Ärende Beteckning Förslag. 1. Val av justerare och tid för justering Digital justering , Lisa Andersson (M) FG/2016:106 FG/2016:45

Transkript

1 KLLELSE/UNDERRÄTTELSE Upprättad Nämnden för Förskola & Grundskola Sammanträde klockan 17:00 Kungsbackarummet Ärende Beteckning Förslag 1. Val av justerare och tid för justering Digital justering , Lisa ndersson (M) 2. Smittskyddsarbete inom Förskola & Grundskola. Utbildning Kl Karin Truedsson, smittskyddssköterska Lotta Lagerqvist, vårdcentralschef Fjärås Paus 3. Reviderad delegeringsförteckning FG Kl Åsa Fri, jurist 4. JO begäran om yttrande. Dnr Sekretessärende Kl Åsa Fri, jurist FG/2016:49 FG/2016:106 FG/2016:45 Informationen noteras till protokollet. Nämnden antar den reviderade delegeringsförteckningen för Förskola & Grundskola. Hanna Leissner Förskola & Grundskola Direkt: Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon:

2 KUNGSBCK KOMMUN 2 (2) Ärende Beteckning Förslag 5. Skolverkets riktmärke om barngruppens storlek plan för utredning för Förskola & Grundskola. Kl nnika Lovén Samuelsson, verksamhetskontroller 6. Lärarförbundets enkätundersökning. Information Kl nnika Lovén Samuelsson, verksamhetskontroller 7. Effektivare lokalanvändning i skolan. Plan för utredning för Förskola & Grundskola. Kl Direktiv i nämndbudget Sammanställning av skolors intresse att delta i försöksverksamhet med betyg från åk 4 Kl Magnus Fogelblad, verksamhetskontroller 9. Konsekvensanalys av budget Kl nmälan av delegeringsbeslut 11. Förvaltningschefen informerar FG/2016:59 FG/2016:68 FG/2016:60 FG/2016:62 FG/2016:87 Nämnden för Förskola & Grundskola godkänner planen för utredning om barngruppernas storlek och kvalité i förskolan. Informationen noteras till protokollet. Nämnden godkänner planen för utredning om effektivare lokalanvändning Nämnden för Förskola & Grundskola godkänner genomförd kartläggning och noterar informationen till protokollet. Informationen noteras till protokollet. nders Ekström Ordförande Hanna Leissner Sekreterare

3 Datum Diarienummer FG/2016:49 Information om rutiner för smittskyddsarbete rbetsutskottet har hanterat en inkommen skrivelse om hur kommunen arbetar med smittskydd. Förskola & Grundskolas verksamhetschef för medicinska och psykologiska delen av elevhälsan lämnar nedanstående svar. Om vårdcentralen upptäcker ett barn eller ungdom med smittsam TBC i våra skolor eller förskolor blir hen snabbt omhändertagen. Smittskyddsläkaren för Halland kontaktas och är den som ger råd och direktiv för smittspårning och provtagning på alla som har haft nära kontakt (både i skolan och på boendet). Han ger samtidigt råd och direktiv till kommunen/skolorna enligt smittskyddslagen. Det är viktigt att veta att de flesta som får diagnosen TBC har en latent sjukdom som inte är smittsam. För smitta krävs nära och långvarig kontakt, som i det egna hushållet. Folkhälsomyndigheten skriver: Fler fall av tuberkulos men ingen ökad smittspridning. Under 2015 anmäldes totalt 835 nya fall av tuberkulos i Sverige. Det är en ökning med 22 procent jämfört med De flesta har smittats i andra länder och smittspridningen i Sverige har inte ökat. Länk till Folkhälsomyndigheten rapport Låg risk för smittspridning kopplat till flyktingsituationen. Fjärås vårdcentral är den vårdcentral som gör hälsoundersökning för nyanlända och som i sin tur kopplar in samhällsansvarig (närmaste) vårdcentral, infektionskliniken på Halmstads sjukhus och vid behov smittskyddsläkaren om någon elev visar sig ha behov av ytterligare sjukvård. Målet är att detta ska ske så snart som möjligt efter ankomst och barn prioriteras. Personalen på boendena har regelbunden kontakt med vårdcentralerna om något barn inte mår bra. nsvarig sjuksköterska för hälsokontrollerna har varit på Förskola & Grundskolas skolsjuksköterskegrupp och informerat om sitt arbete. Besök från smittskydds- sköterskan eller -läkaren till skolsköterskegruppen är planerad för information om och utredningsgången för de vanligaste smittsamma sjukdomarna som nyanlända kan ha. Förskola & Grundskola Åsa Bergström asa.bergstrom@kungsbacka.se / Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

4 Människor på flykt En riskbedömning av smittspridning Reviderad version

5 Denna version har reviderats enligt följande: Sid. 5. Informationen i andra stycket under tabellen har kompletterats Sid. 5 och 6. Termen anläggningsboende har ändrats till asylboende Denna titel kan laddas ner från: Citera gärna Folkhälsomyndighetens texter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd att använda dem. Folkhälsomyndigheten, 2015.

6 Bedömning av risk för smittspridning till svensk befolkning Folkhälsomyndigheten har gjort en bedömning om tillströmningen av flyktingar utgör en risk för smittspridning av infektionssjukdomar till befolkningen i Sverige. Myndighetens samlade riskbedömning för smittspridning värderas till låg för relevanta sjukdomar (se tabell 1 och 2). De nuvarande flyktingströmmarna utgör alltså låg risk för utbrott av infektionssjukdomar till befolkningen i Sverige. nalysen utgår ifrån dokument från ECDC (ECDC Technical Document, Infectious diseases of specific relevance to newly arrived migrants in the EU/EE, 2015) och WHO (WHO online Q&, Frequently asked questions on migration and health, 2015). Svenska data till analysen är hämtade från falldatabasen Sminet och Folkhälsomyndighetens verktyg för riskvärdering, formulär för snabba riskvärderingar. Formuläret för snabba riskvärderingar är modifierat från ECDC:s Operational guidance on rapid risk assessment methodology. Flyktingar från Syrien, Irak, fghanistan För närvarande flyr ett stort antal människor undan krig och konflikter. I slutet av september 2015 sökte omkring 1000 flyktingar asyl i Sverige varje dag och prognosen är att inströmningen fortsätter i samma takt under Människor flyr till Sverige från många regioner men majoriteten av de asylsökande flyktingarna har under 2015 flytt ifrån Syrien, Irak och fghanistan. Dessa länder har varit drabbade av krig under flera år vilket fått till följd att en stor del av samhällets funktioner, t ex hälso- och sjukvård, inte fungerar väl. Förekomst av infektionssjukdomar i Syrien, Irak, fghanistan Förekomsten av smittsamma sjukdomar bland flyktingar vid ankomsten till Sverige påverkas av närvaron av sjukdomen i ursprungslandet samt risker människor utsätts för under flykten till Sverige. För flera infektionssjukdomar är förekomsten ungefär densamma i Syrien, Irak och fghanistan som i Sverige. Syrien och Irak har haft väl fungerande sjukvård och relativt hög vaccintäckning i landet. Den nuvarande krigssituationen kan ha fått till följd att vissa sjukdomar blivit vanligare på grund av dåliga levnadsförhållanden och otillräcklig sjukvård. Detta kan inte alltid rapporteras och konsekvenserna är svåra att bedöma. Variationer inom länderna är ofta stora och de människor som har flytt kan också ha lägre förekomst av infektionssjukdomar än genomsnittet i landet eftersom de har varit friska nog att ge sig av. nalysen kan alltså ge en bild av risken i gruppen som helhet men skillnaderna mellan olika personer är stora vilket bedömning av enskilda individer behöver ta hänsyn till. 3

7 Tabell 1 redovisar fakta om infektionssjukdomar och epidemiologisk information, där det finns tillgängligt från flyktingländerna. Epidemiologiska data kan vara osäkra på grund av bristfällig övervakning. Sjukdom Förekomst Indikator Tuberkulos (1) Hiv (2) Hepatit B (3) Hepatit C (4) Syrien, Irak: Låg fghanistan: Hög (189) Syrien, Irak: Låg fghanistan: N Syrien: Mellan Irak: Låg fghanistan: Hög (10,5 %) Syrien, Irak och fghanistan: Mellan (3,4-3,6 %) Incidens / Incidens / Prevalens % Prevalens % Mässling (5) Syrien 2014: 2,68 Irak 2014: 3,02 fghanistan 2014: 1,75 Polio (6) Syrien 2014: 0 Irak 2014: 2 fghanistan 2014: 28 Incidens / ntal fall Difteri (7) Syrien 2014: N Irak 2014: 5 fghanistan 2014: 0 ntal fall Tyfoidfeber Syrien, Irak och fghanistan: ja Förekomst 1.WHO Global tuberculosis report Unaids Country reoort Prevalence of chronic hepatitis B among foreign-born persons living in the United States by country of origin. Kowdley Hepatology Global epidemiology and genotype distribution of the hepatitis C virus infection. Hanafiah Hepatology WHO vaccine-preventable diseases: monitoring system global summary. Det finns ingen tillförlitlig data att tillgå om antimikrobiella resistensnivåer i hemländerna men provtagning för resistenta bakterier rekommenderas vid sjukhusvård, i enlighet med gällande rutiner. Innebär situationen en risk för spridning av infektionssjukdomar i Sverige? Bedömningen om flyktinginflödet utgör en risk för smittspridning av infektionssjukdomar är en sammanvägning av sannolikheten för och konsekvensen av eventuell smittspridning. Risken påverkas av eventuella preventiva åtgärder för smittspridning. Bedömningen har kompletterats med data för rapporterade fall av de infektionssjukdomar som har flertalet utlandsfödda bland anmälningar i Sverige (falldatabasen Sminet). 4

8 Tabell 2: Folkhälsomyndighetens värdering av risk för smittspridning till befolkningen i Sverige. Risk har värderats efter skalan mycket låg till extremt hög. Där relevanta preventiva åtgärder finns i Sverige redovisas dessa. Sjukdom Risk Befintliga preventiva åtgärder Tuberkulos Låg När relevant: IGR/PPD-provtagning i hälsoundersökning för migranter. Tuberkulos barn Låg När relevant: IGR/PPD-provtagning. Vid behov erbjudande om vaccination enligt nationella barnvaccinationsprogrammet. Hiv Låg Provtagning i hälsoundersökning för migranter. Hepatit B Låg Provtagning i hälsoundersökning för migranter. Vid behov erbjudande om vaccination enligt riskgrupp. Hepatit B barn Låg Provtagning i hälsoundersökning för migranter. Vid behov erbjudande av vaccination enligt nationella barnvaccinationsprogrammet. Hepatit C Låg När relevant: Provtagning i hälsoundersökning för migranter. Mässling Låg Efter individuell riskbedömning eventuellt rekommendation om kompletterande vaccination. Mässling barn Låg Individuell bedömning och vid behov erbjudande om vaccination enligt nationella barnvaccinationsprogrammet. Polio Låg För barn: Individuell bedömning och vid behov erbjudande om vaccination enligt nationella barnvaccinationsprogrammet. Difteri Låg För barn: Individuell bedömning och vid behov erbjudande om vaccination enligt nationella barnvaccinationsprogrammet. Tyfoidfeber Låg För asylsökande flyktingar som bor på asylboende kan risken för smittspridning av infektionssjukdomar vara högre på boendet. Ovaccinerade barn som har nära kontakt kan till exempel smittas av mässling eller hepatit B. Tuberkulos kan spridas mellan nära familjemedlemmar och barn. tt leva tätt ihop och dela hygienutrymmen och kök kan medföra spridning av mag- och tarminfektioner och skabb eller löss. I Sverige har sporadiska fall av hepatit diagnosticerats bland flyktingar. För att minska risker för smittspridning i trångbodda miljöer krävs möjligheter till att upprätthålla en god hygien. Bedömning Folkhälsomyndigheten har bedömt att det aktuella flyktinginflödet till Sverige utgör en låg risk för smittspridning till svensk befolkning av ett antal relevanta infektionssjukdomar. Riskbedömningen förutsätter att de befintliga preventiva åtgärderna uppfylls, framför allt tidiga hälsoundersökningar för asylsökande. För några av infektionssjukdomarna (tuberkulos, hiv, hepatit B och hepatit C) utgör utlandsfödda personer majoriteten av de fall som anmäls i falldatabasen. Även för 5

9 dessa sjukdomar värderas risken för smittspridning till svensk befolkning som låg även om det vid ett fåtal tillfällen har förekommit smittspridning av tuberkulos, framför allt inom barngrupper. De nuvarande flyktingströmmarna utgör alltså en låg risk för utbrott av infektionssjukdomar till befolkningen i Sverige. Den speciella situationen på asylboenden gör att det är viktigt att vaccinationer och andra preventiva åtgärder genomförs så snart som möjligt och att man är uppmärksam på symtom som kan tyda på smittspridning av infektionssjukdomar i denna typ av boende. Det är särskilt viktigt att barn under 6 år från Syrien, Irak och fghanistan prioriteras för hälsoundersökning och vaccination. Om man inte har klara hållpunkter för att barnet är vaccinerat rekommenderas att börja om från början. Vaccinationsbedömning och vaccination bör erbjudas enligt de nationella vaccinationsprogrammen. Det finns ingen tillförlitlig data att tillgå om antimikrobiella resistensnivåer i hemländerna och det är därför svårt att genomföra en strukturerad riskvärdering. Erfarenheter av ett stort antal resenärer till och från länder med osäkra eller höga antimikrobiella resistensnivåer talar för att risken för vidare smittspridning av resistenta bakterier i Sverige utanför sjukvården är liten. Provtagning för resistenta bakterier bör på grund av den höga risken i sjukvården alltid övervägas och rekommenderas vid sjukhusvård, i enlighet med gällande rutiner. Folkhälsomyndigheten följer utvecklingen av situationen noggrant både i Sverige och via internationella kontakter. Myndigheten har under hösten 2015 även tagit fram en vägledning till vården angående olika preventiva åtgärder under flyktingmottagandet och en rekommendation till hälso- och sjukvården om vaccinationer till människor på flykt.

10 Folkhälsomyndigheten har gjort en bedömning om tillströmningen av flyktingar utgör en risk för smittspridning av infektionssjukdomar till befolkningen i Sverige. Myndighetens samlade riskbedömning för smittspridning värderas till låg för relevanta sjukdomar. De nuvarande flyktingströmmarna utgör alltså låg risk för utbrott av infektionssjukdomar till befolkningen i Sverige Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling. Solna Nobels väg 18, SE Solna Östersund Forskarens väg 3, SE Östersund.

11 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer FG/2016:106 Nämnden för Förskola & Grundskola Reviderad delegeringsförteckning för nämnden för Förskola & Grundskola Förslag till beslut Nämnden antar den reviderade delegeringsförteckningen för Förskola & Grundskola. Sammanfattning Nämndens delegeringsförteckning behöver ändras så att det framgår att socialsekreterare inom förvaltningen för Individ & Familj, nämnden för Individ & Familj, beslutar i ärenden om korttidstillsyn för elever och att endast nämnden får besluta om yttranden till Justitieombudsmannen. Vad som är verkställighet respektive delegering vid placering på skolenhet behöver förtydligas. För att förenkla hanteringen bör förvaltningschefen ha rätt att vidaredelegera vissa ekonomiärenden till ekonomichefen och vissa personalärenden till personalchefen. Föreslagna ändringar har markerats i förslaget till reviderad delegeringsförteckning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Förslag till reviderad delegeringsförteckning Beslutet skickas till Insidan/K Fredberg nette Liedström Hjorth Förvaltningschef Förskola & Grundskola Åsa Fri Jurist asa.fri@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

12 Delegeringsförteckning Delegeringsförteckning Nämnden för Förskola & Grundskola nämnden för Förskola & Grundskola Dnr FG/2016:106 1

13 Delegeringsförteckning Innehåll 1 Inledning 3 2 Ersättare vid ordinarie delegats frånvaro 7 3 Förkortningar 8 4 Delegerad beslutanderätt - Verksamhet 9 B llmänt 16 C Ekonomi 19 D Personal 23 Namnlista över delegater 26 2

14 Delegeringsförteckning 1 Inledning Kommunstyrelsen har den 17 mars 2015 beslutat om en gemensam mall för delegeringsförteckning som ska användas av alla nämnder. Enligt mallen ska delegering inom ekonomi, personal och vissa allmänna områden såsom utlämnande av allmänna handlingar vara likadana för alla nämnder. Till mallen har kommunstyrelsens förvaltning upprättat Regler kring delegering i syfte att skapa en enad tillämpning i kommunen av regelverket kring delegering. Med delegering avses att nämnden överför självständig beslutanderätt till delegaten vilket innebär att delegaten får i uppdrag att på nämndens vägnar fatta beslut i vissa ärenden. Nämndens rätt att delegera Nämnden för Förskola & Grundskolas ansvar och uppgifter redovisas i nämndens reglemente. Kommunfullmäktige har gett nämnden i uppdrag att bedriva kommunens verksamhet inom förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, inklusive barnhälsa och elevhälsa enligt skollagen samt korttidstillsyn enligt lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade (LSS). Nämnden är skyldig att verkställa de beslut som kommunfullmäktige har beslutat och se till att nämndens beslut ryms inom tilldelad budget samt att lagar, avtal och anvisningar följs. Nämnden ska även följa de mål, riktlinjer, principer, reglementen m.m. som kommunfullmäktige har fastställt. Ärenden som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen som helhet ska enligt kommunallagen beslutas av kommunfullmäktige. Exempelvis innefattar detta kommunens mål, riktlinjer, principer för kommunen och kommunbudget samt övergripande taxor. Kommunen, företrädd av nämnden, har enligt 2 kap. 8 skollagen och 6 kap. 7 kommunallagen det yttersta ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med de lagar och föreskrifter som reglerar verksamheten, det s.k. huvudmannaansvaret. Det innebär att nämnden ansvarar för att följa upp att verksamheten följer nämndens mål och lagstiftningens krav. Detta ansvar får inte delegeras. Nämndens ärendetyper mål, riktlinjer, interna kontroller och återrapportering av beslut fattade efter delegering är en del av fullgörandet av detta ansvar. I övrig får nämnden, med vissa undantag, inom sitt verksamhetsområde såsom det anges i nämndens reglemente, delegera beslutanderätten i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Delegering får ske till utskott, ledamot eller ersättare samt till anställd i kommunen (6 kap. 33 kommunallagen). Blandad delegering (till förtroendevald eller tjänsteman) är inte tillåten. Delegation får inte ske till två anställda eller förtroendevalda att tillsammans besluta. 3

15 Delegeringsförteckning Ärenden som inte får delegeras I följande slag av ärenden får nämnden enligt 6 kap. 34 kommunallagen inte delegera beslutanderätten: - Ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, t.ex. policys, strategidokument och handlingsplaner av betydelse för verksamhetens mål, inriktning och kvalitet, beslut om nämndsbudget och årsredovisning tillsammans med framställning om resultatdisponering, underlag till kommunbudget med framställan om ramförändring, taxeliknande ärenden som beslut om interkommunala ersättningar mellan och andra kommuner samt fastställande av bidragsnivåer till fristående verksamheter. - Framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet har överklagats - Ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, t.ex. vitesförelägganden - Vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter. Vidaredelegering och utövande av delegeringsrätt Om nämnden beslutar, får förvaltningschefen vidaredelegera sin beslutanderätt åt annan anställd i kommunen. Denne får inte i sin tur vidaredelegera till annan. Beslut som fattas på delegation får samma rättsverkan som om nämnden själv hade fattat beslutet. Vid utövande av delegerad beslutanderätt gäller att - mål, riktlinjer och policys ska följas, - lagar, avtal och anvisningar ska följas, samt - beslut ska rymmas inom tilldelad budget. Ärenden som har delegerats ska överlämnas till nämnden för beslut av nämnden om ärendet är av principiell beskaffenhet. Nämnden är, utan hinder av att beslutanderätten har delegerats, alltid oförhindrad att ta upp ett ärende till eget avgörande. Den som tillagts beslutanderätten ska underrättas om detta i förväg. Beslut som redan har fattats med stöd av delegering får inte ändras eller prövas av nämnden. Förvaltningschefen får förbehålla sig beslutanderätten i ett visst ärende eller i en viss typ av ärenden som har vidaredelegerats. Den som tillagts beslutanderätten ska underrättas om detta i förväg. Delegerad beslutanderätt får inte utövas i ärende som rör beslutsfattarens egna personliga förhållanden eller där i annat fall jäv föreligger (6 kap. 24 kommunallagen). Det är i första hand den jävige själv som ska tillkännage att jäv föreligger. I sådana fall övergår beslutanderätten till den som givit delegationen. 4

16 Delegeringsförteckning nmälan och redovisning av delegeringsbeslut Beslut som fattats med stöd av delegering ska anmälas skriftligen till nämnden på bifogad mall inom fyra veckor eller genom anmälan av delegeringsbeslut i ärendehanteringssystemet LEX. Vid vidaredelegering ska beslutet på motsvarande sätt anmälas till förvaltningschefen. Verkställighet Gränsen för vad som är beslut som får delegeras och vad som är verkställighet kan vara svår att dra. Beslut i ärenden som är reglerade på sådant sätt att det saknas utrymme för självständiga bedömningar är att betrakta som verkställighet och fattas utan formell delegering, t.ex. beslut om utbetalningar av grundbelopp till fristående verksamhet beräknat utifrån de av nämnden beslutade grundbeloppen. Beslut om tilldelning av Lära för livet-priset fattas av ordföranden och är verkställighet. Fastställande av turordning till ungdomsnämnd görs av förvaltningschefen och är verkställighet. Rektorers och förskolechefers ansvar direkt med stöd av skollagen och andra författningar En stor del av nämndens verksamhetsområde regleras av skollagen. Enligt 2 kap. 9 och 10 skollagen ansvarar rektor respektive förskolechef för sin enhets inre organisation och fattar alla beslut hänförliga till detta. Detta innefattar även fritidshemmen. Beslutanderätten i dessa frågor följer direkt av lagen och utgör inte en av nämnden delegerad beslutanderätt. Nämnden får inte i sådana frågor fatta beslut i rektorns eller förskolechefens ställe eller överlåta det till någon annan. Exempel på sådana beslut är placering av barn och elever, fördelning av barn och elever på klasser och grupper, fastställande av schema för undervisningen och beslut i fråga om enhetens personals kompetensutveckling. Ett annat exempel på verkställighet är placering av barn i annan pedagogisk omsorg. Även beslut om förkortad uppsägningstid avseende plats i förskola, fritidshem eller pedagogisk omsorg är verkställighet och fattas av förskolechef/rektor. Rektorer och förskolechefer har rätt att delegera vissa uppgifter i skollagen som det enligt skollagen är rektors eller förskolechefs ansvar att besluta om, såvida det inte uttryckligen anges i skollagen att rektorn inte får delegera sin beslutanderätt i ett visst ärende. Rektorernas och förskolechefernas delegeringsrätt hanteras inte i detta dokument, som endast rör nämndens delegering. Särskilt om elevhälsans medicinska och psykologiska del Nämndens förordnande av en ansvarig verksamhetschef för elevhälsans medicinska och psykologiska del (Vc HSL) innebär att Vc HSL har rätt att vidta åtgärder på nämndens vägnar inom verksamhetsområdet för elevhälsans medicinska och psykologiska del i enlighet med nämndens förordnande. Budgetansvar Enligt s ekonomistyrningsprinciper innebär budgetansvaret ett ansvar för att verksamheten planeras och genomförs inom fastställda ramar för att nå uppsatta mål. Genom beslut om nämndsbudget fastställer nämnden fördelning av 5

17 Delegeringsförteckning budgetmedlen på verksamhetsnivå för de pedagogiska enheterna, grundbelopp för de fristående verksamheterna och i egen regi. Med budgetansvaret följer rätten att fatta inköpsbeslut i enlighet med gällande attestrutiner. 6

18 Delegeringsförteckning 2 Ersättare vid ordinarie delegats frånvaro Ersättare för nämndens ordförande Vid förfall för ordförande inträder förste vice ordförande, om inte annat anges. Om förste vice ordförande har förfall inträder 2:e vice ordförande. Vid ersättare för förvaltningschef Vid förfall för förvaltningschefen inträder den person som är utsedd till förvaltningschefens ersättare eller ställföreträdare. Vid förfall för övriga delegater 1) annan delegat om det finns flera angivna. Vem som tar över beslutanderätten ska framgå av ärendet och registreras i ärende-/verksamhetssystemet. 2) vikarie/ställföreträdare, vilket ska framgå av ärendet och registreras i ärende- /verksamhetssystemet. 3) ordinarie delegatens/vikariens/ställföreträdarens chef, vilket ska framgå av ärendet och registreras i ärende-/verksamhetssystemet. I samtliga fall finns alltid möjligheten att återlämna delegationen till den som givit delegationen. Ersättare för delegat bör inte besluta i viktiga ärenden om beslutet, utan större nackdel, kan vänta till dess att ordinarie delegat återkommit. 7

19 Delegeringsförteckning 3 Förkortningar B U Ec FV Ekch FC Fch FG FvL SS IF HSL JO OSL Ordf KL LS LSS Pch R SL Skolf UL SS Vc Vc HSL Vc P Vc PE Vc U llmänna bestämmelser, kollektivavtal rbetsutskottet Enhetschef fristående verksamheter Ekonomichef Förvaltningschef Förskolechef Förskola & Grundskola förvaltningslagen socialsekreterare Barn, LSS/SoL, förvaltningen för Individ & Familj hälso- och sjukvårdslagen Justitieombudsmannen offentlighets- och sekretesslagen Ordförande för nämnden för Förskola & Grundskola kommunallagen lagen om anställningsskydd lagen om särskilt stöd och service Personalchef rektor skollagen skolförordningen utvecklingsledare särskola verksamhetschef administration verksamhetschef enligt hälso- och sjukvårdslagen ansvarig för den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan verksamhetschef planering verksamhetschef pedagogisk enhet verksamhetschef utveckling 8

20 Delegeringsförteckning 4 Delegerad beslutanderätt - Verksamhet Nr Delegeringens omfattning Delegerat till Med rätt att vidaredelegera till Lagrum nmärkning 1 Beslut och åtgärder rörande huvudmannens ansvar för verksamhetens innehåll Mottagande av R:s/Fch:s anmälan om upplevd kränkande behandling Beslut i ärende som har utretts inom FG:s klagomålshantering på huvudmannanivå, inklusive beslut om åtgärder på huvudmannanivå i sådana ärenden FC Vc PE 6 kap. 10 SL FC 4 kap. 7-8 SL R/Fch ansvarar för att utreda upplevd kränkande behandling och vidta erforderliga åtgärder inom ramen för verkställighet. Vc PE ansvarar för att vid behov vidta motsvarande verkställighetsåtgärder i form av utredning och åtgärder på huvudmannanivå. Upprätta årlig plan mot kränkande behandling och diskriminering är verkställighet. Mottagande av rektors anmälan till FC Vc PE 5 kap. 16 9

21 Delegeringsförteckning 1.3 huvudmannen när rektorn har fattat ett beslut om avstängning av elev SL Yttrande till Skolinspektionen, Barn- och elevombudet eller Diskrimineringsombudsmannen i ärende som rör enskilda barn och elever, såvida yttrandet inte innefattar ställningstagande till skadestånd, vite eller annan ersättning Yttrande till Skolinspektionen med anledning av Skolinspektionens tillsynsgranskning. Organisatoriska förändringar inom budget ram som inte påverkar upptagningsområden för barn och elever Beslut på nämndens vägnar i övriga fall än vad som särskilt anges i denna delegeringsförteckning som rör enskilda barn och elever, som inte är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. FC 2 kap. 8 SL Nämnden beslutar om yttrande som innefattar ställningstagande till skadestånd, vite och andra ersättningar. U FC U 2 kap. 8 SL 2. Beslut angående rätt till utbildning, skolplikt och skolplacering JO godkänner endast att nämnden beslutar om yttranden till JO. T.ex. beslut om avsteg från av nämndens fastställda Regler för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg i enskilt fall. Endast nämnden får besluta i ärenden av principiell beskaffenhet eller som annars är av större vikt. 10

22 Delegeringsförteckning Beslut om uppskjuten skolplikt Beslut om tidigare skolstart Beslut om skolpliktens förlängning (senare upphörande) Beslut om skolpliktens tidigare upphörande Beslut om elevs rätt att slutföra utbildningen även om skolplikten upphört Beslut om föreläggande om vårdnadshavare inte fullgör sina skyldigheter när skolpliktig elev inte fullgör sin skolgång, som inte förenas med vite Beslut om elevs fullgörande av skolplikt vid utlandsvistelse i enlighet med nämndens praxis Beslut om fullgörande av elevs skolplikt på annat sätt, t.ex. distansundervisning, hemundervisning och vid utlandsvistelse som innebär avsteg från nämndens praxis Beslut om mottagande av elev som inte anses bosatt i Sverige FC R 7 kap. 10 SL FC R 7 kap. 11 SL FC R 7 kap. 13 SL FC R 7 kap. 14 SL FC R 7 kap SL FC R 7 kap. 23 SL FC 24 kap SL U 24 kap SL U 4 kap. 2 Skolf Beslut om studiedagar FC 3 kap. 2 Vid interkommunala placeringar, prövas av U enligt 1.7. Endast nämnden får besluta om föreläggande förenat med vite. Beslut om förelägganden ska omedelbart anmälas till fc/jurist för förberedande av ev. vitesföreläggande. Är beslutet principiellt viktigt ska nämnden besluta (t.ex. omfattande hemundervisning). 11

23 Delegeringsförteckning 2.10 inom skolan skolf Beslut om särskild undervisning i hemmet eller på annan lämplig plats Beslut om placering vid skolenhet som frångår vårdnadshavarnas önskemål Beslut om åtgärder för elev som bor utanför det egna hemmet FC Beslut som avser tid upp till max 10 dagar: R 24 kap SL FC R 9 kap st SL 10 kap st 1 p SL 11 kap st p 1 SL FC 10 kap och 3 st SL 3. Beslut angående skolgång i grundsärskola Beslut om mottagande i grundsärskolan FC UL SS 7 kap. 5 SL Gäller endast vid elevs sjukdom eller sjukdomsliknande tillstånd. Endast nämnden får besluta enligt 10:30 2 st p 2 och 11 kap st 2 p SL. Beslut i enlighet med vårdnadshavarnas önskemål är verkställighet. 3.2 Beslut att en elev, som tas emot i grundsärskolan, huvudsakligen ska läsa ämnen eller ämnesområden FC UL SS 11 kap. 8 1 st SL 3.3 Utredning med anledning av R:s anmälan om uppmärksammande av att något tyder på att FC UL SS 7 kap. 5 a SL 12

24 Delegeringsförteckning en elev i grundsärskolan inte tillhör grundsärskolans målgrupp Beslut att elev inte tillhör grundsärskolans målgrupp efter utredning enligt 7 kap. 5 a SL Beslut om mottagande på försök i annan skolform Beslut om elevs integrering i annan skolform 4. Beslut om skolskjuts Beslut om skolskjuts avseende kommunens egna skolor Beslut om skolskjuts för elever i fristående grundskolor och fristående grundsärskolor Beslut om skolskjutsarnas färdväg och de platser där på- eller avstigning bör ske 5. Beslut om interkommunala placeringar FC UL SS 7 kap. 5 b SL FC R 7 kap. 8 SL Beslutet ska fattas av mottagande rektor FC R 7 kap. 9 1 st SL FC R 10 kap. 32, 33 SL 11 kap. 31, 32 SL FC VC P 10 kap. 40, 11 kap. 39 SL FC VC P Förordning om skolskjutsning 2 Beslutet ska fattas av mottagande rektor Riktlinjer och tillämpningsföreskrifter finns i kommunfullmäktiges beslut om skolskjutsregler och nämndens tillämpningsföreskrifter. Beslut där endast avståndsbedömning och buss är aktuellt är verkställighet. Beslut där endast avståndsbedömning och buss är aktuellt är verkställighet. Beslut av stor vikt, som innebär betydligt ökade kostnader eller annars principiell betydelse får endast beslutas av nämnden. 13

25 Delegeringsförteckning 5.1 -Beslut/överenskommelse om mottagande/placering av barn och elever från annan kommun, när det inte finns överenskommelse som reglerar mottagande/placering mellan kommunerna -Överenskommelse om ersättning, när det inte finns avtal som reglerar ersättning mellan kommunerna FC Ekch Har tidigar e inte varit vidare del. 8 kap , 17, 9 kap , kap , 34, 11 kap , kap kap. 15 SL tt avge respektive inhämta yttrande vid interkommunal placering är verkställighet. Beslut/överenskommelse om mottagande, placering och ersättning när det finns avtal om mottagande och ersättning är verkställighet. Beslut/överenskommelse att lämna interkommunal ersättning i övriga fall motsvarande kommunens eget grundbelopp är verkställighet. Utbetalning av överenskommen ersättning är verkställighet. 5.2 Beslut om bidrag till internationell skola FC Ekch Har tidigar e inte varit vidare del. 24 kap. 4 SL Utbetalning motsvarande grundbelopp är verkställighet. 6. Beslut om tilläggsbelopp 6.1 Beslut om tilläggsbelopp till fristående huvudman, inklusive överenskommelse/avta l om ersättning till fristående huvudman som innefattar tilläggsbelopp. FC Vc U 8 kap. 21, 23, 9 kap. 19, 21, 10 kap. 37, 39, 11 kap. 36, 38, 14 kap. 15, 17, 25 kap. 11, 13 SL Utbetalning av grundbelopp är verkställighet. Överenskommelse/avtal om placering som inte innebär ekonomiska åtaganden för FG utöver grundbeloppet är verkställighet. 14

26 Delegeringsförteckning 7. Beslut och åtgärder angående tillsyn av fristående huvudmän Föreläggande om uppgiftsskyldighet för fristående huvudman Föreläggande om verksamheten inte uppfyller krav och föreskrifter Beslut om anmärkning eller avstående från ingripande 8. Beslut enligt LSS 8.1 Beslut om elevs rätt till korttidstillsyn 9. Fritidshem 9.1 Beslut om avgiftsbefrielse för placering i fritidshem av elev som har ett eget behov av plats på grund av familjens situation i övrigt eller som på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver stöd i sin utveckling FC Ec FV 26 kap. 8 SL FC Ec FV 26 kap. 10 SL FC Ec FV 26 kap SL Föreläggande vid vite beslutas endast av nämnden. FC SS IF 9 p 7 LSS Beslutas av socialsekreterare inom individ och familjeomsorg, tidigare utvecklingsledare särskola FC R 14 kap. 5-6 SL 15

27 Delegeringsförteckning B llmänt Nr B1 B 2 Delegeringens omfattning Rätt att fatta beslut i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Beslut om utlämnande av allmän handling med förbehåll eller att inte lämna ut en allmän handling som avser nämnden och förvaltningen för FG Delegerat till Med rätt att vidaredelegera Lagrum/ Beslutsgrund nmärkning Ordf 6 kap. 36 KL Ska anmälas vid nämndens nästa sammanträde. FC 6 kap. 3-6 OSL Om ordföranden har förfall, 1:e viceordföranden. Om 1:e vice ordföranden har förfall, 2:e vice ordföranden. B 3 Beslut om FC R/Fch 6 kap

28 Delegeringsförteckning B 4 B 5 utlämnande av allmän handling med förbehåll eller att inte lämna ut en allmän handling som avser förskole- och skolenheter samt fritidshem och annan pedagogisk omsorg Beslut med förbehåll eller att inte lämna ut medicinska journaler eller andra uppgifter inom den del av barn- och elevhälsan som lyder under HSL Beslut om avvisande av för sent inkomna överklaganden. OSL Vc HSL 6 kap. 3-6 OSL FC 24 FvL Gäller inte vid laglighetsprövning. Endast förvaltningsrätten får göra rättidsprövningen vid laglighetsprövning. B 6 Utse ombud med rätt att föra talan i alla mål och ärenden som FC Gemensamt reglemente för kommunstyrelsen och övriga nämnder 17

29 Delegeringsförteckning enligt lag eller annan författning ankommer på nämnden eller på annat sätt faller inom nämndens ansvarsområde i Kungsbacka kommun B 7 nmäla ny eller ändrad verksamhet till förvaltningen för Miljö och Hälsa FC R/Fch 38 F (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Följande är verkställighet: Åtgärder rörande beslut om miljö och hälsoansvar enligt miljöförfattningarn a avseende enheterna inklusive rätten att skriva under delgivning av beslut, t.ex. om riskklassning, miljöbalkstaxa och betalning av avgifter. 18

30 Delegeringsförteckning C Ekonomi Nr Delegeringens omfattning Delegerat till Med rätt att vidaredelegera Lagrum/ beslutsgrund nmärkning C 1 Beslut om upphandling inom nämndens verksamhetsområde. Beslutanderätten innefattar även att godkänna tilldelning och underteckna avtalet samt i förekommande fall till avtalet hörande personbiträdesavtal. FC Kommunens tillämpningsföreskrifter för upphandlingspolicy Beslut inom budget. Särskilda delegeringsregler gäller vid beslut om upphandling som omfattar flera nämnders verksamhet. C 2 Ingående och undertecknande av avtal om inköp, uppdrag, utvecklingsinsats er, försäljning och andra avtal inom förvaltningsområ det omfattande trettiofem prisbasbelopp, inklusive upplåtande av immateriella rättigheter FC Ekch Har tidigare inte varit vidaredel. Beslut efter dialog med fc. 19

31 Delegeringsförteckning C 3 Rekvisitioner för inköp genom kommunens övergripande avtal omfattande trettiofem prisbasbelopp FC För rekvisitioner avseende särskilt verksamhetsområde: vidaredelegeras till ansvarig Vc För förvaltningsövergripande rekvisitioner Ekch. Har tidigare inte varit vidaredel. C 4 Konsultarbeten omfattande femton prisbasbelopp FC För rekvisitioner avseende särskilt verksamhetsområde: vidaredelegeras till ansvarig Vc För förvaltningsövergripande rekvisitioner Ekch. Har tidigare inte varit vidaredel. C 5 Beslut om förvaltningsbudget med fördelning på verksamhetsnivå FC Nämndens beslut om nämndbudget och Kungsbacka styrmodell C 6 Beslut om att FC Ekch Regler för kommunens 20

32 Delegeringsförteckning avskriva utestående fordringar upp till ett prisbasbelopp. Har tidigare inte varit vidaredel. likvidplanering, krav- och inkassoverksamhet och kontanthantering Fastställt av kommunfullmäktige , 160 C 7 Beviljande av vårdnadsbidrag, beslut om avslag, återkrav och eftergift av vårdnadsbidrag FC Ec FV Lag (2008:37) om kommunalt vårdnadsbidrag KF riktlinjer 118/07 C 8 Bidrag till barns och elevers deltagande i evenemang FC Vc PE C 9 vstängning vid obetalda avgifter för förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg FC R/Fch Nämndens fastställda regler för förskola, fritidshem och annan pedagogisk omsorg C 10 Beslut om användning av donationsmedel FC Ekch Har tidigare inte varit vidaredel. C 11 Rätt att ansöka om statsbidrag, EU-bidrag och andra bidrag för nämndens vägnar FC Ekch Har tidigare inte varit vidaredel. C 12 Fördelning av reservmedel i driftsbudgeten på FC 21

33 Delegeringsförteckning förvaltningsnivå C 13 Rätt att utse beslutsattestanter centralt, stab och vc FC Ekch Har tidigare inte varit vidaredel. Med attesträtt följer inköpsrätt inom budget. C 14 C 15 Rätt att utse beslutsattestanter pedagogiska enheter Rätt att utse granskningsattestanter och rekvirenter FC Vc PE Med attesträtt följer inköpsrätt inom budget. FC Vc PE 22

34 Delegeringsförteckning D Personal Beslut om anställning omfattar både tillsvidare- och visstidsanställningar. Nr D 1 D 2 D 3 D 4 D 5 Delegeringens omfattning nställning av verksamhetschef nställning av övrig personal inom förvaltningsstaben nställning av övrig personal inom förvaltningen som inte hör till förvaltningsstaben eller skol- eller förskoleenhet nställning av rektor, förskolechef nställning av lektor, förstelärare Delegerat till Med rätt att vidaredelegera nmärkning FC LS I dialog med utskott eller presidium. FC LS FC Närmsta chef LS FC Vc PE 2 kap. 11 SL, LS FC Pch Har tidigare inte varit vidaredel. 2 kap. 22 SL Lagrum/ Beslutsgrund Registerutdrag ska inhämtas, 2 kap. 31 SL. Registerutdrag ska inhämtas, 2 kap. 31 SL. D 6 nställning av andra lärare än FC R 2 kap SL Registerutdrag ska 23

35 Delegeringsförteckning lektorer och förstelärare samt förskollärare och övrig personal i skolan eller fritidshemmet, inklusive inom elevhälsans arbete inhämtas, 2 kap. 31 SL. D 7 D 8 a nställning av förskollärare och övrig personal i förskolan, inklusive inom barn- och elevhälsans arbete Beslut om disciplinåtgärd såsom löneavdrag eller avstängning avseende all personal FC Fch 2 kap SL FC Pch Har tidigare inte varit vidaredel. D 8 b Varning FC Pch Tidigare närmsta chef B B Registerutdrag ska inhämtas, 2 kap. 31 SL. Samråd ska ske med berörd HRkonsult innan beslut. D 9 Beslut om uppsägning av personliga skäl avseende all personal FC Pch Har tidigare inte varit vidaredel. LS 7 Beslut efter dialog med fc D 10 Beslut om avsked avseende all personal HRC LS 18 D 11 Uppsägning på grund av arbetsbrist avseende all personal FC Pch Har tidigare inte varit vidaredel. LS 7 Beslut efter dialog med fc 24

36 Delegeringsförteckning D 12 Överenskommelse om anställnings upphörande med ersättning motsvarande högst sex månadslöner FC Samråd ska ske med berörd HRkonsult innan beslut. a) stab och Vc b) R, Fch och personal vid förskoleoch skolenheter c) Vc :s, Vc P:s och Vc U:s personal b) Vc PE c) Vc för underställd personal D 13 Utse ställföreträdare för Vc PE FC Vc PE D 14 Utse ställföreträdare för R, Fch FC Vc PE D 15 Beslut om att R ska gå befattningsutbildning FC Pch Har tidigare inte varit vidaredel. 2 kap. 12 SL Kommunstyrelsens förvaltning har i Regler kring delegering tagit fram en förteckning över vad som kommunstyrelsens förvaltning anser är ren verkställighet inom personalområdet. 25

37 Delegeringsförteckning Namnlista över delegater Funktion Ordförande U EC FV Ekch FC HL IF HRC Pch Vc Vc PE Vc P Vc U Vc HSL UL SS Namn nders Ekström (M) nders Ekström (M), Jan Eric Knutas (FP), Maj-Britt Rane ndersson (S), xel Storckenfeldt (M) och Karin Green (C) nnika Lovén Julia Tryggvadottir Tollesson nette Liedström Hjorth handläggare LSS nna Linders, barnhandläggare Jonna Svensson Tf. HRC Mariana Wetterholm Mia Granath Hanna Leissner nnika Hellström, Tommy Korsell, Jesper Edlind Udo Weis Lars Clemensson Åsa Bergström Bertil Ljungblad Rektorer och förskolechefer namnges inte särskilt. Utges av november

38 Plan för utredning om barngruppernas storlek och kvalité i förskolan Bakgrund Beslut - förslag till nämnden Med anledning av Skolverkets riktlinjer om barngruppers storlek, ges förvaltningschefen i uppdrag att utreda frågan. En plan för utredningsarbetet ska redovisas vid nämndens sammanträde i april. Sammanfattning Skolverket har gett nya riktmärken om barngruppers storlek. De nya riktmärkena bygger på en sammantagen bedömning utifrån tillgängliga studier och forskning. Forskningen kan inte ange en direkt siffra för hur stor en barngrupp bör vara. Däremot finns det stöd i forskningen för att det ska vara olika riktmärken för yngre och äldre barn och att riktmärken bör bestå av ett spann. Riktmärkena är inte tvingande utan ska ses som ett stöd för att skapa lagom stora barngrupper. Plan för utredningsarbetet Vad Utredningen ska visa olika exempel på hur förskolor kan organisera verksamheten med syfte att konkretisera Skolverkets riktmärke. Inriktningen är att se över antal barn, olika lärandemiljöer och därefter flexibla ändringar i organisationen av pedagogernas uppdrag och arbetstider. Huvudmannens ansvar kommer att belysas. Varför Skolverkets riktmärke har barns bästa i centrum och forskningen visar att antalet relationer ett litet barn har i förskolan är ett viktigt kvalitetsmått. ndra faktorer som påverkar är personalens kompetents och inne och utemiljöer. Syftet är att ge en bild av hur förskolan kan organiseras för att möta riktmärket. Utredningen ska visa på verktyg för förskolechefens planering av verksamheten. Hur Dialoger i arbetsgruppen, intervjuer med förskolechefer, på förskolechefernas nätverk och i den partsammansatta fackliga dialoggrupp som idag arbetar för En förskola i förändring. Omvärldsspaning på olika exempel att organisera personal i förskolan. Granskning av Skolverkets bakgrunds -och stödmaterial. Spaning på verksamhetssystem och studiebesök. Vem Ekonomichef, personalchef, verksamhetschef för pedagogisk enhet, 3 förskolechefer och verksamhetscontroller. När Start efter godkännande av planen för uppdraget, vecka 17

39 Processarbete i arbetsgrupp och dialog i ledningsgrupp vecka Dialog i au nämnd vecka 33 och därefter fortsatt processarbete fram till vecka 36. Redovisning i nämnden vecka 38 Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att nämnden för Förskola & Grundskola godkänner planen för utredning om barngruppernas storlek och kvalité i förskolan.

40 Datum Diarienummer FG/2016:59 Skolverkets riktmärke om barngruppens storlek - utredning för Förskola & Grundskola Förskola & Grundskola Hanna Leissner hanna.leissner@kungsbacka.se / Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

41 Datum Diarienummer FG/2016:59 Länk till Skolverkets allmänna råd Förskolan med kommentarer På sidan 25 finns det kommentarer om barngruppens och miljöns betydelse i det pedagogiska arbetet. %2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob %2Fpdf3585.pdf%3Fk%3D3585 Förskola & Grundskola Hanna Leissner hanna.leissner@kungsbacka.se / Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

42 Sammanställning av Lärarförbundets enkät i Kungsbacka Detta är en sammanställning av Lärarförbundets enkät som var riktad till Lärarförbundets medlemmar som arbetar i den kommunala förskolan. Cirka 250 förskollärare har under mars 2016 besvarat enkäten på fyra frågor och som bilaga finns även cirka 100 kommentarer kring den upplevda arbetssituationen. Kort bakgrund Lärarförbundet i Kungsbacka har under flera år och på olika nivåer belyst arbetssituationen för våra förskollärare. Gensvaret har inte varit det önskade. Styrelsen i Lärarförbundet Kungsbacka gör varje vecka besök på våra förskolor och skolor. På kommunala förskolor möts vi på många arbetsplatser av personalens stora frustration över arbetsmiljön i ena vågskålen och viljan av att göra ett bra jobb utifrån det statliga pedagogiska uppdraget enligt Läroplanen för förskola, Lpfö 98 i den andra. Det är obalans! Vi bestämde oss för att ta reda på mer och få frustrationen kartlagd och gjorde därför en kort enkät som skickades ut till alla våra medlemmar som arbetar i den kommunala förskolan. I riskbedömningar och konsekvensanalyser av budgeten på våra skolor och förskolor signalerar chefer risker för ökade sjukskrivningar. Signaler som nu är fakta! Sjukfrånvaron på förvaltningen Förskola och Grundskola ökar generellt och den är högst bland förskollärare och barnskötare, elevassistenter och fritidspedagoger. Så här kan det inte fortsätta! Det finns mycket säga om enkätresultatet och om situationen på våra kommunala förskolor. Vi Lärarförbundet svarar gärna på dina frågor och funderingar. Vi nås på telefonnummer och på e-postadressen: lararforbundet@kungsbacka.lararforbundet.se

43 Sammanställning av Lärarförbundets enkät gällande arbetsmiljön/arbetsbelastningen på våra kommunala förskolor. J J J NEJ J NEJ

44 J NEJ J NEJ

45 ntal öppna svar gällande upplevd arbetssituation i förskolan sorterat på sju olika rubriker Ett citat från de öppna svaren får sammanfatta arbetssituationen på våra förskolor.

46 Öppna svar gällande upplevd arbetssituation i förskolan Stor barngrupp, hög ljudnivå. Inga vikarier vid sjuk personal. För många små barn i gruppen. 9 st. under 2 1/2 år. lla barnen har långa dagar och inga lediga dagar, detta ger mycket stress för barn o vuxna. Inga lugna pauser. Barnen blir oroliga, många konflikter, svårt att få någon tid att prata med varandra. Måste ständigt dela upp oss i mindre grupper och slussa barnen in o ut från utevistelse. Får hela tiden tänka i termer av hur vi skaparhögsta möjliga lugn, kreativitet och skapande aktiviteter blir lidande. Är jättetrött när jag kommer hem från jobbet. Känner mig ofta stressad över att jag inte hinner med barnen och det pedagogiska uppdraget. Stressad, hinner inte med alla barn. Små tidsmarginaler i verksamheten. Mkt att hålla reda på. Glömmer saker oftare nu. Höga ljudnivåer. Min tålighet för stress och ljud har minskat. För stor barngrupp, man hinner inte med varje barn på ett tillfredsställande vis. För hög ljudnivå, stressig miljö och stress för att hinna med alla uppdrag som åläggs. Hade gärna gått ner i arbetstid för att orka med om det hade varit ekonomiskt genomförbart. tt vara sjukskriven deltid är omöjligt med tanke på vikariebrist m.m. Hög ljudnivå, måste göra fler saker samtidigt, hinner inte med att möta barnen som det är menat. Blir lättad när några barn blir sjuka. Stor press på en att få vardagen att fungera. Se alla barnen och få alla rutiner fungera tar stor kraft. Stressigt. Hinner inte med mitt uppdrag. Jobbar mycket obetalt hemma. Löser oerhört mycket hemifrån på kvällarna vad gäller organisation vid sjukdom och vikarier. Finns dessutom sällan vikarier, vilket leder till en oerhörd pressad och stressig arbetssituation. Och därmed en ohållbar arbetssituation, hur länge ska vi orka? Med detta följer även en säkerhetsrisk gentemot barnen, jag upplever inte att jag och mina kollegor kan garantera alla barnens säkerhet så sol verksamheten ser ut just nu. Jag upplever inte heller att jag får någon som helst uppskattning för mitt arbete. Särskilt inte om man ser till lönen. Stress, otillräcklighet, dålig kommunikation med kollegor och chef, ofta ensamarbete Oerhört stressig vardag. Jag arbetar alltid över min kapacitet. Orkar inte göra något alls på min fritid. Minnesstörningar, sömnsvårigheter mycket vanliga. Oerhört hög beläggning på

47 förskolan. Många barn som kräver och behöver pedagogens uppmärksamhet oftare än vad vi har möjlighet att ge. Många barn med behov av stöd men det finns inga pengar. Detta har pågått i flera år nu men vi som pedagoger orkar. För mycket barn, 20 st varav 9 under tre år. Dessa går hela dagarna, vi har ofta barn både till frukost och mellanmål, fram till kl Det är otroligt slitsamt att inte få någon andningspaus någon dag. För mycket barn, för lite personal, för lite tid till väsentligheter, onödiga och fel arbetsuppgifter! En stor oro är den bristande vikarie tillgången. Får ofta byta arbetstider, jobba över mm Stressigt för många barn samt all dokumentation För stora barngrupper. Känner att jag har för stor arbetsbörda och för mycket ansvar jämfört med min förskollärarkollega. Försöker studera men jobbet tar all energi då jag o tredje kollegan som nu också börjar studera måste driva och förklara och ansvara för att verksamheten fungerar och utvecklas. Underbar barngrupp dock! men sover som en kratta och kämpar för att få ihop allt. Inga raster vid tidigt skift heller o inget intresse från andra att försöka få till det. Vill ha kommunikation och dialog live m chef ang större saker. Känns som om vi ofta jagar henne men sällan får svar. Hög ljudnivå Vi är alldeles för mycket barn och för lite personal. Stor barngrupp. Otillräcklig. Slittrad. Stressad. Kringuppgifter som tar tid från barnen. Ofta vikariebrist, hinner inte göra det man planerat, svårt att hinna "se" alla barn under dagen, stressad. Stor barngrupp + mycket att göra utanför barngruppen Får inga vikarier, för lite personal i förhållande till antal barn, deras vistelsetid samt förskolans öppettider leder ofta till ensamarbete, planering/reflektionstid endast möjligt genom att "passa" varandras barn över avdelningarna = ännu mer stress, fler sysslor som t ex administration och hushållsarbete, avsaknad av arbetskläder för utomhus- och inomhusbruk, förskollärare- ett av få yrken där man förväntas sköta sitt uppdrag men inte får skyddskläder. Tid saknas för att kunna dokumentera/följa upp verksamheten, bristfällig kommunikation med närmaste chef, etc, Ett ex: för mycket med åringar i samma grupp på 3 personalläge för när den tidiga personen gått hem kan det fortfarande vara jättemycket barn kvar på 2 personal. Istället för att ha en mysig eftermiddag så blir det mycket "barnpassning" Det som jag känner att jag ibland skulle vilja höra är att gå ner i tid, för att arbetsbelastningen är för hög och för stressig. Men jag tycker att man skall kunna jobba heltid utan att komma hem helt slut.