Rökfritt på Malmö Stadion Årets förening alltid redo Så fungerar Välfärd för alla

Transkript

1 En tidning för dig som bor i Malmö årgång 37 nr 2 april 2004 Rökfritt på Malmö Stadion Årets förening alltid redo Så fungerar Välfärd för alla SIDORNA 9 12 SIDAN 13 Uppochnervända världen. Carolin Alm och Maria Libirta går på Annebergsskolan i Malmö. De deltar i ett spännande hälsoprojekt. Bild: Ewa Levau SIDORNA 24 26

2 2 VÅRT MALMÖ MÅNGFALD MÖTEN MÖJLIGHETER VÅRT MALMÖ 3 Lars Edqvist Hej Malmöbor! Otroligt vad det byggs i Malmö. Det är ju byggkranar överallt Fotograf Kockum från Blekinge tittar storögt ut över Västra Hamnen, imponerad över allt som händer i Malmö. Här är utvecklingen inte bara något som några få talar om, utan något som går att ta på. Nu som tidigare byggs hus som är så dyra att de flesta av oss bara kan drömma om att bo där. Nytt är att det nu också börjar byggas hus som många fler har råd att bo i. Små och stora hus växer upp både i centrum och i utkanterna av Malmö stad. Det försöker vi spegla i detta nummer av Vårt Malmö. Häromveckan antog kommunfullmäktige programmet Välfärd för alla. Hittills har det mest blivit uppmärksammat för begränsningarna när det gäller flyktingmottagning. Det har kallats ett av de viktigaste besluten i Malmös historia. Därför kommer vi givetvis att följa arbetet med projektet i detta och kommande nummer av Vårt Malmö. Att fotboll är hett i Malmö just nu har väl inte undgått någon. Och med den allsvenska hemmapremiären följer en nyhet som många av oss blir glada för totalt rökstopp på fotbolls matcherna på Malmö stadion. Som nya redaktörer för Vårt Malmö hoppas vi kunna göra en tidning som ni läsare har både nytta och glädje av. Och vi tar gärna emot skäll, beröm och goda idéer inför nästa nummer. Ring så lyssnar vi. Peter Johnsson RÖKFRITT PÅ STADION Framtiden är rökfri åtminstone på Malmö stadion. Det ligger i tiden att skapa rökfria miljöer, säger Lars-Göran Schütt på Fritidsförvaltningen. TEXT Agneta Nordin ILLUSTRATION Lisa Lackéus Från och med maj kommer alla läktarsektioner på Malmö Stadion att vara rökfria. Målet är ett helt rökfritt Malmö Stadion. Vägen dit är lång, men det är viktigt att ta det första steget. På Fritidsförvaltningens kontor talar Lars-Göran Schütt med kraft och övertygelse. De senaste tre åren har han haft intensiva möten med kommunens idrottsföreningar. Han har hållit föredrag och kommit med förslag om hur man ska nå målet att få Malmös idrottsanläggningar fria från rök. Det ligger i tiden att skapa rökfria miljöer. Inom EU är det populärt att förbjuda rökning och då måste vi hänga med. Jag tror bara att det är en tidsfråga innan vi är tvungna att anpassa oss efter EUdirektiven. Det var för två år sedan som kommunfullmäktige i Malmö fattade beslut om en strategi för tobaks-, alkohol- och drogförebyggande arbete. I handlingsplanen ingår bland annat att minska alkoholkonsumtionen, att antalet narkotikamissbrukare ska minska och att antalet rökfria miljöer på kommunens fritidsanläggningar ska öka. Hittills har fyra idrottsplatser i Malmö infört helt rökfria zoner. Och nu är det alltså Malmö Stadions tur. Förhandlingar har pågått med Malmö FF sedan i höstas och den 17 maj när Malmö FF möter Kalmar FF kommer ett jättejippo att genomföras på Malmö Stadion. Lars-Göran Schütt är inte orolig för att rökförbudet på läktarna kommer att ses som hysteriskt överförmynderi. Jag tror inte att någon slutar att gå på match för det här. Klarar man av att sitta på ett flygplan över Atlanten utan att dra några bloss, då står man ut utan cigaretter under en fotbollsmatch också. Och den som ertappas med att röka på läktaren kommer inte att straffas. Förhoppningen är att ickerökarna ska våga säga ifrån och att det ska hjälpa. Dessutom kommer all personal som arbetar under matcherna att få instruktioner och information om hur de ska bete sig. Vi vill inte ha några gamla förbudsskyltar à la 70-talet. Det tror jag skapar ilska. Nej, med en schysst dialog kan man nog få rökarna med sig. Jan-Olof Kindvall är kanslichef på Malmö FF. För honom och klubben var det inte svårt att vara med på förslaget om röfria läktare. Vi vill bidra till vettiga åtgärder, det ligger helt i linje med den verksamhet som vi bedriver. Fotboll och rökning hör ju inte ihop. För Malmö FF är det viktigt att sätta rökförbudet i ett större sammanhang. Klubbens representanter är ofta ute i skolor, möter ungdomar och verkar för ett drogfritt samhälle, menar Kindvall. Röfria läktare är inget dramatiskt beslut för Malmö FF och jag tror definitivt inte att vi tappar publik för att läktarna blir röfria. Vad tycker du om att det blir rökfritt på läktarna? Therese Bergkvist Ungdomstränare i MFF Kul och bra att MFF tar ett sådant initiativ. Jag tycker själv att det är väldigt irriterande att få en massa rökt blåst i ansiktet när jag går på match. Rökarna kan gott vänta eller gå ifrån. På bio till exempel, där röker man inte och det går hur bra som helst. Jag ser inte beslutet som något överförmynderi. Peter Åhlander Ordförande MFF support Jag tror att det kan bli gnäll och en del kanske kommer att diskutera när dom måste gå ifrån, men i grunden tycker jag att det är bra med rökförbud på läktarna. Och det är ett led i den europeiska utvecklingen. I England till exempel där har man redan infört förbud, så att Malmö Stadion inför rökfria läktare är inget kontroversiellt. Men det är viktigt att informationen är tydlig och går ut till alla. Henrik Qvist MFF:s supporterpolis Förslaget om rökfria läktare är mycket bra. Det är egentligen en självklarhet att inte röka i idrottssammanhang. Och jag tror att det är många som har stört sig på röken, så för dom blir det bra. Det är också ett led i säkerhets arbetet på Malmö Stadion. Med mycket publik är faran stor att något tar eld av en osläckt fimp. Sven Holmqvist Hängiven MFF-supporter Det är fruktansvärt bra. Tur att man en gång för alla sätter ner klacken när det gäller rökningen. På ståplats, där jag alltid är, kan det vara hur jobbigt som helst när det är trångt och någon står och röker. Jag tycker att beslutet är kanonbra. Enkätbilder: Ewa Levau STOPP! Vi vill inte ha gäster som knarkar Krogarnas samarbete för att stoppa drogerna ska bli effektivare. Till exempel ska sommarpersonalen utbildas för att känna igen narkotikapåverkade personer. TEXT Lars Edqvist BILD Mats Kockum Mer än tre av fyra restauranganställda har sett narkotikapåverkade gäster det senaste halvåret. En tredjedel av de restauranganställda har själva blivit erbjudna knark på jobbet. Nästan hälften har själva använt droger. Det visar den kartläggning av narkotikasituationen vid 22 restauranger i Malmö. Även om siffrorna är ännu värre i Stockholm är detta alarmerande av många skäl. För restaurangerna är knarket både ett ekonomiskt problem och ett säkerhetsproblem. Krogarna är beroende av att sälja alkohol och förlorar pengar på att folk knarkar i stället. Och med knark följer knarkaffärer, mycket pengar och risker för våld. Även om vi inte har de största problemen har vi goda skäl att få bort drogerna. Vi vill inte ha gäster som knarkar, säger Bertil Andréason som är marknadsansvarig för Lilla Torgs Krogførening. Krogarna kring Lilla Torg har redan tidigare låtit utbilda personalen för att lära sig att känna igen tecken på narkotikamissbruk. Nu vill de utveckla detta ännu längre. Vi håller nu på att ta fram ett gemensamt handlingsprogram för att kunna agera effektivt mot droger. Samarbetet är viktigt. Vi kan inte lösa detta isolerat på en enda restaurang, anser Bertil Andréason. Exakt vilka åtgärder som kommer att ingå i handlingsprogrammet är alltså inte klart. Ett grundläggande problem är att det kan vara svårt att se om en person är påverkad av narkotiska preparat. Vi har diskuterat till exempel bättre utbildning av sommarpersonalen för att kunna känna igen och stoppa drogpåverkade gäster. Vi diskuterar också att ha någon form av dekal vid ingångarna, som säger att detta är en knarkfri krog. Även om narkotika är förbjudet känns det viktigt att markera att vi inte tolererar droger, säger Bertil Andréason. Unikt i Malmö är att samarbetet mellan restaurangerna och Malmö stad är gott. På de flesta andra håll både i Sverige och utomlands är krögarna rädda för att berätta om att det förekommer narkotika på restaurangerna. I Malmö har krögare, Malmö stad och polisen uppfattningen att detta är ett problem som ska lösas gemensamt. Sök jobb på och klicka på lediga tjänster Information från Malmö stad nr Ansvarig utgivare Mikael Stamming Informationsdirektör Tel Adress Vårt Malmö Malmö Tel växel Fax Upplaga exemplar Redaktör Lars Edqvist Giv Akt Information AB Tel Produktion och layout Peter Johnsson Giv Akt Information AB Tel Malmökalendern Christina Nilsson Tel eller Annonser Ardeo Marketing Tel eller Tryck Västsvenskt Tidningstryckeri AB April 2004 Utebliven tidning Kontakta Tidningsbärarna Tel Bild: Ewa Levau Malmö FF:s startelva i sista träningsmatchen inför säsongen Stående fr v: Igor Synpiewski, Jön Jönsson, Daniel Majstorovic, Jon Inge Höiland, Olof Persson. Knästående fr v: Thomas Olsson, Joseph Elanga, Mattias Asper, Patrik Andersson, Afonso Alves, Niklas Skoog. Malmö FF, svenska mästare Stående fr v: Arne Hjertsson, Sture Mårtensson, Börje Tapper, Egon Jönsson, Pigge Sandberg, Stellan Nilsson. Knästående fr v: Kjell Rosén, Hasse Malmström, Helge Gripen Bengtsson, Erik Nilsson, Kjell Hjertsson. Bild: Otto Ohms samling Malmö Museer har genom en donation från IBL Bildbyrå i Ljungbyhed fått den kända fotofirman Otto Ohms bildsamling. Bland alla dessa fantastiska bilder finns en mängd idrottsbilder, där sammanhang och personer ej är dokumenterade. Därför bjöds kända idrottslegendarer och andra initierade medborgare in till en träff den 15 mars. Tillsammans gick de igenom en mängd bilder från , bland annat föreställande fotboll, simning, ridsport, friidrott, fäktning och bandy. En av bilderna som identifierades var Malmö FF som svenska mästare på Rörsjö IP Mannen som identifierade bilden, Kjell Hjertsson, var själv med i guldlaget (längst ner till höger). Som barn spelade han i BK Celtic på samma plan. Klubbhuset låg i gamla järnvägshuset. Som Kjell Hjertsson minns det var Norrköping det laget som gav Malmö bäst motstånd under säsongen Hur går det i år då? Tar Malmö guld igen? Det är svårt att säga, men laget verkar bra i år. Så vi kan ju alltid hoppas, säger Kjell Hjertsson. Hur det gick i träningsmatchen mot BK Häcken på Rosengårds IP? 1 1 och ett stilla vårregn...

3 4 VÅRT MALMÖ VÄLFÄRD FÖR ALLA VÄLFÄRD FÖR ALLA VÅRT MALMÖ 5 Välfärd för alla så ska problem förvandlas till resurser Välfärd för alla ska nu gå från idé till verklighet. Besluten är fattade och arbetet ska påbörjas. De kommande fem åren kommer många Malmöbor att påverkas av detta. Stadsdirektör Inger Nilsson berättar här om hur alla goda idéer ska förverkligas. TEXT Lars Edqvist BILD Ulrika Walmark Hur vill du beskriva Välfärd åt alla med några få ord? Det är ett arbete som ska se till att alla i Malmö ska ha ett bra liv, ha arbete, gå ut skolan med betyg och ha ett bra boende. Varför är det så viktigt? I dag är välståndet i Malmö väldigt ojämnt fördelat mellan olika stadsdelar. Det skapar problem inte bara för dem som bor i utsatta stadsdelar utan för alla Malmöbor. Obalans leder till otrygghet. Så har det varit länge, men nu måste vi ta krafttag. Olyckskorpar säger att det redan är för sent att göra något åt problemen på exempelvis Rosengård, att det har gått för långt? Det är klart att vi står inför ett svårt arbete, mycket svårt. Men inget är omöjligt. Det finns en bred uppslutning kring Välfärd för alla och det ger en stor kraft. Det är också viktigt att se att i problemen finns möjligheter. Om vi inte gör något är ungdomarna på Rosengård ett problem, men om vi kan ta tillvara allt dessa ungdomar är de en stor unik resurs. Tidigare har vi för mycket litat på att problemen löser sig själva. Nu vet vi att de inte gör det. Att erkänna problemen är en förutsättning för att lösa dem. Vad händer nu när beslutet är taget? Arbetet kommer att ledas av en bred församling med representanter för alla politiska partier, för Malmös näringsliv, för föreningslivet, för religiösa och fackliga organisationer och för statliga myndigheter i Malmö. Sammanlagt blir det minst 60 personer. Att erkänna problemen är en förutsättning för att lösa dem Är det inte otympligt att arbeta med en så stor organisation? Jo, det kan tyckas så, men det viktigaste är att alla verkligen deltar i Välfärd för alla. En grupp som består av alla Malmö stads förvaltningschefer cirka 20 personer ska sedan se till att besluten förs ut till alla anställda och alla Malmöbor. Det kommer att finnas fyra arbetsgrupper, för arbete, för utbildning, för trygghet och boende. Detta är inget projekt och detta ska inte drivas av en liten grupp. Detta ska beröra alla som bor i Malmö. Hur mycket kommer detta att kosta? Vi har anslagit 25 miljoner till arbetet det första året, men egentligen är budgeten 12 miljarder hela Malmö stads budget. Välfärd för alla ska vara ett nytt sätt att tänka i all verksamhet och är överordnat allt annat. Vilket är det första som händer? Något av det första blir en skrivelse till Stockholm. Vi måste få till stånd ett effektivt samarbete mellan oss och statliga myndigheter i Malmö. Det fungerar inte att det sitter enskilda myndigheter i Stockholm och bestämmer hur polis och länsarbetsnämnd i Malmö ska arbeta. För att klara detta måste alla samarbeta mycket mer. Och när kommer vi att märka resultat? Det är viktigt att ha klart för sig att detta är ett svårt och långsiktigt arbete. Några snabba och enkla lösningar finns inte. Men självklart är det viktigt att detta ger resultat. Därför kommer vi att redan vid årsskiftet att mäta hur långt vi har kommit på vägen mot målen. Sedan ska vi mäta varje halvår. Vad tror du blir lättast att klara? Det som blir lättast att klara av är målet att bygga bostäder. Där är vi redan på god väg. Hur kommer Välfärd för alla påverka dig personligen? Precis som alla andra människor i Malmö kommer detta att påverka inte bara arbetslivet utan också vardagen. Varje enskild Malmöbo kan engagera sig på sitt sätt, kanske som idrottsledare eller på något sätt som gör Malmö till en bättre stad att leva i. Vi vill skapa nya mötesplatser för människor från olika stadsdelar och där kan vi alla vara med. Välfärd för alla är inget projekt. Det ska inte drivas av en liten grupp. Detta ska beröra alla som bor i Malmö, säger stadsdirektör Inger Nilsson. FAKTA Välfärd för alla Långsiktiga mål Alla arbetsföra ska ha arbete. Alla elever ska ha fullständiga betyg. Alla ska erbjudas en bostad. Antalet brott ska vara noll. Följande delmål ska uppnås senast 2008 Andelen i arbete ska öka från 64 till 75 procent hos Malmöbor i åldrarna år. Det ska uppnås bland annat genom en utvecklad introduktion för nyanlända. Malmö stad ska erbjuda praktikplatser och uppmuntra företag och myndigheter att göra likadant. Det ska bli lättare att driva företag i Malmö. Svart arbetskraft ska bekämpas. Andelen elever som saknar behörighet till gymnasieskolans nationella program ska minska från 21 procent till 10 procent, som är riksgenomsnittet. Det ska uppnås bland annat genom färre elever i varje undervisningsgrupp. Antalet vuxna i skolan ska öka. Läxläsningshjälp ska finnas att tillgå utanför skoltiden. Mer satsas på undervisning i svenska språket även för vuxna. För att förbättra situationen på bostadsmarknaden ska nya bostäder byggas. Möjligheterna att bygga ett eget hus ska öka genom att fler tomter erbjuds. Fördelningen av bostäder ska bli effektivare genom att fler lägenheter ska gå genom BoForum. Mer ska också satsas på ungdomars boende. Antalet brott ska minska från 61 till 47 per tusen invånare. Det innebär fem procent färre brott per år. Polisen ska få mer resurser. Kameraövervakning kommer att utnyttjas. Myndigheter ska samverka för att hindra brott. Allt fler barn erbjuds plats i förskola Förskoleköerna i Malmö har näst intill halverats sedan Samtidigt har behoven av barnomsorg ökat. Det betyder att fler barn än någonsin tidigare har erbjudits en förskoleplats. TEXT Lotta Hansson Antalet barn i kö till barnomsorgen inom Malmö har minskat med 350 barn, från i genomsnitt 800 år 2001 till 450 i fjol. Av dessa får flertalet plats inom fyra månader. Fler barn har kunnat beredas plats på både de kommunala och enskilda förskolorna, och totalt har antalet inskrivna barn ökat med 800 barn under det senaste året. Ändå har behoven av barnomsorg blivit större. Andelen barn i åldern 1 5 år i Malmö ökade under fjolåret för andra året i rad. Likaså var det allt fler föräldrar som efterfrågade en förskoleplats. Vi är mycket glada att vi har klarat av att möta de ökade behoven. Trots att allt fler vill ha en dagisplats till sina barn kan vi erbjuda detta, säger Elisabeth Carlén, avdelningschef inom stadskontoret. Idag kan hela 96 procent av alla barn som önskar förskoleplats få detta, vilket kan jämföras med 92,5 procent under Att man kunnat erbjuda allt fler barn en plats på förskola, beror delvis på en utbyggnad av förskoleverksamheten. Under fjolåret startades 240 nya platser inom stadsdelarna och 57 platser bland de enskilda förskolorna. Men det beror också på 15- timmarsreformen. Sedan den 1 september i fjol får barn till föräldralediga och aktivt arbetssökande vara på dagis 15 timmar i veckan, mot tidigare 30. I framtiden förväntas behovet av förskoleplatser fortsätta att öka. Totalt har barn plats i Malmös förskolor, varav i enskilda förskolor. Från död till liv! Mysterium! Välkommen till påsk tel Ring Skatteupplysningen när du har frågor om skatt eller folkbokföring Öppettider: måndag-torsdag kl fredag Besöksadress: Kungsgatan 15 Postadress: Malmö (skatteärenden) Malmö (folkbokföringsärenden) E-post: malmo@skatteverket.se Servicetelefon (öppen dygnet runt): Webbplats: Svenska kyrkan Malmö SKATTEKONTORET I MALMÖ

4 6 VÅRT MALMÖ VÅRT MALMÖ 7 Ramin Ghavidel pustar. Han har just flyttat ett stort antal stolar i en konferenslokal på Kockum Fritid i Malmö. Det är tungt att praktisera i Sverige, men det gör inget. Arbete ska vara tungt, säger han. TEXT Lars Edqvist BILD Mats Kockum Framtidens praktik är GRÄNSLøS Lätt att få igång ett samarbete Ramin Ghavidel är en av de första ungdomar från Köpenhamn som har prövat på att praktisera i Malmö genom projektet Praktik SwapØresund. Under de första dagarna på Kockum Fritid har han burit, målat och lagat en cykel. Det är en utmaning att praktisera i Sverige och det känns bra att klara av det. Jag förstår svenska ganska bra, konstaterar han. Det tar ungefär en timma från hemmet på Nørrebro till Malmö. Helt okej, tycker Ramin. Hittills har jag inte hunnit se så mycket av Malmö, men på fredag ska jag kolla in. Ramin drömmer om att bli polis eller militär, inte att arbeta i fritidsanläggningar. Ändå tycker han att det har varit värt resorna till Malmö för att praktisera. Och mina föräldrar är jättestolta för att jag har tagit chansen att praktisera på andra sidan Öresund, säger han. Ivan Hulstrøm slipar på ett stycke trä som ska bli inredning på en restaurang i Tyskland. Ivan bor också i Nørrebro i Köpenhamn och gör sin praktik på SnickLine på Kockumsområdet. SnickLine är ett företag som uppstått ur varvets snickeriverkstad. Där tidigare fartygsinredningar sysselsatte 40 man arbetar nu nio personer med specialsnickerier, bland annat till hotell och restauranger. Att ha en dansk praktikant är inte helt enkelt, men samtidigt lärorikt. Danska är inte så enkelt att förstå som jag trodde, säger Kent Holm, en av de tre ägarna till SnickLine. Mina föräldrar är jättestolta för att jag tagit chansen Ivan själv tycker att det är roligt att praktisera i Sverige, men har också haft lite språkproblem. Detta är min tredje dag. Första dagen var det svårt med språket, andra dagen började jag förstå lite och i dag går det rätt bra, säger han. Tidigare har han praktiserat i Köpenhamn. Vad är den stora skillnaden? Det har varit mer ungdomar och mer uppsluppen stämning där jag praktiserat tidigare, men jag känner mig välkommen här, säger Ivan. Och vad säger du till dina kompisar när du kommer hem? Ta chansen att pröva på om ni kan. Det är spännande att komma hit och praktisera. Så småningom är det tänkt att det ska skapas en gränslös praktikmarknad i Öresundsregionen för ungdomar mellan 16 och 24 år. Till pilotgruppen har valts elever från IV-programmen i Malmö och liknande program i Köpenhamn. I båda städerna riskerar dessa elever, som ofta är första och andra generationens invandrare, att hamna i utkanten av samhället. Tanken är att de genom att visa att de klarar att praktisera på andra sidan Öresund ska kunna stärka sitt självförtroende. Ramin Ghavidel Köpenhamn praktiserar på Kockum Fritid. Han tycker att utbytet över Sundet är en bra idé, trots att han inte vill jobba på fritidsanläggningar i framtiden. Praktikmarknaden i Öresundsregionen ska vara gränslös. Det är målet för PraktikSwapØresund. Till att börja med ska 30 ungdomar från IV-programmen i Malmö och lika många från motsvarande utbildningar i Köpenhamn vara pilot grupp. Det finns en ömsesidig önskan om ett samarbete över Öresund. Därför har det varit lätt att få i gång ett samarbete kring praktikplatser på andra sidan bron. Arbetet med att få igång samarbetet har varit oerhört roligt, säger Ulf Bergström, som leder projektet Praktik- SwapØresund, som del finansieras av EU. Han delar sin tid mellan Uddannelseog Ungdomsförvaltningen i Köpenhamn och Utbildningsförvaltningen i Malmö. Fram till 2005 är det tänkt att praktikutbytet ska vara ett projekt. Därefter ska det vara en självklar möjlighet för ungdomar i Malmö och Köpenhamn att göra sin praktik på andra sidan bron. Att det finns stora likheter mellan Malmö och Köpenhamn innebär inte att det saknas svårigheter att få till stånd ett praktikbyte. Ungdomar i Köpenhamn är exempelvis inte försäkrade under sin skoltid och därmed inte för praktiktjänst i Malmö. Och det finns ingen skolmat att tillgå i Köpenhamn. Men detta är praktiska problem som vi håller på att lösa, säger Ulf Bergström. Han är övertygad om att projektet kan ge stora vinster för de som deltar. Under en praktikperiod kan de lära sig mycket om hur livet fungerar på andra sidan bron. Nya kunskaper och en annorlunda upplevelse kan ge ungdomarna både ett nytt självförtroende och en nyfikenhet, säger han. Projektet ska också få en egen webbplats. Den ska skapas av elever vid skolor i Malmö och Köpenhamn. Där ska finnas information för både elever och föräldrar. Ivan Hulstrøm bor på Nørrebro i Köpenhamn. Han praktiserar på SnickLine i Malmö där nio personer arbetar med specialsnickerier, bland annat till hotell och restauranger. Kärleken, Kyrkan och Jag Kring Möllevångstorget ser jag dem, ett par, glada och pussandes. Bevisen finns hela tiden nära. Snödroppar och krokus, barnen som leker, en rastande, sniffande hund och katten som tittar ner från ett öppet köksfönster, slickande sig om nosen, nöjd med mattes eller husses omsorg. Nästan som en graviditet har väntan varit. Gradvis tyngre att bära och tidvis slitsam. Samtidigt förstås som graviditet innebär en underbar väntan. Men nu är vi där igen det stora uppvaknandets tid. Det känns märkligt och plötsligt, vi får en extra kraft att ta tag i våra liv och återigen låter vi vårt kanske innersta och mest vackra väsen få fritt spelrum. Våren i Malmö är annalkande och med den kärleken. Visst finns vi där med vår kärlek, hela tiden och hela året men våren är en särskild hyllning till mänskligheten, en upprättelsens tid. En ny tid som också andas nya möjligheter och tillförsikt nu ska allting äntligen bli av. Inget mer uppskjutande till morgondagen. Hänryckning och medryckning. Ska vi tillåta oss? Världen är ju upp och ner på sina ställen. Våld, krig och terror. Barn som far illa. Kan och får vi, som redan undfått nåden att leva i den någotsånär lyckliga delen av världen, med gott samvete tillåta oss njuta av något så banalt som våren och kärleken. Borde vi inte påta oss ett åtminstone klädsamt mått av dåligt samvete om vi hänger oss åt vår, kärlek och njutning? Vad ska folk tro om oss? Vad säger kyrkan och vad ska Gud tro om oss? Det fanns en tid när man inom kyrkan ville lägga band på människorna och syndförklara och osynliggöra, om inte kärleken, så i alla fall kärlekens uttryck. Kramar, pussar, sex. Sådant som är delar av kärlekens väsen. Ett sådant förhållningssätt är dock ett mänskligt påfund. Och lite gammalkyrkligt förstås. Kärleken är det stora och centralt bärande i den postmoderna kyrkan året runt. Jesus ägnade sitt hela liv åt kärleken och gav också slutligen sitt liv för kärleken till människorna. Jesus kärleksbudskap är på alla sätt det största och mest omfattande bud(skap) som hittills format mänsklighetens kultur. Likväl låter sig detta stora budskap kondenseras ned till ett ord Kärlek. Kyrkans uppgift och plikt är att förvalta detta arv på bästa sätt. När det gäller kärlek ger Jesus och kyrkan en entydig och fullkomlig absolution. Det finns ingen skam kring kärlek. Det är tillåtet att låta sig hänföras och älska. Det är till och med så att kärleken påbjuds och ska ses som det världstillstånd som vi ska sträva efter och kämpa för. Endast när vi fullkomligt tillåter oss att sant älska och hänföras av sann kärlek når vi målet. Kärlekens väsen och uttrycksformer är många och låter sig kanske endast graderas av den enskilde. Mina barn är min kärlek i dess högsta och mest förfinade och subtila form. Bevisen för hur fantastisk och hur fantastiskt kärleksfull världen är konstruerad. De ger mig särskild styrka och kraft. Detta tillsammans med våren gör att kärleken känns oövervinnelig en tid framöver. Hemma får min man så här års till och med en och annan helt oförtjänt förstås extra kram, men sån är både våren och kärleken. Givmild, njutbar utan att ställa krav på motprestation. Så låt oss njuta av våren. Låt oss klä av lite av vår vinterpäls och låt oss bli sedda. Låt oss se varandra mer och också klarare i det tilltagande ljuset. Make love not war! Ann Lidgren Präst i Svenska Kyrkan i Malmö, Möllevången-Sofielunds församling Foto: Mats Kockum

5 8 VÅRT MALMÖ MALMÖ BYGGER FÖR FRAMTIDEN VÅRT MALMÖ 9 Nora Christén vårdar sin sjuke man i hemmet. Hon berättar för Birgitta Mathiasson att hon får mycket stöd från Västra Innerstadens anhörigcenter. Centret finns på Dammfrigården och har öppet måndagar och torsdagar mellan 10 och 15. ANHÖRIGSTÖD För hela Malmö Anhörigstöd i Malmö är ett kommunövergripande projekt för Malmös alla tio stadsdelar. Projektet varar 2003 och 2004 och ska utveckla stödet till alla som vårdar en anhörig eller närstående. Det kan handla om temakvällar, aktiviteter, råd, stöd och kontakter med frivilligorganisationer. An hörigstöd i Malmö har också tagit fram en broschyr för an höriga med tips om vart man vänder sig för hjälp och stöd. Den kan också laddas ner från Stödet gör att vi kan fortsätta Att kunna tala med andra i liknande situation gör livet lite enklare. Sedan två år vårdar Nora Christén sin sjuke man i hemmet sju dagar i veckan. På Västra Inner stadens anhörigcenter får hon stöd. TEXT Lars Edqvist BILD Mats Kockum Livet förändrades helt för Nora Christén när hon för två år sedan var på sol semester på Mallorca med sin man. När vi kom hem till Malmö fick vi snabbt hjälp och diagnosen var entydig. Han hade drabbats av Alzheimers, berättar Nora. Efter 50 lyckliga år tillsammans var det självklart för henne att ta hand om sin man i hemmet. Även om han fysiskt mår bra är det inte lätt att bli bunden som vårdare 24 timmar om dygnet sju dagar i veckan. Att gå hit är min tröst och trygghet På ett tidigt stadium kom hon i kontakt med demenssköterskan i stadsdelen som bland annat anordnar kurser för anhöriga. Här har Nora och andra anhöriga i samma situation fått lära sig Många äldre och sjuka människor vårdas i hemmet av sina anhöriga. Västra Innerstadens anhörigcenter finns för att ge dem en mötesplats. Birgitta Mathiasson har i sitt arbete med uppsökande verksamhet och frivillig verksamhet och anhörigstöd inom Västra Innerstaden sett ett ökande behov av en nära mötesplats för dem som vårdar anhöriga i hemmet. Den så kallade kvarboendeprincipen betyder att de äldre så långt som möjligt bor kvar hemma och där får den hjälp och stöd som behövs. De allra flesta äldre vill fortsätta att bo hemma även om de mycket om vad som händer med den sjuke. Alla som vårdar demenssjuka anhöriga är ofta oroliga för framtiden. Vad händer om sjukdomen blir värre? Vad händer om jag själv blir sjuk? Den senaste tiden har hon kunnat besöka Västra Innerstadens nyöppnade anhörigcenter på Dammfrigården. Att gå hit är min tröst och trygghet när allt känns svårt. Här kan vi som är i samma situation både ge varandra goda råd och uppmuntran. Trots att det är svårt försöker vi tillsammans behålla vårt goda humör, säger Nora. Men jag är bestämd på att jag inte lämnar honom ifrån mig. Med det stöd jag får här är det möjligt för oss att fortsätta livet tillsammans även om det nu ser helt annorlunda ut, säger hon. Alla anhöriga är välkomna drabbas av svåra sjukdomar som till exempel demens, Parkinson och stroke. Många gör en jätteinsats för sina närstående och är i stort behov av en plats där de kan koppla av, säger Birgitta. I februari i år öppnades anhörigcentret. Hit ska Västra Innerstadsbor kunna komma för att delta i föreläsningar, träffa en demenssköterska, distriktssköterska, rehabpersonal eller bara prata över en kopp kaffe. Anhörigstödet är inte begränsat till någon speciell sjukdom. Alla anhöriga som vårdar någon närstående i hemmet är välkomna hit, oavsett vad deras handikapp är, säger Birgitta. Det finns en ny mångfald i byggandet i Malmö stad. Bortåt nya lägenheter kommer att bli klara i år. Det var länge sedan det byggdes så mycket och den höga takten i bostadsbyggandet kommer att fortsätta i många år framöver. För första gången på länge byggs det bostäder till rimliga priser. Och för varje nybyggd lägenhet eller villa får många fler chansen till en bättre bostad eftersom nybyggda bostäder ofta skapar långa flyttkedjor. Bättre bostad till lägre hyra Du som saknar tandläkare Prova oss! P R I VAT TA N D L Ä K A R N A Vi erbjuder Dig: En centralt belägen klinik, trevligt bemötande och modern tandvård Behandling av tandvårdsrädsla Akut tandvård Tandhygienist-behandling Tandläkare Eva Hallenberg Nicolaigatan 14, Malmö, Tel Finn ditt bo i lugn och ro! MKB BoGalleriet Nu finns alla våra bostäder på nätet! När familjen Lövgren flyttade till sin nybyggda lägenhet i kvarteret Kapellmästaren fick de lägre hyra. Ett nytt sätt att tänka och bygga ger hög kvalitet till lägre pris. TEXT Lars Edqvist BILD Ewa Levau Mikael, Jane och Anthony Lövgren flyttade in i kvarteret Kapellmästaren för ungefär ett halvår sedan. De bodde i en mindre lägenhet på Söderkulla och Anthony skulle få ett eget rum. Jag hade bosparat i HSB och fick ett erbjudande om lägenhet i Kapellmästaren, berättar Jane Lövgren. Nu bor de i en hörnlägenhet i markplanet med både balkong och uteplats. Lägenheten är på tre rum och kök och ger ett påkostat intryck. Det är parkettgolv i alla rum, björk i köksluckorna och kakel i badrummet. Planlösningen är öppen och lille Anthony, ett och ett halvt år gamla, har stora ytor att springa på. Anthony har just börjat på dagis tvärs över gatan. Annan service som behövs, till exempel dagligvarubutik, finns nära och det tar bara en kvart med buss till Triangeln. När Citytunneln är klar blir det nära till stationen i Hyllie. Det är bra att bo här. Vi trivs med lägenheten. Att vi dessutom fick lägre hyra när vi flyttade hit är en bonus, säger Jane. Kapellmästaren är ett resultat av ett samarbete mellan HSB och NCC och ingår i ett utvecklingsprojekt, Helhetsprojektet, som drivs tillsammans med MKB och Prolog Bygglogistik. Vi bestämde oss för att driva det här utvecklingsprojektet gemensamt för att skapa ett prisvärt boende. Utgångspunkten var bland annat att ta reda på vad hyresgästerna ville få ut av boendet, säger Tommy Nordquist, byggchef på HSB Malmö. Resultatet blev att alla nya lägenheter i kvarteret Kapellmästaren är hörnlägenheter med inglasade balkonger. De har hög kvalitet men ändå en hyresnivå som gör att många har råd att bo här. Stor vikt har också lagts vid utemiljön. Lyssna på hyresgäster och välja hög kvalitet leder normalt inte till låga hyror? Nej, men här har vi försökt att hitta ett nytt effektivt sätt att bygga. Att bygga punkthus är kostnads effektivt eftersom det leder till små allmänna ytor. Vi har också arbetat mycket med logistiken under byggtiden för att vara så effektiva som möjligt. Dessutom har vi hittat nya inköps kanaler, som sänkt priserna, säger Tommy. Det är alltså inget hokus pokus som lett till en byggkostnad på 970 kronor per kvadratmeter. Ett nära samarbete och noggrann planering av bygget har bidragit till de låga kostnaderna. Dessutom har man satsat på kvalitet i byggskedet för att minska underhållskostnaderna. Det hus som familjen Lövgren flyttade till i höstas ingår i Kapellmästaren 4. Nu byggs en nästa etapp, Kapellmästaren 7, med ytterligare 52 lägenheter som ska vara klar i höst. Det har slagit väl ut. Vi fortsätter att leta efter lämpliga tomter där vi kan bygga mer tillsammans med Malmö stad enligt samma idé, säger Tommy Nordquist. VÄND

6 10 VÅRT MALMÖ MALMÖ BYGGER FÖR FRAMTIDEN MALMÖ BYGGER FÖR FRAMTIDEN VÅRT MALMÖ 11 Så planeras framtidens Malmö Bild: Ewa Levau Bostadsbyggandet i Malmö ökar kraftigt. Sammanlagt påbörjades över 800 bostäder Det ska jämföras med bara drygt 300 året innan. Och nu höjs byggtakten ytterligare. Fram till år 2007 finns klara detaljplaner för bostäder och det pågår planarbete för ytterligare Av dessa sammanlagt nya bostäder är över småhus. Här är de bostäder som redan är planerade: Byggkranar är ett allt vanligare inslag i Malmös stadsbild. Storslagna byggprojekt växer fram sida vid sida med nya flerbostadshus där många har råd att bo. När vi planerar framtidens Malmö ska det finnas något för alla, säger stadsplanerare Bertil Johansson. TEXT Lars Edqvist Malmö stad gör översiktsplaner var tionde år. Avsikten är att styra bland annat bostads byggande, men det har ofta varit en planering med förhinder. Höga byggkostnader har gjort att det inte har funnits någon byggherre som varit beredd att bygga de planerade bostäderna. Resultatet har varit att det funnits många byggplaner, men lite har byggts under 1990-talet. Intresset från byggherrar för att FAKTA Flyttkedjor Den flyttkedja där David och Linda ingår är en av dem som har kartlagts av Temaplan. Så här ser den ut: 1) Ett par i 80-årsåldern flyttade in i en nyproducerad trerumslägenhet i kvarteret Kapellmästaren i Lindeborg. De flyttade från en bostadsrätt i södra delen av Lindborg, också en trea. 2) Till lägenheten som det 80- åriga paret lämnade flyttade ett par i 60-årsåldern. De lämnade en mindre bostadsrätt bakom sig också den i Lindeborg. 3) Till den mindre bostadsrätten i Lindeborg flyttade en ensamstående person som lämnade en villa i Limhamn. 4) Till villan i Limhamn flyttade David och Linda Borg från en hyresrätt i Slottsstaden. 5) David och Lindas lägenhet övertogs av ett par från Växjö, som flyttade på grund av ett nytt jobb. Att några flyttar in i en nybyggd lägenhet ger långt större effekter på bostadsmarknaden än för den familj som flyttar just dit. Det uppstår en flyttkedja, som betyder att många kan få en ny bostad. Malmö stad håller tillsammans med Temaplan på att undersöka flyttkedjornas effekter bygga nya lägenheter i Malmö har varit begränsat. De som verkligen har behövt en ny bostad har inte haft råd att flytta in i en nybyggd lägenhet. De som har haft råd har redan bott bra, säger Bertil Johansson. Detta håller på att ändras nu. Det är längs sedan så många bostäder inte bara planeras utan också byggs. I år förväntas 700 nya lägenheter bli klara. i Malmö. Vi vet redan en hel del om hur folk flyttar: Svensken flyttar i genomsnitt nio gånger i livet. 70 procent av flyttningarna sker inom kommungränsen. Orsaken till lokala flyttningar är ofta ändrade familjeförhållanden. Bra boendemiljöer blir ett allt viktigare konkurrensmedel när regioner utvecklas. Dagens företagsetableringar bestäms mindre av tillgången av industrimark och mer av möjligheterna att locka medarbetare med bra boendemiljö, säger Bertil Johansson. Därför är bra boendemiljöer så viktiga för Malmös utveckling. En bra boendemiljö kan innefatta både närhet och kvalitet när det gäller så olika saker som kultur, restaurangliv, skog, golfbanor, utbildning och badstränder. Många vill bo nära sina arbeten på kontoren i centrum. Andra vill hellre bo naturnära i stadens utkanter. Att klara dessa krav kan vara en förutsättningen för en framtida utvecking. En flyttkedja uppstår när ett hushåll flyttar och lämnar sin gamla bostad till bostadsmarknadens förfogande. Om bara ett vuxet barn flyttar hemifrån räknas det inte som en flyttkedja, inte heller om någon flyttar från ett andrahandsboende eller en studentbostad. De flyttkedjor som har undersökts i höstas i Malmö är tolv villor i Klagshamn, tre bostadsrätter i Maltes trädgård samt 34 bostadsrätter och sex hyresrätter i Västra hamnen. Studien kompletteras i vår med 26 bostadsrätter i Smörbollen och Videdal samt 28 hyresrätter i Kapellmästaren. När framtidens Malmö planeras finns det gott om plats att bygga bostäder i centrala lägen. I hela Västra hamnen är det möjligt att bygga både bostäder och kontor, konstaterar Bertil Johansson. Det finns också utrymme att skapa en mer sammanhållen stad genom att bygga ihop innerstad med ytterområden. Exempel på det är kvarteren kring Mobilia, där både nya bostäder och fler arbetsplatser planeras. Likaså finns idéer om att bygga mer i östra innerstaden, något som gör att Rosengård flyttar närmare innerstaden mentalt. Att förtäta byggnationen är ett sätt att utnyttja den befintliga infra strukturen Studier av 33 kompletta flyttkedjor som kartlagts hittills visar att av dem som flyttar in i de nyproducerade bostäderna kommer tio från hyresrätter, 14 från bostadsrätter och nio från villor. Dessa 33 bostäder har gett upphov till ytterligare 72 lediga bostäder i Malmö. Studierna visar också att stora lägenheter ger störst effekt i flyttkedjorna. Ju större och exklusivare nya bostäder desto längre flyttkedjor. Slutsatsen är att det är smartare än många trott att bygga nya stora och dyra bostäder. Undersökningen i Malmö visar också Genom att planera bostäder nära järnvägsstationer bygger vi dessutom på ett sätt som gör att vi kan undvika att bilismen växer allt för mycket, säger Bertil Johansson. Däremot är det på sikt svårare att hitta lägen för nya stora villaområde inom Malmö kommun, som har en begränsad yta. Den som färdas ut från stadsbebyggelsen hamnar snabbt i en grannkommun. Ändå finns en hel del tomter för småhus planerade i Malmös utkanter. Även om vi gärna ser att våra invånare bor kvar i Malmö stad, så får vi kanske också acceptera att det inte är något stort problem att en del flyttar till grannkommunerna, anser Bertil Johansson. David och Linda Borg har inte hunnit komma iordning riktigt i det nya huset, men de stormtrivs. De köpte sitt hus i augusti förra året och flyttade in vid nyår. Flytten en riktig kedjereaktion En nybyggd fyrarumslägenhet kan lätt ge 10 personer ny bostad. Då talar vi inte trångboddhet utan om de effekter en ny lägenhet får genom flyttkedjor. Men att just David och Linda Borg blev en del av en flyttkedja var en tillfällighet. TEXT Lars Edqvist Bild Ulrika Walmark att de som flyttat är mycket nöjda med sitt boende. Att David och Linda Borg blev en del flyttkedjan var en tillfällighet. Vi gick förbi när det var visning, föll för husets charm och köpte det, berättar de. En ny lägenhet i Kapellmästaren resulterade alltså i att fem hushåll kunde få bostäder som passade deras behov bättre. Även om vi egentligen inte hade tänkt köpa hus riktigt än, har inte ångrat oss. Det här huset har precis vad vi vill ha. Det är inte stort, det finns inget gräs att klippa och det ligger nära havet, säger de. Nu ännu högre... Fredrik Svensson och Anders Mathiesen bor i studentlägenheterna nere i Västra hamnen och ser Turning Torso växa varje dag. Skulle ni kunna tänka er att bo där? Både ja och nej, säger Fredrik. Jag är ju höjdrädd men utsikten är det ju inget fel på. Rent byggnadsmässigt kommer det att bli väldigt snyggt. Jag skulle lätt vilja bo på översta våningen och jag har hört att blåsten inte kommer att påverka byggnaden så mycket, säger Anders och tittar längtansfullt upp på mot himlen. Landgången för vuxna utan barn Föreningen BoAktiv Landgången planerar lägenheter i Annestad för människor som är över 40 och inte har några barn som bor hemma. Tanken är att de ska sköta det mesta i huset gemensamt och laga mat tillsammans. De planerar också att ha gemensamma utrymmen för klädvård, motion och hantverk. 380 lägenheter bostadsrätter Förra året omvandlades 380 lägenheter i Malmö från hyresrätt till bostadsrätter enligt Fastighets ägarna Syd. Fastighetsägarna anser att det är viktigt att det finns även ett bra utbud av hyresrätter. Hyresrätterna ökar rörligheten på bostadsmarknaden och är en konkurrensfaktor när det gäller Sydsveriges möjligheter att locka arbetskraft till regionen, säger Nils-Göran Larsson, VD för Fastighetsägarna Syd. Bostadslösa med barn får eget hus Cirka 30 lägenheter ska nu byggas för bostadslösa med barn vid Arildsgatan i Malmö. Avsikten är att minska hotellboendet för bostadslösa familjer. Bygglov är beviljat. Det byggs i hela staden 1) Bredablick I kvarteret Bredablick planeras 100 studentlägenheter. Byggstart ) Rönnen I kvarteret Rönnen byggs 100 lägenheter. Byggstart ) Chokladfabriken På det område som i dag är p-plats planeras mindre lägenheter för studenter och även äldreboende. Byggstart ) Bo01 På norra delen av Bo01 planeras över 300 lägenheter med byggstart fram till år Här planeras också ett 50-tal radhus. 5) Kranen Fastigheten Kranen finns på det område där Kockumskranen tidigare stod. Där planeras nu cirka 750 lägenheter. En del av dessa har redan påbörjats. 6) Gyllenstierna Kvarteret Gyllenstierna ligger mycket centralt i Malmö, mellan Stortorget och Gustav Adolfs torg. Här är i dag delvis parkeringsplatser. Nu planeras cirka 60 lägenheter med byggstart under ) Stensjön Kvarteret Stensjön ligger i Bellevuegården och här finns bland annat en bussvändplats som inte används. Här planeras 64 lägenheter, varav ungefär hälften som äldreboende. Byggstart väntas under ) Gottorpsvägen Söder om Gottorpsvägen byggs både småhus och flerbostadshus. Här pågår inflyttning. 9) Annestad På Annestadsområdet, norr om Gottorpsvägen planeras lägenheter. Första etappen är klar för inflyttning inom kort. 10) Ön På Limhamnsön har ett holländskt fastighetsbolag bygglov för 180 lägenheter, men ingen byggstart är planerad. 12 C A B ) Piggvaren I kvarteret Piggvaren i centrala Limhamn planeras 62 lägenheter med byggstart ) John Lundvallsgatan I Norra Bunkeflostrand planeras 12 småhustomter med möjlig byggstart ) Fjärilsgatan Öster om Fjärilsgatan i Bunkeflostrand planeras 190 småhus och 160 lägenheter. Första etappen planeras att påbörjas ) Västra Klagstorp Vid Kyrkvallavägen i Västra Klagstorp byggs 27 småhus. 15) Sommarlust I kvarteret Sommarlust i Klagstorp är tänkt att bebyggas med sex småhus. Byggstarten är planerad till ) Emil Göranssons väg I Oxie bebyggs 37 tomter med småhus. 17) Riseberga Här är 100 småhus färdigbyggda i dagarna. 18) Vannagården På ett område som varit ett trädgårdsmästeri byggs cirka fem radhus. 19) Kapellmästaren I etapp 2 byggs cirka 50 hyreslägenheter. Klart i höst. 4 7 D 5 19 E Här finns det lediga tomter För att söka tomt för att bygga i Malmö stad anmäler du dig till BoForum, som finns i Stadshuset. Att stå i tomtkön innebär en årlig avgift på 300 kronor. På följande område är planerade (men inte beslutade) att bebyggas i egen regi under : Läs mer på: A) Bunkeflostrand, John Lundvallsgatan tomter B) Bunkeflo stadsbyar tomter C) Strandhem tomter D) Vintrie Byar tomter E) Västra Klagstorp Station tomter F) Käglinge, Louisedal tomter G) Käglinge, Rönnebäck tomter H) Oxie Kyrkby, Bysmeden tomter I) Kristineberg Syd tomter J) Fortuna tomter 2 1 I F G H J VÄND

7 12 VÅRT MALMÖ MALMÖ BYGGER FÖR FRAMTIDEN VÅRT MALMÖ 13 Sittmöbeln i vardagsrummet är specialbeställd från Egypten. Det gör att vi fått en möbel helt i vår egen smak till IKEA-pris, säger Goran. En bit BAGDAD i Riseberga Lite skånskt med en känsla av Bagdad. Så är det hos familjen Rahbi som nyligen flyttade in i sitt nya drömhus på Syster Astrids väg i Riseberga. Familjen är en av dem som fått tomt via Malmö stads tomtkö. TEXT Lars Edqvist BILD Klas Andersson Utanför familjen Rahbis hus är det fortfarande en byggplats, eller många byggplatser. Blivande grannar bygger fortfarande på sina hus och en bit bort växer ett LSS-boende fram. Vi flyttade in här i december och vi trivs redan, säger makarna Nesrin och Goran Rahbi. För några år sedan flyttade de från Lugnet i centrala Malmö till ett litet eget hus på Klågerupsvägen. Men huset var för litet och familjen ställde sig i tomtkö. De hade köpt när priserna var låga och kunde finansiera det nya huset med vinsten från det gamla. Vi erbjöds först tomt i Bunkeflo, men tyckte att det var bättre om vi kunde få en tomt i närheten av vårt gamla hus. Det kändes viktigt att barnen kunde gå kvar i sina skolor och behålla sina kamrater, säger Nesrin. I december 2002 erbjöds de en 850 kvadratmeter stor tomt på Syster Astrids väg. Ett år och tusentals beslut senare kunde familjen flytta in i ett hus som kan se lite skånskt ut på utsidan, men som känns orientaliskt på insidan. Många sa till oss att vi borde bygga ett trähus. Men känslan sa att hus ska byggas i betong. Så är det hemma i Bagdad och så vill jag ha det här. Jag kan inte riktigt förklara det, skrattar Goran. Familjen valde en husleverantör som gav dem stor frihet att utforma huset efter deras egna idéer. Utöver betong betyder det att vi har satsat mycket på kakel och klinker. Vi har också valt extra stora fönster för att få in mycket ljus, berättar Nesrin. Sittmöbeln i vardagsrummet är specialbeställd från Egypten. Det gör att vi fått en möbel helt i vår egen smak till IKEApris, säger Goran. På övervåningen har sönerna Sören, Soran och Allan, som är födda i Sverige, sina sovrum och där ser det ut som i svenska pojkrum och golven är av trä. Det känns lite varmare och mjukare, bättre att leka på, anser Nesrin. Nu laddar familjen för att i vår kunna inreda ett stort uterum, bygga växthus och anlägga trädgård. Nesrin är agronomutbildad i Irak och floristutbildad i Sverige och hon har redan trädgården planerad i huvudet. Även i trädgården vill vi ha en orientalisk känsla. Vi har redan köpt olivträd i krukor och vill ha fikonträd som kan stå ute på sommaren och inne på vintern. I vår förra trädgård odlade jag vindruvor och fick en bra skörd, berättar Nesrin. Familjen ser också fram emot att vårens trädgårdsarbete ska leda till ännu mer kontakt med grannarna. Flera av grannarna från Klågerupsvägen har flyttat hit, så en del kontakter finns redan. På området finns också många andra familjer med invandrarbakgrund. Vi trivs med att umgås med många människor med olika bakgrund, så vi tror att vi kommer att trivas tillsammans. Vi tycker också att det är bra att ha ett LSS-boende som grannar. En arbetsplats på området gör det mer levande, anser Goran. Är det något ni saknar i det nya boendet? Ja, en cykelbana så att pojkarna kan cykla säkert till skolan. Annars är allt bra, säger de. Många sa till oss att vi borde bygga ett trähus. Men känslan sa att hus ska byggas i betong. Så är det hemma i Bagdad och så vill jag ha det här. Jag kan inte riktigt förklara det, skrattar Goran. Nesrin, Soran, Allan och Goran Rahbi trivs har fått sin nya tomt via Malmö stads tomtkö. Fler bostäder till studenter ett måste För att locka fler studenter till Malmö behövs fler studentbostäder. Därför diskuteras i dag en rad nya bostadsprojekt för studenter. Det finns cirka studenter och studentbostäder i Malmö. Redan i dag beräknas detta vara cirka 500 bostäder mindre än behovet. Studentlägenheterna räcker alltså inte för att kunna rekrytera fler studenter från andra delar av Sverige. Därför diskuteras en rad alternativt för bostadsprojekt för studenter: Segepark Här planeras 40 lägenheter i MÖS gamla sjukhusområde med beräknad inflyttning våren Så småningom kan det bli fler studentbostäder på detta område. MKB Rönnen Här planeras ytterligare 43 lägenheter utöver de 450 som redan finns i området. Södra Sommarstaden I en gammal vårdbyggnad planeras för cirka 80 lägenheter. Verksamheten där pågår dock fortfarande. Bredablick Här kan det bli 87 lägenheter hösten 2005, men först måste grundförhållandena utredas. Kvarteret Skolan kan förhoppningsvis ha 50 lägenheter klara i bostadsmoduler redan till hösten Rosengård Det kan på sikt bli 650 studentbostäder om överläggningar med en byggherre går i lås. I så fall kan en första inflyttning ske Häggen Här finns redan studentbostäder. Det kan bli 20 eller 30 till i samband med en fortsätt utbyggnad av kvarteret. Stadsbyggnadsnämnden har nu behandlat ett preliminärt detaljplaneförslag för Hyllie. Det handlar om den planerade evenemangsarenan och shoppingcentret i anslutning till den framtida Citytunnelstationen. Arenan är tänkt att ta en publik på cirka personer och shoppingcentret omfattar cirka 100 butiker. Läs mer på webben: Fler bostadsrätter i Kinesiska Muren Det ska bli möjligt att bygga om kontorslokaler vid Thomsons väg i Rosengård till bostadsrätter. Det handlar om en fastighet i den så kallade Kinesiska Muren. Vi behöver alla tillskott vi kan få när det gäller nya bostäder i Malmö. Och här har vi ett bra läge nära både centrum och omgivande landsbygd. Jag är säker på att många vill bo här efter ombyggnad, säger Anders Rubin, ordförande i stadsbyggnadsnämnden. Veteraner sätter fart på Annebergsskolan Barnen får bättre kondition, bättre självförtroende och en sund inställning till etik och moral. Heleneholms IF får fler medlemmar till föreningen. Och skolan jublar. Det här hade vi aldrig kunnat åstadkomma inom våra egna budgetramar, säger Helene Hansson, rektor på Annebergsskolan. TEXT Lotta Hansson BILD Ewa Levau Det hela började med en vädjan från kommunalrådet Lynn Ljungberg i Sydsvenskan i höstas. Där bad hon föreningarna att stötta skolan när det gällde barn och ungdomars hälsa och välfärd. Allt fler barn lider idag av övervikt, och den fysiska aktiviteten hos barnen minskar. Bo och Kerstin Holmstrand från Heleneholms IF:s veteransektion läste artikeln och insåg att de hade kapacitet att hjälpa till. Det är bakgrunden till det projekt som föreningen dragit igång ihop med Annebergsskolan. Vi behöver alla samma typ av lågintensiv träning. För barnens del handlar det om att utveckla kroppen, för oss äldre om att bromsa förfallet, säger Bo Holmstrand. I höstas drogs en provapåverksamhet igång. Då fick mellanstadiebarnen i Annebergsskolan testa olika idrotter. Den här terminen har barnen fått välja mellan löparskolor och idrottskolor, eller att inte delta alls. 80 procent har valt att vara med. Det är fantastiskt. Genomslaget har varit jättestort, säger Helene Hansson, rektor på Annebergsskolan. Löpar- och idrottsskolorna bedrivs på skoltid med ledare från Heleneholms IF:s veteransektion. För dessa finns ett Dansbiennalen till Malmö i april Föreställningar, seminarier, utställningar, workshops och en mängd happenings på stan. Den april kommer att gå i dansens tecken. Då äger Dansbiennal 2004 rum i Skåne. I Skåne finns redan ett aktivt och rikt dansliv och en ny fiken danspublik, säger Robert Karlsson, informatör för Dansbiennal Här finns många dansaktörer, stora som små. Huvudort för festivalen är Bild: Malmö Konstmuseum Smycken för kungligheter Kristian Nilsson är en av Sveriges mest framstående smyckekonstnär någonsin. Han levde mellan 1942 och 1989 och hans överdådiga smycken bars av operadivor och kungligheter. 8 maj 15 augusti visas hans smycken på Malmö konstmuseum. konstmuseum omfattande utbildningspaket, bestående av pedagogik, psykologi och utvecklingsinriktad träning som vänder sig till alla. Nästa steg i projektet blir att nå fram till föräldrarna till barnen på Annebergsskolan. Vi vill få in dem i idrottsrörelsen, visa vilken social gemenskap vi har och vilken nytta vi gör. Väljer de inte vår förening, får de gärna välja någon annan. Huvudsaken är att de engagerar sig, säger Bo Holmstrand, och fortsätter: I projektet Hälsa och Rörelse ingår även ett program för de allra minsta barnen. Tio minuter om dagen ägnar barnen i lågstadiet åt någon form av motion; antingen promenader eller små, enkla gymnastikprogram, som stärker bland annat leder och småmuskler. Planen är att de äldre eleverna så småningom ska hålla i denna träning för de yngre. Därför innehåller projektet även ett ledarutbildnings- och mentorsprogram för de äldre eleverna där Heleneholms IF och skolan samarbetar med Skånes Skolidrottsförbund. För Heleneholms IF och idrottsrörelsen innebär projektet en möjlighet att rekrytera fler medlemmar, samtidigt som man tror att kontakterna mellan äldre vuxna och barn är viktiga och nyttiga. Malmö och här kommer en större av dansen på programmet att äga rum. Biennalen, som består av inte mindre än 80 olika programpunkter, riktar sig i första hand till allmänheten, och fokus ligger på mötet mellan danskonsten och dess publik. Det kommer att bli ett 30-tal föreställningar och nästan lika många seminarier, utställningar och workshops, förklarar Robert Karlsson. Barnen på Annebergsskolan leker ofta och gärna i gymnastiksalen. På bilden går My Jangemark, Maria Libirta, Kimja Khostel och Carolin Alm balansgång på bommen. Dansbiennal 2004 arrangeras av Kultur Skåne tillsammans med Skånes Dansteater, SALTO!-festivalen, Dansstationen och Dans i Skåne. Programmet för Dansbiennal 2004 hittar du på: Bild: Transparante Blanche FAKTA Projektet Hälsa och rörelse Projektet pågår under 2,5 år. Därefter ska projeket fungera som en del av den normala skolverksamheten, utan Heleneholms IF:s inblandning. Men de ska finnas till hands som stöd och bollplank. Under våren går projektet vidare till Lorensbergsskolan.

8 SEXUELL HÄLSA Nytt program tar upp kampen mot könssjukdomarna HALLÅ DÄR Per Alexandersson Ny general för Malmöfestivalen Bild: Mats Kockum Nu ökar könssjukdomarna igen. Sedan 1999 har till exempel antalet klamydiafall i Skåne ökat med 37 procent. Främst är det personer mellan 20 och 24 år som rapporteras till Region Skånes smittskyddsenhet. TEXT Karin Karlsson BILD Mats Kockum En av de mer populära övningarna under kursen Sex och samlevnadsintroduktion gick ut på att modellera fram olika könsorgan i lera. Unga vill ha mer sex på schemat Det pågår en diskussion om sex och samlevnad i Ungdomens hus i Malmö. Längst fram i lokalen sitter fem gymnasieungdomar. Framför dem finns ett 30-tal lärare, skolsköterskor, barnmorskor, lärarstudenter och en rektor. Tillsammans diskuterar de lösningen på fem olika fall som Camilla Löf, utbildningssamordnare på Programmet för sexuell hälsa, delat ut. Ett handlar om att allt färre ungdomar använder kondom. Det gäller att hitta rätt form för hur man ska få ungdomarna att prata om det här, säger en lärare. På sitt förslag får läraren direkt respons från eleverna som också tillför egna idéer och åsikter. Vi tycker att det vore bra om vi kunde gå på studiebesök till ungdomsmottagningen så alla vet var den ligger, säger 18-årige Miko Gruszczynski. Diskussionen fastnar vid kondomers tillgänglighet. Ungdomarna tycker att det är dyrt att köpa och läskigt att inhandla Riktigt vad det beror på vet vi ännu inte, säger Mats Sundbeck, projektledare för Malmö stads program för sexuell hälsa. Tydligt är dock att riskmedvetandet kring könssjukdomar har minskat. Idag är 20 procent av alla samlag bland ungdomar oskyddade. Siffran är dock osäker eftersom bortfallet ofta är stort vid undersökningar som ställer den typen av frågor. Ett par förklaringar till ökningen tror Mats Sundbeck är den ökade alkoholkonsumtionen och den utbredda sexualiseringen i media som gör att många gränser för vad som är accepterat flyttats fram. Sex har idag, på både gott och ont, blivit allmängods. Att många tabun har försvunnit är positivt men det kan också vara negativt. Programmet sexuell hälsa drivs inom Malmö stads verksamhet sen 1999 och ska fortgå till och med årsskiftet. Programmet innefattar områden som sex- och samlevnadsundervisningen i skolan, prostitution, sexuellt våld och förebyggandet av sexuellt överförbara sjukdomar. Mycket av arbetet som sker ska verka dem. De borde finnas på alla skolor. Skolpersonalen undrar var. De ska finnas på platser där man kan få tag i dem utan att någon ser, säger 17-åriga Cynthia Guarachi Caceres. Paneldiskussionen är en del i kursen Sex och samlevnadsintroduktion som Malmö stads program för sexuell hälsa anordnar. Kursen ska ge en överblick av ämnet och målgruppen är skolpersonal och andra som arbetar med ungdomar. Under två dagar ges föreläsningar av bland annat sexologer, RFSU och Säkrare Sex-projektet. Lisa Claesson, Emma Svensson och Cecilia Rosenlind går i nian på Kirsebergsskolan. De har bara haft sex och samlevnadsundervisning en gång om året sen de gick i femman. Det tycker de är alldeles för lite. En gång i veckan hade varit bra. Tjejerna säger att de saknar en sexoch samlevnadsundervisning som mer förebyggande och varje år erbjuds ett antal kurser. Under våren 2004 finns bland annat flera kurser med olika inriktningar och målgrupper inom ämnet sex och samlevnad. Främst arbetar programmet med de kommunala sektorerna skola, fritid och socialtjänst. Arbetet sker ofta i samverkan med till exempel Region Skåne, Smittskyddet, Socialstyrelsen och Statens Folkhälsoinstitut. I jakten på att minska könssjukdomarna kommer snart en ny sexmottagning att öppna på Universitetssjukhuset Mas. Programmet för sexuell hälsa har varit en av initiativtagarna och suttit med i styrgruppen. Att få fler testplatser är en viktig del i arbetet i att minska antalet smittade. Ju fler som testar sig desto fler sjuka kan man få tag i, säger Mats Sundbeck. Region Skåne ska också genomföra en studie kring resurserna när det gäller hivoch sti-vården (sexually transmitted infections) och vilka behov som finns. Viktigt här är att ta reda på om vi gör rätt saker eller om vi ska prioritera andra insatser, säger Mats Sundbeck. utgår från deras egen kunskapsnivå och som är mer praktisk och levande. Idag är den alldeles för kunskapsinriktad. Vi skulle kunna arbeta på något annat sätt. Göra egna små filmer, läsa vanliga böcker i ämnet. Det skulle kunna ingå i fler ämnen än biologi, säger Lisa Claesson och får medhåll av Camilla Löf, som har många idéer om hur man kan förnya undervisningen i skolan. Att visa filmer som behandlar ung sexualitet och ha efterföljande samtal är ett bra exempel, att införa livskunskap är ett annat. Det är också viktigt att få skolpersonalen att tycka att det här är roligt, säger hon. Jag tycker att Kondomer borde det var jättekul. finnas på alla skolor Det är intressant att lyssna på vad ungdomarna själva har att säga, säger barnmorskan och skolsköterskan Pernilla Wargéus som deltog i kursen. Per Alexandersson har arbetat med rockfestivalen i Hultsfred under många år. Malmöfestivalen fyller 20 i år hur firar ni det? Jo, det ska synas, inte minst från scenerna. Men hur är en hemlighet ännu så länge. Vad är nytt för i år? Nytt är en förstärkt artistbudget. Det kommer också att synas från scenerna, där artistutbudet blir mer spännande än vanligt. Vi ska bland annat föryngra utbudet på Gustavsscenen. Annars ska det mesta vara som det brukar och som folk tycker om. Vilka artister är klara? Vi förhandlar fortfarande med de flesta. Hur vill du själv förändra festivalen som ny festivalgeneral? Det kommer inte att märkas i år. Tjejer får lära självförsvar Nästa år kanske några av mina idéer får genomslag. Vad tycker du själv är roligast med festivalen? Det kanske låter som en klyscha, men det roligaste är att se så många glada människor samtidigt. Jag tycker faktiskt det. Hur många besökare kommer i år? Förra året hade vi 1,5 miljoner besökare. Det ska bli ännu fler i år. Du har arbetat i många år med Hultsfredsfestivalen, kommer det att märkas i Malmö? Ja säkert. Framför allt har jag med mig ett stort kontaktnät, som jag kommer att ha nytta av här. Alla tjejer i årskurs 6 9 i Sorgenfriskolan har fått möjlighet att gå en självförsvarskurs under de vanliga gymnastiklektionerna. Det handlar inte om att lära tjejer att slåss utan att göra dem trygga och höja deras livskvalitet, säger Igor Ardoris, gymnastiklärare. Kursen lär ut både hur våld kan förebyggas, men lär också ut enkla grepp för att handskas med de vanligaste övergreppen.

9 16 VÅRT MALMÖ VÅRT MALMÖ 17 Bela Ruff är studiementor åt Hoa Truong som går i sjuan. De beskriver sig själva som kompisar. Bela stöttar Hoa i hans arbete med engelskan. Hoa redan är en jätte duktig elev, säger Bela. Elever på Rosengårdsskolan tillsammans med Helena Gullmarson och Bela Ruff (längst bak). Hiba Shaker läser sociologi på Lunds universitet. Hon har själv gått på Rosengårdsskolan och är idag studiementor där. Eleverna får stöd och uppmuntran i studiearbetet men också kompisar som tar dem på museum, eller lär dem att åka längre bussturer. Möt några av eleverna i årskurs 6 till 9 på Rosengårdsskolan och deras studiementorer. TEXT Camilla Erlandsson BILD Mats Kockum Det började som ett projekt våren Elever i åldrarna på Rosengårdsskolan matchades ihop med studiementorer som studerade på gymnasiet, högskolan eller universitetet. Förhoppningen var att studiementorerna genom att vara kompisar och goda föredömen skulle ge elever bättre möjligheter att bedriva studier med kontinuitet och ansvar. Ett lika viktigt mål var också att orientera Rosengårdselever i olika sociala sammanhang genom sport, samtal, studiebesök för att vidga bilden av omvärlden och kanske hitta nya intressen. Verksamheten har drivits mycket framgångsrikt och är idag högst levande på Rosengårdsskolan. Det är läraren Helena Gullmarson som ansvarar för verksamheten på skolan. Eleverna behöver svenska miljöer där svenska språket talas, säger hon. Helena Gullmarson ser studiementorskapet som en möjlighet för elever som bor i en segregerad stadsdel att komma in i det svenska samhället. Det geniala med att ha studiementorer är att idén är så enkel. Att erbjuda elever hjälp och stöttning av äldre elever. Många har varit i samma sits som de själva. Eleverna kan relatera till studiementorerna, som i sin tur motiverar eleverna till studier och en givande fritid, säger hon. Hiba Shaker är just en sådan studiementor. Hon gick själv på Rosengårdsskolan, och hade gärna själv tagit emot hjälp om den funnits. Idag läser hon sociologi vid universitetet i Lund, och har varit studiementor sedan gymnasiet. Nu är jag den hjälp som jag själv inte fick, säger hon. Hiba försöker variera sina möten allt utifrån den aktuella studiesituationen. Är det mycket läxor så koncentrerar hon sig på Nu är jag den hjälp som jag själv inte fick studierna med eleven för att de nästa gång ska ha ett mer socialt umgänge. Det behövs både och. Huvudsaken är att jag kan förmedla budskapet att alla kan påverka sin situation. Att allting är möjligt, säger hon. Alla studiementorer erhåller ett busskort för att möjliggöra aktiviteter utanför Rosengård besök till stadsbiblioteket, simhall, eller kanske en biograf. Själva bussresan kan dessutom vara ett moment i sig, eftersom många elever från Rosengård aldrig har åkt buss själva. Studiementor och elev har ett gemensamt aktivitetsbidrag på etthundra kronor per månad. När Bela Ruff, 17, anmälde sig till att bli studiementor gjorde han det för pengarna. Det var innan han förstod hur viktigt det här jobbet var. Nu är det engagemanget, möjligheten att hjälpa till, som är den största drivkraften. Hans elev heter Hoa Truong och går i sjuan. De beskriver sig själva som kompisar. Bela stöttar Hoa i hans arbete med det engelska uttalet, men understryker att Hoa redan är en jätteduktig elev. Absolut. Och det roliga är att Hoa lär mig saker. Det handlar om att ge och ta, säger Bela. STUDIEMENTORER Så funkar det Studiementorsverksamheten byggs kring regelbundna möten i vardagen. De som vill bli studiementorer träffas tre gånger i grupper om 6 8 personer för att lära sig mer om arbetet. Därefter skriver han eller hon på ett ansvarskontrakt om sju månader med en elev och elevens föräldrar. Goda exempel ska motverka våld på skolor Skolmiljön är slitsam, hot och våld är en del av vardagen. Därför arrangeras nu ett heldagsseminarium för skolledare i Malmö med temat Trygghet i förskolor och skolor. TEXT Lotta Hansson Skolan får allt oftare inslag av hotfulla urladdningar. Att arbeta i denna potentiellt våldsamma miljö är slitsamt, och inget man ska acceptera ur arbetsmiljösynpunkt, säger kommunens säkerhetssamordnare Håkan Nilsson. Därför bjuds nu alla skolledare, skyddsombud och ansvariga inom stadsdelarna in till ett seminarium den 19 april. Då ska de goda exemplen ur allt det arbete som pågår kring hot och våld runt om på Malmö skolorna plockas fram, och förhoppningsvis inspirera till ytterligare stordåd. Skolmiljön är idag på många håll mycket hotfull. Det händer hela tiden saker som man känner sig hopplös inför; gängbildningar långt ner i åldrarna, skadegörelse, hot mot lärare. En sorts allmän världsfrånvändhet som hela tiden gör sig påmind, säger Johanna Cederström, informatör på Säkerhet och Beredskap inom Malmö Brandkår. Seminariet arrangeras av Malmö stad, Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet och Sveriges Skolledarförbund. UTSTÄLLNING En mörk sida av makten Om makten över människorna i Malmö handlar den nya basutställning om slottet Malmöhus historia som invigs den 9 maj. Genom människors livsöden skildras Malmöhus historia från 1700-talet till i dag. Det är mörka berättelser om fångar, barnamord, straff, avrättningar, men också en och annan ljuspunkt. EKONOMI Litet överskott året som gick Malmö stads ekonomiska överskott år 2003 blev 44 miljoner kronor. Det ska jämföras med 392 miljoner året innan. Kommunallagens krav på ekonomisk balans klaras med liten marginal. Orsakerna till resultatförsämringen är främst en svagare konjunktur. Budgetramarna har följts väl, men inom några områden, framför allt vård och omsorg, finns betydande underskott. I Beijers park har de sjuka almarna förvandlats till uppskattade björnskulpturer. Om almarna blir avbarkade, som här, så finns det ingen smittorisk och stubbarna kan stå kvar och brytas ned. Många insekter kan leva i den multnande almveden. Fakta Almsjukan Almsjukan är en svampsjukdom som gör att trädet vissnar och dör. Den sprids huvudsakligen på två sätt; genom att rötterna ofta växer samman på två träd eller genom att almsplintborren, en liten skalbagge med hårig kropp, för med sig sporer mellan träden. Förutom genom saneringsfällning av alla sjuka almar så bekämpas almsjukan genom avverkning av alla så kallade boträd där almsplintborren förökar sig. Fortsätter ökningen av sjukdomen som nu finns det inga levande almar kvar i Malmö år SERIE- TECKNAR- SKOLAN Carl Hedsved Björnar och mammutar intar Malmös parker Malmös almar dör och huggs ner i en rasande fart. Men vid Katrinetorp i Lindängelund växer framtiden i form av mammutträd, kaukasisk vingnöt och turkisk trädhassel. Millennieskogen har flera intressanta arter som vi förmodligen kommer att få se i Malmös parker snart, säger trädkonsulent Arne Jansson. TEXT Peter Johnsson BILD Mats Kockum Almarna faller i Malmö. Det har inte undgått någon. Värst är det just nu i Rörsjöparken och Rönneholmsparken där känslan av kalhygge inte är långt borta. Och det kommer att bli värre. Det går tyvärr inte att rädda almarna, säger Arne Jansson, som själv var med och lokaliserade det första fallet av almsjuka i Malmö Och det har vi inte heller trott. Vi visste från början att det fanns en inbyggd acceleration i sjukdomsangreppet. Till slut blir det för mycket smitta och då dör alla träden, säger han. Almsjukans spridning har stämt väl överens med prognoserna. Möjligtvis har sjukdomen accelererat något snabbare än förväntat på grund av de varma somrarna under de sista tre åren. Och hela Malmö är drabbat. Under våren fäller vi ungefär av Malmös cirka almar av dem är park- eller gatuträd, resten är mindre exemplar i parker eller andra planteringar, säger Tomas Terje på Gatukontoret som ansvarar för almavverkningen. Hur länge får vi ha almarna kvar? Om vi inte gör någonting är alla borta inom 3 4 år. Fort sätter vi att sanera som nu och om somrarna blir kalla och regniga finns det kanske några kvar även efter 8 10 år, säger Tomas Terje. Redan nu finns det program för återplanteringar. Och man lärt sig läxan. I Malmö har vi haft 35 procent alm, grovt räknat och av de återstående träden har lind varit dominerande. Det säger sig självt att en sjukdom som almsjukan lätt blir förödande. Därför har vi idag som riktvärde att ingen trädart ska överstiga tio procent, säger Arne Jansson. I den nyanlagda Millennieskogen vid Katrinetorps gård växer det så det knakar trots vandaliseringen för ett par år sedan. Skogen är tänkt att bli en del av en botanisk trädgård Arne Jansson inspekterar de treåriga mammutträden i Millennieskogen. i framtiden, men fungerar samtidigt som testmiljö för framtidens park- och gatuträd i Malmö. Det är framför allt tre trädslag som trivs överraskande väl trots den pinande vinden; den kaukasiska vingnöten, den turkiska trädhasseln och mammutträdet, som ursprungligen växer i Kaliforniens bergstrakter,, säger Arne Jansson. Det är inte lätt att hitta nya träd till stadsmiljöer. Många av de träd vi använder idag hästkastanj, ek och platan dras redan med sjukdomar eller andra problem. Så de här träden kommer lägligt. Hittills har de inte visat några sjukdomstecken. Almarna då, kommer de att försvinna helt i framtiden? Nej då, en del självsådda fröplantor kommer att överleva almsjukan under lång tid och det pågår både resistensförädling med motståndskraftiga asiatiska arter och så söker man efter resistenta individer av europeisk alm, säger Arne Jansson. STADEN I framtiden blir det inte lika svårt att bada i Scaniaparken. Ny badplats i Scaniaparken Att bada i Västra hamnen kan lätt bli till ett smärre äventyr idag. Betongramperna i Daniaparken är ofta glashala av alger och stenarna längs med Scaniaparken är ännu mer svårforcerade. Men till sensommaren kan Malmöborna förhoppningsvis bada på en ny plats i Västra Hamnen. Det är i Scaniaparken som Malmö stad planerar att bygga ett 75 meter långt och 20 meter brett soldäck med sittrappor, som även ska göra det lättare att komma i och upp ur vattnet. Området kommer också att få en stor parkering och toalett. Om allt går enligt planerna ska den nya badplatsen vara färdig i augusti. Avsikten är sedan att bygga ut badplatsen med en betongbassäng med inpumpat havsvatten och eventuellt också komplettera med omklädningshytter och kiosker. MUSIK Landskamp i storbandsjazz Malmö JazzHouse bjöd söndagen den 5 april på en inofficiell landskamp i storbandsjazz. Monday Night Big Band från Malmö mötte bandet med samma namn från Köpenhamn. Kvällen bjöd även på Janne Ersson Big Band från Göteborg. Hur det gick i landskampen? Kolla på nätet! SAMHÄLLE Möjlighet till samhällsinsats Inom Malmö Frivilliga Samhällsarbetare finns möjlighet att få utlopp för sitt samhällsengagemang. Föreningens medlemmar arbetar bland annat som kontaktpersoner inom socialtjänsten och som stödpersoner inom psykiatrin. För att vara frivillig samhällsarbetare krävs livserfarenhet och ett socialt engagemang. Bild: Mats Kockum

10 18 VÅRT MALMÖ VÅRT MALMÖ 19 Bild: Peter Johnsson Böckerna är på rymmen i Malmö. Mystiska böcker på Stadsbiblioteket Valborg blir ljus och vild Malmö stads traditionella Valborgsfirande har i år bytt plats till Tallriken. Årets program innebär både tradition och förnyelse. Vi inleder traditionellt klockan 19 med picknick. Klockan 21 blir det vårtal, körsång och valborgseld, berättar Nicklas Johansson, projektledare. Klockan 22 ändrar festen karaktär. Då börjar dansmusiken med skivaktuella Malmöbandet Son Kite och Minilogue. 16 starka lampor lyser upp himlen och marschaller skapar stämning. Att fira en lite vildare Valborg kan ses som förnyelse, men är också en gammal tradition. Förr firades Valborg för att skrämma bort vilda djur och häxor innan man släppte ut djuren på vårbete, säger Nicklas Johansson. De studerar vattnets kretslopp, bygger fågelholkar och räknar fågelarter vid Husie Mosse. Men de jobbar också för att minska droganvändningen bland barn och ungdomar. Husie KFUK-KFUM Scoutkår är Årets förening i Malmö. TEXT Camilla Erlandsson FOTO Mats Kockum SCOUTSÅNGEN En helt omöjlig låt som alla scouter kan. SÖLJA Den lilla ringen som håller ihop halsduken. S:T GEORGSDAGEN Stora märkesutdelardagen (23 april) Antal scouter i Sverige, fördelade på fem scoutförbund. SVENSKA SCOUTRÅDET En paraplyorganisation för scouting i Sverige. Genom Svenska Scoutrådet är scoutförbunden medlemmar i de båda världsscoutförbunden WOSM och WAGGGS. Plötsligt en dag så stod den bara där i hyllan på Stadsbibliotekets teknikavdelning Djävulskt uppdrag av Barry Chubin. Det var en kollega till mig som hittade den. Först trodde hon bara att det var en bok som hamnat fel, men så var det ju inte, berättar Per Mattsson, bibliotekarie på Stadsbiblioteket i Malmö. Boken finns registrerad på webbsajten bookcrossing.com som med uppmaningen Befria dina böcker hjälper människor i hela världen att sprida böcker de gillar på oväntade platser. Och det behöver inte nödvändigtvis vara på biblioteket. I skrivande stund finns det till exempel två böcker på fri fot i Malmö och båda finns någonstans i Hansacompagniet. Barn invigs i operans värld Vid sidan av är en opera för barn om den opolerade sjömannen och den snusförnuftiga damen. Det är en uppsättning som ska kunna fungera som en introduktion för barn i operans värld. Uppsättningen kommer från Den Anden Opera i Köpenhamn men framförs på Nydala Teater den april med svensksjungande sångare från Malmö Opera och Musikteater. Färd till Tarkovskijs värld Under rubriken Bakom spegelglaset bjuder Ingela Romare, filmregissör och jungiansk analytiker, på en färd in i den ryske filmskaparen Andrej Tarkovskijs värld. Det sker på Malmö Konsthall den 14 april i samband med att hans film Nostalghia har nypremiär. Husie KFUK-KFUM Scoutkår röstades fram bland föreningar som Gryningsteatern Malmö och Anadolu Boll I närheten av Husie kyrka hittar man scoutstugan där många briljanta idéer har fötts de senaste åren. En doft av hampa, näver och skinn skänker miljön den status av naturlighet som man just förknippar med scoutlivet. Som dessutom förstärks av den nyuppsatta, trädoftande panelen i lokalen. Ja, vårt främsta mål just nu är att få huset färdigt. Vi firar snart 70 år, och då ska vi ha en nyinvigning av stugan, säger Erick Norén som är ordförande. Både Erick och hans bror Emil har varit scouter sedan fosterstadiet bokstavligen. De vet inget annat om och skulle inte kunna tänka sig att vara utan verksamheten. Det är en del av mitt liv, säger Emil. I motiveringen till utnämningen som årets förening är det projekten som riktat sig mot barn och ungdomar som lyfts fram. Erick Norén tror att det är viktigt att satsa på de yngre. Supandet sjunker i åldrar, brottsbeteendet ökar. Vi vill visa att det finns ett alternativ, säger Erick Norén. & Idrottsförening när de blev Årets förening i Malmö. Ett alternativ som går ut på att man genom samvaro hittar på meningsfulla aktiviteter i naturen, på läger, i scoutstugan men också i samhället i stort. Projektet Öppna dörrar vänder sig till barn i tolvårsåldern och uppåt. Man ordnar olika temakvällar men erbjuder också medlemmarna möjligheten att låna lokalen. Vi ger dem förtroendet att vara i scoutstugan och de får ansvaret att förvalta detta förtroende. Det har fungerat Vad vi gör förändras med tiden oerhört bra, säger Erick Norén. Att det finns mycket fördomar kring deras verksamhet är de medvetna om. Knopknytande scouter som alltid är redo och hjälper äldre damer över vägen är således en något förlegad syn. Scoutliljan Vad vi gör förändras med tiden. På det senaste lägret reste vi exempelvis ett tält och körde Internetkafé mitt i skogen, säger Erick Norén. Och det är kanske inte det som är det viktiga, vad vi gör, utan hur vi gör det, fyller Emil Norén i. Aktiviteterna varierar, men grundtanken att visa hänsyn och därigenom växa som människa är tidlös. MOTIVERING Husie KFUK-KFUM Scoutkår Malmös äldsta scoutkår som erbjöd 1000 barn lägervistelse i egen stuga. Förutom framgångsrik scoutverksamhet bedriver föreningen också ett miljöprojekt som utbildar barn och ungdomar i ansvarsfull energianvändning samt ett antidrogprojekt. Antidrogprojektet Öppna dörrar på kvällar och helger har som mål att ungdomar i åldern år ska minska droganvändning och få bort brottsbeteendet. Johan Moritz grundfilosofi är att ljuset ska riktas dit det behövs. Malmös ljushuvud Malmö ska bli mer upplyst genom ett nytt fasadbelysningsprojekt. Att satsa på belysning gör staden mer attraktiv, säkrare och sparar dessutom energi, säger Johan Moritz. TEXT Lars Edqvist BILD Mats Kockum Johan Moritz arbetar på Gatukontoret i Malmö och brinner för stadens ljus. Han är rådgivare till Citysamverkan som ska driva det nya fasadbelysningsprojektet. Många av de belysningsidéer som lockar studiebesök från hela världen till Malmö har uppstått i hans huvud. Fasadbelysningsprojektet ligger i startgroparna. Till hösten ska vi kunna se de första resultaten, säger han. Hur tänker man när fasaderna i Malmö ska lysas upp? Fasadbelysningen är del av helheten när Malmö lyses upp. Belysningen är en del av Malmö stadsmiljöprogram. För att fasadbelysningen ska bli lyckad måste den också ta hänsyn till varje enskilt hus. Det går inte att lägga samma ljus på två hus som är byggda på olika århundraden och ser helt olika ut, anser Johan Moritz. Att satsa på att belysa fasader kan tyckas vara en lyxåtgärd. Så är det inte alls. Ett medvetet arbete FAKTA Medveten ljussättning Det finns fyra mål med en medveten ljussättning i Malmö stad Ljuset visar vägen. Ljuset är till för att vi alla ska kunna orientera oss i staden. Ljus där det behövs. Ljuset ska finnas där det behövs inte där stolparna står. med stadens ljus kan spara pengar, inte minst genom att det innebär att avstå från att lysa upp himlen och annat som inte behöver belysas. Grunden är att ljuset ska riktas dit det behövs för att vara till nytta eller ge en skönhetsupplevelse. Förr fanns ljuset där bilarna och lyktstolparna fanns. Det går att spara mycket energi genom att rikta ljuset rätt, säger Johan Moritz. En effektiv belysning ger trygghet och skönhet. Det ska kännas tryggt att gå hem även efter mörkrets inbrott. Och en promenad till jobbet en tidig höstmorgon ska kunna ge en skönhetsupplevelse. Genom att satsa på en rätt upplyst stad finns nu Malmö i belysningsligans högsta division tillsammans med städer som Barcelona, Lyon och Paris. Jag hoppas att ett attraktivt ljus i Malmö kan bidra till att såväl Köpenhamnsbor som smålänningar kommer hit, trivs och funderar på att flytta hit, säger Johan Moritz. Ljus där det är vackert. Rätt belysning kan ge en skönhetsupplevelse och framhäva nya sidor hos staden. Mörker där det behövs. Utan mörker förstår vi inte att uppskatta ljuset. Vi behöver mörker som kontrast till ljuset.

11 VÅRT MALMÖ 21 FOTO: JÖRGEN SCHWARTZKOPF SOFIERO SLOTT O CH SLOTTS- T RÄDGÅRD U R P R O G R A M M E T: Kärlekens målare Chagall, Miró och Picasso Originalaffischer och litografier, slottet 8 april-6 juni Lagom till midsommar invaderas Malmö av bridgespelare. I två veckor ska de hålla Europamästerskap och medan de sitter instängda i Malmömässan och räknar stick, kan vi andra räkna med kanonväder. Ja, var vi än har spelat mästerskap de senaste tio åren har det blivit värmebölja, skrattar Micke Melander, rikskonsulent för Sveriges Bridgeförbund. TEXT Ingrid Carlqvist BILD Ewa Levau...and in Malmö we have the BRIDGE TRAFIK P-taxan ändrad se på skylten Timtaxorna på Malmö stads parkeringsplatser ändras nu under våren och fram till sommaren. Taxorna höjs med någon eller några kronor, beroende på hur centralt de ligger. Att vi ändrar priserna beror dels på att det är länge sedan vi anpassade timpriserna. Dels på att vi vill ha större cirkulation på parkeringarna. Att skylta om alla automat är ett stort jobb så därför tar det några månader att genomföra, säger gatudirektör Rolf Jonsson Det är alltså läge att se efter på skylten på automaten för att lägga i lagom mycket pengar. STADEN Orkidéutställning maj Rhododendronfestival 5-6 juni Renässans i lustträdgården skulpturer och vackra urnor från Italien samt medelhavsinspirerat i Vinhuset Sommarfrost glasutställning med Ingegerd Råman, Orrefors. Orangeriet 5 juni-5 sept Bild: Mats Kockum Engelska landskap av Prins Charles akvarellmålningar och grafik The black dress keramik av Jill Bernadotte Båda utställningarna visas på slottet 15 juni-15 sept Den Stora Trädgårdsfesten aug Besök vår hemsida Sofiero slott och slottsträdgård Tel Maria Hulterstam och Cecilia Actis har redan börjat på en ny film. Dokumenterat magisk lera TEXT Joel Eriksson BILD Mats Kockum Maria Hulterstam och Cecilia Actis ville från början bara få godkänt på sitt examensarbete, en leranimerad dokumentärfilm om rappande Malmötjejen Rhodan Tekle. Nu, nästan ett år efter de avslutade studierna i scen- och teaterteknologi vid Malmö högskola, är succén ett faktum. Filmen, The Dance of my Text, har hyllats och inbjudits till flera stora filmfestivaler, deltagit på utställningar och vunnit priser. Nyligen fick Hulterstam och Actis ett dubbelt stipendium från den jurybedömda vandringsutställningen Ung Svensk Form Jo, nog har det gått över förväntan, konstaterar de båda nöjt. Under utbildningen gick vi en workshop i leranimering, blev helt bitna och ville fortsätta. Vårt mål från början var att lära oss tekniken och sen att över huvud taget bli klara med filmen. FAKTA Så gör man animerad lerfilm När man tittar på en leranimerad film kan det vara rätt svårt att förstå hur mycket jobb som ligger bakom. Planering från början till slut är ett absolut måste. Själva filmandet är ett pilligt detaljarbete som i korthet går ut på att ta många digitalbilder efter varann där lerfigurernas positioner ändras lite varje gång. Sen sätts allt samman och redigeras i en dator. Den drygt sex minuter långa filmen har tagit nästan ett år att göra. Och givetvis måste det också finnas en bra grundidé. Vi visste från början att vi ville göra en film om musik. Liksom att den skulle vara i dokumentärform, säger Maria. Berättelsen om Rhodan är en bra story i sig. Hon vet vad hon vill och har något att säga. För henne är orden verkligen magiska. Den känslan ville vi förmedla i filmen. Och det har de båda leranimatörerna verkligen lyckats med. För att få den rätta känslan filmintervjuades Rhodan. Sen har hennes kroppsspråk och uttryck försiktigt överförts till lerdockan. Så nära och bra att man knappt tänker på att det är en lerfilm i slutändan. Levande är ordet. Det verkar rätt många hålla med om. Bland annat fick filmen ett hedersomnämnande när den tävlade vid Stockholms filmfestival. Och Ung Svensk Form-juryns omdöme talar om genidrag, stor charm och ett fint hantverk. Framgångarna har dessutom gett mersmak. Jodå, en ny film är på planeringsstadiet. Det blir ytterligare en leranimerad dokumentär. En lite längre film den här gången och ännu bättre gjord! Precis som i en vanlig film görs en noggrann storyboard, man bygger kulisser och ljussätter dem. Det är bara skalan som är mindre. Själva filmandet går till på samma sätt som när man gör tecknad film ett flertal stillbilder sätts ihop till en rörlig film. På varje bild ändrar man lerfigurernas positioner lite så att de i den färdiga filmen rör sig flytande. Klippning och efterarbetning av bild och ljud görs med dator. The Dance of my Text är drygt sex minuter lång och består av cirka digitala stillbilder. Mer info om The Dance of my Text finns på Marijke Blanken-Burgers från Holland och Kay Downes från Irland runt bridgebordet. Sedan februari 2000 har Svenska Bridgeförbundet förberett detta EM. Det är över 20 år sedan Sverige senast stod värd för ett internationellt bridgemästerskap så spänningen är stor. Allt måste klaffa perfekt. En kall februaridag kom representanter för 26 länders bridgeförbund till Malmö för att inspektera förhållandena på mässhallen, hotellen, kollektivtrafiken och i själva staden. Här är toppen, säger Gianarrigo Rona, president för europeiska bridgeförbundet. Jag har Malmö synades i sömmarna av de internationella delegaterna. Men det fanns givetvis tid för ett parti bridge. själv varit i Malmö tre gånger nu och är imponerad över det fantastiska mottagande vi fått. Servicen är bra, bron är vacker och det märks att Malmö är präglat av Köpenhamn och kontinenten. Vilket EM det blir! Gianarrigo Rona räknar med ett rekordstort antal deltagarländer i sommar. Det rådande rekordet är 38 länder, men till Malmö kommer antagligen uppemot 45 länder att vara representerade. Att vi är så många beror på att vi räknar in fler länder än dem som rent geografiskt ligger i Europa, berättar Micke Melander. Antalet deltagare blir omkring 5 000, varav cirka kommer från Sverige och från Danmark. Och alla är de bridgetokiga. Det bästa med bridge är den intellektuella utmaningen som ligger i spelet, säger Micke Melander. Och näst bäst är nog att man kan hålla på hur länge man vill man är inte slut vid 35 år som i fotboll... Men för att få in nytt blod i sporten är bridgeförbundet aktivt på högstadieskolorna och försöker fånga upp nya spelare. Rent fysiskt är det svårt att börja tidigare, säger Micke Melander. Man måste ha tillräckligt stora händer för att hålla i 13 kort! FAKTA Bridge Bridge spelas alltid med fyra spelare två par som kallas nord-syd respektive öst-väst. Alla korten i leken delas ut, vilket betyder att spelarna har 13 kort på hand. Reglerna liknar whist och det går alltså ut på att ta så många stick som möjligt. Spelet föregås av en komplicerad budgivning som avgör vilket par som börjar spelet och hur det ska spelas. Till skillnad från andra kortspel är man inte beroende av tur i bridge. Med datorns hjälp får nämligen alla par vid alla bord exakt samma kort och resultaten jämförs sedan med varandra. Det finns flera tävlingsklasser i Malmö ska man tävla i öppna par, damer och seniorer. Den nya bron förbinder Hjälmarekajen med Skeppsbron. Det svänger om nya bron Malmö har fått en ny bro som förbinder Skeppsbron med Hjälmarekajen. I sommar invigs den för trafik och ska göra det enklare att ta sig till och från Västra Hamnen. Bron kan vridas åt sidan för att släppa förbi båtar. För den sifferintresserade kan avslöjas att bron är 75 meter lång, 19 meter bred och väger omkring 675 ton. Det tar 180 sekunder att öppna bron och 150 sekunder att stänga den. Priset är drygt 64 miljoner. EKONOMI Småföretag växer med ny teknik Småföretag skulle kunna växa snabbare om de utnyttjade alla möjligheter som IT erbjuder. Därför har Malmö stads näringslivskontor i samverkan med bland annat IUC Skåne startat ITmera, ett program där ett 20-tal företag i Malmö får lära sig mer om IT. LITTERATUR Fira Världsbokdagen med en karneval Världsbokdagen firas i Malmö med en bokkarneval på gator och torg. Författare som Bob Hansson, Carl Magnus von Seth och Vagn Steen kommer att medverka. Poesibingo erbjuds liksom litterära vandringar, diktstafett, lyrikakut och sagohörna. Det öppnas möjligheter att fynda på bokloppis på Skomakaregatan och Lilla Torg. Programmet börjar redan på kvällen fredagen den 23 april och fortsätter sedan hela lördagen. Bokkarnevalen ordnas av Stadsbiblioteket i samverkan med bland andra ABF, Danskt-svenskt Författarsällskap, Malmö citysamverkan och Sparbanksstiftelsen Skåne.

12 VÅRT MALMÖ 23 Mer MALMÖ i rutan Det kan bli fler lokala och regionala aktualitetsprogram från SVT i Malmö. Ny teknik, digital distribution och nya sätt att arbeta öppnar nya möjligheter för Sveriges Televisions tittare i Malmö. TEXT Lars Edqvist BILD SVT Pariserhjulet blickar över Sundet Den digitala distributionen kommer att innebära att vi kan sända regionala program i fler kanaler än idag. Därmed ökar vi vår närvaro lokalt och regionalt, berättar Carina Brorman, enhetschef för SVT Syd. Bakgrunden till de omdiskuterade förändringarna på Sveriges Television är att SVT i många år haft en organisation och geografisk struktur avpassad för den gamla monopolsituationen. I dag har vi många nya snabbfotade konkurrenter. Vi har mycket av den Lagom till påsklovet invigs Sveriges högsta pariserhjul i Malmö Folkets Park. Från det 45 meter höga hjulet går det att se till över Öresund ända till Köpenhamn. Att Malmö Folkets Park får ett pariserhjul som är dubbelt så högt som konkurrenterna i Stockholm och Göteborg är något att vara stolt över. Ändå är det bara en av årets nyheter i Folkets Park. En påtaglig nyhet är en ny huvudentré mot Amiralsgatan, utformad på ett sätt som för tankarna till entrén som fanns fram till Innanför entrén invigs i sommar en fjärilsutställning i orangeriet som tidigare fanns på Bo01-utställningen. Den biologiskt intresserade kan dessutom glädja sig åt ett hundratal nya träd, bland annat en himalayabjörk och bergskörsbär. Nysatsningen på Folkets Park kommer att fortsätta även kommande år. Räkna med både nya åkattraktioner och nya restauranger. Carina Brorman nya tekniken redan inom SVT men nu måste vi ta steget fullt ut och också anpassa våra arbets- och produktionsmetoder, säger Carina Brorman. Hon har respekt för att förändringarna är smärtsamma för många medarbetare, men ser dem som en nödvändig anpassning till en ny situation. Tittarna kan glädja sig åt ett ökat utbud genom de digitala temakanalerna för dem som har ett specialintresse, som sport- eller barnprogram. Men även lokala och regionala händelser ska kunna få en fördjupad bevakning. Den digitala distributionen gör det möjligt att i framtiden erbjuda regional text-tv och en regional programtablå. Vår lokala närvaro i Malmö ska öka, menar Carina Brorman. Webben håller på att få en ökad betydelse som distributionskanal. Och den nya generationens mobiltelefoner är ytterligare en kanal som bara väntar på att fyllas med ett innehåll. SVT har utvecklats från ett tv-bolag till ett medieföretag som producerar program och innehåll för tv, webb, text-tv och mobila tjänster. Grundidén är att SVT ska koncentrera sig på att utveckla och producera innehåll för tv och nya medier som webb och mobila tjänster. Förhoppningen är att det i Malmö ska växa upp en ny bransch som arbetar i gränsområdena mellan Internet, spel, animationer och tv-produktion. Christina Larsson och David Malmberg tror att de kommer åka det nya Pariserhjulet. Men just nu är den romantiska vårlunchen utomhus betydligt viktigare. David bor redan i Malmö. Och jag ska flytta hit nu, lovar Christina, som för tillfället bor i Köpenhamn. Och tills dess kan ju David alltid vinka till Christina när korgen är som allra högst. För från det 45 meter höga hjulet ser man hela vägen över Sundet. TV-huset i Malmö är något av en tvfabrik, där det även i fortsättningen kommer att produceras många tv-timmar. För att anpassa huset till det nya sättet att arbeta förbereds nu en stor ombyggnad av huset. Det nya TV-huset måste kunna fungera som en utvecklingsverkstad för dialog med publiken. Även en ny ung publik med nya krav ska tycka att vi är bäst och se våra program, säger Carina Brorman. RIKET Inspirerat av rollspel SVT:s nya realitydrama kommer att utspela sig i ett fiktivt land: Riket. Det blir också namnet på serien. Riket, som spelas in under maj juli och sänds i höst, är inspirerad av rollspel. 15 personer skapar sin egen civilisation. Programmet produceras av SVT Syd och görs i samverkan med Jarowskij. Bild: Mats Kockum MOTORLÖST Cityrace med mänsklig motor För första gången ordnas ett Cityrace på Stortorget. De tävlanden kör med kopior av Formel 1-bilar men utan motorer. Varje lag består av sex personer, två förare och två mänskliga motorer per förare. Artister som Ronan Keating från Boyzone och Jill Johnsson uppträder i samband med tävlingen som har premiär den 21 maj. PÅSKEN Folkets Park 8 april, Resan till Blåkulla Påskgummor och påskgubbar samlas kl 13 på Gustav Adolfs Torg. En timme senare tågar alla utrustade med blåkullakvastar till Folkets Park som för dagen förvandlats till Blåkulla. 9 april, Upplevelsevandring På Barnens scen kan alla lära sig varför vi firar påsk mellan kl 12 och 15, två gånger per timme. 10 april, Påskkärringstävling Alla barn som kommer till parken klockan 14 utklädda till påskgummor och påskgubbar tävlar om bästa dräkt. 11 april, Påskdagskonsert Gospelshow på Stora Scenen, kl april, Annandag påsk Familjunderhållning från Stora Scenen kl april, Anna och Anette i Bullbageriet Ett musikäventyr för barn 2 4 år på Barnens Scen. Tivolit och alla andra attraktioner är öppet alla dagar 4 12 april.

13 24 VÅRT MALMÖ MALMÖKALENDERN MALMÖKALENDERN VÅRT MALMÖ 25 VAD Miraklernas tid VAR Teater 23 VAD Hobbyspaggens fru VAR Intiman Foto: Anna von Brömssen VAD Dansbiennal 2004 VAR Flera spelplatser i Malmö VAD David Batra VAR Victoriateatern Barnkafeteria Film, pyssel och uppträdande. Inkonst, varje söndag hela våren kl 13. Påsklovsprogram för stor och liten. Malmö Folkets Park 4 12 april. Påsklovsaktiviteter för barn 4 12 år. Nykläckta kycklingar, ägg målning m m. Malmö Museer 5 8 april kl Anna och Annette i bullbageriet Barnteater för de allra minsta (2 4 år). Barnens Scen 12 april kl 14, 13 april kl 10. Prova-på-cirkus Akrobatik, jonglering och balans. Barnens Scen 15 april kl 9.30 och Lyckad landning? Barn- och ungdomspjäs om tvillingarna Katt och Kråkan. Hipp 17 och 24 april kl 13, 20 och 27 april, kl 19. Arr: Malmö Dramatiska Teater Draken som inte fick eld i truten Barnteater om självkänsla. Barnens Scen 18 april kl 14, april kl 9.30 och Hunden som kom in från kylan Barnteater varm och lekfull detektivhistoria, från 7 år. Teater 23, 18 april kl 15. Miraklernas tid Barnteater om en ung människas vedermödor med att växa upp, från 11 år. Teater april kl 19, 28 april 19 maj, ons och tors kl 19. Barnens Scen fyller 10 år Stort kalas i dagarna tre alla barn är välkomna! Barnens Scen april. Expedition med Sjörövar-Jenny och Härjande Håkan För barn och ungdomar 5 15 år. Malmö Museer april kl 13. Sagogrottan Sagofen Isadora för barn 4 6 år. Malmö Stadsbibliotek 25 april kl 14. Den tjuvaktiga skatan Operaklassiker för barn. Barnens Scen, 8 och 15 maj kl 14 och 16. Riddare på slottet Malmöhus Testa riddarhästen Kasper, prova pil och båge och bli dubbad till riddare av Malmöhus. För barn 6 13 år. Malmö Museer maj kl 13. Parkens Stjärna Talangtävling för låg- och mellanstadiet. Far i Hattens utomhusscen 23 och 30 maj kl 14. Arr: Malmö Folkets Park Barnloppis Barn säljer sina leksaker m m. Folkets Park 31 maj kl Tangofestival Internationellt kända orkestrar, uppvisningar, workshops m m, Rundelsgatan 17 samt Salle rupsv 26, 8 12 april. Arr: Tangokompaniet och Tangoakademin. Tangopractica Dans till CD-musik. Torpgatan 21, varje fredag hela våren kl Arr: Camarin. Tangopractica Mötesplats för tangoälskare på Loftet, Hedmanska gården hela våren sön kl Arr: Liber Tango. Klubb Honto Klubben för den dansanta publiken. Kulturbolaget (KB) 8 april kl GOOD Vibrations good music for good people. Jeriko 8 april kl Teen Riot Rockklubb utan åldersgräns. Panora 8 och 22 april, 6 och 20 maj, 3 juni kl 20. oo-e Klubb med asiatiskt tema. Panora 9 april kl The Gabb Det bästa från 60-talet: soul, R n B m m. Panora 10 april, 19 juni kl BAMBAM Rootsreggae och dance hall. Inkonst 10 april och 29 maj kl Ad lib Klubben för personer med dokumenterat schizofren musiksmak. Panora 16 april, 4 juni kl Voltmeter! Rockklubb med liveband. Kulturbolaget (KB) 16 april kl Thor Freddys Digit Mogendans till orkester. Amiralen 16 april kl Förenad Rock Rockklubb med livemusik och dansgolv. Panora 17 april och 15 maj kl Matz Bladhs Mogendans till orkester. Amiralen 23 april kl Moskow Diskow Tidig 80-talssynth, electro-, italo- och cocadisco. Panora 23 april kl Big Bad Bass Drum n bass, jungle och elektroniska breaks. Panora 24 april och 29 maj kl Klubb Omnichord Rockklubb med lägre och softare ljudnivå. Livemusik. SMAK, Malmö Konsthall 29 april, 27 maj kl 20. Arr: Omnichord Recordings. Trenchtown förvandlar Malmö till ett hett Jamaica. Kulturbolaget (KB) 30 april, 28 maj kl Tangoafton Dans till levande musik. Spångatan 37, 1 maj, 5 juni kl Arr: Camarin. Intensified musik från hela världen, alla stilar, alla decennier. Panora 8 maj, 5 juni kl Hepcat Swingdans uppvisningar och prova på. Folkets Park, Far i Hatten, hela sommaren fr o m 12 maj ons kl Kamouflage Från elektroniskt Berlin till postironiskt New York. Panora 14 maj kl Reggaewarriors Reggaeklubb på Jeriko 14 maj, 4 juni kl Arr: Föreningen Original. Electric Shock Treatment Electro, synth och techno. Panora 28 maj kl Mogendans Folkets Park, Far i Hatten, hela sommaren fr o m 29 maj tis, lör kl Lindans Uppvisningar och prova på. Folkets Park, Far i Hatten, 30 maj kl Barnvagnsbio Malmö Konsthalls C-sal 6, 13 och 27 april samt 4, 11, och 18 maj, kl 14. Nostalghia Film av den ryske filmregissören Andrej Tarkovskij. Malmö Konsthalls C-sal april och april, kl 15. Babybio Film för vuxna. Barnens Scen, 14 april kl 13. Filmbar Skånsk kort- och novellfilm, barmingel och film snack. Panora 14 april och 12 maj kl 19. Babybio Aktuell film för vuxna. Spegeln 15 april och 13 maj kl 13. Konst och arkitektur i televisionens fönster Svenska hus och annat. Malmö Konsthalls C-sal 2 maj kl 15. Silencio David Lynchtema med film och musik. Panora 7 maj kl 23. Skånska Filmdagarna Nyproducerad skånsk film i flera genrer. Biograf Spegeln maj. Arr: Film i Skåne. föredrag Vad är Europa? Föreläsningsserie. La Couronne t o m 11 maj, tis kl 19. Arr: Tredje Rummet. Bakom spegelglaset om Andrej Tarkovskij. Malmö Konsthalls C-sal, 14 april kl 19. Inspirationsseminarium med Marika Lagercrantz N Skolgatan 10A, 25 april kl 14. Arr: Malmö AmatörteaterForum. Framtidsbaren Idékritisk samtals - serie om bland annat socialismens liv efter döden. Jeriko 26 april kl 19. Arr: ABF Malmö Art after work Konstnärsmöten. Galleri Rostrum 27 april, 25 maj kl Kulturkväll Samtal och föreläsning på Skånes konstförening 27 april kl 19. Malmö Konsthall och dess arkitekt Klas Anshelm Malmö Konsthalls C-sal 28 april kl 19. Konst och arkitektur i televisionens fönster Malmö Konsthalls C-sal 2 maj kl 15. Digitala pionjärer datorkonstens introduktion i Sverige. Malmö Konsthalls C-sal 8 maj kl 15. Kvinnokafé Föredrag, filmvisning, debatt och workshops. Mölle vångsgruppen t o m 30 maj sön kl Fler föreläsningar, kontakta: ABF Malmö, Studieförbundet Vuxenskolan, Studiefrämjandet, Malmö Föreläsningsförening, Limhamns föreläsningsförening. Mer info på evenemang Allmänna visningar av U3 på Teknikens och Sjöfartens hus hela våren, tis, sön kl 13. Arr: Malmö Museer I arbetarrörelsens fotspår Busstur från Frans Suellstatyn, N Vallgatan maj kl 13, 25 maj kl 18. Arr: ABF Malmö. Gallerivandring från Hedmanska gården varje långlördag hela våren kl Arr: Konstfrämjandet i Skåne. Malmös historia och framtid Sightseeingtur med buss från Turistbyrån, Centralstationen hela sommaren från 5 juni kl 12. Arr: Malmö Turism. Malmö Dockland Halvdagstur till Västra Hamnen. Utgår från Skeppsbron 10, hela våren fre kl Arr: Travelshop. Magnoon Kända och okända hiphopartister. Jeriko 7 april kl Arr: Mix Musik. Orquesta de Tango Tangokonsert. Sankta Maria kyrka 8 april kl 18. Arr: Camarin. Passionsmusik Malmö Symfoniorkester och Andrew Manze. Konserthuset 8 april kl Matteuspassionen Malmö Kammarkör med orkester och solister. S:t Andreas kyrka 9 april kl 19. Jonnys Boogie Band 60-talsmusik. Wega, Museirestaurangen 9 april kl Arr: ffb60m. The Refreshments Kulturbolaget (KB) 10 april kl 21. Jam Jamsession på Jeriko 13 april kl 20. Arr: Jazz i Malmö. Kammarmusik med Malmö Symfoni Orkester. Konserthuset 13 april, 4 maj kl Christina Kjellsson visor. Blå Båten 14 april kl 19. Toner i väntan på våren Kulturskolans elever. Malmö Stadsbibliotek, Röda rummet 14 april kl 12. Peter Asplund Quartet Jeriko 15 april kl 20. Arr: Jazz i Malmö. En smäll till med Lise & Gertrud musikunderhållning med värmande komik och charmigt artisteri. Victoriateatern april kl Lunchmusik Elever från musikhögskolan i Malmö. Caroli kyrka 15, 22 och 29 april samt 6, 13 och 27 maj kl Sjung me Skeppar n Lasse O med pianist. Blå Båten 16 april och 15 maj kl 20. Sixshots Glamrock Kajplats 305, 16 april kl 20. Jassfabriken Jazz Glassfabriken 16 april kl 20. Wien efter Beethoven Malmö SymfoniOrkester. Bl a Strauss. Konserthuset 17 april kl 15. I Folkton Malmö Akademiska kör och orkester. S:t Johannes kyrka 17 april kl 19. Skupa Malmö akademiska kör- & orkester. S:t Petri kyrka 17 april kl 19. Ronu Majumdar Ragor och fusion. Jeriko 18 april kl 20. Arr: Mix Musik. Vox Scaniensis Malmö Konstmuseum 18 april kl 14. Arr: Musikhögskolan i Malmö. SJ/Sjövärnets musikkår & Marianne Mörck Allsångskonsert med filmtema. Södra Teatern 18 april kl 14. Paulo Moura (Brasilien) Jeriko 22 april kl 20. Arr: Mix Musik. Musik utan gränser Malmö SymfoniOrkester. Musik av bl a Stravinsky. Konserthuset 22 april kl Folk- och countrykväll Blå Båten 23 april kl 20. Jonas Knutsson Quartet Jazz Jeriko 23 april kl 20. Arr: Mix Musik. Tomas Ledin Baltiska Hallen 23 april kl 19. Arr: Kulturbolaget (KB). M.L.O. Malmö Liberation Orchestra Improviserad musik. Panora 24 april kl 19. Arr: FRIM Syd. Opera!! Operahögskolorna i Stockholm, Köpenhamn och Helsingfors samt Malmö akademiska kör & orkester. Malmö Rådhus 25 april kl 15 och 17. Pernille Bévort Special Edition Jeriko 27 april kl 20. Arr: Jazz i Malmö. Povel Ramel Victoriateatern april kl 19:30. Samling kring Svenska Visan Blå Båten 28 april kl 19. Studio Bel-Canto Jazz eller opera? Sopran eller mezzo? Jeriko 28 april kl 19. Arr: Mix Musik. Martin Sjöstedt Band Jeriko 29 april kl 20. Arr: Jazz i Malmö. Picknickkväll med jazzstandards Jan Allan m fl spelar låtar av de stora amerikanska jazzkompositörerna. Victoriateatern 29 april kl Klassiska pärlor Malmö Symfoni- Orkester och Musikhögskolan i Malmö. Konserthuset april kl Vårsånger med kammarkör och soloartister. Blå Båten 30 april kl 20. Odehe Konsert och show från Ghana. Jeriko 30 april kl 21. Arr: Mix Musik. Rock n Roll Torpedoes Wega, Museirestaurangen 30 april kl 22. Musik för en & två gitarrer Musik av bl a Bach & Sor. Johan Ekman och Göran Söllscher. Malmö Konstmuseum 2 maj kl 14. Arr: Musikhögskolan i Malmö. Van Morrison Malmö Opera och Musikteater 2 3 maj kl Arr: Kulturbolaget (KB). Tolvan Big Band Jeriko 3 maj kl 20. Arr: Jazz i Malmö. Dino Saluzzi Trio Jeriko 4 maj kl 20. Arr: Jazz i Malmö. Edith Tamayo (Mexico) Jeriko 5 maj kl 20. Arr: Mix Musik. Musik utan gränser Malmö SymfoniOrkester, musik av bl a Janácek och Strauss. Konserthuset 6 maj kl A Clockwork Scarlet Blå Båten 7 maj kl 20. Before 60-talsmusik Wega, Museirestaurangen 7 maj kl Arr: ffb60m. Nallekonsert När det våras väntas tillökning... Konserthuset 8 maj kl 12, 14 och 16. Arr: MSO. Monday Night Big Band Jeriko 10 maj kl 20:30. Arr: Jazz i Malmö. Mats Ronander & Benneth Fagerlund Rock & bluespicknick. Victoriateatern maj kl Azucar Negra Salsa från Kuba. Jeriko 13 maj kl 20. Arr: Mix Musik. Skånska pärlor Malmö SymfoniOrkester med kör. Konserthuset maj kl Kristin Ahlin Nonett Jazz Malmö Konsthall/SMAK 15 maj kl 14. Kammarkonsert Malmö Opera och Musikteater 15 maj kl 14. Paul s Playhouse Jazz Slotts - trädgårdens Café 18 maj kl 19. Grus i Dojjan Blå Båten 21 maj kl 20. Visskatter med Bernth Hammarlund och Lars Holm. Folkets Park, Stora Scenen 23 maj kl 16. Liveinspelning med Monday Night Big Band, Miriam Aïda och Fredrik Kronkvist. Palladium maj. Arr: Musik i Syd. Studio Bel-Canto Morgondagens operastjärnor. Jeriko 26 maj kl 19. Arr: Mix Musik. B.B. King & Band Baltiska Hallen 27 maj kl Arr: Kulturbolaget (KB). Boban Markovic Orkestar Musik från Balkan. Jeriko 29 maj kl 21. Arr: Mix Musik. Cheb Saharaoui Raimusik från Algeriet. Jeriko 2 juni kl 20. Arr: Mix Musik. Äventyr med Malmö SymfoniOrkester. Konserthuset 3 juni kl Poetry slam Kval till SM i Poetry slam. Loftet, Hedmanska gården 9 och 16 april kl 19. Arr: ABF Malmö. Från bröderna Marx till kärlekssviter Poesi och sång med Jan Mårtensson och Jan Normann. Loftet Hedmanska gården 14 april kl 19. Arr: ABF Malmö. Bokkarneval Litteraturprogram och bokloppis. Lilla Torg april. Arr: ABF Malmö. Scenpoetisk afton Inbjudna gäster och musik. Loftet Hedmanska gården 7 maj, 4 juni kl 19. Arr: ABF Malmö. Slump och mänskliga möten Litterärt program med Trygve Bång och Birgitta Sanderberg. Loftet Hedmanska gården 12 maj kl 19. Arr: ABF Malmö. Wallmans Golden Hits Mat och dryck med show. Wallmans salonger hela våren tor lör kl Ståuppkomik Lasse Nilsen, Eric Löwenthal och Jonas Ljung. MACK Malmö Comedy Klubb 15 april kl Malmöflickornas Vårgala Malmö Opera och Musikteater 22 maj kl 18, 23 maj kl 16. Allsvensk fotboll på Malmö Stadion. Malmö FF Örebro 9 april kl 15, Malmö FF IFK Göteborg 24 april kl 14, Malmö FF AIK 6 maj kl 19, Malmö FF Kalmar FF 17 maj kl 19. Maraton Heleneholms IP 17 april. SM i Judo Baltiska Hallen 18 april. Damallsvenskan på Malmö IP. Malmö FF Mallbacken 18 april kl 14, Malmö FF Sunnanå 9 maj kl 14, Malmö FF Djurgården/ Älvsjö 24 maj kl 19. Speedway Öresundscupen, 80 cc och 500 cc. Malmö Motorstadion 24 april. Bokskogsrundan Motionslopp. Torup rekreationsområde 1 maj. Vårruset Motionslopp för kvinnor. Malmö Stadion 3 maj kl Hästhoppning Ponny, Ribersborgs hundrastplats 8 maj. Tjejgåing Bulltofta rekreationsområde 12 maj kl Malmöspelen Friidrottstävling. Malmö Stadion maj. Hälsotorget Folkhälsodagar på Kronprinsen maj kl Arr: SDF Västra Innerstaden. Ingen jag har Theatron spelar sciencefictonsaga av Edvard Bond. Rampen, K3 Malmö högskola fr o m april. Victor Victoria Broadwaymusikal där artister dansar, sjunger och lever i skuggan av nattklubben Chez Lui. Spelas på Nöjesteatern t o m 25 april, fre kl 19.30, lör och 19.30, sön kl Putte Hågen Monologmusikal av Mary Andersson och Mikael Wiehe. Scenen är 40-talets Malmö. Sirener, swing, jazz, jitterbugg! S:t Gertrud t o m 30 april, tis och ons kl 19. Söndag Teaterföreställning Teater Terrier 5 8 april kl 19. Hobbyspaggens fru Nyskriven komedi med lite svarta kanter. Intiman. 2, 6 8, 13, 15 16, 20, och april kl 19. 3, 17 och 24 april kl och 21 april kl maj kl 19, 8 maj kl 18. Arr: Malmö Dramatiska Teater. Flugornas herre William Goldings skrämmande klassiker om en grupp skolpojkars maktkamp på en öde ö. Hipp 6 24 april tis, ons, tor kl 19, april fre kl 19, april lör kl 18. Arr: Malmö Dramatiska Teater. Passera Gå Teater Torstenson om våndan över att gå vidare i livet. MAF Scen 2, 7 och 10 april kl 19.30, 11 april kl 16, april kl Blodet ropar på sina bröder Teaterpjäs om kvinnovåld. Fluxlokalen, S:t Gertrudsg 4, 9 april kl 19.30, april tor sön kl Arr: Teater Weimar. Rigoletto Opera av Giuseppe Verdi. Malmö Opera och Musikteater 10 april kl 18 och 14, 27, 29 april kl 19. Tyst kvinna Mimteaterföreställning om sju kvinnors kamp för rätten till sitt eget liv. Barnens Scen 14 april kl 19. Arr: Propellerteatern. Checkpoint Teaterföreställning. Teater Terrier 16 april kl 19, 18 april kl 15, april kl 19, april kl 19, 5 8 maj kl 19, 9 maj kl 15, maj kl 19, 16 maj kl 15. Roots Med avstamp i 13 ungdomars egna rötter, erfarenheter och egenskaper berättas om nutid och dåtid, om att påverka och att påverkas. Verkstan april kl 16, 5 6 maj kl 16 och 19, 7 maj kl 19, 8 maj kl 16. Arr: Skånes Dansteater. Dansbiennal 2004 Föreställningar, seminarier, workshops, happenings, föredrag m m. Olika platser i Malmö april. Arr: Dansbiennal Festföreställning Dansfest med över 20 dansare, levande musik och en mängd olika uttryck från båda sidor sundet. Malmö Opera och Musikteater 23 april kl 19, 24 april kl 18. Arr: Skånes Dansteater. Ett öronbarn ger igen en uppgörelse med livet som skånskindier Stå-upp-komik, David Batra. Victoriateatern april kl Mikadon Simply Opera spelar en pjäs av Gilbert och Sullivan. MAF Festsalen 24 april kl 18, 25 april 19 maj ons kl 19, 25 april 19 maj lör kl 18, 25 april 19 maj sön kl 16. Carmencita Rockefeller Teaterpjäs om kvinnan som var amerikansk toppdiplomat, brorsdotter till vicepresident Nelson Rockefeller, barnbarn till kejsar Hirohito av Japan, CIA-agent och världsberömd cancerforskare samtidigt som hon drev en hårsalong i Malmö. Teater 23, 30 april 23 maj fre sön kl 19. Antigone Höstensemblen spelar Sofokles klassiska drama. Inkonst 5 6 maj kl 20. VIBA FEMBA Vanliga Män En oförutsägbar tvåaktare. Musik, humor och fartfylld scenkonst. Victoriateatern 5 8 maj kl El Niño Ett oratorium till Kristi födelse. Malmö Opera och Musikteater 14 maj kl 19, 16 maj kl 18. Malmöiter Föreställning baserad på intervjuer med malmöiter från när och fjärran. Tegelhuset 21 maj 4 juni tis fre kl 19, 22 maj 5 juni lör kl 18. Arr: Malmö Dramatiska Teater. Plattform Öresund Experiment, ny koreografi och work in progress. Palladium, Stora scenen 5 juni kl Arr: Dansstationen. utställningar MALMÖ KONSTHALL Mån tis, tor sön kl 11 17, ons kl Repetition 5 videoprogram från lika många konsthögskolor t o m 6 juni. Nedko Solakov A High Level Public Art Project with a Catalogue 17 april 22 aug, Åsa Unander-Scharin Navigation En interaktiv utställning med virtuella och mekaniska dansare april, tor sön kl MALMÖ KONSTMUSEUM De tolv Skånska modernister alla dagar t o m 30 maj, kl VAD Rigoletto VAR Storan VAD Ronu Majumdar VAR Jeriko VAD Dino Saluzzi Trio VAR Jeriko VAD Viktoria Lärn Johansson Smycken VAR Formargruppen

14 26 VÅRT MALMÖ MALMÖKALENDERN MALMÖKRYSSET VÅRT MALMÖ 27 Foto: Malmö Stadsarkiv VAD B.B. King & Band (USA) VAR Baltiska Hallen VAD Makt över människor VAR Malmö Museer VAD Lise & Gertrud VAR Victoriateatern MALMÖ MUSEER Alla dagar Motorcykelutställning modeller från 1904 till 1970, Teknikens och Sjöfartens Hus. Romer och resande bortom romantik och plåga, romsk kultur och en sällan uppmärksammad historia, Slottsholmen. Är de farliga? Miniutställning om våra hotade arter björn, varg, järv, lodjur och grönfläckig padda, Slottsholmen. Världens brudar bröllopsklänningar, bröllopsfoton och brudbuketter från olika länder och traditioner, Slottsholmen t o m 15 augusti. Zenit bistånd och internationella frågor i aktiverande rollspelsutställning, Kommendanthuset från 29 april. Makt över människor utställning om Malmöhus slott från 1700-tal till nutid, Slottsholmen från 2 maj. Svenska rum Statens fastighetsverk visar ett urval av sina förnämnsta byggnader i södra och västra Sverige, Slottsholmen från 15 maj. Mah Jong pret-a-protester en utställning om mode och politik, Kommendanthuset från 23 maj. ROOSEUM Ons fre kl 14 20, lör sön Nedko Solakov, A 12 1/3 (and even more) Year Survey 16 april 20 juni, Öppet forum: Tävling i Folklighet 21 maj 6 juni. TEATERMUSEET tis, fre sön kl Från våra gömmor material från Teatermuseet arkiv. 15 april 6 juni. LOFTET Serieutställning om vad som händer på alternativseriescenen. Loftet Hedmanska gården maj, mån lör kl Arr: ABF Malmö. CITYTUNNELUTSTÄLLNINGEN hela våren, tis tor kl 13 17, fre kl 13 16, lör kl ENFORMSAK Arkitekturexamen x2 t o m 17 april, Landskapsarkitektur 23 april 22 maj, Rumdesign från 28 maj, ons fre kl 12 18, lör kl FORM/DESIGN CENTER tis ons, fre kl 11 17, tor kl 10 18, lör sön kl Holkar och hus Ingela Johansson Rosander t o m 18 april. Gärsnäs 2004 möbelformgivning tom 11 april. Den Danske Designpris 2003 t o m 23 maj. När cirkusen kommer till stan 23 april 6 juni. Down Town Malmö arkitektur och industridesign från 28 maj. Ung svensk Form 04 från 28 maj. Foto: Carl-Johan de Geer FORMARGRUPPEN mån fre kl 12 16, lör 10 15, sön kl Viktoria Lärn Johansson 27 mars 21 april. Medlemmarnas vårutställning 24 april 26 maj. Jan Järlehed 27 maj 21 juni. GALERIE LEGER Anders Moseholm t o m 14 april. Anders Kappel 17 april 12 maj. Jan Anders Hansson och Carlos Capelan 15 maj 11 juni. Tis fre kl , lör sön kl GALERIE ROSEMARIE Tuula Lehtinen 7 april 8 maj. Tis fre kl 12 18, lör kl GALLERI 21 Leif Holmstrand t o m 25 april. Kramer/Ågren/Hegardt 1 23 maj. Tor kl 17 20, fre sön kl GALLERI ESTETICA Gerhard Nordström t o m 21 april. Ons fre kl 12 17, lör kl 12 16, sön kl GALLERI FINAL Björn Almviken 17 april 16 maj. Ons kl 15 18, lör kl 12 16, sön kl GALLERI FORMAT GIDAPPA! Fotoutställning t o m 2 maj. Ons fre kl 14 18, lör sön GALLERI GKM Robert Combas t o m 1 maj, Sam Francis t o m 15 maj, Sommarsalong från 5 juni. Mån fre kl 11 17, lör kl GALLERI LE GRANT Martin Formgren t o m 15 april. Linda Nilsson från 17 april. Mån tor kl 12 18, lör kl GALLERI MAGNUS ÅKLUNDH Anna Ling t o m 10 april. Magnus Wallin 16 april 22 maj. Marianne Andersson från 28 maj. Ons fre kl , lör kl GALLERI MUSAFÄLLAN Samlingsutställning t o m 18 april. 5 danska surrealister 23 april 9 maj. Jonn Leffmann maj. Brodera Mera 4 6 juni. Fre kl 16 19, lör sön kl GALLERI PERSSON Åke Johansson 17 april 9 maj. Ons fre kl , lör kl 12 16, sön kl GALLERI PING PONG Lisa Jeannin t o m 24 april. Anders Soidre 8 29 maj. Tor fre kl 15 18, lör kl GALLERI ROSTRUM Ona Tav t o m 25 april. Magdolna Szabó 1 23 maj. Ons fre kl 14 18, lör sön kl GALLERI RÖNNQVIST & RÖNNQVIST Stellan Widholm t o m 18 april. Elke Leischen-Andersson 24 april 16 maj. Peter Wahlbeck 22 maj 13 juni. Tis fre kl 12 18, lör sön kl GALLERI S:T GERTRUD Kristina Matousch t o m 17 april, Anna Persson 24 april 22 maj. Tis, fre kl 12 16, ons tor kl 12 18, lör kl GALLERI SIGNAL Maryam Jafri & Alex Villar t o m 2 maj. Tor fre kl 14 18, lör sön kl VAD Mah-Jong Pret a protester, en utställning om mode och politik. VAR Malmö Museer GALLERI TAPPER-POPERMAJER Marya Kazoun 17 april 22 maj, ons kl 12 18, fre sön kl GALLERY 101 Gia Lindstam Samlingsutställning t o m 18 april. Mats Månsson 24 april 16 maj. Samlingsutställning maj. Tis fre kl 14 18, lör kl KULTURFRONTENS SHOWROOM José Gordillo Andalucia Skåne t o m 31 maj. Mån fre kl LIMHAMNS KONSTFÖRENING Ida Melin t o m 8 april. Gert Hansson 17 april 6 maj. Elevutställning maj. Tor kl 17 19, lör sön kl SKÅNES KONSTFÖRENING Christian Andersson t o m 17 april. Maria Hall 24 april 22 maj. Tim Jørgensen 29 maj 19 juni. Tis fre kl 12 17, lör kl WUTHERING HEIGHTS Anna Ekman och Mats Adelman t o m 11 april. Marika Bredler april, Johanna Persson 30 april 9 maj. Charlotte Walentin maj, Pia König 28 maj 6 juni. Tor fre kl 17 20, lör sön kl övriga evenemang Romernas nationaldag Malmö Museer 8 april. Distro Marknad för independentscenen i Malmö skivbolag, bokförlag, filmare m fl. Inkonst 16 april och 30 maj kl Högriskdagen Performancekonst av mer än 20 konstnärer i olika genrer. Inkonst 17 april kl Arr: Lustra. Folkhemmet Alternativ scen musik, teater, film, poesi m m. Inkonst tisdagar t o m 27 april kl Valborg Majbrasa Vårtal av känd malmöprofil och vårsång med körer. Pildammsparken, Tallriken 30 april kl 19. Valborgsfirande Malmö Folkets Park 30 april. Första Majfirande Malmö Folkets Park 1 maj. Cultigrossfestival Små och stora premiärer av barn och ungdomar från Drömmarnas hus maj. Öppet hus på slottet Malmöhus. Malmö Museer 15 maj kl Kulturkarnevalen 2004 Teater, musik, dans, cirkus, utställningar, prova på m m. Malmö Folkets Park 15 maj. Bulltoftadagen Föreningsaktiviteter och underhållning för hela familjen. Bulltofta rekreationsområde 16 maj kl City Race 2004 Monacos Grand Prix F1 Race på gator och torg! Stortorget och Södergatan maj. Arr: Ideas Worldwide. Sveriges Nationaldag Traditionellt firande med körsång, uppvisningar och parad genom city. Malmö Folkets park 6 juni kl Mer info på evenemang PARTIERNA FOLKPARTIET Östergatan 3, Malmö Telefon: Fax: malmo@liberalt.nu KRISTDEMOKRATERNA Storgatan Malmö Telefon: Fax: malmo@kristdemokrat.se MILJÖPARTIET Bergsgatan Malmö Telefon: Fax: malmo@mp.se MODERATERNA Södra Långgatan Malmö Telefon: Fax: malmo@moderat.se SKÅNEPARTIET Malmgatan 16, Malmö Telefon: Fax: info@skanepartiet.org SOCIALDEMOKRATERNA Olof Palmes plats Malmö Telefon: Fax: SVERIGEDEMOKRATERNA Telefon: Fax: malmo@sverigedemokraterna.se malmo SVERIGES PENSIONÄRERS INTRESSEPARTI V Rönneholmsvägen Malmö Telefon: spi.malmo@telia.com VÄNSTERPARTIET Nobelvägen Malmö Telefon: Fax: vansterpartiet@malmo.se MalmöKrysset Insänt av NAMN...TELEFON... ADRESS...POSTNUMMER...ORT... TESTA DINA MALMÖKUNSKAPER Du har en mycket typisk Malmömiljö till din hjälp när du löser krysset. Klipp ut korsordet och skicka in din lösning senast den 19 maj 2004 till: MalmöKrysset Vårt Malmö Malmö Glöm inte att fylla i namn och adress. TEXTA GÄRNA! De fem först öppnade rätta lösningarna vinner var sin t-tröja med Malmö stads motiv. Rätt lösning presenteras i nästa nummer av Vårt Malmö, som kommer ut den 8 juni Vinnare nr GRATTIS! Det kom många rätta lösningar till förra MalmöKrysset. Vi har dragit fem vinnare som får varsin t-tröja med motiv från Malmö stad. Siv Larsson, Malmö Maj-Britt Nilsson, Malmö Åke Ståhl, Malmö Ulla-Gerd Hallström, Malmö Bertil Jönsson, Malmö Lösning nr

15