Jag sku hoppas för mera toleranta attityder Mångkulturella klassrum i finlandssvensk grundskola i ett framtidsperspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jag sku hoppas för mera toleranta attityder Mångkulturella klassrum i finlandssvensk grundskola i ett framtidsperspektiv"

Transkript

1 Jag sku hoppas för mera toleranta attityder Mångkulturella klassrum i finlandssvensk grundskola i ett framtidsperspektiv Sanna Airio Svenska litteratursällskapet i Finland/Vasa universitet Antalet elever med invandrarbakgrund i grundskolorna i Finland har ökat under de senaste decennierna. År 2009 hade 3,6 % av eleverna något annat språk än finska, svenska, samiska, romani eller teckenspråk som modersmål (Statistikcentralen 2011). Andelen invandrarelever i de finländska grundskolorna är liten jämfört t.ex. med Sverige men redan en elev med något annat modersmål än undervisningsspråket kan påverka lärarens arbete (jfr Sellgren 2005: ). Med termen invandrarelev avser jag i denna kontext en elev med invandrarbakgrund som har flyttat till Finland av någon orsak eller är född i Finland och vars båda föräldrar är invandrare. Eftersom jag vill undersöka den speciella språksituationen i skolan avgränsar jag definitionen av invandrarelever till de som inte har svenska eller finska som modersmål eller hemspråk. Eftersom svenska är ett minoritetsspråk i Finland är den språkliga situationen i de finlandssvenska skolorna med invandrarelever speciellt intressant. De svenskspråkiga skolorna i Finland har en särskild uppgift att värna om det svenska språket och stöda den finlandssvenska kulturidentiteten bland elever (Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2004: 37, 44). I mitt föredrag diskuterar jag hur lärare ser på framtidsutsikter dels för det egna arbetet i mångkulturella klassrum, dels för de möjligheter som den finlandssvenska skolan har att ta hänsyn till mångkulturalism och flerspråkighet. Dessa två aspekter ses som en del av den svenska skolgemenskapens gemensamma verksamhetskultur. Mitt material består av 107 enkätsvar och 8 intervjuer av lärare som arbetar i svenskspråkiga grundskolor i Finland och som har invandrarelever i sina klassrum. Bakgrundsfaktorer t.ex. hur lång erfarenhet lärare har av att undervisa invandrarelever samt hur många invandrarelever de har nu i klassen kommer att utgöra utgångspunkten för de kvalitativt betonade analyserna (jfr t.ex. Soilamo 2008). Referenser Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen (2004). Utbildningsstyrelsen [online]. [Citerat: ]. Tillgänglig: Sellgren, Mariana (2005). Ämnesundervisning för flerspråkiga elever integrering av språk och kunskap. I: Monica Axelsson, Carin Rosander & Mariana Sellgren (red.). Stärkta trådar flerspråkiga barn och elever utvecklar språk, litteracitet och kunskap. Spånga: Språkforskningsinstitutet i Rinkeby Soilamo, Outi (2008). Opettajan monikulttuurinen työ [online]. Turku: University of Turku. [Citerat ]. Tillgänglig: https://oa.doria.fi/bitstream/handle/10024/36550/c267.pdf?sequence=1 Statistikcentralen (2011). Vieraskieliset oppilaat peruskoulussa syksyllä [online]. Tilastokeskus- Opetushallituksen WERA web-raportointipalvelu. [Citerat ]. Tillgänglig: https://www.data.oph.fi/wera/wera

2 Vad gör pojkarna i kokböcker för barn? Namn: Paola Allegrini Lärosäte: Örebro universitet E-postadress: Kokböcker för barn har tryckts i Sverige sedan mitten av 1800-talet, och hittills har ca 180 titlar getts ut. De tidigaste böckerna fokuserade huslig fostran (Notaker 1990) och var avsedda för väluppfostrade flickor i borgerliga familjer, vilket kan skönjas i titlar som Alla snälla småflickors kokbok [ ] 1, och Småherrskapets kokbok. Till nytta och nöje för små flickor. 2. Att barnkokböcker över huvud taget uppstod kan ses som en följd av bl.a. en alltmer tillåtande inställning till mat i skönlitteratur för barn (Bergstrand 1999). Den nya genren ställde dock höga krav på de små köksorna, och recepten var inte alltid anpassade för nybörjare. Från att i början ha varit tydligt funktionscentrerade, har utvecklingen gått mot att barnkokböckerna mer och mer tar intryck från andra håll. Resultatet har blivit en hybridgenre med stor variationsrikedom när det gäller utformning och innehåll, där inte bara matlagningskunskaper står i fokus. Vi möter i dag talande titlar som Gladiatorernas kokbok 3, och TYP MAT I köket alltså 4. Pojkarna lyser inte med sin frånvaro ens i de äldsta böckerna, men deras roll innefattar sällan något större engagemang i själva matlagningsprocessen. Från 1950-talet och framåt blir pojkarna allt mer vanligt förekommande, och de blir något mer aktiva i köket. I senare barnkokböcker lagar de nästen lika mycket mat som flickorna, men inte alltid samma maträtter, på samma sätt, eller med samma syfte. I mitt föredrag visar jag genom multimodal diskursanalys 5 ( Kress & van Leeuwen 2006, Neumann 2003) hur pojkarnas roll har förändrats över tid i ett urval barnkokböcker från perioden Referenser Bergstrand, Ulla Maten i barnboken. I: Bergstrand, Ulla & Nikolajeva, Maria. Läckergommarnas kungarikt. Om matens roll i barnlitteraturen. Stockholm: Centrum för barnkulturforskning vid Stockholms universitet. Kress, Gunther & van Leeuwen, Theo Reading Images. The Grammar of Visual Design. 2 ed. London: Routledge. Neumann, Iver B Mening, materialitet, makt. En introduktion till diskursanalys. Lund: Studentlitteratur. Notaker, Henry All världens kokböcker: med 100 historiska recept. Stockholm: Atlantis. 1 Berglund, Gustafwa. Pseud. för Öberg, Ludvig Teodor Stockholm. 2 Anon Stockholm: Oscar L. Lamms förlag. 3 Roth, Tobias & Agnetun, Lisa Stockholm: Bonnier Carlsen. 4 Grimlund, Inger & Tronêt, Sofia Bromma: Opal. 5 Jag avser här med diskursanalys en studie av den verklighet som texten målar upp (Neumann 2003).

3 Dialekter någonting att räkna med Björn Bihl Karlstads universitet Min doktorsavhandling, Möten i dialektalt gränsland (2001), handlar om dialektala övergångar mellan götamål och uppsvenska mål i Närke. Ett huvudsyfte med undersökningen är att testa och utveckla den teori om dialektala övergångar som J. K. Chambers och P. Trudgill (1998 s. 104 ff.) är upphovsmän till. Detta görs genom att fastställa spridningsmönstren för realiseringarna av ett antal språkliga variabler i nämnda dialektgeografiska kontaktområde. Så t.ex. handlar övergång 1 om bortfall av finalt t i ändelse för substantiv i neutrum bestämd form singularis (huset). Realiseringarna för de olika övergångarna har delats in i kontextgrupper. Med det menas en indelning efter den närmaste fonetiska kontexter för variabeln ifråga, så t.ex. baseras indelningen för typen huset (övergång 1) på kriterierna stamslut på konsonant och ändelsen -et. Indelningen bygger på det faktum att realiseringarna uppvisar olika benägenhet för bortfall alternativt försvagning inom ramen för resp. övergång. Variablerna för de olika övergångarna kan uppdelas på två alternativt tre realiseringstyper eller varianter. För övergång 1 innebär det t-bortfall eller kvarstående t. Ytterligare en realiseringstyp är den som benämns vacklan. Den är en kombination av kvarstående t och t- bortfall. Oftast är realiseringarna för en given socken och kontextgrupp enhetliga. Är utfallet inte det bildar typorden sammantagna för den kontextgruppen och socknen en kombination av två eller tre av realiseringstyperna för den över gången, t.ex. t-bortfall och kvarstående t. De enkla och kombinerade realiseringstyperna omvandlas till vad som i föreliggande undersökning benämns variationsklasser. I det senare fallet innebär detta att variationen reducerats till ett medelvärde motsvarande någon av de enkla realiseringstyperna. Detta har gjorts med hjälp av en formel som bygger på subjektivt valda gränsvärden. I min presentation på Svenskans beskrivning hoppas jag kunna visa att det dessutom är möjligt att etablera naturliga gränsvärden.

4 Polisers skrivkultur och texter Gunilla Byrman Linnéuniversitetet, Växjö I projektet Texter med tyngd. Skrivande i utbildning och yrkespraktik (Ask & Byrman 2008) studeras polisers yrkesskrivande. De flesta polistexter inbegriper skriftlig myndighetsutövning, dvs. att: beslut tas eller åtgärder utförs som uttrycker samhällets maktbefogenheter att bestämma över något i förhållande till medborgarna (Erdis 2007:38). Att denna sker på ett korrekt sätt är avgörande för att samhället ska fungera och medborgarna ska behandlas rättssäkert. Myndighetsutövningen är lagreglerad och en självklar del i en demokrati. I föredraget ska jag redovisa hur polisers och utredares skrivsituation ser ut och vilka texter som finns i en förundersökning. Jag ska även visa hur poliserna utformar texterna och diskutera några textuella och funktionella aspekter i dem, särskilt framställningsarter och förgrund och bakgrund i texterna (jfr Ask & Byrman 2010). Det är främst anmälan, referatförhör och pm som studeras. Skrivsituationen är inte alltid lätt för utryckningspoliser då de snabbt måste referera ofta upprivande händelser alla tider på dygnet. Dessutom blir poliserna ofta avbrutna, eftersom de kan beordras till nya ingripanden innan de hunnit skriva färdigt. Detta är ett återkommande stressmoment i arbetet som inte främjar texternas kvalitet. I polismyndighetens interna riktlinjer för skrivarbete kommenteras den särställning som Polisens texter har i rättsvårdande syfte: Inom Polisen produceras stora mängder text av många olika slag. Anmälningar, förhör, beslut och brev är bara några exempel på texttyper som förekommer. Man måste då inse att Polisens rättsvårdande funktion innebär särskilda krav på exakt och tydlig språkbehandling. (Riktlinjer för skrivande inom Polisen 2006:7) Av citatet ovan framgår att polismyndigheten ställer höga krav på att poliser kan skriva preciserat och begripligt. Kommunikationen mellan medborgarna och Polisen rör sig hela tiden mellan talspråk och lagspråk, och detta sätter sina spår i den skriftliga rapporteringen. Dessutom har utredningarna olika mottagare med varierande krav och förväntningar på texten, vilket gör det svårt att mottagaranpassa texterna. Referenser Ask, Sofia & Byrman, Gunilla, Texter med tyngd: Skrivande i utbildning och yrkespraktik (Ansökan till Vetenskapsrådet.) Växjö: Institutionen för humaniora. Ask, Sofia & Byrman, Gunilla (2010). Så slog han Anna med ett okänt antal knytnävslag i ansiktet. Reliefanalys av polisstudenters och polisers skrivande. I Jon Smidt (red.), Rammer for skriving: Om skriveutvikling i skole og yrkesliv. (s ). Trondheim: Tapir akademisk forlag. Erdis, Mare, Juridik för pedagoger. (s. 38). Studentlitteratur, Lund. Riktlinjer för skrivande inom polisen. 4., rev. uppl. (2006). (s. 7). Stockholm: Rikspolisstyrelsen.

5 Interpunktion som stilmedel och skriftens pragmatik Alva Dahl Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet Språkligt meningsskapande kan ske utanför ramarna för lexikon och grammatik: i samtal kommunicerar vi ju med gester, ansiktsuttryck och intonation, och i skrift spelar interpunktionen (tillsammans med andra grafiska verktyg) en liknande roll. Kanske har den fått en än större betydelse i och med den ökade visualiseringen av texter, och inte minst är den viktig i skönlitteraturen, där den visuella och ljudliga textupplevelsen kan vara av särskilt stor betydelse. Ändå har interpunktionen ofta försummats i textforskning även i stilistiska undersökningar, där den i allmänhet, om alls, nämnts i förbigående. I mitt pågående avhandlingsprojekt ställer jag i stället skiljetecken och typografi i förgrunden för en kvalitativ undersökning av tre svenska samtidsromaner, för att i dem utforska interpunktionens stilistiska roll och potential. Under föredraget kommer jag att presentera avhandlingsprojektet närmare samt redogöra för en del tidigare forskning och några teoretiska utgångspunkter om interpunktion, där den betraktas som en multifunktionell och pragmatisk del av det skrivna språket.

6 Byn skriver, läser och sjunger. Möten mellan lokala och globala skriftpraktiker i norra Västerbotten under sent 1800-tal Namn:Ann-Catrine Edlund Lärosäte:Institutionen för språkstudier, Umeå universitet E-postadress: I föredraget kommer ett pågående utgivningsprojekt och ett planerat forskningsprojekt att presenteras. Båda projekten utgår från ett unikt vardagligt skriftmaterial, dagböcker och visböcker från , totalt ca 250 handskrivna sidor, som härrör från en och samma gård, Ante-Noors, i byn Storkågeträsk i norra Västerbotten.De är troligen skrivna av kvinnorna på gården: modern Greta-Kaisa och döttrarna Lovisa och Greta. Dagbokstexterna utmärker sig genom mycket stark dialektal färgning både vad gäller ordval och inte minst beträffande syntax. Skribenterna har därför i betydande utsträckning tvingats skapa egna skriftkonventioner. Anteckningarna ger därtill ovanligt detaljerade skildringar av vardagslivet vid gården och det sociala livet i byn. Här finns både många och långa berättelser om nattfrierier, giftermål, födslar och dödsfall. Det finns också ganska betydande inslag av reflektion (Edlund, A-C 2007, Edlund, L-E 2007). Dagböckerna och visböckerna kommer att publiceras i en vetenskaplig textutgåva tillsammans med översättning och sakkommentarer i Kungl. Gustav Adolfs Akademiens Acta-serie under 2012: Jag får aldrig tid att skriva om veckorna Vardagligt skrivande i Storkågeträsk under sent 1800-tal. Utgivningsprojektet är ett samarbete mellan forskare vid Institutionen för språkstudier, Umeå universitet (A-C Edlund & L-E Edlund) och Skellefteå museum (Ulf Lundström & Birgitta Bjurman). Dessutom tillkommer kommentarer rörande visorna (Marcus Brännström). Textutgåvan kommer att ligga till grund för ett fortsatt studium av texterna och det sociala sammanhang där de tillkommit inom det planerade projektet Byn skriver, läser och sjunger. Möten mellan lokala och globala skriftpraktiker i norra Västerbotten under sent 1800-tal. Studier av vardagligt skriftbruk inom literacy-teori har vanligenbetraktat skriftbruket som en lokalt förankrad social praktik (t.ex. Barton & Hamilton 1998). I projektet är ambitionen även att länka de lokala skriftpraktikerna i byn Storkågeträsk till de mer globala sammanhang som skriftpraktikerna samtidigt är en del av. Begreppet skriftbrukssponsor kan här utgöra en länk mellan mikro- och makronivå, mellan lokala och globala skriftbrukskontexter (Brandt 2001, Brandt & Clinton 2002). Referenser Barton, David, & Hamilton, Mary LocalLiteracies : Reading and Writing in One Community. London; New York: Routledge. Brandt, Deborah Literacy in American Lives. Cambridge; New York: Cambridge University Press. Brandt, Deborah, and Katie Clinton Limits of the Local. ExpandingPerspectives on Literacy as a Social Practice.Journal of Literacy Research S Edlund, Ann-Catrine Vardagens skrivande sex norrländska dagböcker från tidigt tal. Västerbotten. S Edlund, Lars-Erik "Jag får aldrig tid att skriva om veckorna..." Gretas dagbok från Storkågeträsk. Västerbotten. S

7 Andraspråksbehärskning i tal och skrift. Sker den grammatiska inlärningen parallellt? Maria Eklund Heinonen Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk Den undersökning jag kommer att presentera handlar om grammatisk andraspråksbehärskning i muntlig och skriftlig produktion. Befinner sig en inlärare på samma grammatiska utvecklingsnivå i tal som i skrift, eller presterar man bättre i skrift, eftersom man då har mer planeringstid? Enligt en aktuell teori för grammatisk andraspråksinlärning, processbarhetsteorin (PT, Pienemann 1998, 2005), sker den grammatiska inlärningen i en viss ordning som tar fasta på inlärarens växande förmåga att processa, dvs. bearbeta och överföra, grammatisk information. Dessa processer kan inordnas i en hierarki som består av fem nivåer, där varje nivå utgör en förutsättning för nästa, den s.k. PT-hierarkin. PT har ursprungligen utvecklats för talat språk, men visat sig vara tillämplig även för skriftlig produktion. Man har dock ännu inte prövat i tillräcklig grad huruvida utvecklingen i tal och skrift sker parallellt. En vanlig uppfattning är att inlärarna presterar bättre grammatiskt i skrift, när de har mer tid att formulera sig och övervaka sin språkliga produktion. Det finns dock forskning som tyder på att samma processningskapacitet krävs för såväl tal som skrift, och att inlärarna alltså skulle befinna sig på samma nivå i PT-hierarkin oavsett uttrycksform (Norrby & Håkansson 2007). Tidigare har jag tillämpat PT på det muntliga deltestet i Tisus, Test i svenska för universitets- och högskolor (Eklund Heinonen 2009). I denna studie analyserar jag det skriftliga deltestet hos samma testtagare, vilket gör det möjligt att jämföra den muntliga och den skriftliga produktionen hos samma inlärare vid samma tillfälle. Referenser Eklund Heinonen, Maria, 2009: Processbarhet på prov. Bedömning av muntlig språkfärdighet hos vuxna andraspråksinlärare. (Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk. 78.) Uppsala: Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet. Norrby, Catrin & Håkansson, Gisela, 2007: Språkinlärning och språkanvändning. Svenska som andraspråk i och utanför Sverige. Lund. Pienemann, Manfred, 1998: Language processing and second language development: Processability theory. Amsterdam. Pienemann, Manfred, 2005: Cross-lingusitic aspects of processability theory. I: Studies in second language acquisition. Amsterdam.

8 Svenskans beskrivning 32 Karlstad, oktober 2011 Flerfunktionellt där David Håkansson Institutionen för nordiska språk, Uppsala universiet En syntaktisk skillnad mellan svenskt standardspråk och danska är att där/der kan fungera som inledare till subjektslösa relativa bisatser i danska men däremot inte i svenska (Christensen & Zola Christensen 2004): (1) a. Vi kender de lingvister, der vil købe denne bog. (Vikner 1991) b. Vi känner de lingvister, {*där/som} vill köpa denna bok. I sydsvenska dialekter förekommer emellertid där precis som i danskan som inledare till subjektslösa relativa bisatser: 1 (2) De e där ju ingen [där förstår] (Albo hd) Det är där ju ingen som förstår I exempel som (2) har där ingen adverbiell funktion. I sydsvenska dialekter kan dock där också förekomma i satser där det kan tolkas både som ett bisatsinledande element och som rumsadverbial. Det rör sig om den typ av exempel som illustreras i (3). (3) a. Ho e di [där kommor] (Albo hd) Vem är det [som kommer där] b. De e ju en student [där går] (Norra Åsbo hd) Det är ju en student [som går där] Där kan alltså betraktas som ett syntaktiskt flerfunktionellt element (jfr Engdahl 2007) i sydsvenska dialekter, och i mitt föredrag kommer jag att uppehålla mig just vid denna syntaktiska flerfunktionalism. Jag ska argumentera för att exempel som (3) måste analyseras strukturellt på ett annat sätt än exempel som (1a) och (2). Referenser Christensen, Lisa & Robert Zola Christensen, 2004: 60 svensk-danska syntaxskillnader. I: H. Jørgensen & P. S. Jørgensen: På godt dansk. Festskrift til Henrik Galberg Jacobsen i anledning af hans 60 års fødselsdag 4. februar København: Wessel & Hultfeldt. S Engdahl, Elisabet, 2007: Flerfunktionellt det. I: K. Milles & A. Vogel (red.): Språkets roll och räckvidd. Festskrift till Staffan Hellberg den 18 februari Stockholm: Stockholms universitet. S Vikner, Sten, 1991: Relative der and other C elements in Danish. Lingua 84. S De sydsvenska exempelsatserna är hämtade från Syd- och västsvensk dialektdatabas (http:// /dialekt/dialekt.aspx).

9 Föredragstitel: Elevers skrivande och bedömning av elevers texter i årskurs fem Namn: Annelie Johansson Lärosäte: Karlstads universitet E-postadress: Bedömning av elevtext är komplext, och det ställs höga krav på lärares text- och bedömarkompetens. I en artikel från Lärarförbundets forskningskonvent 2010 påpekar didaktikprofessor Astrid Petterson (2010:10) att det handlar om att synliggöra vad man ska bedöma genom att göra det väsentligaste bedömbart och inte det enkelt mätbara till det väsentligaste. Lärares textkompetens påverkar såväl undervisningens upplägg som vad som bedöms och hur resultatet av bedömningen används. Detta föredrag handlar om bedömning av elevtexter och om vad som lyfts fram som viktiga kvaliteter i elevtexter. Föreläsningen har ett didaktiskt anslag och visar hur processorienterat skrivande, explicit genreundervisning och elevers skrivutveckling vilar på lärares bedömarkompetens. I föreläsningen visas elevtextexempel, vilka vi provar att bedöma med utgångspunkt i språkteoretiska modeller. Materialet, vilket är insamlat under en fallstudie, visar att det finns ett starkt samband mellan lärares bedömning och språkteoretiska modeller, men det finns en osäkerhet i lärares definition av de kvaliteter som mäts särskilt vad det gäller den röda tråden och hur textlängd samt sammanbindningssignaler påverkar texten. De elevtexter som analyseras är skrivna av elever i årskurs fem och ingår i en skrivuppgift som genomförts inom den ordinarie undervisningens ramar. Avslutningsvis förs en diskussion om vad som ses som viktiga kvaliteter i elevers skrivande. Vad vilar lärares bedömarkompetens på? Och vilka kvaliteter synliggörs i elevers texter? Referens Petterson, Astrid, Bedömning av kunskap för lärande och undervisning. I: Eklund, Solweig red. Forskning om undervisning och lärande. Stockholm: SAF i samarbete med lärarförbundet.

10 Svensk standard speglad i nutida samhällsförändringar Lars-Erik Johansson Högskolan i Skövde Det finns en samsyn om att ett språks standardvarietet i hög grad påverkas av externa förändringsfaktorer; standardspråket är i viss mån ett resultat av medveten planering. Ett bibehållande eller en förändring av en viss standardspråksutformning kan bli föremål för målmedveten, samhälleligt styrd planering, men kan även (medvetet eller omedvetet) överlåtas åt icke styrda inflytanden från olika håll (på en samhällelig marknad ) genom tillämpning av ett slags laissez-faire-attityd. Exempelvis kan man betrakta en betydande del av 1900-talets svenska språkvård som ett slags politiskt lyhörd språklig motsvarighet till den sociala ingenjörskonst som i hög grad har präglat senare stadier av svensk modernitet. I den meningen är språk i hög grad en kulturbärande men i lika hög grad en kulturinfluerad samhällelig företeelse. Jag menar att samhällets syn på den svenska standarden vare sig denna explicit kommer till utryck genom olika åtgärder eller implicit kan bestämmas genom frånvaro av sådana åtgärder i hög grad förändras från senare delen av 1900-talet. Detta har lett till framväxten av en ny, bred standard eller till en standard med olika subvarieteter, huvudsakligen diafasiskt (stilistiskt) betingade. Denna förändrade standard, både i sin skriftliga och muntliga utformning, har i hög grad genom domänutvidgning mot dialekter kommit att inkludera diatopiska och diastrategiska drag som tidigare (åtminstone in på 1980-talet) har stigmatiserats (som olämpliga, vulgära etc.) men har samtidigt fått vidkännas betydande domänförluster genom tillbakagång inom delvis prestigeladdade domäner, bland annat inom akademi, näringsliv och kultur. I mitt föredrag kommer jag inte att erbjuda en ny och omfattande evidens för min uppfattning om standardens förändring; denna uppfattning är min axiomatiska utgångspunkt som givetvis kan ifrågasättas av den som så önskar. Mitt syfte är i stället att söka korrelera de förändringar som i senmodern tid har inträffat i standarden men framför allt i vår uppfattning om denna med förändringar i samhället, relaterade till begrepp som brukar betecknas med termer som samhällsförändring, teknikförändring, kultur, livsstil, attityd och värdegrund. Därvid utgår jag från att de samhälleliga förändringarna kan beskrivas på det sätt som görs i den livaktiga forskning om senmodernitetens karaktär som utförs inom ämnen som sociologi, filosofi, statsvetenskap, etnologi, kulturvetenskap etc. Perspektivet är med andra ord externt, idé- och samhällsinriktat snarare än internt, lingvistiskt. Skulle man vilja anknyta detta koncept till tidigare nordistisk forskning i Sverige är väl den närmaste inspirationskällan Lundaprojektet Nysvensk språkhistoria i samhällsbelysning (med Ulf Teleman och Jan Svensson som idégivare och organisatörer). En skillnad är dock att jag mer har koncentrerat mig på förändringar i uppfattning om och attityder till standarden än på korrelationen mellan (förändringar av) enskilda språkdrag och (förändringar i) samhällsstruktur och att mitt perspektiv i högre grad är synkroniskt än diakroniskt.

11 Samtalspraktiker i myndighetsutövning: En studie av CSN. Susanna Karlsson Språkrådet Anna Lindström Örebro universitet Analyser av samtal i institutionella miljöer har en central plats inom den sociologiska och språkvetenskapliga forskningstradition som benämns Conversation Analysis (förkortat CA). CA-forskningen under och 70-talet fokuserade i första hand yrkeskategorier med hög status och väl utvecklad professionalitet. Domstolsförhandlingar, nyhetsintervjuer och sist men inte minst läkar-patient samtal är exempel på områden som tidigt beforskades. Över tid har forskningen breddats till att omfatta såväl så kallade lågstatusyrken (exempelvis vårdbiträden) som yrkeskategorier som är under framväxt (exempelvis handläggare på call centers inom statlig och privat verksamhet) och under senare år har ett nytt forskningsområde kring arbetsplatsundersökningar (work place studies) etablerats. I vårt föredrag kommer vi att presentera nyinspelat material från forskningsprojektet Samtalspraktiker i service och myndighetsutövning: En studie av hur Centrala Studiestödsnämndens myndighetsuppdrag hanteras och omsätts i handling i telefonsamtal mellan handläggare och låntagare. Vårt fokus på CSN motiveras framförallt av att telefonsamtal har en central roll i implementeringen av organisationens myndighetsuppdrag. Dagligen hanterar handläggarna tusentals telefonsamtal och enligt CSN:s egen statistik besvarades 1.3 miljoner samtal under Vår presentation har tre syften 1) visa hur vår studie kompletterar tidigare CAforskning kring samtal i service och myndighetsutövning; 2) ge en preliminär beskrivning av hur CSN:s huvudsakliga uppdrag att hantera ansökan om studiestöd och återbetalning av lån implementeras i samtal mellan handläggare och kund samt 3) peka på samtalsfenomen som vi tror kan vara särskilt intressanta att beforska. Avslutningsvis kommer vi även att reflektera kring kopplingen mellan teori och praktik genom att diskutera några av de utmaningar som är förknippade med uppgiften att återföra den här typen av forskningsresultat till den verksamhet som har beforskats.

12 Tammerfors som svensk språkö i Finland En studie av språkförhållandena i Svenska samskolan i Tammerfors Zea Kingelin-Orrenmaa Vasa universitet/tammerfors universitet Till de svenska språköarna i Finland räknas Björneborg, Kotka, Tammerfors och Uleåborg. År 2010 uppgick Tammerfors invånarantal till och av dessa hade 1092 personer registrerat svenska som sitt modersmål. Den svenskspråkiga minoriteten i Tammerfors utgör en alldeles speciell grupp för att den befinner sig på den största och den enda inlandssvenska språkön i Finland. För att en språklig eller kulturell minoritet skall kunna överleva behövs möjlighet till interaktion på modersmålet. I Tammerfors finns förutom ett svenskt daghem, en skola, församling och äldreboende ett tiotal verksamma svenskspråkiga föreningar och klubbar samt en tidning med en upplaga på cirka 600 exemplar som utkommer varannan vecka. En stor del av de svenskspråkiga tammerforsarna är tvåspråkiga. I och med detta föreligger en risk i att svenskspråkiga institutioner blir tvåspråkiga vilket i sin tur kan leda till att tvåspråkiga institutioner och föreningar på sikt blir finskspråkiga. Mitt forskningsobjekt i denna studie är Svenska samskolan i Tammerfors som grundades år 1895 och är en av de äldsta svenskspråkiga institutionerna på orten. När skolan grundades hade ingen av eleverna angett finska som sitt modersmål. Under och 1990-talet ökade elevantalet märkbart i de svenska skolorna på språköarna. Andelen elever som har en svenskspråkig familjebakgrund har hållit sig relativt konstant. Däremot har andelen elever från tvåspråkiga hem och enspråkigt finska hem ökat mest. Detta har effekter på både lärarnas och elevernas vardag i skolan. Studien ger en bild av språkförhållandena i Svenska samskolan i Tammerfors med fokus på eleverna i första gymnasieklassen läsåret Hur svenskspråkiga är eleverna egentligen och i vilka sammanhang används svenska och finska i skolan och i kontakterna utanför skolan? Forskningsmetoden är kvalitativ och materialet består av enkäter, intervjuer och etnografiska anteckningar. För tillfället är jag anställd av Svenska litteratursällskapet i Finland och håller på med att forska vidare i språkförhållandena i de svenskspråkiga institutionerna och föreningarna i Tammerfors. Forskningen utgör ett led i projektet Tvåspråkigheten och det mångkulturella Finland utbyte och utmaningar i ett framtidsperspektiv som är ett samarbetsprojekt mellan Uleåborgs och Vasa universitet.

13 Allmängods och nykomlingar i svensk slang och svenskt ungdomsspråk Jaana Kolu Östra Finlands universitet Ulla-Britt Kotsinas är den som mest studerat svensk slang och svenskt ungdomsspråk. Hon har gjort många uppslagsböcker om ämnet: Ungdomsspråk (1994, 2007), Stockholmsslang folkligt språk från 80-tal till 80-tal (1996), Norstedts svenska slangordbok (1998) och En bok om slang, typ (2003) och Förortsslang (Doggelito & Kotsinas 2004). I början av 2010-talet har det ännu inte publicerats någon ny uppslagsbok om svensk slang. Syftet med detta föredrag är å ena sidan att undersöka vad som är allmängods i svensk slang, dvs. gemensamt ordförråd och gemensamma drag i slangen i både Sverige och Svenskfinland. Å andra sidan kommer föredraget att redovisa vad som skiljer ordförrådet och slangen åt i olika delar av Sverige och Svenskfinland och om det finns några nykomlingar som spridits till olika områden. Materialet för undersökningen har samlats in genom enkäter Enkäten består dels av en ordförrådsdel där informanterna, ungdomarna i högstadieskolor runt om i Sverige och i Svenskfinland, ombetts ge slangmotsvarigheter till svenskans normalord och dels av öppna frågor om slang. Referenser Doggelito, Dogge och Ulla-Britt Kotsinas (2004). Förortsslang. Stockholm: Norsteds. Kotsinas, Ulla-Britt (1994, 2007). Ungdomsspråk. Ord och stil 25. Uppsala: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB. Kotsinas, Ulla-Britt (1996). Stockholmsslang. Folkligt språk från 80-tal till 80-tal. Stockholm: Norstedts. Kotsinas, Ulla-Britt (1998). Norstedts svenska slangordbok. Stockholm: Norstedts.

14 Finlandssvenskt uttal av finska hur bryter finlandssvenskarna när de talar finska? Mikko Kuronen Jyväskylä universitet kurosenmikko(at)gmail.com Det bor c människor med svenska som första språk i Finland. De flesta av dessa är i varierande grad tvåspråkiga i svenska och finska, och många av dem om inte majoriteten talar båda språken i sin vardag. Denna tvåspråkighet tar sig lingvistiska uttryck bl.a. i vissa finska influenser och inslag i det finlandssvenska ordförrådet (se bl.a. af Hällström Reijonen & Reuter 2010), syntaxen (Lindström 2009) och uttalet (Kuronen & Leinonen 2008). En intressant aspekt av den finlandssvenska tvåspråkigheten har dock hittills förblivit outforskad, nämligen den om, på vilket sätt och i vilken grad finlandssvenskarna bryter i sitt uttal av finska. Det finns ingen undersökning om denna fråga. Därför har jag analyserat akustiskt och perceptoriskt tio finlandssvenska talares uttal av finska. Informanterna representerar olika typer från talare med ett närmast brytningsfritt uttal till talare med en tydligt hörbar brytning. Talmaterialet består av ledigt radiotal (intervjuer). Jag har undersökt på vilka fonetiska, fonologiska och eventuellt morfologiska sätt brytningen, om sådan återfinns, kommer fram. Av de fonetiska dragen har jag undersökt vissa intressanta vokal- och konsonantkvaliteter samt avvikande stavelselängder och intonatoriska mönster. De undersökta ställena i talsignalen har jag själv definierat som intressanta eller direkt avvikande på grundval av noggrant lyssnande. Resultaten visar att det finns många likheter i informanternas brytningsmönster, även om brytningens styrka självfallet varierar. På grundval av resultaten kan man sammanställa en lista dels över de drag som är mest typiska för finlandssvenskarnas brutna uttal av finska, dels definiera de främmande inslag i uttalet som är svårast att bli av med. En intressant fråga för framtida forskning är bl.a. om dessa uttalsdrag också delas av de sverigesvenskar som lärt sig finska de fonetiska villkoren för deras uttal är ju delvis annorlunda än hos finlandssvenskar. Referenser af Hällström Reijonen, C. & Reuter, M Finlandssvensk ordbok (4. reviderade upplagan). Helsingfors: Schildts Förlags AB. Kuronen, M. & Leinonen, K Prosodiska särdrag i finlandssvenska. Svenskans beskrivning 29, Vasa universitet. Skrifter utgivna av Svensk Österbottniska samfundet r.f. nr 70. (red. av M. Nordman et al.) Lindström, J Negationen inte i satsens spets Int e de ju rimlit. C. Wide & B. Ljungfelt (red.): Konstruktioner i finlandssvensk syntax. Skriftspråk, samtal och dialekter. Svenska litteratursällskapet i Finland

15 Vem kan få något gjort? Om få + particip i tal och skrift Namn: Ida Larsson Lärosäte: Universitetet i Oslo E-postadress: De nordiska språken har utöver de kanoniska passivkonstruktionerna med vara eller bli + preteritumparticip eller med suffixet -s fogat till verbet också en passivliknande konstruktion med få + particip: (1) a. Jag fick min cykel stulen. b. Ungarna fick normer fastställda av sina föräldrar. Konstruktioner med få + particip behandlas t.ex. av Ljunggren (1934), Hedlund (1992) och Egerland (1996), men de är annars i hög grad obeaktade i beskrivningen av svenskan. Teleman et al. (1999) nämner konstruktionerna med få endast i förbigående och uttrycker sig med försiktighet om hur de ska analyseras: i vissa fall kan konstruktionen möjligen ses som en perifrastisk passiv (1999/4:382, not). En svårighet är att en konstruktion med få ibland kan ha mer än en tolkning, och man kan anta att det finns flera strukturellt skilda konstruktioner med få + particip (jfr t.ex. Haegeman 1985, Taraldsen 1995). En central fråga är då just hur satssubjektet tolkas i relation till participverbet. För svenskans del betraktas konstruktionerna med få + particip dessutom ofta inte som en del av standardspråket (se Ljunggren 1934:15 och referenser där), och talares intuitioner om konstruktionerna går isär. I språkbruket kan vi med andra ord notera en växling mellan flera närbesläktade och på ytan ofta identiska konstruktioner som godtas i olika hög utsträckning av olika talare och i olika kontexter. Under föredraget diskuteras användningen och tolkningen av konstruktion med få + particip i det moderna svenska språkbruket. Jag påvisar då skillnader mellan tal- och skriftspråk och mellan talare från olika delar av landet. Vissa användningar av konstruktion med få + particip kan i de undersökta materialet framför allt beläggas i dialektperiferin, och konstruktionen kan delvis framstå som en rest från ett äldre språkskede. Samtidigt är konstruktionen produktiv, och den kan ges en systematisk grammatisk beskrivning. Den väcker därmed frågor om hur vi ska förstå språkbruk och standardspråk i relation till individuell språkförmåga och grammatik. Referenser Egerland, Verner, On Absolute Constructions and the Acquisition of Tense. Working Papers in Scandinavian Syntax 69: Hedlund, Cecilia, On Participles. Diss. Stockholm.

16 Ljunggren, Ragnar, Supinum och dubbelsupinum. Syntaktiska studier. Uppsala universitet. Haegeman, Liliane, The Get-Passive and Burzio s Generalization. Lingua 66: Taraldsen, Knut Tarald, Participle-based Small Clause Complements of få get in Norwegian. I: Anna Cardinaletti & Maria Teresa Guasti (eds.), Syntax and Semantics 28. Small Clauses. San Diego & New York etc.: Academic Press. Pp Teleman, Ulf, Hellberg Staffan & Andersson, Erik Svenska Akademiens grammatik. Stockholm: Norstedts Ordbok.

17 I jakt på amerikasvenskan Namn: Ida Larsson, Maia Andréasson, Benjamin Lyngfelt, Jenny Nilsson och Sofia Tingsell Lärosäte: Universitetet i Oslo, Göteborgs universitet och Institutet för språk och folkminnen E-postadress: Från mitten av 1800-talet till början av 1900-talet utvandrade 1,3 miljoner människor från Sverige till Amerika. Det innebar att en stor del av världens svensktalande vid den tiden faktiskt bodde på andra sidan Atlanten. Trots det vet vi idag inte särskilt mycket om den svenska som talas i Amerika. Under 1960-talet gjorde Folke Hedblom och Torsten Ordéus vid Uppsala Landsmålsarkiv (numera Institutet för språk och folkminnen) mer än 500 inspelningar (över 300 timmars inspelat tal, se Hedblom 1981) och dessa är fortfarande tillgängliga i Institutet för språk och folkminnens arkiv i Uppsala. Framförallt gjordes inspelningar i Minnesota (där hela 4,5 % av befolkningen räknades som svenskamerikaner år 1960, se Hasselmo 1974) och Illinois (Hedblom 1963). Det finns en större studie (Hasselmo 1974) som ger en översikt över de tidiga emigranternas språk. (Hasselmos informanter är födda i slutet av 1800-talet.) Mindre studier behandlar hur enskilda dialekter lever kvar i Amerika (Hagren 1997, Hedblom 1970, 1978) liksom attityder till svenskan i Amerika (Hedblom 1992). Sedan dess har inga större språkvetenskapliga studier av svenskan i Amerika presenterats. I projektet Svenskan i Amerika studerar vi språket i Amerika idag. I juni 2011 gjorde vi en första insamlingsresa till Minnesota och spelade då in 42 talare med delvis olika bakgrund. I det här föredraget ger vi en översikt över dagens svenska i Amerika med utgångspunkt i de inspelningarna. Vi diskuterar hur den svenska språkgemenskapen har förändrats under de senaste 50 åren och ger exempel på hur dagens amerikasvenska ser ut och hur den skiljer sig från det språk som Hasselmo studerade. En grundläggande fråga är om man fortfarande kan tala om en amerikasvensk varietet som är gemensam för talare med olika dialektalt ursprung och vad som i så fall utmärker den. Referenser Hagren, Kristina 1997: Dalmål i Nordamerika. En presentation av Folke Hedbloms dokumentation av daladialekter. I: Dalfolk i Amerika: Kulturdagar i Bonäs Bygdegård Mora. Hasselmo, Nils, 1974: Amerikasvenska. En bok om språkutvecklingen i Svensk- Amerika. (Skrifter utg. av Svenska språknämnden 51.) [Stockholm.] Hedblom, Folke, 1963: Om svenska folkmål i Amerika. Från Landsmåls- och Folkminnesarkivets bandinspelningsexpedition Svenska landsmål och svenskt folkliv Hedblom, Folke, 1970: Amerikasvenska texter i fonogram. 1. Hälsingland. Bergsjömål. Utskrift och kommentar. Svenska landsmål och svenskt folkliv Hedblom, Folke, 1978: Hälsingemål i Amerika. Svenska landsmål och svenskt folkliv Hedblom, Folke, 1992: Dialekt och språknorm i Svensk- Amerika. Värderingar och attityder från talet. Svenska landsmål och svenskt folkliv 1992.

18 Mycket har vi hunnit och gjort, och nu ska alla få en efterlängtad ledighet. Namn: Johanna Ledin Lärosäte: Örebro universitet E-postadress: I mitt avhandlingsarbete studerar jag sätt att skapa interaktion i masskommunicerande texter. Jag har för det syftet valt att fokusera tre komponenter av dialogicitet och annan-orientering: språkets sätt att rikta sig, frammana respons och skapa en relation. Man kan även säga att jag undersöker hur tre stildimensioner riktning, respons och relation språkligt realiseras i texter med komplexa avsändar- och mottagarförhållanden. Materialet omfattar en del adresserad reklam som skickats till stora och okända läsarkollektiv (i bemärkelsen att läsarna varken känner varandra eller skribenten), samt en del mer vardagsnära texter som veckobrev från skola och dagis där läsarkollektivet är mindre och delvis känt. I detta föredrag presenterar jag en analys av just veckobrev. Texterna är på en nivå masskommunicerande genom att de vänder sig till en grupp föräldrar. Texterna är alltså inte anpassade till varje empirisk läsare utan konstruerar snarast en tänkt idealisk föräldraläsare. En sak som utmärker läsarkollektivet föräldrar är emellertid att läsarna i någon mån känner varandra och skribenten. Frågan är om detta syns i textens stil och i hur de tre interaktionskomponenterna riktning, respons och relation realiseras. Teoretiskt utgår jag från en dialogisk språksyn i enlighet med Bachtin (1997), där begrepp som dialogiska relationer (intertextualitet) och adressivitet har central betydelse. När det gäller textens sätt att konstruera en läsare och skapa interaktion förhåller jag mig även till begrepp som modelläsare och textstrategi (Eco 1984), mottagaranpassning (Nyström Höög 2006), intersubjektivitet (Linell 2009) och dialogicitet (Martin & White 2005). Referenser Bachtin, Michail M Frågan om talgenrer. (Övers. av Helena Bodin.) I: Eva Hættner Aurelius & Thomas Götselius (red.), Genreteori. Lund: Studentlitteratur. S Eco, Umberto The Role of the Reader. Explorations in the Semiotics of Text. Bloomington: Indiana University Press. Linell, Per Rethinking Language, Mind, and World Dialogically. Interactional and Contextual Theories of Human Sense-making. Charlotte, NC: Information Age Publ. Martin, James R. & White, Peter R. R The Language of Evaluation. Appraisal in English. Basingstoke etc.: Palgrave Macmillan. Nyström Höög, Catharina Den mottagaranpassade myndigheten. I: Textvård. Att läsa, skriva och bedöma texter. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. S

19 Fält och praxis i Nordiska språk, Svenska med didaktisk inriktning och Ämnesdidaktik Namn: Maria Lim Falk Lärosäte: Stockholms universitet, Institutionen för nordiska språk E-postadress: Abstracts är en betydelsefull del av den vetenskapliga diskursen. Att skriva abstracts handlar inte bara om att effektivt summera den egna forskningen utan också om att framställa den som relevant, trovärdig, intressant och ny (se Hyland 2000). Abstracts i forskningsartiklar har ofta en avgörande betydelse för om läsaren väljer att fortsätta att läsa hela artikeln. Konferensabstracts är vägen till deltagande med föredrag vid konferenser (se Räisänen 1998). Det handlar om att övertyga kollegor eller konferenskommitté om forskningens relevans, giltighet, nyhetsvärde och förankring i forskningsfältet. Innehållsligt utgör abstracts en källa till kunskap om specifika kunskapsområden inom olika akademiska discipliner och om hur kunskap konstrueras inom dessa områden (se Räisänen 1998). I föredraget redogör jag för resultaten från en undersökning av abstracts från sex konferenstillfällen; två tillfällen vardera från konferenserna Svenskans beskrivning, SMDI och Rikskonferensen i ämnesdidaktik. Totalt har 253 abstracts analyserats. Konferenserna kan ses som representationer för olika ämnestraditioner; Nordiska språk/svenska språket, Svenska med didaktisk inriktning/svenskämnets didaktik och Ämnesdidaktik. Konferenserna har alla ämnesinriktningar som inte finns representerade i de andra och deltagargruppernas sammansättning skiljer sig mellan konferenserna. Men det finns också överlappningar både vad gäller innehåll och deltagare. I denna studie har särskilt intresse riktats mot texter som berör lärande och undervisning i skola och högre utbildning. Det övergripande syftet är att undersöka likheter och skillnader i ovan nämnda discipliners sätt att konstruera, producera och förmedla kunskap; hur förhåller sig SveBe till SMDI och Ämnesdidaktik? Centrala frågor är: Vilka kunskapsformer, kunskapsintressen och kunskapsstrategier utmärker de kunskapsområden som finns representerade i de olika konferenserna? Hur struktureras och förmedlas denna kunskap? Vilka språkliga resurser används? Studien omfattar tre delar: 1) en analys av fält och praxis utifrån begreppen forskningsdomän, FD, och forskningspraxis, FP, som är centrala i Appraisal theory (Martin & White 2005), 2) en analys av FD och FP i ett interpersonellt perspektiv denna del behandlar röst och dialogicitet med utgångspunkt i Appraisal, 3) en analys av global organisation och retoriska drag utifrån bl.a. Swales (1990) move-analysis model. Referenser Hyland, K Disciplinary Discourses. Social Interactions in Academic Writing. Michigan: The University of Michigan Press. Martin, J. & White, P.R.R The Language of Evaluation. Appraisal in English. Palgrave Macmillan. Räisänen, C The Conference Forum as a System of Genres. A sociocultural Study of Academic Conference Practices in Automotive Crash-Safety Engineering. Göteborg University. English Departement. Swales, J. M Genre Analysis. English in academic and research settings. Cambridge: Cambridge applied linguistics series.

20 Kylie Kwong Crossover En multimodal översättningsanalys av Kylie Kwongs kokbok Heart and Soul Yvonne Lindqvist Svenska språket HumUS Akademien Örebro universitet Mitt fördrag handlar om TV-kocken Kylie Kwongs kokbok Heart and Soul (2002) och den svenska översättningen Med själ och hjärta (2004) (övs. Tove och Johan Janson) Den rapporterade undersökningen utröner dels hur Kylie Kwongs s.k. Persona konstrueras i källtexten via samspelet av text och bild, dels huruvida denna Persona förändras i måltexten i och med översättningen från engelska till svenska. Undersökningen har sin teoretiska hemvist inom den funktionella grammatiken (Halliday1994; Holmberg & Karlsson 2006; Kress & van Leeuwen 1996; Björkvall 2009) och inom översättningsvetenskapen (Toury1995; Lindqvist 2002). Syftet med studien är att kartlägga hur samspelet mellan text och bild påverkas av de svenska översättarnas valda översättningsstrategi. Björkvall, Anders Den visuella texten. Multimodal analys i praktiken. Ord & stil. Nr. 40. Hallgren och Fallgren. Uppsala Halliday, Michel An Introduktion to Functional Grammar. 2nd edition. Edvard Arnold. London. Holmberg, Per & Karlsson, Anna-Malin Grammatik med betydelse. En Introduktion till funktionell grammatik. Ord och Stil. Nr 37. Hallgren & Fallgren. Uppsala Kress, Gunter & Van Leeuwen. Teodor Reading Images: The Grammar of Visual Design. London & New York. Lindqvist, Yvonne Översättning som social praktik. Toni Morrison och Harlequinserien Passion på svenska. (Diss.) Stockholm Studies in Scandinavian Philology. New Series 26. Almqvist & Wiksell International. Stockholm. Toury, Gideon Descriptive Translation Studies and Beyond. Benjamins.Amsterdam & Philadelphia.

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

K U R S P L A N. Nordiska språk med särskild inriktning på svenska. Scandinavian languages with special focus on Swedish. Svenska.

K U R S P L A N. Nordiska språk med särskild inriktning på svenska. Scandinavian languages with special focus on Swedish. Svenska. 1 Institutionen för humaniora K U R S P L A N Nordiska språk med särskild inriktning på svenska Scandinavian languages with special focus on Swedish Kurskod NO2001 Dnr HUM 2008/204-514 Beslutsdatum 2008-06-04

Läs mer

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet.

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning Kursen består av följande delkurser vilka beskrivs nedan: Litteratur, 6 högskolepoäng Grammatik och översättning, 9 högskolepoäng Skriftlig

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts.

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts. Språket, individen och samhället HT07 1. Introduktion till sociolingvistik Introduktion till sociolingvistik Språk, dialekt och språkgemenskap Stina Ericsson Några sociolingvistiska frågor Några sociolingvistiska

Läs mer

Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling

Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling Stockholm, 30 januari 2015 Sofia Engman och Mikael Olofsson, Institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet Vår

Läs mer

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Social bakgrund har visat sig ha stor betydelse för elevers läsande i ett flertal studier. Social bakgrund är komplext att mäta då det

Läs mer

Vad texter gör. Om aktörnätverksteori och andra ramar för att förstå texters roller (funktioner, makt, kraft )

Vad texter gör. Om aktörnätverksteori och andra ramar för att förstå texters roller (funktioner, makt, kraft ) Vad texter gör Om aktörnätverksteori och andra ramar för att förstå texters roller (funktioner, makt, kraft ) Forum för textforskning 2008 Anna-Malin Karlsson anna-malin.karlsson@nordiska.su.se Sagt och

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

Kursinformation Svenska som andraspråk 3, ht 2015

Kursinformation Svenska som andraspråk 3, ht 2015 Kursinformation Svenska som andraspråk 3, ht 2015 Kurskoder: 9SAA11, 93SA51, 910G03 Här ges information om examinationsuppgifterna, beskrivning av hur en essä kan utformas, betygskriterier och litteraturlistor.

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne.

Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne. MEDIESPRÅK Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne. Beskrivning av ämnet I det journalistiska arbetet är språket ett väsentligt arbetsredskap. Journalisterna

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden har allt du behöver för att arbeta med svenskämnet enligt Lgr 11. Genrekoden utgår ifrån den nya kursplanens syn på att det i all kommunikation

Läs mer

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 prövning engelska grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Romanredovisning (både muntlig

Läs mer

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier.

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. 2012-12-06 19:12 Sida 1 (av 11) ESS i svenska, Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Kapitel Läsa för att lära Kapitel Uppslagsboken Kapitel Uppslagsboken

Läs mer

DHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se

DHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se Svenska "#$%&'(&)*+'$,-*$,,*$.&'()/&0123-4)$*.56*$74$',$*(/'0118%59$*(0928,#$9'4('8%&'():;$%01.5,,&)*+''(%.88,,*

Läs mer

Läromedelsförteckning

Läromedelsförteckning 1 Institutionen för humaniora Läromedelsförteckning Kurskod SSA120 Dnr 03:47 Beslutsdatum 2003-05-07 Kursens benämning Svenska som andraspråk Poängtal 20 Författare/red. Titel, förlag och utgivningsår

Läs mer

Kursinformation med litteraturförteckning. Danska II 30 högskolepoäng

Kursinformation med litteraturförteckning. Danska II 30 högskolepoäng Kursinformation med litteraturförteckning Danska II 30 högskolepoäng Vårterminen 2012 Välkommen till Danska II, 30 högskolepoäng I detta häfte får du information om kursens innehåll och uppläggning, samt

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Nationella mål att sträva mot i ämnet svenska Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven 1 utvecklar sin

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden: läsa

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska Övergripande Mål: formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

Titel: Recension: Catrin Norrby & Gisela Håkansson (2007), Språkinlärning och språkanvändning. Svenska som andraspråk i och utanför Sverige.

Titel: Recension: Catrin Norrby & Gisela Håkansson (2007), Språkinlärning och språkanvändning. Svenska som andraspråk i och utanför Sverige. Titelblad Titel: Recension: Catrin Norrby & Gisela Håkansson (2007), Språkinlärning och språkanvändning. Svenska som andraspråk i och utanför Sverige. Författare: Sofie Henricson Recension i: Harling-Kranck,

Läs mer

Tala, skriva och samtala

Tala, skriva och samtala Tal och skrift Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar Engelska åk 4-6 - Centralt innehåll Språkliga strategier Förstå och göra sig förstådd, delta och bidra till samtal

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Svensk invandringspolitik

Svensk invandringspolitik Háskóli Íslands Svenska lektoratet Vårterminen Samhällskunskap 05.70.06 (5,0 p) V [ects: 10] Lärare: Lars-Göran Johansson, lektor larsj@hi.is Studiebrev 3 Hej igen!! Den här veckan ska du jobba med frågor

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 1. Svenska rum 1, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Engelska, fristående kurser

Engelska, fristående kurser Institutionen för språkstudier /LHü Kursansvariga/Studieadministratörer vt 2015 Engelska, fristående kurser Biträdande studierektor: Berit Åström Engelska A 30 hp Johan Nordlander Emma Strömqvist Engelska

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Hur böjs Astrid Lindgrens hjältar i (i) Empirisk språkforskning i ett nötskal

Hur böjs Astrid Lindgrens hjältar i (i) Empirisk språkforskning i ett nötskal Artikel Hur böjs Astrid Lindgrens hjältar? Empirisk språkforskning i ett nötskal Muriel Norde 1. Inledning Då Huginn ok Muninns huvudredaktion bad mig att skriva ett bidrag inom ämnet barn- och ungdomslitteratur,

Läs mer

AEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering)

AEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering) AEC 7 Ch 1-3 Nu är det dags att repetera en del av det du lärde dig i franska under år 6 - och så går vi förstås vidare så att du utvecklar din språkliga förmåga i franska. Detta ska du kunna (= konkretisering)

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Kursplan. Institutionen för humaniora. Kurskod GRV101 Dnr 00:97 Beslutsdatum 2000-06-07 Kursens benämning. Svenska: Texter i vardagen

Kursplan. Institutionen för humaniora. Kurskod GRV101 Dnr 00:97 Beslutsdatum 2000-06-07 Kursens benämning. Svenska: Texter i vardagen Kursplan Institutionen för humaniora Kurskod GRV101 Dnr 00:97 Beslutsdatum 2000-06-07 Kursens benämning Svenska: Texter i vardagen Engelsk benämning Ämne Poängtal Nivå Swedish: Everyday Discourse Svenska

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 v.42 Kursstart. Ni börjar med att titta på den inspelade kursintroduktionen på Fronter.

Läs mer

Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem

Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem Läroplanen 1. Skolans värdegrund och uppdrag Kursplaner Syfte Centralt innehåll 1-3 2. Övergripande mål och riktlinjer 4-6 Normer och värden 7-9 Kunskaper Kunskapskrav Elevernas ansvar och inflytande 6

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Skillnader i Lgr11 mellan svenska (sv) och svenska som andraspråk (sva)

Skillnader i Lgr11 mellan svenska (sv) och svenska som andraspråk (sva) Skillnader i Lgr11 mellan svenska (sv) och svenska som andraspråk (sva) Syftesdel inledande text svenska svenska som andraspråk Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Pragmatisk och narrativ utveckling

Pragmatisk och narrativ utveckling Pragmatisk och narrativ utveckling Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Pragmatik! Pragma! handling! hur vi använder språket! hur vi handlar genom språket! Pragmatik!

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fackuppsats för Modul 2 Litteraturvänner världen runt vet att det finns få saker som är så inspirerande som en riktigt spännande berättelse, med personliga karaktärer,

Läs mer

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden. Förskola

Läs mer

K U R S P L A N. Språkrådgivning och textvård. Language counselling and corpus planning. Svenska. Nordiska språk. Grundnivå. G2, fortsättningskurs

K U R S P L A N. Språkrådgivning och textvård. Language counselling and corpus planning. Svenska. Nordiska språk. Grundnivå. G2, fortsättningskurs 1 Institutionen för humaniora K U R S P L A N Språkrådgivning och textvård Language counselling and corpus planning Kurskod NO2102 Dnr HUM 2008/46-514 Beslutsdatum 2008-02-13 Beslutande organ Beredningsgruppen

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Utbildningsplan för översättarprogrammet, 120 högskolepoäng. Professional Translation Programme, 120 higher education credits

Utbildningsplan för översättarprogrammet, 120 högskolepoäng. Professional Translation Programme, 120 higher education credits Humanistiska fakultetsnämnden Utbildningsplan för översättarprogrammet, 120 högskolepoäng Professional Translation Programme, 120 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Beslut om fastställande

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Betygsskalan och betygen B och D

Betygsskalan och betygen B och D Betygsskalan och betygen B och D Betygsstegen B och D grundar sig på vad som står under och över i kunskapskraven för betygen E, C och A. Betygen B och D speglar en kunskapsprogression där eleven har påvisbara

Läs mer

Litteracitet i en digital tid Vad är egentligen läsning idag?

Litteracitet i en digital tid Vad är egentligen läsning idag? Litteracitet i en digital tid Vad är egentligen läsning idag? Lisa Adamson Center för Skolutveckling/Göteborgs universitet IKT och flerspråkighet i Norden (FLIN) 21 oktober Krav på läsförmåga När? Vem?

Läs mer

Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola

Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola Rektor mot vetande 20140919 Maria Rubin Doktorand, Malmö högskola - Språkinriktad undervisning en strävan efter en inkluderande praktik

Läs mer

Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/2014 10:27:00 AM (1.22:32:05)

Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/2014 10:27:00 AM (1.22:32:05) From: Netigate Sent: den 21 augusti 214 1:27:1 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 214 Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/214 1:27: AM (1.22:32:5) Adress-

Läs mer

Kursplan. Institutionen för humaniora. Kurskod NOA120 Dnr 03:194 D Beslutsdatum 2003-12-10. Nordiska språk med särskild inriktning på svenska

Kursplan. Institutionen för humaniora. Kurskod NOA120 Dnr 03:194 D Beslutsdatum 2003-12-10. Nordiska språk med särskild inriktning på svenska Kursplan Institutionen för humaniora Kurskod NOA120 Dnr 03:194 D Beslutsdatum 2003-12-10 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Nordiska språk med särskild inriktning på svenska Scandinavian Languages

Läs mer

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2016

Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-2016 Innehåll: Profil och Vision Koppling till styrdokument Koppling till värdegrunden Äventyrpedagogiken integrerad i verksamheten Verksamhetsplanen är gjord av: Marlene Curan Lena

Läs mer

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su. Litteracitet på flera språk Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.se Brian Street 1984, 1993 New Literacy Studies (tidigt 80 tal) New

Läs mer

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng INSTITUTIONEN FÖR HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP 291 88 KRISTIANSTAD Tel. 044-20 33 00 Fax. 044-20 33 03 Utbildningsområde: NA 40%, LU

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att KÄRLEK Under vårterminen i årskurs 8 kommer vi att arbeta med temat kärlek. Alla måste vi förhålla oss till kärleken på gott och ont; ibland får den oss att sväva på små moln, ibland får den oss att må

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Bakgrund: Förskolan spelar en viktig roll för våra flerspråkiga barn och deras språkutveckling eftersom den mest intensiva språkinlärningen

Läs mer

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Gäller från 2012 Teorier och metoder för forskning om sociala representationer,

Läs mer

Engelska åk 5 höstterminen 2013

Engelska åk 5 höstterminen 2013 gelska åk 5 höstterminen 2013 Under hösten kommer vi att jobba utifrån olika temaområden i engelska. Några områden handlar om länder, intressen och partyinbjudningar. Vi utgår från ett läromedel i engelska

Läs mer

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2 Barn- och utbildningsförvaltningen Modersmålsundervisning Iákovos Demetriádes Europeisk Språkportfolio, verktygslådan för modersmål och svenska som andraspråk 3 ESP och modersmålsundervisningen ESP språkutvecklingsnivåer

Läs mer

Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015

Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Dnr 61-2013:819 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Svenska för lärare åk 7-9, 60 hp (31-90). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 60 hp Målgrupp

Läs mer

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Metod och material Etnografisk ansats Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Videoinspelningar med två kameror (62 h x 2), deltagande observationer, fältanteckningar, semistrukturerade intervjuer

Läs mer

Språk och kultur som integrativa aspekter i språkundervisning på universitetsnivå

Språk och kultur som integrativa aspekter i språkundervisning på universitetsnivå Språk och kultur som integrativa aspekter i språkundervisning på universitetsnivå Laura Álvarez López Per Simfors Ann-Kari Sundberg/IKK, LiU Övergripande mål: Att designa språkutbildning utifrån ett integrerat

Läs mer

Grammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning

Grammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning Grammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning Spansklärares värderingar, dilemman och förslag 1 Språk och ämnesspråk 2 1 Vad ingår i en kommunikativ språkundervisning? Grammatisk kompetens Sociolingvistisk

Läs mer

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND Modersmål lärande och länk Många unga i Lunds kommun har ett annat modersmål än svenska. För dessa elever är modersmålet en grund för lärande

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk 1 Inofficiell översättning Finlandssvensk samling rf 2008 Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk FINLAND Regeringens svar på tilläggsfrågorna November 2006 DEL 3 SVENSKA SPRÅKET Frågorna

Läs mer

Man ville också försöka förklara de faktorer som styr språklig förändring, dessa ansågs också vara av social karaktär.

Man ville också försöka förklara de faktorer som styr språklig förändring, dessa ansågs också vara av social karaktär. UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, HT 2006, Tillfälle 2 SPRÅKSOCIOLOGI SPRÅKLIG VARIATION, fortsättning (kap 7) KVANTITATIVA STUDIER Inom forskningen kring regional och

Läs mer

Fakulteten för konst och humaniora Institutionen för svenska språket Prefektens beslutsmöte

Fakulteten för konst och humaniora Institutionen för svenska språket Prefektens beslutsmöte Föredragningslista 2015-05-20 Fakulteten för konst och humaniora Institutionen för svenska språket Prefektens beslutsmöte Tid: 08:00 Plats: Svea Ärende 26 Föregående mötes protokoll Justerat protokoll

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer