FOR DEN SVENS- -SKRIFT. ItVINN0RiC)RELSE~ X IC;EDAICT~R: ELLEN ECLEZrl[AN x. STOCKHOLM i 91 9 TRYCKERIAKTIEBOLAGET THULE...

Transkript

1 -SKRIFT FOR DEN SVENS- ItVINN0RiC)RELSE~ I ~ G N E N - A V ~ ~ B ~ ~ K B U ~ X IC;EDAICT~R: ELLEN ECLEZrl[AN x STOCKHOLM i 91 9 TRYCKERIAKTIEBOLAGET THULE / I

2 LEDANDE OCH POLITISKA ARTIK- LAR, SOCIALA FRAGOR, LAGFRKGOR, SKOL- OCH UNDERVISNINGS- FRAGOR De kommunala valen, I slutna led Internationell socialpolitik Kring Wilsons program Kvinnas tillträde till statstjänst Kvinnlig Överlärare Löftets infriande Medborgarrätten 1918 ars författningsreform Kär falla hindren? Resolutionerna vid sommarens f licksko- lemöte Staten och de enskilda som trädgårdsodlingens f ram j are Staten och kvinnorna Till Sveriges kvinnor Arets kommunala val Andreen-Sved-berg,Andrea: De kvinnliga tjänsteläkarnas lönefråga B o r e l i u s, H i l m a: Krigets facit 1 Overkorsade beräkningar EIgström,Anna Lenah:Krigets 1 facit Fo ge l k l o u, Em i 1i a: Krigets facit Ej blott vänster om, utan helt om! I K 1 em a n, A n n a: Lika lön för lika arbete,,- Statligt f redsarbete R 1 e m a n, E l! e n : Den raka' linjen -,,- Fredrika Bremer och den nya re- presentationsreformen Kvinnornas internationella fredsarbete - -,,- Krigets facit Arbetets nya falanger L i d m a n, E 1 s a: Statens järnvägars 1917 års undervisningskommitté Silfverbrand-Erikson, Sus y : Schismen inom flick- och samskolevärlden S o n d é n, A n n a : Ett demokratiskt reformförslag -,,- Sveriges flick- loch samskolors lära- rinneförbund StaeI vholstein,~at'hilda: Stockholmska lönemetoder Swartz,N anna: Omuppkomsten av den lägre pensionsåldern för kvinnor U l r i c h, S i g r i d: Bemikkelsedagar f ör sj ukvarden och sj tiksköterskorna 95 \V ii g n e r, E l i n : Krigets facit 12q A h e r g s s o n, A n n a: Obligatorisk sjuk- och moderskapsförsäkring 156 SOCIALA FOKETAG, FORENINGAR OCH FÖRENINGSMöTEN Arbetarkvinnorna och särlagstiftningen för kvinnor Caroline Wijks sjuksköterskehem De själv försörj andes bostadsproblem Fredrika Brerner-Förbundets stipendie- verksamhet Fredrika Bremer-Förbundets stipendier >> 11 >s 1, 1919 Fredrika 13rcmer-Förl~undets arsmöte Göteborgs kvinnliga studiehem Kommittéval inom Svenska Kvinnornas National förbund Lika lön för lika arbete De Stockholmska kvinnornas opinionsmöte L K P R:s medborgarfester Kiksf örbundet för Sverges husmodersföreningar Rösträttsföreningarna; årsmöte Social kvinnokongress i Stockholm K 1 e m a n, E 1 1 e n : Fredrika Bremer- Förbundets :de arsmöte --,, "Radda barnen",-,,- Vår kvinnliga advokatfirma U l r i ch, S i g r i d: Alderdomshem för sjuksköterskor LEVNADS- OCH MINXESTECKNINGAR, KULTUR- OCH RESESKILDRINGAR, ESSAY ER, UTLANDSKA KORRESPON- DENSARTIKIAR M M Almqvist-Brogren,Gertrud: De ensamma : 66 Borelius, Hilma: Genrebilder fran frihetstiden 164 C a u e r, &f i n n a: Tyskornas nya uppgifter 34 F r ö b e r g, E v a: Englands kvinnor och lantarbetet 60 K l e m a n, A n n a: Internationella kvinnokongressen i Zurich maj

3 K 1 e ni a n, El 1e ii : Hedwig Dohm - Anna Shaw : Kullgren,Thyra: EvaRodhe Lei,j onhufvud,sigrid: Matl~ilda Silow &i' o n, t e l i ii s, A gd a: Laura Netzel Wal-~lström,'Lydia: Enrefortnator inom Danmarks kvinnovärld Kvinnoklubbarna under franska revolutionen NOTISER FRAN BOKVÄRLDEN F o g e l k l o u, E in i 1 i a : Ett diktar: öde av Anna Marin Koos : -,,- Katolskt och protestantiskt i me- cle~lticl och nutid Lydia Wahlström Ekenstierna,Fanny: Sagorav Marta Eckhof f -,, A Stor-Mor i Dalom av Aiwa Uppström -,,- Folkskolans I~arntidnings j ulpubli- kationer K l e m a n, A a: Kvinnliga yrken av Aina Hamilton K l e m a n, E I l e n: En lappbok av 127 Alfhild ' Agrell 83 -,,- De Nios årsbok i -,,, - Den befriade kärleken av Elin I39 Wagner 6 -,- Det törstande folket au Gettrud Almqvist : 50 -,,- Inger ' Skram av Jeanna Otetdahl -,,- Kvarteret Oron av Elin Wagner 67 -,,- Sälarnas hämnd av Louise Stenbock, f Mikner -,,- Sällskapsliv i Stockholm under och I&-talen av Gurli Linder -,,- Valda dikter av Lotten von Km- mer ~ ej i on 11 uv u d, S i g ri d: Johannes Schef ferus av Henrika Scheffer U p p s t r ö m, A i v v,a: Dalarna av Anna Maria Roos -,,- Handbok till Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige -av Valborg Olander -,,- Söder,manland av Julia Svedelius Mr a 1 1 s t r ö m, L y d i a: Carl Gustaf Briiikman under diplomatåren r810 av Hilma Borelius,, C A Ehrensvärds brev, utgivna av Gunhild Berg --

4

5 Akia - VADSTENASPET'SAR- till ufsiyrslar och presentcr Stod urval Bast och'billidasi ' SVENSKA SPETSDEPOTEN, Gre&regotan 34 A; I, kl lo-- 6, ' A T''?o2 04- ' (Andra huset'fr~n Lin&afan) - m e m MODERNASTE SYMASKIN 5!! i - Ffokeit Iigeborg Bergs frön2 Rlksfel 9783, ' 31 OSTERMALMSGATAN 31 Rikstel SIDEN- a MANUFAKTUR- 1 AFFAR Alltid nyhee i' si&rda urval, I

6 ARGANG VI - JANUARI 1919 HAFTE 1 HERTHA 1919 ed spörjande forhoppqing 'blicka vi in i det nya aret Man vill ha lov M att tro att nu, nar en gräns satts för dödandet, de skapande och ateruppbyggande makterna nia taga vid och lyfta världen upp mot en ljusare framtid Annu är viil inörker och kaos, men den nya dagens gryning synes skymta Fredsdagens iiibsott, med vad den har av ansvar och krav p5 dem som nu leva, är av bestämmande vikt lika fullt' för de folk, som undgått att dragas in i kriget, som för deil-i, som sugits iii i krigsvirveln Den blir bestainniande för b mannens som för kvinnornas liv I alldeles speciell mening för kvinnornas, som i denna jasniligs- och i-ekonstl-uktionspei-iod i stor utsträckning för första gåiigen komma med son1 ansvarig del av nationerna Även vi svenslior ha nu' förvissning om att det nya året medför erkännandet av vart fullberättigade medborgarskap Tyngre förpliktelser an vad vi under lugnare förhållaiidei~ nagonsin anade för detta med sig Ai?s\laret för att de bli fyllda ligger p2 oss alla För H e r t h a ligger som främsta uppgiften att i sin mån bidraga till att kvinnorna fatta sitt ansvar och sina skyldiglieter pi denna punkt So111 ledande princip för det arbete vi under året vilja nedlägga med avseende harpa har synts oss vikten att söka klarlägga var vi nu stå efter denna världsförödelsens svepande storin, vad som i själva verket ohjälpligt rainlat i spillror, vad som med ev iglietsvardens stämpel räddat sig ur föröclelse~l Endast med detta klargjort för oss kunna vi, så långt våra krafter racka, göra vår insats i varldsåter~ippbyggandets 'tjänst Under rubriken K r i g e t s f a c i t i en serie artiklar av bl a Hilma 'Borelius, Anna Lenah Elgström, Emilia Fogelklou, Elin Wagner vill erth ha göra ett försök till utredning av dessa frågor

7 I I övrigt har Hertha att räkna med samma goda medarbetarstab som under gångna 5s underlättat dess uppgift Det nya året medför emellertid en förändring av utgivningsf örhållandena I<ristidens tryck med dess rent praktiska ' svårigheter kvarstår i sin fulla tyngd För Hertha är detta djupt kännbart med avseende på tryckningskostnaderna De abnorrni: uppdrivna priserna på allt tryckeriarbete, papper ni in lämna ingenmöjlighet kvar att för det kommande året bibehålla tidskriften oförändrad till samma prenumerationsavgift som förut Styrelsen har vid Övervägande av frågan kommit till den åsikten, att nian bör undvika' ett fördyrande av prenumerationen och hellre genom en inskränkning av häf tenas antal balansera de ökade utgifterna för utgivningen Beslutet has blivit a t t H e r t 11 a I g I g u t k o m m e r m e d e t t h a f t e i m 5 11 a d e n med undantag, såsom hittills, för juli och augusti, di uppehållet för sommaren infaller Vi hoppas att detta endast skall behöva bli en tillfällig åtgärd och att man snart nog, nar normala förhållanden åter inträda, i samma ~~tstrackning som förut skall kunna ge ut Hertha För redaktionen ställer sig nu uppgiften att med det reducerade utrymmet kunna ge det mesta och basta möjliga Vi hoppas att genom ett omsorgsfullt avvägande av innehållet kunna på ett tillfredsställande sätt ge våra läsare kompensation för den kvantitativa minskningen Genom på en gång strängare koncentrering och vidgad översiktlighet i de artiklar, som tidskriften enligt sitt program som organ för den svenska kvinnorörelsen främst måste lämna plats för, skall vid sidan av dessa titrymme i ganska vid utstrackning kmna beredas åt uppsatser i frågor av kulturellt, litterärt och allmängiltigt intresse Vi hoppas kunna utlova ett på en gång instruktivt, omväxlande och roande innehåll Hertha utkommer således under 1919 med ett häfte i månaden, med undan- tag av juli och augusti Priset blir som förut f ör förb u n d s m e d l e m n1 a r kr 4,~o pr år med prenumeration genom F r e d r i k a - B r e m e r - F ö r b u n detc byrå, 48 Klarabergsgatan, Stockholm F ö r i c k e - f ö r b LI n d s m e d l e n1 m a r sker prenumeration 2 n a r m a s t e p o s t a n s t a l t eller b o k h a n d e l, likaledes med samma pris som förut, kr 6:- pr år, kr 3,25 pr halvår, kr 1,75 ps kvartal Redaktionen

8 Krigets facit ' D bverkorsade'berakningar e som 'trodde på nationalis- makter, lika mycket som a& godh,ettens m e n s valsignelse och de som Ar di, trots de oerhört stora posterna trodde p5 kpltui-utvecklingen i natioiialismens som i kulturutvecklinsom garanti mot förhärjande krig ha i gens 'räkenskapsföring, bilanslioi~tots' fa- ' denna stund ej mycket att avundas var- cit + - o? andra angående det facit, som världs- När jag talar om nationalism& och kriget utvisar Detta facit ar' i inångt kulturutvecklingen som sidoordnade, ar och mycket annu ej att fastställa Där finnas tenile; i formeln för detta facit, det darföi- att jag 'tanker på de m a n- n i s k o r, som hyllat de11 ena och den vilkas varden innu äro obestämda Men andra : den nationalisnitroende "högern" att de f ö r e g5 k n d e beräkningarna och deii utve&lingstroende "v&'stesn" voro o r i 1i t i g a, darom ar intet tvivel Nationa,i,isteina, som idealiserade kriget, hade rätt i att nationalismen ar en stark makt och förnisr mycket: Världskrigets fakt~im var ett hiht slag för den Objektivt Sett är ju liationalitetstanken själv en produkt av k~iltur~itvecklingen' Det al- ej nödigt att vara varken ententevtin 'eller socialist f& att i stijiita all~anhet ii&lgas medge riktigheten av ' - da optimismen' i den &adning, soin det piiståendet, att krigets ' resultat ar blott betraktade det som en tidsfraga, "den~okratiens genombrott": när den marisliiiga tillvaro11 av sig själv Dal-el~~ot f ordras' det, en synnerligen skulle bli helt stadad och förnuftig An- blind tro för att anse det 'soii given sak, hangarna av enna askidning fingo genom krigsutbrott& och det genoni åratal fortsatta nlassnlördandet en knack av svaraste slag Men det ar inte först nu, att kung Demos kommer &t regera rättvisare, mildare och visare an de föregiende maktinnehavanla inom staterna För alla andra än inskränktheten eller som aven nationalisnlens be~indrare och den bliilda fanatismen ar "demoltralovprisare, de som betraktade kriget tienjj icke ett färdigt resultat utan en som reningsmeclel för folken, finna sig i en besvarande ställning Bredd i breckl med ~r~anisationsförniigans och den individuella uppof f ringens storverk har oerhört krävande arbetsuppgift Skulle man i en enda glosa uttiycka det, varom de siilsen-iellan skilda meningarna ena sig sasom om en alrmansanjobberiets och den absolut I~ai~synslösa ning, sa skulle det vara i ordet n y o r i- egoisinens prestationsförngiga uppdrivits k n t e i i n g ~narliismeri vill anda till till en lika oanad och tinder fredstid grunden rasera den befintliga samhallsouppn5dcl hö j ci Nationalismen ar av ondo' lika mycket so111 av godo Kulturutvecklingens organisatiokstriumfer vinnas av ondskans byggnadenförst bland ruinhögars grus och spillror vill den "bygga nytt" Teoretiskt sett gar skiljelinjen mellan anar- 'kismeii:5 ena sidan, alla apdra politiska

9 åskådningsformer 'å den andra Anar- moderna krigföringen utsatte även i~onkismen ha; på sin sida den logiska kon- kombattanterna lihgt ifrån stridslinjen sekvensen i negationen Men livet ar icke logik Dar anarkismen vinner segrar, är det nog mindre en triumf för den negativa logiken som &din, ä11 en följd av ett rent praktiskt sakförhållande : lättheten att riva ned-och svårigheten att bygga upp För byggande fordras geför krigets mord och brand, och hungerkriget skonade ingen ålder I större utsträckning och efter en större inattstock an någonsiil förut i historien ha de enskilda nödgats offra gods och liv, ja, vad de stridande beträffar, också heder och samvete för sin nomtänkt planläggande - av grund och jämn ordningsföljd i ett arbete, som stat, sitt folk Nyorientering behövs Men denna nynödvändigt måste bli långsamt i jan~fö- orientei-ng 5s icke inöjlig utan en relse med ett 1 e d r i v a n d e etisk kompass Vilket facif draga vi av kriget, vi Samvetsfrihet borde f1-amiör ailt insom redan - förut trodde, att politik och nebara inö j ligheten at t undandra sig sainhalle behövde reformeras, utan att medbrottslighet i av staten befallda aga tillit till socialismen som universalmedel, redan förut vor0 övertygade, att kriget var ett ont? Om kriget tills vidare alldeles s,n~ulat sönder den organivildshandlingar Hittills lm- den enskildes etiska förhållande till sin stat uttömts med begreppet lydnad, trohet, lydnad och trohet utan hänsyn till arten och innebörden av det l-iai~cllande, vari clenna trohet och lydnacl skulle uttryckas Konsekvenserna ha av mera ömtåliga och vakna individuella samveten i detta krig kants olidliga Smwetsirå- serade pacifismen, så betyder detta icke, att pacifismen som åskadning är undanskaffad Med socialismen äger ett liknande förli3llande rum som med pacifismen i fraga om förlust och iandvinning i opinionen Medan kritiken traffar det faktiska inisslyckandet att förekomma eller förhindra kriget, vinner den åsikten, att det "fordras ett nytt uppslag i sakernayj och att konservatismens "front mot socialismen" varaktigt bru- gan, fragail om gott och ont, varken får eller böl- tystas ned av statens inaktspråk Staten far icke vara en hednisk gudom, soin begär hyllni?~g genom i sig själva fördömlig& handlingars utförande Icke genom upphävande och nedskru- tits, alltmer insteg vande utan genom vidgande och fördju- Nyorientering behövs, men pacifisti- pande av s a m v e t s 1 e r k s a 11 e- ska eller socialistiska orgallisationer t e n ho~ de etiskt aktiva ll~änlliskoi-na kunna icke göra tillfyllest skall statens och sanzhallets verkliga Casom kriget blivit allas sak, S; måste bästa åstadkommas fredsarbetet, statsbyggandet och den En kringblick över läget ar, synes det socialt-ekonoiiliska nydaningen bli, allas inången, icke mycket mera hoppgi\ranie sak nu, an den vas innan kanonerna tyst- Den allmanna vai-nplikten gjorde alla nade, och \;isst ar det svårt att utan vapendugliga män till soldater Den lzjärtekylalide 'skepsis lyssna till det se-

10 H E R'T H A' gerdruckna sj älvberömmet p5 ena hallet, hetstillstånd he om rationalisering av liksom det ar svart att utan beklämning ' clet animala blir detta icke 'tämjt, en- åskada den revolutionära experimente- dast starkare och ohyggligare ringen under hart när olidliga förhal- - P5 det idealbestahda l&sonlighetslanden på andra hallet Likva1 är livetsi plan dnremot upphör den fientlidet en obeskrivligt lättande' befrieke, att ga motsättningen Dar blir den enes krigets disekta valclsd&l upphört, och nya förhoppi~ingai-s späda brodd v i1 l fram genom all is och snö av skepsis och beklänining ' b$sta också den andi-es Ur persgnliglietslivets synpunkt blii- fördelningen av det kaferiella goda viktig icke i sig själ* icke som kvantitativ delning, utan dar- I v%- jordiska tillvaro ar det mate- - riella underlag och aibetsmaterid for det själiska och andliga Förbise de materiella faktorerna kunna vi icke Men, bli de materiella faktoi-eïna ln~~v~~clsak, raknas det'öppet eller hemligt blott inec? dem, d5 blir tillståndet människorna emellan o~mdvikligen ett allas krig mot, alla, individer mot individer:, folk mot folk visserligen kan $;en det materiella goda mu~ltipliceras genom samverkan, sa att alla få,mer in föri~t Men clet materiella goda kan dock alltid inatas i 'delbara kvantiteter, och vad den o ene f ir av dessa f år icke den andre Något av intressemotsats blir lcvar, och denna intressemotsats blir lätt akut ~&ståndsk&ur ensam hjälper icke bort från detta, rivalitets- och osaker- ' -- 5 för att perso,nlighetslivet hanlmas och '' skidas hos dem, som leva p% och un-' der nödgransen, och - hos dem som betrakta detta som en nornial företeelse Nationell egoism, kla~s~~ois~n, indiyiduell egoism skola <i&!ii vanmiktiga till'clen nydaning, om vars nödvandigliet de flesta äro ense, hur än ;sik- terna vasla om innebörd och!ltföiande! - Att cle sövda samvetena vakna, att de ' vakna samvetena göra sjg gällande, detta ar vad tiden behöver: Nationellt samvete; klasstsa~~~voe, individixllt samvete I individu~lla sainvetepa måste :den springande punkten finnas : ' modet att ' g2 till rätta med sig sjalv, siii klass, sitt folk HILMA BORELlU5 års författningsrefoirn nnan det gångna året lyktades var den heter, darifrh endast iite$utna omyn- I stora inrepolitiska l~andelse, s0111 tids- cliga förklarade, 'p'essoner i konk~~rstill- förli~llandcna drevo på, den koinmii- stand, personer 'som atnjuta varaktig nala ' författningsreforn~en, slutförd försijrjiling av fattigvården, soin under Den 17 december gav Sverges riksdag de iiii~aste tre förflutna åren uraktlåvarje svensk, mail som kvinna, som fyllt tit attbetala skatt'eller som $2 grund av 23 $1' rösträtt i Iiommunens angelägen- dam föi- brott gatt förlustiga medborger-

11 lig förtroende Rösträtt till landstingen inträder vid f yllila 27 år Reformen, som utom att den medtar alla kvinnor liksom mannen, medför för kvinnorna den för dem nya rittigheten att inväljas i landstingen' Avenså äro de valbara som f örstakammarelektorei- För arets lagtima riksdag aterstår nu den uppgift, som urtiman grundlagsenligt inte kunde ta upp, en författningsreforni som omfattar politisk rösträtt för kvinnorna Vi ha löfte p5 att hinder ej skall resas mot densamma av den första kammare, som hitintills stjälpt fr5gan varje gång den varit färdig för lösning Vi lita på löftets infriande aura Netzel ar ett namn välbekant inom socialt mtresserade kretsar i huvudstaden sedan årtionden tillbaka Det var kompositören "Lago", professot Netzels maka Laura, född Pistolekoi-s, som först gjorde det kant genom sina framgångsrika strävanden att göra den finare musiken tillgänglig för de mindre bemedlade genom anordnande, av billiga konserter med utsökt program och f ramstående konstutövare På de senare åren ar det herines dotter Laura, som givit namnet en ständigt ökad betydelse för det sociala arbetet i Stockholm Fröken Laura Netzel har sedan mer an 20 år arbetat på F V O :s central byrå, där hon, på grund av förliallandena, Under de senare' åren tagit en allt verksammare del i ledningen Trots det att arbetsbördaii'i F V O ökats, tv~ingo omständigheterna fröken Netzel att tillika åtaga sig många andra uppdrag, som hon ej ansåg sig ha rätt att avböja Hon blev verkställande direktör i Adolf Fredriks f attigvårdsstyrelse, ledamot av stadsfullmäktige och i en del av dess delegationer, samt deltog i kristidsinstitutionemas verksamhet Aven inom politiken var hon intresserad och verksam och tillhörde Allmänna Valmansförbundet~ centralstyrelse Överallt gjorde hon sig värderad för sitt kloka, samvetsgranna och ihärdiga arbete Hon hade en förmåga att hinna med allt, som hopade sig över henne, utan att försumma eller g1ömma något, endast sig sj älv glömde hon, sin egen trevnad eller sitt välbef'innande tänkte hon ej det minsta på, men familjen och hemmet ägnade hon stor omsorg och sina vänners omtänksamma van var hon Allt detta kunde ej ske annat än genom ett energiskt, oavlåtligt strävande, varvid natten of ta f örvandlades till arbetsdag Hon hade en stark fysik men på detta satt hade den så sniåningom undergrävts och hon blev ett lätt byte för den härj ande epidemien Det var ett slag som med förkrossande kraf t träffade det sociala arbetet, då Laura Netzel efter föga mer än en veckas sjukdom avled den 28 sistlidne december Främst ar det F V, 0 och fattig-

12 HEKTHA z dirdsarbetet so111 därigenom berövats en,' medkänsla nied dein' soin lida, bevisad i 'som det synes, oumbärlig kraft, men outtrottlig, sti-avan att söka hjälpa, och även p2 många andra håll, där hon uer- hjälpa :kraftigt, där hjalp var av nöden, kat kommer förlusten att kannas oer- All klemighet var henne motbjudande sättlig e och understöds lämnande, endast emedan Laura Netzel var en sällsynt rikt be- det var svart att avslå en begäran där- gåvad och rikt utvecklad ~~isoiilighet onii var för hennes sanna natur e* styg- Ett redigt och klart huvud; skarp onidö- gelse och ho11 tvekade ej att säga klart ' mesförrniga, ett oerhört starkt minne ifran,' da nåpnj ockrimde på medmänoch framför allt villighet att kan inr niskors välvilja, sökte med falska uppskränkning släppa till sig själv gjorde gifter, saso& stundoni sker, framlocka ' hennes arbete ovärderligt Hennes ka- g$va raktar präglades av omutlig rättskänsla,' Laura Netzel var en kvinna sådan och sanningskärlek Ett jämnt, gott ocii soil1 maii inoin l~reclrii<a-~reiier- ör- glatt lynne gjorde arbetet tillsahinans bundet inikar att svenska kvinnor' skola, med l~enne lätt, Visserligen kiinde lip- vara:, sann,, intelligent, god, trofast och 1 ~ väsen s stundom ha en viss yttre sträv7 offervillig Ilet, men därimder doldes- en djup, liarin, AODAMONTELIUS S Kvinnas tillträde till statstjänst skränkta -befogenhet på statstjänstens bundet och Akademiskt bildade hin-, on&de icke star i överensstämmelse nors förening ha den 31 dec 1918 ingitt ined den ställning i övrigt, som hin-, till Kungl Maj :t med en gemensam norna numeïa intaga i samhället, eller framställning att-kvinna inåtte beredas ined de politi-a rättigheter, som inom tillträde till statstjänst i allmänhet kor-t väntas bli dem tillerkända För närvarande ar befogenheten att Bland de statsämbet'en, vilka skulle bekläda statliga befattningar synnerligen komma ifraga att besättas med kvinnor, tyrelserna för redr rika- rem er- ör- knappt tillmätt för +nnor Av högre tjänster är' det endast lektorat och vissa rektorat, som äro fulit tillgängliga, om ock det grundlagsenliga hindret sr undanröj t beträffande kvinnas tillträde till lärar- och liikartjänstei- i allmänhet samt till andra beställningar vid inrättnin&ir för vetenskap, slöjd och skön konst I motiveringen till ovannämnda framställning f ramliålles hur denna in- oninaninas befattningar inom den administrativa *$i judisielli förvaltningen samt' kyrkaii Den kvinnliga sakkunskapen torde vasa av behqvet påkallad in- ' om den högre skolledningen'och aven å vika självständiga och ledande poster inorii v&k, som ha, sig anförtrott,sociala och sanitära uppgifter, sanit inom so- cialföriäkring&s o& f attigvårde& orn- raden, Den hinnliga juristen torde

13 aven inom landets doinstolsvasende kun- ila finna ett verksamhetsfä1 t, särskil t om, sasoni föreslagits, specialdoinstolar komma att inrättas för ungdoinliga föi-- brytare och för avgörande av äktensicapliga tvister Oavsett rådande prästbrist, vilken i för sig tillfyllest motiverar ett öppnande av den prästerliga banaii för kvinnorna, heter det vidare i skrivelsen, llar den I<vinnliga prästen utan tvivel en för henne särskilt ägnad plats inom den kyrkliga och sociala urigdoms- rörelsen, sasom fingelsepredikant m in Frarristallningen utmynnar i yrkande att de grundlagsenliga hindren för att svensk kvinna -ina kunna utnämnas och befordras till i regeringsformen avsedda tjänster och befattningar måtte unclanröjas samt att ändring måtte vidtagas i vederbörande författningar och reglementen, s5 att svensk kvinna fåi behörighet till sanitliga statstjänster, vilkas tillsättande icke sker i av regeringsf ormen bestämd ordning Schismen inom flic - ock samsk en beklagliga strid, soin p2 sista tiden uppblossat inom flick- och samskolevarldeil, beror enligt min inening i väsentlig grad på en rnissuppfattning av redan existerande förhållanden Målsmanilen för det s k Lararinne-, förbundet utgå från det axiomet, att Flick- och saniskolef öreniiigeii är en I s k o l o r n a s organisation, och anse att l a r a r i n n o 1- n a nu behöva en annan,'välvilligt utlovad' sasom &goil sorts vänskaplig konk;rrerit' till den förra "~sior&t" ar tyvärr icke nagot sådant De, som vor0 närvarande vid Flickoch samskoleföreningens bildande, torde ännu erinra sig, att uiidcr diskussionen om stadgar meningarna skarpt bröto sig angående Iaiiipligheten att utan vidai-e låta skolornas styrelseledan~öter f ii bli n~edleiilniar av föreningen Detta just emedan den var avsedd att, såsom det - lieter i I, "samla lärarinnorna och 1ärarna vid Sveriges högre flickskolor och camskaloi- till geine~lsaint arbete för dessa skolors och deras lararekårs intressen" Att inenige man utgöra den väsentliga delen av föreningen markeras av 2, enligt vilken "lärarinnor och lärare, förestilndarinnor o& rektorer vid Sveriges högre flickskolor och samskolor avensoin medlemmar av dessa skolors styrelser" ha ratt att ingå i clensamnia En i sanning be'synaerlig rangordning, ifall samnianslutningen varit avsedd att: i främsta i-ummet till-' varataga s k o l o r n a s intressen! Sammanslutningen fick också namnet "Föreningen av la-rinnor och lärare vid Sveriges högre flickskolor och samskolor", ej av en händelse, utan efter långvariga Överläggningar och just för att inissförstånd skulle undvikas Aiiledningen till att den exaktare benamningen efter några 5r kom att intaga den mera blygsamma platsen som underrubrik, var helt enkelt en från flera håll uttalad onskan att få en inera b&väln

14 ' HERTHA titel att röra sig med i det löpande' ar- snart ett par dececnnier sedan o,rganisebetet Utan opposition infördes emel- rade lärare~ersonalens intensiva arbete, lerticl ej det lätthanterligare iiainnet De, ' borde $ve11 nu kunna överlåta at en som da spjärnade emot, sutto tydligen och &dig försyn att ordna de genom' iniie med profétiska g5voi-, och hade ma- dyrtiden uppkonyla sv&-ighetel-na! Tror jofiteten varit delaktig av clessa, ar jag man ater, att Flick- och samslc01eföreni~övertygad, att nrolgon vighetsterm aldrig gen förut kunnat arbeta fram for norsanktionerats mala tider drägliga existens f örhållanden 'Vad föi-est~ndarinnorna an&, så it lärarinnorna, så bör man kanske ockbetraktades clessa vid det mera patriar- s5 hysa en ' ganska välgrundad övertykalislia sekelskiket :utqi tvekan som ' gelse' om ' att den för fran&den skall inedlen~iiiai: av IZi~arekai-en och 'deras prestera' ett- acceptabelt arbete ekonomiska önskein% p5 det narmaste Med det nu nämnda vill jag ingalunknutna till deras n~edhjälpares Nu har da' hava sagt; att "det är bra, soinclet den ganska 'vackra benämningen "pri- ar", vare sig med lärarinnornas ekonomi mus inter paresh:tydligen rakat i miss- eller med beras eget satt att hittills låta kredit Orsaken ii- inte s5 lätt för de sig, representeras Det senak utan nå- oinvigda att itf fundera Ar 1901 f unnos got ' som helst personligt klander mot dock flera föresgndarinnor, som ägde kretsföreningsstyrelser eller centralstysina 'sl~oloi-, än nu är fallet: Nagot relsemedleinmar motsatsf~li8lla1ide mellan clessa och lä- De -l+ngakrigsårens allmäiina dysterrariinorna franiträdde emellertid,icke, het, dyrtiden och bristen på mycket av utan föreningens ekonon~iska syfte va?, det för livets norkal? ~ ~~~ehälle nödvänatt genom lioi~colidei~i~~ av k2reii skapa' diga ha mångenstädes bragt människoren starkare' ställning'~~tåt, gentemot stat na till desperation Det är knappast unocli 1;omni~iii Det var från clessa man derligt, att s,ärskilt huvudstadens~,lärak~incle viiiit? de verkligt betydande at- i-innor gripits av panik I mer normal gärderiia för en lös11iri~ av Iöne-, vika- kondition kunde de säkerligen ha sett, riats- ocli pensionsfr5gorna Den nuva- att de hellre borde försöka klara sig i railde dyrtiden till trots vagar jig på- den solida räddningsbåt, där de redan ' ' Y) sta, att clessa voi-o minst lika briinnande placerat sig, än i högsjö försöka hoppa ar 1901 s& nu Det skadade nog inte, över i en ny Men i normala fall äro att den äldre lärarinnegeneratioilen er- lärarinnor en oförbätterlig samling inracle sig cletta'och att de yngre e1-1iölle idealister, som föga bry sin hjärna med "en skön, ny ttugh undervij sning" an&- Iönef ragor och ålderdomsutsikter Det ende det el\onomisli~ elände, vari niinga $1- väl också därför de nu plötsligt uppbide föi-estandarinnor och la&u-innor täckt, att de själva böra arbeta p% skarleide vi$ 1900-talets början De som tro, pen för sina intressen och att det inte att, ininiinilöner, lönegrader, vikariatsbi- går f ort nog, om de som hittills anför- drag och drägliga pensionsförl~~llande~~ tro dessa åt f öreståndarinnor, prof essoskapats av sig sj iiha iller utan den för ser och högre ' j urister Den tanken ar 9

15 ' nog så riktig, att dar borde finnas flera med sina förslag till förbättringar och l a r a r i ii n o 1- i spetsen för en organi- som givetvis bada skulle vilja avge utsation, som bland sina huvuduppgifter låtanden med anspråk att rara språkrör rältnar arbetet p5 förbättrade levnads- för samma kårs intressen Jag tror inte, förhållanden för lärarinnoi-na Men man att Kungl Maj :t och ämbetsverken äro kan med skal förebra föreningens med- vana vid sådant! lemmar, att de ej insett detta något ti- En bland de uppgifter Lararinnefördigare och själva valt flera representaii- bundet åtagit sig är ju också att påter ur sin egen krets Hade de miss- skynda privatskolornas förstatligande nöjda i våras haft i ininne Flick- och Givetvis skulle detta förstatligande medsamskolef öreningens verkliga beskaf fen- ' föra ekonomiska och rättsliga fördelar het och känt missnöje med sina egna för dem som finge kvarstå i de oinora föregående val, shle de säkerligen ha ganiserade skolorna Men troligt ar kunnat leda utvecklingen i av dem själ- också, att ett avsevärt antal lärarinnor va önskad riktning genoin att begäraett skulle bli överflödiga i de stadsseolor, snart sammankallande av ett allmant där de tjänstgjort, och sedan hade att flickskolemöte för att enligt stadg '8 välja mellan att s15 in på en ny bana, i omedelbart sammanl~ang med detta få vilket kanske inte vore så lätt, att söka till stånd ett ordinarie allmänt före- ' sig till någon avkrok, där ingen velat ningsmöte, där ny centralstyrelse kun- vara föiut, eller att sta p2 bar backe ilat yaljas Detta hade varit lojalt hand- Antagligen kon~mei- förstatligandet en lat, men ' hade kanske f ordrat mera be- vacker dag vår bön f örutan, men j ag sinning, an som izu presterats tror, att vi för vår egen och våra med- Alldeles oavsett detta torde det vara systrars välfärds skull inte borde vara tvivel underkastat, att några aldrig så så ivriga på att påskynda saken, och att energiska l r a r i n n o r skulle ha för- vi dessutom för våra pedagogiska ideals inatt statsmakterna till snabbare och väl- skull borde inrikta vara ansträngningar villigare ingripanden i vara lönef~ågor~ på att åt den framtida skolformen få an de nuvarande talsmannen maktat Den, som så tror, har bra lite reda p5 dylika ärendens behandling Man kan också undra, om det skulle vara till lärarinnornas b had att låta sig representeras av tv5 centralstyrelser, Ledareförbundets och Flick- och samskoleföreningens, so111 finge springa om varann räddat sa mycket som möjligt av det omistliga goda, som finnes i den nuvarande flickskolan Flick- och sainskolef öreningen har på sitt program arbetet far lärarinnor: ilas ekonomiska basta och intresserar sig livligt f ör skolornas sunda utveckling Vi behöva inget Lararinneförbund!

16 Kringblick Tyskornas skickelsetunga 'valdag I en fruktansvärt ansvarsfull stund, liar rösträtten fallit de tyska kvinnorna till Att breda lager inte sta beredda och triinade ar ocksa ett faktum, men hur liar inte 'miinnens och de styrandes oryggligt,avvisande hållning gent emot varje fordran p% erk'annande av det kvinnliga ~medljor~garska,pet sktild häri Tillbakavisat som en orimlighet- av dem som makten liacle, liar de ledande kvinnori-ias krav på medbestämn~anderatt i nationens angelagenheter endast samlat ett mindre, antal viljande och målmedvetna kviylor, medan massorna slagit sig till ro med de gamla förl-iållandena Upp\raknandet ar våldsamt och sjdvförebråelserna o~indvikliga, iiven om det gives ursaktande onistandiglieter Det klagas ocksa i höger- soni vär+ereargade lzvinnotidning$r - dr Elisabeth Altmarin-Gottheiner i N e u e B a 11 n e n har lika 'starkt förebraende ord för kvinnornas försuinmelser son1 Minna Cauer i Die Frauenl~ewegit'ng Den'se- 112re kan dock med ett helt annat rent samvete se tillbaka p% sitt eget och sin tidnings ' proyagandaarbetet för den kvinnliga röstritten och kvinnornas föi'l~eredelse härför $n vad den konservativare riktningens företriidare i N e ii e B a e n kunna göra det,' När dr Gottheiner skriver,,att det kan komma att bittert Iiämna Sig att de tyska kvinnorna annii iro s% föga, p0~1itiskt skolade, att framför allt d; 110rge;liga kvinnorna h5llit sig borta frih det politiska livet och visat jfr511 sig fordringen p5 kvinnoröstriitten s;tsom zlltför radikal, s% får I e d n i n g e n av den konservativa kvinnorörelse;i taga - p8 sig största slciilden hirför N%- den, som Ilade att gå 'före OSII visa viigen, beskedligt föll iinclan med rösträttskravet, darför att detta icke var omtyckt av niiimen, iir det?u näppeligen försvarligt att förebrå massan av de tyska borgerliga kvinnorna deras indolens och likgiltighet för politiken och att deras' in- tresseifar inte vidgat sig ut över den egna familj en 'och bekantskapskretsen N u äro, de konservativa ledarna hjiirtängsliia - for att inte alla kvinnor skola ta d$ i valen Ingeiz kvinna få,r felas vid valen till nationalförs a m 1 i n g e 11 star,det i breda svarta typer i N e u e B a h n e ns' upp'rop till medlemniarna av Allgemeiner Deutscher Fralienverein, där det i försiktig formulering betonas att kvinnornas i!iflytande endast liar hopp om att göra sig gällande dir, virest ordning och fril!et 'häkka, ' och att det aldrig kan trivas tillsammans nied ett vildsherradöme Minna Ca«ers språk är rent ut: republiken ar var statsreform, demokratien skall vara dess grundlag, nationalförsamlingen skall konsoliclera den, och Iion Itallar på varje enskild medlem av staten, kvinnorna gemensamt med alla de andra, siisom ansvarig för statens ut- veckling Och i' dessa dagay kas'ta Tysklands: kvinnor sin lott vid ivgörandet av sitt lands framtid Jämna &gi galoppen "R ö s t r ä t t f ö r ' k v i n' n o r I 9 r g" ar frailsyskonias paroll vid arsskiftet De ha inte lust att-bli de sista som tillerkan~ias pollitislta rättigheter, förklara de, och rakna i &I ' ~ipp att "England, Amerika, Australien, Sverge, Norge, ' ~inmarlc~ Holland, Finland ' etc" givit kvinnorna rö~triitt Alldeles exakt ar ju inte p5- n staendet, bl a ha vi ju för var del tyvärr att ' göra en korrigering - dock som vi våga allta, endast för den allra +mnaste tiden Inte ar det heller si omfattande som det bort vara! Men det konvenerar tydligen inte för närvarande att iberopa sig p2 centralmakternas esempel, annars skulle det väl varit en gadd att :bruka i röstrittens intresse att tala om ati Tyskland distanserat Frankrike Fralisyskornas strategi inriktas nu på att fä deputeradekammaren att utan iippskov behandla en där av 14: Flm~din väckt motion' brn ' i-östrätt för kvinnor '

17 l Röstrattsforeningarnas årsmöte ' D en årliga generalmönstringen av Landsf öreningens för kvinnans politiska rösträtt ledande kraf ter, centralstyrelsemedlemmarqas samling till årsmöte i Stockholm, ägde ruin den &g dennes Närmare ett 80-tal representanter föi olika föreningar och Iansförb~ind hade infunnit 'sig, vilket 'i anseende till de besvärliga f orhållandena vid resorna nu för tiden måste anses storartat ' Det var under oväntat hastigt ljusnade auspicier, som centralstyrelsernötet denna gång sammankallats Dr Karo- lina Widei-ström, landsföreningens och mötets ordförande, betonade ocksa i sitt hälsningstal det förändrade läge rösträttsfrågan kommit i sedan den, efter att ha fallit på första kammarens motstand vid 1918 års lagtima riksdag, nu faktiskt vid genomförandet av urtimans kommunala författningsreform fått förstakamrnarhögerns löfte p: att bli löst vid 1919 års riksdag, ett löfte som förstakammarhögern nti har att infria På ordförandens förslag avlats ett telegram till statsministern med ett tack för att kvinnorna på regeringens initiativ genom den kommunala f ör fattnigsref ormen blivit i kommunalt lianseende likställda hed männen och samtidigt fått förbindelse på genomf orandet av den politiska rösträtten och valbarheten Övliga årsmötesförhandlingar vidtogo härefter Till medlemmar av L K P R :s verkställande utskott utsågos friherrinnan Ebba Palmstierna, 'ds Gulli Petrini och fru -Anna Wicksell och till ordförande omvaldes enhälligt dr Kai-olina Widerström P5 förslag av fröken Lindhagen be- slöt centralstyrelsemötet att anduta sig till Svenska sektionens av Intei-nationella kvinnokorninitténs för- varaktig fred upprop om samling kring Wilsons prograin Bland första dagens ärenden var r e- dogörelse f ör Berginan-österbergsl\:a samhiillskurser- il a I Tillsammalis hade 275 föreläsningar hallits på 72 platser Harpa följde en diskussion över ämnet L I< P R o ch p r e s s e n I nära sainband härmed inledde fru Augusta Widebeck en diskussion över frågan om inte den svenska kvinnoröstrattens historia borde skriv a s s n a r a s t 111 ö j l i g t Fru Ernilia Broonié lämnade er1 redogörelse för lagberedningens forslag till revision av gi f termalsbalken, och f röken Anna Kleman inledde en diskussion o111 kvinnornas intressen i nationernas förbtincl, varvid berördes kvinnornas p1ikt att verka för fredens sak samt huruson1 de böra kral-a att i en blivande internationell lagstiftning om arbets: och Iönevillkor j amstallas med mannen Andra dagens förrniddagssam~nantrade började med dr Gulii Petrinis föredrag om kvinnornas ställning till den kommunala förf attningsreformen och inarsv a l e n, och en resolution antogs, vari, med betonande av att Sverges kvinnor väntade att vid årets riksdag proposition om politisk rösträtt och valbarhet för kvinnor på samma villkor som för man skall förklaras grundlagsenligt vilande, framhölls att det var med känslor

18 ' av djupt allvar som L K P R sag fraiii mot kvinnornas politiska fullmyn- dighet L K P R kände d&, som sin närmaste o'cli förnämsta uppgift att göt-a allt som i dess förmaga stode för att Sverges kvinnor 'mitte rättfärdiga 'det förtroende srjm kommer att visas dein och med allt klarare insikt begagna sin politiska mec1bestammandei:ätt till beredande a; ökad säkerhet för sitt lands självstandighet genoiri en internationell rättsordning, till kulturella, materiella och sociala fr&nsteg, till vinnande 'av en tryggad ekonomisk ställning åt alla ar- betande män och kvinnor, till ökat samhälleligt ansvar, sa att intet barn beliöver bli under1lait och vaiivardat och silunda väx3 upp tili en mindervärdig samhällsmedlem Det därpa foljande diskussionsäninet var den kvinn1iga ungdoin e n s likställighet ined den,111 a n 1 i ga i f'riga 'om iiiid e r v i s n i n g Fröken Sigrid Kruse inledde diskussionen med ett framhållande av statens f6rsumlighet gentemot 'den högre svenska f lickundervi sningen och uttalandet av en förhoppnkg att fragan skulle kunna vinna sin losning ge'- noi-n den planerade kungliga pl ler visningskoinmittén, soni nu lär skola tillsättas Mötet uttalade i en resolution sin för: hoppning att regeringen ville taga initiativ till åstadkommande av en lika gynnad ställning för f1,icltorna so111 för gossarna med avseende p+ den högre undervisningen I samband härmed framhölls nödvändigheten av att kviniorna måtte bli vederbörligen representerade inom respekti ve överstyselser och' att förfintliga grundlagsenliga hin'der härför initte snarast nlöjligt avlägsnas : 'Ett, statligt offentligt kvällsmöte, ' med professor ' Knut Kjellbefg, fröken Anna Lindhagen och 'fru Ellen ~ a ~ e n ~0111 talare,ägde ruin den ftirsta inöteskvälleiz i K"F U M:s' stora sal I ett fängslat~de och livfullt anförande di-og prof, 'Kjellberg u& linjerna för de stoi-a uppgifte; som ligga färdiga fö? hin- ' vorni att gripa tag i när nu den kominunala,och inoni kort den politiska rösträtten fallit ' dem till ' Fröken Lindha- gen 'kastade en blick tillbaka p5 d& år i kamp för rösträtten och fru Hagen talade om det reforinai-bete '@i ' lieniinen, soni fränist, men viil vid sidan av sa många andra uppgiftes;!iu måste tagas upp av kvinnorna ' Till sist utta- ' lade mötet i en enhälligt' antagen resolution sin gliidje över att kvinnorna vid lösningen av den kbmrnunala rösträtts- ' f i-agan, utan nggon som helst inskränkning fatt sainma rättigheter som mannen siväl i, fraga om rösträtt och val- barhet till alla koininunala institutionel? &m i fråga om rösträtt till första kam- inaien samt sin säkra förhoppning att kvinnorna likaledes, så snart det enligt grundlagen blir imöjligt, k&ma att p5 samma v,illkor som bli gällande för inan erhalla rösträtt till andra kaq-hkren och valbarhet till, riksdagens bida kamrar Andra dagens af ton var halvenskilt oiöte anordnat å Läkarsällskapets lokal, varvid f~iherre Th Adelsward talade om nationer11a'~ f örbui~d Härmed' va? L K P Ris sextonde centralstprelsemöte avslutat '

19 I4 HERTHA Statens järnvägars 1911 ars undervisnings- l I tryck föreligger nu ett betänkande och förslag till ordnande av undervisningsväsendet vid statens järnvägar, vilket osökt ger anledning till en hel del reflexioner Kommittén har föreslagit en järnvägsskola med f asta lärarkrafter I vad mån undervisningen skulle komma den kvinnliga personalen till godo framgår i det följande ' Redan i maj 1907 gjordes av jarnvagsstyrelsen en underdanig f rainställning att "beträffande de kvinnliga tjanstemannaaspiranterna skulle i det stora hela enahanda utbildning beredas som de manliga"; från s k yttertjänst skulle de befrias, däremot borde undervisning i maskinskrivning bliva för dem ett obligal toriskt ämne Vid 'granskning av kommittébetänkandet finner man hurusom fordringen "i det stora hela enahanda utbildning för nlanlig och kvinnlig tjänsteman" i betänklig grad förskjutits Medan för de manliga kontorsskrivarnas del So timmars undervisning i bokföring anses behövligt, få- de kvinnliga nöja sig med 35 Enahanda ar forhållandet med ämnet varukännedom (behövligt vid alla slags godstaxering), på de manliga kontorsskrivarnas lott falla 25 tim, för de kvinnliga utmätes I; tinl Det praktiska behovet av maskinskrivning har kommittén beaktat och för kvinnliga såväl kontorsskrivare som kontorsbitraden anslagit IOO tim Huruv'da de i betänkandet föreslagna premierna (större penningbelopp) vid utde- landet kunde tillfalla nsgon kvinnlig kursdeltagare står ej med ett ord beröd och förefaller otroligt, liksom att belö- iling given i forn1 av titländsk resa (med bibehållande av lön och tjänstgoringspenningar) i och f ör språkstudier kunde komma de kvinnliga till del Huru knapp an den av kommittén tillmätta delen blivit, har den dock av tvenne reservanter fördömts såsom varande allt för omfattande och grundlig Herrar reservanter, Veimer och Stjerna, anse nämligen, ait kvinnlig t j änsteman ej behöver n å g o n utbildning utöver vad som inläres på resp byraer och kontor samt den lärdom som kommer att finnas i en i framtiden för detta speciella ändamål utgiven handbok och vilken kan inhämtas på egen hand och sedan av resp arbetsledare förhöras Skall man le eller sörja över denna uppfattning, att vid samma slags arbete kvinnan lättare tillgodogör sig undervisningen och alltså bör förbliva utan vidare utbildning Efter ett sådan bedömande känner man sig tacksam för en så slående reservation: "Kommittén har i läroplan för kvinnliga kontorsbitradeskursen upptagit 20 t undervisning i persontrafik, 60 t i gods-, 10 t i varukännedom och 10 t i redovisningsväsen, manligt kontorsbit räde sk~ille däremot erhålla 40 t ulldervisning i persontrafik, I35 i gods-, 25 i varukanned0m och 35 i bokföring, enar de enligt kommittens förslag utbildade kvinnliga kontorsbiträdena således icke skulle

20 kuiina å en biljett- eller godsexpedition f ullgöra samh~a tj änstealiggande iorn de manliga, skulle det bliva nödvändigt att uppdela arbetet i lättare och svå~are bil- j ettf örsälj niik,eller taxering, vilket ar omöjligt" Klarare kan man ju ej påpeka fördelarna av en grundlig och för bagge parterna liksidig undervisning, fördelar som komme "hela verket" tillgodo genonl tillgång till forstklassigt ut- ' bildad ' arbetskraf t Anggende maskin-, skrivning och stenografi mena hrr reservanter, att järnvägsstyrelsen genom' att hos sina aspiranter fordra kunskaper i dessa änmen kostnadsfritt skulle till- godogöra 'sig redan påkostade 'studier ' Hrr i-es~rvant& glömma tydligen att en- ligt 1912 års' kornii~ittk som fordring till 'inträde ställes v,anlig folkskolebildning och att S&& varje höjande a+ fordrin- gama i stort sett äi- ett upprepande av :, den : enskilde arbetsgivarens föriök att genom Iconkurrensen och överflödet av arbetssökande tillskansa sig en överkva- ' lif icerad ' arbetskraf t till ~lndermåligt pis Ett handlingssätt, som när det galler staten Som ärbetsgivare, är denna ab- ' solut ovärdigt Skrivelser: och utlåtanden ' De kommunalt anställda kvingornas tjänsteförh&llanden Med anledning av den förestående löneregleringen f+r Stockholms stads verk och inrättningar har Fred- rika-bremer-förbundets styrelse i skrivelse till Löneregleringskommittén f ramliillit vissa synpunkter och önskemal med avseende pi de kvinnliga tjansteiiineliavanias löne-, befordring~-~ semester- och pensionsförhållaiiden, som den Iioppas matte vinna beaktande av kommittén vid uppgörandet av fö,rslaget till den nya löneregleriiigen Skrivelsen borjar med ett pipekande av att en iitprag1,ad tendens att it kviniior överlämni de lägre, mera mekaniska och mindre ' betalade göromilen, viika betinga ringa eller inga befordringsmöjligheter, gör sig gällande vid respektive verk, samtidigt med att, denna tendens till trots, de kvinnliga tjinstemin, vilka förvärvat rtitin i verkets göromal, inom de flesta kommunala verk tilldelas ansvarsfulla 'arbetsuppdrag utan att däivid ökaae lö- ' neförmaner beredas d'eln Vidare framhålles att det Kamniande av det kvinnliga arbetet,, som der,& prxsis'innel$ar, medför stora olagenheter för kvinnorna såsom karer och individer &h att ett stam och berättigat missnöj e &&-korn fr-amkallas, Med skal harav ' frar&åller förbiindets styrelse vikten, av att 'bryta med det hittills rådande systemet och förordar ett högst betydligt utvidgande av de kvinnliga tjinstemannens' befordringsmöjligheter särskilt betonas därvid, att den uppdelning i manliga &l! kvinnliga tjinster som, förefinnes bör bortfalla och samtligakommunala befattningar stå öppna för kvinnorna i den min de för dessa aga nödiga kvalifikationer Med avseende p% avlöningsforhillandena framliilles clet oriktiga i nedtryckandet av kvinnolönerna med utgångspunkt av hrinnornas mindre behov Lika lön för samma arbete begares, med inrymmande av det riktiga i ökade inkomster för den försörjningspliktige, men detta di olueroende av familjeförsörj arens kön I samband 1iärmed påpekas det trangande behovet av att den specifikt kvinnliga arbetssfiren, sj ukvhden och det