De sextionde. Berzeliusdagarna januari 2015 Aula Magna, Stockholms universitet

Transkript

1 De sextionde Berzeliusdagarna januari 2015 Aula Magna, Stockholms universitet 1

2 2

3 Upplysningar I år anordnas Berzeliusdagarna för 60:e gången och det är cirka 380 stipendiater samt cirka 50 lärare plus föredragshållare och gäster, som deltar. Du hjälper oss att få allt att fungera om du läser den här informationen och följer det som står i den. Tack! Upplysningar får du av oss på Kemistsamfundets kansli på telefon eller e-post till david@chemsoc.se. Biljetter Om Kemistsamfundet ansvarat för dina resor till och från Stockholm - kontrollera att du fått din biljett, samt att biljetten du fått är korrekt. Aula Magna Lokalen för dagarna heter Aula Magna och ligger vid Stockholms universitet. Närmaste tunnelbanestation heter Universitetet och är belägen några minuters promenad från aulan. Hotellet Du bor på Clarion Hotel Amaranten, Kungsholmsgatan 31. Tunnelbana: Rådhuset Du bor i delat dubbel- eller trippelrum med någon av samma kön. Det är av säkerhetsskäl inte tillåtet att byta rum. Frukost ingår och serveras från klockan 06:30. Det är många som ska äta frukost, så var ute i god tid! Hotellet har även gym och pool, så ta med utrustning och badmössa. Incheckning Du bor på hotellet som en helt vanlig gäst. Vid incheckning går du fram till receptionen och presenterar dig tydligt. Säg att du tillhör Berzeliusdagarna. Du får ett eget nyckelkort. Personalen vet vem du delar med - och hen får ett eget kort vid sin incheckning. Tag sedan hiss till rätt våning och hitta ditt rum. Först att hitta rummet får välja säng. Hälsa artigt på din rumskompis. Utcheckning Checka ut efter frukost på lördag morgon. Vid utcheckning tar du med alla dina tillhörigheter från rummet och lämnar nyckelkortet i en brevlåda vid receptionen. Ta med ditt bagage till Aula Magna. Ankomst på torsdagen Gå eller åk till hotell Amaranten på Kungsholmen. Incheckning är möjlig från 15:00. Kemistsamfundets personal finns vid receptionen 19:00-22:00 och registrerar din ankomst. Du som registreras på torsdagen behöver inte anmäla dig på nytt i Aula Magna på fredag morgon. Ankomst på fredagen Åk direkt till Aula Magna, Stockholms universitet. Från klockan 09:00 serveras frukost i aulan för dem som ej bor på hotellet. Första punkten på programmet börjar klockan 10:00. Namnskylten Du får en namnskylt när du registrerar dig. Vi ber dig bära den synlig hela tiden. Måltider Följande måltider ingår i Berzeliusdagarna: Kaffe och te + smörgås/bulle fredag och lördag förmiddag + eftermiddag. Lunch både fredag och lördag. Middag på fredag kväll, Restaurang Piperska Muren. För dig som bor på hotell ingår hotellets frukost varje morgon. Övriga måltider samt måltider i anslutning till resan kan ej bekostas av Svenska Kemistsamfundet. Lunchkupong Till lunchen på fredagen behövs 1 lunchkupong. Den får du vid registreringen. Ingen kupong behövs till lunch på lördagen. Klädsel Valfri. Vid middagen på fredag kväll gäller klädsel: kavaj. Tunnelbana och Buss Vi har bifogat ett SL-kort. Du använder det för alla resor inom Stockholms län, med tunnelbana, bussar, spårvagnar och pendeltåg. Kortet gäller 72 timmar från att du aktiverar det. Aktiveringen sker genom att kortet används ( blippas ) mot T-banespärr eller maskin på buss. Ladda gärna ner appen Res i STHLM till din smarta telefon för realtidsinfo om kollektivtrafiken. Glömmer du ditt SL-kort hemma får du själv köpa ett nytt på Pressbyrån eller 7-Eleven i Stockholm. De kostar cirka 150 kronor. Utställning Ett antal universitet och högskolor samt föreningar och företag finns på plats i utställningen. Besök dem och ställ frågor om framtida utbildning. Tack till sponsorn Berzeliusdagarna bygger helt på donationer från företag, föreningar och skolor. Det är viktigt att du efter Berzeliusdagarna framför ett tack till sponsorn, och gärna berättar vad du varit med om under konferensen. På så vis hjälper du din skola att få stipendier till elever även kommande år. Har du problem att nå fram till din sponsor, kontakta David på Kemistsamfundet så länkar han dig vidare. Försenad? Då januari är en lömsk vintermånad händer det att tåg och flyg försenas av omständigheter som inte ens Berzelius kan kontrollera - till exempel snöstormar. Var uppmärksam på information från tågpersonal och på stationer. Din tågbiljett är giltig för transport till Stockholm, även om du missar ett byte - prata med tågpersonalen om hur du kan lösa det. Du kan även kontakta trafikbolagen innan avresa för trafikstatus - kanske rekommenderar de ett tidigare lokaltåg för att hinna med en anslutning. Du behöver inte ringa och berätta att ditt tåg är försenat - vi vet det redan. Vill du ändå väldigt gärna berätta det, skicka ett mail till David (david@ chemsoc.se). Sjuk? Blir du akut sjuk? Försök få någon kemiintresserad kompis åka istället. Maila eller ring David och meddela, så kan vi boka om tåg och hotell. Krya på dig! 3

4 Färdbeskrivningar För att motverka vilsna stipendiater i underjorden eller omfattande bortfall från föreläsningarna finns här en liten guide till hur du orienterar dig mellan de tre viktigaste punkterna för Berzeliusdagarna: Stockholm Central, Aula Magna samt Hotell Amaranten. Från Stockholm Central till hotell Amaranten Om du reser till Stockholm på torsdagen ska du ta dig till hotell Amaranten från centralstationen. Arlanda Express stannar också vid centralen; Flygbussar stannar vid Cityterminalen som ligger granne med centralstationen. När du kliver av ditt tåg ska du leta efter utgång till Klarabergsviadukten, inte Vasagatan. Klarabergsviadukten ligger ovanför spåren; från perrongen ska du alltså leta efter rulltrappor med riktning uppåt. När du väl kommit utanför centralstationens utgång på Klarabergsviadukten, gå åt vänster. Det är 700 meter att gå från Stockholm Central till hotellet. Först över en liten bro till ön Kungsholmen, och därefter längs Kungsholmsgatan till Amaranten som ligger på vänster sida. Promenaden tar maximalt 10 minuter och är enkel att hitta även när det är mörkt. Kemistsamfundets personal tar emot dig mellan 19:00-22:00 (eller längre vid stora tågstörningar). Om vi ej är på plats, checka in på hotellet genom att prata med receptionspersonalen. Berätta att du tillhör gruppen Berzeliusdagarna. Från hotell Amaranten till Aula Magna Gå ut genom snurrdörren från hotellet och 20 meter till höger till stationen Rådhuset passera spärrar och ta dig till plattformen. Ta första bästa tåg skyltat mot Kungsträdgården du ska åka 1 station till T-centralen. På T-centralen ska du gå genom långa gångar och upp för rulltrappor tills du hittar Röd Linje 14 mot Mörby Centrum. Kliv på tåget och åk till hållplatsen Universitetet. Följ skyltning till Aula Magna från tunnelbanas utgång. 4 Från Stockholm Central till Aula Magna Du som bor i Stockholms län eller anländer till Stockholm på fredag morgon ska ta dig direkt till Universitetet och Aula Magna. Börja med att hitta till tunnelbanans station T-centralen som ligger i källaren på Stockholm Central; följ skyltar mot Tunnelbanan från perrongen om du kommer med tåg. Vid spärrarna kan du använda SLkortet vi skickat ut; blippa kortet mot den blå ytan så öppnas spärren och du kan passera. Tag tunnelbanans röda linje 14 från T-centralen mot Mörby centrum. Kliv av tåget vid Universitetet. Resan tar 9 minuter, och det är därefter en promenad om cirka 3 minuter till Aula Magna, vägen är markerad med skyltar. Från Aula Magna till Amaranten När programmet på fredag eftermiddag är färdigt ska du till hotell Amaranten. Tag då tunnelbanan från station Universitetet till T-centralen. Byt linje på T-centralen till den Blå linjen, den går från en annan perrong. Tag första bästa tåg mot Akalla eller Hjulsta till station Rådhuset. Kliv av bakåt i tågets färdriktning och följ skyltar mot uppgång Kungsholmsgatan. När du kommer ut på gatan ligger hotellets entré 20 meter till vänster. n Solna centrum strand Aspudden Kristineberg Västra skogen Thorildsplan Stora Essingen Gröndal Trekanten Liljeholmen Stadshagen Häggvik Sollentuna Helenelund Ulriksdal Solna Hornstull Fridhemsplan S:t Eriksplan Rådhuset SOLNA STATION STOCKHOLM ÖSTRA Odenplan Zinkensdamm Bråvallavägen Djursholms Ösby Karlberg Mörby Stocksund Universitetet Rådmansgatan STOCKHOLM C Mariatorget Hötorget Shoppingrunda Första gången i Stockholm? Vill du absolut hinna se lite av stan innan hemresan? Har du några timmar innan tåget går från centralen på lördag eftermiddag? Det är lite kärvt med tid, men här kommer ändå ett förslag på hur du kan hinna se ett del av Stockholms mest centrala bitar: När programmet är slut för dagen, följ med strömmen av stipendiater till tunnelbanestationen Universitetet. Tag ett tåg mot centrum men kliv av tåget redan på station Östermalmstorg och välj uppgång mot Stureplan / Birger Jarlsgatan. Därifrån kan du på egen hand försöka orientera dig mot centralen eller Amaranten med hjälp av karta och smarta telefoner, förslagsvis längs Kungsgatan eller Hamngatan. Det tar cirka minuter att gå hela vägen till Amaranten eller Centralen från Stureplan beroende på hur många butiker du vill titta in i. Området mellan Kungsgatan och Hamngatan är fyllt av butiker och caféer. Tekniska högskolan Stadion MÖRBY CENTRUM Danderyds sjukhus Bergshamra Universitetet Karlaplan Östermalmstorg T-CENTRALEN Sergels torg Gamla stan SLUSSEN ROPSTEN Gärdet Henriksdal Torsvik Baggeby Bodal Larsberg AGA Skärsätra Kott Sickla Vendevägen Kungsträdgården Nacka Östberga Saltsjö-Järla Lillängen Altorp Nybroplan Styrmansgatan Djurgårdsbron Nordiska m Lilje KUNGSTRÄDGÅRDEN Medborgarplatsen Segment av tunnelbanekartan som visar de mest intressanta tunnelbanestationerna för Berzeliusdagarna. Storängen Saltsjö-Duvn Öst

5 Program Fredagen den 23 janauri Lördagen den 24 januari 09:00 10:00 Samling och registrering Kaffe/te och smörgås 10:00 10:05 Svenska Kemistsamfundets ordförande hälsar välkommen Helena Grennberg, Uppsala universitet 10:05 10:20 Inledningsanförande Hans Adolfsson, Stockholms universitet 10:20 10:50 Konsten att njuta av kemi Ulf Ellervik, Lunds universitet 10:50 11:10 Prisutdelning av Svenska Kemiingenjörers Riksförenings Kemiteknikpris 11:10-11:20 Presentation av Kemiolympiaden och Forskarskolan i Björkborn samt utställare David Gotthold, Svenska Kemistsamfundet 11:20 13:00 Lunch Utställning med universitet och högskolor samt organisationer 13:00 13:30 Hur djuren lär oss om människors utveckling och sjukdomar Kerstin Lindblad-Toh, Broad Institute/Uppsala Universitet 13:30 14:00 Strukturbiokemi - biologi på atomär nivå Martin Högbom, Stockholms universitet 14:00 14:50 Kaffe, te och muffins Utställning med universitet och högskolor samt organisationer 14:50 15:20 Kemi i kulturarvets tjänst Yvonne Fors, Göteborgs universitet / Riksantikvarieämbetet 15:20 15:50 Going with the flow Mats Larhed, Uppsala universitet 15:50 16:00 Vad är det som smäller? Kemi i fyrverkerier Marcus Lindh, KTH-Fyrot 16:15 16:25 Berzeliusdagarna 60-år! Jubileumsfyrverkeri 19:00 21:30 Middag för berzeliusstipendiaterna Piperska Muren, Kungsholmen Program för lärare: 16:30 18:00 Lärarsamling, Bergsmannen (plan 7) Jan Trofast, Lunds universitet 18:00 21:00 Middag för anmälda lärardeltagare Fakultetsklubben 09:00 09:30 Textilkrisen och vad vi kemister kan göra åt det Gunnar Henriksson, KTH 09:30 10:00 Från akademisk idé till industriell tillämpning Juhanes Aydin, OrganoClick AB 10:00 10:45 Kaffe/te och bulle Utställning med universitet och högskolor samt organisationer 10:45 11:05 Mer papper från ett träd Daniel Tavast, KTH 11:05 11:25 Vad krävs för att skapa liv i labbet? Fredrik Schaufelberger, KTH 11:25 11:45 Molekylär biomimetik? Pia Lindberg, Uppsala Universitet 11:45 12:00 Prisutdelningsceremoni 12:00 13:20 Lunch Ingen lunchbiljett behövs 13:20 14:10 Vattenmolekylen - varför är den en förutsättning för allt liv? Bengt Nordén, Chalmers Tekniska Högskola 14:10 14:50 Frågepanel Expertpanel svarar på elevernas kemifrågor 14:50 15:00 Tack och hejdå, tågtider, tävlingar & väderinformation David Gotthold & Lena Mäler 15:00 - Hemresa Fika finns serverat - ta med till resan! 5

6 Jöns Jacob Berzelius Jöns Jacob Berzelius ( ), adlad 1818, friherre 1835, kemist, professor i medicin och farmaci vid kirurgiska skolan (senare Karolinska Institutet) Berzelius är en av Sveriges mest berömda vetenskapsmän. Hans arbeten blev banbrytande inom kemin och närliggande områden. Han bestämde själv den kvantitativa sammansättningen av nära två tusen då kända kemiska föreningar, så att grundämnenas noggranna atomvikter kunde bestämmas, samt la grunden till det nuvarande kemiska formelsystemet. Berzelius upptäckte flera grundämnen: cerium (1803), selen (1818), kisel och zirkonium (1824) samt torium (1828). Hans elektrokemiska teori gick ut på att olika ämnens benägenhet att ingå förening med varandra är av elektrisk natur. Berzelius blev Vetenskapsakademiens sekreterare 1818 och ledamot av Svenska Akademien Genom studiet av historien, filosofin och de klassiska språken får vi kunskap om den intellektuella världen, om lagarna för forskningen och tankarna och om människornas andliga väsen. Dessa studier leder oss till en bättre förståelse för vår tids människor. Naturens lagar, som vi nu tolkar dem, är grunden för vår kunskap om de naturliga tingen. Kunskapen har utvecklats under tidens lopp. Naturen styrs av förnuftslagar. Naturvetenskapen skänker sanningens vän alltid nya anledningar till glädje, ty varje upptäckt är som en förfriskning av själen. Vägen till detta mål är ofta 6 lång och mödosam. Ju mer man studerar företeelserna i naturen, desto mer övertygad blir man om de samband och den jämvikt som råder och desto enklare framstå orsakerna. Genom sin rika tillgång på mineraler hade Sverige byggt upp en god och vetenskaplig tradition inom bergshanteringen. Efter den stora glansperioden för svensk kemi under Torbern Bergmans ( ) och Carl Wilhelm Scheeles ( ) tid blev det en nedgång innan den fallna manteln återupptogs av Jacob Berzelius ( ). Genom den revolution som skett inom den kemiska vetenskapen under 1700-talet var nu tiden mogen för en genomgripande förändring av det kemiska tänkesättet. Vid inträdet till 1800-talet var de flesta gamla teorierna (läran om de fyra elementen jord, eld, luft och vatten; flogistonteorin; alkemisternas verksamhet) skjutna i sank och fransmannen A. L. Lavoisiers ( ) system hade slagit igenom som en oberoende vetenskapsgren. Efter att i slutet av 1801 ha fullbordat sina medicinska studier i Uppsala flyttade Berzelius till Stockholm. Det dröjde inte länge förrän han startade de kemiska studier som skulle bli hans huvuduppgift i livet. Redan från början präglades hans arbete av flit och mycket hårda krav uppsattes för bevisföringen vid utvärderingen av försöksdata. Inget fick lämnas åt slumpen. Härigenom tillvann han sig snabbt en respekt i den vetenskapliga världen, och som hela tiden ökades genom nya insatser i laboratoriet. Hans berömda lärobok, som översattes till flera språk, tillika med hans i årsberättelser sammanställda händelser över kemins utveckling det gångna året, gjorde att han kunde tillvinna sig en enorm makt inom den kemiska världen. Han blev kemins lagstiftare i många år. Vem var då denne berömde man och vad gjorde han egentligen? Grundtonen i alla beskrivningar uppvisar en koncentrerad och munter man som gärna kunde berätta allehanda roliga historier inom den intima vänkretsen. Hela hans väsen präglades dock av en värdighet och en viss stränghet, men bakom denna stränghet fanns i själen en mycket godhjärtad man. Han hade en optimistisk syn på livet och uppvisade en förvånande stabilitet och säkerhet. Han var enkel och rättfram i sina omdömen, lättfattlig och kritisk i sitt stora författarskap. Han hade litet intresse av att slå mynt av sin forskning. Hans politiska uppfattning var konservativ, men han saknade i övrigt all insikt i det politiska spelet. Hans insatser inbegrep alla delar av kemins breda fält. Genom otaliga analyser kunde han utveckla sin elektrokemiska teori (teorin baseras på att varje ämne består av en elektriskt positiv del och en elektriskt negativ del som förenas genom attraktion) och samtidigt driva kemin till en beräknande vetenskap. Nya grundämnen (cerium, selen, thorium, kisel, zirkonium) spårades, införandet av det symbolsystem som vi använder än i dag (C = kol, O = syre o s v) medförde förenkling i kommunikationen mellan kemisterna, nya och övergripande begrepp (katalys, isomeri m m) infördes och han utförde banbrytande insatser inom djurkemin (biokemi, fysiologisk kemi), där han utstakade en ny, mera fruktbärande forskningsinriktning.

7 Kemiolympiaden Den internationella kemiolympiaden är en världsomfattande kunskapstävling i kemi för gymnasieelever. Tävlingen har arrangerats årligen sedan Sverige har deltagit sedan Huvudman för den svenska uttagningen av Sveriges kemiolympiadslag är Svenska Kemistsamfundet. Tävlingen är öppen för alla svenska gymnasieskolor och varje skola får delta med fritt antal elever. Priser i form av stipendier delas ut till elever och skolor med goda resultat. Den svenska Kemiolympiaden består av tre delmoment Under höstterminen genomförs teoretiskt prov I som provomgång/ övningsprov. Under vårterminens första del genomförs teoretiskt prov II. Resultaten i provomgång II används som grund då cirka 10 elever utses att delta i en nationell finalomgång. Teoretiska och praktiska övningar genomförs under lägerförhållanden. De fyra bästa eleverna utses här till att utgöra det svenska Kemiolympiadslaget som representerar Sverige vid den internationella tävlingen innevarande år. Priser Eleverna med de 10 bästa resultaten i prov II erhåller ett stipendium om kronor att använda fritt. Skolorna med bästa lag (sammanlagda poäng av de 3 bästa eleverna) erhåller en prissumma som stipendium att disponera fritt. Prissumman samt antal utvalda lag kan variera efter ekonomiska förutsättningar för året. De fyra bäst lämpade eleverna utgör Sveriges lag vid den internationella Kemiolympiaden och får resa och boende för deltagandet finansierat, tillsammans med mentorer från Kemiolympiadsnämnden. Kemiolympiaden 2014 Sverige deltog som planerat i den 46:e IChO i Hanoi, Vietnam, juli, Sverige har därmed sammanlagt deltagit i 41 internationella kemiolympiader. I det svenska laget ingick: Mona Koder Hamid Henriksson, Katedralskolan, Lund Timea Vitos, Katedralskolan, Uppsala Kristian Shlimon, Berzeliusskolan Linköping Martina Olsson, Erik Dahlbergsgymnasiet, Jönköping Det gick bra för Sverige i år då Mona Koder Hamid Henriksson lyckades få en bronsmedalj med sig hem. Tävlingen inleddes sedvanligt med ett experimentellt prov följt av ett teoretiskt prov några dagar senare. Båda proven var omfattande och ungdomarna fick arbeta hårt under den 5 timmar långa provtiden. För att komma så väl förberedda som möjligt så anordnas ett träningsläger på Chalmers. Under knappt en vecka var det föreläsningar och gruppdiskussioner som var fokus för det svenska laget. Tävlingen domineras av länder från Asien och Östeuropa. I många av dessa länder har deltagandet i en kemiolympiad ett stort meritvärde där goda resultat ger prestigefulla stipendier för högre studier. Av deltagarna som premieras erhåller ungefär 10% av deltagarna guldmedalj, 20% silvermedalj och 30% får bronsmedalj. Vid avslutningen av olympiaden inbjöd Azerbajdzjan till nästa års olympiad som kommer att hållas i Baku i juli. Kemiolympiaden 2015 Följande provdatum gäller: Provomgång I skedde 6 nov 2014 Provomgång II: tisdag 10 mars 2015 Praktiskt prov: april 2015 Den Internationella Kemiolympiaden arrangeras juli i Baku i Azerbajdzjan. För att delta måste du be din lärare anmäla skolan till Kemiolympiaden på hemsidan. Elever får alltid delta i omgång II, oavsett resultat i första omgången eller om de över huvud taget deltagit. Omgång II är den som utgör underlag för uttagningarna av cirka 10 elever till det praktiska provet i april De bästa eleverna och skolorna vid provomgång II, erhåller dessutom prisstipendier samt diplom. Mer information finns på: 7

8 Middagsinfo Middag - Piperska muren Fredag 23 januari 2014, klockan 19:00 Middagen genomförs på restaurang Piperska Muren, Scheelegatan 14. Restaurangen ligger vägg-i-vägg med Hotell Amaranten och det finns en genväg direkt från hotellobbyn (till vänster om receptionen) rakt in till Piperska Muren. Fördrink serveras klockan 19:00 - givetvis är hela middagen helt alkoholfri. Vägbeskrivning för deltagare som ej bor på hotellet: 1. Tag T-banan till station Rådhuset (blå linjen). 2. Välj uppgång mot KUNGSHOLMSGATAN. 3. Gå vänster längs Kungsholmsgatan och vänster till Scheelegatan, dvs runda hotellbyggnaden. 4. Gå in längs Amarantergränd - Piperska Muren ligger längst in bakom parken. Föreningen för dig med ett brinnande intresse! Har du också en fallenhet för pyroteknik? Vill du veta mer om oss? Besök vår hemsida! 8

9 Att åka kollektivt i Stockholm Ha alltid giltigt färdbevis (SL-kortet du fått av oss). Kontroller är vanliga och bötesbeloppen höga. Kortet aktiveras genom blippning i T-banespärr eller på buss. Kortet är giltigt 72 timmar efter aktivering. Hässelby strand T19 T10 Hjulsta T11 Akalla T14 Mörby centrum Ropsten T13 Tensta Rinkeby Rissne Duvbo Sundbybergs centrum Vreten Huvudsta Fridhemsplan S:t Eriksplan Odenplan Rådmansgatan Hötorget Åkeshov T17 Husby Kista Hallonbergen Näckrosen Alvik T18 Solna centrum Västra skogen Stadshagen T11 Vällingby Råcksta Blackeberg Ängbyplan Åkeshov T10 Hässelby gård Johannelund Islandstorget Brommaplan Abrahamsberg Örnsberg Stora mossen Aspudden Alvik Thorildsplan Hornstull Zinkensdamm Mariatorget Telefonplan Midsommarkransen Rådhuset Axelsberg Kristineberg Liljeholmen Alby Bredäng Mälarhöjden 08:29 Blå linje 11 mot Kungsträdgården Sätra från Rådhuset Fittja Masmo Vårberg Vårby gård Västertorp Hägerstensåsen Danderyds sjukhus Bergshamra I rulltrappor kan du välja att stå still, det gör du på höger sida. Vill du istället gå, så sker det på vänster sida. Blockera inte andras möjlighet att passera dig. De är säkert på väg till något jätteviktigt... T17 viss tid endast Skarpnäck Odenplan, se tidtabell Högdalen Universitetet Tekniska högskolan Stadion Östermalmstorg Karlaplan T-Centralen Gamla stan Slussen Medborgarplatsen Skanstull Gullmarsplan Skärmarbrink Gärdet Släpp alltid av avstigande passagerare innan du själv kliver på ett tunnelbanetåg eller pendeltåg. Givetvis låter du andra personer sitta ned, om de ser ut att ha mer glädje av det än du. Globen Hammarbyhöjden Enskede Blåsut gård Sockenplan Sandsborg Björkhagen Svedmyra Skogskyrkogården Stureby Tallkrogen Kärrtorp Bandhagen Gubbängen Hökarängen Bagarmossen Kungsträdgården I Stockholm kan du enbart kliva på en buss längst fram. Blippa SL-kortet på den blå ytan och le mot chauffören. Avstigning sker genom någon av de bakre dörrarna. Ibland kan du behöva trycka på en knapp, eller stå obehagligt nära dörrarna för att de ska öppnas. Blir du förvirrad eller har du åkt vilse? Fråga någon. Stockholmare är hjälpsamma! Lycka till! Nedanstående är SISTA möjliga tidsplan för att hinna i tid till Aula Magna på lördag morgon 09:00 08:23 Checka ut, lämna hotellet, gå till T:Rådhuset. 08:31 Byt till röd linje på T-centralen Skärholmen 08:38 Linje 14 mot Mörby Centrum lämnar T-centralen 08:47 Framme på Universitetet 08:52 Aula Magna! Hallunda Rågsved Farsta T13 Norsborg T14 Fruängen T19 Hagsätra T18 Farsta strand Skarpnäck T17 Varning: Denna karta är schematisk. Att orientera sig i Stockholm med enbart tunnelbanekartan som hjälp kan innebära livsfara. Det är ofta mycket längre mellan stationerna än vad som framgår av kartan. Hav, sjöar eller livsfarliga träsk kan vara belägna ivägen. 9

10 väte H litium 3 Li natrium 11 Na kalium K rubidium 37 Rb cesium 55 Cs francium 87 Fr [223] beryllium 4 Be magnesium 12 Mg kalcium 20 Ca strontium 38 Sr barium 56 Ba radium 88 Ra [226] Periodiska systemet De svenska flaggorna markerar grundämnen som upptäckts av svenskar. Vissa, till exempel syre, upptäcktes nästan samtidigt av flera oberoende forskare. Ett grundämne, yttrium, upptäcktes 1794 av en finländare, Johan Gadolin. Ämnet upptäcktes dock i Sverige, och Finland var då svenskt territorium, så det blir en svensk flagga där också. Ingen norrman verkar ha upptäckt något grundämne. Ännu. Källa: skandium 21 Sc yttrium Y titan Ti zirkonium 40 Zr hafnium 72 Hf rutherfordium 104 Rf [261] vanadin V niob 41 Nb tantal 73 Ta dubnium 105 Db [262] krom 24 Cr molybden 42 Mo wolfram W seaborgium 106 Sg [266] mangan 25 Mn teknetium 43 Tc [98] rhenium 75 Re bohrium 107 Bh [264] järn 26 Fe ruthenium 44 Ru osmium 76 Os hassium 108 Hs [277] kobolt 27 Co rodium 45 Rh iridium Ir meitnerium 109 Mt [268] nickel 28 Ni palladium 46 Pd platina 78 Pt darmstadtium 110 Ds [271] koppar 29 Cu silver 47 Ag guld 79 Au roentgenium 111 Rg [272] zink 30 Zn kadmium 48 Cd kvicksilver 80 Hg bor B aluminium 13 Al gallium 31 Ga indium 49 In tallium Tl kol C kisel Si germanium 32 Ge tenn 50 Sn bly 82 Pb lantan 57 La aktinium 89 Ac [227] cerium 58 Ce torium 90 Th praseodym 59 Pr protaktinium 91 Pa neodym 60 Nd uran U prometium 61 Pm [145] neptunium 93 Np [237] samarium 62 Sm plutonium 94 Pu [244] europium 63 Eu americium 95 Am [243] gadolinium 64 Gd curium 96 Cm [247] terbium 65 Tb berkelium 97 Bk [247] dysprosium 66 Dy californium 98 Cf [251] holmium 67 Ho einsteinium 99 Es [252] kväve N fosfor P arsenik 33 As antimon 51 Sb bismuth 83 Bi erbium 68 Er fermium 100 Fm [257] syre O svavel S selen 34 Se tellur 52 Te polonium 84 Po [209] tulium 69 Tm mendelevium 101 Md [258] fluor F klor 17 Cl brom 35 Br jod I astat 85 At [210] ytterbium 70 Yb nobelium 102 No [259] helium 2 He neon 10 Ne argon 18 Ar krypton 36 Kr xenon 54 Xe radon 86 Rn [222] lutetium 71 Lu lawrencium 103 Lr [262] 10

11 Föredragssammanfattningar 11

12 12

13 Oscar Carlson-medaljen till Anna-Maria Tivert Vid invigningen av de 60e Berzeliusdagarna kommer Svenska Kemistsamfundets prestigefyllda utmärkelse, Oscar Carlson-medaljen, att tilldelas Anna-Maria Tivert, Göteborg, för hennes hängivna arbete för att stärka kemins ställning och för sitt långvariga engagemang i Kemistsamfundet. Överlämnandet sker fredagen den 23 januari kl 10:05 i Aula Magna Stockholms universitet. Anna-Maria Tivert har under sitt långvariga engagemang i Svenska Kemistsamfundet hela tiden haft fokus på att stärka kemins ställning i samhället. År 2005 blev Anna-Maria samfundets första kvinnliga ordförande, en post som hon innehade fram till och med år Under hennes ordförandeskap breddades verksamheten och flera nya sektioner bildades. Anna-Maria engagerade sig också särskilt för att stärka Svenska Kemistsamfundet roll i den nationella kemidebatten. Under det internationella kemiåret 2011 (IYC2011), Kemins år, tog Kemistsamfundet en ledande och samordnade position i den massiva insats för att stärka kemins ställning som genomfördes av en stor mängd aktörer inom kemi-sverige. Kemins år blev en framgång i att vända attityden till kemi, vilket bland annat visade sig i ökat söktryck till högskolornas kemiutbildningar. Anna-Maria Tivert är en sann efterföljare till Oscar Carlson med sin industriella erfarenhet och sitt hängivna arbete inom Kemistsamfundet säger Medaljnämndens ordförande Peter Somfai. Jag är mycket glad och hedrad över att bli tilldelad Kemistsamfundets Oskar Carlson medalj, denna fina utmärkelse. Det har varit roligt och lärorik att arbeta för Kemistsamfundet och att träffa så många entusiastiska människor som brinner för att kemi och kemikunskap skall ha en stark ställning säger Anna-Maria Tivert. Anna-Maria Tivert är disputerad analytisk kemist och har varit verksam vid AstraZeneca i Mölndal under större delen av sitt yrkesverksamma liv. När karriären på AstraZeneca avslutades valde Anna-Maria att etablerade en egen verksamhet som konsult. Genom att erbjuda tjänster inom läkemedels utveckling och analytisk kemi hjälper hon mindre företag och ger dem förutsättningar att bedriva sin verksamhet, ett annat sätt att stärka kemins ställning i Sverige. 13

14 Konsten att njuta av kemi Ulf Ellervik Lunds universitet Njutning kan vara allt från sex och mat till vacker konst och till och med en skräckfilm. I denna föreläsning kommer vi att utforska kemins ljusa sida och våra känslor kring mat, kärlek, konst och andra njutningar. Varför njuter vi av sex? Hur kommer det sig att en förälskelse inte varar för evigt? Vad är likheten mellan ett fallskärmshopp och stark senap? Ett genomgående tema är lukter, med allt ifrån obehagliga kroppslukter till den ljuvaste parfym och med nedslag i gastronomin längs vägen. Ett annat tema är den viktiga kopplingen mellan naturvetenskap och humaniora, och föreläsningen utgår från de sju dödssynderna. 14

15 SKR:s Kemiteknikpris Svenska Kemiingenjörers Riksförenings (SKR) kemiteknikpris 2015 går till Anna Gunnarsson, författare, pedagog och projektledare på teknik- och naturvetenskapscentret Navet utanför Borås. Motivering: Anna Gunnarsson får priset för sitt arbete att med stor entusiasm utbilda lärare i förskola och skola genom att visualisera kemin och på så sätt bidra till att tidigt väcka intresset för kemi- och kemiteknik hos barn och ungdomar. Hon har skrivit de populära böckerna om Berta Drake med lätta, vardagsanknutna kemiexperiment för barn. Anna Gunnarsson visar vad pedagogik och entusiasm kan åstadkomma och är en fantastisk förebild, inte minst för kemilärare. Priset består av en silvertacka om 500 g rent silver. 15

16 Hur djuren lär oss om människors utveckling och sjukdomar Kerstin Lindblad-Toh Uppsala Universitet, SciLifeLab och Broad Institute of MIT and Harvard n god förståelse av människans arvsmassa är viktig om man vill studera hur människan utvecklats eller varför människor får cancer eller andra folksjukdomar. De evolutionsgenetiska principerna är ganska lika hos alla ryggradsdjur och våra arvsmassor är lika framförallt inom de delar som har en direkt funktion. Människans arvsmassa innehåller ca gener, men de tar bara upp drygt 1% av arvsmassan. Det finns också flera miljoner reglersignaler som talar om i vilka vävnader och när som generna skall bilda proteiner. Dessa signaler är huvudsakligen lika hos alla däggdjur, vilket vi kan använda för att hitta signalerna. När olika djurarter anpassat sig till nya miljöer eller domesticerats för att leva med människor, sker framför allt förändringar i reglersignalerna, inte i själva proteinerna. Proteinerna behöver behålla sin funktion, men i vilka celler de kommer till användning är mer flexibelt. Intressant nog finns även de flesta sjukdomsmutationer som ger upphov till våra folksjukdomar, i reglersignalerna. Därför kartlägger min grupp just nu ca 200 däggdjur, vilket kommer att ge en ännu bättre kunskap om hur människans arvsmassa fungerar och vilka mutationer som kan leda till sjukdom. Samtidigt som vi försöker förstå arvsmassan i största allmänhet letar vi efter sjukdomsgener. Genom att titta i hundar och människor parallellt kan vi utnyttja våra likheter både vad gäller arvsmassa, sjukdomar och den miljö vi lever i. Dessutom går det lättare att hitta sjukdomsgener i hundar eftersom vissa sjukdomsmutationer anrikats i vissa hundraser och ger dem en högre risk för en viss sjukdom. Jag kommer att ge flera exempel både på hur arvsmassan fungerar och förändras i samband med domesticering och anpassning till nya miljöer, samt hur vi kan hitta sjukdomsgener av betydelse både för hundar och människor. 16

17 Strukturbiokemi - biologi på atomär nivå Martin Högbom Stockholms universitet De kemiska reaktioner som kontinuerligt pågår i alla biologiska system, till exempel vår egen kropp, utförs och kontrolleras av proteiner. Trots att proteinerna är mycket små, några miljondels millimeter, består de av tusentals atomer precist placerade för att ge proteinets dess kemiska funktion. Strukturbiokemi handlar om att studera den kemiska arkitekturen hos proteiner och andra biologiska makromolekyler till atomär upplösning. På så sätt kan vi använda kemiska resonemang på biologiska frågeställningar. Detta hjälper oss att förstå hur proteinerna fungerar och också lära oss påverka dem, till exempel med läkemedel, eller skapa proteiner med nya funktioner. För att kunna studera så små objekt bildar vi kristaller av proteinerna som sedan analyseras vid synkrotronanläggningar, till exempel MAX-lab i Lund. 17

18 Kemi i kulturarvets tjänst Yvonne Fors Göteborgs universitet och Riksantikvarieämbetet Kulturarv är ett brett begrepp som omfattar traditioner, språk, konstnärliga verk, historiska lämningar, arkiv- och föremålssamlingar samt kulturmiljöer och kulturlandskap som överförs från generation till generation. Vad som betraktas som kulturarv förändras med tiden och är ett uttryck för samhällets skiftande värderingar. Varje tid bildar sig en egen uppfattning om vad som är kulturarv och vad det betyder. Överallt i vår omgivning finns spåren av det förflutna. Det kan gälla alltifrån enskilda objekt till stora landskapsavsnitt. Kemins och naturvetenskapens betydelse inom kulturvårdsarbete ökar hela tiden i takt med teknikens utveckling, men också genom ett ökat samarbete mellan olika forskningsområden. Naturvetenskapens bidrag gäller allt från dokumentationstekniker och analyser av ett föremåls kemiska sammansättning till DNA-tester av stenåldersindivider. Inom arkeologi och föremålskonservering finns en lång tradition av tvärvetenskapliga samarbeten och behoven av och teknik och efterfrågan på naturvetenskaplig kompetens är hetare än någonsin. För naturvetaren och inte minst kemisten bidrar samarbetet till utveckling och optimering av metoder och tekniker. Hur kemi kan användas i kulturarvets tjänst kommer i detta föredrag att illustreras genom två exempel; bevarandet av regalskeppet Vasa och analyser av Hälsingegårdarnas inredningsmåleri. Fig 1. Analys av bonadsmåleri, Hälsingland. Foto: Ingalill Nyström, Göteborgs universitet Fig 2. Regalskeppet Vasa. Foto: Statens Maritima Museer 18

19 Going with the flow Mats Larhed Uppsala universitet Genom att värma organisk kemiska reaktioner med kontrollerade mikrovågor kan reaktionstiderna minskas från dagar och timmar, till minuter och sekunder. Dock kan bara mindre volymer värmas homogent med mikrovågor och därför kan endast små mängder av organiska produkter såsom tidiga läkemedelskandidater syntetiseras med mikrovågsteknik. Om en reaktionsblandning pumpas genom en reaktor och termisk energi tillförs, istället för att värma blandningen i ett kärl, kan dock större mängder värdefullt material produceras genom att helt enkelt upprätthålla flödet och samla produkten. Detta är mycket värdefullt om framställningen av t ex en läkemedelskandidat måste skalas upp från gramtill kiloskala för vidare utvecklingsarbete. Dessutom kan explosiva och giftiga ämnen processas säkert då endast små mängder reaktionsblandning värms. För fyra år sedan slog det oss att dessa bägge tekniker borde kombineras. Vi skulle då kunna kombinera snabb mikrovågssyntes med möjligheten att producera större mängder önskad organisk produkt. Min presentation handlar om hur vi utvecklade ett nytt mikrovågsinstrument för flödeskemi och hur vi därefter använde systemet för organisk syntes och läkemedelskemi. 19

20 Textilkrisen och vad vi kemister kan göra åt den Gunnar Henriksson KTH Vi har idag en råvarukris i textilindustrin. Den är inte lika akut varje år, och vi behöver nog inte riskera att kläderna skall ta slut i affären, åtminstone inte på kort sikt, men textilier riskerar att bli dyrare och deras tillverkning kan upphov till ökade miljöproblem d.v.s., om vi inte lyckas ställa om våra processer på ett uthålligt och miljövänligt sätt, och här spelar kemin i vanlig ordning en nyckelroll! För att förstå frågan börjar vi med att se vad som krävs av en råvara till textil, och det är att råvaran innehåller fibrer som är åtminstone 1 cm långa som kan tvinnas till trådar, som i sin tur vävs, stickas etc. till tyger. Fibrerna behöver dessutom vara någorlunda starka och skall naturligtvis inte ge upphov till obehag eller olika typer av reaktioner när man har dem mot kroppen. De historiskt sett viktigaste fibrerna fick vi från naturen, och har varit växtfibrer (egentligen långa slanka växtceller) som kemisk sett består huvudsakligen av cellulosa. Tyvärr, så är de flesta växtceller för korta för att fungera i textilier, så ved går inte att använda direkt som råmaterial (till papper duger det däremot förträffligt), utan fibrerna hämtas från några få växter, viktigast av dem är bomull, där fibrerna finns som fröhår i frukterna, men vi har också växter som lin, hampa och kinagräs, där lämpliga textilfibrer finns i barken; dessa bastfibrer, är dock inte lika vanliga som bomull utan ses ofta mer som lyxtextil. I synnerhet bomull ger utmärkta textilier hållfasta, behagliga, och de tål hög temperatur vid tvätt. Dessa egenskaper är tack vare cellulosan. Det finns även proteinbaserade fibrer, och de kan vara ull (hår) från djur som får, get eller lama, eller kokongfibrer från insekter, som i siden. De proteinbaserade fibrerna är dock mindre till volymen, och ylle passar sig inte till alla typer av kläder. Siden är högkvalitativt, men dyrt och tål liksom ylle - hög värme dåligt. Under 1900-talet kom också syntetiska textilfibrer, och från början var inte kvaliteten den bästa, men idag har den blivit bättre, och de bästa syntetiska fibrerna är mekaniskt överlägsna t.o.m. bomull däremot anser många att de inte lika behagliga att ha på sig. Dessa finns av flera olika sorter, men lite förenklat kan man säga att består av en slags plast, av polymerer baserade huvudsakligen på olja som råvara. Ofta blandas naturfiber och syntetfibrer i kläder, som i t.ex. stretchjeans. Idag är syntetfibrer volymmässigt stört bland textil följt av bomull. Övriga fibertyper är betydligt mindre vanliga. Så varför har vi då en råvarukris? Det är mycket enkelt; efterfrågan går upp kraftigt samtidigt som tillgången på en av våra viktigaste råvaror, bomullen stagnerar eller möjligen t.o.m. minskar - en del talar om peak cotton på ett liknande sätt som man talat om peak oil. Varför ökar efterfrågan? Det beror på att folkrika länder som exempelvis Kina och Indonesien har fått ökad levnadsstandard, och när folk blir rika köper de mer kläder. Frågan varför bomulltillgången stagnerar är mer komplex; bomull är en krävande växt både när det gäller vattenbehov, temperatur och behov av bekämpningsmedel. Detta leder till att bomull inte kan odlas på alla ställen och där det odlas har bekämpningsmedlen och konstbevattning i en del fall lett till miljöförstöring, som i vissa fall lett till att odling omöjliggjord. Det värsta exemplet på detta är förmodligen området kring Aralsjön, som p.g.a. intensiv och hänsynslös bomullsodling förvandlats till ett ökenliknande landskap där ingenting odlas. Detta har lett till att bristen på bomulls stundtals varit akut, och Indien hade för några år sedan exportstopp på denna produkt. Om då bomullen inte kan möte behoven vad skall det då ersättas med? Det enklaste svaret är syntetiska fibrer, men det är ingen bra lösning av flera skäl. För det första är olja inget förnyelsebart råmaterial, och dess användning bidrar till ökade koldioxidhalter i atmosfären, men klimatförändring som en möjlig konsekvens. För det 20 Fig 1. Denna klänning är delvis gjord av tyg, gjort av gamla jeans som behandlats or regenererats till textilfibrer.

21 andra är syntetfibrer i allmänhet inte bionedbrytbara. Varför är detta problematiskt? När man använder kläder eller tvättar dem, så frigörs partiklar och fibrer/fiberfragment från dem. Är dessa av cellulosa, som i bomull eller linne, eller av protein som för ull och siden, så spelar detta ingen roll, eftersom de kommer att brytas ner av mikroorganismer. Partiklar av syntetiska fibrer blir däremot kvar och anrikas därför i naturen. Havsvatten innehåller idag avsevärda halter av plastpartiklar och fibrer. De tas upp av levande organismer och anrikas i näringskedjor. Fisken vi äter idag finns det plast i. Miljökonsekvenserna är osäkra, men tros vara avsevärda då plastytor kan binda giftiga hydrofoba ämnen och plasten äts av olika organismer istället för mat. Så syntetfibrer är ingen bra lösning, men om man ökar konsumtionen av andra naturfibrer ylle, siden, lin? Ylle kan knappast ersätta bomull i många applikationer pga. av sina egenskaper en t-shirt i ylle exempelvis förefaller udda. Siden är idag för dyrt och tål inte hög temperatur. Dock pågår det forskning om att ändra aminosyrasekvensen hos sidenproteinet för att öka dess stabilitet. Det kommer dock att dröja innan siden på allvar kan utmana bomull och syntetfibrer. Då är lin och andra bast fiber växter ett mer intressant alternativ de var en gång de viktigaste textilfibrerna i Europa. Fördelarna är att de är mindre kräsna än bomull för klimat etc., och kan odlas på uthålligt vis. Dock är det så att de kräver betydligt mer bearbetning än bomull och har en del kvalitetsproblem. Idag är bastfibrer bara en liten råvara, och det är svårt att se att de ensamma kan möta efterfrågansökningen. Det enligt mig mest intressanta alternativet är att använda cellulosa från skogsråvara för textiltillverkning. Den uppmärksamma läsaren blir nu konfunderad var inte vedfibrer för korta för att använda för textilier? Jo det är riktigt, men vad man kan göra är att först lösa upp cellulosan och sedan fälla ut den igen i form av fibrer som kan vara hur långa som helst processen kallas regenerering. Det finns i princip två sätt att lösa cellulosa: 1. Använda ett lösningsmedel för cellulosa, och fälla ut cellulosan genom tillsatts av vatten. Det finns bare ett sådant lösningsmedel som används i stor skala för cellulosaregenerering NMMO. Processen kallas lyocell och är kommersialiserad sedan drygt 20 år. 2. Tillverka en kemisk modifierad form av cellulosa, som är löslig vid högt ph, och fälla ut cellulosan igen genom att spruta ut lösningen i ett syra bad som avlägsnar de påkopplade grupperna. Det finns en sådan process etablerad, som kallas viskosprocessen. Den har använts i över 100 år. Sådan här regenererad cellulosa finns redan på textilmarknaden idag, och representerar hållbara och högkvalitativa textilfibrer. Råvaran utgörs vanligen av trä, som kokas till en kemisk pappersmassa innan den upplöses enligt någon av processerna. Det finns dock problem; både lycellprocessen och viskosprocessen använder sig av kemikalier som är giftiga eller farliga på annat sätt. Detta innebär dock inte att en välskött fabrik utgör något stort miljöproblem så länge den fungerar och kemikalier släpps ut. Problemet är om det händer någon olycka, och sådana har skett t.o.m. med dödlig utgång i något fall. Vidare är särskilt lyocellprocessen ganska dyr, vilket har lett till att det är viskosprocessen som står för de stora volymerna. Därför är det inte förvånande att forskningen är intensiv för att utveckla nya processer för att göra regenererad cellulosa, enligt båda koncepten ovan. Ett hett område är joniska lösningsmedel, som består av salter med extrema egenskaper de är flytande, alltså i smälta, vid rumstemperatur, och kan ofta lösa cellulosa mycket effektivt. Ett problem med dessa är dock att de är mycket dyra, och att det är svårt att återvinna dem i fabriken. Man försöker också hitta metoder som liknar viskosprocessen men använder mindre farliga kemikalier. Ett bygger på urinämne. Än så länge har ingen av dessa processer kunnat kommersialiseras. Ett mer långsiktigt problem är att det finns många intressenter för veden i framtiden. Man vill inte bara göra papper av den som nu, utan man vill även göra bilbränslen och kemikalier från den. Vi riskerar därför i en framtid att hamna i en situation där veden har svårt att räcka till. Företaget Re:Newcell har bildats av KTH forskare för att ta fram en metod för att omvandla gamla utslitna textilier till råvara för att göra regenererad cellulosa. Detta koncept har fördelar jämt emot att repa upp fibrerna från textilen och spinna nya trådar eftersom dessa ofta r slitna och ger dålig kvalitet, men det finns också svårigheter; textilfärg och andra tillsatser måste avlägsnas och cellulosan reagerar också långsammare. Trotts detta är vi positiva om att det kommer att fungera, och vi har lyckats göra en klänning av gamla jeans. Min tro och förhoppning - är därför att vi i framtiden kommer att använda oss mycket mer av kläder gjorda av regenererad cellulosa, men det finns problem även med detta. Regenererad cellulosa har en delvis annan struktur än den i bomull, och det leder till att det blir annan känsla i tyget mer som siden. Idag är det främst kvinnor som använder kläder gjorda av regenererad cellulosa kan det ändras i framtiden? 21

22 Från akademisk idé till industriell tillämpning Johanes Aydin Organoclick AB OrganoClick - från akademisk idé till industriell tillämpning. En personlig vy på sambandet mellan innovation, entreprenörskap och företagande. Varför är det bra att funktionalisera ytor? Hur gör man? Varför fungerar OrganoClicks metoder? Hur tar man en akademisk idé och omvandlar den till en industriell produkt? Hur viktigt är det med anknytningen till den akademiska grundidén? Hur bygger man ett företag kring detta? Vad går OrganoClicks industriella R&D ut på? Hur når man ut med sina produkter? Detta och mycket mer kommer att presenteras. 22

23 Mer papper från ett träd Daniel Tavast KTH Skogen en mycket viktig naturtillgång och Sverige är väldigt grönt, åtmistonde om man ser landet uppifrån. Enligt den statistik som finns från Riksskogstaxeringen har Sveriges produktiva skogar, virkesförråd, växt sedan 1920-talet, se Fig 1. Den svenska skogen förädlas på pappersbruk och skickas sedan ut i världen, då skogsindustrin står för en av Sveriges största transportnäringar, genom försäljning av just pappers-produkter. Trots att mängden skog ökar och det därför finns en god tillgång av råvaror för papperstillverkning i Sverige finns det anledning att utveckla de processer som används vid framställning av pappersmassa. Inom kemisk massaframställning är den vanligaste processen känd som sulfatprocessen känd som sulfatprocessen, där man vid hög temperatur tillsätter hydroxidjoner (OH-) och vätesulfidjoner (HS-) för att bryta ner lignin, som fungerar som ett lim mellan cellerna i ett träd. Förutom lignin innehåller trä också cellulosa och hemicellulosa. Cellulosan bygger upp cellväggarna och är först och främst det man vill behålla när man ska göra papper, dock så kan cellulosan skadas under processen, vilket ger ett lägre utbyte och alltså en mindre mängd papper per träd. Hemicellulosan bryts ner relativt lätt under massaframställningen, men är viktig för både utbytet och papprets kvalitet. För att kunna göra pappersmassa med en kemisk metod måste ett träd delas upp i riktigt små bitar, flis, för annars skulle de kemikaler som används inte nå alla celler samtidigt. Detta skulle innebära att cellerna på ytan skulle kokas mycket mer än cellerna i mitten: Då får man en mindre homogen och sämre produkt. En sämre produkt resulterar i att man behöver använda mer pappersmassa för att få samma egenskaper: Då får man alltså en mindre mängd papper per träd. Idag pågår mycket forskning inriktad på att göra plast av trä, eller snarare från kemikalier man kan utvinna från ett träd och andra växter. Det kan röra sig om att använda restprodukter från papperstillverkning, som annars oftast bränns för att omvandlas till bio-energi, eller att extrahera kemikalier från t.ex. rapshalm. Fig 1. Statistik över Sveriges totala virkesförråd, hämtat från Riksskogstaxeringen Det finns mycket vi kan förbättre för att få ut mer papper från ett träd. Fig 2. Trä morfologisk struktur: Trä cell fibrill cellulosa av Carl Moser, KTH 23

24 Vad krävs för att skapa liv i labbet? Fredrik Schaufelberger KTH Finns någon större och viktigare fråga inom naturvetenskapen än hur livet på vår jord en gång i tiden uppstod? Blotta tanken på hur avancerat livet egentligen är känns ju svindlande. Hur kom det sig att en planet som för mindre än fyra miljarder år sedan bara bestod av svavelmoln och aska sakta kunde bli hemvist för de första primitiva cellerna? Och hur kunde de cellerna gradvis utvecklas och utvecklas så att vi efter miljontals år landat i den moderna människan, den komplexa levande varelse som idag dominerar världen. Vi är alla nästan omöjligt komplicerade biologiska maskiner, och de kemiska processer som pågår i din kropp just medan du läser detta är så många, så invecklade och så perfekt utformade att vi fortfarande bara lyckats skrapa på ytan i vår jakt efter att förstå hur vi faktiskt fungerar. Biologer har sedan åtskilliga årtionden försökt lösa gåtan med livets uppkomst genom att börja söka svaret på vårt ursprung uppifrån. De tittar på allt som bygger upp vår kropp från proteiner och DNA till cellmembran och fettsyror och försöker förstå hur alla dessa väldigt stora och komplicerade organiska molekyler en gång i tiden uppkommit. Kemister har däremot under de senaste åren försökt undersöka livets ursprung från ett helt annat perspektiv. Vi har börjat med att undersöka vilka funktioner som krävs för att liv ska uppstå, och sedan ser vi om vi kan återskapa dessa i labbet. Allt som lever måste ha en väldigt stor mängd komplexa egenskaper från möjligheten att föröka sig via förmågan att korrigera och reglera alla kemiska processer som finns inombords till förmågan att uppta näring och förvandla den till energi för att kunna växa. Detta föredrag kommer framför allt handla om naturens egna katalysatorer enzymerna, och hur vi med kemins hjälp kan visa hur enzymer uppstår och hur deras funktioner kan utvecklas. Vi kommer prata om vad ett det innebär att något är ett komplext adaptivt system, och varför liv utan evolution är en omöjlighet. Men framför allt kommer vi prata om organisk kemi, ett oändligt fascinerande ämne precis i gränslandet mellan kemi och biologi. 24