Vad ser studenten om läkarstudenter på klinik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad ser studenten om läkarstudenter på klinik"

Transkript

1 Läkarprogrammet VT 2014 Självständigt arbete 30p Vad ser studenten om läkarstudenter på klinik! Författare: Karin Ekbom E-post: Mobil: Handledare: Mimmie Willebrand, professor E- post: Lisa Ekselius, professor E-post: Institutionen för neurovetenskap, psykiatri Akademiska sjukhuset, Ingång 10 SE Uppsala

2 FÖRKORTNINGAR ASD - akut stressyndrom CIS - Critical Incident Stress CISD - Critical Incident Stress Debriefing CRM - Crisis Resource Management CISM - Critical Incident Stress Management DMS-IV- Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Fourth Edition HT - Hösttermin IES - Impact of Event Scale IES-R - Impact of Event Scale Revised KLASS - Klinisk assistent läkare som har ansvar för studenter på placering PK Programkommittén, Läkarprogrammet Uppsala Universitet PTSD - posttraumatiskt stressyndrom 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA SAMMANFATTNING 4-5 ABSTRACT... 6 BAKGRUND Läkarutbildningen i Sverige Läkarstudenters välmående och stressnivåer 9-10 Negativ stress och krisreaktioner Definition av trauma Impact of Event Scale Revised 14 Copingstrategier Crisis Resource Management Krisberedskap SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 19 METOD Design Forskningsdeltagare Procedur Mätinstrument Enkäten Posttraumatiska stressreaktioner Analys 23 Etik. 24 RESULTAT Bortfall Enkät Enkät, Del Enkät, Del Impact of event scale-revised IES-R-poäng i förhållande till bakgrundsdata samt angiven emotionell händelse DISKUSSION Resultatdiskussion Metodologiska överväganden Svagheter 44 Styrkor Tolkning och klinisk relevans Slutsats FÖRFATTARENS TACK. 48 REFERENSER APPENDIX

4 Vad ser studenten om läkarstudenter på klinik Författare: Karin Ekbom SAMMANFATTNING Bakgrund: Studenter vid läkarutbildningen möter numera patienter och närstående tidigt under utbildningen. En del av dessa möten kan ge upphov till starka reaktioner hos studenten. Det förefaller dock inte finnas några studier som hittills har undersökt i vilken omfattning studenter upplever olika situationer som emotionellt påfrestande och hur dessa situationer hanteras samt om vissa traumatiska händelser på klinik leder till egna krisreaktioner. Det saknas också studier av hur studenter upplever utbildningens resurser för att hantera kritiska situationer och vad som kan förbättras. Syfte: Huvudsyftet med studien var att kartlägga om studenter vid läkarutbildningen i Uppsala upplever emotionellt påfrestande situationer på klinik och hur dessa hanteras. Specifika syften med studien var att undersöka om läkarstudenter utvecklar egna krisreaktioner i samband med händelsen och om studenterna vet var de kan vända sig vid ett eventuellt behov samt om studenterna har förslag till förbättringar. Metod: En webbaserad enkätstudie skickades ut till samtliga studenter på läkarprogrammets kliniska del, termin 6 till 11, Uppsala universitet, HT För att mäta posttraumatiska stressreaktioner användes Impact of Event Scale Revised (IES-R) som modifierats retrospektivt för att matcha enkätens övriga frågor. Av 471 tillfrågade deltog 192 studenter i studien (41 %). SPSS användes för statistiska analyser, en signifikansnivå på 5 % har använts. Resultat: Sjuttio procent av läkarstudenterna upplever emotionellt påfrestande situationer på klinik. Av dessa hamnade 24 % över den brytpunkt på IES-R skalan som indikerar potentiell PTSD problematik. Åttiotvå procent av läkarstudenterna uppger att det inte vet var de kan vända sig vid ett eventuellt behov, och 91 % efterfrågar bättre information. Studenterna föreslår regelbunden reflektion i grupp, någon typ av kontaktperson, samt ett öppnare klimat mellan studenter och utbildningsansvariga så att emotionellt påfrestande händelser kan tas upp och diskuteras i större omfattning än vad som sker idag. 4

5 Slutsats: Studenter är med om emotionellt påfrestande händelser på klinik. I vissa fall leder dessa händelser till en traumatisk stressreaktion och i många fall får händelserna negativa konsekvenser för studenterna. Vad studenter upplever på klinik är därför viktigt och behöver både belysas och utredas ytterligare. Man bör aktivt verka för en trygg arbetsmiljö för studenter samt synliggöra befintliga resurser. Det är också av intresse att göra en ny och större studie för att ytterligare kartlägga den här typen av problematik. 5

6 ABSTRACT Background: Today s medical training incorporates early patient contact. Student emotional responses to clinical situations can be strong. It is unclear to what degree various clinical situations impact students negatively emotionally, how these situations are managed, and if students suffer stress reactions secondary to emotionally stressful clinical situations. Furthermore, it is unknown if students deem faculty resources adequate to support students experiencing critical clinical situations, and what areas are in need of improvement according to the students. Method: During autumn of 2013, a web-based survey was sent out to all students enrolled in clinical semesters at Uppsala University Medical School. To measure posttraumatic stress reactions, the Impact of Event Scale Revised (IES-R) was used, after modification to reflect the retrospective nature of the survey. 192 students out of 471 responded (41 %). SPSS was used for statistical analysis, with a significance level of 5 %. Results: 70 % of medical students experience emotionally distressing situations during clinical rotations. A vast majority are unaware of where to ask for support. Twenty four percent are over the cut-off limit for IES-R, indicating potential PTSD. Students call for a more open climate, with better information concerning resources available. Other suggestions were the appointment of specific teachers available for student support, and regular reflection sessions in peer groups. Conclusion: Medical students experience emotionally distressing situations during medical training. In some cases the situation leads to a traumatic stress reaction and many students are negatively affected. Active measures must be taken to ensure a supportive work environment for medical students, as well as making the resources available to students visible. It would be of great interest to repeat the study with a larger cohort to characterise the issue further. 6

7 BAKGRUND Läkarutbildningen i Sverige Läkarutbildningen i Sverige har i flera steg moderniserats, utvecklats, och omformats och denna process pågår ständigt. Processen är både naturlig och nödvändig för att spegla samhällets utveckling och för att möta efterfrågan på god vård 1 2. Läkarutbildningen och moderniseringen av denna syftar också till att bibehålla en hög yrkeskompetens Begreppet hög yrkeskompetens definieras inte till fullo men kan sägas spegla de krav som ställs på den färdiga läkaren att bedriva god vård av hög kvalité. Det saknas också beskrivningar för hur man ska uppnå detta på individuell basis. Som student på läkarprogrammet i Sverige idag träffar man på de flesta utbildningsorter patienter redan på termin ett Som en del av målbeskrivningen har det därför fastslagits att studenter ska utveckla sin självkännedom och förmåga till inlevelse för att därigenom utveckla sin förmåga till goda relationer med patienter och deras närstående. Beaktandet av ett etiskt förhållningssätt och en helhetsbild av människan påtalas också. Utbildningen syftar till att studenten ska lära sig att förebygga, lindra och läka. I programbeskrivningarna framhålls ofta att kraven som ställs på den färdiga läkaren är höga. Vetenskapens senaste landvinningar ska behärskas och studenten ska också kunna se och möta människan bakom symptomen. Det krävs således breda medicinska kunskaper och vetenskapligt tänkande, ett humanistiskt förhållningssätt, personlig mognad och motivation samt färdigheter i patientkommunikation Trots detta visade Högskoleverkets rapport från 1997 att alltför många läkarstudenter inte är tillräckligt förberedda för det lagarbete och den samverkan med andra yrkesgrupper inom sjukvården som läkaryrket många gånger innebär. Samma rapport visade även att läkarstudenter och nyutexaminerade läkare också har bristande förmåga till inlevelse och att ett etiskt förhållningssätt i relation till patienter och anhöriga ibland saknas 3. Detta har till viss del förbättras sedan dess och läkarprogrammet står ånyo inför stora förändringar. 7

8 Stefan Lindgren, professor i medicin vid Lunds universitet, fick år 2011 i uppdrag av regeringen att utreda läkarutbildning. I mars 2013 lämnades ett betänkande in, som sammanfattningsvis menar att utbildningen bör omorganiseras och förnyas 1 2. Det nya förslaget skapar förutsättningar för en sammanhållen utbildning med vetenskaplig förankring och genomtänkt progression av utbildningen så att kunskaper och kliniska färdigheter kontinuerligt breddas och fördjupas. Fokus ska ligga på patient- och medborgarperspektiv för att främja hälsa och god vård samt studentperspektiv med fokus på en utbildning av hög kvalitet. Av stor vikt är goda examinationsformer, kontinuerlig bedömning av studenternas prestationer samt fortlöpande återkoppling. Detta ger enligt utredningen trygghet åt de studerande i deras kommande yrkesroll. Utredningen menar också att det är viktigt i att introduktionen är till yrket flexibel och kan anpassas utifrån den enskilda läkarens tidigare kunskaper, erfarenheter och behov. Man beskriver också att det inte finns tillräcklig fokus på att utvärdera samt att lärandet är en naturlig del i arbetet och att detta lärande är livslångt 1. Delaktighet, kompetensutveckling och ett engagerat ledarskap utgör hörnpelare för att skapa en lärandemiljö på en arbetsplats. Samtidigt visar erfarenheter att lärandet inom hälso- och sjukvården inte är enkelt. I det vardagliga arbetet kan det vara svårt att prioritera tid till reflektion i syfte förändra och förbättra. (sidan 20, För framtidens hälsa - en ny läkarutbildning SOU 2013:15) Stor vikt läggs således på att ständigt förbättra den kliniska delen av utbildningen. Samtidigt har man uppmärksammat att det saknas tid för reflektion, vilket är en viktig del för att kunna förändra och förbättra läkarstudenters arbetsmiljö 1. Även yrkesverksamma läkare uppger att det är uppskattat med samtal om svåra händelser inom den egna professionen men att det inte finns utrymme för detta och att det således är svårt att hinna med 11. Det anses också att läkarstudenter och framför allt yrkesverksamma läkare är motvilliga att söka hjälp och i stor utsträckning undviker hälso- och sjukvården privat, både vad gäller somatisk och psykisk sjukdom , vilket kan vara en riskfaktor i sig vad gäller mental ohälsa samt ökade stressnivåer och även rent generellt ett riskfyllt beteende

9 Läkarstudenters välmående och stressnivåer Det finns ett flertal studier som visar att läkarstudenter uppvisar generell mental ohälsa samt tecken på utbrändhet och att kön samt grad av erfarenhet har betydelse för ohälsotalen Depression förekommer i större utsträckning jämfört med normalpopulationen och med övervägande andel kvinnliga läkarstudenter jämfört med manliga Då psykisk ohälsa är vanligt hos läkarstudenter och då få aktivt söker hjälp bör studenter i större utsträckning uppmuntras att söka hjälp. Det är också viktigt att uppmärksamma depressiva symptom från ansvarigas sida så att studenter med mental ohälsa fångas upp i tid 16. Mental ohälsa och stress kan leda till att läkarstudenter uppvisar symptom på överansträngning och kan i förlängningen leda till utmattning vilket i sig har en stark koppling till dålig hälsa. Till detta kan även tilläggas att många läkarstudenters självförtroende är kopplat till en hög prestationsnivå vilket bidrar till ökade stressnivåer, depression och utmattningsgrad. Således bör även symptom på utmattning uppmärksammas Både kvinnliga läkarstudenter och nyblivna kvinnliga läkare rapporterar högre nivå av utmattning än män Ett dåligt utbildningsklimat har negativ inverkan på studenter och korrelerar starkt till utmattning medan ett bra utbildningsklimat har positiv inverkan 21. Även stressnivån är hög bland läkarstudenter dock är inte läkarstudenter nödvändigtvis mer stressade än andra studentpopulationer Komplexiteten inom hälso- och sjukvården och det dagliga arbetet med att vårda sjuka patienter kan leda till en ökad belastning, utöver den mer teoretiska studiepressen. Återigen rapporterar kvinnor höger stressnivåer än män Redan identifierade stressorer är exempelvis så kallad curriculum overload, konkurrensen mellan studenter, höga krav på sig själv och familjeproblem 26. Dessa stressorer återfinns även hos andra studentpopulationer utöver läkarstudenter 12. Andra tänkbara stressorer som just läkarstudenter utsätts för skulle kunna vara de potentiellt påfrestande emotionella situationer som läkarstudenter upplever under klinisktjänstgöring En studie gjord 2009 belyste att många läkarutbildningar saknar en organiserad utbildning om hur man levererar svåra besked, en del av yrket som många läkare finner svårt särskilt då dystra besked ofta leder till en emotionell kris hos patienten och dess anhöriga 27. Vidare tas det sällan upp hur man ska hantera sina egna känslor om man personligen 9

10 blir berörd och att detta kan komma att kompliceras av att oprofessionellt och oetiskt agerande ibland förekommer, hos övrig vårdpersonal och handledare 23. Särskilt inte då man som student ofta har en oklar roll och inte vet hur man ska agera gentemot sig själv, övrig personal, patient eller anhöriga. I en studie som nyligen genomförts bland läkarstudenter på Karolinska institutet uppgavs just detta, att en stor del av stressen på utbildning härrör till oklara mål med studierna samt att funktionen och rollen som student är oklar 22. Bland samtliga studenter listades bristen på feedback från lärare som det absolut störst problemet vilket kan anses problematiskt när yrket bygger på ett livslångt lärande med ständig återkoppling från mer erfarna kollegor, handledare och ansvariga för utbildningen En fjärdedel av sistaårsstudenterna på programmet uppgav också att utbildningen inte gav adekvata förberedelser för det kommande yrket, vilket kan vara stressande i sig 22. Hos både läkarstudenter och nyblivna läkare finns också en oro för den framtida kapaciteten att hantera stressen i yrket, då redskap för detta behövs för att undvika utmattning och utbrändhet 21. Det är också tänkbart att dessa ovan nämnda stressorer i kombination med en emotionellt påfrestande händelse på klinik leder till en ökad belastning hos en enskild läkarstudent i form av ökade stressnivåer och sänkt välbefinnande. Negativ stress och krisreaktioner Alla människor upplever stress och stress är en naturlig del av att vara människa. Således kan stressfulla händelser i livet eller stress relaterat till utbildning eller arbete inte elimineras helt då stressen är en del av vårt försvarssystem vid ett upplevt hot I många fall kan också de flesta hantera stressen som vi utsätts för utan att det får några konsekvenser på individuell basis. Men då höga nivåer av stress förekommer över tid och/eller en mer akut situation inträffar, det vill säga något som faller utanför det vi är vana att hantera, kan stressen få negativa konsekvenser båda vad gäller mental hälsa samt akademiska och yrkesmässiga prestationer. Därför är det viktigt att tidigt identifiera tecken till en negativ eller akut stressreaktion samt att adressera dessa Stress kan också leda till psykiska, fysiska och beteendemässiga svårigheter och i vården kan detta till exempel leda till att medicinska fel begås 30. Stress relaterad till kritiska händelser kan påverka en individ negativt samt påverka individens möjligheter att anpassa sig adekvat både i arbetet och privat. Oväntade händelser och kritiska situationer har en emotionell påverkan som kan slå ut en 10

11 persons vanliga copingstrategier och orsakar betydande ångest hos vanligtvis friska människor. Samma symtom ses hos människor som genomgår en kris En kris kan således beskrivas som att en individs tidigare erfarenheter och kunskap plötsligt inte räcker till för att hantera och förstå den situation man befinner sig i, och en kritisk situation kan utlösa detta Det finns många olika situationer och händelser i livet som kan leda till att en individ hamnar i kris. Vissa händelser kommer plötsligt och oväntat, exempelvis en svår olycka eller ett dödsfall. Andra kriser kan utvecklas långsamt och ha en mer smygande debut, exempelvis omständigheter som man levt med under en tid, som utbildningsproblem eller sjukdom Traumatiska händelser kan leda till akut stress och i en extremt stressfull situation producerar stress ofta ett förhöjt stadium av kognitiv, fysisk, beteendemässig och känslomässig upphetsning, vilket kan utmana en persons uppfattning av att ha kontroll över sitt liv och sin miljö. Detta kan i sin tur leda till att befintliga copingstrategier slås ut 30. Stress kopplat till kritiska händelser går under begreppet Critical Incident Stress (CIS) i engelsk litteratur och refererar till ett brett spektrum av reaktioner som kan uppstå efter en stressfull eller traumatisk händelse. CIS:s fyra huvudsymptomen består av; kognitiva symptom såsom koncentrationssvårigheter, minnesluckor och förvirring; fysiska symptom i form av trötthet, insomni, muskelspänningar, mag-tarmproblem, samt ökat sympatikuspåslag; emotionella symptom som ångest, depression, ilska, skuld och förnekelse; beteendemässiga symptom exempelvis missbruk, aggressivitet eller ett socialt undvikande beteende Det har också föreslagits att CIS kan föregå utvecklingen av akut stressyndrom (ASD) och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) 30. Många av ovan nämnda symptom ingår också i definitionen av ASD och PTSD 35. Dock finns ingen standardiserad definition på CIS, vilket bör beaktas. Detta gör också att CIS är mer svårstuderat. Definition av trauma I Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Fourth Edition (DMS-IV) 35, definieras en traumatisk händelse enligt kriterie A1: personen har varit utsatt för en traumatisk händelse där följande ingått i bilden: personen upplevde, bevittnade eller konfronterades med en händelse eller en serie händelser som innebar död, allvarlig skada (eller hot om detta), eller ett hot mot egen eller andras fysiska integritet. Samma 11

12 definition av en traumatisk händelse används i diagnoskriterierna för både ASD (tabell 1) och PTSD (tabell 2). Tabell 1: Akut stressyndrom F43.0 (DSM-IV) A) personen har varit utsatt för en traumatisk 1) personen upplevde, bevittnade händelse där följande ingått i bilden: konfronterades med en händelse eller en serie händelser som innebar död, allvarlig skada (eller hot om detta), eller ett hot mot egen eller andras fysiska integritet 2) Personen reagerade med intensiv rädsla, hjälplöshet eller skräck B) Tre eller fler av följande dissociativa symptom förkom under eller efter den traumatiska händelsen: Känsla av bedövning, likgiltighet eller oförmåga till känslomässig respons Minskad uppmärksamhet på omgivningen (tex leva som i en dimma) Derealisation Depersonalisation Dissociativ amnesi (dvs oförmåga att minnas någon viktig del av händelsen. C) Den traumatiska händelsen återupplevs gång på gång på minst ett av följande sätt: återkommande minnesbilder, tankar, drömmar, illusioner, flashback-upplevelser eller känslan av att återuppleva händelsen, eller starkt obehag inför händelser som påminner om traumat. D) Tydligt undvikande av stimuli som återkallar minnen av traumat (tex tankar, känslor, handlingar, platser eller personer). E) Påtagliga symptom på ångest eller ökad retbarhet (tex sömnsvårigheter, irritabilitet, koncentrationssvårigheter, överdriven vaksamhet, lättskrämdhet, rastlöshet). Tabell 2: Posttraumatiskt stressyndrom F43.1 (DSM-IV) A. Personen har varit utsatt för en traumatisk händelse där följande ingått i bilden: B. Den traumatiska händelsen återupplevs om och om igen på ett eller fler av följande sätt: 1. Personen upplevde, bevittnade eller konfronterades med en händelse eller en serie händelser som innebar död, allvarlig skada (eller hot om detta), eller hot mot egen eller andras fysiska integritet. 2. Personen reagerade med intensiv rädsla, hjälplöshet eller skräck. Obs: hos små barn kan teman eller aspekter av traumat ta sig uttryck i återkommande lekar. Återkommande, påträngande och plågsamma minnesbilder, tankar, eller perceptioner relaterade till händelsen. Obs: hos små barn kan teman eller aspekter av traumat ta sig uttryck i återkommande lekar. Återkommande mardrömmar om händelsen. Obs hos barn kan mardrömmar förekomma utan att innehållet klart uttrycker händelsen. Återkommande mardrömmar om händelsen. Obs hos barn kan mardrömmar förekomma utan att innehållet klart uttrycker händelsen. Intensivt obehag inför inre eller yttre signaler som symbolisera eller liknar någon aspekt av den traumatiska händelsen. Fysiologiska reaktioner på inre eller ytter signaler som symbolisera eller liknar någon aspekt av den traumatiska händelsen 12

13 C. Ständigt undvikande av stimuli som associeras med traumat och allmänt nedsatt själslig vitalitet (som inte funnits före traumat) enligt en eller fler av följande kriterier: D. Ihållande symptom på överspändhet (som inte funnits före traumat), vilka indikeras av två eller fler av följande kriterier: E. Sömnstörningen (enligt kriterium B, C och D) har varat i mer än en månad D. Ihållande symptom på överspändhet (som inte funnits före traumat), vilka indikeras av två eller fler av följande kriterier: 1) Aktivt undvikande av tankar, känslor eller samtal som förknippas med traumat. 2) aktivt undvikande av aktiviteter, platser eller personer som framkallar minnen av traumat. 3) oförmåga att minnas någon viktig del av händelsen 4) klart minskat intresse för delaktighet i viktiga aktiviteter. 5) känsla av likgiltighet eller främlingskap inför andra människor 6) begränsade affekter (tex oförmåga att känna kärlek) 7) Känsla av att sakna framtid (tex inga särskilda förväntningar på yrkeskarriär, äktenskap, barn eller på att få leva och åldras som andra) 1) svårt att somna eller orolig sömn. 2) irritabilitet eller vredesutbrott 3) koncentrationssvårigheter 4) överdriven vaksamhet 5) lättskrämdhet 1) svårt att somna eller orolig sömn. 2) irritabilitet eller vredesutbrott 3) koncentrationssvårigheter 4) överdriven vaksamhet Vad som i huvudsak skiljer tillstånden åt är tidsaspekten. ASD härrör till tiden närmast händelsen, det vill säga symptomen varar och uppstår från två dagar upp till fyra veckor efter händelsen. För diagnosen PTSD ska symptomen ha varat i minst en månad 35. Traumadefinitionen enligt kriterie A1 har ifrågasatts En studie har visat att individer som upplevt en kritisk händelse som inte omfattas av ovan nämnda definition kan uppvisa signifikant svårare PTSD-symptomatologi jämfört med de som normalt sett täcks av definitionen. Som traumatisk händelse har till exempel död eller sjukdom hos en nära anhörig angivits 36. En annan studie har visat att läkarstudenter som bevittnar andra som blir, eller själva blir, illa behandlade kan uppvisa symptom på PTSD 39. Det fastslogs också, i samma studie, att i en stöttande och öppen miljö 13

14 kan studenter dela och diskutera sina erfarenheter av orättvis behandling 39. Klimatet på en utbildning kan alltså vara av betydelse för vad som diskuteras öppet. Impact of Event Scale Revised Impact of Event Scale- Revised (IES-R) och dess originalversion Impact of Event Scale (IES) är vida använda världen över för att mäta traumatiska stressymptom IES-R är en verifierad metod och detta mätinstrument korrelerar väl med DSM- IV kriterier för PTSD Efter att ha upplevt en traumatisk händelse kan en individ uppvisa multipla psykiska symptom med olika frekvens och intensitet. Med hjälp av IES-R kan dessa skattas och mätas för att i förlängningen kunna ta ställning till om och på vilket sätt en individ behöver utredas och följas upp ytterligare 41. IES-R är alltså ett screening- och mätinstrument för posttraumatiska stressymptom och inte ett diagnostiskt redskap för PTSD. Då många individer med PTSD-symptom i viss mån är obenägna att söka hjälp, alternativt att de söker hjälp i fel forum där nödvändig kompetens saknas, är det tänkbart att ett screeninginstrument kan vara av värde för att hitta individer som eventuellt behöver vidare utredning och stöd 42. Om man tar i beaktande att felbehandling av läkarstudenter kan leda till posttraumatiska stressymptom 39 är det också tänkbart att potentiellt påfrestande händelser och kritiska situationer på klinik kan leda till PTSD-symptom eller en krisreaktion hos läkarstuderande. Det kan därför vara av intresse att undersöka saken närmare med den här typen av mätinstrument Copingstrategier Vad som upplevs som stressande eller emotionellt påfrestande är delvis individuellt. På samma sätt som stressorer och emotionellt påfrestande situationer är mångskiftande är sätten att hantera dessa olika och varje individ har olika sk copingstrategier Multipla studier har gjorts vad gäller läkarstudenters studiestress, välbefinnande och generella copingstrategier En metafor som används är att varje läkarstudent har en coping-reserv som växelvis fylls på och dräneras av olika aspekter och studentens erfarenheter. Reservens inre struktur är uppbyggd av individens personlighet, temperament och copingstrategier Som nämnts ovan är det ett individuellt och komplext samspel, således kan det behövas individanpassade åtgärder för att öka läkarstudenters välbefinnande samt sänka 14

15 stressnivån. Man menar också att både formella och informella hjälperbjudande kan hjälpa till att fylla på reserven och att detta bör erbjudas på utbildningen Det har också visats att socialt stöd mildrar en eventuell negativ inverkan som en stressfull händelse kan orsaka och att socialt stöd kan påverka relationen mellan stress och ångest efter en kris eller en traumatisk händelse 49. Att hjälpa läkarstudenter att bibehålla välbefinnande under studietiden och vidare genom karriären är en vinstgivande investering i form av ökad professionalism och god patientvård Det finns vissa situationer som mer sannolikt kan tänkas vara potentiellt påfrestande emotionellt, och som eventuellt kan leda till krisreaktioner och ökad stress hos läkarstudenter. Bland dessa händelser finner vi framför allt sådana som präglas av medicinsk komplexitet: dödsfall, patienter och närstående i kris, etiska och moraliska dilemman samt situationer av bristande handledning och rollen som kandidat. Detta täcks inte in till fullo i redan gjorda studier. Hur läkarstudenter påverkas av dessa situationer och vad det får för konsekvenser behöver belysas ytterligare. För att kunna arbeta professionellt och erbjuda god vård bör man tillåtas att växa och få individuellt anpassat stöd för att hantera de dagliga svårigheter man ställs inför i vården redan som student Om detta råder enighet men vilka resurser som ska användas är oklart liksom var dessa resurser behövs. Crisis Resource Management Utöver hög medicinsk kompetens måste läkare också kunna uppvisa så kallade icketekniska kunskaper i kritiska situationer. Detta samtidigt som egen och andras stress ska hanteras. Exempel på dessa färdigheter är god kommunikation och att kunna leda ett team effektivt. Man har i flera studier börjat studera om man kan inkorporera så kallade icke-tekniska kunskaper i traumaundervisningen. Detta innebär att man vid trauma-scenarion får träna på hela spektrat, dels det rent medicinska men också på kommunikation samt hantering av egen och andras stress. Tydlig kommunikation leder till en klar arbets- och rollfördelning vilket ökar effektivitet och minskar stress. Detta kallas Crisis Resource Management (CRM)-utbildning Resultaten tyder på att de som genomgått den här typen av utbildning upplever sig bättre rustade att möta personer i kris samtidigt som de kan hantera sin egen och andras stress vilket leder till att man kan ge ett bättre professionellt bemötande. Studenter och unga läkare som fått möjlighet att prova CRM-utbildning, uppger också att det känner sig mycket 15

16 bättre förberedda och känner sig mer säkra då de är med om kritiska händelser under klinisk tjänstgöring 51. Studier har också visat att den här typen av utbildningar motiverar studenter att utveckla sina icke-tekniska kunskaper 51. Utöver detta ses vinster som ökad patientsäkerhet och ökad effektivitet i en akutsituation I Sverige har den här typen av utbildning börjat komma igång och antas vara ett steg i rätt riktning för att förbereda studenter på att hantera krissituationer och stressfulla händelser under klinisk tjänstgöring. Krisberedskap Krisberedskap finns på samtliga av landets universitet och sjukhus Det ska också finnas rutiner på klinker och avdelningar för att hantera kritiska incidenter. Dessa grundar sig på lagstadgade föreskrifter samt allmänna råd om krisstöd Föreskrift enligt 3 : Med krisstöd avses i dessa föreskrifter det psykiska och sociala omhändertagande som behöver vidtas i samband med olyckor, akuta krissituationer och liknande allvarliga händelser som kan utlösa krisreaktioner 33. En riskbedömning ska göras för varje arbetsplats och chefer samt arbetsledande personal ska ha tillräckliga kunskaper om krisstöd för att kunna planera och ordna detta på lämpligt sätt. Att få ett korrekt omhändertagande, i händelse av en kritisk situation, kan minska det personliga lidandet samt förebygga sjukfrånvaro och därmed produktionsbortfall. Som nämnts tidigare kan olika faktorer utlösa en kris. I bilden ingår också för individen hot om förlust av något slag. Det kan till exempel gälla arbete, identitet, social position, ekonomisk trygghet, anseende, självkänsla eller självbild 33. I anslutning till en allvarlig händelse på arbetsplatsen kan så kallade avlastningssamtal vara av avgörande betydelse för normalisering av situationen och individens återhämtning. Det ger också tillfälle att informera om vanliga stressreaktioner samt möjlighet till stöd av kollegor och ledning. Ett gott omhändertagande i den akuta situationen kan mildra stressreaktionen och förebygga framtida ohälsa. God beredskap skapar också tillit och trygghet i organisationen 33. Extrema påfrestningar kan, trots stöd och handledning i hälso- och sjukvården, leda till en sådan psykisk belastning att även personal och läkarstudenter med kunskap kan drabbas av krisreaktioner. Förändringar i arbete och arbetsförhållanden innebär ofta en påfrestning, liksom att utsättas för en allvarlig kränkning eller bevittna ett oetisk 16

17 beteende. Dessa kan uppfattas som avgörande ingrepp i livssituationen och utlösa ett kristillstånd Multipla studier har gjort på så kallad debriefing, avlastningssamtal, Critical Incident Stress Debriefing (CISD) och Critical Incident Stress Management (CISM) och visar att dessa är av värde vid en kritisk situation Dessa studier är främst gjorda av och för sjuksköterskor, ambulanspersonal, övrig vårdpersonal, brandmän, polis och även inom den privata sektorn 56. Läkare eller läkarstudenter omnämns sällan i den här typen av studier men då läkare och läkarstudenter är en del hälso- och sjukvårdspersonalen, precis som övrig vårdpersonal, är det tänkbart att läkare och läkarstudenter på liknande sätt kan ha nytta av dessa eller likartade metoder. Även om läkare ofta deltar vid en kliniks debriefing har det framhållits att läkare eventuellt inte kan delta på samma villkor som övrig personal, då rollen som läkare kan innebära att man har högst medicinsk kompetens och således får en mer stöttande roll gentemot övrig personal, alternativt att man inte vill visa sig svag inför andra yrkeskategorier. Därför framhålls också att läkare i större utsträckning skulle vilja diskutera medicinskt komplexa situationer och eventuella medicinska fel som begåtts inom den egna yrkesgruppen Tidig intervention efter en traumatisk händelse är inte utan betydelse och kan både mildra stressreaktioner och reducera risken för kroniska och funktionsnedsättande emotionella och psykiska konsekvenser Om en traumatisk händelse inte bearbetas på ett korrekt sätt kan stressen från en händelse ackumuleras och göra en individ mer sårbar om en ny händelse inträffar och kan i värsta fall leda till att PTSD utvecklas 58. Det kan också behövas insatser vid mer än ett tillfälle och det behövs ofta mångfacetterade åtgärder för att hantera akut stress på individuell nivå. Detta då det har visats att en enskild semi-strukturerad krisintervention inte förhindrar PTSD. Det har också visats att debriefing och stödåtgärder som utförs felaktigt kan göra mer skada än nytta 30. Det är tänkbart att man som student, bland annat på grund av kort placering på berörd avdelning eller klinik, inte får information om de stödåtgärder som sätts in för ordinarie personal i händelse av en emotionellt påfrestande situation. Alternativt kan det tänkas vara så att rådande klimat omöjliggör för en läkarstudent att delta på egna villkor. Studenter vid läkarutbildningen möter numera patienter och närstående tidigt under utbildningen. En del av dessa möten kan ge upphov till starka reaktioner hos 17

18 studenten. Det förefaller dock inte finnas några studier som hittills har undersökt i vilken omfattning studenter upplever olika situationer som emotionellt påfrestande och hur dessa situationer hanteras, samt om vissa traumatiska händelser på klinik leder till egna krisreaktioner. Det har varit svårt att hitta skriftlig information gällande vilka specifika resurser och handlingsplaner som finns på läkarprogrammet idag. Det ska finnas/har funnits så kallade kontaktpersoner på läkarutbildningen i Uppsala som studenter kan vända sig till i händelse av en påfrestande situation men det är oklart om dessa fortfarande finns och vilka de i så fall är 61. Det är också oklart om studenterna själva vet vilka resurser som finns och var man kan vända sig vid ett eventuellt behov. Att inte veta var man kan vända sig i händelse av en kritisk händelse är en stressfaktor i sig 45. Frågor gällande studenters välmående och arbetsmiljö tas på största allvar av programkommittén (PK) för läkarprogrammet i Uppsala. PK arbetar ständigt med kvalitetssäkring samt med att förbättra utbildningen och välkomnar alla förslag som bidrar till att åstadkomma detta. 61 Därför är det av intresse att undersöka vad studenterna själva vill förbättra. 18

19 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syfte Det övergripande syftet är att undersöka förekomsten av emotionellt påfrestande situationer och hur dessa hanteras samt uppfattningen om tillgängligt stöd för studenter vid läkarutbildningen i Uppsala. Specifika syften med studien är att undersöka om studenter på läkarutbildningen idag hamnar i situationer under sin kliniska tjänstgöring som leder till egna krisreaktioner, vilka situationer som av studenter upplevs som traumatiska, om studenter vet var de ska vända sig i händelse av en emotionellt påfrestande situation eller krissituation, om de tycker att läkarprogrammets resurser för krishantering är tillräckliga, samt om studenterna har förslag till förbättringar. Frågeställningar Har studenter upplevt en emotionellt påfrestande situation under klinisk tjänstgöring? I vilka situationer uppstod den emotionellt påfrestande händelsen? Hur stor andel av studenterna har upplevt en egen krisreaktion i samband med händelsen? Förekommer det subgrupper som rapporterar högre förekomst av krisreaktioner? Vet studenter vart de kan vända sig i en vid en krissituation? Tycker studenterna att det idag på läkarutbildningen erbjuds tillräckligt med resurser vad gäller krishantering samt stöd i händelse av en emotionellt påfrestande situation? Har studenterna förslag på förbättringar och om så är fallet, vilka förbättringar? 19

20 METOD Design Deskriptiv, kvantitativ tvärsnittsstudie. Forskningsdeltagare Under de fyra första så kallade prekliniska terminerna tränas den framtida yrkesrollen tidigt genom utbildning i primärvården och färdighetsträning i kombination med den grundläggande teoretiska kunskapen som krävs. Resterande terminer, termin 5 till 11, är så kallade kliniska terminer där huvuddelen av utbildningen sker genom så kallad klinisk tjänstgöring, där den teoretiska kunskapen integreras med praktisk erfarenhet. Studiepopulationen är studenter med minst en termins erfarenhet av läkarutbildningens kliniska del. Således inkluderades samtliga studenter registrerade på termin 6 till 11, Läkarutbildningen, vid Uppsala universitet höstterminen Procedur En webbaserad enkät utvecklades för ändamålet (Appendix 1). Enkäten administrerades via Internet, Google documents. Länken till enkäten skickades ut i ett e-postmeddelande till samtliga registrerade studenter på termin 6 till 11 (N=471). Utskicket skedde via Studentportalen från respektive kursadministratör. Studenterna informerades skriftligen om undersökningen i samband med utskicket av enkäten i form av ett informationsbrev. I informationsbrevet presenterades syftet med studien samt information om att deltagandet var frivilligt och att svaren är anonyma och inte kan kopplas till personerna som deltagit (Appendix 2). Efter första utskicket informerades också termin 6, 7, 8, 9, och 11 muntligen en gång i samband med föreläsningar. Vid dessa muntliga informationstillfällen gavs också utrymme för att ställa frågor om studien. Termin 10 fick ingen muntlig information då denna termin, vid aktuell tidsperiod, var registrerade på kursen Självständigt arbete och således inte hade några föreläsningar eller gemensamma aktiviteter schemalagda. Enkäten var öppen i fem veckor får att nå så många som möjligt och med hänsyn taget till olika kursers scheman, tentamen och utplaceringar. Påminnelser skickades ut 20

Ångestsyndrom-Anxiety

Ångestsyndrom-Anxiety Ångestsyndrom-Anxiety Resource Center i Umeå AB Socionom Leg Psykoterapeut Lärare och handledare i psykoterapi Mobil: +46 70 2138312 Emajl: kogterapi@gmail.com 1 ÅNGESTSTÖRNINGAR 1. PANIKATTCK 2. PANIKSYNDROM

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Elsäkerhetsdagen 14 oktober 2015 Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Sara Thomée, psykolog och forskare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset sara.thomee@amm.gu.se Arbets- och

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Krisstöd vid allvarlig händelse

Krisstöd vid allvarlig händelse Krisstöd vid allvarlig händelse Offsäk vårkonferens, Malmö 11 april 2013 Per-Olof Michel Tfn: 070 7201662 po.michel@telia.com Traumatiska händelser Återhämtning Individfaktorer Händelsen + Samhällets stöd

Läs mer

Läkarprogrammet 2015/2016

Läkarprogrammet 2015/2016 Läkarprogrammet 2015/2016 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Förebygga, lindra och läka kraven på läkaren är höga. Du ska behärska vetenskapens senaste landvinningar men även kunna se och möta människan bakom

Läs mer

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Stress, engagemang och lärande när man är ny Stress, engagemang och lärande när man är ny Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro: LUST Longitudinal Analysis of Nursing Education/Entry in work life: LANE ann.rudman@ki.se Institutionen

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

Kriser. Åbo Akademi. Orsak och påverkan. Guide för personal och studerande. www.abo.fi/krishantering. www.abo.fi

Kriser. Åbo Akademi. Orsak och påverkan. Guide för personal och studerande. www.abo.fi/krishantering. www.abo.fi Kriser Orsak och påverkan www.abo.fi/krishantering Åbo Akademi Guide för personal och studerande www.abo.fi Allmänt om kriser och reaktioner på traumatiska händelser Vad är en traumatisk kris? Det finns

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för. Och även om en del av oss reagerar

Läs mer

Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd

Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd Åklagarmyndigheten har med stöd av bidrag från Satsa friskt byggt upp en organisation för psykosocialt omhändertagande vid hot och våld. Åklagarmyndigheten

Läs mer

Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Konsthögskolan, Umeå

Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Konsthögskolan, Umeå Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Konsthögskolan, Umeå Arbetsmiljö, hälsa och lika villkor Umeå universitet ska vara en arbetsplats som präglas av respekt för och tillit till individen samt vara

Läs mer

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet.

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Flyktingproblematik Anna-Karin Schuller Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Dimensioner av sorgen: Förlusten av det sociala nätverket. Förlusten

Läs mer

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall JAG! Ambulanssjuksköterska Malmö Lärare på spec-utb akut och ambulans Lund Ansvarig för FoU vid Falck ambulans AB i Skåne Docent #toaselfie Presentation

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer

Läs mer

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan 2015-05-04 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd RÖDA KORSET Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd Leg. psykolog Izabella Klüft 9 december 2014 Röda Korsets Behandlingscenter

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom

Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom Krishanteringsplan s.1 (5) Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom Viktiga kontaktuppgifter vid en krissituation: Namn Funktion Telefonnummer Pia Eriksson huvudtränare 070-958

Läs mer

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin

Läs mer

INTERNATIONELL MILITÄR INSATS FÖRE/UNDER/EFTER

INTERNATIONELL MILITÄR INSATS FÖRE/UNDER/EFTER INTERNATIONELL MILITÄR INSATS FÖRE/UNDER/EFTER Omslagsbild: Försvarsmakten INNEHÅLL Allmän information 3 FÖRE INSATS Redo för insats? 4 Mental hälsa 6 Stresspåverkansskala 7 UNDER INSATS Försvarsmaktens

Läs mer

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011 Gävle kommun Medarbetarundersökning 2011 Innehållsförteckning BEGREPPSFÖRKLARING 3 TOLKNINGSMALL FÖR STAPLAR 4 ELVA FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN OCH PRESTATIONSNIVÅ 4 BESKRIVNING AV FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN 5 ARBETSRELATERAD

Läs mer

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser YTTRANDE 1(3) 2014-12-03 LJ2014/601 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsfullmäktige Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser I en till landstingsfullmäktige inlämnad

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 REAKTIONER Akut reaktion Under den första tiden efter en allvarlig händelse har många en känsla av overklighet. Det som inträffat känns ofattbart. Vanligt

Läs mer

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna

Läs mer

PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire. En kort introduktion. David Clinton och Rolf Sandell 2003

PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire. En kort introduktion. David Clinton och Rolf Sandell 2003 PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire En kort introduktion David Clinton och Rolf Sandell 2003 PEX är ett självskattningsformulär som har utvecklats av David Clinton och Rolf Sandell,

Läs mer

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Välkommen till vårt självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare

Läs mer

SYLF - en del av Läkarförbundet

SYLF - en del av Läkarförbundet SYLF - en del av Läkarförbundet Sveriges Yngre Läkares Förening - underläkarnas förening: från läkarexamen till specialistbevis SYLF är en delförening (yrkesförening) En fristående intresseförening för

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Stress, varningsklockor och friskfaktorer

Stress, varningsklockor och friskfaktorer Stress, varningsklockor och friskfaktorer LSF-kongress 11 maj 2012 Göteborg Annemarie Hultberg Utvecklingsledare Hälsofrämjande arbetsplatser www.vgregion.se/stressmedicin Institutet för stressmedicin

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser 2015-01-20 Regionledningskontoret Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser Regionstyrelsens skrivelse till Regionfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Föreläsning 12-11-22 Stockholm Kati Falk, leg psykolog falkbo@swipnet.se Kati Falk, Lund 2012 1 Att utveckla föräldraskapet trots

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING RIKTLINJER FÖR ÅTGÄRDER VID OLYCKSFALL, SVÅR SJUKDOM OCH DÖDSFALL HOS PERSONAL VID VÄSTERVIKS KOMMUN (HANDLEDNING VID KRIS) ANTAGNA AV KOMMUNSTYRELSEN 2009-05-13,

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Reaktioner vid omskakande händelser

Reaktioner vid omskakande händelser Reaktioner vid omskakande händelser När behövs professionell hjälp? En skrift av Tom Lundin, Kunskapscentrum för traumatisk stress, Akademiska Sjukhuset i Uppsala Innehåll Vad är ett trauma?............................4

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia.

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia. Psykologi 1. Redogör för psykologins historia. Ordet psykologi betyder kortfattat läran om själen och från början var det Sokrates som ca 400 år f.kr började fundera över människan, livet, döden och allt

Läs mer

Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose

Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose Statens institutionsstyrelse (SiS) har utvecklat ett utbildningsprogram för samtliga medarbetare. Syftet är att skapa de optimala

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan 2015:1 Jobbhälsobarometern 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan Delrapport 2015:1 Sveriges Företagshälsor 2015--10-05 Leder obehagskänslor

Läs mer

!"#$%&'($%)*$+)(#,-.+"-"/0.$+1%$)

!#$%&'($%)*$+)(#,-.+-/0.$+1%$) !"#$&#(#)*(+,-)$*./0)*)(*),,-1*&+231*4/0*##**04)54#.10/6#,.7480231*&+9#*1)#,1*:,)07,+**),,$+6$,)$*/5&4#60.)-#0);,1(140#9&1*12541*108012?8;)6601**:#9#*1)#,/5&16:#

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

VÄGLEDNING VID DÖDSFALL

VÄGLEDNING VID DÖDSFALL VÄGLEDNING VID DÖDSFALL 2001-05-22 Rektorsämbetet Universitetskaplan Christina Stendahl 2001-05-17 Vägledning vid en anställds dödsfall När en medarbetare och arbetskamrat dör efter en kortare eller längre

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

Exempel på informationsblad att distribuera till drabbade och deras anhöriga vid olyckor och svåra upplevelser:

Exempel på informationsblad att distribuera till drabbade och deras anhöriga vid olyckor och svåra upplevelser: Utdrag ur Claes-Otto Hammarlund: Bearbetande samtal Exempel på informationsblad att distribuera till drabbade och deras anhöriga vid olyckor och svåra upplevelser: NÄR DET SOM INTE FÅR HÄNDA HAR HÄNT ÄNDÅ

Läs mer

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa Mellan äldreomsorg och - Om äldres psykiska ohälsa I Sverige finns idag nästan 1, 7 miljoner människor, kvinnor och män, som fyllt 65 år. Psykisk ohälsa framförallt depression, ångest - är att betraktas

Läs mer

alkohol och droger på arbetsplatsen

alkohol och droger på arbetsplatsen alkohol och droger på arbetsplatsen April 2008 Foto: Patrik Axelsson Alkohol och droger på arbetsplatsen 2008 Missbruk av alkohol och andra droger Missbruk av alkohol och andra droger är vanligt förekommande

Läs mer

Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret

Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret Det är inte ovanligt att lokförare drabbas av långvariga psykiska symtom efter att ha varit med om en dödsolycka på spåret. Effekterna kan ibland vara svåra

Läs mer

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL Akademin för hälsa, vård och välfärd Fysioterapeutprogrammet Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL Termin 4 VFU-period 1, 2 och 3 Termin

Läs mer

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som

Läs mer

-ett steg på vägen Vad är grön helhet?

-ett steg på vägen Vad är grön helhet? - ett steg på vägen -ett steg på vägen Vad är grön helhet? 3-årigt ESF-projekt ett team på fem personer fokus på det friska i människan 8 veckor, 4 dagar i veckan korta dagar inledningsvis 3 grupper, 7-8

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

krisplan ( del 2/2 )

krisplan ( del 2/2 ) Annelundsskolans krisplan ( del 2/2 ) 2012-09-25 KRISGRUPPEN SKALL: Ansvara för innehållet i skolans ceremonilåda. Ansvara för att uppdatera telefonlistor. Ansvara för att krisplanen utvärderas varje läsår

Läs mer

Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal.

Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal. Beredskapsplan Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal. Ansvariga för förskolans arbete med krisfrågor är krisgruppen. Gruppen

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö OBS! För att ändra denna text, växla till menyfliken Infoga. I gruppen Text, klicka på Sidhuvud/sidfot 2013-03-08 1 SAMBAND MELLAN ARBETE, ARBETSUPPLEVELSE OCH

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan Utbildningen är öppen för i församling anställda pastorer, präster och diakoner samt personer med annan lämplig bakgrund som på volontärbasis arbetar i församling

Läs mer

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV 14 april 2015 Batja Håkansson Leg läk, fil kand International Health Care Services, Stockholm TRAUMA Många olika betydelser Grekiska: Sår, skada (ursprungligen

Läs mer

Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen 2005-06-02

Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen 2005-06-02 Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-02 Johan Järnesund 08-440 14 32 Johan.jarnesund@rsos.se Undersökning av det psykologiska/psykosociala stöd som erbjudits drabbade

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Forskning hand i hand med praktiken:

Forskning hand i hand med praktiken: Forskning hand i hand med praktiken: Betydelsen av känslan av sammanhang för olika copingresurser i stressituationer hos poliser i yttre tjänst Docent Anna M. Dåderman, med.dr., fil.dr., Högskolan Väst

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom 2015

Stress & utmattningssyndrom 2015 inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:

Läs mer

Ge exempel på kriser!

Ge exempel på kriser! Kriser Ge exempel på kriser! Vad är en kris? Individen drabbas av en smärtsam händelse upplever a9 e9 vik:gt behov är starkt hotat har en självbild som håller på a9 förstöras kan känna stark ångest, och/eller

Läs mer