Caféseminaruim om tobak början på en rökfri högskola?

Transkript

1 CAMPUSAKTUELLT högskolan kristianstads nyhetsbrev nr 6 v Caféseminaruim om tobak början på en rökfri högskola? Det är ett caféseminarium i ordets rätta bemärkelse. Uppdukat finns kanelbullar, kex, frukt, kaffe, te och vatten. Allt för att stimulera eftermiddagens diskussioner kring tobak. Är det en problematik och hur löser vi det i så fall? Rökning på högskoleområdet och vid institutionerna är problematisk på grund av att studenter och personal exponeras för ofrivillig tobaksrök, säger Mattias Larsson, projektledare för tobaksprojektet, samtidigt som han redogör för svaren i en enkätundersökning vid institutionen för hälsovetenskaper våren % av personalen upplever att de exponeras av andras tobaksrök när de vistas på Högskolan Kristianstad. Motsvarande siffra för studenterna 85%. Så inleds seminariet där representanter för Högskolans ledningsgrupp, personal från institutionen för hälsovetenskaper, studentkår och studenter inbjudits att delta. Syftet med träffen är att diskutera utformningen av tobaksprojektet på institutionen för hälsovetenskaper. Fokusera på röken inte på rökarna Bland de samlade råder enighet kring att rökning inom institutionen för hälsovetenskapers område är problematisk för institutionens inriktning mot hälsa. Viktigt att påpeka är dock att man bör fokusera på röken och inte på den enskilde rökaren, säger Marie Björkman, vice ordförande i Studentkåren. I de mindre grupper som därefter tillsätts diskuteras hur tobaksprojektet ska drivas, huruvida målet är en rökfri skola Många olika åsikter och aspekter framkom under måndagens diskussion om tobak. och hur man kan uppnå målen i projektet. Jag slår mig ner och tjuvlyssnar lite på Hellevi Gripwall (universitetsadjunkt i omvårdnad), Lena Persson (prefekt), Theresia Ohlsson (student), Anette Andersson (receptionist) och Agneta Abrahamsson (universitetsadjunkt i omvårdnad). forts. sidan 2 CAMPUSAKTUELLT Ωnr 6 v

2 På frågan om målet är en rökfri högskola eller inte säger Lena Persson: Om samtliga sjukhus i Region Skåne kan klara det borde väl en högskola klara av det? Oavsett om det blir ett rökförbud på hela skolan eller bara utanför entréer och innergårdar måste man erbjuda ett alternativ som fungerar även när det är kallt, regnar och snöar. Motsägelsefullt eller bra ur marknadsföringssynpunkt? En rökfri högskola kan vara bra i marknadsföringssyfte, men Theresia ser också ett problem: Om det uppstår rökförbud på hela campusområdet tror jag att rökarna bara kommer att flytta till campusgränsen. Det kan ju verka lite motsägelsefullt om det första man möts av vid grindarna till den rökfria högskolan är röken. Anette instämmer och påpekar vikten av att röken åtminstone försvinner från entréerna. På tandhygienistmottagningen har vi patienter som beklagar sig över att tvingas gå igenom rök för att nå vår mottagning. Samtliga i gruppen är eniga om att ingen ska exponeras för rök mot sin vilja. Efter ytterligare diskussioner kommer gruppdeltagarna fram till att en rökfri institution är ett kortsiktigt mål, medan en rökfri högskola är ett långsiktigt. Vad behöver då göras? För att uppnå rökfria innergårdar och entréer behövs någon form av alternativ, som t ex vädertåliga rökkurer med tak. Att öka medvetenheten om tobaksrökningens problematik är en annan åtgärd, menar Agneta. Ett annat förslag som lyfts fram är att låta studenterna på det Folkhälsopedagogiska programmet få praktisera det de lärt sig under utbildningen och genomföra s.k. motiverade samtal. För att minimera tobaksexponeringen vid Högskolan föreslås även rökavvänjningsstöd till rökare. För att uppnå dessa mål krävs olika medel. Rökkurer och rökavvänjningsstöd är exempel på kostsamma åtgärder. Utöver detta påpekas vikten av att ta vara på eldsjälarna i projektet. Botten börjar bli synlig i fruktkorgen och eftermiddagens caféseminarium lider mot sitt slut. Dagen avslutas med en gemensam redovisning av samtliga gruppers diskussioner. En sak är klar. Att bara sätta upp förbudsskyltar hjälper inte och är dessutom fegt. Det viktiga är en levande diskussion. För att uppnå målet måste vi ta hjälp av rökarna och visa ömsesidig respekt, konstaterar prorektor Malin Irhammar. Institutionen för Matematik och Naturvetenskap inbjuder pedagoger, studenter och andra intresserade till: Didaktikseminarium med Marie Rådbo Tisdagen den mars april ca i sal 20:425 Barnen och universum ta nyfikenheten på allvar. Det finns en myt som säger att barn inte är intresserade av naturvetenskap. Inget kan vara mer fel. Däremot anpassar de sig inte till skolans kursplaner. Om vi analyserar deras frågor märker vi snabbt att de till stor del handlar om att orientera sig i världen, skaffa sig en världsbild. Astronomin spelar en viktig roll i detta sammanhang, för den bidrar på ett konkret sätt till deras världsbild, samtidigt som den är ett spännande ämne som ger stort utrymme för fantasin. Kvällens seminarium riktar sig i första hand till lärare upp till skolår 6. Arbetar du i högre årskurser eller på gymnasiet håller Marie ytterligare ett seminarium Onsdagen den 21 april ca i sal 20:425 Äpplen, planeter och satelliter fysik i ett kosmiskt perspektiv Marie Rådbo är lektor i astronomi och för 25 år sedan började hon åka ut i skolorna, främst låg- och mellanstadiet. På den tiden hade hon ett uppblåsbart planetarium det första i Skandinavien men nu har hon skänkt det till SydAfrika. Hon har skrivit många barnböcker, även läromedel, och i höstas kom hon även ut med en första vuxenbok. Har nyligen blivit utsedd till årets folkbildare i Sverige. Vill du veta mer om Marie gå till: Efter seminariet träffas vi över en kopp kaffe eller te. Vi tar gärna emot anmälan via hemsidan eller på telefon Välkomna! Gustav Helldén, Britt Lindahl, Text & foto: Sara Carlsson 2 CAMPUSAKTUELLT Ωnr 6 v

3 Bedriv pedagogisk utveckling inom ditt ämnesområde! Rådet för högre utbildning inbjuder väl kvalificerade universitetslärare, lektorer och professorer, att ansöka om medel till ett antal treåriga strategiska utvecklingsprojekt inom teknik, skog-och jordbruk, matematik, naturvetenskap, vård medicin, humaniora, samhällsvetenskap, lärarutbildning och konstnärliga ämnen. Projekten ska vara av generell betydelse för utvecklingen av utbildningen och undervisningen inom var sitt område, på grundutbildnings- och eller forskarnivå. De ska innehålla en projektdel som kan bidra till en gemensam kunskapsbas, bygga på en genomtänkt pedagogisk ansats samt ha såväl ett nationellt som internationellt perspektiv. Den här nya projektformen ska vara uppbyggd med en kvalificerad projektledare som central resurs. Projektledaren får titeln högskolepedagogisk expert och förutsätts arbeta med projektetet i en omfattning av 75 procent av heltid i kombination med 25 procents tjänstgöring vid hemhögskolan. Inom projektens ramar ska de högskolepedagogiska experterna : svara för kunskapsuppbyggnaden inom området vad avser studenternas lärande och villkoren för detta, genom att bl.a. göra översikter av det nationella och internationella kunskapsläget bidra till en spridning av kunskaper inom området, genom nationella kurser och seminarier, baserade såväl på det egna projektinnehållet, som den gemensamma kunskapsbasen initiera och utveckla nätverk genom samverkan med kollegor för gemensam kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning vara en resurs för sökande av pedagogiska utvecklingsprojekt, när det gäller diskussion och utveckling av projektidéer. Rapportering av projektets framåtskridande samt förslag till projekt under det kommande året skall ske årligen till Rådet. Verksamheten skall kunna avbrytas om inte planerna hålls. Fullständig information släpps vecka 15 på Rådets hemsida: För mer information kontakta Rådets ordförande Lars Haikola tfn: eller Peter Gates tfn: CAMPUSAKTUELLT Ωnr 6 v

4 Landskapsvetenskapligt seminarium Inom ramen för det tvärvetenskapliga forskningstemat Människa och landskap i ett långtidsperspektiv vid Högskolan Kristianstad startar under vårterminen 2004 en seminarieserie kring varierande landskapsvetenskapliga ämnen. Avsikten med seminarierna är att informera om och diskutera pågående forskning inom olika discipliner med landskapsvetenskaplig inriktning. Till våra programpunkter engagerar vi både externt verksamma forskare och forskare vid HKr med landskapsanknytning. Seminariet riktar sig bl.a. till studenter på Landskapsvetarprogrammet vid Högskolan Kristianstad men även till intresserade kolleger och studenter på HKr och angränsande lärosäten. Vi välkomnar även personer utanför universitet och högskolor med intresse för forskningsinformation och fortbildning på landskapsområdet. Landskapsvetenskapliga seminariet Program, vårterminen Onsdagen den 14 april Kl , Lokal 20:425 Tre revolutioner som omformat Europas landskap Växtekologen Urban Emanuelsson är verksam som föreståndare för Centrumför Biologisk Mångfald, SLU, Uppsala. Han var initiativtagare och en avförfattarna till boken Det skånska kulturlandskapet, som kom i ny utökad upplaga Han har medverkat i Nordiska ministerrådets rapporter om det nordiska kulturlandskapet och håller för närvarande på att slutföra en bok om europeiska landskap. 2. Onsdagen den 21 april Kl , Lokal 14:425 Landskapets språkliga dimension Ortnamnsforskaren Jan Paul Strid är professor vid Institutionen för språk och kultur vid Linköpings universitet. Han arbetar både inom den språkvetenskapliga och inom den sakliga, kulturlandskapsorienterade sidan av ortnamnsforskningen. Han fokuserar bl.a. på ortnamnselementens funktion i förhistoriska och historiska kulturlandskap och på samhällsförändringar och dess återverkningar på namnskicket. 3. Tisdagen den 11 maj Kl , Lokal 20:425 Virtuella landskap som kollaborativ arbetsplats Interaktionsteknolog och fotograf Lotta Schwarz är verksam som lärare i informatik och design vid Institutionen för matematik och naturvetenskap, Högskolan i Kristianstad. Hennes intresse riktar sig mot computer supported collaborative workspaces dvs. gemensamma arbetskontexter på Internet för personer verksamma i olika geografiska områden. Särskilt intresse har fästs vid tekniker för skapande av realistiska virtuella landskap och miljöer, där personer kan mötas och samarbeta i realtid. Vid seminariet förevisas en tredimensionell,interaktiv modell av Lillöborgen. Joachim Regnéll Sten Skansjö Henrik Svensson Magnus Thelaus paleoekologi historia kulturgeografi paleoekologi 4 CAMPUSAKTUELLT Ωnr 6 v

5 Att valideringsarbete är en fråga som engagerar råder ingen tvekan om. Vad är reell kompetens? Engagerade röster fyller föreläsningssalen. Det gestikuleras och antecknas flitigt. Frågorna som smågrupperna ställs inför lämnar ingen oberörd. Det har varit en lyckad dag, säger Kerstin Hallenborg, chef för studieadministration vid Högskolan Kristianstad. Vi har väckt många diskussioner och det är jättebra. Det handlar om validering av reell kompetens för behörighet till högre utbildning. Vem är behörig till en högskoleutbildning och vem måste komplettera? Vad står motsvarandebedömning, dispens, formell behörighet, reell kompetens för? För att ta reda på detta har valideringsgruppen på högskolan samlat representanter från samtliga institutioner och studieadministrationen till en utbildningsdag om validering av reell kompetens. Birgitta Nordblad, universitetsadjunkt i didaktik och medlem i valideringsgruppen, leder det praktiska arbetet för dagen. I mindre grupper får deltagarna arbeta med verkliga fall och genom diskussioner resonera sig fram till en bedömning. Efter gruppdiskussionerna och våra redovisningar får vi veta hur utfallet verkligen blev, berättar Ulrika Linder, studieadministratör vid studieadministrationen. Delade meningar Att bedöma om en sökande person är behörig till den sökta kursen eller utbildningen är inte helt enkelt. Det är svårt att sätta gränser och i vissa fall har vi haft delade meningar inom gruppen, säger Åsa Nilsson, antagningshandläggare. Anna-Karin Valdén, institutionssekreterare vid institutionen för ekonomi, instämmer och fyller i: Vi arbetar inte på samma sätt vid de olika institutionerna. Därför är det nyttigt att träffa varandra och ta del av varandras synsätt på sådana här diskussionsmöten. Valideringsdagen har varit både intressant, givande och nödvändigt. Fler enhetsgemensamma möten i andra frågor är önskvärt, säger examenshandläggare Björn Melin. Även Birgitta Nordblad poängterar vikten av att representanter från olika enheter och institutioner möts. Det är väldigt roligt att alla är så engagerade. För att i framtiden kunna göra korrekta valideringar och bedömningar är det viktigt att arbeta med konkreta fall och därefter diskutera varför utfallet blev som det blev. Inspirerande utmaning Det primära med dagen är att försöka reda ut begreppen för behörighet. Nu fortsätter valideringsarbetet inför antagningen hösten 04. Därefter följer nästa utmaning, som är tillgodoräknande av reell kompetens, berättar Kerstin. Målet är att valideringsarbetet ska starta redan till höstens antagning. Något som inte är gemensamt för samtliga högskolor och universitet i Sverige. Alla högskolor och universitet har inte kommit lika långt som vi på Högskolan Kristianstad. Framför allt inte med att få ut frågorna i kärnverksamheten så bra som här. Det är inspirerande och sporrar oss att fortsätta arbeta på det sätt som vi börjat, avslutar Kerstin. Text & foto: Sara Carlsson CAMPUSAKTUELLT Ωnr 6 v

6 essms Notiser som berör högskolans verksamhet, sammanställs av samverkansenheten (ess). Tipsa oss gärna på Konkurrensen om högskoleplatserna blir hård de närmaste åren. Extremt stora årskullar från 1990-talets början kräver en kapacitetsökning på högskoleplatser. Det statsfinansiella läget klarar inte så många nya högskoleplatser, säger Stig Forneng på Högskoleverket. Det lönar sig dåligt att utbilda sig tycker SACO. Man jämför utfallet av en högskoleutbildning med en gymnasieutbildning. Resultatet är inte särskilt uppmuntrande. Till förlorarna hör arbetsterapeuter, bibliotekarier och sjukgymnaster. Bland vinnarna finns civilekonomer, jurister, läkare och civilingenjörer. Internräntemetoden har använts för att beräkna avkastningen på olika utbildningarna (Ljunglöf, Livslöner 2002): Akademikergrupp Civilekonom 17% Civilingenjör 11% Högskoleingenjör 4% Gymnasielärare -4% Samtliga 6% Internränta Kvinnor har genomgående högre avkastning än män. Rektorskollegiet i Danmark arrangerade nyligen en konferens kring internationalisering av universitet och högskolor. Den ansvarige ministern, Helge Sander, underströk i sitt anförande att Danmark skall sträva efter brain gain, genom att försöka dra till sig de bästa internationella forskarna och studenterna. Det nordiska ministerrådet har inte lagt av. Vid ett möte i mars diskuterades frågan om ett stärkt nordisk forskningssamarbete Efter ministerrådsmötet hölls ett möte mellan de nordiska och baltiska utbildnings- och forskningsministrarna där en överenskommelse om ett tätare samarbete mellan länderna inom utbildnings- och forskningsområdet undertecknades. Den brittiska regeringen satte 62 miljoner pund för att bygga upp ett nätuniversitet (UKeU). Man kalkylerade med 6500 studenter under första året men bara 900 anmälde sig till kurserna. Enda ljusglimten är att man haft studenter från 38 länder. På frågan vad de brittiska skattebetalarna fått ut av de många miljonerna svarar en företrädare för projektet: Quite a lot of learning and understanding about the problems encountered in an exercise of this kind, and how to take that forward. And you have a platform, partly financed by Sun Microsystems and partly by us, that is working. UKeU är inte ensamt om att ha problem med distansutbildning via nätet. Enligt The Independent har det funnits en dot.com bubble även på detta område. Högskoleverket har noterat en mer positiv inställning till sökande med utlandsstudier i bagaget i en undersökning bland större företag. I vissa fall är utlandserfarenhet ett krav från arbetsgivaren. Även bland studenter märks en ökad medvetenhet om att utlandsstudier är bra för karriären. Man signalerar till arbetsgivaren att man är flexibel. De humanistiska fakulteterna på Københavns Universitet, Roskilde Universitetscenter, Malmö högskola och Lunds universitet har fått beviljat en Interreg IIIA-ansökan om en Humanistplattform för att synliggöra kunskaperna inom humanioraområdet. Plattformen skall bland annat utveckla seminarieserier och efter- och vidareutbildningar inom kultursektorn. Introduktionsdagarna 2004 äger rum onsdag 25/8 torsdag 26/8 ( ) Alla föreläsningarna på gastronomisymposiet den 2 februari ligger som ljudfiler på Gastronomiprogrammets hemsida! De ligger under fliken Just nu. I sista numret av civilekonomen står att läsa att även om civilekonomerna årgång 2000 från Kristianstad inte toppar löneligan leder de listan för de som har chefsjobb (33,4%). Våra geografiskt närmaste konkurrenter har 27% (Växjö), 23% (Lund), 20% (Halmstad), 16% (Kalmar) och bottennoteringen 8% (BTH). 6 CAMPUSAKTUELLT Ωnr 6 v CAMPUSAKTUELLT Ansvarig utgivare Utkommer Nästa nummer Sista materialdag Material skickas till Peter Apell 2 ggr/månad 21 april 16 april sara.carlsson@staff.hkr.se