Avdelningen Stöd för evidensbaserad medicin och Sakkunnigorganisationen. Kunskapsstyrning inom SLL

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Avdelningen Stöd för evidensbaserad medicin och Sakkunnigorganisationen. Kunskapsstyrning inom SLL"

Transkript

1 Avdelningen Stöd för evidensbaserad medicin och Sakkunnigorganisationen Kunskapsstyrning inom SLL Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Telefon: Datum: Diarienummer: HSN

2 Avd. Stöd för evidensbaserad medicin Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Sammanställt av: Carl Gustaf Elinder (avdelningschef) Jeanette Nyström (verksamhetscontroler)

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Avdelningen Stöd för evidensbaserad medicin inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF)...5 Mål och prioriteringar med kunskapsstyrning i fokus... 6 Kunskapsstyrning - evidensbaserad kunskap med starkare koppling till styrning och ledning... 6 Stockholms läns kommitté för kunskapsstyrning verkar för bästa möjliga vård... 7 Sakkunnigstrukturen i Stockholms län - objektiv medicinsk sakkunskap... 9 Stockholms medicinska råd Specialitetsråden Health Technology Assessment för ordnat införande av nya metoder Stockholms läns läkemedelskommitté verkar för en säker läkemedelsanvändning Implementering av kunskap i vården Forskning - en av grundstenarna i kunskapsstyrning Utvecklingen av kunskapsstyrning i Stockholms läns landsting från 2008 till Framåtblick Referenser Övriga referenser Bilageförteckning Sida 2

4 Sammanfattning Denna PM avser att ge en överblick över Kunskapsstyrningen i Stockholms läns landsting. En beskrivning av de centrala aktörerna för kunskapsstyrningen inom SLL; Avdelningen Stöd för evidensbaserad medicin, Kommittén för kunskapsstyrning (KUST) och sakkunnigstrukturen och dess samarbete med olika verksamheter inom SLL och metodutvärderingen HTA. Sist återfinns en övergripande beskrivning av utvecklingen av kunskapsstyrning inom Stockholms läns landsting under de senaste åren. Avdelningen Stöd för evidensbaserad medicins övergripande uppdrag är att med evidensbaserad kunskap medverka till en säker, rationell och kostnadseffektiv vård och läkemedelsanvändning i Stockholms läns landsting (SLL). Fokus ligger på att ge kunskapsstöd till all landstings finansierad hälso- och sjukvård i SLL, och därigenom medverka till en bättre och effektivare vård. Arbetet med kunskapsstyrning inom Stockholms läns landsting omfattar bland annat att med stöd från sakkunniga fånga upp ny kunskap, hantera nationella riktlinjer och andra nationella kunskapsunderlag och hur de kan användas inom SLL. Analysera och se vilka förbättringsområden som finns inom vården, hantera den snabba medicin-tekniska utvecklingen, se till att bästa tillgängliga medicinska kunskap finns att tillgå för beslutsfattande på alla nivåer i vårt sjukvårdssystem. Stockholms läns kommitté för kunskapsstyrning (KUST) är tillsatt av landstingsdirektören med huvuduppdrag att styra och stärka arbetet med kunskapsstyrning inom SLL och därmed fungera som en styrgrupp för sakkunnigstrukturen. Sakkunnigstrukturen i Stockholms läns landsting består dels av Stockholms Medicinska råd (SMR) med 28 specialitetsråd där bland annat specialistsakkunniga (spesak) och vårdsakkunniga (vårdsak) ingår, dels av Stockholms läns läkemedelskommitté (SLK) med 21 expertråd. Sakkunnigstrukturens uppdrag är att bidra med objektiv medicinsk sakkunskap till Stockholms läns landstings olika ledningar på politisk, tjänstemanna- och produktionsnivå samt utgöra basen för regionens medicinska utvecklingsarbete. Sakkunnigstrukturens arbete är nära knutet till avdelningen Stöd för evidensbaserad medicin liksom HTA-verksamheten (Health Technology Assessment) som utför evidensbaserad värdering av nya eller ifrågasatta diagnostiska metoder och behandlingsmetoder. Forskning är en viktig del i kunskapsstyrning som baseras på vetenskaplig evidens i så hög grad som möjligt. Detta fordrar ett utvecklat och nära samarbete med experter och sakkunniga inom SLL, och Karolinska Institutet (KI). Det finns ett avtal mellan SLL och Karolinska Institutet om samarbete kring utbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården. Sida 3

5 Historik Landstingsstyrelsen beslutade 2009 att ge landstingsdirektören i uppdrag att utveckla organisationen för kunskapsstyrning, vilket ledde till tillskapandet av Medicinskt Kunskapscentrum (MKC) som bestod av de ihopslagna avdelningarna Läkemedelscentrum och Stöd till kunskapsstyrning tillika med de två sakkunnigstrukturerna. Denna förändring och effektivisering syftade till att utveckla kunskapsstyrningen för att ge fler patienter tillgång till god och säker vård. Vid årsskiftet överfördes MKC från Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) till Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning (HSNf). Syftet var att ytterligare förbättra och effektivisera kunskapsstyrningen av vården inom SLL genom att i högre utsträckning samla och samordna beställare och ansvariga för den långsiktiga sjukvårdsplaneringen inom HSNf. I juni 2011 inrättades den nya avdelningen Stöd för evidensbaserad medicin av de två enheterna Medicinsk fortbildning och Medicinsk kunskapsproduktion från MKC. I samband med organisationsöversynen tydliggjordes kunskapsstyrning och evidensbaserad vård som de viktigaste uppgifterna för avdelningen. Vissa IT-frågor, e-hälsofrågor, förvaltning av tekniskt stöd för kunskapsstyrning (exempelvis databasen för läkemedelsinteraktioner, SFINX) samtanalys och uppföljning av läkemedelsanvändning och andra vårddata flyttades från MKC till andra avdelningar inom HSF i samband med den interna omorganisationen inom HSF under Dessa verksamheter finns idag inom avdelningen för E- hälsa och strategisk it samt inom Utvecklingsavdelningen och utgör också en del i den samlade kunskapsstyrningen inom SLL. Framåtblick Hälso- och sjukvården inom SLL står inför stora utmaningar de kommande åren; en snabbt växande och samtidigt åldrande befolkning, i kombination med ökade medicinska möjligheter och allmänhetens förväntningar och krav tillika med att nya effektiva men ibland kostsamma metoder eller läkemedel kommer att föras in i vården. Det innebär också ett ökat behov av att utrangera terapier som har sämre effektivitet liksom att i högre grad än tidigare se till att följsamhet till nationellt och regionalt framtagna vård- och behandlingsprogram förbättras. En med vetenskaplig evidens underbyggd satsning på prevention av stora folksjukdomar kommer att vara särskilt viktig, inte bara för att minska ohälsa utan också för att minska kostnadsökningen. En ökad mångfald bland vårdproducenter ställer nya krav på kontakt och samverkan och kunskapsstöd inom och mellan specialiteter oberoende av ägarform. Patienterna inom SLL ska möta vården i hela och smidiga vårdflöden. Detta även om olika aktörer har ansvar för olika delar i kedjan vilka ska baseras på tydliga, och med vetenskaplig evidens framtagna riktlinjer som finns att tillgå och som kan följas för en kostnadseffektiv och bästa behandling. Inför dessa utmaningar har sakkunnigstrukturen och det evidensbaserade kunskapsstödet en central roll. Sida 4

6 Avdelningen Stöd för evidensbaserad medicin inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) Avdelningens övergripande uppdrag är att med evidensbaserad kunskap medverka till en säker, rationell och kostnadseffektiv vård och läkemedelsanvändning i Stockholms läns landsting (SLL). Fokus ligger på uppgiften att ge kunskapsstöd till all landstingsfinansierad hälso- och sjukvård i SLL, och därigenom medverka till en bättre och effektivare vård för medborgarna. Arbetet karakteriseras i hög grad av ett projekt- och processorienterat arbetssätt med teamarbete över avdelnings- och organisationsgränser. Kunskapsstödet baseras på vetenskaplig evidens i så hög grad som möjligt. Detta fordrar ett utvecklat och nära samarbete med experter och sakkunniga inom SLL, och Karolinska Institutet (KI). Stockholms läns landstings sakkunniga utgör största delen av Stockholms läns läkemedelskommitté (SLK) med 21 expertråd inom olika läkemedelsterapiområden, och Stockholms medicinska råd (SMR) med 28 specialitetsråd. SLK utarbetar årligen Kloka Listan med evidensbaserade rekommendationer för kostnadseffektiva läkemedel i öppen och sluten vård. Avdelningen stödjer detta arbete inom expertråden och läkemedelskommittén. Regionala vård- och behandlingsprogram för olika sjukdomsgrupper samt fokusrapporter sammanställs. Vidare sker samordning av det regionala arbetet med att införa Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård. Region Stockholm/Gotlands HTA-verksamhet (Health Technology Assessment) för vetenskaplig och evidensbaserad värdering av nya eller ifrågasatta diagnostiska metoder och behandlingsmetoder är knuten till avdelningen. Avdelningen verkar också för att på olika sätt sprida kunskap som omfattar såväl läkemedelsterapi och kvalitetsindikatorer som vårdgivarstöd i behandlingar och riktlinjer. Tidskriften Evidens - medicin & läkemedel som publiceras från avdelningen är en viktig kommunikationskanal, och webbplatserna janusinfo, Viss och psykiatristöd utgör andra viktiga kanaler. Avdelningen Stöd för evidensbaserad medicin har idag ett 40-tal medarbetare fördelade på tre enheter, Vårdgivarstöd, Läkemedelsstöd, Medicinsk fortbildning samt en stab (se bilaga 1). Avdelningen ingår som en av 11 avdelningar i HSF och utgör tillsammans med avdelningarna e-hälsa och strategisk IT, Utvecklingsavdelningen, Avdelningen för Smittskydd, Vårdhygien och Strama och Regionalt cancercentrum dess stöd till kunskapsstyrning av vården inom SLL. Sida 5

7 Mål och prioriteringar med kunskapsstyrning i fokus I hälso- och sjukvårdslagen står Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården (2 HSL). Utifrån Hälso- och sjukvårdslagen sätter landstingets politiker inriktningsmål och beslutar om övergripande prioriteringar och resursfördelningar. HSF ansvarar för att verkställa målen och prioriteringarna inom ramen för givna resurser, genom avtal, ekonomiska styrsystem, uppföljning och utvärdering. I hälso- och sjukvårdslagen finns även direktiv om hur vården ska utvecklas, säkras och organiseras, Inom hälso- och sjukvård skall kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras (31 HSL). Ledningen av hälso- och sjukvård skall vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet (28 HSL)."Landstingen ansvarar för att organisera vården så att alla medborgare har tillgång till en god vård, samt verka för en god hälsa hos hela befolkningen"(3 HSL). Kunskapsstyrning - evidensbaserad kunskap med starkare koppling till styrning och ledning Kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvården innebär att val och beslut i alla delar av vården baseras på rekommendationer som utarbetats utifrån bästa tillgängliga medicinska kunskap. Det leder till att hälso- och sjukvården kan bistå med så effektiv högkvalitativ vård som möjligt för givna skattemedel (1) vilket stämmer överens med direktiven om hur vården ska utformas enligt hälso- och sjukvårdslagen (se ovanstående avsnitt). Skillnaden mellan evidensbaserad kunskap i generell bemärkelse och kunskapsstyrning är att det senare har en tydligare koppling till styrning och integrering med befintliga styr- och ledningssystem. Det är producenternas ansvar att bistå med denna högkvalitativa och kostnadseffektiva vård och det är sakkunnigstrukturens uppgift att stödja detta arbete (se avsnittet om Stockholms läns sakkunnigstruktur). Arbetet med kunskapsstyrning inom Stockholms läns landsting handlar bland annat om: Att hantera nationella riktlinjer och andra nationella kunskapsunderlag analysera hur praxis ser ut i vårt landsting, identifiera de viktigaste förbättringsområdena och ta fram strategier för åtgärd. Att analysera Öppna jämförelser och se vilka områden som SLL kan förbättra. Analysera orsaker och vidta åtgärder. Sida 6

8 Att hantera den snabba medicintekniska utvecklingen ha beredskap och system för att värdera och introducera eller avstyra nya metoder. Att bästa tillgängliga medicinska kunskap finns att tillgå för beslutsfattande på alla nivåer i vårt sjukvårdssystem (politik, beställare, landstingsledning, produktionsledning, verksamhetschefer, klinisk praktik, forskning). Stockholms läns kommitté för kunskapsstyrning verkar för bästa möjliga vård Stockholms läns kommitté för kunskapsstyrning (KUST) är tillsatt av landstingsdirektören med huvuduppdrag att styra och stärka arbetet med kunskapsstyrning inom SLL och därmed fungera som en styrgrupp för sakkunnigstrukturen. KUST har till uppgift att säkerställa att sakkunnigstrukturen har en sådan sammansättning, organisation och uppdrag att den tillför ett reellt mervärde till landstingets styrning och utveckling. KUST ska på bästa möjliga sätt förena verksamheternas önskemål och aktiviteter med koncernledningens och den politiska ledningens beslut och önskemål. Dock leds verksamheten av linjestrukturen. Stockholms läns kommitté för kunskapsstyrning ska verka för att den mest kvalitativa och tillgängliga kunskap används inom alla delar av Stockholms läns landstings hälso- och sjukvård. KUST kan fatta egna beslut om kunskapsstyrning eller bedöma vilka frågor som ska föras vidare till linje/verksamheterna eller till koncernledning för beslut. KUST har inget operativt eller finansiellt ansvar för kunskapsstyrningsarbetet i SLL men kan i frågor av allmänt strategisk natur fatta beslut eller ge direktiv för sådana frågor. Ordförande i KUST är Hälso- och sjukvårdsdirektören. Vidare ingår bland annat chefsläkaren från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen liksom avdelningschefen för Stöd för evidensbaserad medicin samt sjukhusdirektörerna/vd Capio S:t Görans sjukhus AB, Danderyds sjukhus AB, Karolinska Universitetssjukhuset, SLSO, Södertälje sjukhus och Södersjukhuset AB. Adjungerade är ordförandena i Stockholms medicinska råd respektive Stockholm läns läkemedelskommitté. Koppling till forskning är en av grundstenarna i kunskapsstyrning och samarbetet med KI är därför av stor betydelse för arbetet i SLL. Därför har KUST sedan april 2010 kompletteras med en representant från KI, för närvarande dess prorektor. KUST har identifierat fyra strategiska områden för att stärka kunskapsstyrningen inom SLL: Systematisk prioritering av uppdrag och synkronisering till den politiska budgetprocessen och de övergripande målen för SLL Sida 7

9 Hög trovärdighet och legitimitet i processen med att ta fram kunskapsunderlag Tydlig överlämning av kunskapsunderlag och riktlinjer till mottagare Effektiv och samordnad kommunikation Dessa strategiska områden överrensstämmer väl med internationella jämförelser. I en rapport (2) om strategier och ledningsredskap för en framgångsrik hälso- och sjukvård visar resultatet att länder med hälso- och sjukvårdsorganisationer som har hög kvalitet och god ekonomi använder bland annat följande strategier och ledningsredskap: fokusering på patientgruppsrelaterade processer, möjlighet att följa kostnader och göra behovsanalyser relaterade till dessa processer, mätbara kvalitets- och resultatkrav ställs på ledning och organisation samt en systematisk användning av forskningskompetens för metodutveckling. Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning Sedan januari 2009 finns en nationell samverksansgrupp för kunskapsstyrning. Gruppen har startats på uppdrag av de två nätverken för landstingsdirektörer respektive hälso- och sjukvårdsdirektörer efter diskussioner med de nationella myndigheterna inom området. Syftet är att bidra till mindre oönskade variationer inom vården, utveckla implementationskunskap, effektivisera spridning av ny kunskap/riktlinjer och bidra till snabbare utvärdering av nya metoder. I gruppen ingår förutom representanter från sjukvårdsregionerna också representanter från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Sveriges Kommuner och Landsting samt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Från SLL ingår för närvarande tre representanter från kunskapsstyrningen inom HSF (3). Sida 8

10 Sakkunnigstrukturen i Stockholms län - objektiv medicinsk sakkunskap Sakkunnigstrukturen i Stockholms läns landsting består dels av Stockholms Medicinska råd (SMR) tillsammans med 28 specialitetsråd där bland annat specialistsakkunniga (spesak) och vårdsakkunniga (vårdsak) ingår, dels av Stockholms läns läkemedelskommitté (SLK) tillsammans med 21 expertråd. Sakkunnigstrukturens uppdrag är att bidra med objektiv medicinsk sakkunskap till Stockholms läns landstings olika ledningar på politisk, tjänstemanna- och produktionsnivå samt utgöra basen för regionens medicinska utvecklingsarbete. Det finns en valberedning för KUST som ansvarar för att nominera spesak och vårdsak samt ledamöter till Stockholms läns läkemedelskommitté. Hela sakkunnigstrukturen ska vara kliniskt och vetenskapligt förankrad, objektiv och opartisk (4). Alla sakkunniga måste därför skriva under en gemensam jävsdeklaration (5) som baseras på den jävsdeklaration som används av SBU, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Sveriges Kommuner och Landsting samt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Det finns flera kunskapsorganisationer inom SLL vilka arbetar nära och stödjande till ansvariga ledningar. Sakkunnigstrukturen ska samverka med dessa organisationer. Den som ger sakkunnigstrukturen ett uppdrag ansvarar för att resultatet utnyttjas på bästa sätt och hålls inom ramen för respektive uppdragsgivares budget. Uppdrag som kan leda till ändrade vårdbeställningar, ska utformas i samarbete med beställaren och uppdrag som kan leda till ändrade arbetsformer eller arbetssätt ska genomföras i samråd med vårdproducenternas ansvariga ledningar. Figur 1. Funktionsstruktur för sakkunniga i Stockholms läns landsting Produktion Produktion Valberedn KUST HSF Stöd för evidensbaserad medicin Smittskydd Stockholm Strama Stockholm Vårdhygien Stockholms län RCC Utvecklingsavd. Central strålskyddskommitté Sakkunnigkansli Stockholms Medicinska Råd SMR 28 specialitetsråd Spesam Metodrådet Stockholms läns läkemedelskommitté SLK 21 expertråd Med programarbete Omvråd SLKkansli Med fortbildning Pat.säkerhetskommittén Försäkringsmed kommitté Central gaskommitté QRC Karolinska Institutet Sida 9

11 Förklaringar och länkar: Smittskydd Stockholm= tillhör avdelningen smittskydd, vårdhygien och strama Strama Stockholm= tillhör avdelningen smittskydd, vårdhygien och strama Vårdhygien Stockholms län = tillhör avdelningen smittskydd, vårdhygien och strama RCC= Regionalt cancercentrum Stockholm/Gotland Utvecklingsavdelningen= avdelning inom HSF QRC = Kvalitetsregistercentrum Stockholm Central strålskyddskommitté Central gaskommitté Försäkringsmedicinska kommittén Stockholms medicinska råd Patientsäkerhetskommittén I SMR ingår de 28 ordförandena i specialitetsråden och ytterligare ett antal personer som bland annat ordförande i SLK, Patientsäkerhetskommittén och Försäkringsmedicinska kommittén. SMR stödjer samarbete och kontakt mellan specialitetsråden och är den plattform där specialitetsövergripande frågor bereds inför behandling i KUST. SMR:s uppdrag är att samordna och stödja arbetet i de 28 specialitetsområdena, kvalitetssäkra kunskapsunderlag från sakkunniga med fokus på vetenskaplig stringens, objektivitet och nyansering. SMR sammanställer årligen specialitetsrådens årsrapporter som bland annat beskriver läget i vården utifrån behov och utbud, kvalitet och strategiskt viktiga frågor som nya medicinska metoder och förändringar i sjukdomspanoramat (6). Samordningen av SMR:s arbete samt dess kansli ingår i avdelningen Stöd för evidensbaserad medicin som är en del av HSF. Specialitetsråden Specialitetsråden har en bred kompetens och består av spesak (specialistsakkunniga) och vårdsak (vårdsakkunniga) som samlas i 28 specialitetsråd tillsammans med läkemedelsexperter från SLK, verksamhetsföreträdare, företrädare för primärvård (spesam), KIrepresentanter liksom representanter för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen samt paramedicinare. Ordföranden i varje specialitetsråd, vanligen en spesak, har bland annat till uppgift att sammankalla specialitetsrådet och samordna bas- och tilläggsuppdrag. Utöver basuppdraget fördelar KUST tilläggsuppdrag till specialitetsråden. Tilläggsuppdragen anmäls till KUST från uppdragsgivare inom landstingets/sjukvårdens olika organisationer. Sida 10

12 Specialitetsråden har i uppdrag att följa helhetsutvecklingen inom respektive område inklusive nya metoder och övergripande kompetensförsörjningsområde. Specialitetsråden ska fungera som objektiva och länsövergripande fora för frågor som berör hela regionen eller en hel patientgrupp vad gäller evidensvärdering och värdering av bästa kliniska praxis i utredning och behandling och dess konsekvenser för regionen avseende struktur och samverkan mellan vårdgivare. Specialitetsråden har också till uppgift att identifiera de viktigaste förbättringsområden och föreslå strategier. Förslagen tas sedan upp i KUST och det som kan genomföras inom ramen för befintliga resurser går direkt ut till produktionen, och de delar som kräver politiska beslut går vidare till HSF för fortsatt hantering. För att kunna avsätta den tid som ordförande för ett specialitetsråd behöver för att fullgöra sina ofta omfattande uppdrag ersätter avdelningen Stöd för evidensbaserad medicin ordförande i specialitetsrådets huvudarbetsgivare med ett belopp motsvarande 5-30% av en disputerad överläkares årslön, beroende på uppdragets omfattning, och en mindre ersättning för administrativa kostnader. Totalt uppgår ersättning till ordförande för specialitetsråd årligen cirka 6,6 miljoner kronor. I huvudsak genomförs dock sakkunnig medverkan i specialitetsråd, och motsvarande, av experter från offentligt finansierad vård inom ramen för de övergripande avtalen och renderar som regel ej specifik extra ersättning till arbetsgivaren. Detta gäller exempelvis andra spesak, vårdsak, verksamhetschefer och andra ämnes- och verksamhetsföreträdare som medverkar i råden. Specialitetsrådens uppdrag är bland annat: Genomföra regionala anpassningar av nationella riktlinjer och rekommendationer Använda/införa evidensbaserad medicin och best practice Medverka inom försäkringsmedicinsk utveckling Ansvara för den medicinska faktagranskningen av dokument i Vårdguiden Stödja arbetet inom specialiteten rörande praxiskartläggningar Utveckla regionala vårdprogram (nya och uppdatering av gamla) inkl. kvalitetsindikatorer, Samverka med spesam-grupperna angående kliniska riktlinjer (VISS) med tillhörande beslutsstöd Medverka i kvalitetsutveckling inklusive kvalitetsmallar, nationella kvalitetsregister, uppföljning och öppen redovisning av resultat Delta i planering och utveckling av datoriserade medicinska applikationer och beslutsstöd inom sakområdet Medverka i strukturutveckling av hälso- och sjukvården Sida 11

13 Medverka vid framtagande och realisering av införandestrategier av nationella och regionala vårdprogram Ta fram mer omfattande medicinska underlag till beställaren och landstingsledning De 28 specialitetsråden är indelade enligt följande: 1. Endokrinologi och diabetologi 2. Hjärt- och kärlsjukdomar 3. Hud- och könssjukdomar 4. Infektionssjukdomar 5. Kirurgi 6. Lung- och allergisjukdomar 7. Mag- och tarmsjukdomar 8. Neurologiska sjukdomar 9. Njurmedicin 10. Ortopediska sjukdomar 11. Psykiatriska sjukdomar 12. Rehabilitering 13. Reproduktion 14. Reumatologiska sjukdomar 15. Tand- och käksjukdomar 16. Urologiska sjukdomar 17. Ögonsjukdomar 18. Öron-, näs- och halssjukdomar 19. Akut omhändertagande 20. Allmänmedicin 21. Anestesi och intensivvård 22. Barn och ungdom 23. Bild och funktion 24. Hälsofrämjande arbete 25. Geriatrik 26. Internmedicin 27. Laboratoriemedicin 28. Tumörsjukdomar Förutom de 28 spesak som utgör ordföranden i specialitetsråden finns ytterligare 29 spesak fördelade i de olika specialitetsråden. I bilaga 2 finns en förteckning över samtliga spesak, vårdsak och spesam i respektive specialitetsråd. Figur 2. Specialitetsrådens sammansättning Sida 12

14 Health Technology Assessment för ordnat införande av nya metoder En viktig del i kunskapsstyrning är hur hälso- och sjukvården hanterar introduktion och värdering av nya metoder. Health Technology Assessment (HTA) är en metod för systematisk utvärdering av vårdens processer och procedurer. Utvärdering görs för att få ett väl genomlyst beslutsunderlag inför ett eventuellt införande av ny teknologi eller inför avveckling av befintlig. Utvärderingen görs utifrån kriterierna; effekt- patientnytta och risker, etiska aspekter, organisatoriska aspekter och kostnadseffektivitet (se bilaga 3). Idag återfinns denna verksamhet vid avdelningen Stöd för evidensbaserad medicin. Figur 3. Flödesprocess HTA Sida 13

15 Stockholms läns läkemedelskommitté verkar för en säker läkemedelsanvändning Stockholms läns läkemedelskommitté (SLK) utgör Stockholms läns landstings kommitté enligt lagen (1996:1157) om läkemedelskommittéer (7). SLK har som uppdrag att verka för en säker, rationell och kostnadseffektiv läkemedelsanvändning i SLL utifrån patient-, förskrivar-, miljö- och samhällsperspektiv (8). Deras uppdrag är också att vara rådgivande expertorgan i läkemedelsfrågor och utarbetar årligen rekommendationer avseende läkemedel Kloka Listan. Samordning och stöd till Stockholms läns läkemedelskommittés arbete är belägen vid avdelningen Stöd för evidensbaserad medicin och Utvecklingsavdelningen inom HSF. För att SLK ska framstå som en trovärdig kunskapsorganisation gentemot förskrivare och patienter, är det av nödvändigt att dess medarbetare intar en fristående hållning gentemot läkemedelsindustrin och att rekommendationer, information, utbildning och tjänster som läkemedelskommittén tillhandahåller är objektiva och obundna. Därför finns sedan flera år en gemensam jävspolicy för hela läkemedelskommittéorganisationen och jävsdeklarationer lämnas årligen av samtliga personer verksamma inom denna organisation (4, 5). SLK arbetar tillsammans med 21 expertråd inom olika terapiområden. Expertråden granskar tillgänglig dokumentation om läkemedel och gör oberoende utvärderingar. Varje expertråd ska följa läkemedelsutvecklingen inom sitt terapiområde och ha både nationell och internationell inblick. Expertråden granskar tillgänglig dokumentation om läkemedel och gör oberoende utvärderingar. Expertråden medverkar vid upphandling av rekvisitionsläkemedel till slutenvården enligt lagen om offentlig upphandling och är ett stöd till Upphandlingsavdelningen inom Stockholms läns landsting (9). Varje expertråd består av specialistläkare inom respektive terapiområde verksamma inom slutenvård, primärvård, klinisk farmakologi samt apotekare. Expertråden har en bred kompetens med stor klinisk, vetenskaplig, farmakoterapeutisk, klinisk farmakologisk och farmacevtisk kompetens inom terapiområdet. Stockholms läns läkemedelskommittés uppdrag enligt instruktion fastställd av HSN : Utarbeta rekommendationer för tillförlitlig och rationell läkemedelsanvändning Kloka Listan samt policies och rekommendationer för introduktion och uppföljning av nya läkemedel. Initiera och kommentera förslag till landstingets policy och strategi i läkemedelsfrågor såsom läkemedelsinformation, läkemedelsuppföljning, säker läkemedelshantering, läkemedelsekonomi, läkemedelsbiverkningar inklusive läkemedelsmissbruk, läkemedels miljöeffekter och kliniska prövningar. Sida 14

16 Stödja sjukvårdens ledningar med kompetens, omvärldskunnande och vetenskapligt kunnande i läkemedelsfrågor och enligt SLL:s behov medverka i nationella samarbeten inom läkemedelsområdet. Stimulera utveckling av uppföljning och kvalitetsarbete kring läkemedel, inklusive logistikfrågor. Stödja förskrivare, verksamhetschefer, beställarorganisationen och andra beslutsfattare med kunskap för att analysera och hantera frågeställningar kring läkemedelsanvändning och patientsäkerhet. Medverka till att läkemedelsfrågor integreras i styrning och uppföljning av landstingets verksamhet, inklusive prioriteringar inom vården. Verka för att läkemedelsaspekter belyses inom vårdprogram och behandlingsriktlinjer framtagna inom landstinget och inom relevanta områden som inte hanteras inom vårdprogram genom att ta fram särskilda behandlingsriktlinjer för läkemedel. Främja utveckling och användning av verktyg, inklusive farmakologiska process- och beslutsstöd, som stödjer klok och säker läkemedelsanvändning. Tillsammans med Stockholms medicinska råd och dess specialitetsråd fortlöpande bevaka utvecklingen inom respektive expertområde, nya trender, behandlingsstrategier, patientsäkerhetsaspekter, omvärldshändelser i Sverige och internationellt. Verka för kommunikation av ny kunskap. Medverka i implementering av Stockholms läns landstings läkemedelsstrategi. Föreslå kvalitetsindikatorer för god läkemedelsanvändning. Verka för uppföljning av läkemedelsbehandling via kvalitetsregister. Verka för hög kvalitet i forskning och utveckling kring läkemedel. Medverka till att tydliggöra alternativa behandlingar till läkemedel, som t ex förändrade levnadsvanor. Samverka med berörda myndigheter, universitet och högskolor samt med övriga läkemedelskommittéer. Stödja avdelningen Upphandling inom Stockholms läns landsting vid upphandling av läkemedel för rekvisition enligt Lag (1992:1528) om offentlig upphandling (9) Sida 15

17 De 21 expertråden inom Stockholms läns läkemedelskommitté erhåller årligen cirka 3,4 miljoner kronor i stöd för sin verksamhet från avdelningen Stöd för evidensbaserad medicin. Ordförande erhåller ett mindre arvode och de 21 expertråden i relation till sin aktivitet inom respektive expertområde. Andra ledamöter i expertråden eller i Stockholms läns läkemedelskommitté erhåller ingen ersättning, medverkan sker inom ramen för överenskommelsen om offentligt finansierad stöd till sakkunnigstrukturen inom SLL. Figur 4. Sammansättningen av Stockholms läns läkemedelskommitté Stockholms läns läkemedelskommittés 21 expertråd: 1. Allmänmedicin 11. Medicinska njursjukdomar 2. Analgetika och reumatologiska 12. Neurologiska sjukdomar sjukdomar 13. Obstetrik och gynekologi 3. Anestetika, vätsketerapi och 14. Onkologiska och hematologiska nutrition sjukdomar 4. Endokrinologiska och metabola 15. Plasmaprodukter och vissa sjukdomar antitrombotiska läkemedel 5. Gastroenterologiska sjukdomar 16. Psykiatriska sjukdomar 6. Geriatriska sjukdomar 17. Radiologiska läkemedel 7. Hjärt- kärlsjukdomar 18. Särläkemedel 8. Hudsjukdomar 19. Urologi 9. Infektionssjukdomar 20. Vaccinationer 10. Luftvägs- och allergisjukdomar 21. Ögonsjukdomar Sida 16

18 Implementering av kunskap i vården För att nå resultat med fortbildning och optimal patientsäkerhet är det av stor vikt att den kunskap som tas fram, också når ut till användarna och förskrivarna i landstinget. Sedan många år finns inom Stockholms läns landsting en väl utvecklad fortbildningsorganisation, som i enlighet med de studier som gjorts inom området, verkar för att på ett evidensbaserat sätt sprida och implementera landstingets budskap. Detta omfattar såväl personliga möten med förskrivarna, kurser och större seminarier som framtagande av skriftligt material och lathundar. Varje år genomförs mellan fortbildningstillfällen som når cirka deltagare. Verksamheten sker i enlighet med den uppföljning av läkemedelskommittéernas arbete som Socialstyrelsen gjort 2004 (10); "Läkemedelsförskrivningen har blivit säkrare och mer kostnadseffektiv på flera punkter sedan lagen om läkemedelskommittéer trädde i kraft Det är möjligt att detta också har bidragit till att läkemedelskostnaderna ökat långsammare de senaste åren. Kommittéernas insatser kan få ännu större genomslag om samarbetet mellan dem stärks och verksamheten koncentreras på utbildning om och implementering av rekommendationer och riktlinjer." Uppföljning och utvärdering Kunskapsstyrning kräver även ett systematiskt arbete med uppföljning och utvärdering och att vårddata används för att identifiera förbättringsområden, prioritera mellan insatser och följa upp effekter av olika satsningar för att öka kvaliteten i vården. Det är också viktigt att följsamheten till Kloka Listan och olika vårdprogram samt data över medicinska resultat fortlöpande återkopplas till vårdgivarna för stimulera till det lokala kvalitetsarbetet. Kvalitetsuppföljningen i SLL sker både med hjälp av landstingets befintliga vårddatabaser över läkemedel och vårdkonsumtion, med nationella kvalitetsregister och med data som insamlas separat inom ramen för olika projekt. Flera av dessa projekt bedrivs i nära samverkan med akademin, myndigheter och andra landsting. Återkoppling till vårdgivarna med kvalitetsdata sker genom uppsökande besök av informationsläkare- och apotekare, men också genom rapporter som skickas ut eller görs tillgängliga elektroniskt via landstingets uppföljningsportal Delar av kunskapsstyrningen stimuleras med ekonomiska incitament kopplade till olika indikatorer. Uppföljnings- och analysarbetet sker i nära samverkan mellan sakkunnigorganisationen och förvaltningens Utvecklingsavdelning. Forskning - en av grundstenarna i kunskapsstyrning Forskning är en viktig del i kunskapsstyrning. Det finns ett regionalt ALF avtal mellan SLL och Karolinska Institutet (KI) (LS ) om samarbete kring utbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården. I avtalet står att: Sida 17

19 Målet för samarbetet är att förbättra människors hälsa genom ett gemensamt ansvarstagande för kunskapsbildningen i hälso- och sjukvården. Detta stöds genom att goda förutsättningar skapas för att bygga en väl integrerad infrastruktur för forskning, utveckling och utbildning. Patientnyttan skall vara vägledande för såväl kliniskt inriktad medicinsk forskning som utbildning och utvecklingsarbete. Samarbetet mellan KI och SLL utgår från den gemensamma visionen att förbättra människors hälsa genom att; den kliniskt inriktade medicinska forskningen ska ha en tydlig koppling till hälso- och sjukvårdens behov, ett vetenskapligt synsätt ska genomsyra vården på alla nivåer, och tiden för överföring av vetenskapliga rön till klinisk praxis ska kortas avsevärt. Medverkan från KI i olika delar av sakkunnigstrukturen är därför viktig och såväl läkemedelsfrågan som så många andra frågor är en del av en bred samverkan mellan SLL och KI och utvecklas med den utgångspunkten. Den breda kontaktytan mot KI som etablerats inom sakkunnigstrukturen bör även framöver vårdas och utnyttjas i den fortsatta utvecklingen. Utvecklingen av kunskapsstyrning i Stockholms läns landsting från 2008 till 2012 Det har sedan en längre tid tillbaka funnits flera verksamheter inom Stockholms läns landsting som arbetar på olika sätt för att verka för kunskapsutveckling. Tidigare undersökningar har visat att arbetet i dessa verksamheter i hög utsträckning bedrivits inom separata spår eller stuprör, utan tydlig koppling till befintliga ledningssystem och övergripande mål och uppföljning, och framförallt utan en gemensam övergripande samordning av uppdrag och aktiviteter. Dessa utredningar har påvisat möjligheter till effektiviseringar i landstingets kunskapsstyrning, däribland den översyn av Läkemedelscentrum som gjordes av revisionsbyrån McKinsey och Company våren Slutsatsen var att kostnaderna för läkemedelsarbetet per capita var dubbelt så högt inom Stockholms läns landsting jämfört med övriga landsting. Trots denna stora satsning hade SLL endast en genomsnittlig kvalitet på läkemedelsrelaterade utfallsmått (11). Analyser angav att det inte finns någon motsättning mellan goda resultat och låg kostnad utan snarare visar de på att det finns en samvariation mellan bättre medicinska resultat och lägre kostnader. Vidare att det inte är någon motsättning mellan hög produktivitet och goda medicinska resultat (12). McKinsey och Company menade att om man åtgärdade de identifierade förbättringsområdena kunde organisationen och arbetssättet till stora delar lämpa sig väl inom flera områden än läkemedel där gemensamma beslutstöd/kunskapsstöd kan effektivisera vården genom kunskapsstyrning. Mot denna bakgrund beslutade Landstingsstyrelsen i december 2009 att skapa en gemensam läkemedelskommitté för hela Stockholms län. De tidigare sex läkemedelskommittéerna blev en landstingsövergripande läkemedelskommitté för Stockholms län. Den lokala förankringen stärktes genom att ordföranden vid sjukhusens läkemedelsråd kom att ingå i den centrala läkemedelskommittén. Sida 18

20 Vidare beslutade Landstingsstyrelsen att slå samman sakkunnigstrukturerna för läkemedel respektive övrig vård och behandling. Dessa förändringar har gjort att arbetet med Kloka Listan har förstärks då det skett en koncentration av resurser, starkare lokal förankring och tydligare koppling till såväl övrig sjukvårdsutveckling som landstingets styr- och ledningssystem. Genom att sammanföra SLK och dess expertråd med SMR och specialitetsråden i en och samma kunskapsorganisation uppnås bättre samordnad styrning avseende läkemedel i klinisk praxis. Detta innebär att SLL redan 2009 beslöt genomföra de förändringar för bättre samordnad kunskapsstyrning som 2012 föreslås i den så kallade vård- och omsorgsutredningen utredningen Gör det enklare! (13). Landstingsstyrelsen beslutade 2009 att ge landstingsdirektören i uppdrag att utveckla organisationen för kunskapsstyrning, vilket ledde till tillskapandet av Medicinskt Kunskapscentrum (MKC) som bestod av de ihopslagna avdelningarna Läkemedelscentrum och Stöd till kunskapsstyrning tillika med de två sakkunnigstrukturerna. Skapandet av MKC syftade till att öka kvaliteten och verkningsfullt stödja produktion och landstingsledning i arbetet med att ge invånarna i Stockholms län en god och säker vård. MKC:s uppdrag var att stödja landstingets utvecklingsarbete och kunskapsstyrning och ansvara för att stödja all landstingsfinansierad vård så att den fungerade på ett effektivt sätt med hög kvalitet genom att förse vården med evidensbaserade riktlinjer, behandlingsrekommendationer och användarvänliga e-tjänster utifrån aktuellt kunskapsläge. Liknande förändringar har också gjorts i flera andra landsting, bland annat i Västra Götaland och Skåne som ett led i deras utvecklingsarbete (14). Vid årsskiftet överfördes MKC från Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) till Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning (HSNf). Syftet var att ytterligare förbättra och effektivisera kunskapsstyrningen av vården inom SLL genom att i högre utsträckning samla och samordna beställare och ansvariga för den långsiktiga sjukvårdsplaneringen inom HSNf. I juni 2011 inrättades den nya avdelningen Stöd för evidensbaserad medicin av de två enheterna Medicinsk fortbildning och Medicinsk kunskapsproduktion. I samband med organisationsöversynen tydliggjordes kunskapsstyrning och evidensbaserad vård som de viktigaste uppgifterna för avdelningen. Vissa ITfrågor, e-hälsofrågor, förvaltning av tekniskt stöd för kunskapsstyrning (exempelvis databasen för läkemedelsinteraktioner, SFINX) samt analys och uppföljning av läkemedelsanvändning och andra vårddata flyttades från MKC till andra avdelningar inom HSF i samband med den interna omorganisationen inom HSF under Dessa verksamheter finns idag inom avdelningen för E- hälsa och strategisk it samt inom Utvecklingsavdelningen och utgör också en del i den samlade kunskapsstyrningen inom SLL. Sida 19

Kunskapsstyrning inom SLL. Sakkunnigorganisationen och avdelningen Stöd för evidensbaserad medicin Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Kunskapsstyrning inom SLL. Sakkunnigorganisationen och avdelningen Stöd för evidensbaserad medicin Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Kunskapsstyrning inom SLL Sakkunnigorganisationen och avdelningen Stöd för evidensbaserad medicin Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Telefon: 08-737 25 00 Datum: 2012-08-20

Läs mer

Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri.

Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-12-20 p 4 1 (3) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Eva Andersén Karlsson Instruktion för Stockholms läns läkemedelskommitté Ärendebeskrivning Detta ärende berör

Läs mer

SMR Stockholms medicinska råd. Kvalitetssäkrar kunskap i hälso- och sjukvården

SMR Stockholms medicinska råd. Kvalitetssäkrar kunskap i hälso- och sjukvården SMR Stockholms medicinska råd Kvalitetssäkrar kunskap i hälso- och sjukvården FOTO: Oskar Kullander Med kvaliteten i fokus SMR, Stockholms medicinska råd, är en del av sakkunnigstrukturen i Stockholms

Läs mer

Stockholms läns läkemedelskommitté. För en klok läkemedelsanvändning

Stockholms läns läkemedelskommitté. För en klok läkemedelsanvändning Stockholms läns läkemedelskommitté För en klok läkemedelsanvändning 1 Rätt läkemedel i rätt sammanhang Det finns idag ett stort antal läkemedel på den svenska marknaden och många av dem har inneburit fantastiska

Läs mer

Kunskapsstödsutredningen

Kunskapsstödsutredningen Kunskapsstödsutredningen QRC 17 oktober 2016 Bakgrund utredningen Vårt uppdrag Utredningen ska lämna förslag till hur ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås Syftet

Läs mer

Förslag till modell för ökad kvalitet i läkemedelsförskrivning bland privata specialister utan vårdavtal som ersätts enligt nationella taxan

Förslag till modell för ökad kvalitet i läkemedelsförskrivning bland privata specialister utan vårdavtal som ersätts enligt nationella taxan HSN 2009-12-01 P 4 1 (6) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-10-27 HSN 0910-1369 Handläggare: Nils Edsmalm Förslag till modell för ökad kvalitet i läkemedelsförskrivning bland privata specialister

Läs mer

Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015

Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015 Dnr HSS 2015-0008 Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015 Läkemedelskommittén arbetar på uppdrag av hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Enheten för kunskapsstyrning utgör kommitténs administrativa stöd i

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:21 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:2 av Aram El Khoury m.fl. (kd) om farmacevten i vården - sjukvårdsintegrerad farmaci Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Guide till Janusinfo. Läkemedelscentrum

Guide till Janusinfo. Läkemedelscentrum Läkemedelscentrum Läkemedelscentrum i Stockholms läns landsting utvecklar och stödjer sjukvården med kunskap och tjänster som främjar medveten läkemedelsbehandling. Målet är största, möjliga nytta för

Läs mer

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet

Läs mer

(5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN

(5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN 2012-12-17 1 (5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN 2013-2016 2(5) Samverkan för utveckling Direktionen för Norrlandstingens regionförbund har

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5)

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Förslag till läkemedelsstrategi 2008-2012 Föredragande landstingsråd: Birgitta Rydberg ÄRENDET Hälso- och sjukvårdsnämnden har inkommit med förslag till läkemedelsstrategi

Läs mer

Du har nu öppnat en presentation som innehåller:

Du har nu öppnat en presentation som innehåller: Du har nu öppnat en presentation som innehåller: Information och förankringsmaterial avseende utvecklingsfrågor gällande kunskapsstyrning: organisation, aktiviteter och tankar framåt. NSK NSK-S Nuvarande

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

Yttrande över remiss från Sveriges kommuner och landsting om Förslag angående former och inriktning av nationellt samarbete inom ehälsa

Yttrande över remiss från Sveriges kommuner och landsting om Förslag angående former och inriktning av nationellt samarbete inom ehälsa HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-03-27 p 18 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-02-27 HSN 1202-0133 Handläggare: Ewa Printz Kim Nordlander Yttrande över remiss från Sveriges kommuner

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:50 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:6 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om läkemedelsinformation Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet Motionärerna föreslår att

Läs mer

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen Landstingsdirektörens stab 2015-01-09 Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad 2015-01-12 Kristine Thorell Anna Lengstedt Landstingstyrelsen För en bättre läkemedelsanvändning i Landstinget Blekinge Sammanfattning

Läs mer

Jävsregler, praktiska anvisningar och jävsblankett, Läkemedelskommittén i Värmland

Jävsregler, praktiska anvisningar och jävsblankett, Läkemedelskommittén i Värmland Jävsregler, praktiska anvisningar och jävsblankett, Läkemedelskommittén i Värmland Dessa regler och anvisningar riktar sig i första hand till ledamöter i Läkemedelskommittén i Värmland (LKV) och dess terapigrupper.

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Förslag till riktlinjer för arvodering av landstingsövergripande uppdrag

Förslag till riktlinjer för arvodering av landstingsövergripande uppdrag Landstingsstyrelsens förvaltning 2007-03-01 Personaldirektören Utvecklingsdirektören Förslag till riktlinjer för arvodering av landstingsövergripande uppdrag Sammanfattning Landstinget behöver för sin

Läs mer

Överenskommelse inom klinisk forskning och hälsooch sjukvård med Karolinska Institutet

Överenskommelse inom klinisk forskning och hälsooch sjukvård med Karolinska Institutet Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2012-09-19 LS 1203-0501 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 12-10-rs 00010 Överenskommelse inom klinisk forskning och hälsooch sjukvård

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Tilldelande av verksamhetsuppdrag SLL Innovation till Danderyds sjukhus AB

Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Tilldelande av verksamhetsuppdrag SLL Innovation till Danderyds sjukhus AB 1 (2) FÖRSLAG 2013:6 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Tilldelande av verksamhetsuppdrag SLL Innovation till Danderyds sjukhus AB Föredragande landstingsråd: Stig Nyman Ärendebeskrivning Landstingsdirektören

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Christina Lindberg, Jan Olov Strandell 2015-09-29 Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på nationella riktlinjer från 2015 och den utvärdering som Socialstyrelsen

Läs mer

Landstingets strategiska plan med treårsbudget

Landstingets strategiska plan med treårsbudget Landstingets strategiska plan med treårsbudget 2011-2013 Förändringar jämfört 2010-2012 Vissa begreppsförändringar Markerad hållbarhetsdimension Perspektivet Förnyelse borttaget Perspektivens innebörd

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Styrkortens relationer 2006

Styrkortens relationer 2006 VISION VISION VISION VISION VISION Styrkortens relationer 2006 Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Vision Strategier Huvudmannastyrning 3-årsbudget m.m Vision (LF) Strategier (LF) Hälso- och sjukvårds

Läs mer

Stockholms läns landsting 1(2)

Stockholms läns landsting 1(2) Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2013-03-20 LS 1303-0356 Landstingsstyrelsei Ökat landstingsbidrag till hälso- och sjukvårdsnämnden för år 2013 för 4D - ett samverkansprojekt

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Verksamhetsplan 2008

Verksamhetsplan 2008 Verksamhetsplan 2008 Programberedningen Vision Programberedningen ska bidra till att patienters och deras närståendes åsikter och behov förmedlas till landstingsfullmäktige. Beredningen har även ansvar

Läs mer

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Ämnesråd Gert Knutsson Telefon 08-405 33 27 Mobil 070-660 56 50 E-post gert.knutsson@social.ministry.se

Läs mer

Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom

Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom Handläggare: Jörgen Maersk-Möller Anders Fridell PAN 2016-04-12 P 6 1 (6) Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom Ärendet Patientnämnden noterade under 2014 en kraftig ökning

Läs mer

RSK 677-2005. Utvärdering. Enheten för asyl- och flyktingfrågor. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten. Lars Palo

RSK 677-2005. Utvärdering. Enheten för asyl- och flyktingfrågor. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten. Lars Palo RSK 677-2005 Utvärdering Enheten för asyl- och flyktingfrågor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Lars Palo Januari 2007 1. Förutsättningar Den 1 januari 1997 överfördes ansvaret för asylsökandes

Läs mer

Implementering av ny kunskap i Landstinget Kronoberg

Implementering av ny kunskap i Landstinget Kronoberg FoU Kronoberg/Medicinska Kommitten 2011-02-14 Implementering av ny kunskap i Landstinget Kronoberg 1 Inledning I Landstinget Kronobergs policy för forskning och utveckling påtalas bland annat att landstingets

Läs mer

Förslag till ändring i förfrågningsunderlag vårdval specialiserad urologi.

Förslag till ändring i förfrågningsunderlag vårdval specialiserad urologi. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-10-14 1 (6) HSN 2016-0778 Handläggare: Åsa Hertzberg Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-10-25, p [xx] Förslag till ändring i förfrågningsunderlag vårdval

Läs mer

Ledningssystem för samverkan

Ledningssystem för samverkan 1(5) Ledningssystem för samverkan Utgångspunkt/bakgrund Ledningsgruppen för samverkan mellan kommun och landsting (KOLA-gruppen) har på uppdrag av Läns-LAKO att utveckla ett ledningssystem för samverkan

Läs mer

Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta?

Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta? Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta? 14 november 2012 Tony Holm, Sophia Björk, Christian Berne Vad menas då med kunskapsstyrning? Ingen vedertagen

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Högskolan Dalarna Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

Socialstyrelsens arbete med stöd till implementering. Ulrika Freiholtz Ragnhild Mogren

Socialstyrelsens arbete med stöd till implementering. Ulrika Freiholtz Ragnhild Mogren Socialstyrelsens arbete med stöd till implementering Ulrika Freiholtz Ragnhild Mogren Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80% av det planerade förändringsarbetet efter 3 år Utan sådan

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande

Läs mer

Fördelning av medel från Sveriges Kommuner och Landsting för förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa

Fördelning av medel från Sveriges Kommuner och Landsting för förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-04-18 1 (5) HSN 1512-1458 Handläggare: Anne Siltamäki Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-05-24, p 5 Fördelning av medel från Sveriges Kommuner och

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Sverige behöver en öppen teknisk lösning för kunskaps- och beslutsstöd inom hälso- och sjukvård!

Sverige behöver en öppen teknisk lösning för kunskaps- och beslutsstöd inom hälso- och sjukvård! Sverige behöver en öppen teknisk lösning för kunskaps- och beslutsstöd inom hälso- och sjukvård! Det behövs en nationell satsning på en gemensam plattform som möjliggör att kunskaps- och beslutsstöd på

Läs mer

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 2010-12-08 HSN förvaltning Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 Mål med utvecklingsarbetet Målet för utvecklingsarbetet är att den missbruks-

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

Förfrågningsunderlag för vårdval av tjänster inom klinisk neurofysiologi

Förfrågningsunderlag för vårdval av tjänster inom klinisk neurofysiologi Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-10-22 1 (5) HSN 1112-1505 Handläggare: Pernilla Andersson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-11-19, p 4 Förfrågningsunderlag för vårdval av tjänster

Läs mer

Utbildningsdag landstingsfullmäktige 17 oktober Nya organisationen vad är nytt?

Utbildningsdag landstingsfullmäktige 17 oktober Nya organisationen vad är nytt? Utbildningsdag landstingsfullmäktige 17 oktober 2013 Nya organisationen vad är nytt? Hans Rönnkvist, biträdande landstingsdirektör Innehåll - Styr- och ledningsmodell - Varför omorganiserar landstinget?

Läs mer

Läkemedel - trender och utmaningar

Läkemedel - trender och utmaningar Läkemedel - trender och utmaningar Landstingsfullmäktige utbildning 16 april 2015 Anders Bergström Läkemedelschef anders.bergstrom@nll.se Läkemedel Förebygga Bota Kompensera Lindra Läkemedel och lagstiftningen

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

ST i vårdval. Framtidens specialistläkare den 4 september 2014

ST i vårdval. Framtidens specialistläkare den 4 september 2014 ST i vårdval Framtidens specialistläkare den 4 september 2014 Bakgrund Förändringar i sjukvårdens organisation påverkar FOU. Vårdval är en aspekt i denna process Olika faktorer bakom förändring Befolkningsökning

Läs mer

Principer för ny tjänstemannaorganisation under landstingsstyrelsen med anledning av den nya politiska organisationen

Principer för ny tjänstemannaorganisation under landstingsstyrelsen med anledning av den nya politiska organisationen Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-01-21 LS 1411-1350 Landstingsstyrelsen Principer för ny tjänstemannaorganisation under landstingsstyrelsen med anledning av den

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Förlängning/ingående av avtal om tjänster inom klinisk laboratoriemedicin

Förlängning/ingående av avtal om tjänster inom klinisk laboratoriemedicin Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-04-27 1 (5) HSN 1504-0518 Handläggare: Alexandra Solivy Hälso- och sjukvårdsnämnden, 2015-06-02, p 14 Förlängning/ingående av avtal om tjänster inom

Läs mer

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Bilaga till beslutsunderlag för Region Jönköpings län att införa standardiserat vårdförlopp i cancervården enligt överenskommelse

Läs mer

Nordöstra läkemedelskommittén 2009-02-03. Verksamhetsplan för Stockholms Nordöstra läkemedelskommitté 2009

Nordöstra läkemedelskommittén 2009-02-03. Verksamhetsplan för Stockholms Nordöstra läkemedelskommitté 2009 Nordöstra läkemedelskommittén 2009-02-03 Verksamhetsplan för Stockholms Nordöstra läkemedelskommitté 2009 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 2 Uppdrag... 2 Kommitténs särprägel/specialområde/styrkor...

Läs mer

Strategi för arbete med IT-frågor och ehälsa inom Stockholms läns landsting

Strategi för arbete med IT-frågor och ehälsa inom Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning 1 (9) Strategi för arbete med IT-frågor och ehälsa inom Stockholms läns landsting Beslutad av landstingsfullmäktige 2012-03-20 Målet för strategi för arbete med IT-frågor

Läs mer

Svar på förfrågan från socialdepartementet angående patientmaktsutredningen

Svar på förfrågan från socialdepartementet angående patientmaktsutredningen Förvaltningschef Staffan Blom PaN 2013-03-12 P 8 Dnr A1302-00047-30 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-27 Svar på förfrågan från socialdepartementet angående patientmaktsutredningen Ärendet Patientnämnden har mottagit

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2007:37 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:17 av Andres Käärik och Maria Wallhager (fp) om försök med utökad förskrivningsrätt för distriktssköterskor Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören medicinska ledningsuppdrag Version: 1 Ansvarig: Landstingsdirektören 2(8) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2011-10-18 Nyutgåva Landstingsdirektören 2011-10-18 3(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13 Dnr 15LS1947 BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort

Läs mer

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Förslag till myndighetsövergripande handlingsplan Karin Carlin 2015-03-13 1 Tvärsektoriell handlingsplan Sid 2. Bakgrund Förslag till Svensk handlingsplan

Läs mer

SBU:s roll i regional kunskapsstyrning. Måns Rosén SBU

SBU:s roll i regional kunskapsstyrning. Måns Rosén SBU SBU:s roll i regional kunskapsstyrning Måns Rosén SBU SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvården SBU har till uppgift att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya metoder ur ett medicinskt,

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Återföring beredningarna

Återföring beredningarna Återföring beredningarna Sunderby Folkhögskola 12 mars 2009 Rubrik KUNSKAPSBILDNING Ulf Bolsöy överläkare medicin Gve Mats Weström chefläkare primärvård Kunskapssystemet Patientsäkerhet Hälso- och sjukvårdsenheten

Läs mer

Ledningssystem för samverkan inom regionens och kommunernas hälsa, vård och omsorg

Ledningssystem för samverkan inom regionens och kommunernas hälsa, vård och omsorg 2016-02-04 1(6) Ledningssystem för samverkan inom regionens och kommunernas hälsa, vård och omsorg Där invånarna behöver oss tillsammans! Utgångspunkt/bakgrund Ledningssystemet för samverkan tar sin utgångspunkt

Läs mer

Bilaga 14 1 (1) Datum 2015-09-29 Uppdragsbeskrivning kanslifunktion för samverkansnämnden Uppdrag Samordna och administrera samverkansnämndens sammanträden inklusive tjänstemannaberedningar. Administrera

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa HSN 2010-01-26 P 16 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-12-01 Handläggare: Elisabet Erwall Gunnel Andersson Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad

Läs mer

2016-01-01 2016-12-31

2016-01-01 2016-12-31 1 (6) Avtalsnummer: 55807407 Dnr: HSN 2015-708 Överenskommelse mellan Region Östergötland, Hälso- och sjukvårdsnämnden och Centrum för Hälso- och Vårdutveckling 2016-01-01 2016-12-31 2 (6) Avtalsnummer:

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Ordnat införande i samverkan

Ordnat införande i samverkan Ordnat införande i samverkan SAMMANFATTNING SLUTRAPPORT FRÅN NATIONELLA LÄKEMEDELSSTRATEGIN DELPROJEKT 6.1 Ordnat införande i samverkan 1 Bakgrund, målsättningar och förutsättningar Projektet Ordnat Införande

Läs mer

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Monica Jonsson Regionförbundet Uppsala län 018 18 21 09 monica.jonsson@regionuppsala.se Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Representanter från landstinget och länets kommuner på ledningsnivå

Läs mer

Från ekonomistyrning till kunskapsstyrning

Från ekonomistyrning till kunskapsstyrning Från ekonomistyrning till kunskapsstyrning Sven Oredsson Medicinsk rådgivare Enh för kunskapsstyrning Region Skåne -Maciej Zaremba Produktivitet - effektivitet RESURSER PRESTATIONER KVALITET VÅRDRESULTAT

Läs mer

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN NÄMND (VÅRDGIVARE), LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE

Läs mer

Etablerande av ett regionalt kunskapscentrum för patologi/cytologi i Stockholms läns landsting Region Gotland (RKC)

Etablerande av ett regionalt kunskapscentrum för patologi/cytologi i Stockholms läns landsting Region Gotland (RKC) 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2015-05-04 HSN 1411-1527 HSN Handläggare: Gunnel Blomgren Jan Forslid Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-06-02, p 10 Etablerande av ett regionalt kunskapscentrum för

Läs mer

Evidensbaserad praktik. Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa

Evidensbaserad praktik. Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa Evidensbaserad praktik 2016 04 23 Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa Evidensbaserad medicin EBM David Sackett läkare vid McMaster University

Läs mer

Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015

Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015 Christina Lindberg, Hanna Höghielm 2016-04-06 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens

Läs mer

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring Delprojekt 3.3. i Nationella läkemedelsstrategin Sevim Barbasso Helmers 2014-03-26 Socialstyrelsen i samverkan med berörda

Läs mer

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025 I ~ II Landstinget DALARNA Central förvaltning Ledningsenhet nllagra AU 6 3;lA BESLUTSUNDERLÄG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Datum 2013-05-06 Sida 1 (2) Dnr LD11/01660 Uppdnr 522 2013-05-06 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister

Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister 1.1 God samverkan med industrin leder till bättre vård I Sverige förekommer

Läs mer

Förfrågningsunderlag för vårdval specialiserad neurologi i öppenvård

Förfrågningsunderlag för vårdval specialiserad neurologi i öppenvård Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-10-14 1 (5) HSN 1109-0965 Handläggare: Irma Johansson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-11-19, p 3 Förfrågningsunderlag för vårdval specialiserad

Läs mer

Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB

Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB HSN 2010-11-23 p 3 1 (7) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2010-11-19 Handläggare: Anders Nettelbladt Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB Ärendebeskrivning Vårdavtalet

Läs mer

Landstingsstyrelsen

Landstingsstyrelsen Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1(4) 2011-08-17 LS 1105-0839 Ankom Stockholms läns landsting Dnr: 2011-08- 1 7 Landstingsstyrelsen (LANDSTINGSSTYRELSEN 1 1-08- 1 7 * 0 2 3

Läs mer

Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015

Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015 Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Inledning Staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:8 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:13 av Lena-Maj Anding m.fl. (mp) om fysisk aktivitet på recept, FaR Föredragande landstingsråd: Birgitta Rydberg Ärendet Motionärerna

Läs mer

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-27 1 (5) HSN 0908-0737 Handläggare: Andreas Falk Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-03-04, P 7 Förlängning av avtal om lokal psykiatrisk öppenvård

Läs mer