamarbetet ska fungera tillfredsställande. Om det inte finns självklara roller är det teamledarens uppgift att klargöra teammedlemmarnas funktion. Om inte teamets rollfördelning klargjorts finns det risk för förvirring och att uppgifter missas eller försenas. Personal som inte känner varandra bör presentera sig med namn och roll t.ex. kirurg, för att teamet ska förstå vilken kompetens som finns på plats (Carne et al, 2012). DeVita et al (2005) visade i sin studie att upprepade simuleringsövningar förbättrade teammedlemmarnas förmåga att inta de olika rollerna även om samma roll inte tränats mer än en gång. Ledarskapsrollen har inte specifikt valts ut som ett eget tema utan ingår under rubriken teamets roller. Ledarskapet i teamet är förstås den viktigaste faktorn för att teamet ska fungera; det är teamledaren som ser till att teamet arbetar mot ett gemensamt mål bl.a. genom att hålla genomgångar, det är teamledaren som inbjuder till ett gemensamt ansvar och som delegerar uppgifter. Teamledaren är den som ansvarar för att arbetet förs framåt (Carne et al, 2012). I resultatet presenteras fem studier (DeVita et al, 2005; Figueroa et al, 2013; Frengley et al, 2011; Mayer et al, 2011; Stocker et al, 2012) som visar på förbättrad kommunikation efter simuleringsövningar och fyra av dessa studier (Figueroa et al, 2013; Frengley et al, 2011; Mayer et al, 2011; Stocker et al, 2012) visade en upplevd förbättring av kommunikation i samband med verkliga akuta händelser. Detta är en stor vinst eftersom en tydlig risk för patientsäkerheten är 11

15 otydlig och bristfällig kommunikation (Despins, 2010; Socialstyrelsen, 2009;White, 2012). WHO rekommenderar att personal inom hälso- och sjukvård använder sig av ett standardiserat sätt vid kontakter kring patienten t.ex. överrapportering där SBAR (situation-bakgrund-aktuellt-rekommendation) är ett verktyg som kan användas. Det är inte ovanligt att patienter kommer till intensivvårdsavdelningen under den akuta livshotande situationen och då är överrapporteringen mycket viktig. Rapporten ska vara strukturerad, endast innehålla väsentlig fakta och avlämnaren ska få rapportera utan att bli avbruten, samt att mottagaren ökar säkerheten genom att återberätta för att få bekräftat att informationen är korrekt (WHO, 2007). Att Meurling et al (2013b) använt tilltro att förstå och klara av framtida akuta händelser som ett utvärderingsmått beror på att det är en viktig förutsättning när det gäller lärande och prestation. Personer med hög tilltro att förstå och klara av situationen anstränger sig mer och under längre tid i den akuta händelsen (Meurling et al, 2013b). Sex studier (Allan et al, 2010; Figeuroa et al, 2013; Frengley et al, 2011; Meurling et al, 2013; Nunnink et al, 2009; Stocker et al, 2012) visade på ökat självförtroende efter simuleringsövningarna. Meurling et al (2013b) visade i sin studie ingen förbättrad kommunikation eller förbättrat samarbete mellan sjuksköterskor och läkare utvärderat efter att simuleringsövningsperioden var slut (två år) trots att all personal visade en ökad förståelse för vikten av att kommunicera. Sandahl et al (2013) beskriver i sin studie problem med dålig ledarstruktur på läkarsidan, vilket gjorde att ingen med auktoritet från läkarsidan var involverad i projektet. Det nämns i Sandahls studie (Sandahl et al, 2013) att intervjuade läkare kände sig obekväma i simuleringsövningarna och upplevde att de blev bedömda för sina tekniska färdigheter. Trygg miljö och ömsesidigt förtroende i teamet gör att teammedlemmarna under träning vågar agera även om de riskerar att göra fel (Salas et al, 2013). Det beskrivs också i Meurling et al (2013b) artikel att kommunikation och teamarbete var stora utvecklingsmöjligheter på avdelningen. Detta kan vara några av orsakerna att inte samarbetet förbättrades. Vikten av ett fungerande samarbete på arbetsplatsen stöds av Salas et al (2008) som i sin metaanalys undersökte teamträningens effektivitet och drog en slutsats om att team som redan kan arbeta tillsammans har mest nytta av teamträning. Två av studierna (Frengley et al, 2011; Nunnink et al, 2008) nämner inte debriefing som något de använt i samband med simuleringsövningarna, vilket borde försämra möjligheten för personalen att reflektera över det förändrade arbetssättet. Båda studierna visade ändå på förbättringar inom teamarbete, dock visade dessa studier ingen signifikans gällande positivt resultat för simuleringsövningar i jämförelse med andra inlärningssätt. I en kvalitativ studie från Norge där teamträning genom simulering endast för intensivvårdssjuksköterskor utvärderats är ett av resultaten att debriefing som reflektionsmöjlighet underlättar förbättring och motiverar till inlärning (Ballangrud et al, 2014). Vikten av debriefing stärks också av Fallsberg Bergbom (2004) som i sin artikel om lärandet skriver att för att kunskap ska fördjupas och ett nytt handlingssätt ska kunna väljas krävs reflektion över det egna handlandet. Endast två av studierna hade uppföljning över tid; Mayer et al (2011) upptill ett år och Stocker et al (2012) i upp till två år. Båda studierna visade på goda resultat och trots att de var olika uppbyggda hade båda en svacka i resultaten efter sex 12

16 månader för att sedan visa på förbättring igen efter ett år. I Mayer et al (2011) studie var det endast ett tillfälle med simulering, men personalen som höll i träningen var mycket aktiva på avdelningarna under ett års tid med mycket uppmuntran t.ex. i samband med debriefing (chokladutdelning). I denna studie är det svårt att utvärdera om det är simuleringen i sig som är positivt för teamutvecklingen eller om det är annat som påverkat resultatet. Men det ger en tanke om hur viktig uppföljningen och engagemanget på avdelningen är. I Stocker et al (2011) studie upprepades simuleringsövningarna varannan vecka under två år och resultatet visade även på att ju fler simuleringstillfällen desto bättre resultat. Detta kan jämföras med en studie inom akutsjukvården av Miller et al (2012) som undersökte simuleringsövningars effekt i traumateam. Den studien visade att teamarbete och kommunikation förbättrades signifikant i riktiga akuta händelser under de två månader simuleringsövningarna genomfördes varje vecka, men när simuleringsövningarna inte längre genomfördes återgick kommunikation och teamarbete till hur det var innan simuleringsövningarna (Miller et al, 2012). Simuleringsövningar på avdelningen med jämna mellanrum ger en levande diskussion med ny personal som är uppdaterad hela tiden. En kort intensiv träningsperiod gör att det nya förhållningssättet snabbare glöms bort. Ett ökat självförtroende i samband med akuta situationer gör att den individuella, och även hela teamets prestation, är förbättrat under den akuta situationen. Därför är det viktigt både under träning och i verkliga akuta situationer att använda personer med hög själveffektivitet till nyckelroller för att teamarbetet ska fungera som bäst. Med kunskapen om själveffektivet och kunskapen att trots att alla inte har alla rollfunktionerna under ett träningstillfälle så utvecklas alla teammedlemmar ändå, ger en grund till hur simuleringsträningen ska läggas upp. SLUTSATS Resultatet visar att det finns tendenser till att simuleringsövningar ger en direkt förbättring av teamsamarbete, ökar säker kommunikation och ökar självförtroendet inför framtida akuta situationer. Det ser ut som att en varaktig förbättring i teamarbetet kräver upprepade simuleringar eller på annat sätt aktiv användning av sin kunskap under längre tid. FRAMTIDA STUDIER För framtiden hade det varit intressant att se studier som undersöker hur ofta teamträning bör genomföras för att teamarbetet vid akuta situationer ska bli så optimalt som möjligt. 13

17 REFERENSER Allan CK, Thiagarajan RR, Beke D, Imprescia A, Kappus LJ, Garden A, Hayes G, Laussen PC, Bacha E, Weinstock PH, (2010) Simulation-based training delivered directly to the pediatric cardiac intensive care unit engenders preparedness, comfort, and decreased anxiety among multidisciplinary resuscitation teams. The Journal of Thoracic and Cardiovascular Surgery, 140(3), Axelsson Å, (2008) Litteraturstudie. I: Granskär M, Höglund-Nielsen B, Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur, s Ballangrud R, Hall-Lord M-L, Persenius M, Hedelin B, (2014) Intensive care nurses perceptions of simulation-based team training for building patient safety in intensive care. A descriptive qualitative study. Intensive and Critical Care Nursing. Boet S, Bould MD, Fung L, Qosa H, Perrier L, Tavares W, Reeves S, Tricco AC, (2014) Transfer of learning and patient outcome in simulated crisis resourse management: a systematic review. Canadian Journal of Anesthesia 61, Carlström E, Berlin J, (2004) Boken om team- en kunskapsöversikt om team och teamarbete inom hälso- och sjukvården. Stockholm: Ordförrådet AB. Carne B, Kennedy M, Gray T, (2012) Review article: Crisis resource management in emergency medicine. Emergency medicine Australasia, 24, Despins LA, (2009) Patient Safety and Collaboration of the Intensive Care Unit Team. Critical care Nurse, 29(2), De Vita MA, Schaefer J, Luts J, Wang H, Dongilli T, (2005) Improving medical emergency team (MET) performance using a novel curriculum and a computerized human patient simulator. Quality & Safety in Health Care 14(5), Fallsberg Behrbom M, (2004) Handledning och lärande nedslag i ett modernt pedagogiskt perspektiv. Arbetsterapeuten, 07/08, Figueroa MI, Sepanski R, Goldberg S, Shah S, (2012) Improving teamwork, confidence and collaboration among members of a pediatric cardiovascular intensive care unit multidisciplinary team using simulation-based team training. Pediatric Cardiology, 34(3), Frengley RW, Weller JM, Torrie J, Dzendrowskyj P, Yee B, Paul AM, Shulruf B, Henderson KM, (2011) The effect of a simulation-based training intervention on the performance of established critical care teams. Critical care medicin 39(12), Friberg F, Öhlén J, (2012) Fenomenologi och hermeneutik. I: Henricson M, (red) Vetenskaplig teori och metod, från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur, s

18 Henricson M, (2012) Diskussion. I: Henricson M, (red) Vetenskaplig teori och metod, från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur, s Hunziker S, Johansson AC, Tschan F, Semmer NK, Howell MD, Marsch S, (2011) Teamwork and leadership in cardiopulmonary resuscitation. Journal of the American College of Cardiology, 57, Kohn LT, Corrigan JM, Donaldson MS,(red) (1999). To err is human: building a safer health system. Washington D.C: National Academy Press. Kvarnström S, (2007) Interprofessionella team i vården, en studie om samarbete mellan hälsoprofessioner. Diss., Linköpings Universitet. Lind J-I, (2009) Teambaserade strukturer- en möjlig utvecklingsriktning. I: Berlin J, Carlström E, Sandström H (red) Team i vård, behandling och omsorg. Lund: Studentlitteratur, s Mayer CM, Cluff L, Wei-Ting L, Schade Willis T, Stafford RE, Williams C, Saunders R, Short KA, Lenfestey N, Kane HL, Amoozegar JB, (2011) Evaluating efforts to optimize teamstepps implementation in surgical and pediatric intensive care units. The Joint Commission Journal on Quality and Patient Safety, 37(8), Meurling L, Hedman L, Felländer-Tsai L, Wallin C-J, (2013a) Leaders and followers individual experiences during the early phase of simulation-based training: an exploratory study. BMJ quality and safety, 22(6), Meurling L, Hedman L, Sandahl C, Felländer-Tsai L, Wallin C-J, (2013b) Systematic simulation-based team training in a Swedish intensive care unit: a diverse response among critical care professions. BMJ Quality and Safety, 22(6), Miller D, Crandall C, MD, Washington C, McLaughlin S, (2012) Improving Teamwork and Communication in Trauma Care Through In Situ Simulations. Academic Emergency Medicine 2012, 19, Nunnink L, Welsh A-M, Abbey M, Buschels C, (2009) In situ simulation-based team training for post-cardiac surgical emergency chest reopen in the intensive care unit. Anaesthesia and Intensive Care 37(1), Piquette D, Reeves S, Leblanc V, (2009) Interprofessional intensive care unit team interactions and medical crisis: a qualitative study. Journal of Interprofessional Care 23(3), Reader TW, Flin R, Mearns K, Cuthbertson BH, (2009) Developing a team performance framework for the intensive care unit. Critical Care Medicine, 37(5),

19 Salas E, Rosen MA, (2013). Building high reliability teams: progress and some reflections on teamwork training. BMJ Quality & Safety, 22(5), Salas E, Diaz Granados D, Klein C, Burke CS, Stagl KC, Goodwin GF, Halpin SM, (2008) Does teamtraining improve team performance? A meta-analysis. Human factors: The Journal of the Human Factors and Ergonomics Society 50:903. Sandahl C, Gustavsson H, Wallin C-J, Muerling L, Övretveit J, Brommels M, Hansson J, (2012) Simulation team training for improved teamwork in an intensive care unit. International Journal of health care Quality Assurance, 26(2), Shapiro MJ, Morey JC, Small SD, Langford V, Kaylor CJ, Jagminas L, Suner S, Salisbury ML, Simon R, Jay GD, (2004) Simulation based teamwork for emergency department staff: does it improve clinical team performance when added to an existing didactic teamwork curriculum? Quality & Safety in Health Care, 13(6), Stocker M, Allen M, Pool N, de Costa K, Combes J, West N, Burmester M, (2012) Impact of an embedded simulation team training in a pediatric intensive care unit: a prospective, single-centre, longitudinal study. Intensive Care Medicin, 38, Svensk sjuksköterskeförening, (2010) Svensk sjuksköterskeförenings strategi för utbildningsfrågor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Riksföreningen för anestesi och intensivvård och Svensk sjuksköterskeförening, (2012) Kompetensbeskrivning, legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot intensivvård. >http://www.aniva.se/assets/kompetensbeskrivning_intensivvard.pdf < ( ) Socialstyrelsen, (2009) Hälso- och sjukvårdsrapport 2009, säkervård. >http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/ /Documents/God%20vård%20Säker%20vård.pdf < ( ) Riksföreningen Trauma >http://www.trauma.se/index.asp?sida=s_156133&hmeny=3 < ( White N, (2012) Understanding the role of non-technical skills in patient safety. Nursing Standard, 26(26), WHO, (2007) Communication During Patient Hand-Overs. >http://www.who.int/patientsafety/solutions/patientsafety/ps-solution3.pdf < ( ) Willman A, Stoltz P, Bahtsevani C, (2011) Evidensbaserad omvårdnad- en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur. 16

20 Willman A, Stoltz P, Bahtsevani C, (2006) Evidensbaserad omvårdnad- en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur 17

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Välkommen ombord! Lag A: Har flygcertifikat resp. kabinutbildning och går

Välkommen ombord! Lag A: Har flygcertifikat resp. kabinutbildning och går Välkommen ombord! Lag A: Har flygcertifikat resp. kabinutbildning och går kurser ibland - FINNS EJ! Lag B: Har flygcertifikat resp. kabinutbildning och examineras regelbundet i både tekniska och icketekniska

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Interprofessionellt teamarbete: vad är ett team?

Interprofessionellt teamarbete: vad är ett team? Interprofessionellt teamarbete: vad är ett team? Geriatriskt Forum 8 oktober 2015 Svensk Geriatrisk Förening Susanne Kvarnström fil dr, hr-strateg Interprofessionellt teamarbete vad är ett team? Varför

Läs mer

Säkert och effektivt teamarbete - CRM 2013-11-05

Säkert och effektivt teamarbete - CRM 2013-11-05 Säkert och effektivt teamarbete - CRM 1 Grundprincip för all vårdverksamhet. Ingen patient ska skadas i vården. Trots detta drabbas cirka 100 000 patienter av vårdskador varje år i Sverige. Socialstyrelsen

Läs mer

Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp

Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp Institutionen för forskning och utbildning, Karolinska Institutet, Södersjukhuset Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp Anvisning, tips och exempel Författare: Examinator: Kursnamn, poäng, år 1 Inlämningsuppgift

Läs mer

Säkert teamarbete. Crew Resource Management. Gunilla Henricsson Kiku Pukk Härenstam. Utbildning i Säkert teamarbete

Säkert teamarbete. Crew Resource Management. Gunilla Henricsson Kiku Pukk Härenstam. Utbildning i Säkert teamarbete Crew Resource Management Säkert teamarbete Utbildning i Säkert teamarbete Gunilla Henricsson Kiku Pukk Härenstam Utveckla och implementera säkerhetsverktyg i det dagliga patientarbetet Crew Resource Management

Läs mer

Handledning för handledare av multiprofessionella team Pedagogiskt docenturarbete

Handledning för handledare av multiprofessionella team Pedagogiskt docenturarbete Handledning för handledare av multiprofessionella team Pedagogiskt docenturarbete Björn Börsbo DATUM 2016-03-02 MEDICINSKA FAKULTETEN Bakgrund Hälso- och sjukvården blir allt mer komplex och denna ökar

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln

Läs mer

Välkommen till KUA Klinisk utbildningsavdelning Skånes Universitetssjukvård Lund, Malmö och Helsingborgs sjukhus

Välkommen till KUA Klinisk utbildningsavdelning Skånes Universitetssjukvård Lund, Malmö och Helsingborgs sjukhus Välkommen till KUA Klinisk utbildningsavdelning Skånes Universitetssjukvård Lund, Malmö och Helsingborgs sjukhus Läsåret 2015-2016 Välkommen till Klinisk Utbildnings Avdelning(KUA)i Lund! KUA är en del

Läs mer

Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes

Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes Institutionen för medicinska vetenskaper Enheten för Diabetesforskning Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes Anvisning, tips och exempel Författare: Examinator: Mångkulturella

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Utbildningsprogram inom akutsjukvård- avancerad nivå. Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

Utbildningsprogram inom akutsjukvård- avancerad nivå. Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Utbildningsprogram inom akutsjukvård- avancerad nivå Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård Ambulanssjuksköterskan ansvarar för patientens

Läs mer

Kursplan. Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24. Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod

Kursplan. Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24. Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24 Engelsk benämning Ämne Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod Caring

Läs mer

Interprofessionellt teamarbete. Annika Lindh Falk Doktorand i medicinsk pedagogik, universitetsadjunkt, HU

Interprofessionellt teamarbete. Annika Lindh Falk Doktorand i medicinsk pedagogik, universitetsadjunkt, HU Interprofessionellt teamarbete Annika Lindh Falk Doktorand i medicinsk pedagogik, universitetsadjunkt, HU Interprofessionellt lärande- IPL de tillfällen när två eller flera yrkesgrupper lär tillsammans

Läs mer

Att avbryta sina medarbetare är det en patientsäkerhetsrisk? Bild: Bertil Ericsson/sverigesradio.se

Att avbryta sina medarbetare är det en patientsäkerhetsrisk? Bild: Bertil Ericsson/sverigesradio.se Att avbryta sina medarbetare är det en patientsäkerhetsrisk? Bild: Bertil Ericsson/sverigesradio.se Ann-Sofie Källberg Högskolan, Dalarna Akutkliniken, Falu Lasarett Institutionen för Medicin Solna, Karolinska

Läs mer

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se

STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se STUDIEHANDLEDNING Integrativ vård 7,5 högskolepoäng Kurskod OM3310 Kursen ges som valbar kurs inom institutionens sjuksköterskeprogram Vårterminen 2011 Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail:

Läs mer

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11

Läs mer

Sjukvårdens processer och styrning

Sjukvårdens processer och styrning Sjukvårdens processer och styrning Staffan Lindblad Sjukvårdens utmaningar Allt större krav på hälsa Ökande efterfrågan / behov av vård Allt fler nya metoder bättre resultat Ständigt ökande sjukvårdskostnader

Läs mer

Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen?

Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen? Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen? Eva Jangland, Klinisk lektor, specialistsjuksköterska, medicine doktor 1 Pia Yngman Uhlin, Forskning och utvecklingsledare,

Läs mer

IPL Pedagogiska modeller som fungerar i många sammanhang. Margaretha Forsberg Larm Föreståndare Centrum för Klinisk Utbildning

IPL Pedagogiska modeller som fungerar i många sammanhang. Margaretha Forsberg Larm Föreståndare Centrum för Klinisk Utbildning IPL Pedagogiska modeller som fungerar i många sammanhang Margaretha Forsberg Larm Föreståndare Centrum för Klinisk Utbildning Centrum för Klinisk Utbildning (CKU) En gemensam samverkansstruktur för den

Läs mer

Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin

Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling av Åsa Muntlin Vad är kvalitet? Värde, egenskap, sort Kvalitet förknippas som något positivt och önskvärt En definition av vårdkvalitet Att fullt ut svara mot

Läs mer

SBAR kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle

SBAR kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle Agenda Kommunikation SBAR verktyg Implementering Kommunikation muntlig skriftlig Kommunikation ska vara Säker - fullständig Ändamålsenlig vara

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

En fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten.

En fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten. Sökexempel - EBM Sjuksköterskor En fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten. Även om man bör börja med att

Läs mer

Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet?

Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet? EHSS-seminarium 2014-10-07 Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet? Göran M Hägg goran@ergomusic.se, tel. 070-262 48 02 Varför? Vad kan vi ha för motiv för att söka vetenskaplig

Läs mer

Extradag i akutsimulering

Extradag i akutsimulering Extradag i akutsimulering Slutrapport förbättringsarbete under AT-utbildning, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Maria Carlson Brühl och Rebecka msved Göteborg 2012-01-31 Bakgrund Under sitt första

Läs mer

KURSÖVERGRIPANDE MOMENT: INTERPROFESSIONELL UTBILDNING I SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET TERMIN 1-6

KURSÖVERGRIPANDE MOMENT: INTERPROFESSIONELL UTBILDNING I SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET TERMIN 1-6 Eva Broberger o Ulrika Södergren, NVS, Sektionen för omvårdnad 2011-10-06, rev 11-11-28, rev 12-04-23, rev 13-04-21 KURSÖVERGRIPANDE MOMENT: INTERPROFESSIONELL UTBILDNING I SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET TERMIN

Läs mer

SBUN44, Neonatal och pediatrisk intensivvård II, 7,5 högskolepoäng Neonatal and Pediatric Intensive Care II, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

SBUN44, Neonatal och pediatrisk intensivvård II, 7,5 högskolepoäng Neonatal and Pediatric Intensive Care II, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Medicinska fakulteten SBUN44, Neonatal och pediatrisk intensivvård II, 7,5 högskolepoäng Neonatal and Pediatric Intensive Care II, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASBS Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor

Läs mer

Omvårdnad inom somatisk vård, 13,5 högskolepoäng Medical Surgical Nursing Care, 13.5 credits

Omvårdnad inom somatisk vård, 13,5 högskolepoäng Medical Surgical Nursing Care, 13.5 credits Sida 1 av 5 Kursplan Röda korsets högskola Dnr: 48/2012 Teknikringen 1 Datum: 2012-08-06 Box 55676 102 15 Stockholm Telefon: 08-587 516 00 Fax: 08-587 51690 www.rkh.se Omvårdnad inom somatisk vård, 13,5

Läs mer

Kursplan. Kurskod VSB431 Dnr 84/ Beslutsdatum Medicinsk vetenskap - katastrofmedicin med inriktning mot intensivvård

Kursplan. Kurskod VSB431 Dnr 84/ Beslutsdatum Medicinsk vetenskap - katastrofmedicin med inriktning mot intensivvård Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VSB431 Dnr 84/2001-12 Beslutsdatum 2001-04-10 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Poängtal Nivå Medicinsk vetenskap - katastrofmedicin

Läs mer

C R M. Crew Resource Management. Vad visste Chesley Sullenberger när han i januari 2009 landade Cactus 1549 i Hudsonfloden?

C R M. Crew Resource Management. Vad visste Chesley Sullenberger när han i januari 2009 landade Cactus 1549 i Hudsonfloden? C R M Crew Resource Management Vad visste Chesley Sullenberger när han i januari 2009 landade Cactus 1549 i Hudsonfloden? Han visste att: Saker och ting går fel Kommunikationsbrister är den vanligaste

Läs mer

KURSPLAN. tillämpa och reflektera utifrån hälsopedagogik, analysera och reflektera kring det professionella samtalet.

KURSPLAN. tillämpa och reflektera utifrån hälsopedagogik, analysera och reflektera kring det professionella samtalet. Sida 1(6) KURSPLAN VÅ3052 Folkhälsa och folkhälsoarbete, 15 högskolepoäng, avancerad nivå, Public Health and Public Health Care, 15 Higher Education Credits *, Advanced Level Mål Delkurs 1: Distriktssköterskans

Läs mer

Utveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna.

Utveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utveckling av lärandemiljö Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utmaningar En snabb medicinsk utveckling i kombination med en åldrande befolkning ökar

Läs mer

Litteraturstudie som projektarbete i ST

Litteraturstudie som projektarbete i ST Litteraturstudie som projektarbete i ST En litteraturstudie är en genomgång av vetenskapliga orginalartiklar, publicerade i internationella tidskrifter inom ett visst område. Enligt SBU ska en professionell

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN FÖR MASTERPROGRAMMET FÖR AVANCERAD SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA MED INRIKTNING KIRURGISK VÅRD 120 HÖGSKOLEPOÄNG

UTBILDNINGSPLAN FÖR MASTERPROGRAMMET FÖR AVANCERAD SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA MED INRIKTNING KIRURGISK VÅRD 120 HÖGSKOLEPOÄNG UTBILDNINGSPLAN FÖR MASTERPROGRAMMET FÖR AVANCERAD SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA MED INRIKTNING KIRURGISK VÅRD 120 HÖGSKOLEPOÄNG MASTER S PROGRAMME FOR ADVANCED SPECIALIST NURSING IN SURGICAL CARE 120 CREDITS

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Informatik. Kvalitetsarbete

Informatik. Kvalitetsarbete Informatik Informations- och kommunikationsteknologi spelar idag en allt mer genomgripande roll i hälso- och sjukvården. Informatik är det vetenskapliga studiet av information och hur man presenterar och

Läs mer

Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin -

Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin - Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin - en kort genomgång Var och hur ska man söka? Informationsbehovet bestämmer. Hur hittar man vetenskapliga artiklar inom omvårdnad/ medicin? Man kan

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap

Utbildningsplan för masterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap Utbildningsplan för masterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap 4KL09, 4K109 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2009-01-14 Sid 2 (6) 1. Basdata 1.1.

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013 Campus Örnsköldsvik Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013 Under Söka och skriva på http://ovik.u b.umu.se/ finns länkar till lexikon, Sökhjälp och guider, Medicin och Skriva uppsats,

Läs mer

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KS15 Inrättad av Rektor 2014-12-09 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2014-12-18

Läs mer

Utvärdering ht-13 KUA Helsingborg

Utvärdering ht-13 KUA Helsingborg Utvärdering ht-13 KUA Helsingborg UTBILDNING Läkare Totalt 21 läkarstudenter, 100 % Sjuksköterska Totalt 21 sjuksköterskestudenter, 100 % TEAMARBETE. Kommunikation: Jag har insett att kommunikation är

Läs mer

Vetenskap och evidens

Vetenskap och evidens Vetenskap och evidens Specialistkurs för psykologer SYFTE Kursen riktar sig till psykologer och andra yrkeskategorier som vill fördjupa sina kunskaper inom vetenskaplig metod och relevanta statistiska

Läs mer

Institutionen för hälsovetenskap Kurskod VMD903. Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7.5 högskolepoäng

Institutionen för hälsovetenskap Kurskod VMD903. Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7.5 högskolepoäng KURSPLAN Kursens mål Efter genomgången kurs skall studenten: Kunskap och förståelse kunna analysera olika vetenskapliga metoders användning och värdera deras relevans i forskning och utveckling av kunskap

Läs mer

Ledarens kommunikation i interdiscipliära team

Ledarens kommunikation i interdiscipliära team Ledarens kommunikation i interdiscipliära team -viktig för teamets prestation Maria Härgestam, RNA, PhD Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet Traumateamövning 2009/2010 Hur ser den verbala och

Läs mer

Rapport från Simulatorcentrum

Rapport från Simulatorcentrum Rapport från Simulatorcentrum SÄKRARE SAMARBETE PÅ IVA Resultat från deltagarenkät perioden 2007-09-01-2008-02-29 Innehåll Sida Kursens uppläggning 2 Kursens träningsmål 2 Deltagare 2 Skala för frågorna

Läs mer

Välkommen till KUA Klinisk utbildningsavdelning Skånes Universitetssjukvård Lund, Malmö och Helsingborgs sjukhus

Välkommen till KUA Klinisk utbildningsavdelning Skånes Universitetssjukvård Lund, Malmö och Helsingborgs sjukhus Välkommen till KUA Klinisk utbildningsavdelning Skånes Universitetssjukvård Lund, Malmö och Helsingborgs sjukhus Läsåret 2015-2016 Välkommen till Klinisk Utbildnings Avdelning (KUA) i Malmö! KUA är en

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoekonomi, policy och management

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoekonomi, policy och management Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoekonomi, policy och 4HM17 Inrättad av Rektor 2016-05-10 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2016-05-10 Sid 2 (6) 1. Basdata 1.1. Programkod 4HM17 1.2. Programmets

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Hur grundläggs ett hälsofrämjande förhållningssätt? Att styra och leda mot en hälsofrämjande hälso-och sjukvård Stockholm,13 maj 2014 Stefan Lindgren

Hur grundläggs ett hälsofrämjande förhållningssätt? Att styra och leda mot en hälsofrämjande hälso-och sjukvård Stockholm,13 maj 2014 Stefan Lindgren Hur grundläggs ett hälsofrämjande förhållningssätt? Att styra och leda mot en hälsofrämjande hälso-och sjukvård Stockholm,13 maj 2014 Stefan Lindgren För framtidens hälsa - en ny läkarutbildning Systemets

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning akutsjukvård

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning akutsjukvård 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen (MFS) Specialistsjuksköterskeprogram, 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASAK Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda sjuksköterskor med fördjupad

Läs mer

Att locka och behålla hög omvårdnadskompetens i vården Vilka dragningskrafter behövs?

Att locka och behålla hög omvårdnadskompetens i vården Vilka dragningskrafter behövs? Att locka och behålla hög omvårdnadskompetens i vården Vilka dragningskrafter behövs? Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent, Viceprefekt Samverkan Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Sahlgrenska

Läs mer

Studiehandledning Verksamhetsförlagd utbildning med inriktning mot teamarbete Göteborgs Utbildnings Avdelning (GUA) 3 högskolepoäng, grundnivå

Studiehandledning Verksamhetsförlagd utbildning med inriktning mot teamarbete Göteborgs Utbildnings Avdelning (GUA) 3 högskolepoäng, grundnivå Sahlgrenska akademin Studiehandledning Verksamhetsförlagd utbildning med inriktning mot teamarbete Göteborgs Utbildnings Avdelning (GUA) 3 högskolepoäng, grundnivå Vårterminen 2011 Arbetsterapeutprogrammet

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovet 4FH17 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2016-05-10 Sid 2 (6) 1. Basdata 1.1. Programkod 4FH17 1.2.

Läs mer

Manual för examinationsformulär: Klinisk slutexamination av sjuksköterskans vårdande utifrån omvårdnadsprocessen

Manual för examinationsformulär: Klinisk slutexamination av sjuksköterskans vårdande utifrån omvårdnadsprocessen Manual för examinationsformulär: Klinisk slutexamination av sjuksköterskans vårdande utifrån omvårdnadsprocessen 2010 Nr 4 Reviderad 12 05 07 Ta texter från Manual för examinationsformulär. Skicka ett

Läs mer

Tvärprofessionell studentdriven hälsomottagning 2011 02 15

Tvärprofessionell studentdriven hälsomottagning 2011 02 15 Rapport Tvärprofessionell studentdriven hälsomottagning 2011 02 15 Sammanfattning Syftet med pilotprojektet för Tvärprofessionell studentdriven hälsomottagning (TSH) var att studenter från sjuksköterske,

Läs mer

AMSN12 Specifik omvårdnad med inriktning ambulanssjukvård II

AMSN12 Specifik omvårdnad med inriktning ambulanssjukvård II (5) Nämnden för omvårdnadsutbildning (NOU) AMSN2 Specifik omvårdnad med inriktning ambulanssjukvård II 5 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (AF) Allmänna uppgifter Huvudområde Omvårdnad Ämne Ambulanssjukvård,

Läs mer

KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö

KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö Malmö högskola Lunds universitet Region Skåne STUDIEHANDLEDNING KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö VT 2011 www.skane.se www.mah.se www.arb.lu.se www.sjukgym.lu.se

Läs mer

Mobilapp lär studenter reflektera över lärande och ger fördjupade kunskaper under VFU. [tççt _tv{åtçç. klinisk högskolelektor, leg Ssk, med dr.

Mobilapp lär studenter reflektera över lärande och ger fördjupade kunskaper under VFU. [tççt _tv{åtçç. klinisk högskolelektor, leg Ssk, med dr. Mobilapp lär studenter reflektera över lärande och ger fördjupade kunskaper under VFU [tççt _tv{åtçç klinisk högskolelektor, leg Ssk, med dr. Lärande i klinisk miljö Vad tycker och tänker studenter om

Läs mer

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp Bedömningsunderlag vid praktiskt prov ANSLUTNA LÄROSÄTEN OBLIGATORISK VERKSAMHET FÖRSÖKSVERKSAMHET Nationell klinisk slutexamination för

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

Framtidens operationssjuksköterska i robotkirurgi- banar ny väg att förändra vanor och traditioner på operationssalen

Framtidens operationssjuksköterska i robotkirurgi- banar ny väg att förändra vanor och traditioner på operationssalen Framtidens operationssjuksköterska i robotkirurgi- banar ny väg att förändra vanor och traditioner på operationssalen Riksföreningen för operationssjukvårds 51:a höstkongress Stockholm Waterfront Congress

Läs mer

SAHLGRENSKA AKADEMIN. Avancerad nivå/second Cycle. AXX, Avancerad nivå, kurs som inte kan klassificeras

SAHLGRENSKA AKADEMIN. Avancerad nivå/second Cycle. AXX, Avancerad nivå, kurs som inte kan klassificeras SAHLGRENSKA AKADEMIN OM7310, Avancerade vårdhandlingar vid onkologiska tillstånd, 15,0 högskolepoäng Advanced nursing interventions in oncological conditions, 15.0 higher education credits Avancerad nivå/second

Läs mer

Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur Kurskod VMD903. Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7.

Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur Kurskod VMD903. Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7. KURSPLAN Kursens mål Efter genomgången kurs skall studenten: Kunskap och förståelse kunna analysera olika vetenskapliga metoders användning och värdera deras relevans i forskning och utveckling av kunskap

Läs mer

Programme in Nursing 180 higher education credits

Programme in Nursing 180 higher education credits Dr G 2013/27 Utbildningsplan för Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng Programme in Nursing 180 higher education credits Fastställd av Sahlgrenska akademins styrelse 2013-03-20 1. Beslut om fastställande

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

SVK i barnkirurgi i samarbete med VetU termin 10: Instruktion för projektarbete och examination

SVK i barnkirurgi i samarbete med VetU termin 10: Instruktion för projektarbete och examination 2015-03-01 Tina Granholm SVK i barnkirurgi i samarbete med VetU termin 10: Instruktion för projektarbete och examination Examinationen på denna kurs består av ett projektarbete som skall utföras enligt

Läs mer

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511 Mikael Nilsson ST-läkare, doktorand Akutkliniken, Solna Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för medicin, Solna Mikael.Nilsson@karolinska.se 0733-589910 Webbaserad utbildning frälsningen för

Läs mer

Snabbguide till Cinahl

Snabbguide till Cinahl Christel Olsson, BLR 2008-09-26 Snabbguide till Cinahl Vad är Cinahl? Cinahl Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature är en databas som innehåller omvårdnad, biomedicin, alternativ medicin

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013 Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar Stockholm 18 juni 2013 Michael Bergström Sektionen för hälso- och sjukvård Avd för vård och omsorg Som det är Det finns en tråd du följer

Läs mer

Folkhälsovetenskap AV, Kvalitativ metod i hälsovetenskap, 7,5 hp

Folkhälsovetenskap AV, Kvalitativ metod i hälsovetenskap, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Folkhälsovetenskap AV, Kvalitativ metod i hälsovetenskap, 7,5 hp Public Health Science MA, Qualitative Methods in Health Sciences, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde

Läs mer

Studiehandledning FYSIOTERAPI. Grundnivå. FYS 018 Barn, ungdom, äldre/teamarbete 4,5 högskolepoäng

Studiehandledning FYSIOTERAPI. Grundnivå. FYS 018 Barn, ungdom, äldre/teamarbete 4,5 högskolepoäng Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sjukgymnastprogrammet Studiehandledning FYSIOTERAPI Grundnivå FYS 018 Barn, ungdom, äldre/teamarbete 4,5 högskolepoäng HT 11 A-LL, CSO Kursen är en grundkurs

Läs mer

Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation

Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation Riksföreningen för operationssjukvård och Svensk sjuksköterskeförening, ett projekt i två delar om levnadsvanor i samband med ett

Läs mer

Utbildningsplan för Magisterprogrammet

Utbildningsplan för Magisterprogrammet Utbildningsplan för Magisterprogrammet i arbete och hälsa 3AH11 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2010-11-09 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2010-12-16 Sid 2 (8) 1. Mål 1.1. Programkod 3AH11

Läs mer

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Solna stad 13 maj 2014 Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Docent Universitetslektor KI & Danderydsgeriatriken Anne-Marie Boström 20140513

Läs mer

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Utformning av PM Bilaga 1 Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer

Risker? Eskalerande situationer och teamarbete. Stress factors and consequences - Human limitation. Hur hanterar vi detta?

Risker? Eskalerande situationer och teamarbete. Stress factors and consequences - Human limitation. Hur hanterar vi detta? Eskalerande situationer och teamarbete To Err is human. To cover up is unforgivable.to fail to learn is unexcusable Isis Amer-Wåhlin MD PhD Kvinnor och Barns Hälsa KI Lunds Tekniska Högskola Perinatologi

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap

Utbildningsplan för masterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap Utbildningsplan för masterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap 4KL08, 4K108 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2008-01-08 Reviderad av Styrelsen

Läs mer

Kursplan. Medicinsk vetenskap psykiatri, obstetrik, pediatrik, geriatrik. Medical Science psychiatry, obstetrics, paediatrics, geriatrics

Kursplan. Medicinsk vetenskap psykiatri, obstetrik, pediatrik, geriatrik. Medical Science psychiatry, obstetrics, paediatrics, geriatrics Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VOA441 Dnr 14/2001-510 146/2003-510 Beslutsdatum 2001-01-24 2003-06-23 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Medicinsk vetenskap psykiatri,

Läs mer

Studiehandledning. Omvårdnadsforskningens teori och metod II (21-40) 5 p

Studiehandledning. Omvårdnadsforskningens teori och metod II (21-40) 5 p INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER Studiehandledning Omvårdnadsforskningens teori och metod II (21-40) 5 p Theory and methods in nursing science II (SSK HK-03) HDL, GRM, WIL INNEHÅLL Inledning 1 Kursens

Läs mer

Etiska dilemman i arbetsterapeuters yrkesutövning -en litteraturstudie

Etiska dilemman i arbetsterapeuters yrkesutövning -en litteraturstudie Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi C, Vetenskaplig metod Vårterminen 2015 Etiska dilemman i arbetsterapeuters yrkesutövning -en litteraturstudie Ethical dilemmas

Läs mer

Kursplan. Akut- och perioperativ vård, 7,5 högskolepoäng Emergency and perioperative care, 7.5 credits

Kursplan. Akut- och perioperativ vård, 7,5 högskolepoäng Emergency and perioperative care, 7.5 credits Sida 1 av 5 Kursplan Röda Korsets Högskola Dnr: 56/2013 Besöksadress: Teknikringen 1 Datum: 2013-05-27 Box 55676 102 15 Stockholm Telefon: 08-587 516 00 Fax: 08-587 51690 www.rkh.se Akut- och perioperativ

Läs mer

Kursplan. Röda korsets högskola Dnr 119/2014 Teknikringen 1 2014-12-18 Box 55676 102 15 Stockholm Telefon: 08-587 516 00 Fax: 08-587 51690 www.rkh.

Kursplan. Röda korsets högskola Dnr 119/2014 Teknikringen 1 2014-12-18 Box 55676 102 15 Stockholm Telefon: 08-587 516 00 Fax: 08-587 51690 www.rkh. Sida 1 av 5 Kursplan Röda korsets högskola Dnr 119/2014 Teknikringen 1 2014-12-18 Box 55676 102 15 Stockholm Telefon: 08-587 516 00 Fax: 08-587 51690 www.rkh.se Basal omvårdnad med inriktning mot den äldre

Läs mer

AMSN11 Specifik omvårdnad med inriktning ambulanssjukvård I

AMSN11 Specifik omvårdnad med inriktning ambulanssjukvård I (5) Nämnden för omvårdnadsutbildning (NOU) AMSN Specifik omvårdnad med inriktning ambulanssjukvård I 5 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (AN) Allmänna uppgifter Huvudområde Omvårdnad Ämne Ambulanssjukvård,

Läs mer

KLINISK OMVÅRDNAD 15 HP CAMILLA EIDE

KLINISK OMVÅRDNAD 15 HP CAMILLA EIDE KLINISK OMVÅRDNAD 15 HP CAMILLA EIDE Innehåll OM4390 Klinisk omvårdnad Kursen består av följande moment: Moment 1: Patienter med behov av insatser från olika delar i vårdkedjan 2,0 hp Moment 2: Verksamhetsförlagd

Läs mer

Slutrapport införande av Personlig och Professionell Utveckling (PPU) inom Barnmorskeprogrammet

Slutrapport införande av Personlig och Professionell Utveckling (PPU) inom Barnmorskeprogrammet Slutrapport införande av Personlig och Professionell Utveckling (PPU) inom Barnmorskeprogrammet Bakgrund Barnmorskeprogrammet bedrivs inom ramen för Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) vid Mälardalens

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Studiehandledning Verksamhetsförlagd utbildning med inriktning mot teamarbete Göteborgs Utbildnings Avdelning (GUA) 3 högskolepoäng, grundnivå

Studiehandledning Verksamhetsförlagd utbildning med inriktning mot teamarbete Göteborgs Utbildnings Avdelning (GUA) 3 högskolepoäng, grundnivå Sahlgrenska akademin Studiehandledning Verksamhetsförlagd utbildning med inriktning mot teamarbete Göteborgs Utbildnings Avdelning (GUA) 3 högskolepoäng, grundnivå Höstterminen 2011 2011-06-15 Gudrun Johansson

Läs mer

Alla vägar bär till Rom-

Alla vägar bär till Rom- Alla vägar bär till Rom- En utvecklingsmöjlighet för operationssjuksköterskor 1 Fördjupningskurs för operationssjuksköterskor Postgraduateutbildning Kursansvariga: Anna Myhrman, utbildningsansvarig operationssjuksköterska

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

& report. Disclaimer. Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee

& report. Disclaimer. Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee ATT SÖKA SANNINGEN & 3 & report Leading Health Care nr 7 2012 Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee Vad kan vi lära av att studera

Läs mer