Formativt arbetssätt höjer betygen och intresset. Malin Nilsson, 21 maj, 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Formativt arbetssätt höjer betygen och intresset. Malin Nilsson, 21 maj, 2013"

Transkript

1 Formativt arbetssätt höjer betygen och intresset Malin Nilsson, 21 maj, 2013

2 Vad visar internationella studier? PISA, TIMMS, ROSE, IRIS

3 Kemi är inte för mig Varför?

4 Utgångspunkt vad säger eleverna..? Laborationsrapporter är svåra och tråkiga Förstår inte mallen för en rapport Jag är en G-elev Kemi är för svårt för mig Jag orkar inte läsa/förstår inte laborations handledningen Jag kan inte plocka ut det viktigaste På vilken rad står svaret Kemi är nördigt

5 Formativ bedömning Kan utjämna skillnader som beror på socioekonomisk status och föräldrarnas utbildningsbakgrund Fokus från individen till progressionen framåt Ger struktur till studier (studieteknik) Det vi ska bedöma är inte vilka kunskaper eleven har utan hur de kan använda dessa kunskaper

6 Bedömning av praktisk kemi Praktiska förmågor kan endast bedömas när eleven genomför laborationen Många laborationer sker för att åskådliggöra ett begrepp med strikta instruktioner (receptlaborationer) Elever kan inte tolka laborationen då den presenteras i ett annat samband (t ex vid ett prov) Många elever analyserar omfattande under en laboration men får inte ned sina tankar i en rapport

7 Bedömning av praktiskt arbete Planering Genomförande Anpassningar/analys E C A Planerar delvis självständigt med hjälp av läraren Använder, med hjälp av läraren, rätt utrustning och metod Reflekterar med hjälp av läraren över resultat och metod Planerar självständigt med hjälp av boken/internet Använder självständigt rätt utrustning och metod Reflekterar självständigt över resultat och metod Planerar självständigt och försöker förutse oväntade händelser Använder självständigt rätt utrustning och metod och kan variera och reflektera över metod under pågående laboration Reflekterar självständigt över resultat och metod och anpassar under laborationen efter nya händelser och resultat

8 Vår frågeställning var... Kan ett formativt arbetssätt öka måluppfyllelsen i kemi? Kan ett formativt arbetssätt öka intresset för kemi?

9 Resultat Fler godkända elever i kemi Höjning med minst ett betygsteg på fokusområden (t ex laborationsrapporter) Laborativa projekt har gett en ny grupp av elever högre betyg Insikter och reflektioner som annars inte kom fram i rapporter Ökade diskussioner och samarbete mellan lärare Ökade känsla av delaktighet hos eleverna Vi får syn på det praktiska handlaget Samarbete mellan elever tydliggörs

10 Metoder Språkutvecklande arbetssätt Formativa prov Verklighetsnära kemi Fokus på praktiskt arbete och förmågor Fokus på laborationsrapporter Fokus på det muntliga samtalet (reflektioner/analyser)

11 När språket blir ett hinder Eleverna har svårt att läsa långa stycken snabbt Elever har svårigheter att plocka ut det viktigaste ur en text (lärobok, artikel, hemsida) Elever har svårt att läsa skriftliga instruktioner Vardagliga begrepp kan orsaka problem (t ex spädning) Naturvetenskap innebär ännu ett språk

12 Språkutveckling ur ett formativt perspektiv Skriva loggbok och göra egna ordlistor Öva att ta ut det viktigaste ur en text (på tid) Snabbläsningsövningar Använda tydliga mallar och elev- lärarexempel Ge formativ feedback på dessa övningar Gör chans att göra om uppgifter efter feedback Ge möjligheter till diskussioner, kamrat- och självvärderingar Använda t ex digitala och sociala medier för effektiv feedback

13 Självvärdering - lästeknik Vad lyckades du bäst med under momentet/kursen? Vilken studieteknik eller typ av övning gjorde att du kunde ta till dig mest av en text? Vilka begrepp var viktigast? I vilka sammanhang kan det vara viktigt att kunna dessa begrepp? Vad var svårast att läsa? Varför var det svårt? Vad är du mest nöjd med? Hur arbetar du bäst med t ex läxor? Hur läser du hemma? Vad är nästa steg? Vad behöver du öva mer? Vilken hjälp vill du ha av din lärare?

14 Självvärdering Påstående Ja Nej Nej - men jag vet hur jag ska ta reda på det Jag vet hur man späder en lösning på säkrast möjliga sätt Jag vet vad begreppet mol/dm3 betyder Jag kan förstå formeln för förhållandet mellan substansmängd, koncentration och volym

15 Mall för en laborationsrapport Inledning/bakgrund Vad vet du om teorin bakom experimentet? Vad har ni diskuterat på lektionen eller läst i litteraturen? Varför är det intressant att göra just den här laborationen? Vad är syftet? Vad vill du ta reda på? Tänk på att inte endast ange den information som ni får av läraren i er laborationshandledning. Titta i er lärobok, era anteckningar och eventuellt på Internet. Skriv i så fall upp era källor och tänk på att försöka att skriva med egna ord. Tänk på att en inledning ska innehålla all den information som läsaren av din rapport behöver ha för att förstå laborationen och vad den går ut på!

16 Checklista skriftligt arbete Syfte/frågeställning Har en tydlig, genomtänkt frågeställning Ja Har byggt upp syfte/frågeställning på säkra fakta och teorier (anger källor) Använder begrepp som tillhör detta arbetsområde på rätt sätt (ex..) Reflekterar över varför det är intressant eller viktigt att besvara just dessa frågeställningar Struktur Följer den struktur eller mall som läraren angett Har ett vetenskapligt språk och undviker känslor. Visar t ex förståelse när mindre trovärdiga källor används i texten (ex från en blogg) Skriver med egna ord tar inte hela stycken från källan Har rubriker och underrubriker Ja

17 Feedbacksprotokoll Hur undviker vi för stor arbetsbörda och ändå kunna ge personlig feedback? Gör feedbackprotokoll där de vanligaste felen och svårigheterna förklaras Ge respektive elev den del av feedbackprotokollet som gäller dem Ge muntlig feedback med hjälp av elev/lärarexempel Ge feedback på feedback (lärare emellan) Använd klassen kamratbedömning eller goda exempel

18 Skriftliga prov Simon har nyss fått körkort och kör ca 4 mil varje dag till och från skolan (5 dagar i veckan). Bilen drar ca 1,2 l per mil och priset för bensinen är 15 kr/l. I skolan har Simon lärt sig att 1 l bensin ger 2,28 kg koldioxid. Hur mycket koldioxid släpper han genom sin bilkörning ut i veckan? Hur mycket försvinner som vattenånga vid reaktionen varje dag? Vad är det för reaktion som har skett och vad har detta för effekt på miljön? Kan han göra något för att minska sin påverkan på miljön? Om han vill minska sitt utsläpp av koldioxid till 45 kg i veckan hur ska han göra då? I denna fråga kan vi förenkla formeln för bensin till C8H18 Frågan kan ge betyg från F-A

19 Vad förväntar vi oss för svar? Viktiga kunskaper/förmågor: Skriva reaktionsformel för förbränning av bensin (förenklad) och balansera denna Beräkna hur många kg koldioxid som släpps ut i veckan Beräkna mängd vatten (massa) som bildas per dag Miljöanalys och ge exempel på alternativa bränslen Beräkna mängd bensin som ger 45 kg koldioxid, reflektera över antal mils körning detta motsvarar och reflektera över alternativa bränslen eller transportsätt Viktiga begrepp: Förbränning Växthuseffekt Alternativa bränslen, t ex etanol, biogas Utbyte vid reaktioner och energiinnehåll Balansera formler

20 Bedömning Reaktionsformel Bra Bättre Bäst Korrekta ämnen i förbränningsreaktion en, delvis balanserad Korrekta ämnen i förbränningsreaktion en som är till största del korrekt balanserad Korrekta ämnen i förbränningsreaktion en som är korrekt balanserad Beräkning (mängd CO2) Beräknar till största delen korrekt antal liter bensin per vecka och hur mycket CO2 det motsvarar Beräknar korrekt antal liter bensin per vecka och hur mycket CO2 det motsvarar. Har till största delen tydliga beräkningar Beräknar korrekt antal liter bensin per vecka och hur mycket CO2 det motsvarar. Har mycket tydliga beräkningar

21 Bedömning Beräkning (mängd vatten/dag) Bra Bättre Bäst Beräknar utbytet av vatten delvis korrekt genom att visa förståelse för molförhållanden och sambandet mellan M, m och n Beräknar utbytet av vatten korrekt genom att visa förståelse för molförhållanden och sambandet mellan m, M och n. Vissa små beräkningsfel, samt enhetsfel kan accepteras. Beräkningarna är tydliga/lätta att följa. Beräknar utbytet av vatten korrekt genom att visa förståelse för molförhållanden och sambandet mellan m, M och n. Beräkningarna är tydliga, lätta att följa och har rätt enheter och avrundning. Miljöanalys Kan delvis sätta frågeställningen i ett större perspektiv genom att föreslå t ex andra bränsleformer och nämna växthuseffekten Kan sätta frågeställningen i ett större perspektiv genom att föreslå t ex andra bränsleformer, deras utbyte, samt växthuseffekten Kan obehindrat och på ett vetenskapligt sätt sätta in frågeställningen i ett större perspektiv genom att föreslå t ex andra bränsleformer, deras utbyte, samt växthuseffekten

22 Skriftliga prov del 2 Ni diskuterade i klassen olika typer av bränslen för bilar och för och nackdelar med dessa. En faktor ni skulle ta hänsyn till var utsläpp av koldioxid, en annan kostnad, och en tredje inverkan på miljön och vår hälsa. De ämnen er lärare gav er var etanol (C2H5OH), bensin (C8H18) och diesel (C14H30). Om ni tänker er en tank som rymmer 30 liter och er bil drar 0,8 liter bensin/mil, 0,45 liter diesel/mil eller 0,91 liter etanol/mil hur skulle utsläppet av koldioxid skilja sig mellan de olika bränslena? Frågan kan ge betyg från F-A

23 Verklighetsnära och intresse? Varje elev har sina egna erfarenheter och en egen bild av verkligheten Intresse vagt ord varierar med ålder, kön och bakgrund Vad läraren tror är intressant vad eleverna tycker är intressant Verklighetsnära undervisning måste ha syfte, struktur och tydliga mål! Att utgå från elevernas intresse ger inte automatiskt bra undervisning och ökat lärande! Kemishower bra - men ej långsiktigt Naturvetenskap ÄR viktigt socialiserande funktion, etiska perspektiv och företagande Anders Jidesjö (2012)

24 Formativ bedömning kräver formativa uppgifter För att kunna visa förmågor och kunskaper på alla nivåer krävs uppgifter som är helt/delvis öppna till sin karaktär Kräver uppgifter som kan lösas på flera sätt och har mer än ett svar Kräver uppgifter som manar till samarbete, diskussion och inspiration för att hämta ny information (böcker, Internet, artiklar)

25 Öppna, verklighetsnära frågor är inte lika med problembaserat lärande! Detta arbetssätt kan innefatta: Kadererundervisning/genomgångar Litteraturgenomgång i tex läroboken Läxförhör/prov Rapporter/uppsatser Muntliga presentationer Gruppdiskussioner Receptlaborationer/öppna laborationer

26 Elevers frågeställningar Hur fungerar Botox och Restylane? Hur fungerar Graffity nails? Varför rostar olika bilmärken olika mycket? Hur skadar radioaktiva ämnen kroppen? Vilka ämnen reagerar starkast med varandra och varför? Hur överlever giftiga djur giftet de bär? Hur fungerar värktabletter? Kan vi göra godis som poppar i munnen?

27 Exempel värktabletter Vilka olika huvudtyper av värktabletter finns det? Fungerar alla på samma sätt? Vilka ämnen/organ reagerar de med i kroppen? Vad består Alvedon, Treo, Ipren av för ämnen? Vilka av dessa är verksamma? Vad tillhör dessa ämnen för ämnesgrupper? Kan vi laborativt separera dessa? Kan vi tillverka en värktablett?

28 Lärarens uppgift

29 Planering och bedömning För ett formativt arbetssätt ska projektet och bedömningen planeras samtidigt Vi valde att bedöma: Bakgrundssökning av information Tydlig frågeställning och syfte Planering av laboration Genomförande av laboration Analys att delge klassen (muntligt eller skriftligt)

30 Planera (ex laborationsdel) I diskussion mellan lärare och elever fann vi följande aspekter viktiga för denna del: Hur ska undersökningen genomföras? Flödesschema? Vilken utrustning ska användas? Vilka kemikalier ska användas? Hur planerar ni för att använda så lite kemikalier som möjligt? Hur planeras säkerhet? Vad ska ni observera? Hur ska ni dokumentera? Hur inkluderas alla gruppmedlemmar? Hur planerar ni att ta hand om avfall?

31 Muntliga prestationer (under öppen laboration) I diskussion mellan lärare och elever fann vi följande aspekter viktiga för denna del: Har ni välgrundade argument (t ex bygger ni på säkra källor) Använder ni ett vetenskapligt språk (rätt begrepp på rätt plats)? Skiljer ni på egna åsikter och vetenskapliga teorier? Reflekterar ni kontinuerligt under laborationen genom diskussion med varandra? Hjälper ni till att skapa ett bra diskussionsklimat där allas åsikter är viktiga och alla får komma till tals? Kan ni resonera er fram till ett svar eller slutsats? Kan ni kommunicera information inom och mellan grupperna?

32 Exempel - elevplanering Försöket vi planerar ska testa vid vilket ph och koncentration på saltsyra som värktabletten Ipren kapsel löses upp bäst. Vår magsäck innehåller ph 2 av saltsyra och vi vill ta reda på hur snabbt tabletten då löser upp sig. Vi vill även ta reda på om det i böcker eller på internet finns människor som har olika ph i sin mage och om då det kan påverka upptaget. Kan det göra även göra att man har snabbare upptag av mat eller beror det bara på ämnesomsättningen? Vi vill även förstå vad själva iprenmolekylerna eller de verksamma ämnena i tabletten binder till. Finns det speciella molekyler i magen eller sker upptaget i tarmen? Vi undrar också hur det går för personer som tar magsyrehämmande medel (som Samarin eller Novalukol) samtidigt som de tar Ipren. Får de ett sämre eller långsammare upptag?

33 Elevexempel - flödesschema

34 Feedback på bakgrund och plan Feedback på bakgrundtext Hur betydelsefullt tror ni att ph i magsäcken är? Hur mycket kan det variera? Har ni diskuterat på t ex biologin var näringsämnen tas upp i kroppen? Kan ni hitta information om vilka verksamma ämnen det finns i olika värktabletter? Vad är det egentligen som händer kemiskt när tabletten löses upp? Varför tror ni man har valt att ha en kapsel runt vissa tabletter? Feedback på flödesschemat Kan det vara bra att ta reda på teorin runt tabletten och olika laborationsmetoder först? Hur tänker ni runt säkerhet? Varför valde ni att upprepa just tre gånger? Varför valde ni just dessa 5 ph värden?

35 Elevexempel - hur ser ett A ut? Utforma en uppgift på tavlan/datorn framför eleverna för att förklara din tankegång Använd gamla elevuppgifter Gör egna exempel tillsammans med andra lärare flera på varje betygsnivå Rätta en uppgift samtidigt med eleverna Ha som rutin i lärarlaget att samla representativa elevexempel

36 Exempel praktiska och muntliga förmågor? Demonstrationslaborationer Lärare håller föredrag framför elever som de bedömer Äldre elever/lärare som gör laborationer framför yngre elever Grupplaborationer framför klassen Youtube-filmer (på olika nivåer) Skapa checklistor och bedömningsverktyg tillsammans

37 Sambedömning och utvärdering Motsvarade elevernas resultat de förväntningar ni lärare hade? Gav uppgiften eleverna möjlighet att uppnå de eftersträvade målen? Kunde alla nivåer av kunskapskraven uppnås genom uppgiften? Fanns det missförstånd och fel som flera elever uppvisade? Vilka moment verkade kritiska för lärande? Fick eleverna oväntade (men positiva) resultat som kan användas till framtida projekt? Kan ni samla in exempel på olika bedömningsnivåer för att diskutera närmare? Kan ni skapa ett feedbackprotokoll?

38 Självutvärdering efter projektet

39 Tack för er uppmärksamhet! Glöm inte att arbetssättet ska underlätta och stötta undervisningen och lärandet inte ge merarbete! Feedback ska ge merarbete hos mottagaren inte hos givaren!

Formativt arbetssätt höjer betygen och intresset. Malin Nilsson, Tumba gymnasium Kemilektorslänken, KRC

Formativt arbetssätt höjer betygen och intresset. Malin Nilsson, Tumba gymnasium Kemilektorslänken, KRC Formativt arbetssätt höjer betygen och intresset Malin Nilsson, Tumba gymnasium Kemilektorslänken, KRC Kemilektorslänken KVA, Kemisamfundet, Marcus och Marianne Wallenbergs stiftelse Nationellt projekt

Läs mer

Hur bedöms laborativ förmåga för ökat lärande? Malin Nilsson, KRC

Hur bedöms laborativ förmåga för ökat lärande? Malin Nilsson, KRC Hur bedöms laborativ förmåga för ökat lärande? Malin Nilsson, KRC Hur uppfattas kemi? Kemi är Tråkigt Svårt Onödig kunskap Kul att laborera men tråkigt att skriva rapporter Traditionsbunden undervisning

Läs mer

Vad hör vi i media? Segregationen mellan skolor ökar. 1/5 del av eleverna når ej basnivå i läsförståelse. Intresset för NVämnen.

Vad hör vi i media? Segregationen mellan skolor ökar. 1/5 del av eleverna når ej basnivå i läsförståelse. Intresset för NVämnen. Malin Nilsson, KRC Vad hör vi i media? Segregationen mellan skolor ökar 1/5 del av eleverna når ej basnivå i läsförståelse Intresset för NVämnen sjunker i alla europeiska länder Vad säger eleverna? Tråkigt,

Läs mer

Vad hör vi i media? Segregationen mellan skolor ökar. 1/5 del av eleverna når ej basnivå i läsförståelse. Intresset för NVämnen.

Vad hör vi i media? Segregationen mellan skolor ökar. 1/5 del av eleverna når ej basnivå i läsförståelse. Intresset för NVämnen. Malin Nilsson, KRC Vad hör vi i media? Segregationen mellan skolor ökar 1/5 del av eleverna når ej basnivå i läsförståelse Intresset för NVämnen sjunker i alla europeiska länder Vad säger eleverna? Tråkigt,

Läs mer

Ett formativt arbetssätt i NVämnen MALIN NILSSON, KRC

Ett formativt arbetssätt i NVämnen MALIN NILSSON, KRC Ett formativt arbetssätt i NVämnen MALIN NILSSON, KRC Lågt intresse - fundera över Kunskapssyn Vad står i läroplan och kursplan? Vilka begrepp och laborationer är egentligen viktiga? Våga rensa! Använd

Läs mer

Förslag på ett förbättringsorienterat arbetssätt med verklighetsnära kemi

Förslag på ett förbättringsorienterat arbetssätt med verklighetsnära kemi Verklighetsnära kemi? Förslag på ett förbättringsorienterat arbetssätt med verklighetsnära kemi I texten ges exempel på hur man som lärare kan arbeta med förbättringsorienterad kemiundervisning för att

Läs mer

Fo rbra nning ett formativt prov i kemi

Fo rbra nning ett formativt prov i kemi Fo rbra nning ett formativt prov i kemi Innan provet kan eleverna ges en checklista för att värdera om de har förberett sig på det som kommer att tas upp och diskuteras i provet. De får ta ställning till

Läs mer

Modell och verklighet och Gy2011

Modell och verklighet och Gy2011 Modell och verklighet och Gy2011 Innehållet i Modell och verklighet stämmer väl överens med ämnesplanen och det centrala innehållet i Gy2011. I ämnesplanen för Kemi, www.skolverket.se, betonas att undervisningen

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kemi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod KEMKEM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov Kemi B, Andersson, Sonesson m.fl, Liber. Kap. 2-4 och 7-14 Ett skriftligt

Läs mer

LPP, Klassiker. Namn: Datum:

LPP, Klassiker. Namn: Datum: LPP, Klassiker Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda former från Sverige,

Läs mer

Betyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik.

Betyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik. Betyg och bedömning Information till föräldrar Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik. Summativ bedömning Summativ: Kontrollera vad eleverna kan efter genomförd undervisning. Till

Läs mer

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth 2014-06-17

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth 2014-06-17 Laborativ matematik som bedömningsform Per Berggren och Maria Lindroth 2014-06-17 Vad är mönstret värt? Lika eller olika Vilka förmågor tränas Problemlösning (Förstå frågan i en textuppgift, Använda olika

Läs mer

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13 Bedömning för lärande Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13 Förmågor - Bild Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att kommunicera

Läs mer

Skola och hemmet. Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04

Skola och hemmet. Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04 Skola och hemmet Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04 Skolans uppdrag Att ge förutsättningar för: Goda medborgare Fortsatta studier Personlig utveckling Lgr11 - läroplan med kursplaner Första delen

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever 1 Vad vet jag om gruppen? Innan jag börjar? Vad vet jag om bakgrund elev? Vilken ålder eleven befinner sig? Vad av kartläggningen kan jag göra i undervisningen

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik

Läs mer

Visible teaching visible learning. Formativ bedömning en väg till bättre lärande

Visible teaching visible learning. Formativ bedömning en väg till bättre lärande Bedömning Summativ Formativ bedömning en väg till bättre lärande Gunilla Olofsson Formativ ------------------------------------------------- Bedömning som en integrerad del av lärandet Allsidig bedömning

Läs mer

Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod

Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod Naturvetenskap kan verka komplicerat med matematiska formler, fysikens lagar och periodiska systemet. Men tar man till sig systematiken går det å andra sidan ofta

Läs mer

Bedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth

Bedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth Bedömning av matematiska förmågor Per Berggren och Maria Lindroth 2013-01-08 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Riktlinjer för VFU5 141014 Sektionen för lärarutbildning Camilla Kristén Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap

Läs mer

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook. Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö Vilka ämnen ingår Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. jan 30 14:41 1 Varför läser

Läs mer

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen Det här materialet är riktat till lärare och lärarlag och är ett stöd för skolans nulägesbeskrivning av matematikundervisning. Målet är

Läs mer

Funktioner, Algebra och Ekvationer År 9

Funktioner, Algebra och Ekvationer År 9 Undervisning Funktioner, Algebra och Ekvationer År 9 Mål att uppnå i år 9, ur Lpo 94 Utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

Laborationer i Naturkunskap B och Naturkunskap 2

Laborationer i Naturkunskap B och Naturkunskap 2 Laborationer i Naturkunskap B och Naturkunskap 2 Det laborativa momentet av prövningen i Naturkunskap B och Naturkunskap 2 består av ett antal laborationer som genomförs vid ett laborationstillfälle på

Läs mer

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth 2015-01-31

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth 2015-01-31 Laborativ matematik som bedömningsform Per Berggren och Maria Lindroth 2015-01-31 Vilka förmågor tränas Problemlösning (Förstå frågan i en textuppgift, Använda olika strategier när jag löser ett problem,

Läs mer

Grundläggande kemi VT-13. 1 av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum

Grundläggande kemi VT-13. 1 av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum Grundläggande kemi VT-13 Beskrivning av arbetsområdet Alla föremål du har omkring dig, liksom du själv och alla växter och djur, består av något som vi kallar materia. Även marken, vatten och luft är materia.

Läs mer

Ett undersökande arbetssätt

Ett undersökande arbetssätt Ett undersökande arbetssätt Utformning Syfte Bedömning Vem är Christofer? Leg lärare i ma/no/tk 4-9 18 år som lärare (fr.om. 12 aug Sundbyskolan, Spånga) Krönikör, recensent för Origo Ingvar Lindkvistpristagare

Läs mer

Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke)

Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke) 1 (5) 2009-01-15 Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke) Godkänd Redovisa elementära praktiska och teoretiska kunskaper inom ämnenas olika Väl godkänd Redovisa goda praktiska och teoretiska

Läs mer

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014 GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning

Läs mer

Atomer och det periodiska systemet

Atomer och det periodiska systemet Atomer och det periodiska systemet Planering i Kemi så9 VT2013 Ansvarig lärare: Märta Nordlander marta.nordlander@live.upplandsvasby.se Det centrala innehållet Kemiska föreningar, och hur atomer sätts

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

KEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt:

KEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt: 7A ht.2012 KEMINS GRUNDER Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt: Använda kemins begrepp, modeller teorier för att förklara beskriva samband i samhället naturen Genomföra systematiska

Läs mer

Lathund för planering och återkoppling av undervisning

Lathund för planering och återkoppling av undervisning Lathund för planering och återkoppling av undervisning FOLKUNGASKOLAN Folkungaskolan Grundskola Namn Mejladress Datum Veckor Folkungaskolans pedagogiska planeringar Rubrik Ämne/Arbetsområde Syfte Innehåll

Läs mer

NO: KEMI. Årskurs

NO: KEMI. Årskurs NO: KEMI Årskurs 7 2015-11-20 Stationsövning Vad är kemi? Beskriv ämnet utifrån ämnets egenskaper, FÖRE EFTER Vad kan ha skett? Hur skulle ni beskriva förändringen? Centralt innehåll, LGR11 Partikelmodell

Läs mer

4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra

4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra 4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra 4.1. Skriv fullständiga formler för följande reaktioner som kan gå i båda riktningarna (alla ämnen är i gasform): a) Kolmonoxid + kvävedioxid

Läs mer

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 ipreliminär planering år 8 Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 Syftet med undervisningen: använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor

Läs mer

HÖJ DINA SO- BETYG! Allmänna tips

HÖJ DINA SO- BETYG! Allmänna tips HÖJ DINA SO- BETYG! Allmänna tips Det finns flera saker du kan göra både i klassrummet och utanför klassrummet som gör att du kommer få enklare att höja dina betyg, både i SO och i andra ämnen. 1. Läs

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap VT 2015

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap VT 2015 Riktlinjer för VFU5 15 03 26 Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap VT 2015 Camilla Kristén Camilla.Kristen@hh.se

Läs mer

Pedagogisk planering kemi åk 4

Pedagogisk planering kemi åk 4 Pedagogisk planering kemi åk 4 Generella förmågorna Analysförmåga beskriva orsaker och konsekvenser, förslå lösningar, förklara och påvisa samband, se utifrån och växla mellan olika perspektiv, jämföra;

Läs mer

Lokal Pedagogisk planering

Lokal Pedagogisk planering Lokal Pedagogisk planering Europas grönaste stad Ämne: biologi- kroppen Årskurs/termin: åk 5 vt 2016 Undervisande lärare: Martina Malmgren Inledning syfte Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till

Läs mer

Ämnesplan i Kemi Treälven

Ämnesplan i Kemi Treälven Ämnesplan i Kemi Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Kemi Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Eleven skall Vad kan jag göra för att visa det? Mål för godkänt skolår

Läs mer

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94 LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94 2010/2011 Arbetsområde: Livsformer Utvecklar kunskap om olika livsformer och deras betingelser utvecklar kunnande i de olika arbetssätten inom biologin, som fältobservationer

Läs mer

Kristendomen och andra livsåskådningar

Kristendomen och andra livsåskådningar Kristendomen och andra livsåskådningar Världens mest kända människa, eller var Han Guds Son? PLANERING AV SO: RELIGION, MOMENT: KRISTENDOMEN OCH ANDRA LIVSÅSKÄDNINGAR Klass: 8D HT 2012 LÄRARE: ROLF JOHNNY

Läs mer

Hur kan man öka intresset för naturvetenskapliga ämnen?

Hur kan man öka intresset för naturvetenskapliga ämnen? Hur kan man öka intresset för naturvetenskapliga ämnen? Naturvetenskapliga ämnena upplevs ofta svåra, ointressanta och inte kopplade till verkligheten. Detta återses i ansökningsstatistiken till högskolor

Läs mer

1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i.

1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i. IUP år 8 1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i. 2. Elever besvarar frågeställningar kring sin utveckling inom ämnet. Ett formulär gemensamt för alla ämnen används av eleven.

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Välkommen till Pedagogiska samtal, Alla kan alltid bli bättre

Välkommen till Pedagogiska samtal, Alla kan alltid bli bättre Välkommen till Pedagogiska samtal, Alla kan alltid bli bättre Metoder för att ge dig fler och förfinade redskap i undervisningen. Syfte Att ge dig nya och förfinade verktyg för att bemöta, coatcha och

Läs mer

Kemi 1, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller motsvarande. Kemi 2, 100 poäng, som bygger på kursen kemi 1.

Kemi 1, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller motsvarande. Kemi 2, 100 poäng, som bygger på kursen kemi 1. KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt innebär Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt

Läs mer

Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder

Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder KEMINS GRUNDER -----{ 2 Keminsgrunder 1 J----- IAAeAåll-Kemi förr och nu sid.4 Atomer, molekyler, grundämnen och kemiska föreningar Ämnens egenskaper sid. 10 sid. 14 Rena ämnen och blandningar Att separera

Läs mer

Kunskap i skolan. LÄRANDE genom Mål och bedömning. Fäladsgården

Kunskap i skolan. LÄRANDE genom Mål och bedömning. Fäladsgården Kunskap i skolan LÄRANDE genom Mål och bedömning Framtiden? Någon har sagt: Om 50 år finns inte 70% av dagens yrke! Skolans innehåll? Om vi inte vet så mycket om morgondagen kanske vi inte kan fokusera

Läs mer

Bedömning för lärande. Träff för pedagoger i förskoleklass Sundsvalls kommun 2013-11-21

Bedömning för lärande. Träff för pedagoger i förskoleklass Sundsvalls kommun 2013-11-21 Bedömning för lärande Träff för pedagoger i förskoleklass Sundsvalls kommun 2013-11-21 Syfte Utveckla förståelsen om vad bedömning för lärande innebär för förskoleklassens verksamhet. Dagordning 13.00

Läs mer

LPP Tema Må Bra vecka 35-41

LPP Tema Må Bra vecka 35-41 LPP Tema Må Bra vecka 35-41 Tema Må Bra tar sin utgångspunkt ur olika hälsomässiga perspektiv - såväl individuellt, lokalt och globala perspektiv. Hur ska vi människor leva för att må bra i vardagen? Vad

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens

Läs mer

Stålforsskolan Kemi Namn: Klass 7D

Stålforsskolan Kemi Namn: Klass 7D Surt och basiskt Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Flerspråkighet en möjlighet!

Flerspråkighet en möjlighet! Flerspråkighet en möjlighet! 35% Sva, modersmål, mottagande av nyanlända Kollegialt lärande Handlingsplan- mål och delmål *** Alla pedagoger och skolledare har god kunskap om sva/modersmål/nyanländas lärande

Läs mer

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 Uppgift Arbetet ska vara datorskrivet och varje grupp ska skriva 5-6 A4 sidor. Texten ska vara skriven i Times new roman storlek 12. Normalt radavstånd och

Läs mer

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kemi grundkurs GRNKEM2 Verksamhetspoäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Spektrum kemi, Folke A Nettelblad, Christer Ekdahl,

Läs mer

Lärande bedömning. Anders Jönsson

Lärande bedömning. Anders Jönsson Lärande bedömning Anders Jönsson Vart ska eleven? Var befinner sig eleven i förhållande till målet? Hur ska eleven göra för att komma vidare mot målet? Dessa tre frågor genomsyrar hela boken ur ett formativt

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

Algebra och Ekvationer År 7

Algebra och Ekvationer År 7 Undervisning Algebra och Ekvationer År 7 Lärandemål (konkretisering av syfte och centralt innehåll ur Lgr 11) Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och situationer och inom

Läs mer

Kemi 2. Planering VT2016

Kemi 2. Planering VT2016 Kemi 2 (KEM02, NA2) Planering VT2016 Pär Leijonhufvud CC $\ BY: 20160208 C Denna planering gäller för VT2016, med andra ord den andra halvan av kursen. Centralt innehåll Fet stil skolverkets text, med

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Innehåll vid utredande projekt

Innehåll vid utredande projekt Innehåll vid utredande projekt 1.4 Metod 1.4.1 2. Avhandling (Resultat) 2.1 Teoridel 2.1.1 2.2 Resultatdel 3. Analys (Slutdiskussion) 4. Värdering av arbetet 5. Sammanfattning 6. Källor och litteratur

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Simon Hjort Från forskningsöversikt till undervisningspraktik: Hur förbättra elevers studieresultat i skolan? Vilka faktorer påverkar elevers studieprestationer

Läs mer

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och Syfte: Planering Människokroppen 8C Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället. Använda kunskaper i biologi för att

Läs mer

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3 Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Uppgifter Kemi 1 2 Steg 3 Tema innehåll Tema 1. Mat och kemi i vardagen...3 Uppgift 1 näringsämnen i maten... 4 Uppgift 2 vad skulle du välja?... 5 Uppgift 3

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9 Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9 Arbetsområde Atom- och kärnfysik samt Energi och materia Syfte använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor

Läs mer

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7 1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet

Läs mer

IUP-plan för Sofia skola

IUP-plan för Sofia skola Utbildningsförvaltningen Sida 1 (6) Sofia skola 2013-11-25 IUP-plan för Sofia skola I denna IUP-plan finns beskrivning av hur vi på Sofia skola kommunicerar runt elevers lärande. Här finns också en beskrivning

Läs mer

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET EXAMENSMÅLEN för programmet ska styra gymnasiearbetets utformning och innehåll. GA ska utgå från programmets CENTRALA KUNSKAPSOMRÅDEN Samhällsekonomi Företagsekonomi

Läs mer

LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng

LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng Man, Nature and Society 2 for Teachers in Primary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Bedöma elevers förmågor i muntlig uppgift

Bedöma elevers förmågor i muntlig uppgift BEDÖMNINGSSTÖD I MATEMATIK Bedöma elevers förmågor i muntlig uppgift Innehåll Syftet med materialet sid. 2 Bedömning av muntliga prestationer i matematik sid. 2 Olika typer av bedömningssituationer sid.

Läs mer

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet. PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares

Läs mer

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor. Reviderade 2010-07-09

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor. Reviderade 2010-07-09 KRAVNIVÅER Åtvidabergs kommuns grundskolor NO Reviderade 2010-07-09 Förord Välkommen att ta del av Åtvidabergs kommuns kravnivåer och bedömningskriterier för grundskolan. Materialet har tagits fram i ett

Läs mer

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, NO

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, NO Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, NO För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ingår 30 hp i vart och ett av ämnena svenska, matematik, engelska.

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor.

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor. Kemi Bas A Provmoment: Tentamen Ladokkod: TX011X Tentamen ges för: Tbas, TNBas 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-10-22 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi kalkylator

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Arbetsområde 4. Samband och förändring Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. reflektera

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Barn- och utbildningsnämnden 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Skogstorpsskolan Cecilia Härsing, lärare i tyska Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Syfte Undervisningen i tyska år 9 utformas

Läs mer

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014 Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. 1 Varför

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Från förmedling till förståelse

Från förmedling till förståelse Specialpedagogen presenterar: Från förmedling till förståelse Elevhälsans uppdrag Twitter: @ardbegmum! Facebook: Specialpedagogen Gången från anpassning till åtgärd En korkad specialpedagog Kognitiva

Läs mer

bjuder in till Lärstämma

bjuder in till Lärstämma Modell- och forskarskolorna i Sundsvall bjuder in till Lärstämma måndag 11 juni, klockan 8.30-16.30 Hotell Södra Berget Årets lärstämma är en konferens där vi som arbetar på Modell-/ forskarskolorna i

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2015-10-30 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 januari 2016 Sjötorpsskolan Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Instruktioner Matematik Under det gångna läsåret har ett av målen varit att öka en i matematik. et ökar men inte tillräckligt. I årskurs

Läs mer

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13 Kurs: Storyline Market place Tidsperiod: Vecka 46- Skola: Åsens Skola Klass: F-5 Lärare: Alla Kursen kommer att handla om: Du kommer att få arbeta med Storylinen Market place där du ska få lära dig hur

Läs mer

Varför ska man använda matriser?

Varför ska man använda matriser? MATRISER Varför ska man använda matriser? Självvärdering, eleven blir medveten om på vilken kunskapsnivå han/hon befinner sig. Tydlighet, för att få eleven att utvecklas. Eleven ser vad som han/hon behöver

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer