Ut och in: En typologisk jämförelse av rörelseverb i svenska och spanska med FrameNet och Komponentanalys

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ut och in: En typologisk jämförelse av rörelseverb i svenska och spanska med FrameNet och Komponentanalys"

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET D-uppsats Institutionen för lingvistik och filologi VT 2011 Ut och in: En typologisk jämförelse av rörelseverb i svenska och spanska med FrameNet och Komponentanalys Angelica Andersson Handledare: Åke Viberg

2 Abstract In this paper I aim to investigate two theories of lexical semantics, namely Talmy s componential analysis and FrameNet. I will apply by investigating the typological differences in the coding of Path and Manner between a satellite-framed language (Swedish) and a verbframed language (Spanish). More specifically I look at the Swedish particles in into and ut out and the Spanish verbs entrar enter and salir exit. I give a theoretical background to the two theories and argue the advantages and also the problems of each method. I found that Talmy s componential analysis works well for, but is limited to, concrete uses of motion verbs. With FrameNet there is wider range of possible analyses, including those of idiomatic or transferred meanings. I also found that Swedish verbs in general include Manner in the verb and express Path or direction as a particle, and that Spanish verbs incorporate Path in the verb and express Manner as external constituents, if it is at all expressed lexically. i

3 Abstract Innehållsförteckning Innehållsförteckning i ii 1. Inledning Syfte 1.2. Material och Metod 1 2. Bakgrund Rörelseverb och lingvistisk relativitet Komponentanalys FrameNet FrameNet och rörelseverb EuroWordnet Användning av FrameNet vid analys av andra språk än engelska Verbpartiklar i svenskan Användningen av riktningspartiklar i spanskan Analys av verben Komponentanalys Olika sätt att översätta Manner-verb till spanska Manner återges i verbet Manner återges som fristående konstituent Manner uttrycks ej i översättningen Fall där de svenska verben ej utrycker Manner Rörelseverb i överförd betydelse Överförda betydelser av rörelseverb översätts med rörelseverb Överförda betydelser av rörelseverb översätts med annan konstruktion 21 ii

4 5. FrameNet-analys Konkreta användningar av rörelseverb Rörelseverb med partikeln in Rörelseverb med partikeln ut Överförda användningar av rörelseverb Överförda rörelseverb med in Överförda rörelseverb med ut Spanska röreleverb översatta till svenska Slutsats och diskussion 33 Referenslista 37 iii

5 1. Inledning 1.1. Syfte Syftet med min uppsats är att undersöka hur de två semantiska teorierna komponentanalys och FrameNet kan användas för att undersöka hur riktning och sätt att röra sig uttrycks; i verbet, eller som satellitord i form av t.ex. partiklar eller adverbial i språken svenska och spanska. Huvudsaklig frågenställning är hur väl fungerar komponentanalys respektive FrameNet för att undersöka hur ett V-språk respektive ett S-språk kodar för rörelseriktning? Jag kommer också titta komparativt på skillnader mellan konstruktionerna i språket. 1.2.Material och metod Jag har använt mig av material från de två svenska romanerna Ronja rövardotter (Lindgren 1981) och Män som hatar kvinnor (Larsson, 2005), och deras spanska översättningar. Jag har också använt mig av två romaner på spanska, La ciudad de los prodigios (Mendoza, 1986) samt Amado amo (Montero, 1988) översatta till svenska. Jag har plockat ut alla token av ut och in i de svenska orginalversionerna, och sedan sorterat ut de satser där rörelseverb förekom i samband med dessa. Detta gav sammanlagt 76 token av in och 47 token av ut. Därefter har jag analyserat dessa satser med Talmys komponentanalys och med hjälp av FrameNet. Från de spanska orginalen har jag plockat ut alla förekomster av entrar och salir, och analyserat dessa och deras översättningar med hjälp av FrameNet. Dessa texter gav 24 token av entrar och 23 token av salir. 2. Bakgrund 2.1. Rörelseverb och lingvistisk relativitet Forskning i lingvistisk relativitet avser undersöka hur språkspecifika grammatiska konstruktioner och semantiska system i modersmålet påverkar talares icke-språkliga kognition och uppfattning av omvärlden. 1

6 Olika språk skiljer sig i vilka strategier som är möjliga för att uttrycka ett koncept. Ett givet koncept kan ha olika grader av kodbarhet (codability) i olika språk. Med hög kodbarhet menas t ex att ett koncept kan uttryckas med ett enstaka verb, istället för med en fras eller en sats. (Slobin, 2001 s. 5) Slobin (2001) beskriver i sin artikel skillnaden i kodbarheten hos rörelseverb i olika språk, närmare bestämt skillnaden mellan s.k. satellite-framed (S-språk) och verbframed (V-språk) laguages. I S-språk, som engelska och svenska, har konceptet manner, eller sätt, hög kodbarhet, d.v.s manner inkorporeras för det mesta lexikalt i satsens huvudverb. Detta gör att det i dessa språk finns en stor mängd rörelseverb som uttrycker små nyansskillnader i manner, så som de svenska verben krypa, kravla, kräla. Även V- språk har rörelseverb som inkorporerar manner, men dessa tenderar att vara färre till antal, mindre frekventa samt med mindre detaljerade betydelser. Däremot brukar dessa språk uttrycka riktingen för en rörelse i verbet, t ex spanska salir och entrar. Även språk som vanligen använder sig av satellitramar kan inkorporera riktning i ett rörelseverb. Välkända exempel på detta är engelskans enter och exit, och svenska fasta sammansättningar som inkomma, utgå m. fl. Slobin sammanfattar i sin artikel undersökningar av skillnaden i användning av manner-verb, alltså verb som uttrycker manner, i S- och V-språk. Undersökningarna täcker flera situationer, bland andra fritt uppräknande av rörelseverb, uppräknande av manner-verb, frekvens och diversitet i användning av manner-verb i konversationer, samt muntligt och skriftligt berättande. Genomgående fann han att talare av S-språk lägger större fokus på sättet på vilket en rörelse utförs. Användningen av manner-verb var klart större, både till antal och till mängd olika verb som användes, än hos talare av V-språk. Vidare tar han upp skillnader i översättning från S- till V-språk, och vice versa. Han finner där att i en översättningar från engelska till spanska översattes bara 62% av de engelska manner-verben till spanska, emedan det omvända förhållanet var 95 % översatta manner-verb från spanska till engelska. Han fann också att 100 % av de spanska verb som inte uttryckte manner översattes med manner-verb i den engelska versionen. Han finner också att översättare från V-språk till S-språk tenderar att lägga till beskrivningar av manner i texten, trots att ingen sådan referens finns i orginaltexten. Detta tolkar han som att talare av S-språk har ett generellt större intresse i manner än talare av V-språk. 2

7 Ytterligare en skillnad mellan S- och V-språk är mängden manner-verb som används metaforiskt eller med annan överförd betydelse i S-språken Komponentanalys Leonard Talmy (1985) studerade skillnaden mellan semantiska element (tabell 1) och komponenter, så som verb, adpositioner och bisatser, i ett språks ytstruktur. Han undersökte också hur de semantiska elementen realiseras i ytstrukturen, i satser där rörelse eller befintlighet uttrycks, d.v.s. vilka semantiska komponenter som uttrycks av vilka ytkomponenter. Figure utgörs av det objekt som rör sig eller befinner sig i förhållande till ett Ground-objekt. Motion utgörs i regel av ett rörelseverb och beskriver själva förekomsten av rörelse eller befintlighet. Path beskriver den väg eller plats Figure tar i förhållande till Ground-objektet. Manner uttrycker på vilket sätt rörelsen sker, och Cause anledningen till rörelsen. (1) Mannen sprang iväg från lejonet. (2) Kvinnan gick till banken. I exempel 1 utgör Mannen Figure, sprang Manner, iväg från Path och Lejonet Ground. I exempel 2 är Kvinnan Figure, gick Manner och till banken Ground. Talmy tar också upp det faktum att språk kombinerar olika semantiska komponenter i ord. Kinesiska samt de indoeuropeiska språken är s.k. S-språk - de inkorporerar ofta Manner eller Cause i rörelseverbet, t ex run/springa. Undantag är de post-latinska romanska språken som spanska och franska, tillsammans med bland annnat polynesiska och semitiska språk, som ofta inkorporerar Path, framför allt riktning, i sina rörelseverb, t ex spanska salir; gå ut. Dessa kallas V-pråk. De betydelsekomponenter som ett språk inte inkorporerar i verbet kan uttryckas med externa konstituenter, som prepositionsfraser i engelska för att uttrycka Path, eller med gerundium i spanska för att uttrycka Manner. I spanska utelämnas dock ofta Manner helt, eller infereras från kontexten. Ett fåtal språk, Talmy tar upp hokan-språket atsugewi som exempel, inkorporerar Figure i verbet, och använder olika verbrötter beroende på vad som rör sig FrameNet FrameNet är ett projekt som avser beskriva det engelska språket genom att semantiska och syntaktiska egenskaper länkas samman. Projektet bygger på Frame Semantics- 3

8 teorin, en metod inom lexikal semantik baserad på den teori Fillmore och hans medarbetare utarbetat, där ords betydelser beskrivs i relation de semantiska ramar som det omges av. Teorin uppkom ur Fillmores teori om case grammar (kasusgrammatik) där det föreslogs att syntaktiska djupstrukturer bäst beskrevs i former av djupkasus, eller semantiska roller såsom Agent, Patient, Mål o.s.v. Verb beskrevs i första hand med hjälp av de semantiska roller som krävs för att uttrycka betydelsen, i andra hand av de grammatiska funktioner som krävs för att uttrycka dessa semantiska roller. Man upptäckte senare att dessa roller inte räcker för att uttrycka alla olika delar i ett naturligt språk. Den grundläggande enheten i en FrameNet-analys är en s.k. Lexical Unit; vari ingår ett ord och dess sense, alltså dess betydelse i ett enskilt fall. Polysema ord har flera senses och utgör då separata lexikala enheter och ingår i olika semantiska ramar. Vissa ord kräver stöd av speciella omkringliggande fraser, s.k. satellitfraser, för att satsen ska bli grammatiskt korrekt. Detta gäller t. ex. för transitiva verb, vilka kräver direkt objekt för att satsen ska bli förståelig. Detta krav på omkringliggande enheter hos ett ord brukar kallas dess valens, och orden som omger det kallas komplement eller argument. När ett ord analyseras enligt FrameNet tar man hänsyn till både de semantiska roller komplementen tar, och de grammatiska egenskaper komplementen kan ha. Den syntaktiska funktionen hos ett komplement uttrycks i former av frastyper, t.ex. nominalfras eller prepositionsfras, men också i termer av grammatiska funktioner, såsom subjekt och objekt i förhållande till det analyserade ordet. I FrameNet uttrycks ett ords semantiska valensegenskaper som ramelement; Frame Elements (FE). Exempel 3 är en FrameNet-analys tagen ur Fillmore s artikel Background to FrameNet (2003 s. 237). (3) Frame: TRANSFER FEs: DONOR, THEME, RECIPIENT Description: Someone (the DONOR) is in possession of something (the THEME), and then causes someone else (the RECIPIENT) to be in possession of the THEME, perhaps by causing the THEME to move to the RECIPIENT. De semantiska egenskaperna hos verbet give i meningen The teacher gave a book to the student analyseras med Transfer-ramen där DONOR uttrycks med nominalfrasen The teacher, THEME uttrycks med nominalfrasen a book och RECIPIENT uttrycks 4

9 med prepositionsfrasen to the student. De grammatiska funktionerna uttrycks med andra termer. Subjektet (The teacher) kallas för External argument, a book är objekt till gave och to the student kallas för PP(preposition phrase)-komplement. En analys av give kan se ut som i exempel 4, där FEs står för Frame Elements, PTs för Phrase Types och GFs för Grammatical Functions. Detta mönster kallas för valensmönster eller valence patterns. (4) Give FEs: Donor Theme Recipient PTs: NP NP PP-to GFs: Ext Obj Comp (Fillmore et al s. 238) Varje ram har sina egna speciella ramelement, vilket möjliggör djupgående analyser av olika ord, utan begränsning av de språkuniversella roller som användes i kasusgrammatiken. FrameNet ger också möjlighet till analys av relationer mellan ramar. Ett exempel är ord som framkallar en mer specifik ram, underställd en generell ram. Ett sådant exempel är ramen Communication_means, framkallad av ord som mail, wire och fax, som underram till ramen Communication. Fillmore tar också upp förekomsten av s.k. stödverb (support verb). Stödverb är semantiskt neutrala verb som kan göra om vissa substantiv till predikat bestående av en verbfras. Ett exempel på svenska skulle kunna vara tog i Han tog ett beslut = han beslutade. Han noterar att det i regel är substantivet som styr vilket stödverb som används, och den fras som bildas är mer eller mindre lexikaliserad i språket, d.v.s. stödverbet går inte att byta ut mot ett semantiskt likvärdigt verb, utan att få en ogrammatisk mening. (Fillmore et al, 2003) FrameNet och rörelseverb Rörelseverb tillhör i regel ramen Motion, vilken definieras: Some entity (Theme) starts out in one place (Source) and ends up in some other place (Goal), having covered some space between the two (Path). Alternatively, the Area or the Direction in which the Theme moves or the Distance of the movement may be mentioned. (Se elektroniska källor) 5

10 Även andra element, så som Manner, Place, Purpose, Carrier med flera ingår i ramen Motion. Under Motion-ramen återfinns flera, mer specifierade underramar, s.k. subframes. Exempel på sådana är bland annat Goal- och Source-orienterade ramar som Arrivning och Departing. Andra underramar är bland andra Fluid_motion, där Theme utgörs av en vätska, Motion_directional, där ett Theme rör sig på grund av att det påverkas av en naturkraft och Operate_vehicle, där förflyttningen sker med hjälp av ett fordon. (FrameNet Data, %2Ehtml) 2.4. EuroWordnet EuroWordnet är en flerspråkig databas bestående av ordnät för de europeiska språken engelska, nederländska, italienska, spanska, franska, tyska, tjeckiska och estninska. Här finns information om ord i språket, organiserade runt ett synset. Ett synset är en samling ord som är ömsesidigt utbytbara inom en specifik kontext. Ett polysemt ord kan ingå i flera olika synsets, emedan ord som ingår i ett synset kan vara synonymer, eller vara relaterade tillvarandra via andra semantiska relationer, som hyponymi eller meronymi. Varje språk i Wordnet har sitt eget system av ord beroende på hur koncept lexikaliseras i det specifika språket, men dessa system länkas också samman med hjälp av ett s.k. Inter-Lingual-Index, eller ILI, för att möjliggöra jämförelser mellan språk. Koncepten som ingår i ordnätet baseras på verkliga ord i ett språks vokabulär. Koncept som inte lexikaliseras i ett språk ingår heller inte i ordnätet, varför man inte alltid finner motsvarigheter till alla koncept i alla språk, och hål uppträder i nätverken. Relationer mellan parallela synsets i olika språk kan uttryckas som EQ_SYNONYM, där koncepten helt motsvarar varandra, EQ_NEAR_SYNONYM, där flera av synsets matchar varandra, EQ_HAS_HYPERONYM och EQ_HAS_HYPONYM, där en betydelse är mer specifik eller mer generell än dess motsvarighet i ett annat språk. (Vossen, 2004) 6

11 2.5. Användning av FrameNet vid analys av andra språk än engelska Möjligheten att använda FrameNet som komplement till Wordnet för att analysera andra språk, så som svenska, och användas som ett verktyg i contrastiva analyser, har behandlats av Viberg i artikeln Wordnets, Framenets and Corpus-based Contrastive Lexicology (2007). Han tar upp de svenska koncepten tänka, tro och tycka i relation till engelskans think, som exempel på en språkspecifik strukturell skillnad. Enligt Viberg ingår verbet think i flera olika ramar i FrameNet-databasen, men endast Awarenessramen är i skrivande stund färdig. Viberg argumenterar för att skillnaderna mellan de svenska motsvarigheterna skulle kunna representeras i olika ramar, men att dessa ramar då skulle behöva modifieras för att passa de svenska verben. Vidare diskuterar han skillnader och likheter mellan placeringsverb i svenska och engelska. I engelska kan handlingens mål inkorporeras i verbet, t.ex i fall där något placeras i en behållare, så som bag, box, pocket o.s.v. Viberg menar att i samma anda kan de svenska placeringsverben ställa och lägga sägas inkorporera handlingens resultat i verbet, d.v.s den resulterande riktningen eller ställning (upprätt vs. horisontellt) av föremålet (Theme), och sätta kan sägas inkorporera fastsättning av föremålet (Theme) vid målet (Goal). Denna inkorporering av ramelement i verbet är ett sätt att beskriva språkspecifika strukturer. Ett annat tilllvägagångssätt skulle enligt Viberg kunna vara användningen av s.k. hybridramar. Som exempel på en hybridram tar han upp förekomsten av ord för ljud som också kan användas som rörelseverb eller kommunikationsverb. (5) tåget mullrade förbi (6) Det var inte mitt fel, tjöt pojken. Verbet mullrade i exempel 5 uttrycker alltså rörelse, helt i enlighet med Motionramen. Utöver detta uttrycker verbet också utsändandet av ett ljud, vilket kan beskrivas med hybridramen Motion_noise, där verbet tar i stort sett samma ramelement som andra typer av rörelseverb. Liknande kan verbet tjöt i exempel 6 kan beskrivas av ramen Communication_noise. Viberg tar också i sin artikel upp verbpartiklar, en förekomst som inte är speciellt utbredd inom FrameNet, trots att de förekommer i relativt stor utsträckning i engelskan. 7

12 Som exempel tar han upp beskrivningen av Self_motion, där en levande varelse rör sig av egen kraft i en viss riktning, där partiklarna behandlas som ramelement. (7) The cat (Self_mover) ran out of the house (Source). (8) The cat (Self_mover) ran out (Source). (9) The principal walked over (Goal). I exempel 7 utgörs ramelementet Source av prepositionsfrasen out of the house. I exempel 8 utgörs Source endast av verbpartikeln out. I exempel 9 utgör partikeln over ramelementet Goal. I andra fall inkorporeras t.ex. Goal i verbet, som i engelskans enter, eller spanskans entrar. Verbet enter i engelskan brukar tillskrivas ramen Arriving, emedan svenskans motsvarighet gå in snarare kan sägas höra till ramen Self_motion. Han gör här en jämförelse mellan svenskan och engelskan med hjälp av Talmys analys av betydelsekomponenter. (10) Han gick in i rummet (11) He entered the room I det svenska exemplet 10 uttrycks Path lexikalt med partikeln in, emedan Manner finns inkorporerat i verbet. I det engelska exemplet är Path inkorporerat i verbet, emedan Manner inte uttrycks (Viberg 2007 s. 7). I V- språk, som spanska och franska, är det snarare en regel än ett undantag att Path inkorporeras i verbet, och att Manner uttrycks externt, t.ex. med adverbial, i de fall det uttrycks över huvud taget. FrameNet-nätverk för både spanska och svenska håller på att utarbetas, och kan studeras närmare på respektive webbsite; för svenska, och för spanska Verbpartiklar i svenskan Partikelverb är verb med en tryckstark partikel, som kan stå antingen som förled (fast sammansatta) eller efter verbet (löst sammansatta). I samband med rörelseverb används ofta partiklar som indikerar rörelseriktning. Dessa partiklar är i regel löst sammansatta och har en konkret betydelse, t. ex. gå in, kliva upp, springa ut. Även fast sammansatta partiklar förekommer med rörelseverb, då ofta med abstrakt betydelse jfr. ingå, avgå, utgå. 8

13 De svenska verbpartiklarna in och ut, samt upp och ner har undersökts närmare av Elżbieta Strzelecka (2003). Dessa verbpartiklar anger en handlings riktning i förhållande till en given punkt. Funktionen som verbpartikel är den vanligaste hos dessa ord i svenskan, men de förekommer också som huvudord i adverbfraser (exempel 12), bestämningar till nominal- och verbfraser (exempel 13 respektive 14), eller sidoordnade i prepositionsfraser eller adverb (exempel 15) (12) Längst ut (13) Vägen ut (14) Gå ut (15) Upp i luften Som verbpartiklar förekommer orden alltid tillsammans med verb, och bildar tillsammans med dessa verbfraser. Strzelecka delar i sin avhandling in verbfraserna i följande typer, där (a) och (b) ses som syntaktiska konstruktioner, emedan de övriga som mer eller mindre lexikaliserade förbindelser: (a) rörelseverb i förbindelse med partikel där verbet betecknar rörelse och partikeln anger riktning, t.ex. gå ut genom porten, gå ner till de andra (/---/) (b) icke-rörelseverb i förbindelse med partikel där partikeln betecknar både riktning och rörelse och verbet signalerar något annat, men hela konstruktionen får en rumslig betydelse, t.ex. duka ut, braka in i fönstret (/---/) (c) verb (såväl rörelseverb som icke-rörelseverb) i förbindelse med partikel i en annan domän än den rent fysiska där hela konstruktionen saknar rumslig betydelse eller får en överförd sådan, t.ex. äta upp maten, läsa ut boken, driva upp lönenivån, lägga ut texten (d) avledda partikelverb där verbet endast existerar tack vare partikeln, t.ex. piffa upp falukorven, dryga ut pensionen (jfr *piffa, *dryga) (e) verb i förbindelse med partikel där konstruktionen betecknar en oavgränsad (statisk) aktion, och inte en avgränsad (dynamisk) som de ovan uppräknade typerna, t.ex. grena ut sig, se vetgirig ut. (Strzelecka, 2003) Strzelecka använder termerna trajektor och landmärke för att analysera dels satser och fraser med partikelverb, dels partiklarna i sig. Vid satsanalyser är trajektorn i regel 9

14 satsens grammatiska subjekt, och ett objekt i satsen kan t. ex. utgöra landmärke. Vid analys av partiklarna utgörs trajektorn av satsens subjekt vid intransitiva konstruktioner, och det syntaktiska objektet vid transitiva partikelverb. Hon menar vidare att vid rörelseverb är trajektorn i regel den entitet som förflyttas och uttrycks i regel explicit i satsen. Landmärken utgörs av de referenspunkter som behövs för att beskriva en entitets rörelse. Implicita landmärken kan referera till en deiktisk punkt, som här eller dit, emedan explicita refererar till ett känt fysiskt objekt, såsom huset eller bordet, ofta uttryckt med en nominalfras. Fall där landmärket infereras från tidigare sats räknar Strzelecka som implicita, emedan anaforiska pronomina, som syftar tillbaka till konstituenter i tidigare satser ses som explicita. I analyser skiljer hon också på vad hon kallar primära respektive sekundära landmärken. Om ett landmärke analyseras som primärt eller sekundärt beror på huruvida verbpartikeln ses som målorienterad (t.ex. in, upp, ner), eller startpunktsorienterad (ut). För målorienterade partiklar är det primära landmärket målet, och startpunkten utgör det sekundära landmärket. För startpunktsorienterade partiklar gäller det motsatta. Vidare beskriver hon tre strategier för att referera till rumsförhållanden. Dessa tre s.k. referensramar ger tre olika typer av landmärken. Den första ramen är deiktisk; talaren eller lyssnaren fungerar som referenspunkt, och landmärken ofta uttrycks implicit, med uttryck så som där, hit, härifrån. Den andra ramen kallar Strzelecka för geocentrisk. Här används naturliga fenomen såsom väderstreck, gravitationskraften, eller strömriktning hos vatten som landmärke. Här finner vi ofta uttryck som uppe, nerför, nedströms, söderifrån. Den sista ramen är den allocentriska, där landmärken utgörs av objekt eller platser som i regel uttrycks explicit i satsen (bordet, huset, inne). Typen av landmärke kan påverka vilken ram som används. Landmärken med en inherent fram- och baksida, och därmed också en vänster- och högersida, så som människor, djur, hus eller fordon, ger i regel en allocentrisk ram med prepositioner som framför/bakom m.fl. Föremål eller platser som inte har en inherent framsida, som träd, bord eller busshållplats styr i samma fall den deiktiska ramen. Jfr satserna Han står framför huset respektive Han står framför trädet, där framför huset alltid är på samma sida om huset, medan huruvida något är framför eller bakom trädet beror på betraktarens eller talarens position gentemot trädet. Ytterligare en term Strzelecka använder sig av är gebit. Gebitet utgör en länk mellan trajektorn och ländmärket, och uttrycks ofta med en preposition. Prepositionen 10

15 på uttrycker kontakt mellan trajektorn och landmärket, och ger gebitet landmärkets yta, emedan prepositionen i styr gebitet inuti landmärket. Gebitet är alltså en aktualisering av en egenskap eller del hos landmärket, styrd av prepostionen. Vissa landmärken har mer eller mindre kanoniska gebiter; en låda eller ett glas har sitt inre som naturlig gebit, emedan en hylla eller ett bord har sin övre yta. Därutöver kan vissa trajektorer styra andra naturliga gebiter än som är kanoniskt för landmärket. En kom-ihåg-lapps naturliga gebit är kanske snarare på kylskåpsdörrens yta, än inne i kylskåpet. Vidare behandlas s.k. rumsligt beteende, som beskrivs som [d]et sätt på vilket trajektorn förhåller sig till gebitet.., och innefattar både befintlighet, rörelse och riktning. Här skiljer hon mellan lokativitet (befintlighet), allativitet (riktning mot), ablativitet (riktning ifrån) och perlativitet (väg). Hon kategoriserar primära landmärken som mer eller mindre prototypiska för in och ut. Som mest prototypisk håller hon ett landmärket när det utgör en tredimensionell behållare av något slag, så som ett rum eller en låda. För partikeln in utgör det primära landmärket målet för en rörelse, emedan startpunkten är den sekundära landmärket. För ut gäller det omvända, startpunkten för rörelsen utgör det primära landmärket, och målet det sekundära. I exempel 16 respektive 17 är det primära landmärket understruket och trajektorn markerad i fetstil. (16) Hon torkade av händerna och gick in i herrummet. (17) I samma ögonblick kom Matilda ut från sitt rum. Det är inte ovanligt att det primära landmärket utelämnas, och enbart det sekundära uttrycks i en konstruktion (jfr exempel 18 och 19). I båda exemplen utgör trädgården det sekundära landmärket. Detta kallar hon för behållarperspektivet. (18) Flickan kom in från trädgården. (19) Flickan gick ut i trädgården. Hon kommenterar även det faktum att in och ut i regel bara används när förflyttningen in i eller ut ur en behållare ses som horisontell. Uppfattas förflyttningen som vertikal används i regel partiklarna upp och ner, jfr. Ta upp något ur lådan respektive Lägga ner något i lådan. Ett något mindre prototypiskt perspektiv är det hon kallar för centrumperspektivet. Här betecknar ut snarare en rörelse från centrum mot 11

16 periferin; Hon kom ut i hallen (från köket?). Vilken plats som utgör centrum är i många fall godtycklig och beroende av talarens uppfattning. Ett annat perspektiv är fall där handlingen, markerad med in eller ut sker gentemot ett fast, massivt landmärke, och där handlingen orsakar en mer eller mindre permanent förändring av detta, t.ex. Han borrade in sina fingrar i hennes överarmar. Mindre prototypiska landmärken för in är material som är formbara, t.ex. plast eller tyg. Dessa material kan fungera som landmärke för in i fall där de tätt omsluter trajektorn, jfr linda in, slå in. I dessa fall förekommer i regel inte partikeln ut som uttryck för motsatt handling. I andra fall är trajektorn en del av landmärket, innan (ut) eller efter (in) handlingen, som i fall som klippa ut artikeln ur tidningen eller klistra in en bild i boken. Detta perspektivet återfinns i konstruktioner där landmärket för partiklarna är en grupp eller en mängd. Här förekommer konstruktionser som att välja ut en bok ur bokhyllan och att välja in någon i stylersen. Andra mindre prototypiska användningar av partiklarna in och ut är fall där en enhetlig trajektor ändrar form, och blir större eller mindre (exempel 20, 21 och 22) (20) Man får sy in jackorna om man vill. (21) Vi ska bygga ut altanen. (22) Karl tog ut stegen. In och ut används också flitigt i överförda eller utvidgade betydelser, där olika mer eller mindre abstrakta objekt ses som behållare. Ägande och kontroll kan ses som behållare, och människor ses som behållare för tankar och känslor (exempel 23 respektive 24). Även metaforer där in är mindre, och ut är mer förekommer ofta (exempel 25 respektive 26). (23) Banka in i skallen. (24) Lära ut något. (25) Sakta in farten (26) Blanda ut saften 2.7. Användning av riktningsprepositioner i spanskan Även om spanska verb ofta uttrycker riktning lexikalt, förekommer flera riktningsprepositioner. 12

17 Prepositionen a är mycket frekvent förekommande. I samband med rörelseverb bär den en allativ betydelse; till, upp, ner såväl som på, in, in i. (27) Bajó al sótano Han gick ner till källaren El gato subió a un árbol Katten sprang/klättrade upp i trädet Me subí al coche Jag klev in i bilen A används också för att beteckna närhet; vid, på. Prepositionen skiljer inte på betydelserna på, vid och i, inne i, dessa betydelser uttrycks i regel av verbet. En tredje användning av prepositionen är i samband med sättsadverbial; a pie - till fots, a mano för hand, samt efter verb med betydelsen börja. Efter verb som sustrear stjäla, qiutar ta, ta bort och sacar ta ut används a i betydelsen från. Prepositionen de kan beteckna ägande eller tillhörighet, los discos de mi primo min kuskins skivor, ursprung, Soy de Mexico Jag är från Mexiko eller material, una estatua de oro macizo en staty av solitt guld. I de fall där de används med rörelseverb är betydelsen ofta ifrån. Ifrån kan också uttryckas med prepositionen desde, som ger en större betoning på avstånd och rörelse. En är en preposition med flera olika betydelser, bland andra på, i, vid och in i. (28) Mi pipa estaba en la mesa Min pipa låg på bordet La llave está en la puerta Nyckeln sitter i dörren Tus camisas están en el cajón Dina skjortor ligger i byrån (29) Hacia är en preposition som uttrycker en rörelse i en riktning mot någonting El satélite viaja hacia Venus Satelliten färdas mot Venus Señaló hacia el este Han pekade mot öster El coche rodaba hacia atras Bilen rullade bakåt Prepositionen hasta har en liknande användning, men uttrycker även ankomst till ett mål. Andra prepositioner som förekommer med rörelseverb är (Butt & Benjamin, 1988): 13

18 Ante Bajo Cabe Contra Entre Para Por Sobre Tras framför under nära, vid mot mellan mot mot, genom på, ovanför bakom, efter 3. Analys av verben Jag fann 123 belägg för rörelseverb med partiklarna in (76) och ut (47). Av dessa var 93 verb som uttrycker Manner och 30 var verb som inte lexikalt kodarför detta (tabell 1). Skola är i sig inte ett rörelseverb utan ett modalt hjälpverb, men då det i mina texter har använts för att indikera rörelse tillsammans med riktningpartikel har jag tagit med det i analysen. Tabell 1. Rörelseverb i det svenska materialet Manner Övrigt Gå 27 Komma 20 Kliva 10 Skola 3 Flytta 7 Ge sig 3 Tränga sig 4 Ta sig 3 Försvinna 4 Fortsätta 1 Köra 3 Krypa 3 Övrigt 35 I tabell 2 finner vi de de spanska översättningarna av verb med partikeln in, med de grundläggande svenska betydelserna. Verben är uppdelade i verb som uttrycker Path eller Manner, eller är omarkerade för båda, samt övriga översättningar såsom parafraser eller fall där rörelseverb inte används i den spanska översättningen. 14

19 Tabell 2. Spanska översättningar av rörelseverb med partikeln in Path Manner Entrar 30 Gå/Komma in Chocar 1 Krocka/stöta ihop Meterse 5 Rörelse in Desaparecer 2 Fösvinna Llegar 2 Komma, Seguir 2 Följa anlända Pasar 2 Passera Övrigt 9 Övrigt 6 Övrigt Omarkerad Parafras/0 14 rörelse Ir 9 Generell rörelse I tabell 3 återfinns de spanska översättningarna för verb med partikeln ut. Jag har även här delat upp dem i verb som uttrycker Path, verb som uttrycker Manner, verb omarkerade för både Path och Manner, samt fall där det i den spanska översättningen användes andra konstruktioner än rörelseverb. Tabell 3. Spanska översättningar av rörelseverb med partikeln ut Path Manner Salir 14 Gå ut Trasladar 2 Flytta Volver 2 Vända, Desaparecer 1 Fösvinna återvända Colarse 1 Sippra/sila ut Cabalgar 1 Rida Övrigt 8 Huir 1 Fly Omarkerad Övrigt rörelse Ir 5 Generell rörelse Parafras/0 12 I mitt material fann jag att de flesta svenska rörelseverben, förutom att uttrycka Path med hjälp av partiklar, inkorporerade Manner i verbet. Undantaget är de flertaliga fall där komma användes. Komma är omarkerat för Manner, och indikerar snarare en rörelse mot, eller ankomst till, ett speciellt mål. 15

20 I de spanska översättningarna användes flertalet rörelseverb markerade för Path, men även här förekom verb markerade för Manner. I flera fall förekom konstruktioner med ir, ett generellt rörelseverb som kan användas för att beskriva de flesta fall av egenförflyttning. Verbet används också tillsammans med partikeln a för att konstruera perifrastisk futurum i spanskan, och uttrycka intention, men i mitt material användes ir endast som ett rent rörelseverb, som i exempel 30. (30) vayamos esta noche Rörelse.PRES.KONJ/1PL denna kväll/natt Vi kommer ikväll Utöver dessa belägg ur svenska texter översatta till spanska undersökte jag två spanska texter översatta till svenska. Här undersökte jag hur det spanska verben entrar (Tabell 4) och salir (tabell 5) översattes till svenska. Tabell 4. Svenska översättningar av entrar Spanska Svenska Entrar 24 Komma in 8 Träda in 5 Gå in 4 Övrigt 7 Vid översättningar av entrar till svenska användes i stor utsträckning partikeln in, liksom partikeln ut ofta användes vid översättningar av salir. Tabell 5. Svenska översättningar av salir Spanska Svenska Salir 23 Gå ut Komma ur 2 Övrigt 11 16

huvudstad. Angelica Helgesson, Sylteskolan 7-9, Trollhättan www.lektion.se

huvudstad. Angelica Helgesson, Sylteskolan 7-9, Trollhättan www.lektion.se Jobba tillsammans med en kamrat. En är person A och en. Vik pappret på mitten. Du skall alltid översätta en svensk mening till spanska. Kamraten kollar om man säger rätt och hjälper till om det behövs.

Läs mer

Planering spanska åk 8 Ht 2013

Planering spanska åk 8 Ht 2013 LPP- spanska åk 8 Vid frågor: peter.annerstedt @eskilstuna.se Planering spanska åk 8 Ht 013 (Grupp 8AD 1) Syfte: Genom undervisningen i ämnet moderna språk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar

Läs mer

Lexikal semantik & Kognitiv semantik. Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet

Lexikal semantik & Kognitiv semantik. Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet Lexikal semantik & Kognitiv semantik Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet 1 Dagens föreläsning Saeed 2009, kap.3, 11 Lexikal semantik Lexikala relationer Kognitiv

Läs mer

INFÖR PROV 3 VT14 Capítulo 11 Qué hacéis?

INFÖR PROV 3 VT14 Capítulo 11 Qué hacéis? ÅK 9 INFÖR PROV 3 VT14 Capítulo 11 Qué hacéis? 1 GLOSOR som finns i texten på provet 1. ella es de 2. quiere ser 3. fotomodelo 4. quiere cantar como 5. él/ella dice 6. que su vida 7. es muy aburrida 8.

Läs mer

Nyhet! Utkommer 2009 Prel. pris 1575: Libers Språklåda grammatik Kerstin Robertsson och Liber AB Får kopieras 1

Nyhet! Utkommer 2009 Prel. pris 1575: Libers Språklåda grammatik Kerstin Robertsson och Liber AB Får kopieras 1 Nyhet! Utkommer 2009 Prel. pris 1575: Libers Språklåda grammatik Kerstin Robertsson och Liber AB Får kopieras 1 ISBN 978-91-47-09181-2 Kerstin Robertsson och Liber AB Projektledare och redaktör: Anna Granlund

Läs mer

ELŻBIETA STRZELECKA. Svenska partikelverb med in, ut, upp och ner

ELŻBIETA STRZELECKA. Svenska partikelverb med in, ut, upp och ner SKRIFTER UTGIVNA AV INSTITUTIONEN FÖR NORDISKA SPRÅK VID UPPSALA UNIVERSITET 62 ELŻBIETA STRZELECKA Svenska partikelverb med in, ut, upp och ner En semantisk studie ur kognitivt perspektiv With a summary:

Läs mer

Perspektiv på lexikografi, grammatik och språkpolitik i Norden

Perspektiv på lexikografi, grammatik och språkpolitik i Norden Redaktörer Caroline Sandström Ilse Cantell Eija-Riitta Grönros Pirkko Nuolijärvi Eivor Sommardahl Perspektiv på lexikografi, grammatik och språkpolitik i Norden Institutet för de inhemska språken Särtryck

Läs mer

Några skillnader mellan svenska och engelska

Några skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2011 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

Svensk minigrammatik

Svensk minigrammatik Svensk minigrammatik För dig som vill repetera dina kunskaper i svensk grammatik Materialet är producerat av Mats Nyström.Det kan laddas hem på www.rlconsulting.se Materialet får ej saluföras. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on

gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on Svenska språkets struktur: gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on Helen Winzell (rum 4315, Key- huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se hon pronomen Pronomen istället

Läs mer

ANIMALES // Djur. Oveja Oso Cerdo Gallina. Får Bear Gris Hen Conejo Araña Zorro Gato. Kanin Spider Fox Katt Cabra Caballo Murciélago León

ANIMALES // Djur. Oveja Oso Cerdo Gallina. Får Bear Gris Hen Conejo Araña Zorro Gato. Kanin Spider Fox Katt Cabra Caballo Murciélago León ANIMALES // Djur Oveja Oso Cerdo Gallina Får Bear Gris Hen Conejo Araña Zorro Gato Kanin Spider Fox Katt Cabra Caballo Murciélago León Goat Häst Slagträ Leon Oso Panda Perro Tortuga Loro Panda Hund Turtle

Läs mer

Automatisk detektering av partikelverb

Automatisk detektering av partikelverb Uppsala universitet Institutionen för lingvistik Oktober 2000 Examensarbete på språkteknologiprogrammet Automatisk detektering av partikelverb Bodil Mattisson Handledare: Åbylundsvägen 75 Lars Borin, inst.

Läs mer

Persiska. Albin Finne. Mark Peldius. 2002-10-10 2D1418 Språkteknologi

Persiska. Albin Finne. Mark Peldius. 2002-10-10 2D1418 Språkteknologi Persiska Albin Finne 2002-10-10 Sammanfattning Den här uppsatsen beskriver det persiska språket. Språkets historia, morfologi, syntax och ordförråd behandlas. Tonvikten läggs på morfologi och syntax. Avslutningsvis

Läs mer

Det var en gång en man som såg ut som en groda.

Det var en gång en man som såg ut som en groda. NEGATION vanliga perspektiv på negation: o propositionell logik (sanningsvärde) o subjektiv visshet o kommunikativ pragmatik propositionell logik o NEG(NEG-P) = P o om P är sant, så är inte-p inte sant

Läs mer

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Lars Ahrenberg, sid 1(5) TENTAMEN TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 poäng ger säkert godkänt. Del A. Besvara alla frågor i denna del.

Läs mer

Välkommen till arbetsbladet som hjälper dig att förstå och arbeta med den andra episoden i serien Bankrånet!

Välkommen till arbetsbladet som hjälper dig att förstå och arbeta med den andra episoden i serien Bankrånet! ARBETSBLAD PRODUCENT: SÄNDNINGSDATUM: 2013-02-27 KONCEPTUTVECKLING AV ARBETSBLAD: JOHAN POPPEN & ANNA NYMAN PEDAGOG: EMMA BJARNEBY BESTÄLLNINGSNUMMER: PROGRAMNR: 103259/TV2 KONTAKT: KUNDTJANST@UR.SE EL

Läs mer

Libro de trabajo. Ulla Håkanson Fernando Álvarez Montalbán Hans L Beeck BONNIERS KAPITEL 5 7

Libro de trabajo. Ulla Håkanson Fernando Álvarez Montalbán Hans L Beeck BONNIERS KAPITEL 5 7 Libro de trabajo Ulla Håkanson Fernando Álvarez Montalbán Hans L eeck ONNIERS KPITEL 5 7 5 Los regalos En el escaparate Tarea Libro de textos: Para ihop... Ejercicio 1 estämd artikel i plural, 1 Plural

Läs mer

Att hantera två eller flera språk

Att hantera två eller flera språk www.sprakenshus.se Att hantera två eller flera språk Klarar barn med funktionshinder detta? Vilka fördelar både för barn och personal med att arbeta med flera språk? Vilka nackdelar både för barn och personal

Läs mer

9 : 1 Konstruktioner med dativobjekt: personliga pronomen

9 : 1 Konstruktioner med dativobjekt: personliga pronomen 60. 9 : 1 Konstruktioner med dativobjekt: personliga pronomen A. Bara vissa verb kan ha dativobjekt (eller indirekt objekt). Det är verb som gör något för/åt någon, som comprar (köpa), dar (ge), decir

Läs mer

Pragmatisk och narrativ utveckling

Pragmatisk och narrativ utveckling Pragmatisk och narrativ utveckling Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Pragmatik! Pragma! handling! hur vi använder språket! hur vi handlar genom språket! Pragmatik!

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Nr. September/Oktober, 2013. Eslöv

Nr. September/Oktober, 2013. Eslöv Nr. September/Oktober, 2013. Eslöv SPELRECENSIONER: GTA 5 Grand Theft Auto 5 är enligt mig ett spel som står ut från mängden av de spel som finns i hela världen. Det som gjort att Grand Theft Auto-serien

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket. Introduktion till frasstrukturgrammatik

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket. Introduktion till frasstrukturgrammatik GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Introduktion till frasstrukturgrammatik Benjamin Lyngfelt 2004 Innehåll 1. Introduktion 1 1.1. Jämförelse med traditionell satsdelsanalys 2 1.2.

Läs mer

Hola, necesito un billete a Málaga. Vale, Quiere ir en tren o en avión? Para el miércoles 28 de agosto.

Hola, necesito un billete a Málaga. Vale, Quiere ir en tren o en avión? Para el miércoles 28 de agosto. Kunskapsmål till Tema 19 Att kunna köpa en biljett. Att kunna fråga om resan är direkt eller med byte. Att kunna fråga hur mycket det kostar. Att kunna bokstavera sitt namn. Kunskapstest: Muntligt dialog

Läs mer

Hur böjs Astrid Lindgrens hjältar i (i) Empirisk språkforskning i ett nötskal

Hur böjs Astrid Lindgrens hjältar i (i) Empirisk språkforskning i ett nötskal Artikel Hur böjs Astrid Lindgrens hjältar? Empirisk språkforskning i ett nötskal Muriel Norde 1. Inledning Då Huginn ok Muninns huvudredaktion bad mig att skriva ett bidrag inom ämnet barn- och ungdomslitteratur,

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Art. nr. 7763-074-6 Maxilotto Hemma

LÄRARHANDLEDNING. Art. nr. 7763-074-6 Maxilotto Hemma LÄRARHANDLEDNING Art. nr. 7763-074-6 Maxilotto Hemma Maxilotto - Hemma är framtaget för att på ett roligt och stimulerande sätt hjälpa barn och ungdomar utveckla basordförrådet. Det lämpar sig givetvis

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Kontextfri grammatik, m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Februari 2011 Denna serie Formella grammatiker,

Läs mer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer www.sprakenshus.se Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö Pedagogiska faktorer verksamhet/undervisning

Läs mer

10. Relativitetsteori Tid och Längd

10. Relativitetsteori Tid och Längd Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur är en

Läs mer

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 NYANS FILM 2015-04-26 EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv Tredje versionen Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 1. EXT. BALKONGEN- DAG, 70 år, står på balkongen, rökandes

Läs mer

Talhandlingsteori. Talhandlingar. Performativa yttranden. Semantikens fyrkantigt logiska syn på språket

Talhandlingsteori. Talhandlingar. Performativa yttranden. Semantikens fyrkantigt logiska syn på språket Talhandlingsteori Talhandlingar (talakter) analyserades i filosofiska teorier under 1950- och 1960-talet av filosoferna Austin och Searle. Talhandlingsteori betonar att språket används till mycket mer

Läs mer

Facit Repetition ordklasser och satsdelar Bas och Fortsättning (s. 8-95)

Facit Repetition ordklasser och satsdelar Bas och Fortsättning (s. 8-95) Facit Repetition ordklasser och satsdelar Bas och Fortsättning (s. 8-95) 1. 2. Exempel på frågor, som man kan ställa till svaren. a) Vad har du ätit till lunch idag? b) När kommer bussen? c) Hur var han

Läs mer

Dra streck mellan det spanska uttrycket och den korrekta översättningen. Två av översättningarna blir över. Fortsätt framåt På andra sidan gatan

Dra streck mellan det spanska uttrycket och den korrekta översättningen. Två av översättningarna blir över. Fortsätt framåt På andra sidan gatan DEL 1 HITTA HEM Aquí es Dónde está Perdón señor No entiendo/no comprendo A la derecha Todo recto Sigue recto Al final de la calle A la izquierda Esa calle Volver a casa Den där gatan Till vänster Återvända

Läs mer

Nyhet! Utkommer 2009 Prel. pris 1645: Libers Språklåda SPEL OCH LEKAR Madeleine Vaderlind och Liber AB Får kopieras 1

Nyhet! Utkommer 2009 Prel. pris 1645: Libers Språklåda SPEL OCH LEKAR Madeleine Vaderlind och Liber AB Får kopieras 1 Nyhet! Utkommer 2009 Prel. pris 1645: Libers Språklåda SPEL OCH LEKAR Madeleine Vaderlind och Liber AB Får kopieras 1 ISBN 978-91-47-09173-7 Madeleine Vaderlind och Liber AB Projektledare och redaktör:

Läs mer

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer

Viernes Ty Prepositioner som styr ackusativ eller dativ fredag

Viernes Ty Prepositioner som styr ackusativ eller dativ fredag Åk 9, v. 17 Vad? När? GI: Vi arbetar vidare med NP. Läxa 2 Tisdag 9b: låna deckare 9A: national test Monday, Wednesday & iday 9b: finish detective stories wednesday 9a: läs sidan 14-26(titano) ligger i

Läs mer

Laboration 2. returnerar true om det är omöjligt för roboten att göra move() utan att. exekveringsfel erhålls, annars returnera false.

Laboration 2. returnerar true om det är omöjligt för roboten att göra move() utan att. exekveringsfel erhålls, annars returnera false. Laboration 2. I denna laboration skall ni programmera en robot som modelleras av den givna klassen Robot. En robot vistas i en enkel värld, som modelleras av klassen RobotWorld. Världen består av ett rutmönster

Läs mer

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Kanban är inte din process (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Torbjörn Tobbe Gyllebring @drunkcod tobbe@cint.com Är du eller känner du en Kanban hipster? Förut körde vi X nu kör vi Kanban

Läs mer

Svenska i fokus 1. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet. Sidorna 94 96 plus facit ur Svenska i fokus 1.

Svenska i fokus 1. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet. Sidorna 94 96 plus facit ur Svenska i fokus 1. Svenska i fokus 1 Svenska i fokus 1 är ett nybörjarläromedel med snabb och tydlig progression. Boken är framtagen för vuxna och tonåringar med studievana. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet

Läs mer

SVENSKANS STRUKTUR. Inledning. Marke&a Sundman

SVENSKANS STRUKTUR. Inledning. Marke&a Sundman Marke&a Sundman SVENSKANS STRUKTUR Inledning Denna text är avsedd som en översikt över svenskans grammatiska struktur, i första hand svenskans syntax, dvs. dess sats- och fraslära. Här beskrivs hur svenska

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Beräkning med ord -hur en dator hanterar perception 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kan datorer hantera perception?... 4 Naturligt språk... 4 Fuzzy Granulation...

Läs mer

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009 Instruktioner: Du har 15 minuter på dig per prov. Varje fråga har enbart ett rätt svar. För godkänt krävs minst 6 rätta svar/prov. Facit finns i slutet av dokumentet. Miniprov för Dag 1, 1 september 2009:

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Använd WordFinder Pro för Mac optimalt! Snabbguide med nyttiga tips och trix.

Använd WordFinder Pro för Mac optimalt! Snabbguide med nyttiga tips och trix. Använd WordFinder Pro för Mac optimalt! Snabbguide med nyttiga tips och trix. Dokumentversion 2014-1 Tekniska förutsättningar För WordFinder 11 Pro för Mac krävs följande: Processor: Intel Mac OS X 10.8

Läs mer

31 tips som gör din text lättare att förstå

31 tips som gör din text lättare att förstå 31 tips som gör din text lättare att förstå Innehållsförteckning Texten 1 Det enkla raka spåret 2 Nyhetsartikeln 3 Skriv rubriker inte överskrifter 3 Glöm inte bildtexten 4 Så börjar du din text 4 Tänk

Läs mer

Sidan 1. Mångtydighet. Ordföljd och informationsstruktur. En situation. Fri ordföljd. Finska kasus. Bunden ordföljd

Sidan 1. Mångtydighet. Ordföljd och informationsstruktur. En situation. Fri ordföljd. Finska kasus. Bunden ordföljd Mångtydighet Ordföljd och informationsstruktur Föreläsning 9 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 2006-02-16 Igår sköt jag en e med gevär på 100 meter. Hade du ett så långt gevär? Nej, jag menar att jag

Läs mer

Planering för moment2 Spanska

Planering för moment2 Spanska Period: v10-v14 Planering för moment2 Spanska Material: Vale7 Textbok och Övningsbok. Stenciler från Lärarhandledningen Kapitel: 14 Algo de comer s54-55 Vokabulär: Matord, siffrorna, riktningsord, Grammatik:

Läs mer

Kvantmekanik II - Föreläsning 14

Kvantmekanik II - Föreläsning 14 Kvantmekanik II - Föreläsning 14 Kvantmekanikens tolkningar Joakim Edsjö edsjo@fysik.su.se Kvantmekanik II Föreläsning 14 Joakim Edsjö 1/36 Kvantmekanikens tolkningar Innehåll 1 Kvantmekanikens tolkningar

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

Språkteknologi (SV2122) Föreläsning 3: Programmering i Python

Språkteknologi (SV2122) Föreläsning 3: Programmering i Python Språkteknologi (SV2122) Föreläsning 3: Programmering i Python Richard Johansson richard.johansson@svenska.gu.se 29 januari 2014 översikt inledning första stegen grundläggande begrepp större byggstenar

Läs mer

ANDREAS REJBRAND 2006-12-25 Svenska http://www.rejbrand.se. Vanliga och allvarliga språkfel

ANDREAS REJBRAND 2006-12-25 Svenska http://www.rejbrand.se. Vanliga och allvarliga språkfel ANDREAS REJBRAND 2006-12-25 Svenska http://www.rejbrand.se Vanliga och allvarliga språkfel Dödssynd 1 Särskrivningar Ett av de allra mest frekvent förekommande språkfelen i svenskan idag är otvivelaktigt

Läs mer

Hög-låg En diskussion kring två dimensionsadjektivs semantik

Hög-låg En diskussion kring två dimensionsadjektivs semantik SveBe 24/23 Ström 1 Hög-låg En diskussion kring två dimensionsadjektivs semantik Anna Ström 1 Syfte I denna artikel kommer jag att presentera resultat från en studie om semantiken hos de två dimensionsadjektiven

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR This is a document containing all the grammar exercises and answers from the website www.svenska.digital ADJEKTIV ÖVNINGAR: Alla mina (fin) saker Jag har många

Läs mer

Nederländskans komen och svenskans komma. En kontrastiv undersökning.

Nederländskans komen och svenskans komma. En kontrastiv undersökning. Nederländskans komen och svenskans komma. En kontrastiv undersökning. Annika Johansson To cite this version: Annika Johansson. Nederländskans komen och svenskans komma. En kontrastiv undersökning.. Linguistics.

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Vad betyder ett eget hem för dig? Är det lätt eller svårt att få en egen bostad där du bor?

Vad betyder ett eget hem för dig? Är det lätt eller svårt att få en egen bostad där du bor? Denna lektion är hämtad ur Ord och lästräning av Lena Sundberg Holmberg och Kristina Asker. Ord och lästräning består av fyra häften som övar och repeterar ord tematiskt inför det nationella provet i sfi.

Läs mer

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning Kursen består av följande delkurser vilka beskrivs nedan: Litteratur, 6 högskolepoäng Grammatik och översättning, 9 högskolepoäng Skriftlig

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK This is a document containing all the grammar explanations and examples from the website www.svenska.digital ADJEKTIV A - Normal konstruktion: en X ett X + t många X + a den X

Läs mer

Ungefär lika stora tal

Ungefär lika stora tal Bilaga 2:1 Arbeta med jämförelser mellan tal Ungefär lika stora tal Jämför de tre talen här nedan: 234567 234566 234568 Alla siffrorna i talen är lika utom den sista, den högra, där siffrorna är 7,6 och

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Lektion 8. Ord och fraser: Grammatik: Bostad Att prata om hur vi bor. Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s

Lektion 8. Ord och fraser: Grammatik: Bostad Att prata om hur vi bor. Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s Lektion 8 Lektion 8 Ord och fraser: Bostad Att prata om hur vi bor Grammatik: Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s Vi kan bo i... På semestern En villa En stuga Ett

Läs mer

Background: Films we have done

Background: Films we have done I See Background: Films we have done Theme of the I SEE project Seeing the big picture We are inspired by A mirror of the essential unity of man worldwide. Our initial idea: Take a camera with 5-8

Läs mer

Använd WordFinder från Mac App Store optimalt! Snabbguide med nyttiga tips och trix.

Använd WordFinder från Mac App Store optimalt! Snabbguide med nyttiga tips och trix. Använd WordFinder från Mac App Store optimalt! Snabbguide med nyttiga tips och trix. Tekniska förutsättningar För WordFinder från Mac App Store krävs följande: Processor: Intel Mac OS X 10.6.6 eller senare.

Läs mer

STORSEMINARIET 3. Amplitud. frekvens. frekvens uppgift 9.4 (cylindriskt rör)

STORSEMINARIET 3. Amplitud. frekvens. frekvens uppgift 9.4 (cylindriskt rör) STORSEMINARIET 1 uppgift SS1.1 A 320 g block oscillates with an amplitude of 15 cm at the end of a spring, k =6Nm -1.Attimet = 0, the displacement x = 7.5 cm and the velocity is positive, v > 0. Write

Läs mer

Din jävel! Vokativa nominalfraser med possessivpronomen

Din jävel! Vokativa nominalfraser med possessivpronomen 1 GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Din jävel! Vokativa nominalfraser med possessivpronomen Per Anders Jeppson Specialarbete, 7,5p Svenska språket, fortsättningskurs SV1203 Vt 2012

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Kapitel 3 Fönster och dörr... 3

Kapitel 3 Fönster och dörr... 3 13.08.2012 Kapitel 3... 1 DDS-CAD Arkitekt 7 Fönster och dörr Kapitel Innehåll... Sida Kapitel 3 Fönster och dörr... 3 Fönster... 3 Placera med gitter... 5 Relativ positionering... 7 Fasta fönster... 8

Läs mer

Tips på några lekar att leka på rasterna. Av Rastaktivitetsgruppen

Tips på några lekar att leka på rasterna. Av Rastaktivitetsgruppen Tips på några lekar att leka på rasterna. Av Rastaktivitetsgruppen TUNNELKULL ISKULL ELEFANTKULL PEPPARKAKSKULL SMÅ STJÄRNE KULL RUTNA ÄGGET KATT OCH RÅTTA AKTA DIN SVANS STAMPA ORM HELA HAVET STORMAR

Läs mer

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Umeå Universitet 041025 Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Grupp 3: Christina Grahn, dit01cgn@cs.umu.se Dan Kindeborg, di01dkg@cs.umu.se David Linder, c01dlr@cs.umu.se Frida Bergman, dit01fbn@cs.umu.se

Läs mer

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel.

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kapitel 1 Hej Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kalle är min bästis. Vi går i samma klass. Kalle har massor av coola tv och dataspel. Jag är rädd för

Läs mer

Utbildningsplan för översättarprogrammet, 120 högskolepoäng. Professional Translation Programme, 120 higher education credits

Utbildningsplan för översättarprogrammet, 120 högskolepoäng. Professional Translation Programme, 120 higher education credits Humanistiska fakultetsnämnden Utbildningsplan för översättarprogrammet, 120 högskolepoäng Professional Translation Programme, 120 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Beslut om fastställande

Läs mer

Kapitel 3 Fönster och dörr... 3

Kapitel 3 Fönster och dörr... 3 2014.02.21 1 1 Fönster och dörr Kapitel 3 Kapitel Innehåll... Sida Kapitel 3 Fönster och dörr... 3 Fönster... 3 Placera med gitter... 4 Relativ positionering... 8 Fasta fönster... 9 Se på 3D-modell...

Läs mer

Ontologier. Cassandra Svensson 2014-01-09

Ontologier. Cassandra Svensson 2014-01-09 Ontologier Cassandra Svensson 2014-01-09 Sammanfattning Jag har läst Annika Flycht-Ericssons avhandling Design and Use of Ontoligies in information-providing Dialogue Systems. Med Annikas text som utgångspunkt

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Använd WordFinder optimalt! Lathund med nyttiga tips och trix.

Använd WordFinder optimalt! Lathund med nyttiga tips och trix. Använd WordFinder optimalt! Lathund med nyttiga tips och trix. Logga in på tjänsten WordFinder Logga in på ditt konto på WordFinder om du har personligt konto Har du redan ett personligt konto på WordFinder,

Läs mer

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se 2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se Trollhättans Stad Tekniska Förvaltningen Renhållningen Tingvallavägen 36 461 32 Trollhättan

Läs mer

FOR BETTER UNDERSTANDING. Kom igång med. WordFinder Snabbguide

FOR BETTER UNDERSTANDING. Kom igång med. WordFinder Snabbguide FOR BETTER UNDERSTANDING Kom igång med WordFinder Snabbguide Installationsanvisning 1 Sätt i programskivan i datorn. Installationsprogrammet startar automatiskt. En gemensam startbild för WordFinder Professional,

Läs mer

Öppna frågor (ur Good questions for math teaching)

Öppna frågor (ur Good questions for math teaching) Här är öppna frågor som jag hämtat från boken Good questions for math teaching som jag läste i våras när jag gick Lärarlyftet. Frågorna är sorterade efter ämne/tema och förhoppningsvis kan fler ha nytta

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13

Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13 Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13 Lärandeobjekt Kunna sätta punkt och stor bokstav när man skriver en löpande text Avgränsning av Lärandeobjektet Lärandeobjektet har avgränsat

Läs mer

Använd WordFinder optimalt! Lathund med nyttiga tips och trix.

Använd WordFinder optimalt! Lathund med nyttiga tips och trix. Använd WordFinder optimalt! Lathund med nyttiga tips och trix. Logga in på tjänsten WordFinder Logga in på ditt konto på WordFinder om du har personligt konto Har du redan ett personligt konto på WordFinder,

Läs mer

Spanska höstterminen 2014

Spanska höstterminen 2014 LOKAL PEDAGOGISK PLANERING (LPP) Susanna Bertilsson Grindenheten 2014-08-12 Ämne, årskurs och tidsperiod Spanska, åk 6, vecka 35-51. Spanska höstterminen 2014 Arbetsformer VAD? Vi kommer att ha genomgångar,

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: UPPNÅENDEMÅL ENGELSKA, ÅR 5 TIPS År 2 Eleven skall Tala - kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen, - kunna i enkel

Läs mer

Språkteknologi vt09. Diskursmodellering. Diskursmodell: exempel. Koherensrelationer. Koreferens. Att bestämma koherensrelationer

Språkteknologi vt09. Diskursmodellering. Diskursmodell: exempel. Koherensrelationer. Koreferens. Att bestämma koherensrelationer Språkteknologi vt09 Diskursmodellering Diskursmodellering koherensrelationer anaforisk referens Informationsutvinning Mallar Delproblem Namnigenkänning Referensresolution Mallifyllning / Relationsigenkänning

Läs mer

Svenska 1 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Pronomen subjekt. Jag De det Vi Du Ni Han. 2 - Verb. kommer/är heter är kommer/är. 3 - Frågor. Heter/Är Vad Kommer/Är

Svenska 1 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Pronomen subjekt. Jag De det Vi Du Ni Han. 2 - Verb. kommer/är heter är kommer/är. 3 - Frågor. Heter/Är Vad Kommer/Är Svenska 1 ANSWER KEY In some cases several alternatives are possible. The answers are arranged beginning with the best alternative, then the second best etc. MÅL 1 1 -Pronomen subjekt Jag De det Vi Du

Läs mer

Fönster och dörr. Kapitel 3 - Fönster och dörr... 3

Fönster och dörr. Kapitel 3 - Fönster och dörr... 3 25.05.2009 Kapitel 3... 1 Kapitel Innehåll... Sida Kapitel 3 -... 3 Fönster...3 Placera med gitter...5 Hur ser fasaden ut?...5 Öppningsbara fönster...7 Relativ positionering...7 Se på 3D-modell...9 Ytterdörrar...9

Läs mer

Valet är ditt ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Valet är ditt ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA kuverten (sida 5, rad 5), omslag av papper som man stoppar brev i röstkort (sida 5, rad 8), ett papper som visar att man får rösta parti (sida 5, rad

Läs mer

Prövning i grundläggande Engelska

Prövning i grundläggande Engelska allmän mall Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Prövning i grundläggande Engelska A. Skriftligt prov 1 Läsförståelse, ordkunskap ca 80 minuter 2 Hörförståelse ca 45 minuter 3 Uppsatsskrivning ca 80 minuter

Läs mer

GLÖD (tidigare "Byrån") Ett kortfilmsmanus av Arman Borghem

GLÖD (tidigare Byrån) Ett kortfilmsmanus av Arman Borghem GLÖD (tidigare "Byrån") Ett kortfilmsmanus av Arman Borghem Arman Borghem Version 4 Vikingavägen 17 Senast ändrad 2012-01-16 149 30 Nynäshamn +46 (0)73 972 00 05 ii. ROLLER RASMUS - snubbe som springer

Läs mer

Utforskarna. ålder 4-5 år

Utforskarna. ålder 4-5 år Utforskarna ålder 4-5 år I våra mål satte vi upp att vi ville ha mer drama, konstruktion och berättelse. Detta gjorde att vi delade upp utforskarna i tre grupper med dessa områden som fokus. Barnen fick

Läs mer

LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING

LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Labhandledare 1 (6) LABORATION 1: AVBILDNING OCH FÖRSTORING Att läsa före lab: Vad är en bild och hur uppstår den? Se

Läs mer

Språkets byggstenar. Varför läsa grammatik? Vad är grammatik?

Språkets byggstenar. Varför läsa grammatik? Vad är grammatik? Varför läsa grammatik? Du kan redan använda ditt språk riktigt bra i både tal och skrift, eller hur? Varför ska du då läsa grammatik? Jo, det finns några anledningar: Du lär dig hur ditt eget språk är

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

ANACONDA SOCIEDAD Kanarieöarnas miljöproblem Medio ambiente, problemas en Canarias. Producent Laura Albanesi

ANACONDA SOCIEDAD Kanarieöarnas miljöproblem Medio ambiente, problemas en Canarias. Producent Laura Albanesi .. Palabras clave/nyckelord cadena humana = mänsklig kedja especie = art protección = skydd campo de golf = golfbana carreteras = vägar quitar = ta bort hacer obras = bygga, göra byggprojekt catálogo de

Läs mer