Avdelningen Stöd för evidensbaserad medicin och Sakkunnigorganisationen. Kunskapsstyrning inom SLL

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Avdelningen Stöd för evidensbaserad medicin och Sakkunnigorganisationen. Kunskapsstyrning inom SLL"

Transkript

1 Avdelningen Stöd för evidensbaserad medicin och Sakkunnigorganisationen Kunskapsstyrning inom SLL Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Telefon: Datum: Diarienummer: HSN

2 Avd. Stöd för evidensbaserad medicin Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Sammanställt av: Carl Gustaf Elinder (avdelningschef) Jeanette Nyström (verksamhetscontroler)

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Avdelningen Stöd för evidensbaserad medicin inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF)...5 Mål och prioriteringar med kunskapsstyrning i fokus... 6 Kunskapsstyrning - evidensbaserad kunskap med starkare koppling till styrning och ledning... 6 Stockholms läns kommitté för kunskapsstyrning verkar för bästa möjliga vård... 7 Sakkunnigstrukturen i Stockholms län - objektiv medicinsk sakkunskap... 9 Stockholms medicinska råd Specialitetsråden Health Technology Assessment för ordnat införande av nya metoder Stockholms läns läkemedelskommitté verkar för en säker läkemedelsanvändning Implementering av kunskap i vården Forskning - en av grundstenarna i kunskapsstyrning Utvecklingen av kunskapsstyrning i Stockholms läns landsting från 2008 till Framåtblick Referenser Övriga referenser Bilageförteckning Sida 2

4 Sammanfattning Denna PM avser att ge en överblick över Kunskapsstyrningen i Stockholms läns landsting. En beskrivning av de centrala aktörerna för kunskapsstyrningen inom SLL; Avdelningen Stöd för evidensbaserad medicin, Kommittén för kunskapsstyrning (KUST) och sakkunnigstrukturen och dess samarbete med olika verksamheter inom SLL och metodutvärderingen HTA. Sist återfinns en övergripande beskrivning av utvecklingen av kunskapsstyrning inom Stockholms läns landsting under de senaste åren. Avdelningen Stöd för evidensbaserad medicins övergripande uppdrag är att med evidensbaserad kunskap medverka till en säker, rationell och kostnadseffektiv vård och läkemedelsanvändning i Stockholms läns landsting (SLL). Fokus ligger på att ge kunskapsstöd till all landstings finansierad hälso- och sjukvård i SLL, och därigenom medverka till en bättre och effektivare vård. Arbetet med kunskapsstyrning inom Stockholms läns landsting omfattar bland annat att med stöd från sakkunniga fånga upp ny kunskap, hantera nationella riktlinjer och andra nationella kunskapsunderlag och hur de kan användas inom SLL. Analysera och se vilka förbättringsområden som finns inom vården, hantera den snabba medicin-tekniska utvecklingen, se till att bästa tillgängliga medicinska kunskap finns att tillgå för beslutsfattande på alla nivåer i vårt sjukvårdssystem. Stockholms läns kommitté för kunskapsstyrning (KUST) är tillsatt av landstingsdirektören med huvuduppdrag att styra och stärka arbetet med kunskapsstyrning inom SLL och därmed fungera som en styrgrupp för sakkunnigstrukturen. Sakkunnigstrukturen i Stockholms läns landsting består dels av Stockholms Medicinska råd (SMR) med 28 specialitetsråd där bland annat specialistsakkunniga (spesak) och vårdsakkunniga (vårdsak) ingår, dels av Stockholms läns läkemedelskommitté (SLK) med 21 expertråd. Sakkunnigstrukturens uppdrag är att bidra med objektiv medicinsk sakkunskap till Stockholms läns landstings olika ledningar på politisk, tjänstemanna- och produktionsnivå samt utgöra basen för regionens medicinska utvecklingsarbete. Sakkunnigstrukturens arbete är nära knutet till avdelningen Stöd för evidensbaserad medicin liksom HTA-verksamheten (Health Technology Assessment) som utför evidensbaserad värdering av nya eller ifrågasatta diagnostiska metoder och behandlingsmetoder. Forskning är en viktig del i kunskapsstyrning som baseras på vetenskaplig evidens i så hög grad som möjligt. Detta fordrar ett utvecklat och nära samarbete med experter och sakkunniga inom SLL, och Karolinska Institutet (KI). Det finns ett avtal mellan SLL och Karolinska Institutet om samarbete kring utbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården. Sida 3

5 Historik Landstingsstyrelsen beslutade 2009 att ge landstingsdirektören i uppdrag att utveckla organisationen för kunskapsstyrning, vilket ledde till tillskapandet av Medicinskt Kunskapscentrum (MKC) som bestod av de ihopslagna avdelningarna Läkemedelscentrum och Stöd till kunskapsstyrning tillika med de två sakkunnigstrukturerna. Denna förändring och effektivisering syftade till att utveckla kunskapsstyrningen för att ge fler patienter tillgång till god och säker vård. Vid årsskiftet överfördes MKC från Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) till Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning (HSNf). Syftet var att ytterligare förbättra och effektivisera kunskapsstyrningen av vården inom SLL genom att i högre utsträckning samla och samordna beställare och ansvariga för den långsiktiga sjukvårdsplaneringen inom HSNf. I juni 2011 inrättades den nya avdelningen Stöd för evidensbaserad medicin av de två enheterna Medicinsk fortbildning och Medicinsk kunskapsproduktion från MKC. I samband med organisationsöversynen tydliggjordes kunskapsstyrning och evidensbaserad vård som de viktigaste uppgifterna för avdelningen. Vissa IT-frågor, e-hälsofrågor, förvaltning av tekniskt stöd för kunskapsstyrning (exempelvis databasen för läkemedelsinteraktioner, SFINX) samtanalys och uppföljning av läkemedelsanvändning och andra vårddata flyttades från MKC till andra avdelningar inom HSF i samband med den interna omorganisationen inom HSF under Dessa verksamheter finns idag inom avdelningen för E- hälsa och strategisk it samt inom Utvecklingsavdelningen och utgör också en del i den samlade kunskapsstyrningen inom SLL. Framåtblick Hälso- och sjukvården inom SLL står inför stora utmaningar de kommande åren; en snabbt växande och samtidigt åldrande befolkning, i kombination med ökade medicinska möjligheter och allmänhetens förväntningar och krav tillika med att nya effektiva men ibland kostsamma metoder eller läkemedel kommer att föras in i vården. Det innebär också ett ökat behov av att utrangera terapier som har sämre effektivitet liksom att i högre grad än tidigare se till att följsamhet till nationellt och regionalt framtagna vård- och behandlingsprogram förbättras. En med vetenskaplig evidens underbyggd satsning på prevention av stora folksjukdomar kommer att vara särskilt viktig, inte bara för att minska ohälsa utan också för att minska kostnadsökningen. En ökad mångfald bland vårdproducenter ställer nya krav på kontakt och samverkan och kunskapsstöd inom och mellan specialiteter oberoende av ägarform. Patienterna inom SLL ska möta vården i hela och smidiga vårdflöden. Detta även om olika aktörer har ansvar för olika delar i kedjan vilka ska baseras på tydliga, och med vetenskaplig evidens framtagna riktlinjer som finns att tillgå och som kan följas för en kostnadseffektiv och bästa behandling. Inför dessa utmaningar har sakkunnigstrukturen och det evidensbaserade kunskapsstödet en central roll. Sida 4

6 Avdelningen Stöd för evidensbaserad medicin inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) Avdelningens övergripande uppdrag är att med evidensbaserad kunskap medverka till en säker, rationell och kostnadseffektiv vård och läkemedelsanvändning i Stockholms läns landsting (SLL). Fokus ligger på uppgiften att ge kunskapsstöd till all landstingsfinansierad hälso- och sjukvård i SLL, och därigenom medverka till en bättre och effektivare vård för medborgarna. Arbetet karakteriseras i hög grad av ett projekt- och processorienterat arbetssätt med teamarbete över avdelnings- och organisationsgränser. Kunskapsstödet baseras på vetenskaplig evidens i så hög grad som möjligt. Detta fordrar ett utvecklat och nära samarbete med experter och sakkunniga inom SLL, och Karolinska Institutet (KI). Stockholms läns landstings sakkunniga utgör största delen av Stockholms läns läkemedelskommitté (SLK) med 21 expertråd inom olika läkemedelsterapiområden, och Stockholms medicinska råd (SMR) med 28 specialitetsråd. SLK utarbetar årligen Kloka Listan med evidensbaserade rekommendationer för kostnadseffektiva läkemedel i öppen och sluten vård. Avdelningen stödjer detta arbete inom expertråden och läkemedelskommittén. Regionala vård- och behandlingsprogram för olika sjukdomsgrupper samt fokusrapporter sammanställs. Vidare sker samordning av det regionala arbetet med att införa Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård. Region Stockholm/Gotlands HTA-verksamhet (Health Technology Assessment) för vetenskaplig och evidensbaserad värdering av nya eller ifrågasatta diagnostiska metoder och behandlingsmetoder är knuten till avdelningen. Avdelningen verkar också för att på olika sätt sprida kunskap som omfattar såväl läkemedelsterapi och kvalitetsindikatorer som vårdgivarstöd i behandlingar och riktlinjer. Tidskriften Evidens - medicin & läkemedel som publiceras från avdelningen är en viktig kommunikationskanal, och webbplatserna janusinfo, Viss och psykiatristöd utgör andra viktiga kanaler. Avdelningen Stöd för evidensbaserad medicin har idag ett 40-tal medarbetare fördelade på tre enheter, Vårdgivarstöd, Läkemedelsstöd, Medicinsk fortbildning samt en stab (se bilaga 1). Avdelningen ingår som en av 11 avdelningar i HSF och utgör tillsammans med avdelningarna e-hälsa och strategisk IT, Utvecklingsavdelningen, Avdelningen för Smittskydd, Vårdhygien och Strama och Regionalt cancercentrum dess stöd till kunskapsstyrning av vården inom SLL. Sida 5

7 Mål och prioriteringar med kunskapsstyrning i fokus I hälso- och sjukvårdslagen står Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården (2 HSL). Utifrån Hälso- och sjukvårdslagen sätter landstingets politiker inriktningsmål och beslutar om övergripande prioriteringar och resursfördelningar. HSF ansvarar för att verkställa målen och prioriteringarna inom ramen för givna resurser, genom avtal, ekonomiska styrsystem, uppföljning och utvärdering. I hälso- och sjukvårdslagen finns även direktiv om hur vården ska utvecklas, säkras och organiseras, Inom hälso- och sjukvård skall kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras (31 HSL). Ledningen av hälso- och sjukvård skall vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet (28 HSL)."Landstingen ansvarar för att organisera vården så att alla medborgare har tillgång till en god vård, samt verka för en god hälsa hos hela befolkningen"(3 HSL). Kunskapsstyrning - evidensbaserad kunskap med starkare koppling till styrning och ledning Kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvården innebär att val och beslut i alla delar av vården baseras på rekommendationer som utarbetats utifrån bästa tillgängliga medicinska kunskap. Det leder till att hälso- och sjukvården kan bistå med så effektiv högkvalitativ vård som möjligt för givna skattemedel (1) vilket stämmer överens med direktiven om hur vården ska utformas enligt hälso- och sjukvårdslagen (se ovanstående avsnitt). Skillnaden mellan evidensbaserad kunskap i generell bemärkelse och kunskapsstyrning är att det senare har en tydligare koppling till styrning och integrering med befintliga styr- och ledningssystem. Det är producenternas ansvar att bistå med denna högkvalitativa och kostnadseffektiva vård och det är sakkunnigstrukturens uppgift att stödja detta arbete (se avsnittet om Stockholms läns sakkunnigstruktur). Arbetet med kunskapsstyrning inom Stockholms läns landsting handlar bland annat om: Att hantera nationella riktlinjer och andra nationella kunskapsunderlag analysera hur praxis ser ut i vårt landsting, identifiera de viktigaste förbättringsområdena och ta fram strategier för åtgärd. Att analysera Öppna jämförelser och se vilka områden som SLL kan förbättra. Analysera orsaker och vidta åtgärder. Sida 6

8 Att hantera den snabba medicintekniska utvecklingen ha beredskap och system för att värdera och introducera eller avstyra nya metoder. Att bästa tillgängliga medicinska kunskap finns att tillgå för beslutsfattande på alla nivåer i vårt sjukvårdssystem (politik, beställare, landstingsledning, produktionsledning, verksamhetschefer, klinisk praktik, forskning). Stockholms läns kommitté för kunskapsstyrning verkar för bästa möjliga vård Stockholms läns kommitté för kunskapsstyrning (KUST) är tillsatt av landstingsdirektören med huvuduppdrag att styra och stärka arbetet med kunskapsstyrning inom SLL och därmed fungera som en styrgrupp för sakkunnigstrukturen. KUST har till uppgift att säkerställa att sakkunnigstrukturen har en sådan sammansättning, organisation och uppdrag att den tillför ett reellt mervärde till landstingets styrning och utveckling. KUST ska på bästa möjliga sätt förena verksamheternas önskemål och aktiviteter med koncernledningens och den politiska ledningens beslut och önskemål. Dock leds verksamheten av linjestrukturen. Stockholms läns kommitté för kunskapsstyrning ska verka för att den mest kvalitativa och tillgängliga kunskap används inom alla delar av Stockholms läns landstings hälso- och sjukvård. KUST kan fatta egna beslut om kunskapsstyrning eller bedöma vilka frågor som ska föras vidare till linje/verksamheterna eller till koncernledning för beslut. KUST har inget operativt eller finansiellt ansvar för kunskapsstyrningsarbetet i SLL men kan i frågor av allmänt strategisk natur fatta beslut eller ge direktiv för sådana frågor. Ordförande i KUST är Hälso- och sjukvårdsdirektören. Vidare ingår bland annat chefsläkaren från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen liksom avdelningschefen för Stöd för evidensbaserad medicin samt sjukhusdirektörerna/vd Capio S:t Görans sjukhus AB, Danderyds sjukhus AB, Karolinska Universitetssjukhuset, SLSO, Södertälje sjukhus och Södersjukhuset AB. Adjungerade är ordförandena i Stockholms medicinska råd respektive Stockholm läns läkemedelskommitté. Koppling till forskning är en av grundstenarna i kunskapsstyrning och samarbetet med KI är därför av stor betydelse för arbetet i SLL. Därför har KUST sedan april 2010 kompletteras med en representant från KI, för närvarande dess prorektor. KUST har identifierat fyra strategiska områden för att stärka kunskapsstyrningen inom SLL: Systematisk prioritering av uppdrag och synkronisering till den politiska budgetprocessen och de övergripande målen för SLL Sida 7

9 Hög trovärdighet och legitimitet i processen med att ta fram kunskapsunderlag Tydlig överlämning av kunskapsunderlag och riktlinjer till mottagare Effektiv och samordnad kommunikation Dessa strategiska områden överrensstämmer väl med internationella jämförelser. I en rapport (2) om strategier och ledningsredskap för en framgångsrik hälso- och sjukvård visar resultatet att länder med hälso- och sjukvårdsorganisationer som har hög kvalitet och god ekonomi använder bland annat följande strategier och ledningsredskap: fokusering på patientgruppsrelaterade processer, möjlighet att följa kostnader och göra behovsanalyser relaterade till dessa processer, mätbara kvalitets- och resultatkrav ställs på ledning och organisation samt en systematisk användning av forskningskompetens för metodutveckling. Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning Sedan januari 2009 finns en nationell samverksansgrupp för kunskapsstyrning. Gruppen har startats på uppdrag av de två nätverken för landstingsdirektörer respektive hälso- och sjukvårdsdirektörer efter diskussioner med de nationella myndigheterna inom området. Syftet är att bidra till mindre oönskade variationer inom vården, utveckla implementationskunskap, effektivisera spridning av ny kunskap/riktlinjer och bidra till snabbare utvärdering av nya metoder. I gruppen ingår förutom representanter från sjukvårdsregionerna också representanter från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Sveriges Kommuner och Landsting samt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Från SLL ingår för närvarande tre representanter från kunskapsstyrningen inom HSF (3). Sida 8

10 Sakkunnigstrukturen i Stockholms län - objektiv medicinsk sakkunskap Sakkunnigstrukturen i Stockholms läns landsting består dels av Stockholms Medicinska råd (SMR) tillsammans med 28 specialitetsråd där bland annat specialistsakkunniga (spesak) och vårdsakkunniga (vårdsak) ingår, dels av Stockholms läns läkemedelskommitté (SLK) tillsammans med 21 expertråd. Sakkunnigstrukturens uppdrag är att bidra med objektiv medicinsk sakkunskap till Stockholms läns landstings olika ledningar på politisk, tjänstemanna- och produktionsnivå samt utgöra basen för regionens medicinska utvecklingsarbete. Det finns en valberedning för KUST som ansvarar för att nominera spesak och vårdsak samt ledamöter till Stockholms läns läkemedelskommitté. Hela sakkunnigstrukturen ska vara kliniskt och vetenskapligt förankrad, objektiv och opartisk (4). Alla sakkunniga måste därför skriva under en gemensam jävsdeklaration (5) som baseras på den jävsdeklaration som används av SBU, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Sveriges Kommuner och Landsting samt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Det finns flera kunskapsorganisationer inom SLL vilka arbetar nära och stödjande till ansvariga ledningar. Sakkunnigstrukturen ska samverka med dessa organisationer. Den som ger sakkunnigstrukturen ett uppdrag ansvarar för att resultatet utnyttjas på bästa sätt och hålls inom ramen för respektive uppdragsgivares budget. Uppdrag som kan leda till ändrade vårdbeställningar, ska utformas i samarbete med beställaren och uppdrag som kan leda till ändrade arbetsformer eller arbetssätt ska genomföras i samråd med vårdproducenternas ansvariga ledningar. Figur 1. Funktionsstruktur för sakkunniga i Stockholms läns landsting Produktion Produktion Valberedn KUST HSF Stöd för evidensbaserad medicin Smittskydd Stockholm Strama Stockholm Vårdhygien Stockholms län RCC Utvecklingsavd. Central strålskyddskommitté Sakkunnigkansli Stockholms Medicinska Råd SMR 28 specialitetsråd Spesam Metodrådet Stockholms läns läkemedelskommitté SLK 21 expertråd Med programarbete Omvråd SLKkansli Med fortbildning Pat.säkerhetskommittén Försäkringsmed kommitté Central gaskommitté QRC Karolinska Institutet Sida 9

11 Förklaringar och länkar: Smittskydd Stockholm= tillhör avdelningen smittskydd, vårdhygien och strama Strama Stockholm= tillhör avdelningen smittskydd, vårdhygien och strama Vårdhygien Stockholms län = tillhör avdelningen smittskydd, vårdhygien och strama RCC= Regionalt cancercentrum Stockholm/Gotland Utvecklingsavdelningen= avdelning inom HSF QRC = Kvalitetsregistercentrum Stockholm Central strålskyddskommitté Central gaskommitté Försäkringsmedicinska kommittén Stockholms medicinska råd Patientsäkerhetskommittén I SMR ingår de 28 ordförandena i specialitetsråden och ytterligare ett antal personer som bland annat ordförande i SLK, Patientsäkerhetskommittén och Försäkringsmedicinska kommittén. SMR stödjer samarbete och kontakt mellan specialitetsråden och är den plattform där specialitetsövergripande frågor bereds inför behandling i KUST. SMR:s uppdrag är att samordna och stödja arbetet i de 28 specialitetsområdena, kvalitetssäkra kunskapsunderlag från sakkunniga med fokus på vetenskaplig stringens, objektivitet och nyansering. SMR sammanställer årligen specialitetsrådens årsrapporter som bland annat beskriver läget i vården utifrån behov och utbud, kvalitet och strategiskt viktiga frågor som nya medicinska metoder och förändringar i sjukdomspanoramat (6). Samordningen av SMR:s arbete samt dess kansli ingår i avdelningen Stöd för evidensbaserad medicin som är en del av HSF. Specialitetsråden Specialitetsråden har en bred kompetens och består av spesak (specialistsakkunniga) och vårdsak (vårdsakkunniga) som samlas i 28 specialitetsråd tillsammans med läkemedelsexperter från SLK, verksamhetsföreträdare, företrädare för primärvård (spesam), KIrepresentanter liksom representanter för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen samt paramedicinare. Ordföranden i varje specialitetsråd, vanligen en spesak, har bland annat till uppgift att sammankalla specialitetsrådet och samordna bas- och tilläggsuppdrag. Utöver basuppdraget fördelar KUST tilläggsuppdrag till specialitetsråden. Tilläggsuppdragen anmäls till KUST från uppdragsgivare inom landstingets/sjukvårdens olika organisationer. Sida 10

12 Specialitetsråden har i uppdrag att följa helhetsutvecklingen inom respektive område inklusive nya metoder och övergripande kompetensförsörjningsområde. Specialitetsråden ska fungera som objektiva och länsövergripande fora för frågor som berör hela regionen eller en hel patientgrupp vad gäller evidensvärdering och värdering av bästa kliniska praxis i utredning och behandling och dess konsekvenser för regionen avseende struktur och samverkan mellan vårdgivare. Specialitetsråden har också till uppgift att identifiera de viktigaste förbättringsområden och föreslå strategier. Förslagen tas sedan upp i KUST och det som kan genomföras inom ramen för befintliga resurser går direkt ut till produktionen, och de delar som kräver politiska beslut går vidare till HSF för fortsatt hantering. För att kunna avsätta den tid som ordförande för ett specialitetsråd behöver för att fullgöra sina ofta omfattande uppdrag ersätter avdelningen Stöd för evidensbaserad medicin ordförande i specialitetsrådets huvudarbetsgivare med ett belopp motsvarande 5-30% av en disputerad överläkares årslön, beroende på uppdragets omfattning, och en mindre ersättning för administrativa kostnader. Totalt uppgår ersättning till ordförande för specialitetsråd årligen cirka 6,6 miljoner kronor. I huvudsak genomförs dock sakkunnig medverkan i specialitetsråd, och motsvarande, av experter från offentligt finansierad vård inom ramen för de övergripande avtalen och renderar som regel ej specifik extra ersättning till arbetsgivaren. Detta gäller exempelvis andra spesak, vårdsak, verksamhetschefer och andra ämnes- och verksamhetsföreträdare som medverkar i råden. Specialitetsrådens uppdrag är bland annat: Genomföra regionala anpassningar av nationella riktlinjer och rekommendationer Använda/införa evidensbaserad medicin och best practice Medverka inom försäkringsmedicinsk utveckling Ansvara för den medicinska faktagranskningen av dokument i Vårdguiden Stödja arbetet inom specialiteten rörande praxiskartläggningar Utveckla regionala vårdprogram (nya och uppdatering av gamla) inkl. kvalitetsindikatorer, Samverka med spesam-grupperna angående kliniska riktlinjer (VISS) med tillhörande beslutsstöd Medverka i kvalitetsutveckling inklusive kvalitetsmallar, nationella kvalitetsregister, uppföljning och öppen redovisning av resultat Delta i planering och utveckling av datoriserade medicinska applikationer och beslutsstöd inom sakområdet Medverka i strukturutveckling av hälso- och sjukvården Sida 11

13 Medverka vid framtagande och realisering av införandestrategier av nationella och regionala vårdprogram Ta fram mer omfattande medicinska underlag till beställaren och landstingsledning De 28 specialitetsråden är indelade enligt följande: 1. Endokrinologi och diabetologi 2. Hjärt- och kärlsjukdomar 3. Hud- och könssjukdomar 4. Infektionssjukdomar 5. Kirurgi 6. Lung- och allergisjukdomar 7. Mag- och tarmsjukdomar 8. Neurologiska sjukdomar 9. Njurmedicin 10. Ortopediska sjukdomar 11. Psykiatriska sjukdomar 12. Rehabilitering 13. Reproduktion 14. Reumatologiska sjukdomar 15. Tand- och käksjukdomar 16. Urologiska sjukdomar 17. Ögonsjukdomar 18. Öron-, näs- och halssjukdomar 19. Akut omhändertagande 20. Allmänmedicin 21. Anestesi och intensivvård 22. Barn och ungdom 23. Bild och funktion 24. Hälsofrämjande arbete 25. Geriatrik 26. Internmedicin 27. Laboratoriemedicin 28. Tumörsjukdomar Förutom de 28 spesak som utgör ordföranden i specialitetsråden finns ytterligare 29 spesak fördelade i de olika specialitetsråden. I bilaga 2 finns en förteckning över samtliga spesak, vårdsak och spesam i respektive specialitetsråd. Figur 2. Specialitetsrådens sammansättning Sida 12

14 Health Technology Assessment för ordnat införande av nya metoder En viktig del i kunskapsstyrning är hur hälso- och sjukvården hanterar introduktion och värdering av nya metoder. Health Technology Assessment (HTA) är en metod för systematisk utvärdering av vårdens processer och procedurer. Utvärdering görs för att få ett väl genomlyst beslutsunderlag inför ett eventuellt införande av ny teknologi eller inför avveckling av befintlig. Utvärderingen görs utifrån kriterierna; effekt- patientnytta och risker, etiska aspekter, organisatoriska aspekter och kostnadseffektivitet (se bilaga 3). Idag återfinns denna verksamhet vid avdelningen Stöd för evidensbaserad medicin. Figur 3. Flödesprocess HTA Sida 13

15 Stockholms läns läkemedelskommitté verkar för en säker läkemedelsanvändning Stockholms läns läkemedelskommitté (SLK) utgör Stockholms läns landstings kommitté enligt lagen (1996:1157) om läkemedelskommittéer (7). SLK har som uppdrag att verka för en säker, rationell och kostnadseffektiv läkemedelsanvändning i SLL utifrån patient-, förskrivar-, miljö- och samhällsperspektiv (8). Deras uppdrag är också att vara rådgivande expertorgan i läkemedelsfrågor och utarbetar årligen rekommendationer avseende läkemedel Kloka Listan. Samordning och stöd till Stockholms läns läkemedelskommittés arbete är belägen vid avdelningen Stöd för evidensbaserad medicin och Utvecklingsavdelningen inom HSF. För att SLK ska framstå som en trovärdig kunskapsorganisation gentemot förskrivare och patienter, är det av nödvändigt att dess medarbetare intar en fristående hållning gentemot läkemedelsindustrin och att rekommendationer, information, utbildning och tjänster som läkemedelskommittén tillhandahåller är objektiva och obundna. Därför finns sedan flera år en gemensam jävspolicy för hela läkemedelskommittéorganisationen och jävsdeklarationer lämnas årligen av samtliga personer verksamma inom denna organisation (4, 5). SLK arbetar tillsammans med 21 expertråd inom olika terapiområden. Expertråden granskar tillgänglig dokumentation om läkemedel och gör oberoende utvärderingar. Varje expertråd ska följa läkemedelsutvecklingen inom sitt terapiområde och ha både nationell och internationell inblick. Expertråden granskar tillgänglig dokumentation om läkemedel och gör oberoende utvärderingar. Expertråden medverkar vid upphandling av rekvisitionsläkemedel till slutenvården enligt lagen om offentlig upphandling och är ett stöd till Upphandlingsavdelningen inom Stockholms läns landsting (9). Varje expertråd består av specialistläkare inom respektive terapiområde verksamma inom slutenvård, primärvård, klinisk farmakologi samt apotekare. Expertråden har en bred kompetens med stor klinisk, vetenskaplig, farmakoterapeutisk, klinisk farmakologisk och farmacevtisk kompetens inom terapiområdet. Stockholms läns läkemedelskommittés uppdrag enligt instruktion fastställd av HSN : Utarbeta rekommendationer för tillförlitlig och rationell läkemedelsanvändning Kloka Listan samt policies och rekommendationer för introduktion och uppföljning av nya läkemedel. Initiera och kommentera förslag till landstingets policy och strategi i läkemedelsfrågor såsom läkemedelsinformation, läkemedelsuppföljning, säker läkemedelshantering, läkemedelsekonomi, läkemedelsbiverkningar inklusive läkemedelsmissbruk, läkemedels miljöeffekter och kliniska prövningar. Sida 14

16 Stödja sjukvårdens ledningar med kompetens, omvärldskunnande och vetenskapligt kunnande i läkemedelsfrågor och enligt SLL:s behov medverka i nationella samarbeten inom läkemedelsområdet. Stimulera utveckling av uppföljning och kvalitetsarbete kring läkemedel, inklusive logistikfrågor. Stödja förskrivare, verksamhetschefer, beställarorganisationen och andra beslutsfattare med kunskap för att analysera och hantera frågeställningar kring läkemedelsanvändning och patientsäkerhet. Medverka till att läkemedelsfrågor integreras i styrning och uppföljning av landstingets verksamhet, inklusive prioriteringar inom vården. Verka för att läkemedelsaspekter belyses inom vårdprogram och behandlingsriktlinjer framtagna inom landstinget och inom relevanta områden som inte hanteras inom vårdprogram genom att ta fram särskilda behandlingsriktlinjer för läkemedel. Främja utveckling och användning av verktyg, inklusive farmakologiska process- och beslutsstöd, som stödjer klok och säker läkemedelsanvändning. Tillsammans med Stockholms medicinska råd och dess specialitetsråd fortlöpande bevaka utvecklingen inom respektive expertområde, nya trender, behandlingsstrategier, patientsäkerhetsaspekter, omvärldshändelser i Sverige och internationellt. Verka för kommunikation av ny kunskap. Medverka i implementering av Stockholms läns landstings läkemedelsstrategi. Föreslå kvalitetsindikatorer för god läkemedelsanvändning. Verka för uppföljning av läkemedelsbehandling via kvalitetsregister. Verka för hög kvalitet i forskning och utveckling kring läkemedel. Medverka till att tydliggöra alternativa behandlingar till läkemedel, som t ex förändrade levnadsvanor. Samverka med berörda myndigheter, universitet och högskolor samt med övriga läkemedelskommittéer. Stödja avdelningen Upphandling inom Stockholms läns landsting vid upphandling av läkemedel för rekvisition enligt Lag (1992:1528) om offentlig upphandling (9) Sida 15

17 De 21 expertråden inom Stockholms läns läkemedelskommitté erhåller årligen cirka 3,4 miljoner kronor i stöd för sin verksamhet från avdelningen Stöd för evidensbaserad medicin. Ordförande erhåller ett mindre arvode och de 21 expertråden i relation till sin aktivitet inom respektive expertområde. Andra ledamöter i expertråden eller i Stockholms läns läkemedelskommitté erhåller ingen ersättning, medverkan sker inom ramen för överenskommelsen om offentligt finansierad stöd till sakkunnigstrukturen inom SLL. Figur 4. Sammansättningen av Stockholms läns läkemedelskommitté Stockholms läns läkemedelskommittés 21 expertråd: 1. Allmänmedicin 11. Medicinska njursjukdomar 2. Analgetika och reumatologiska 12. Neurologiska sjukdomar sjukdomar 13. Obstetrik och gynekologi 3. Anestetika, vätsketerapi och 14. Onkologiska och hematologiska nutrition sjukdomar 4. Endokrinologiska och metabola 15. Plasmaprodukter och vissa sjukdomar antitrombotiska läkemedel 5. Gastroenterologiska sjukdomar 16. Psykiatriska sjukdomar 6. Geriatriska sjukdomar 17. Radiologiska läkemedel 7. Hjärt- kärlsjukdomar 18. Särläkemedel 8. Hudsjukdomar 19. Urologi 9. Infektionssjukdomar 20. Vaccinationer 10. Luftvägs- och allergisjukdomar 21. Ögonsjukdomar Sida 16

18 Implementering av kunskap i vården För att nå resultat med fortbildning och optimal patientsäkerhet är det av stor vikt att den kunskap som tas fram, också når ut till användarna och förskrivarna i landstinget. Sedan många år finns inom Stockholms läns landsting en väl utvecklad fortbildningsorganisation, som i enlighet med de studier som gjorts inom området, verkar för att på ett evidensbaserat sätt sprida och implementera landstingets budskap. Detta omfattar såväl personliga möten med förskrivarna, kurser och större seminarier som framtagande av skriftligt material och lathundar. Varje år genomförs mellan fortbildningstillfällen som når cirka deltagare. Verksamheten sker i enlighet med den uppföljning av läkemedelskommittéernas arbete som Socialstyrelsen gjort 2004 (10); "Läkemedelsförskrivningen har blivit säkrare och mer kostnadseffektiv på flera punkter sedan lagen om läkemedelskommittéer trädde i kraft Det är möjligt att detta också har bidragit till att läkemedelskostnaderna ökat långsammare de senaste åren. Kommittéernas insatser kan få ännu större genomslag om samarbetet mellan dem stärks och verksamheten koncentreras på utbildning om och implementering av rekommendationer och riktlinjer." Uppföljning och utvärdering Kunskapsstyrning kräver även ett systematiskt arbete med uppföljning och utvärdering och att vårddata används för att identifiera förbättringsområden, prioritera mellan insatser och följa upp effekter av olika satsningar för att öka kvaliteten i vården. Det är också viktigt att följsamheten till Kloka Listan och olika vårdprogram samt data över medicinska resultat fortlöpande återkopplas till vårdgivarna för stimulera till det lokala kvalitetsarbetet. Kvalitetsuppföljningen i SLL sker både med hjälp av landstingets befintliga vårddatabaser över läkemedel och vårdkonsumtion, med nationella kvalitetsregister och med data som insamlas separat inom ramen för olika projekt. Flera av dessa projekt bedrivs i nära samverkan med akademin, myndigheter och andra landsting. Återkoppling till vårdgivarna med kvalitetsdata sker genom uppsökande besök av informationsläkare- och apotekare, men också genom rapporter som skickas ut eller görs tillgängliga elektroniskt via landstingets uppföljningsportal Delar av kunskapsstyrningen stimuleras med ekonomiska incitament kopplade till olika indikatorer. Uppföljnings- och analysarbetet sker i nära samverkan mellan sakkunnigorganisationen och förvaltningens Utvecklingsavdelning. Forskning - en av grundstenarna i kunskapsstyrning Forskning är en viktig del i kunskapsstyrning. Det finns ett regionalt ALF avtal mellan SLL och Karolinska Institutet (KI) (LS ) om samarbete kring utbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården. I avtalet står att: Sida 17

19 Målet för samarbetet är att förbättra människors hälsa genom ett gemensamt ansvarstagande för kunskapsbildningen i hälso- och sjukvården. Detta stöds genom att goda förutsättningar skapas för att bygga en väl integrerad infrastruktur för forskning, utveckling och utbildning. Patientnyttan skall vara vägledande för såväl kliniskt inriktad medicinsk forskning som utbildning och utvecklingsarbete. Samarbetet mellan KI och SLL utgår från den gemensamma visionen att förbättra människors hälsa genom att; den kliniskt inriktade medicinska forskningen ska ha en tydlig koppling till hälso- och sjukvårdens behov, ett vetenskapligt synsätt ska genomsyra vården på alla nivåer, och tiden för överföring av vetenskapliga rön till klinisk praxis ska kortas avsevärt. Medverkan från KI i olika delar av sakkunnigstrukturen är därför viktig och såväl läkemedelsfrågan som så många andra frågor är en del av en bred samverkan mellan SLL och KI och utvecklas med den utgångspunkten. Den breda kontaktytan mot KI som etablerats inom sakkunnigstrukturen bör även framöver vårdas och utnyttjas i den fortsatta utvecklingen. Utvecklingen av kunskapsstyrning i Stockholms läns landsting från 2008 till 2012 Det har sedan en längre tid tillbaka funnits flera verksamheter inom Stockholms läns landsting som arbetar på olika sätt för att verka för kunskapsutveckling. Tidigare undersökningar har visat att arbetet i dessa verksamheter i hög utsträckning bedrivits inom separata spår eller stuprör, utan tydlig koppling till befintliga ledningssystem och övergripande mål och uppföljning, och framförallt utan en gemensam övergripande samordning av uppdrag och aktiviteter. Dessa utredningar har påvisat möjligheter till effektiviseringar i landstingets kunskapsstyrning, däribland den översyn av Läkemedelscentrum som gjordes av revisionsbyrån McKinsey och Company våren Slutsatsen var att kostnaderna för läkemedelsarbetet per capita var dubbelt så högt inom Stockholms läns landsting jämfört med övriga landsting. Trots denna stora satsning hade SLL endast en genomsnittlig kvalitet på läkemedelsrelaterade utfallsmått (11). Analyser angav att det inte finns någon motsättning mellan goda resultat och låg kostnad utan snarare visar de på att det finns en samvariation mellan bättre medicinska resultat och lägre kostnader. Vidare att det inte är någon motsättning mellan hög produktivitet och goda medicinska resultat (12). McKinsey och Company menade att om man åtgärdade de identifierade förbättringsområdena kunde organisationen och arbetssättet till stora delar lämpa sig väl inom flera områden än läkemedel där gemensamma beslutstöd/kunskapsstöd kan effektivisera vården genom kunskapsstyrning. Mot denna bakgrund beslutade Landstingsstyrelsen i december 2009 att skapa en gemensam läkemedelskommitté för hela Stockholms län. De tidigare sex läkemedelskommittéerna blev en landstingsövergripande läkemedelskommitté för Stockholms län. Den lokala förankringen stärktes genom att ordföranden vid sjukhusens läkemedelsråd kom att ingå i den centrala läkemedelskommittén. Sida 18

20 Vidare beslutade Landstingsstyrelsen att slå samman sakkunnigstrukturerna för läkemedel respektive övrig vård och behandling. Dessa förändringar har gjort att arbetet med Kloka Listan har förstärks då det skett en koncentration av resurser, starkare lokal förankring och tydligare koppling till såväl övrig sjukvårdsutveckling som landstingets styr- och ledningssystem. Genom att sammanföra SLK och dess expertråd med SMR och specialitetsråden i en och samma kunskapsorganisation uppnås bättre samordnad styrning avseende läkemedel i klinisk praxis. Detta innebär att SLL redan 2009 beslöt genomföra de förändringar för bättre samordnad kunskapsstyrning som 2012 föreslås i den så kallade vård- och omsorgsutredningen utredningen Gör det enklare! (13). Landstingsstyrelsen beslutade 2009 att ge landstingsdirektören i uppdrag att utveckla organisationen för kunskapsstyrning, vilket ledde till tillskapandet av Medicinskt Kunskapscentrum (MKC) som bestod av de ihopslagna avdelningarna Läkemedelscentrum och Stöd till kunskapsstyrning tillika med de två sakkunnigstrukturerna. Skapandet av MKC syftade till att öka kvaliteten och verkningsfullt stödja produktion och landstingsledning i arbetet med att ge invånarna i Stockholms län en god och säker vård. MKC:s uppdrag var att stödja landstingets utvecklingsarbete och kunskapsstyrning och ansvara för att stödja all landstingsfinansierad vård så att den fungerade på ett effektivt sätt med hög kvalitet genom att förse vården med evidensbaserade riktlinjer, behandlingsrekommendationer och användarvänliga e-tjänster utifrån aktuellt kunskapsläge. Liknande förändringar har också gjorts i flera andra landsting, bland annat i Västra Götaland och Skåne som ett led i deras utvecklingsarbete (14). Vid årsskiftet överfördes MKC från Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) till Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning (HSNf). Syftet var att ytterligare förbättra och effektivisera kunskapsstyrningen av vården inom SLL genom att i högre utsträckning samla och samordna beställare och ansvariga för den långsiktiga sjukvårdsplaneringen inom HSNf. I juni 2011 inrättades den nya avdelningen Stöd för evidensbaserad medicin av de två enheterna Medicinsk fortbildning och Medicinsk kunskapsproduktion. I samband med organisationsöversynen tydliggjordes kunskapsstyrning och evidensbaserad vård som de viktigaste uppgifterna för avdelningen. Vissa ITfrågor, e-hälsofrågor, förvaltning av tekniskt stöd för kunskapsstyrning (exempelvis databasen för läkemedelsinteraktioner, SFINX) samt analys och uppföljning av läkemedelsanvändning och andra vårddata flyttades från MKC till andra avdelningar inom HSF i samband med den interna omorganisationen inom HSF under Dessa verksamheter finns idag inom avdelningen för E- hälsa och strategisk it samt inom Utvecklingsavdelningen och utgör också en del i den samlade kunskapsstyrningen inom SLL. Sida 19

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Förslag till riktlinjer för arvodering av landstingsövergripande uppdrag

Förslag till riktlinjer för arvodering av landstingsövergripande uppdrag Landstingsstyrelsens förvaltning 2007-03-01 Personaldirektören Utvecklingsdirektören Förslag till riktlinjer för arvodering av landstingsövergripande uppdrag Sammanfattning Landstinget behöver för sin

Läs mer

Jävsregler, praktiska anvisningar och jävsblankett, Läkemedelskommittén i Värmland

Jävsregler, praktiska anvisningar och jävsblankett, Läkemedelskommittén i Värmland Jävsregler, praktiska anvisningar och jävsblankett, Läkemedelskommittén i Värmland Dessa regler och anvisningar riktar sig i första hand till ledamöter i Läkemedelskommittén i Värmland (LKV) och dess terapigrupper.

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB

Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB HSN 2010-11-23 p 3 1 (7) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2010-11-19 Handläggare: Anders Nettelbladt Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB Ärendebeskrivning Vårdavtalet

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Bästa möjliga. Tony Holm, SKL

Bästa möjliga. Tony Holm, SKL Bästa möjliga. Hur arbetar landsting och regioner med kunskapsstyrning? Hur kan vi bidra till att fler patienter får tillgång till bästa tillgängliga vård? Hur hänger allt ihop och vem samordnar? Tony

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen

Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen En samgranskning mellan revisionskollegier inom regionen Revisionsrapport Februari 2011 Hans Gåsste Lars-Åke Ullström Innehållsförteckning Sammanfattning... 3

Läs mer

NEPI Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi The Swedish Network for Pharmacoepidemiology

NEPI Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi The Swedish Network for Pharmacoepidemiology Yttrande 2012-09-13 Stiftelsen NEPI Avd för hälso- och sjukvårdsanalys Linköpings universitet, IMH 581 83 Linköping Remissvar: slutbetänkandet. Gör det enklare! (SOU 2012:33) Avser förslaget under 5.3

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören medicinska ledningsuppdrag Version: 1 Ansvarig: Landstingsdirektören 2(8) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2011-10-18 Nyutgåva Landstingsdirektören 2011-10-18 3(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Bilaga till beslutsunderlag för Region Jönköpings län att införa standardiserat vårdförlopp i cancervården enligt överenskommelse

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Förslag till myndighetsövergripande handlingsplan Karin Carlin 2015-03-13 1 Tvärsektoriell handlingsplan Sid 2. Bakgrund Förslag till Svensk handlingsplan

Läs mer

Svar på förfrågan från socialdepartementet angående patientmaktsutredningen

Svar på förfrågan från socialdepartementet angående patientmaktsutredningen Förvaltningschef Staffan Blom PaN 2013-03-12 P 8 Dnr A1302-00047-30 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-27 Svar på förfrågan från socialdepartementet angående patientmaktsutredningen Ärendet Patientnämnden har mottagit

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Ledningssystem för samverkan

Ledningssystem för samverkan 1(5) Ledningssystem för samverkan Utgångspunkt/bakgrund Ledningsgruppen för samverkan mellan kommun och landsting (KOLA-gruppen) har på uppdrag av Läns-LAKO att utveckla ett ledningssystem för samverkan

Läs mer

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m f l (mp) angående kiropraktorer och naprapater

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m f l (mp) angående kiropraktorer och naprapater HSN 2008-09-02 p 13 1 (3) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Hälso- och sjukvårdsdirektören 2008-07-25 HSN 0807-0913 LS 0804-0372 Handläggare: Bengt Haglund Yttrande över motion av Lena-Maj Anding

Läs mer

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner

Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner 1 Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner Presentation för nätverket Uppdrag Hälsa 2015-05-20 Ulf-Johan Olson Utvecklingspartner i Stockholm 1:a mer omfattande och systematiska

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring Delprojekt 3.3. i Nationella läkemedelsstrategin Sevim Barbasso Helmers 2014-03-26 Socialstyrelsen i samverkan med berörda

Läs mer

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025 I ~ II Landstinget DALARNA Central förvaltning Ledningsenhet nllagra AU 6 3;lA BESLUTSUNDERLÄG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Datum 2013-05-06 Sida 1 (2) Dnr LD11/01660 Uppdnr 522 2013-05-06 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin m.fl. (MP) och Pia Ortiz-Venegas m.fl. (V) om endometrios

Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin m.fl. (MP) och Pia Ortiz-Venegas m.fl. (V) om endometrios Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Claes Lennmarken TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-08-27 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-10-16, P 13 1 (3) HSN 1405-0712 Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Arbetsplan 2015. Hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för behovsstyrning

Arbetsplan 2015. Hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för behovsstyrning Arbetsplan 2015 Hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för behovsstyrning Handläggare: Christoffer Martinelle, Monica Ulriksson Verksamhet: Beredningen för behovsstyrning Datum: 2015-04-15 Diarienummer:

Läs mer

Apotekets revision för säkrare läkemedelsprocess - HPMM

Apotekets revision för säkrare läkemedelsprocess - HPMM Apotekets revision för säkrare läkemedelsprocess - HPMM High Performance Medicines Management Ett unikt verktyg för kvalitetsrevision av läkemedelsprocessen Lars-Åke Söderlund Senior Rådgivare Apoteket

Läs mer

Måltider på sjukhus i Stockholms läns landsting Ett strategiskt perspektiv

Måltider på sjukhus i Stockholms läns landsting Ett strategiskt perspektiv Måltider på sjukhus i Stockholms läns landsting Ett strategiskt perspektiv Lena Halvardson Rensfelt Samordnare, Landstingsdirektörens stab Lena.Halvardson-rensfelt@sll.se Stockholms läns landsting, SLL

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar åldrandets sjukdomar

Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar åldrandets sjukdomar Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-08-19 LS 1312-1544 Landstingsstyrelsen Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik positionspapper Evidensbaserad praktik i socialtjänst och hälso- och sjukvård Förord För att klienter, brukare och patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård och omsorg och för att välfärdsresurser

Läs mer

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2013-11-20 LS 1310-1253 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 3 '12" 0 I 0 0 0 1 0' Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

9 37/13 Kvalitetspolicy för Landstinget Sörmland och dess bolag, yttrande över remiss

9 37/13 Kvalitetspolicy för Landstinget Sörmland och dess bolag, yttrande över remiss LANDSTINGET SORMLAND Nämnden for kultur, utbildning och fiiluhverksamhet PROTOKOLL DATUM 2013-09-19 DIARIENR KN-KUS 13-00 1 9 37/13 Kvalitetspolicy för Landstinget Sörmland och dess bolag, yttrande över

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst

Läs mer

Integrerat ledningssystem. Landstinget Gävleborg. Revisionsrapport. Mars 2011 Lars-Åke Ullström David Emanuelsson

Integrerat ledningssystem. Landstinget Gävleborg. Revisionsrapport. Mars 2011 Lars-Åke Ullström David Emanuelsson Integrerat ledningssystem Landstinget Gävleborg Revisionsrapport Mars 2011 Lars-Åke Ullström David Emanuelsson Innehållsförteckning 1. Sammanfattning......3 2. Inledning...4 2.1 Uppdrag och revisionsfråga......4

Läs mer

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:

Läs mer

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 18 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Torsten Ibring Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Läkemedelsfakturor intern kontroll

Läkemedelsfakturor intern kontroll 1 Revisorerna Johan Magnusson 2005-09-29 Rev/05045 Läkemedelsfakturor intern kontroll Rapport 4-05 2 Läkemedelsfakturor intern kontroll Bakgrund Landstingets revisorer har att genomföra årlig granskning

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Tjänsteskrivelse Datum 2007-04-03. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås avge yttrande enligt förslag.

Tjänsteskrivelse Datum 2007-04-03. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås avge yttrande enligt förslag. G Landstinget Halland Tjänsteskrivelse Datum 2007-04-03 Diarienummer Ls060227-1 Konsult & stöd Kristian Samuelsson, utvecklare Planerings- och utvecklingsavdelningen Tf n 035-13 48 90 kristian.samuelsson

Läs mer

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03 Kvalitetsstrategi för Umeå Kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) 1. UMEÅ KOMMUNS UTVECKLING OCH INRIKTNING PÅ KVALITETSARBETET... 3 2. VERKSAMHETSANPASSAT KVALITETSARBETE... 4 3. VILKA

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet?

Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet? PM 2009-05-05 Kerstin Sjöberg Avd för vård och omsorg Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet? Bakgrund Landstingen är skyldiga att tillhandahålla

Läs mer

Informationssäkerhet vid Karolinska Universitetssjukhuset. Dokumentansvarig: Markus Ekbäck, CISO Karolinska Senast uppdaterad: 2013-10-23

Informationssäkerhet vid Karolinska Universitetssjukhuset. Dokumentansvarig: Markus Ekbäck, CISO Karolinska Senast uppdaterad: 2013-10-23 Informationssäkerhet vid Karolinska Universitetssjukhuset Dokumentansvarig: Markus Ekbäck, CISO Karolinska Senast uppdaterad: 2013-10-23 Förlorar vi informationen, om den är felaktig eller manipulerad

Läs mer

Yttrande över Landstingsrevisorernas årsrapport 2013 för Hälso- och sjukvårdsnämnden

Yttrande över Landstingsrevisorernas årsrapport 2013 för Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Tommy Sandegran TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-08-11 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-09-30, P 7 1 (7) HSN 1404-0543 Yttrande över Landstingsrevisorernas årsrapport

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-27 1 (5) HSN 0908-0737 Handläggare: Andreas Falk Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-03-04, P 7 Förlängning av avtal om lokal psykiatrisk öppenvård

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Utvecklingsplan för Klinisk Behandlingsforskning i Norrland KBN

Utvecklingsplan för Klinisk Behandlingsforskning i Norrland KBN Utvecklingsplan för Klinisk Behandlingsforskning i Norrland KBN Klinisk behandlingsforskning i Norrland (KBN) Bakgrund Landstingen i Norrland vill erbjuda sina medborgare en sjukvård av högsta klass. Detta

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

Förvaltningsplan för Video- och distansmöte

Förvaltningsplan för Video- och distansmöte Förvaltningsplan för Video- och distansmöte FÖRVALTNINGSPLAN Förvaltningsobjekt Video- och distansmöte Utförare Inera AB Enhetschef/ Tjänsteansvarig Uppdragstagare Bilagor Jessica Nord/ Thord Arbin Johan

Läs mer

Stockholm 2012-04-24. Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar. Nr 5/2012

Stockholm 2012-04-24. Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar. Nr 5/2012 Stockholm 2012-04-24 Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar Nr 5/2012 2011 års lönestatistik Den partsgemensamma lönestatistiken per november 2011 för läkare inom kommunal sektor är nu klar. I

Läs mer

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 2010-12-08 HSN förvaltning Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 Mål med utvecklingsarbetet Målet för utvecklingsarbetet är att den missbruks-

Läs mer

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården Datum Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården 1. Parter Vårdenhetens namn och ort: Kommunens namn: 2. Avtalstid Avtalet gäller

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

HSN 2001-12-18 p 15 TJÄNSTEUTLÅTANDE HSNstaben 2001-12-07 HSN 0111-0541

HSN 2001-12-18 p 15 TJÄNSTEUTLÅTANDE HSNstaben 2001-12-07 HSN 0111-0541 HSN 2001-12-18 p 15 TJÄNSTEUTLÅTANDE HSNstaben 2001-12-07 HSN 0111-0541 Yttrande över departementspromemorian (Ds 2001:62) Etikprövning av forskning som avser människor (2 bilagor) ÄRENDET Stockholms läns

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Verksamhetsplan 2014

Verksamhetsplan 2014 Verksamhetsplan 2014 Habilitering & Hälsa E-post: habilitering@sll.se Telefon: 08-123 350 00 Habiliteringschef Carina Hjelm Datum: 2014-01-24 Diarienummer SLSO 2014-280 Värdegrund Verksamhetsbeskrivning

Läs mer

Delårsrapport regionsjukvårdsnämnden augusti 2014

Delårsrapport regionsjukvårdsnämnden augusti 2014 1 BESLUTSUNDERLAG Regionsjukvårdsstaben Göran Atterfors 2014-09-12 RSN 2014-16 Regionsjukvårdsnämnden Delårsrapport regionsjukvårdsnämnden augusti 2014 Regionsjukvårdsnämnden Regionsjukvårdsnämnden (RSN)

Läs mer

Framsida USÖ Sjukhusstab Clinical Research Support

Framsida USÖ Sjukhusstab Clinical Research Support ÖREBRO LÄNS LANDSTING Universitetssjukhuset Örebro Framsida USÖ Sjukhusstab Clinical Research Support Verksamhetsplan - 2011 Syfte Vision Sjukhusstaben Sjukhusstaben skall på uppdrag av sjukhusdirektör,

Läs mer

PROLUMA omgång 2 beslutsförslag

PROLUMA omgång 2 beslutsförslag PROLUMA omgång 2 beslutsförslag Bakgrund För att möta de utmaningar som sjukvården står inför i form av stora pensionsavgångar, snabb medicinsk och teknisk utveckling samt framtida konkurrensutsättning

Läs mer

Har du synpunkter på vården?

Har du synpunkter på vården? Har du synpunkter på vården? Patientnämnden Patientnämnden ska verka för goda kontakter mellan patienter och personal samt stödja och hjälpa enskilda patienter. När du vänder dig till oss får du kontakt

Läs mer

ANMÄLAN AV VERKSAMHET ENLIGT LAGEN (1998:531) OM YRKESVERKSAMHET PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS OMRÅDE (LYHS)

ANMÄLAN AV VERKSAMHET ENLIGT LAGEN (1998:531) OM YRKESVERKSAMHET PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS OMRÅDE (LYHS) ANMÄLAN AV VERKSAMHET ENLIGT LAGEN (1998:531) OM YRKESVERKSAMHET PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS OMRÅDE (LYHS) Datum Denna blankett skall användas för anmälan av verksamhet enligt 6 kap. 6 lagen (1998:531) om

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Landstinget Västernorrlands utmaningar

Landstinget Västernorrlands utmaningar Fempunktsprogrammet Landstinget Västernorrlands utmaningar Landstinget i Västernorrland har under senare år genomgått en rad förändringar. Det har bland annat gällt förändringar i organisation, i lednings-

Läs mer

Yttrande över betänkandet För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15)

Yttrande över betänkandet För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Landstingsdirektörens stab-sek Personalenheten Datum 2015-05-06 Referens 150276 Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU

Läs mer

NÖLK verksamhetsberättelse 2008. Nordöstra läkemedelskommittén Verksamhetsberättelse 2008

NÖLK verksamhetsberättelse 2008. Nordöstra läkemedelskommittén Verksamhetsberättelse 2008 NÖLK verksamhetsberättelse 2008 Nordöstra läkemedelskommittén Verksamhetsberättelse 2008 Innehåll Innehåll... 2 Nordöstra läkemedelskommittén... 3 Uppdrag... 3 Mål... 3 Arbetsområden och arbetssätt...

Läs mer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska

Läs mer