Ut och in: En typologisk jämförelse av rörelseverb i svenska och spanska med FrameNet och Komponentanalys

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ut och in: En typologisk jämförelse av rörelseverb i svenska och spanska med FrameNet och Komponentanalys"

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET D-uppsats Institutionen för lingvistik och filologi VT 2011 Ut och in: En typologisk jämförelse av rörelseverb i svenska och spanska med FrameNet och Komponentanalys Angelica Andersson Handledare: Åke Viberg

2 Abstract In this paper I aim to investigate two theories of lexical semantics, namely Talmy s componential analysis and FrameNet. I will apply by investigating the typological differences in the coding of Path and Manner between a satellite-framed language (Swedish) and a verbframed language (Spanish). More specifically I look at the Swedish particles in into and ut out and the Spanish verbs entrar enter and salir exit. I give a theoretical background to the two theories and argue the advantages and also the problems of each method. I found that Talmy s componential analysis works well for, but is limited to, concrete uses of motion verbs. With FrameNet there is wider range of possible analyses, including those of idiomatic or transferred meanings. I also found that Swedish verbs in general include Manner in the verb and express Path or direction as a particle, and that Spanish verbs incorporate Path in the verb and express Manner as external constituents, if it is at all expressed lexically. i

3 Abstract Innehållsförteckning Innehållsförteckning i ii 1. Inledning Syfte 1.2. Material och Metod 1 2. Bakgrund Rörelseverb och lingvistisk relativitet Komponentanalys FrameNet FrameNet och rörelseverb EuroWordnet Användning av FrameNet vid analys av andra språk än engelska Verbpartiklar i svenskan Användningen av riktningspartiklar i spanskan Analys av verben Komponentanalys Olika sätt att översätta Manner-verb till spanska Manner återges i verbet Manner återges som fristående konstituent Manner uttrycks ej i översättningen Fall där de svenska verben ej utrycker Manner Rörelseverb i överförd betydelse Överförda betydelser av rörelseverb översätts med rörelseverb Överförda betydelser av rörelseverb översätts med annan konstruktion 21 ii

4 5. FrameNet-analys Konkreta användningar av rörelseverb Rörelseverb med partikeln in Rörelseverb med partikeln ut Överförda användningar av rörelseverb Överförda rörelseverb med in Överförda rörelseverb med ut Spanska röreleverb översatta till svenska Slutsats och diskussion 33 Referenslista 37 iii

5 1. Inledning 1.1. Syfte Syftet med min uppsats är att undersöka hur de två semantiska teorierna komponentanalys och FrameNet kan användas för att undersöka hur riktning och sätt att röra sig uttrycks; i verbet, eller som satellitord i form av t.ex. partiklar eller adverbial i språken svenska och spanska. Huvudsaklig frågenställning är hur väl fungerar komponentanalys respektive FrameNet för att undersöka hur ett V-språk respektive ett S-språk kodar för rörelseriktning? Jag kommer också titta komparativt på skillnader mellan konstruktionerna i språket. 1.2.Material och metod Jag har använt mig av material från de två svenska romanerna Ronja rövardotter (Lindgren 1981) och Män som hatar kvinnor (Larsson, 2005), och deras spanska översättningar. Jag har också använt mig av två romaner på spanska, La ciudad de los prodigios (Mendoza, 1986) samt Amado amo (Montero, 1988) översatta till svenska. Jag har plockat ut alla token av ut och in i de svenska orginalversionerna, och sedan sorterat ut de satser där rörelseverb förekom i samband med dessa. Detta gav sammanlagt 76 token av in och 47 token av ut. Därefter har jag analyserat dessa satser med Talmys komponentanalys och med hjälp av FrameNet. Från de spanska orginalen har jag plockat ut alla förekomster av entrar och salir, och analyserat dessa och deras översättningar med hjälp av FrameNet. Dessa texter gav 24 token av entrar och 23 token av salir. 2. Bakgrund 2.1. Rörelseverb och lingvistisk relativitet Forskning i lingvistisk relativitet avser undersöka hur språkspecifika grammatiska konstruktioner och semantiska system i modersmålet påverkar talares icke-språkliga kognition och uppfattning av omvärlden. 1

6 Olika språk skiljer sig i vilka strategier som är möjliga för att uttrycka ett koncept. Ett givet koncept kan ha olika grader av kodbarhet (codability) i olika språk. Med hög kodbarhet menas t ex att ett koncept kan uttryckas med ett enstaka verb, istället för med en fras eller en sats. (Slobin, 2001 s. 5) Slobin (2001) beskriver i sin artikel skillnaden i kodbarheten hos rörelseverb i olika språk, närmare bestämt skillnaden mellan s.k. satellite-framed (S-språk) och verbframed (V-språk) laguages. I S-språk, som engelska och svenska, har konceptet manner, eller sätt, hög kodbarhet, d.v.s manner inkorporeras för det mesta lexikalt i satsens huvudverb. Detta gör att det i dessa språk finns en stor mängd rörelseverb som uttrycker små nyansskillnader i manner, så som de svenska verben krypa, kravla, kräla. Även V- språk har rörelseverb som inkorporerar manner, men dessa tenderar att vara färre till antal, mindre frekventa samt med mindre detaljerade betydelser. Däremot brukar dessa språk uttrycka riktingen för en rörelse i verbet, t ex spanska salir och entrar. Även språk som vanligen använder sig av satellitramar kan inkorporera riktning i ett rörelseverb. Välkända exempel på detta är engelskans enter och exit, och svenska fasta sammansättningar som inkomma, utgå m. fl. Slobin sammanfattar i sin artikel undersökningar av skillnaden i användning av manner-verb, alltså verb som uttrycker manner, i S- och V-språk. Undersökningarna täcker flera situationer, bland andra fritt uppräknande av rörelseverb, uppräknande av manner-verb, frekvens och diversitet i användning av manner-verb i konversationer, samt muntligt och skriftligt berättande. Genomgående fann han att talare av S-språk lägger större fokus på sättet på vilket en rörelse utförs. Användningen av manner-verb var klart större, både till antal och till mängd olika verb som användes, än hos talare av V-språk. Vidare tar han upp skillnader i översättning från S- till V-språk, och vice versa. Han finner där att i en översättningar från engelska till spanska översattes bara 62% av de engelska manner-verben till spanska, emedan det omvända förhållanet var 95 % översatta manner-verb från spanska till engelska. Han fann också att 100 % av de spanska verb som inte uttryckte manner översattes med manner-verb i den engelska versionen. Han finner också att översättare från V-språk till S-språk tenderar att lägga till beskrivningar av manner i texten, trots att ingen sådan referens finns i orginaltexten. Detta tolkar han som att talare av S-språk har ett generellt större intresse i manner än talare av V-språk. 2

7 Ytterligare en skillnad mellan S- och V-språk är mängden manner-verb som används metaforiskt eller med annan överförd betydelse i S-språken Komponentanalys Leonard Talmy (1985) studerade skillnaden mellan semantiska element (tabell 1) och komponenter, så som verb, adpositioner och bisatser, i ett språks ytstruktur. Han undersökte också hur de semantiska elementen realiseras i ytstrukturen, i satser där rörelse eller befintlighet uttrycks, d.v.s. vilka semantiska komponenter som uttrycks av vilka ytkomponenter. Figure utgörs av det objekt som rör sig eller befinner sig i förhållande till ett Ground-objekt. Motion utgörs i regel av ett rörelseverb och beskriver själva förekomsten av rörelse eller befintlighet. Path beskriver den väg eller plats Figure tar i förhållande till Ground-objektet. Manner uttrycker på vilket sätt rörelsen sker, och Cause anledningen till rörelsen. (1) Mannen sprang iväg från lejonet. (2) Kvinnan gick till banken. I exempel 1 utgör Mannen Figure, sprang Manner, iväg från Path och Lejonet Ground. I exempel 2 är Kvinnan Figure, gick Manner och till banken Ground. Talmy tar också upp det faktum att språk kombinerar olika semantiska komponenter i ord. Kinesiska samt de indoeuropeiska språken är s.k. S-språk - de inkorporerar ofta Manner eller Cause i rörelseverbet, t ex run/springa. Undantag är de post-latinska romanska språken som spanska och franska, tillsammans med bland annnat polynesiska och semitiska språk, som ofta inkorporerar Path, framför allt riktning, i sina rörelseverb, t ex spanska salir; gå ut. Dessa kallas V-pråk. De betydelsekomponenter som ett språk inte inkorporerar i verbet kan uttryckas med externa konstituenter, som prepositionsfraser i engelska för att uttrycka Path, eller med gerundium i spanska för att uttrycka Manner. I spanska utelämnas dock ofta Manner helt, eller infereras från kontexten. Ett fåtal språk, Talmy tar upp hokan-språket atsugewi som exempel, inkorporerar Figure i verbet, och använder olika verbrötter beroende på vad som rör sig FrameNet FrameNet är ett projekt som avser beskriva det engelska språket genom att semantiska och syntaktiska egenskaper länkas samman. Projektet bygger på Frame Semantics- 3

8 teorin, en metod inom lexikal semantik baserad på den teori Fillmore och hans medarbetare utarbetat, där ords betydelser beskrivs i relation de semantiska ramar som det omges av. Teorin uppkom ur Fillmores teori om case grammar (kasusgrammatik) där det föreslogs att syntaktiska djupstrukturer bäst beskrevs i former av djupkasus, eller semantiska roller såsom Agent, Patient, Mål o.s.v. Verb beskrevs i första hand med hjälp av de semantiska roller som krävs för att uttrycka betydelsen, i andra hand av de grammatiska funktioner som krävs för att uttrycka dessa semantiska roller. Man upptäckte senare att dessa roller inte räcker för att uttrycka alla olika delar i ett naturligt språk. Den grundläggande enheten i en FrameNet-analys är en s.k. Lexical Unit; vari ingår ett ord och dess sense, alltså dess betydelse i ett enskilt fall. Polysema ord har flera senses och utgör då separata lexikala enheter och ingår i olika semantiska ramar. Vissa ord kräver stöd av speciella omkringliggande fraser, s.k. satellitfraser, för att satsen ska bli grammatiskt korrekt. Detta gäller t. ex. för transitiva verb, vilka kräver direkt objekt för att satsen ska bli förståelig. Detta krav på omkringliggande enheter hos ett ord brukar kallas dess valens, och orden som omger det kallas komplement eller argument. När ett ord analyseras enligt FrameNet tar man hänsyn till både de semantiska roller komplementen tar, och de grammatiska egenskaper komplementen kan ha. Den syntaktiska funktionen hos ett komplement uttrycks i former av frastyper, t.ex. nominalfras eller prepositionsfras, men också i termer av grammatiska funktioner, såsom subjekt och objekt i förhållande till det analyserade ordet. I FrameNet uttrycks ett ords semantiska valensegenskaper som ramelement; Frame Elements (FE). Exempel 3 är en FrameNet-analys tagen ur Fillmore s artikel Background to FrameNet (2003 s. 237). (3) Frame: TRANSFER FEs: DONOR, THEME, RECIPIENT Description: Someone (the DONOR) is in possession of something (the THEME), and then causes someone else (the RECIPIENT) to be in possession of the THEME, perhaps by causing the THEME to move to the RECIPIENT. De semantiska egenskaperna hos verbet give i meningen The teacher gave a book to the student analyseras med Transfer-ramen där DONOR uttrycks med nominalfrasen The teacher, THEME uttrycks med nominalfrasen a book och RECIPIENT uttrycks 4

9 med prepositionsfrasen to the student. De grammatiska funktionerna uttrycks med andra termer. Subjektet (The teacher) kallas för External argument, a book är objekt till gave och to the student kallas för PP(preposition phrase)-komplement. En analys av give kan se ut som i exempel 4, där FEs står för Frame Elements, PTs för Phrase Types och GFs för Grammatical Functions. Detta mönster kallas för valensmönster eller valence patterns. (4) Give FEs: Donor Theme Recipient PTs: NP NP PP-to GFs: Ext Obj Comp (Fillmore et al s. 238) Varje ram har sina egna speciella ramelement, vilket möjliggör djupgående analyser av olika ord, utan begränsning av de språkuniversella roller som användes i kasusgrammatiken. FrameNet ger också möjlighet till analys av relationer mellan ramar. Ett exempel är ord som framkallar en mer specifik ram, underställd en generell ram. Ett sådant exempel är ramen Communication_means, framkallad av ord som mail, wire och fax, som underram till ramen Communication. Fillmore tar också upp förekomsten av s.k. stödverb (support verb). Stödverb är semantiskt neutrala verb som kan göra om vissa substantiv till predikat bestående av en verbfras. Ett exempel på svenska skulle kunna vara tog i Han tog ett beslut = han beslutade. Han noterar att det i regel är substantivet som styr vilket stödverb som används, och den fras som bildas är mer eller mindre lexikaliserad i språket, d.v.s. stödverbet går inte att byta ut mot ett semantiskt likvärdigt verb, utan att få en ogrammatisk mening. (Fillmore et al, 2003) FrameNet och rörelseverb Rörelseverb tillhör i regel ramen Motion, vilken definieras: Some entity (Theme) starts out in one place (Source) and ends up in some other place (Goal), having covered some space between the two (Path). Alternatively, the Area or the Direction in which the Theme moves or the Distance of the movement may be mentioned. (Se elektroniska källor) 5

10 Även andra element, så som Manner, Place, Purpose, Carrier med flera ingår i ramen Motion. Under Motion-ramen återfinns flera, mer specifierade underramar, s.k. subframes. Exempel på sådana är bland annat Goal- och Source-orienterade ramar som Arrivning och Departing. Andra underramar är bland andra Fluid_motion, där Theme utgörs av en vätska, Motion_directional, där ett Theme rör sig på grund av att det påverkas av en naturkraft och Operate_vehicle, där förflyttningen sker med hjälp av ett fordon. (FrameNet Data, %2Ehtml) 2.4. EuroWordnet EuroWordnet är en flerspråkig databas bestående av ordnät för de europeiska språken engelska, nederländska, italienska, spanska, franska, tyska, tjeckiska och estninska. Här finns information om ord i språket, organiserade runt ett synset. Ett synset är en samling ord som är ömsesidigt utbytbara inom en specifik kontext. Ett polysemt ord kan ingå i flera olika synsets, emedan ord som ingår i ett synset kan vara synonymer, eller vara relaterade tillvarandra via andra semantiska relationer, som hyponymi eller meronymi. Varje språk i Wordnet har sitt eget system av ord beroende på hur koncept lexikaliseras i det specifika språket, men dessa system länkas också samman med hjälp av ett s.k. Inter-Lingual-Index, eller ILI, för att möjliggöra jämförelser mellan språk. Koncepten som ingår i ordnätet baseras på verkliga ord i ett språks vokabulär. Koncept som inte lexikaliseras i ett språk ingår heller inte i ordnätet, varför man inte alltid finner motsvarigheter till alla koncept i alla språk, och hål uppträder i nätverken. Relationer mellan parallela synsets i olika språk kan uttryckas som EQ_SYNONYM, där koncepten helt motsvarar varandra, EQ_NEAR_SYNONYM, där flera av synsets matchar varandra, EQ_HAS_HYPERONYM och EQ_HAS_HYPONYM, där en betydelse är mer specifik eller mer generell än dess motsvarighet i ett annat språk. (Vossen, 2004) 6

11 2.5. Användning av FrameNet vid analys av andra språk än engelska Möjligheten att använda FrameNet som komplement till Wordnet för att analysera andra språk, så som svenska, och användas som ett verktyg i contrastiva analyser, har behandlats av Viberg i artikeln Wordnets, Framenets and Corpus-based Contrastive Lexicology (2007). Han tar upp de svenska koncepten tänka, tro och tycka i relation till engelskans think, som exempel på en språkspecifik strukturell skillnad. Enligt Viberg ingår verbet think i flera olika ramar i FrameNet-databasen, men endast Awarenessramen är i skrivande stund färdig. Viberg argumenterar för att skillnaderna mellan de svenska motsvarigheterna skulle kunna representeras i olika ramar, men att dessa ramar då skulle behöva modifieras för att passa de svenska verben. Vidare diskuterar han skillnader och likheter mellan placeringsverb i svenska och engelska. I engelska kan handlingens mål inkorporeras i verbet, t.ex i fall där något placeras i en behållare, så som bag, box, pocket o.s.v. Viberg menar att i samma anda kan de svenska placeringsverben ställa och lägga sägas inkorporera handlingens resultat i verbet, d.v.s den resulterande riktningen eller ställning (upprätt vs. horisontellt) av föremålet (Theme), och sätta kan sägas inkorporera fastsättning av föremålet (Theme) vid målet (Goal). Denna inkorporering av ramelement i verbet är ett sätt att beskriva språkspecifika strukturer. Ett annat tilllvägagångssätt skulle enligt Viberg kunna vara användningen av s.k. hybridramar. Som exempel på en hybridram tar han upp förekomsten av ord för ljud som också kan användas som rörelseverb eller kommunikationsverb. (5) tåget mullrade förbi (6) Det var inte mitt fel, tjöt pojken. Verbet mullrade i exempel 5 uttrycker alltså rörelse, helt i enlighet med Motionramen. Utöver detta uttrycker verbet också utsändandet av ett ljud, vilket kan beskrivas med hybridramen Motion_noise, där verbet tar i stort sett samma ramelement som andra typer av rörelseverb. Liknande kan verbet tjöt i exempel 6 kan beskrivas av ramen Communication_noise. Viberg tar också i sin artikel upp verbpartiklar, en förekomst som inte är speciellt utbredd inom FrameNet, trots att de förekommer i relativt stor utsträckning i engelskan. 7

12 Som exempel tar han upp beskrivningen av Self_motion, där en levande varelse rör sig av egen kraft i en viss riktning, där partiklarna behandlas som ramelement. (7) The cat (Self_mover) ran out of the house (Source). (8) The cat (Self_mover) ran out (Source). (9) The principal walked over (Goal). I exempel 7 utgörs ramelementet Source av prepositionsfrasen out of the house. I exempel 8 utgörs Source endast av verbpartikeln out. I exempel 9 utgör partikeln over ramelementet Goal. I andra fall inkorporeras t.ex. Goal i verbet, som i engelskans enter, eller spanskans entrar. Verbet enter i engelskan brukar tillskrivas ramen Arriving, emedan svenskans motsvarighet gå in snarare kan sägas höra till ramen Self_motion. Han gör här en jämförelse mellan svenskan och engelskan med hjälp av Talmys analys av betydelsekomponenter. (10) Han gick in i rummet (11) He entered the room I det svenska exemplet 10 uttrycks Path lexikalt med partikeln in, emedan Manner finns inkorporerat i verbet. I det engelska exemplet är Path inkorporerat i verbet, emedan Manner inte uttrycks (Viberg 2007 s. 7). I V- språk, som spanska och franska, är det snarare en regel än ett undantag att Path inkorporeras i verbet, och att Manner uttrycks externt, t.ex. med adverbial, i de fall det uttrycks över huvud taget. FrameNet-nätverk för både spanska och svenska håller på att utarbetas, och kan studeras närmare på respektive webbsite; för svenska, och för spanska Verbpartiklar i svenskan Partikelverb är verb med en tryckstark partikel, som kan stå antingen som förled (fast sammansatta) eller efter verbet (löst sammansatta). I samband med rörelseverb används ofta partiklar som indikerar rörelseriktning. Dessa partiklar är i regel löst sammansatta och har en konkret betydelse, t. ex. gå in, kliva upp, springa ut. Även fast sammansatta partiklar förekommer med rörelseverb, då ofta med abstrakt betydelse jfr. ingå, avgå, utgå. 8

13 De svenska verbpartiklarna in och ut, samt upp och ner har undersökts närmare av Elżbieta Strzelecka (2003). Dessa verbpartiklar anger en handlings riktning i förhållande till en given punkt. Funktionen som verbpartikel är den vanligaste hos dessa ord i svenskan, men de förekommer också som huvudord i adverbfraser (exempel 12), bestämningar till nominal- och verbfraser (exempel 13 respektive 14), eller sidoordnade i prepositionsfraser eller adverb (exempel 15) (12) Längst ut (13) Vägen ut (14) Gå ut (15) Upp i luften Som verbpartiklar förekommer orden alltid tillsammans med verb, och bildar tillsammans med dessa verbfraser. Strzelecka delar i sin avhandling in verbfraserna i följande typer, där (a) och (b) ses som syntaktiska konstruktioner, emedan de övriga som mer eller mindre lexikaliserade förbindelser: (a) rörelseverb i förbindelse med partikel där verbet betecknar rörelse och partikeln anger riktning, t.ex. gå ut genom porten, gå ner till de andra (/---/) (b) icke-rörelseverb i förbindelse med partikel där partikeln betecknar både riktning och rörelse och verbet signalerar något annat, men hela konstruktionen får en rumslig betydelse, t.ex. duka ut, braka in i fönstret (/---/) (c) verb (såväl rörelseverb som icke-rörelseverb) i förbindelse med partikel i en annan domän än den rent fysiska där hela konstruktionen saknar rumslig betydelse eller får en överförd sådan, t.ex. äta upp maten, läsa ut boken, driva upp lönenivån, lägga ut texten (d) avledda partikelverb där verbet endast existerar tack vare partikeln, t.ex. piffa upp falukorven, dryga ut pensionen (jfr *piffa, *dryga) (e) verb i förbindelse med partikel där konstruktionen betecknar en oavgränsad (statisk) aktion, och inte en avgränsad (dynamisk) som de ovan uppräknade typerna, t.ex. grena ut sig, se vetgirig ut. (Strzelecka, 2003) Strzelecka använder termerna trajektor och landmärke för att analysera dels satser och fraser med partikelverb, dels partiklarna i sig. Vid satsanalyser är trajektorn i regel 9

14 satsens grammatiska subjekt, och ett objekt i satsen kan t. ex. utgöra landmärke. Vid analys av partiklarna utgörs trajektorn av satsens subjekt vid intransitiva konstruktioner, och det syntaktiska objektet vid transitiva partikelverb. Hon menar vidare att vid rörelseverb är trajektorn i regel den entitet som förflyttas och uttrycks i regel explicit i satsen. Landmärken utgörs av de referenspunkter som behövs för att beskriva en entitets rörelse. Implicita landmärken kan referera till en deiktisk punkt, som här eller dit, emedan explicita refererar till ett känt fysiskt objekt, såsom huset eller bordet, ofta uttryckt med en nominalfras. Fall där landmärket infereras från tidigare sats räknar Strzelecka som implicita, emedan anaforiska pronomina, som syftar tillbaka till konstituenter i tidigare satser ses som explicita. I analyser skiljer hon också på vad hon kallar primära respektive sekundära landmärken. Om ett landmärke analyseras som primärt eller sekundärt beror på huruvida verbpartikeln ses som målorienterad (t.ex. in, upp, ner), eller startpunktsorienterad (ut). För målorienterade partiklar är det primära landmärket målet, och startpunkten utgör det sekundära landmärket. För startpunktsorienterade partiklar gäller det motsatta. Vidare beskriver hon tre strategier för att referera till rumsförhållanden. Dessa tre s.k. referensramar ger tre olika typer av landmärken. Den första ramen är deiktisk; talaren eller lyssnaren fungerar som referenspunkt, och landmärken ofta uttrycks implicit, med uttryck så som där, hit, härifrån. Den andra ramen kallar Strzelecka för geocentrisk. Här används naturliga fenomen såsom väderstreck, gravitationskraften, eller strömriktning hos vatten som landmärke. Här finner vi ofta uttryck som uppe, nerför, nedströms, söderifrån. Den sista ramen är den allocentriska, där landmärken utgörs av objekt eller platser som i regel uttrycks explicit i satsen (bordet, huset, inne). Typen av landmärke kan påverka vilken ram som används. Landmärken med en inherent fram- och baksida, och därmed också en vänster- och högersida, så som människor, djur, hus eller fordon, ger i regel en allocentrisk ram med prepositioner som framför/bakom m.fl. Föremål eller platser som inte har en inherent framsida, som träd, bord eller busshållplats styr i samma fall den deiktiska ramen. Jfr satserna Han står framför huset respektive Han står framför trädet, där framför huset alltid är på samma sida om huset, medan huruvida något är framför eller bakom trädet beror på betraktarens eller talarens position gentemot trädet. Ytterligare en term Strzelecka använder sig av är gebit. Gebitet utgör en länk mellan trajektorn och ländmärket, och uttrycks ofta med en preposition. Prepositionen 10

15 på uttrycker kontakt mellan trajektorn och landmärket, och ger gebitet landmärkets yta, emedan prepositionen i styr gebitet inuti landmärket. Gebitet är alltså en aktualisering av en egenskap eller del hos landmärket, styrd av prepostionen. Vissa landmärken har mer eller mindre kanoniska gebiter; en låda eller ett glas har sitt inre som naturlig gebit, emedan en hylla eller ett bord har sin övre yta. Därutöver kan vissa trajektorer styra andra naturliga gebiter än som är kanoniskt för landmärket. En kom-ihåg-lapps naturliga gebit är kanske snarare på kylskåpsdörrens yta, än inne i kylskåpet. Vidare behandlas s.k. rumsligt beteende, som beskrivs som [d]et sätt på vilket trajektorn förhåller sig till gebitet.., och innefattar både befintlighet, rörelse och riktning. Här skiljer hon mellan lokativitet (befintlighet), allativitet (riktning mot), ablativitet (riktning ifrån) och perlativitet (väg). Hon kategoriserar primära landmärken som mer eller mindre prototypiska för in och ut. Som mest prototypisk håller hon ett landmärket när det utgör en tredimensionell behållare av något slag, så som ett rum eller en låda. För partikeln in utgör det primära landmärket målet för en rörelse, emedan startpunkten är den sekundära landmärket. För ut gäller det omvända, startpunkten för rörelsen utgör det primära landmärket, och målet det sekundära. I exempel 16 respektive 17 är det primära landmärket understruket och trajektorn markerad i fetstil. (16) Hon torkade av händerna och gick in i herrummet. (17) I samma ögonblick kom Matilda ut från sitt rum. Det är inte ovanligt att det primära landmärket utelämnas, och enbart det sekundära uttrycks i en konstruktion (jfr exempel 18 och 19). I båda exemplen utgör trädgården det sekundära landmärket. Detta kallar hon för behållarperspektivet. (18) Flickan kom in från trädgården. (19) Flickan gick ut i trädgården. Hon kommenterar även det faktum att in och ut i regel bara används när förflyttningen in i eller ut ur en behållare ses som horisontell. Uppfattas förflyttningen som vertikal används i regel partiklarna upp och ner, jfr. Ta upp något ur lådan respektive Lägga ner något i lådan. Ett något mindre prototypiskt perspektiv är det hon kallar för centrumperspektivet. Här betecknar ut snarare en rörelse från centrum mot 11

16 periferin; Hon kom ut i hallen (från köket?). Vilken plats som utgör centrum är i många fall godtycklig och beroende av talarens uppfattning. Ett annat perspektiv är fall där handlingen, markerad med in eller ut sker gentemot ett fast, massivt landmärke, och där handlingen orsakar en mer eller mindre permanent förändring av detta, t.ex. Han borrade in sina fingrar i hennes överarmar. Mindre prototypiska landmärken för in är material som är formbara, t.ex. plast eller tyg. Dessa material kan fungera som landmärke för in i fall där de tätt omsluter trajektorn, jfr linda in, slå in. I dessa fall förekommer i regel inte partikeln ut som uttryck för motsatt handling. I andra fall är trajektorn en del av landmärket, innan (ut) eller efter (in) handlingen, som i fall som klippa ut artikeln ur tidningen eller klistra in en bild i boken. Detta perspektivet återfinns i konstruktioner där landmärket för partiklarna är en grupp eller en mängd. Här förekommer konstruktionser som att välja ut en bok ur bokhyllan och att välja in någon i stylersen. Andra mindre prototypiska användningar av partiklarna in och ut är fall där en enhetlig trajektor ändrar form, och blir större eller mindre (exempel 20, 21 och 22) (20) Man får sy in jackorna om man vill. (21) Vi ska bygga ut altanen. (22) Karl tog ut stegen. In och ut används också flitigt i överförda eller utvidgade betydelser, där olika mer eller mindre abstrakta objekt ses som behållare. Ägande och kontroll kan ses som behållare, och människor ses som behållare för tankar och känslor (exempel 23 respektive 24). Även metaforer där in är mindre, och ut är mer förekommer ofta (exempel 25 respektive 26). (23) Banka in i skallen. (24) Lära ut något. (25) Sakta in farten (26) Blanda ut saften 2.7. Användning av riktningsprepositioner i spanskan Även om spanska verb ofta uttrycker riktning lexikalt, förekommer flera riktningsprepositioner. 12

17 Prepositionen a är mycket frekvent förekommande. I samband med rörelseverb bär den en allativ betydelse; till, upp, ner såväl som på, in, in i. (27) Bajó al sótano Han gick ner till källaren El gato subió a un árbol Katten sprang/klättrade upp i trädet Me subí al coche Jag klev in i bilen A används också för att beteckna närhet; vid, på. Prepositionen skiljer inte på betydelserna på, vid och i, inne i, dessa betydelser uttrycks i regel av verbet. En tredje användning av prepositionen är i samband med sättsadverbial; a pie - till fots, a mano för hand, samt efter verb med betydelsen börja. Efter verb som sustrear stjäla, qiutar ta, ta bort och sacar ta ut används a i betydelsen från. Prepositionen de kan beteckna ägande eller tillhörighet, los discos de mi primo min kuskins skivor, ursprung, Soy de Mexico Jag är från Mexiko eller material, una estatua de oro macizo en staty av solitt guld. I de fall där de används med rörelseverb är betydelsen ofta ifrån. Ifrån kan också uttryckas med prepositionen desde, som ger en större betoning på avstånd och rörelse. En är en preposition med flera olika betydelser, bland andra på, i, vid och in i. (28) Mi pipa estaba en la mesa Min pipa låg på bordet La llave está en la puerta Nyckeln sitter i dörren Tus camisas están en el cajón Dina skjortor ligger i byrån (29) Hacia är en preposition som uttrycker en rörelse i en riktning mot någonting El satélite viaja hacia Venus Satelliten färdas mot Venus Señaló hacia el este Han pekade mot öster El coche rodaba hacia atras Bilen rullade bakåt Prepositionen hasta har en liknande användning, men uttrycker även ankomst till ett mål. Andra prepositioner som förekommer med rörelseverb är (Butt & Benjamin, 1988): 13

18 Ante Bajo Cabe Contra Entre Para Por Sobre Tras framför under nära, vid mot mellan mot mot, genom på, ovanför bakom, efter 3. Analys av verben Jag fann 123 belägg för rörelseverb med partiklarna in (76) och ut (47). Av dessa var 93 verb som uttrycker Manner och 30 var verb som inte lexikalt kodarför detta (tabell 1). Skola är i sig inte ett rörelseverb utan ett modalt hjälpverb, men då det i mina texter har använts för att indikera rörelse tillsammans med riktningpartikel har jag tagit med det i analysen. Tabell 1. Rörelseverb i det svenska materialet Manner Övrigt Gå 27 Komma 20 Kliva 10 Skola 3 Flytta 7 Ge sig 3 Tränga sig 4 Ta sig 3 Försvinna 4 Fortsätta 1 Köra 3 Krypa 3 Övrigt 35 I tabell 2 finner vi de de spanska översättningarna av verb med partikeln in, med de grundläggande svenska betydelserna. Verben är uppdelade i verb som uttrycker Path eller Manner, eller är omarkerade för båda, samt övriga översättningar såsom parafraser eller fall där rörelseverb inte används i den spanska översättningen. 14

19 Tabell 2. Spanska översättningar av rörelseverb med partikeln in Path Manner Entrar 30 Gå/Komma in Chocar 1 Krocka/stöta ihop Meterse 5 Rörelse in Desaparecer 2 Fösvinna Llegar 2 Komma, Seguir 2 Följa anlända Pasar 2 Passera Övrigt 9 Övrigt 6 Övrigt Omarkerad Parafras/0 14 rörelse Ir 9 Generell rörelse I tabell 3 återfinns de spanska översättningarna för verb med partikeln ut. Jag har även här delat upp dem i verb som uttrycker Path, verb som uttrycker Manner, verb omarkerade för både Path och Manner, samt fall där det i den spanska översättningen användes andra konstruktioner än rörelseverb. Tabell 3. Spanska översättningar av rörelseverb med partikeln ut Path Manner Salir 14 Gå ut Trasladar 2 Flytta Volver 2 Vända, Desaparecer 1 Fösvinna återvända Colarse 1 Sippra/sila ut Cabalgar 1 Rida Övrigt 8 Huir 1 Fly Omarkerad Övrigt rörelse Ir 5 Generell rörelse Parafras/0 12 I mitt material fann jag att de flesta svenska rörelseverben, förutom att uttrycka Path med hjälp av partiklar, inkorporerade Manner i verbet. Undantaget är de flertaliga fall där komma användes. Komma är omarkerat för Manner, och indikerar snarare en rörelse mot, eller ankomst till, ett speciellt mål. 15

20 I de spanska översättningarna användes flertalet rörelseverb markerade för Path, men även här förekom verb markerade för Manner. I flera fall förekom konstruktioner med ir, ett generellt rörelseverb som kan användas för att beskriva de flesta fall av egenförflyttning. Verbet används också tillsammans med partikeln a för att konstruera perifrastisk futurum i spanskan, och uttrycka intention, men i mitt material användes ir endast som ett rent rörelseverb, som i exempel 30. (30) vayamos esta noche Rörelse.PRES.KONJ/1PL denna kväll/natt Vi kommer ikväll Utöver dessa belägg ur svenska texter översatta till spanska undersökte jag två spanska texter översatta till svenska. Här undersökte jag hur det spanska verben entrar (Tabell 4) och salir (tabell 5) översattes till svenska. Tabell 4. Svenska översättningar av entrar Spanska Svenska Entrar 24 Komma in 8 Träda in 5 Gå in 4 Övrigt 7 Vid översättningar av entrar till svenska användes i stor utsträckning partikeln in, liksom partikeln ut ofta användes vid översättningar av salir. Tabell 5. Svenska översättningar av salir Spanska Svenska Salir 23 Gå ut Komma ur 2 Övrigt 11 16

Vad heter antagligen på spanska? Vad heter under (om tid) på spanska? Vad heter plötsligt på spanska? Vad heter mer på spanska?

Vad heter antagligen på spanska? Vad heter under (om tid) på spanska? Vad heter plötsligt på spanska? Vad heter mer på spanska? Spanska småord Spanska småord - en övning gjord av linaboman på Glosor.eu. 1. Vik bak högra delen av pappret så att svaren inte syns. 2. Skriv ner svaren på frågorna i utrymmet under dem. 3. Vik tillbaka

Läs mer

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER/SATSDELAR Grundläggande syntaktiska funktioner och roller o Exemplen nedan kan få illustrera två grundläggande

Läs mer

Satssemantik. Semantik: Föreläsning 4 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet

Satssemantik. Semantik: Föreläsning 4 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet Satssemantik Semantik: Föreläsning 4 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet 1 Dagens föreläsning Saeed 2009, kap.5-6 (Flera av exemplen här är anpassade från Saeed) Betydelse inom satser

Läs mer

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. ADJEKTIV Semantiska kriterier. o betecknar egenskaper eller tillstånd hos saker, personer eller företeelser., t.ex. (en) röd näsa,

Läs mer

Amigos Dos Textbok Amigos Dos Övningsbok

Amigos Dos Textbok Amigos Dos Övningsbok Amigos Dos Textbok Amigos Dos Övningsbok Provlektion 1 Provlektion Amigos Dos Mål: Träna på att presentera sig. Träna obestämd artikel. Lära sig namnet på några av Astrid Lindgrens figurer på spanska.

Läs mer

huvudstad. Angelica Helgesson, Sylteskolan 7-9, Trollhättan www.lektion.se

huvudstad. Angelica Helgesson, Sylteskolan 7-9, Trollhättan www.lektion.se Jobba tillsammans med en kamrat. En är person A och en. Vik pappret på mitten. Du skall alltid översätta en svensk mening till spanska. Kamraten kollar om man säger rätt och hjälper till om det behövs.

Läs mer

Planering spanska åk 8 Ht 2013

Planering spanska åk 8 Ht 2013 LPP- spanska åk 8 Vid frågor: peter.annerstedt @eskilstuna.se Planering spanska åk 8 Ht 013 (Grupp 8AD 1) Syfte: Genom undervisningen i ämnet moderna språk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar

Läs mer

Universidad de Lund Español 1. Studiekurs: SPAB01. Namn: Mailadress: Personnummer: Total poäng: / /10/12

Universidad de Lund Español 1. Studiekurs: SPAB01. Namn: Mailadress: Personnummer: Total poäng: / /10/12 Studiekurs: SPAB01 Namn: Mailadress: Personnummer: Total poäng: / 130 27/10/12 1 I. Vocabulario y gramática: 1) Svara på frågorna på spanska. (5 poäng) a) Cómo te llamas? b) Qué idiomas hablas? c) Qué

Läs mer

KODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual

KODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual KODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual Jens Allwood Maria Björnberg Alexandra Weilenmann Version 1, januari 1999 1. Principer för kodning av maximala grammatiska enheter När man kodar maximala

Läs mer

PERFEKT = DET MAN HAR GJORT

PERFEKT = DET MAN HAR GJORT Tema 14 - GRAMÁTICA Kunskapsmål till Tema 14 Att kunna verbet perfekt - det man har gjort: har pratat, har varit, har gjort. Kunna berätta kort vad man har gjort i helgen. Att kunna klockan på spanska.

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Satslära introduktion

Satslära introduktion Satslära introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Skillnaden mellan ordklass och ett ords funktion (syntax): * ett ords tillhörighet i en ordklass är konstant och påverkas inte av användningen

Läs mer

Animalitos Ejercicio 1 Ejercicio 2 la cabeza, el corazón, la lengua la cola la pata

Animalitos Ejercicio 1 Ejercicio 2 la cabeza, el corazón, la lengua la cola la pata Ejercicio 1 Lo sabes? 1. La hiena vive en Asia África Australia 2. Las hienas son atractivas son malas tienen mala fama son adorables 3. Uno de estos animales no vive en la sabana. la gacela la hiena el

Läs mer

Välkommen till arbetsbladet som hjälper dig att förstå och arbeta med den fjärde episoden i serien Bankrånet!

Välkommen till arbetsbladet som hjälper dig att förstå och arbeta med den fjärde episoden i serien Bankrånet! ARBETSBLAD SÄNDNINGSDATUM: 2013-11-10 KONCEPTUTVECKLING AV ARBETSBLAD: JOHAN POPPEN & ANNA NYMAN PEDAGOG: EMMA BJARNEBY PROGRAMNR: 103259/TV4 KONTAKT: KUNDTJANST@UR.SE EL ATRACO AL BANCO EPISODE 4: LA

Läs mer

SP ÅK 8 INFÖR PROV 3 V.8 fre 21/2 VT 14

SP ÅK 8 INFÖR PROV 3 V.8 fre 21/2 VT 14 SP ÅK 8 INFÖR PROV 3 V.8 fre 21/2 VT 14 1 - förstår och redovisar det mest viktiga från texten. Du uttrycker dig förståeligt med enkla meningar och fraser. Visar något strategi för förståelse. Förutom

Läs mer

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Satser och satsdelar Översikt i stolpform. Terminologin följer

Läs mer

Fraser, huvuden och bestämningar

Fraser, huvuden och bestämningar UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Fraser, huvuden och bestämningar Översikt i stolpform. Terminologin

Läs mer

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas

Läs mer

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på

Läs mer

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara

Läs mer

Lexikon: ordbildning och lexikalisering

Lexikon: ordbildning och lexikalisering Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: ordbildning och lexikalisering Solveig Malmsten Vår inre språkförmåga Lexikon Ordförråd : Uttryck i grundform + deras betydelse Enkla ord, t.ex. blå, märke

Läs mer

los canis/merdellones/las bakalas ungdomsgrupp som bär guldkedjor, korta kjolar, tajta kläder mm

los canis/merdellones/las bakalas ungdomsgrupp som bär guldkedjor, korta kjolar, tajta kläder mm SÄNDNINGSDATUM: 2008-10-14 ARBETSUPPGIFTER: ERIK CARDELÚS PRODUCENT: LAURA ALBANESI Exprésate Vocabulario dar mucha importancia a la forma de vestir bry sig mycket om klädstilen ir vestido/a gå klädd cambiar

Läs mer

Syntax Fras, sats, mening

Syntax Fras, sats, mening Allmän grammatik 6 Fraser Syntax Fras, sats, mening Lösryckta satsdelar utan kontext; benämns utifrån huvudordet. nominalfras (nomen, dvs. substantiviskt ord + bestämningar) min lilla bortskämda katt,

Läs mer

Lexikal semantik & Kognitiv semantik. Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet

Lexikal semantik & Kognitiv semantik. Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet Lexikal semantik & Kognitiv semantik Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet 1 Dagens föreläsning Saeed 2009, kap.3, 11 Lexikal semantik Lexikala relationer Kognitiv

Läs mer

INFÖR PROV 3 VT14 Capítulo 11 Qué hacéis?

INFÖR PROV 3 VT14 Capítulo 11 Qué hacéis? ÅK 9 INFÖR PROV 3 VT14 Capítulo 11 Qué hacéis? 1 GLOSOR som finns i texten på provet 1. ella es de 2. quiere ser 3. fotomodelo 4. quiere cantar como 5. él/ella dice 6. que su vida 7. es muy aburrida 8.

Läs mer

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik 1. Lexikon and syntaktiska regler Inom lingvistisk teori delas den mentala representationen av språket upp i två centrala komponenter: lexikon och syntaktiska

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik Lingvistik 1 vt06 Uppsala universitet 1 Nyckelord idag Semantik Fras- och satssemantik Semantiska roller Kompositionalitetsprincipen Metaforer och idiom Pragmatik Språklig kontext

Läs mer

Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum?

Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum? Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum? Maia Andréasson, Susanna Karlsson, Erik Magnusson och Sofia Tingsell Att de finita formerna av verbet ha, dvs. har och hade, kan utelämnas när

Läs mer

Semantik. Semantik och språkteknologi

Semantik. Semantik och språkteknologi Semantik Semantik studiet av innebörd(mening) Går tillbaka till Platon (dialogen Kratylos) Relationen språk verklighet Betydelsen av ett ord är dess användning i språket (Wittgenstein) Semantik och språkteknologi

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Förord KERSTIN BALLARDINI

Förord KERSTIN BALLARDINI Förord Det här häftet är avsett för dig som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av vilka typer av satser som finns i språket, vilka former de har och vilken funktion

Läs mer

Nyhet! Utkommer 2009 Prel. pris 1575: Libers Språklåda grammatik Kerstin Robertsson och Liber AB Får kopieras 1

Nyhet! Utkommer 2009 Prel. pris 1575: Libers Språklåda grammatik Kerstin Robertsson och Liber AB Får kopieras 1 Nyhet! Utkommer 2009 Prel. pris 1575: Libers Språklåda grammatik Kerstin Robertsson och Liber AB Får kopieras 1 ISBN 978-91-47-09181-2 Kerstin Robertsson och Liber AB Projektledare och redaktör: Anna Granlund

Läs mer

Välkommen till arbetsbladet som hjälper dig att förstå och arbeta med den första episoden i serien Bankrånet!

Välkommen till arbetsbladet som hjälper dig att förstå och arbeta med den första episoden i serien Bankrånet! ARBETSBLAD SÄNDNINGSDATUM: 2013-02-20 KONCEPTUTVECKLING AV ARBETSBLAD: JOHAN POPPEN & ANNA NYMAN PEDAGOG: EMMA BJARNEBY PROGRAMNR: 103259/TV1 KONTAKT: KUNDTJANST@UR.SE EL ATRACO AL BANCO EPISODE 1: EL

Läs mer

Universidad de Lund Español 1. Studiekurs: SPAB01. Namn: Mailadress: Personnummer: Total poäng: / 100 15/12/12

Universidad de Lund Español 1. Studiekurs: SPAB01. Namn: Mailadress: Personnummer: Total poäng: / 100 15/12/12 Studiekurs: SPAB01 Namn: Mailadress: Personnummer: Total poäng: / 100 15/12/12 1 I. Vocabulario y gramática: 1) Svara på frågorna på spanska. (6 poäng) a) Qué te interesa? b) Qué te encanta? c) Qué te

Läs mer

Artighetsmarkörer? Om förstås och andra självklarhetsadverb

Artighetsmarkörer? Om förstås och andra självklarhetsadverb Artighetsmarkörer? Om förstås och andra självklarhetsadverb Peter Andersson, D-student i svenska Att behandla utvecklingen av några speciella ord i svenskan kan tyckas trivialt och möjligen uppfattas det

Läs mer

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till.

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. o Ofta fogas

Läs mer

729G09 Språkvetenskaplig databehandling

729G09 Språkvetenskaplig databehandling 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Modellering av frasstruktur Lars Ahrenberg 2015-05-04 Plan Formell grammatik språkets oändlighet regler Frasstrukturgrammatik Kontextfri grammatik 2 Generativ grammatik

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem

Läs mer

gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on

gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on Svenska språkets struktur: gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on Helen Winzell (rum 4315, Key- huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se hon pronomen Pronomen istället

Läs mer

Språkteknologi. Språkteknologi

Språkteknologi. Språkteknologi Språkteknologi Denna kurs handlar om naturliga språk (svenska, engelska, japanska, arabiska ), och hur vi kan få datorer att utföra användbara och intressanta uppgifter med naturliga språk. Språkteknologi

Läs mer

Lexikal semantik. Lingvistik 1. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1

Lexikal semantik. Lingvistik 1. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1 Lexikal semantik Lingvistik 1 Uppsala universitet 1 Nyckelord idag Semantiska egenskaper Komponentanalys Prototypteori Relationer mellan ord Kognitiv lexikal semantik Uppsala universitet 2 Semantiska egenskaper

Läs mer

Lektion 3. Anteckningar

Lektion 3. Anteckningar Lektion 3 Anteckningar Fraser: Tid Klockan Uttal (pronunciation) Långa och korta ljud + melodi Grammatik: Word order + Basics of the clause elements Vi lär oss klockan! Halv Kvart i, kvart över Tjugo i,

Läs mer

Satsdelar. Carina

Satsdelar. Carina Satsdelar 1 Huvudsats och bisats HUVUDSATS: Ger den viktiga informationen: verbhandlingen och vem som utför den. Kännetecken: Kan stå för sig själv. (Pojken kom inte till skolan idag). BISATS: Ger övrig

Läs mer

301 días, España. Familia

301 días, España. Familia 301 días, España Familia Halloj, jag heter William Bydén, jag är 17 år och jag ska bo i den lilla staden Arcos de la Frontera i Spanien i 301 dagar. Det här är min radiodagbok. Häng med! Hoy, la familia.

Läs mer

Spanska, nybörjarkurs, 713G04, tentamen, delkurs A

Spanska, nybörjarkurs, 713G04, tentamen, delkurs A Linköpings universitet Institutionen för kultur och kommunikation (IKK) Spanska, nybörjarkurs, 713G04, tentamen, delkurs A 2007-10-20, kl.14-17 Inga hjälpmedel. Obs! studenter med annat modersmål än svenska

Läs mer

LA CLAVE REPASO CAPÍTULOS 1-3 AÑO 9

LA CLAVE REPASO CAPÍTULOS 1-3 AÑO 9 LA CLAVE REPASO CAPÍTULOS 1-3 AÑO 9 REGELN FÖR REGELBUNDNA VERB I PRESENS -AR -ER -IR jag -o -o -o du -as -es -es han/hon/den/det/ni -a -e -e vi -amos -emos -imos ni (du + du) -áis -éis -ís dem/ni -an

Läs mer

4. Dialogövning Läroplanen säger: Olika former av samtal, dialoger och intervjuer.

4. Dialogövning Läroplanen säger: Olika former av samtal, dialoger och intervjuer. ARBETSBLAD SÄNDNINGSDATUM: 2013-12-01 KONCEPTUTVECKLING AV ARBETSBLAD: JOHAN POPPEN & ANNA NYMAN PEDAGOG: EMMA BJARNEBY PROGRAMNR: 103259/TV7 KONTAKT: KUNDTJANST@UR.SE EL ATRACO AL BANCO EPISODE 7: PIZZA

Läs mer

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1.

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1. UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/ matsd/uv/uv07/dg1/ Logisk semantik I 1 Lite om satslogik 1.1

Läs mer

Öjersjö Storegård, Partille Kommun, vt-07

Öjersjö Storegård, Partille Kommun, vt-07 Öjersjö Storegård, Partille Kommun, vt-07 Lärandeobjekt: Förmågan att urskilja och tillämpa pronomen i direkt objektsform. Eleverna skulle klara av att översätta från svenska till spanska och tvärtom.

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv10/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2010 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför. Ordklasser SUBSTANTIV 1. Substantiv kan delas in i följande grupper: egennamn (Nilsson, Kalle, Märsta, SAAB) växter (gräs, träd, buske) personer (häxa, flicka, svensk) djur (lejon, hund, spindel) föremål,

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Språktypologi och språksläktskap

Språktypologi och språksläktskap Språktypologi och språksläktskap Andersson 2e december 2010 Andersson () Språktypologi och språksläktskap 2e december 2010 1 / 11 Språkklassifikation Genetisk klassifikation Hur är språk släkt med varandra?

Läs mer

Ordförråd och Ordbildning

Ordförråd och Ordbildning Ordförråd och Ordbildning Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Språkstruktur! Fonologi - fonemens kombinationer till morfem! fonem - minsta betydelseskiljande

Läs mer

ARBETSBLAD. La bien querida. Una canción, un artista. Palabras. todo el mundo 1(6)

ARBETSBLAD. La bien querida. Una canción, un artista. Palabras. todo el mundo 1(6) ARBETSBLAD PRODUCENT: FREDRIK JANSSON REPORTER: ALEXANDRA RUBIO ACEITUNO ARBETSUPPGIFTER: FREDRIK JANSSON PROJEKTLEDARE: GABRIELLA THINSZ PROGAMNUMMER: 68510441502 SÄNDNINGSDATUM: 2015-12-19 Una canción,

Läs mer

ELŻBIETA STRZELECKA. Svenska partikelverb med in, ut, upp och ner

ELŻBIETA STRZELECKA. Svenska partikelverb med in, ut, upp och ner SKRIFTER UTGIVNA AV INSTITUTIONEN FÖR NORDISKA SPRÅK VID UPPSALA UNIVERSITET 62 ELŻBIETA STRZELECKA Svenska partikelverb med in, ut, upp och ner En semantisk studie ur kognitivt perspektiv With a summary:

Läs mer

Några skillnader mellan svenska och engelska

Några skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2011 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

ANIMALES // Djur. Oveja Oso Cerdo Gallina. Får Bear Gris Hen Conejo Araña Zorro Gato. Kanin Spider Fox Katt Cabra Caballo Murciélago León

ANIMALES // Djur. Oveja Oso Cerdo Gallina. Får Bear Gris Hen Conejo Araña Zorro Gato. Kanin Spider Fox Katt Cabra Caballo Murciélago León ANIMALES // Djur Oveja Oso Cerdo Gallina Får Bear Gris Hen Conejo Araña Zorro Gato Kanin Spider Fox Katt Cabra Caballo Murciélago León Goat Häst Slagträ Leon Oso Panda Perro Tortuga Loro Panda Hund Turtle

Läs mer

Välkommen till arbetsbladet som hjälper dig att förstå och arbeta med den andra episoden i serien Bankrånet!

Välkommen till arbetsbladet som hjälper dig att förstå och arbeta med den andra episoden i serien Bankrånet! ARBETSBLAD PRODUCENT: SÄNDNINGSDATUM: 2013-02-27 KONCEPTUTVECKLING AV ARBETSBLAD: JOHAN POPPEN & ANNA NYMAN PEDAGOG: EMMA BJARNEBY BESTÄLLNINGSNUMMER: PROGRAMNR: 103259/TV2 KONTAKT: KUNDTJANST@UR.SE EL

Läs mer

En studie av verbanvändning i svenska som andraspråk

En studie av verbanvändning i svenska som andraspråk UPPSALA UNIVERSITET D uppsats Institutionen för lingvistik och filologi Vt 2006 En studie av verbanvändning i svenska som andraspråk - Tempus, verbordförråd och komplexa predikat Hilda Sterner Handledare:

Läs mer

Åke Viberg. 1. WordNet

Åke Viberg. 1. WordNet av Åke Viberg Syftet med projektet Svenskt OrdNät är att utveckla ett betydelsebaserat svenskt lexikon på dator som kan kopplas till ett antal parallella lexikon för andra europeiska språk utvecklade i

Läs mer

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Svenska språkets struktur: grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Varför grammatik? Språkets struktur med meningsbyggnad,

Läs mer

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt

Läs mer

Betygskriterier i Spanska

Betygskriterier i Spanska 2007-09-19 Betygskriterier i Spanska TORSKOLAN SPANSKA ÅK 8 GODKÄNT Du förstår huvuddelen av enklare texter. Du förstår huvuddelen av enkelt och långsamt tal. Du berättar på ett enkelt sätt om dig själv

Läs mer

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 NYANS FILM 2015-04-26 EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv Tredje versionen Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 1. EXT. BALKONGEN- DAG, 70 år, står på balkongen, rökandes

Läs mer

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET SUBSTANTIV 1 Namn på saker, människor, djur, växter. Du kan sätta en, ett eller flera, den det eller de framför ordet. Konkreta substantiv: stol, bord, gubbe, boll (du kan

Läs mer

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Lars Ahrenberg, sid 1(5) TENTAMEN TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 poäng ger säkert godkänt. Del A. Besvara alla frågor i denna del.

Läs mer

Cómo se llaman todas las personas de la familia?

Cómo se llaman todas las personas de la familia? Cómo se llaman todas las personas de la familia? 1. Se till att du förstår alla familjenamn i programmet: la madre el padre los padres la mujer el marido la esposa el esposo la abuela el abuelo la suegra

Läs mer

ARBETSBLAD KORTFILMSKLUBBEN SPANSKA. El corredor (lätt)

ARBETSBLAD KORTFILMSKLUBBEN SPANSKA. El corredor (lätt) ARBETSBLAD PEDAGOG: ERIK CARDELÚS PROJEKTLEDARE: GABRIELLA THINSZ BESTÄLLNINGSNUMMER: 101545/TV42 KORTFILMSKLUBBEN SPANSKA El corredor (lätt) Innehåll 1) Var utspelar sig filmen? Beskriv miljön. 2) Vilka

Läs mer

Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP

Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 1.Äntligen ADVERB 27. om PREPOSITION 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP 3. där ADVERB 29. att INFINITIVMÄRKE 4.

Läs mer

Resa Allmänt. Allmänt - Grundläggande. Allmänt - Konversation. Fråga om hjälp. Fråga om en person talar engelska

Resa Allmänt. Allmänt - Grundläggande. Allmänt - Konversation. Fråga om hjälp. Fråga om en person talar engelska - Grundläggande Podría ayudarme? Fråga om hjälp Habla inglés? Fråga om en person talar engelska Habla_[idioma]_? Fråga om en person talar ett visst språk No hablo_[idioma]_. Förtydliga att du inte talar

Läs mer

Välkommen till arbetsbladet som hjälper dig att förstå och arbeta med den tredje episoden i serien Bankrånet!

Välkommen till arbetsbladet som hjälper dig att förstå och arbeta med den tredje episoden i serien Bankrånet! ARBETSBLAD SÄNDNINGSDATUM: 2013-11-03 KONCEPTUTVECKLING AV ARBETSBLAD: JOHAN POPPEN & ANNA NYMAN PEDAGOG: EMMA BJARNEBY PROGRAMNR: 103259/TV3 KONTAKT: KUNDTJANST@UR.SE EL ATRACO AL BANCO EPISODE 3: LA

Läs mer

Språkets struktur och funktion, 7,5 hp

Språkets struktur och funktion, 7,5 hp Språkets struktur och funktion, 7,5 hp Ellen Breitholtz, ellen@ling.gu.se, Cajsa Ottesjö, cajsao@ling.gu.se ht 2010 Schema, planering Torsdag 4/11: Introduktion, historisk översikt Att läsa: Handout Tisdag

Läs mer

Grammatik i skrivande

Grammatik i skrivande Grammatik i skrivande Ulla Ekvall Den natten Ronja föddes gick åskan över bergen, ja det var en åsknatt så att allt oknytt som höll till i Mattisborgen förskrämt kröp undan i sina hålor och gömslen, bara

Läs mer

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer

Kvällens litteratur. Tvåspråkighet VT07. Lite inledande saker. Kvällens upplägg. 1. Ettspråksmodellen

Kvällens litteratur. Tvåspråkighet VT07. Lite inledande saker. Kvällens upplägg. 1. Ettspråksmodellen Kvällens litteratur Tvåspråkighet VT07 Språkutveckling hos flerspråkiga barn Stina Ericsson Virginia Volterra & Traute Taeschner. 1978. The acquisition and development of language by bilingual children.

Läs mer

TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008

TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008 Magnus Merkel Lars Ahrenberg Institutionen för datavetenskap Linköpings universitet RÄTTNINGSMALL TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 p ger säkert

Läs mer

Frasstrukturgrammatik

Frasstrukturgrammatik 729G09 Språkvetenskaplig databehandling (2016) Frasstrukturgrammatik Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Korpusdata 1 Folkpensionen folkpension NOUN 2 dobj 2 får få VERB 0 root 3 man man PRON

Läs mer

Svenska i fokus 1. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet. Sidorna 94 96 plus facit ur Svenska i fokus 1.

Svenska i fokus 1. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet. Sidorna 94 96 plus facit ur Svenska i fokus 1. Svenska i fokus 1 Svenska i fokus 1 är ett nybörjarläromedel med snabb och tydlig progression. Boken är framtagen för vuxna och tonåringar med studievana. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet

Läs mer

Resa Allmänt. Allmänt - Grundläggande. Allmänt - Konversation. Fråga om hjälp. Fråga om en person talar engelska

Resa Allmänt. Allmänt - Grundläggande. Allmänt - Konversation. Fråga om hjälp. Fråga om en person talar engelska - Grundläggande Kan du vara snäll och hjälpa mig? Fråga om hjälp Talar du engelska? Fråga om en person talar engelska Talar du _[språk]_? Fråga om en person talar ett visst språk Jag talar inte _[språk]_.

Läs mer

"F-E" "Jag är nöjd med.. "E" eller... "F" Jag /vi vill ha "A"

F-E Jag är nöjd med.. E eller... F Jag /vi vill ha A "F-E" "Jag är nöjd med.. "E" eller... "F" Jag /vi vill ha "A" ESPAÑOL ÅK 7 INFÖR PROV 3 VT 14 1. GLOSOR Alla glosor har du haft på Tema 8-11. ALLA glosor är med i texten på provet, som liknar texten Mi

Läs mer

4. Dialogövning Läroplanen säger: Olika former av samtal, dialoger och intervjuer.

4. Dialogövning Läroplanen säger: Olika former av samtal, dialoger och intervjuer. ARBETSBLAD SÄNDNINGSDATUM: 2013-11-24 KONCEPTUTVECKLING AV ARBETSBLAD: JOHAN POPPEN & ANNA NYMAN PEDAGOG: EMMA BJARNEBY PROGRAMNR: 103259/TV6 KONTAKT: KUNDTJANST@UR.SE EL ATRACO AL BANCO EPISODE 6: LA

Läs mer

ÅK 8 Inför PROV 4 V.20 to 15/5 Tu. 4 UPPGIFTER som mäter KUNSKAPSKRAVEN på provet:

ÅK 8 Inför PROV 4 V.20 to 15/5 Tu. 4 UPPGIFTER som mäter KUNSKAPSKRAVEN på provet: ÅK 8 Inför PROV 4 V.20 to 15/5 Tu V. 18 Kan du börja med Inför Prov 4 och öva till sista provet V.20 V. 18-19 Vi kommer att repetera vi alla studerade moment i klassrummet. PROVET V.20 torsdag 15/5. 4

Läs mer

Perspektiv på lexikografi, grammatik och språkpolitik i Norden

Perspektiv på lexikografi, grammatik och språkpolitik i Norden Redaktörer Caroline Sandström Ilse Cantell Eija-Riitta Grönros Pirkko Nuolijärvi Eivor Sommardahl Perspektiv på lexikografi, grammatik och språkpolitik i Norden Institutet för de inhemska språken Särtryck

Läs mer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer www.sprakenshus.se Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö Pedagogiska faktorer verksamhet/undervisning

Läs mer

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2012 Grammatik skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

Alfabetet - el alfabeto / abecedario

Alfabetet - el alfabeto / abecedario Alfabetet - el alfabeto / abecedario Alfabetet på heter abecedario eller alfabeto. I gamla lexikon är ch, rr och ll egna bokstäver, och det är utifrån dem vi utgår med nedanstående alfabet. Spansk Namn

Läs mer

Bevis för ett modulärt perspektiv: (tidiga studier av) afasi.

Bevis för ett modulärt perspektiv: (tidiga studier av) afasi. UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, HT 2006, Tillfälle 6 SPRÅKPSYKOLOGI SPRÅKPSYKOLOGISKA GRUNDBEGREPP (kap 1 + 2) I språkpsykologin finner man begrepp från - språkvetenskap

Läs mer

Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur. 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg

Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur. 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg 2014-05-05 1 Översikt Introduktion generativ grammatik och annan syntaxforskning Att hitta mönster i satser

Läs mer

Tenta i Lingvistik 729G08 ht10 ( )

Tenta i Lingvistik 729G08 ht10 ( ) Tenta i Lingvistik 729G08 ht10 (11-08-25) Skrivningen består av ett antal uppgifter (14) som ska lösas efter bästa förmåga. Uppgifterna bedöms enligt följande skala: 5p = mycket bra svar, 4p = bra svar,

Läs mer

Svensk minigrammatik

Svensk minigrammatik Svensk minigrammatik För dig som vill repetera dina kunskaper i svensk grammatik Materialet är producerat av Mats Nyström.Det kan laddas hem på www.rlconsulting.se Materialet får ej saluföras. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Talhandlingsteori. Talhandlingar. Performativa yttranden. Semantikens fyrkantigt logiska syn på språket

Talhandlingsteori. Talhandlingar. Performativa yttranden. Semantikens fyrkantigt logiska syn på språket Talhandlingsteori Talhandlingar (talakter) analyserades i filosofiska teorier under 1950- och 1960-talet av filosoferna Austin och Searle. Talhandlingsteori betonar att språket används till mycket mer

Läs mer

Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik. Föreläsning 3. Enkla satser och argumentstruktur (forts.)

Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik. Föreläsning 3. Enkla satser och argumentstruktur (forts.) Uppsala universitet Inst. f. lingvistik och filologi VT 2011 Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik Föreläsning 3 Enkla satser och argumentstruktur (forts.) Klassifikation av verb och enkla

Läs mer

Generellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier:

Generellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier: FTEA12:2 Föreläsning 3 Att värdera en argumentation I: Vad vi hittills har gjort: beaktat argumentet ur ett mer formellt perspektiv. Vi har funnit att ett argument kan vara deduktivt eller induktivt, att

Läs mer

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute Ordklasser Huvudordklasser NAMN substantiv adjektiv verb EXEMPEL misse, hus, mjölk ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla Övriga ordklasser NAMN adverb pronomen räkneord prepositioner konjunktioner subjunktioner

Läs mer

6 Svenska som andraspråk

6 Svenska som andraspråk 6 Svenska som andraspråk Syftet med utbildningen i ämnet svenska som andraspråk är att eleverna skall uppnå en funktionell behärskning av det svenska språket som är i nivå med den som elever med svenska

Läs mer

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen).

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Satsschema Huvudsats Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Naturliga fundament är: kända pronomen, pronominella adverb (då, där, här), bekanta substantiv, tidsadverb

Läs mer

Lektion 8. Ord och fraser: Grammatik: Bostad Att prata om hur vi bor. Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s

Lektion 8. Ord och fraser: Grammatik: Bostad Att prata om hur vi bor. Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s Lektion 8 Lektion 8 Ord och fraser: Bostad Att prata om hur vi bor Grammatik: Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s Vi kan bo i... På semestern En villa En stuga Ett

Läs mer