Tillbakablick då var det (8) Tobakspreventiva enheten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tillbakablick då var det 1990 1(8) Tobakspreventiva enheten 2002-12-15"

Transkript

1 1(8) Tobakspreventiva enheten Tobaksfritt landsting i Jämtlands län fram till 2010 Bakgrund och vision. Policy, strategi, handlingsplan, investeringsbehov och förväntade hälsovinster Tillbakablick då var det 1990 Landstingsfullmäktige beslutade1990 att Tobaksfritt Landsting skulle införas i mars 1991(1). Beslutet innebar att anställda, elever och förtroendevalda inte skall röka eller snusa under arbetstid, i sina arbetskläder eller i landstingets lokaler. Motiven var flera: att personal i hälsooch sjukvården är förebilder, att luftmiljön ska vara rökfri och att arbetsgivaren har ett personalvårdsansvar. Efter kompletterande fullmäktigebeslut 1994 har försäljning av tobaksvaror i landstingets lokaler tagit bort (1). Mätningar vartannat år av personalens tobaksvanor har visat en minskning av rökningen utan betydande ökning av snusningen. Enligt senaste mätningen hösten 2002 (2) var 13 procent av de anställda dagligrökare, varav nästan hälften uppgav sig röka under sitt arbetspass, och 11 procent dagligsnusare, av vilka en stor majoritet snusade under arbetspassen. Betydande variation förelåg mellan olika förvaltningar: 9 36 procent dagligrökare, 4 17 procent dagligsnusare. En tredjedel uppgav sig vilja sluta röka eller snusa, knappt hälften var tveksamma medan 20 procent inte ville sluta. Tre av fyra svarande instämde i påståendet att ett stödjande arbete bör fortsätta för att reglerna i Tobaksfritt Landsting ska kunna efterlevas av alla. Några särskilda rökkurer utomhus har inte byggts. Klagomål har med jämna mellanrum förekommit mot att tobaksrök orsakat olägenhet i anslutning till entréer och i hissar. Tobakspreventiva enheten har erbjudit avvänjningsstöd men intresset har från personalens sida varit mycket måttligt. Utbildning i rökavvänjningsmetodik har givits till ett hundratal anställda i hälso- och sjukvården i länet men med tilltagande resursnedskärningar inom sjukvården under 90-talet har möjligheten att hinna med rökavvänjningsstöd - och utbildning för detta upplevts alltmer begränsad av personalen. Under samma period har tobaksfrågan på nationell nivå blivit alltmer tydliggjord som ett av våra allvarligaste folkhälsoproblem. Varje år beräknas minst 7000 svenskar jämtar - dö i förtid av sin rökning, en död ofta föregången av lång tids sjukdom och nedsatt livskvalitet. Detta drabbar inte bara de äldsta var fjärde dagligrökare som fortsätter att röka kommer att avlida redan i medelåldern. Hjärt-kärlsjukdom, cancer och lungsjukdom dominerar panoramat men skadorna ses överallt i kroppen. Även den passiva rökningens skadeeffekter har dokumenterats. Det står också klart att problemet är ett av de mest förebyggbara. En bred tobaksförebyggande strategi har nationellt och internationellt utvecklats omfattande lagstiftning, kontroll av att denna efterlevs, information, utbildning och opinionsbildning, primärpreventivt stöd till barn och unga samt ett kompetent och tillgängligt tobaksavvänjningsstöd. Att hjälpa rökare sluta röka bedöms vara ett av de mest effektiva sätten att positivt påverka folkhälsan. Enligt SBU-rapporten Metoder för rökavvänjning (3) är kostnaden per räddat

2 2(8) levnadsår kr med rådgivning och kr med tillägg av nikotinläkemedel. Dessa kostnader är låga jämfört med många andra åtgärder som knappast ifrågasätts, t ex kr per räddat år av liv vid behandling av högt blodtryck. Den positiva effekten av ett rökstopp kan påvisas redan efter kort tid och hälsovinsten ökar med tiden. Så har t ex nyligen dokumenterats att sex-åtta veckors rökfrihet inför operativt ingrepp påskyndar läkning, minskar risken för komplikationer och sparar vårddagar (4). Nationella folkhälsokommittén har i sitt slutbetänkande år 2000 (5) formulerat följande utmaningar för landstingsnivån: ökad satsning på mödra- och barnhälsovården kring tobakens skaderisker; hälso- och sjukvården ges större ansvar för rökslutarstöd; se till att hälso- och sjukvården blir helt rökfri; integrera tobaksprevention med annat folkhälsoarbete. Dessa utmaningar torde komma att upprepas i den för hösten 2002 aviserade Folkhälsopropositionen. Dessutom har regeringen beslutat att satsa 30 miljoner kr per år under för ökat tobakspreventivt arbete. På lokal nivå har partnerskapet Hälsosam länsutveckling (6) startat i vilket landstinget har möjlighet att stimulera och stödja tobakspreventivt arbete i länet. Länssjukvården har gått in i WHO-nätverket Hälsofrämjande sjukhus där tobaksfrågan bör ingå som en viktig del (7). Ytterligare motiv för åtgärd är den år 2002 uppdaterade kunskapen att varje rökare kostar sin arbetsgivare i genomsnitt kr extra per år, genom den tid rökningen tar och genom ökad sjuklighet (8). Slutligen, om rökarna inte kan sluta röka, kan beräknas (2) att 130 dagligrökande landstingsanställda kommer att avlida i rökrelaterad sjukdom år i förtid, alltså i arbetsför ålder. Ofta har döden då föregåtts av långvarig sjukdom, sjukskrivning och lidande. Vad säger rökarna själva om denna förutsägelse? Vad säger arbetskamraterna? Arbetsgivaren? Personalrekryterarna? Landstingets revisorer? De förtroendevalda? Deras väljare? Det finns alltså många skäl till landstingsdirektörens beslut att ta fram en reviderad tobakspolicy och en genomförandeplan. Inte minst av trovärdighetsskäl är det viktigt att hälso- och sjukvården fortsätter att bearbeta frågan ur personalvårdssynpunkt inom sina egna verksamheter, administrativa såväl som vårdande, och i sitt agerande utåt med avvänjningsstöd till länsbefolkningen. En arbetsgrupp med representanter för samtliga förvaltningar och fackliga organisationer har under ledning av Tobakspreventiva enheten diskuterat begreppet Tobaksfritt Landsting i en vidare bemärkelse än vad som avsågs i det första fullmäktigebeslutet Härigenom tror vi att förståelsen och acceptansen för frågan ökar. Punkterna i nedanstående vision kan ses som en parallell till samhällets breda tobakspreventiva strategi, i vilken ett stort antal komponenter stöder varandra till en konsekvent helhet. Följande vision beskriver hur arbetsgruppen ser Tobaksfritt landsting i ett utvecklat skick år medan efterföljande Mål och Handlingsplan beskriver hur vi når dit inkluderande de investeringar som bedöms kommer att krävas. Framåtblick så är det 2010 Tobaksprevention är en del i landstingets hälsopolitiska ansvar - inåt och utåt Landstingets ledning har genom politiska beslut ansvaret för att det tobakspreventiva arbetet fått status och resurser. Arbetet riktas både inåt organisationen i personal- och patientvårdande

3 3(8) syfte och utåt som opinionsskapande och hälsopolitiskt påtryckande. Vad gäller de senare uppgifterna utnyttjar landstingen tillsammans sina möjligheter att påverka statsmakterna i frågan om hur det förebyggande arbetet ska betalas. Som dominerande sjukvårdshuvudman ställer landstinget krav på utbildningsinstitutionerna att utbildningen ska ge ett allt större folkhälsomedvetande som del i yrkesrollen. Utbildningen ger insikt om betydelsen av det egna beteendet och i förmågan att kommunicera livsstilsfrågor. Man diskuterar och åtgärdar praktiska konsekvenser av etablerade prioriteringsprinciper: vilka krav ska ställas på vårdgivare och vårdtagare inför t ex kranskärlsoperation, tandimplantatbehandling eller in vitro-fertilisering? Man har även drivit på den lokala opinionen genom att t ex förlägga konferensverksamhet och representation enbart till ställen som kan erbjuda rökfri miljö, villkora bidrag till föreningar/verksamheter av olika slag avseende deras tobakspolicy eller genom att lägga etiska värderingar på sitt aktieägande och sina köp av banktjänster. Den politiskt beslutade tobakspolicyn är väl integrerad med övriga hälsorelaterade policybeslut och med landstingets personalpolitiska policy. Policyn är väl känd av och förankrad hos personal, elever, förtroendevalda, patienter och andra besökare. Det finns en insikt i att en tydlig policy i sig har en positiv effekt på befolkningens benägenhet att röka eller snusa. Det breda hälsofrämjande och tobaksförebyggande arbetet sker i huvudsak i länets kommuner. Landstinget stimulerar detta arbete och stödjer det med sin kompetens. Medvetna och främjande ledare Tobaksfrågan är en ledningsfråga. Eftersom ledningen förmått att själv rätta sig efter det politiska beslutet och att verkställa det har man nått framgång både i patientvårdande och andra enheter. Ledaren stödjer vardagligen och i utvecklingssamtal sina medarbetare i strävan att bli/förbli rök- och snusfria och har insikt om varför detta kan vara svårt. Resurser finns för annan kompetent stödinsats om så är erforderligt. Ledningen bejakar medarbetare som vill arbeta tobaksförebyggande - med insikten att detta innebär en investering snarare än en kostnad. Tydlighet vid anställningen En tydlig och efterlevd landstingspolicy har visat sig underlätta anställningsprocessen. Redan annonsen påminner om policyn. Anställningsintervjun tar naturligt upp frågan om den sökandes tobaksvanor utifrån de arbetsregler som gäller. Den som anställs förutsätts acceptera regelverket och, med adekvat stöd och uppföljning, arbeta på att rätta sig efter detsamma. Inte minst viktig är denna tydlighet när nya arbetsledare ska anställas. Med denna tydliga och efterlevda policy har tidigare års diskussion i några landsting om att en icke-rökare bör prioriteras före en rökare vid anställning, förutsatt att de i övrigt är lika kvalificerade, visat sig vara hypotetisk. Det faktum att många debuterar i landstinget som vikarier ändrar inte synsättet ovan men lägger extra vikt vid att arbetsledaren har tid och möjlighet att vara tydlig om policy och stödmöjlighet från början. Reglerna gäller också för icke landstingsanställda som mer eller mindre tillfälligt utför arbete inom landstingets verksamhet. Tobaksfri arbetstid Under betald arbetstid - och motsvarande tid för elever och förtroendevalda avstår man från att använda alla former av tobak. Motiven är flera: Ingen ska behöva utsättas för rök- eller

4 4(8) snuslukt. Hälso- och sjukvårdspersonalen har kunskap om hälsoeffekter, nikotinberoende, miljöaspekter och ekonomiska effekter av tobaksbruk. De anställda är (därigenom) förebilder för patienter, för yngre medarbetare och för befolkningen i stort. De rökplatser utomhus, som tidigare anvisats till, behöver nu inte utnyttjas av personal. Rökning i arbetskläder förekommer inte längre. Att snusning ingår i beslutet är en markering av att kunskapen om hälsoeffekterna av långvarig snustillförsel har ökat och bekräftat uppfattningen att snusning inte är ett oskyldigt alternativ till rökning. En okritisk attityd i samhället till ett ökande snusbruk är inte önskvärd från folkhälsosynpunkt. (Se vidare sid 8) Ingen tobaksförsäljning Att inom landstingens verksamhet sälja de produkter, som orsakar så mycket av vårdbehovet, är inte konsekvent. Sådan försäljning togs därför bort 1996 efter fullmäktigebeslut men saken behöver övervakas så att ev nya arrendatorer av kioskverksamhet av okunnighet inte startar försäljning. - För personal, polikliniska patienter och andra besökare behövs ingen försäljning. En majoritet av sjukhusvårdade patienter använder inte tobak. Många användare har erfarenhetsmässigt inget större behov under vistelsen. För övriga - i realiteten rätt enstaka - starkt nikotinberoende patienter, som inte kan få tobaksvaror genom anhöriga, löser kompetent personal denna omvårdnadsfråga. Medveten och kompetent personal Tobaksfrågan är en yrkesrollsfråga. All personal är informerad om tobaksfrågans omfattning och karaktär, alltså det som utgör underlaget för landstingets breda policybeslut. Läkarna är medvetna om vikten av att i patientkontakter alltid ta upp tobaksfrågan och ge korta råd. Ju närmare patienten personalen arbetar, oavsett vårdform, desto viktigare är en kontinuerlig fortbildning och handledning i konsten att bemöta, samtala med och stödja den nikotinberoende patienten. Ett nationellt utvecklat internetbaserat interaktivt utbildningsprogram om tobaksfrågan är obligatoriskt för nyanställda. Det innehåller bl a information om vanliga tobaksskador i olika specialiteter och avsnitt om den grannlaga prioriteringsdiskussionen när det gäller livsstilsrelaterad sjukdom och åtgärder av olika slag. Den sjukhusvårdade patientens tobaksbehov avdramatiseras genom att betraktas som ett i raden av olika behov som patienten kan ha. Det kräver hos omvårdnadspersonalen en kompetens att identifiera abstinensbesvär och att skickligt och individanpassat hantera dem - utan eller med nikotinläkemedel eller tobaksvaror. Patientrökrum har därmed kunnat avvecklas och användas för annan verksamhet. Punktutsug på enstaka vårdrum finns men kommer numera sällan till användning. Tillgängligt avvänjningsstöd för patienter och personal Kort rådgivning som del i det vardagliga rutinarbetet i hälso- och sjukvården och tandvården är fortfarande det mest kostnadseffektiva sättet att hjälpa rökare till rökfrihet. En rutinmässig journalregistrering av patienters tobaksvanor är grundläggande för ett rationellt stödarbete och för möjligheten att kvalitetssäkra detta. Tobaksavvänjning ingår som en självklar del i åtgärdsprogram och vårdplanering. Eventuell väntelistetid inför operationer eller andra åtgärder utnyttjas för sådant stöd. Vårdkedjetanken tillämpas även för tobaksavvänjningsstödet: antingen en sjukhusvistelse leder till omedelbart tobaksstopp eller innebär att motiverande frön sås under vårddagarna tas en personlig kontakt med kompetent personal på patientens hemort för uppföljande stöd. På varje hälsocentral finns tid avsatt för (oftast) sjuksköterska som leder motivationssamtal med patienter som behöver förändra livsstil i något avseende. Denna personal har också utbildning i tobaksavvänjningmetodik.

5 5(8) Tillgång till ett professionellt tobaksavvänjningsstöd finns också för den egna personalen i alla vårdformer. Enhetliga regler har skapats för utnyttjande av arbetstid för sådant stöd och för ersättning av ev kostnader för läkemedelsstöd. Tobakspreventiv enhet med ansvar för utveckling Landstinget satsade redan tidigt på en enhet med ansvar och resurser att följa tobaksfrågan och utveckla landstingets tobaksförebyggande arbete. Detta innebär att informera och påverka attityder, att stimulera och stödja det förebyggande arbetet i länets kommuner, att bedriva eget tobaksavvänjningsarbete efter remiss från länet men framför allt att utveckla tobaksavvänjningskompetensen inom länet. Enhetens kompetens utnyttjas också för synpunkter i remissärenden. Budget Efter fullmäktigebeslutet 2002 om reviderad policy och handlingsplan har investeringen i det tobaksförebyggande arbetet fortsatt såväl centralt som i varje förvaltning. Uppföljning, utvärdering, kvalitetssäkring Årlig uppföljning sker av hur de olika komponenterna i Tobaksfritt landsting nås och vidmakthålls. Detta sker i redovisning av arbetsmiljöplaner och hälsokonsekvensbokslut. Landstinget deltar i ett nationellt kvalitetssäkringsprogram där olika landsting i konstruktiv anda granskar varandras tobaksförebyggande arbete. För att nå detta visionära idealtillstånd krävs nya tag Policy - landstingets grundläggande värdering. Tobaksbruket utgör ett av de allvarligaste - och förebyggbara - hoten mot folkhälsan. För att uppfattas som trovärdigt ska Landstinget därför verka för tobaksfrihet. Policyn innebär en förändringsprocess fram mot en ovan beskriven vision. En tydlig policy har, som del i landstingets folkhälsoansvar, en begränsande effekt på länsbefolkningens tobaksvanor. Policyn ska därför harmoniera med den hos övriga aktörer i länet. Policyn är en del av landstingets övergripande personalpolitiska policy avseende dels personalens roll som förebild för patienter, medarbetare och befolkning i stort, dels arbetsgivaransvaret för en hälsofrämjande personalvård. Policyn är också en del i den utåtriktade hälso- och sjukvårdsverksamheten genom personalens kompetens att uppmärksamma tobaksbruket som sjukdomsalstrare och att ge råd och avvänjningsstöd. Tobaksfrågan utgör ett viktigt pilotområde för landstingets utarbetande av hälsoprocesser. Strategi - tillvägagångssätt för genomförande. Gör denna policy känd Precisera mål och delmål Betona ledarskapets betydelse och ansvar Utbilda personal om hela tobaksfrågan Mobilisera resurser för avvänjningsstöd Ge verksamhetschefer ansvar för att nå fastställda mål. Stöd kan erhållas från Tobakspreventiva enheten och Landstingshälsan Utvärdera kontinuerligt och utveckla handlingsplan efter resultatet. Samarbeta med kommuner och andra aktörer i länet.

6 6(8) Handlingsplan Takten i förändringsarbetet kan påverkas av flera faktorer: Nationella: Direktiv från Socialdepartementet till Statens folkhälsoinstitut om användning av 30 miljoner per år för ökat tobakspreventivt arbete (januari 2003) AFAs engagemang i Jämtlands län Riksdagsbeslut om folkhälsoproposition (sannolikt 2003) Lokala: Fullmäktigebeslut om policy, strategi,(del)mål och finansiering Förankring och prioritering inkl resurstilldelning på olika ledningsnivåer och i olika förvaltningar Översiktligt mål Alla delar i visionen ska vara uppnådda år Delmål År 2005 ska antalet anställda som använder tobak cigaretter och/eller snus vara halverat. År 2005 ska alla rökande och snusande länsbor 1) tillfrågas om tobaksvanor vid kontakt med sjukvården och 2) erbjudas kompetent avvänjningsstöd. Senast år 2005 ska vårdens rökrum för patienter vara avvecklade. Den följande handlingsplanen innehåller åtgärder ämnade att påverka både personalpolicyaspekterna och den utåtriktade stödverksamheten mot patienter och befolkning (punkt 4-5). Åtgärderna kompletterar varandra, ingen åtgärd kan ersätta den andra. 1. Markera tobaksfriheten 2. Förankring av policy och basutbildning i tobaksfrågan 3. Ledarskapsutbildning 4. Utbildning i avvänjningsmetodik 5. Arbete med avvänjningsstöd till patienter 6. Avvänjningsstöd till anställda 7. Påverkan på vårdutbildningar 8. Utvärdering av Tobaksfritt Landsting 9. Ledning av genomförandet 10. Forskningsaspekter Investeringsbehov Resursbehov för 2003 och de närmast följande åren har uppskattats till cirka fem miljoner kronor årligen, huvudsakligen för investering i ökade avvänjningsresurser för personal och länsbefolkning. Handlingsplanen ovan håller nu på att anpassas till Fullmäktiges beslut att anslå två miljoner kronor för år Hälsovinster och minskade kostnader Minskad frånvaro, sjukdom och sjukskrivning hos personal. En halvering av antalet dagligrökare från 360 till 180 (delmål 2005) ger arbetsgivaren en minskad årlig kostnad på 180x30.000kr = 5400 kkr (referens 8). Minskad förtida personalavgång pga sjukdom förbättrar bemanningssituationen.

7 7(8) Det ökade avvänjningsstödet till tobaksbrukare i länet ger ökad hälsa, minskad sjukskrivning, minskad förtidspension, minskat tryck på sjukvården, minskad läkemedelsnota. Beräknat på utfallet i 1997 års befolkningsenkät har vi rökare och snusare som uppger sig behöva stöd för att kunna sluta. Preoperativ rökfrihet minskar komplikationsfrekvens och vårddagsbehov postoperativt (i genomsnitt 2 vårddagar vid höftleds- och knäledsoperationer (referens 4)). Rökrum, bl a i länssjukvården, kan stängas och utnyttjas till annat ändamål. Ett minskat tobaksbruk i vuxenvärlden ger samma effekt bland barn och unga och leder till minskade negativa mänskliga och ekonomiska effekter om år. Slutligen - något om rökning-snusning-tobaksbruk och andra källor till konflikt En viktig och för många laddad fråga är huruvida en landstingspolicy ska omfatta enbart rökning eller även snusning, alltså tobaksbruk. Ur miljösynpunkt är förvisso rökningen det stora problemet men en del patienter klagar också på snuslukten. Det blir allt tydligare att snusbruket inte är någon ofarlig ersättning för rökning. Nikotinets långsiktiga effekter på hjärt-kärlområdet (rytmrubbning, plötslig död, blodtryck) och ämnesomsättningen (diabetes) är ännu mycket dåligt utforskade. Det samma gäller nikotinets effekter under graviditet (plötslig spädbarnsdöd, neuropsykiatriska störningar, grundläggande av beroende). Försiktighetsprincipen bör därför gälla, snusforskningen stärkas och ett rökavvänjningsstöd värt namnet erbjudas länets rökare. Det finns inga rationella skäl för sjukvården med dagens kunskapsläge att aktivt rekommendera snus som rökavvänjningsmedel framför de rena nikotinläkemedelspreparaten. Snusets effekt som rökavvänjningsmedel är inte vetenskapligt dokumenterat. Tvärtom tycks många rökare går in i ett blandbruk av cigaretter och snus. Ur folkhälsosynpunkt är ett ökat nikotinberoende i samhället inte önskvärt. Det är klart visat i t ex områden i Australien, Kanada och USA att det är möjligt att minska rökvanorna utan snus genom att investera i en bred och långsiktig tobakspreventiv strategi (se sid 1). Andra klassiska konfliktexempel genom åren har varit huruvida rökarna ska flexa ut när de tar en rökpaus och om man ska arrangera mer ombonade rökplatser utomhus och därigenom legitimera oföljsamheten till det politiska beslutet. Ytterligare en faktor som diskuteras är den slutna vårdens behov av rökrum för patienter. Som ovan nämnts (sid 4) kommer detta behov att småningom försvinna och frågan är främst hur snabbt man ska gå fram. Svaret ligger i personalens engagemang och kompetens i omvårdnadsaspekten den rökande patienten riskerar att komma i kläm om man stänger (de kvarvarande få) rökrummen innan denna kompetens har förbättras. Målsättningen är att ha nått dit senast år Arbetsgruppen vill se Tobaksfritt Landsting som en förändringsprocess där verksamheten med kompetensstöd och adekvata resurser tar ansvar för en utveckling fram mot olika (del)mål. Gruppen vill därför inte förbruka energi på ofta destruktiva diskussioner om flexning etc utan vill stödja verksamhetsledningens uppgift att förklara/motivera/förankra strategin och nå målen, t ex: år 2005 ska personalens rökning och snusning vara halverad hur når vi på vår enhet dit?! År 2005 bör kunskapen om snusningens hälsoeffekter ha ökat och argumenteringen för den tobaksfria policyn underlättas ytterligare.

8 8(8) Referenser 1. Tobaksfritt landsting beskrivning av beslut och genomförande samt förslag till förbättringar. Beslut i landstingsfullmäktige Hälsopolitiska enheten och Tobaksenheten Medarbetarundersökning Jämtlands läns landsting Metoder för rökavvänjning. SBU Rapport nr 138. Stockholm Möller A et al. Effect of preoperative smoking intervention on postoperative complications: a randomised clinical trial. Lancet 2002; 359: Hälsa på lika villkor nationella mål för folkhälsan. Slutbetänkande av Nationella folkhälsokommittén. SOU 2000: Folkhälsoplan Jämtlands län Remissversion sept Boëthius G. Är det Hälsofrämjande sjukhuset tobaksfritt? I Främja Hälsa nyhetsbrev för svenska nätverket Hälsofrämjande sjukhus. Nr 2 sept Roberts L. Do smokers pay for their sin? Utilisation of the social welfare system and distribution of costs and benefits among smokers and non-smokers in Sweden. Licentiate dissertation Lund University Centre for Health Economics.

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Tobaksavvänjning sparar liv och pengar

Tobaksavvänjning sparar liv och pengar Tobaksavvänjning sparar liv och pengar Tobaksbruket är i dag den största enskilda orsaken till sjukdom, lidande och förtida död i vårt land. Sjutton procent av den vuxna befolkningen röker dagligen och

Läs mer

Tobaksfritt landsting

Tobaksfritt landsting Landstingets kansli 2009-04-03 FoU-centrum, Ingrid Edvardsson Tobaksfritt landsting Rapport Uppföljning av policyn Tobaksfritt landsting Rapport_tobaksenkät LANDSTINGET KRONOBERG 2009-04-03 2 (20) TOBAKSFRITT

Läs mer

Hur kan man införa rökfri arbetstid och har det någon effekt?

Hur kan man införa rökfri arbetstid och har det någon effekt? Hur kan man införa rökfri arbetstid och har det någon effekt? Cecilia Birgersson Utredare Statens folkhälsoinstitut 2012-11-08 Sid 1 Som arbetsgivare kan man göra skillnad! Cirka 18/dag dör av rökning

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal Fri från tobak i samband med operation Information för personal Tobak eller hälsa De som fimpar i tid förlänger livet med ca 10 år. En miljon människor röker dagligen i Sverige. Rökningen dödar cirka 6

Läs mer

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.

Läs mer

TOBAKSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-27, 88. Dnr: KS 2014/623 Reviderad 2015-01-26, 11

TOBAKSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-27, 88. Dnr: KS 2014/623 Reviderad 2015-01-26, 11 TOBAKSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-27, 88 Dnr: KS 2014/623 Reviderad 2015-01-26, 11 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00 www.gullspang.se

Läs mer

Tobaksfri i samband med operation. En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad

Tobaksfri i samband med operation. En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad Tobaksfri i samband med operation En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad Projektledare David Chalom Processledare Marie-Louise Norberg Tobakspreventiv enhet

Läs mer

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun 1 (9) Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun Fastställd av referensgruppen, våren 2012 2 (9) Vision Vår vision En tobaksfri framtid i Mörbylånga kommun innebär att ingen av kommande generationer

Läs mer

BILAGA 1. Rökfri arbetstid. rapport enkätundersökning 2012-04-01

BILAGA 1. Rökfri arbetstid. rapport enkätundersökning 2012-04-01 BILAGA 1 Rökfri arbetstid rapport enkätundersökning 2012-04-01 Rökfri arbetstid Policybeslut för rökfri arbetstid är ett led i kommunernas, landstingens och de fackliga organisationernas gemensamma strävan

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal Fri från tobak i samband med operation Information för personal Innehåll 3 INLEDNING 4 Tobak eller hälsa 6 Värdet av att slippa tobak 8 Du kan vara en förebild och ett stöd 9 Visst kan du ta upp frågan

Läs mer

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation

Fri från tobak i samband med operation Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Tobak Hälsa Tobaksfri inför din operation Visste du att... när du blir opererad är det många faktorer som påverkar hur resultatet av operationen

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Nationellt tobaksarbete

Nationellt tobaksarbete Nationellt tobaksarbete Cecilia Birgersson Utredare tobaksprevention 2011-04-05 Sid 1 Konsekvenser Nikotin är en drog med snabb tillvänjning som ger ett starkt beroende i klass med heroin Tobaksrökningen

Läs mer

Tobaksavvänjning. Inventering inom Primärvården Västernorrland 2009

Tobaksavvänjning. Inventering inom Primärvården Västernorrland 2009 Tobaksavvänjning Inventering inom Primärvården Västernorrland 2009 Sammanställt av Folkhälsoplanerare Iwona Jacobsson April 2009 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Primärvården Västernorrland

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation

Fri från tobak i samband med operation du väljer din väg. Broschyren är framtagen genom ett samarbete mellan nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) och Statens folkhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut distributionstjänst

Läs mer

Rökfri arbetstid på agendan i Sveriges kommuner

Rökfri arbetstid på agendan i Sveriges kommuner Rökfri arbetstid på agendan i Sveriges kommuner Resultat från enkätundersökning 2009 Reviderad version 2009-05-29 2 (16) Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm. Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452

Läs mer

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning Västerbottens läns landsting Preoperativ rökavvänjning Landstingsledningen har beslutat att preoperativ rökavvänjning ska erbjudas alla rökare som ska genomgå planerad operation. Ansvarig för detta uppdrag

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Innehåll 3 Tobaksfri inför din operation 5 Nu har du chansen! 7 Tobaksfri efter din operation 8 Mer information 10 Regional och lokal information

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Tobaksvanor 2006. Tobaksvanor bland Vårdförbundets medlemmar, styrelsemedlemmar samt anställda

Tobaksvanor 2006. Tobaksvanor bland Vårdförbundets medlemmar, styrelsemedlemmar samt anställda Tobaksvanor 2006 Tobaksvanor bland Vårdförbundets medlemmar, styrelsemedlemmar samt anställda VÅRDFÖRBUNDET RAPPORT 2006 Namn: Susanna Hammarberg Tobaksvanor 2006 2 Förord Tobak och dess hälsofarliga effekter

Läs mer

Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid

Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid Kommunstyrelsen 2009-09-14 176 455 Arbets- och personalutskottet 2009-08-31 173 377 Dnr 09.524-02 septks15 Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid Ärendebeskrivning Forskning visar att

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Våra roller i det tobakspreventiva arbetet Levnadsvanedagen. 6 maj 2015 Margareta Pantzar Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention

Våra roller i det tobakspreventiva arbetet Levnadsvanedagen. 6 maj 2015 Margareta Pantzar Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention Våra roller i det tobakspreventiva arbetet Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Margareta Pantzar Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention Våra olika roller i det tobaksförebyggande arbetet främja hälsa, förebygga,

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 2013

Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 2013 Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 213 Folkhälsocentrum Linköping augusti 213 Ann-Charlotte Everskog Katarina Åsberg Maria Elgstrand www.lio.se/fhc Resurser till tobaksavva

Läs mer

Tobakspolitiskt program för Jönköpings län

Tobakspolitiskt program för Jönköpings län Tobakspolitiskt program för Jönköpings län 2000-08-01 Ulla Lindström Folkhälsoplanerare FÖRORD Här föreligger nu det Tobakspolitiska programmet för Jönköpings län, resultatet av ett samarbete mellan Folkhälsoavdelningen,

Läs mer

En studie om hälsa och livsvillkor. Tobaksbruk Rapport 1999:3

En studie om hälsa och livsvillkor. Tobaksbruk Rapport 1999:3 Liv och hälsa i Norrland En studie om hälsa och livsvillkor Tobaksbruk Rapport 1999:3 1 Om du behöver mer information För innehållet i denna rapport svarar GÖRAN BOËTHIUS Jämtlands läns landsting Tobaksenheten,

Läs mer

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst. Barbro.holm-ivarsson@telia.com Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.jpg Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Läs mer

Rökfri arbetsplats och arbetstid

Rökfri arbetsplats och arbetstid Rökfri arbetsplats och arbetstid Bakgrund Under åren 2008 2010 arbetade Statens folkhälsoinstitut med regeringens nationella tobaksuppdrag. Det övergripande syftet är att minska tobaksbruket ytterligare

Läs mer

Rökfri arbetstid. Antagen av kommunfullmäktige 2010-03-18

Rökfri arbetstid. Antagen av kommunfullmäktige 2010-03-18 Rökfri arbetstid Antagen av kommunfullmäktige 2010-03-18 Policy om rökfri arbetstid Riksdagen har antagit fyra etappmål för den nationella folkhälsopolitiken som innefattar: en tobaksfri livsstart från

Läs mer

Nordanstigs Kommun. Lena Linné 2005 06 20

Nordanstigs Kommun. Lena Linné 2005 06 20 ÖVERGRIPANDE PLAN FÖR TOBAKSARBETE Nordanstigs Kommun 1 Nordanstigs kommun har valt att fokusera på tre av målen för folkhälsan i sitt folkhälsoarbete. Mål 9 Ökad fysisk aktivitet. Mål 10 Goda matvanor

Läs mer

Tobak och operation. Du kan minska risken för komplikationer av ditt tobaksbruk! Skaraborgs Sjukhus

Tobak och operation. Du kan minska risken för komplikationer av ditt tobaksbruk! Skaraborgs Sjukhus Tobak och operation Du kan minska risken för komplikationer av ditt tobaksbruk! Skaraborgs Sjukhus Tobak påverkar operationsresultatet När du blir opererad är det många faktorer som avgör om resultatet

Läs mer

Tobakspolicy och anvisningar för SiS en rökfri myndighet

Tobakspolicy och anvisningar för SiS en rökfri myndighet Tobakspolicy och anvisningar för SiS en rökfri myndighet SiS tobakspolicy SiS mål är att vara en rökfri myndighet där varken medarbetare, klienter eller ungdomar röker. Ingen ska behöva utsättas för tobaksrök

Läs mer

Tobaksförebyggande Förening. En handledning till dig som föreningsledare

Tobaksförebyggande Förening. En handledning till dig som föreningsledare Tobaksförebyggande Förening En handledning till dig som föreningsledare Tobaksförebyggande Förening Tobak är ett av de största hälsoproblem vi har Tobak är, trots stora framgångar i det tobaksförebyggande

Läs mer

Ännu bättre cancervård enkätrapport om. Tobaksavvänjning i hälso- och sjukvården

Ännu bättre cancervård enkätrapport om. Tobaksavvänjning i hälso- och sjukvården Ännu bättre cancervård enkätrapport om Tobaksavvänjning i hälso- och sjukvården Ledningens roll och koll Tobaksavvänjning i hälsooch sjukvården ledningens roll och koll Resultat från enkätkartläggning

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

En tobaksfri generation. Riktlinjer mot tobak Grundskolan 2014

En tobaksfri generation. Riktlinjer mot tobak Grundskolan 2014 En tobaksfri generation Riktlinjer mot tobak Grundskolan 2014 Länkar http://www.lakemedelsverket.se/alla-nyheter/nyheter-2013/e-cigaretter-med-nikotin-ar-vanligtvis-lakemedel/ http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/andts/tobak/

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

Beslutad i KF 080623. Hälsopolicy

Beslutad i KF 080623. Hälsopolicy Beslutad i KF 080623 Hälsopolicy 2 (6) Bakgrund I Hultsfreds kommuns personalpolicy framgår att Hultsfreds kommun ska verka för att förbättra arbetsmiljön genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete samt

Läs mer

Rökfritt liv. - en litteraturlista

Rökfritt liv. - en litteraturlista Rökfritt liv - en litteraturlista Sjukhusbiblioteken i Värmland 2008 Agerberg, Miki Kidnappad hjärna : en bok om missbruk och beroende. 2004 Idag vet forskarna mycket mer än för bara tio-femton år sedan,

Läs mer

Resurspersoner och stimulansbidrag för en kraftsamling av arbetet med tobaksavvänjning i landstingen.

Resurspersoner och stimulansbidrag för en kraftsamling av arbetet med tobaksavvänjning i landstingen. Resurspersoner och stimulansbidrag för en kraftsamling av arbetet med tobaksavvänjning i landstingen. Inom Nationella tobaksuppdraget fick landstingen möjlighet att under både 2009 och 2010 söka stimulansmedel

Läs mer

Det är dags nu! Vill du veta mer och/eller engagera dig i opinionsbildningen, kontakta:

Det är dags nu! Vill du veta mer och/eller engagera dig i opinionsbildningen, kontakta: Vill du veta mer och/eller engagera dig i opinionsbildningen, kontakta: Göran Boëthius, boethius@tobaksfakta.se Ordförande, Tobaksfakta oberoende tankesmedja Projektledare för det nationella opinionsbildningsarbetet

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Tobaksfritt att motivera och ge råd. Förhållningssättet. Information i dialog tobaksbruk

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Tobaksfritt att motivera och ge råd. Förhållningssättet. Information i dialog tobaksbruk Bild 1 Tobaksfritt att motivera och ge råd 9-10 dec 2014 Psykolog Margareta Pantzar Folkhälsoenheten Hälsa och habilitering Bild 2 Förhållningssättet Motiverande samtal kännetecknas av: Patientens egen

Läs mer

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.

Läs mer

Plan för tobaksfri skoltid För högstadieskolor i Nyköping 2015

Plan för tobaksfri skoltid För högstadieskolor i Nyköping 2015 Plan för tobaksfri skoltid För högstadieskolor i Nyköping 2015 Uppdaterad 2015-07-03 2 Vision Att alla elever på högstadiet i Nyköping är tobaksfria. Att erbjuda en tobaksfri skolgård och skoltid för elever,

Läs mer

Niklas Odén. Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet. Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit?

Niklas Odén. Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet. Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit? Niklas Odén Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit? Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet Rökte varannan svensk man Rökte varannan 15 åring Unga tjejer går om unga killar Rökfria

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program för s kommun Innehåll Drogpolitiskt program... 3 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Alkohol... 5... 5 Barn och ungdomar... 6 Vuxna... 6 Narkotika... 8... 8 Barn och

Läs mer

Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv

Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv Hej! Det du håller i din hand är en hjälp till hur man som förening kan arbeta mot tobak. Det är många olika krafter som drar i våra barns uppmärksamhet -

Läs mer

Tobaksfri arbetstid för bättre hälsa. Tobaksfri arbetstid från 1 januari 2015

Tobaksfri arbetstid för bättre hälsa. Tobaksfri arbetstid från 1 januari 2015 Tobaksfri arbetstid från 1 januari 2015 1 Innehåll Bakgrund Innebörd Chefens roll Vid rekrytering Stöd tobaksavvänjning Några enkla tips Informationsstrategi 2 Bakgrund till beslutet Användning av tobak

Läs mer

Maria Rankka Leg. tandläkare 2009-11-12

Maria Rankka Leg. tandläkare 2009-11-12 Maria Rankka Leg. tandläkare 2009-11-12 Tobaksavvänjning - utbud Samverkan lönar sig SRL finns tillgänglig 51 timmar/vecka Flera aktörer kan stötta på olika vis Karolinska Institutets folkhälsoakademi

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Program för bättre hälsa

Program för bättre hälsa Program för bättre hälsa Mål Strategier Åtgärder Program för bättre hälsa Program för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete antogs av landstingsfullmäktige 2010-06-22 och anger riktlinjer för

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

Bilaga till Dnr: KS.2013.0262 1 (8) 2013-12-2312-10

Bilaga till Dnr: KS.2013.0262 1 (8) 2013-12-2312-10 Bilaga till Dnr: KS.2013.0262 1 (8) 2013-12-2312-10 Kommunledningskontoret Anna Andersson Rapport om tobaksfri arbetstid och rökfri arbetstid En viktig del för kommunen som arbetsgivare är att skapa en

Läs mer

Arbetsblad. Gruppträff 2. Tobakspreventivt arbete. Kristina Bergstrand Margareta Pantzar Monika Schwerin

Arbetsblad. Gruppträff 2. Tobakspreventivt arbete. Kristina Bergstrand Margareta Pantzar Monika Schwerin Arbetsblad Gruppträff 2 Tobakspreventivt arbete Kristina Bergstrand Margareta Pantzar Monika Schwerin Tips för ökad motivation: Var noga med att definiera dina individuella mål och önskade hälsovinster

Läs mer

TOBAKSFRI SKOLTID. Örebro oktober 2014. Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena

TOBAKSFRI SKOLTID. Örebro oktober 2014. Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena TOBAKSFRI SKOLTID Örebro oktober 2014 Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena Skolan kan göra skillnad Näst efter hemmet är skolan den miljö som påverkar barnsoch

Läs mer

Tobak och avvänjning En faktaskrift om behovet av prioritering av tobaksavvänjning

Tobak och avvänjning En faktaskrift om behovet av prioritering av tobaksavvänjning JAG VILL SLUTA Tobak och avvänjning En faktaskrift om behovet av prioritering av tobaksavvänjning statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Tobak och avvänjning En faktaskrift om behovet av prioritering av

Läs mer

Rökfri arbetstid i Halmstads kommun från 1 mars 2008. Stadskontoret

Rökfri arbetstid i Halmstads kommun från 1 mars 2008. Stadskontoret Rökfri arbetstid i Halmstads kommun från 1 mars 2008 Lisa Petrelius hälsoutvecklare Kommunhälsan Roland Norrman personalstrateg Personalenheten handläggare i ärendet och samordnande för genomförandet Bakgrund

Läs mer

Rökfria utomhus miljöer

Rökfria utomhus miljöer Rökfria utomhus miljöer RU om - passiv rökning på allmänna platser Karin Molander Gregory 2012-11-27 Sid 1 Lagstiftningsprocess rökfria miljöer 1993: Rökfri barn & skolomsorg, hälso- och sjukvård, gemensamma

Läs mer

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket)

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) En idéburen verksamhet där det viktigaste kriteriet för medlemskap är viljan att utveckla sin organisation mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Medlemskapet

Läs mer

KUNSKAPSUNDERLAG FÖR LEVNADSVANOR

KUNSKAPSUNDERLAG FÖR LEVNADSVANOR Landstinget Sörmland Hälsofrämjande landsting KUNSKAPSUNDERLAG FÖR LEVNADSVANOR Tobak Innehåll 1. Tobaksfrågans betydelse för hälsan Tobaksvanor Stora vinster med att sluta röka Kostnader för tobaksbruk

Läs mer

Tobacco Endgame, Rökfritt Sverige 2025 En plan för Jämtlands Läns Landsting

Tobacco Endgame, Rökfritt Sverige 2025 En plan för Jämtlands Läns Landsting Tobacco Endgame, Rökfritt Sverige 2025 En plan för Jämtlands Läns Landsting Version: 1 Ansvarig: Elin Khokhar, Anna Nicolaisen, Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum 2(12) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte

Läs mer

Det finns inga trollspön men det finns bra arbetssätt

Det finns inga trollspön men det finns bra arbetssätt Bild 1 Hur kan vi nå en tobaksfri skoltid? Evidensbaserade metoder och goda exempel maria.nilsson@epiph.umu.se www.psykologermottobak.se Bild 2 Det finns inga trollspön men det finns bra arbetssätt Men

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Tobaksrökens innehåll

Tobaksrökens innehåll Tobaksrökens innehåll 4000 kemiska ämnen 50-tal ämnen är cancerframkallande Beta-naftylamin och 4-aminobifenyl är förbjudna ämnen i arbetsmiljön Rökning som hälsoproblem Ca 6400 dör årligen pga. aktiv

Läs mer

foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus

foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus De flesta som röker eller snusar ångrar att de någonsin började. Är du en av dem? Du känner säkert många som redan har slutat och kanske frågar

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om genomförande av EU:s tobaksproduktdirektiv (S 2014:16) Dir. 2015:16

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om genomförande av EU:s tobaksproduktdirektiv (S 2014:16) Dir. 2015:16 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om genomförande av EU:s tobaksproduktdirektiv (S 2014:16) Dir. 2015:16 Beslut vid regeringssammanträde den 19 februari 2015 Utvidgning av och förlängd

Läs mer

Folkhälsopolitiken och tobaken uppnår vi målen?

Folkhälsopolitiken och tobaken uppnår vi målen? RAPPORT JUNI 2014 Folkhälsopolitiken och tobaken uppnår vi målen? Den svenska folkhälsopolitiken har ambitiösa mål. Det övergripande målet för folkhälsan är att skapa samhälleliga förutsättningar för en

Läs mer

Nivå ett. Nivå två. Katinka Nordgaard Sjuksköterska KBT terapeut Hälsoenheten SUS

Nivå ett. Nivå två. Katinka Nordgaard Sjuksköterska KBT terapeut Hälsoenheten SUS Nivå ett Nivå två Katinka Nordgaard Sjuksköterska KBT terapeut Hälsoenheten SUS Skånes universitetssjukvård Hälsoenheten Patientsäkerhet Jämlik vård Faktorer som påverkar resultatet av operationen Sjukdomen

Läs mer

TOBACCO ENDGAME - RÖKFRITT SVERIGE ÅR 2025

TOBACCO ENDGAME - RÖKFRITT SVERIGE ÅR 2025 Marie K Wighed, sjuksköterska och diplomerad tobaksavvänjare. Primärvården samt föreläser på skolor och företag om tobak. En av 12 deltagare i regionala gruppen -. Mål: Att få människor på olika nivåer

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? 1 I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen

Läs mer

Reviderad senast. Högelidsskolans vision är en tobaksfri skoltid/arbetstid för alla elever och all personal.

Reviderad senast. Högelidsskolans vision är en tobaksfri skoltid/arbetstid för alla elever och all personal. Tobakspolicy. Datum Reviderad senast 2013-11-24 2015-01-22 Mål En rökfri skola Vision Högelidsskolans vision är en tobaksfri skoltid/arbetstid för alla elever och all personal. Regler om tobak Rökfri skola

Läs mer

Tobaksarbetet i Sverige/Östergötland. Maria Elgstrand Hälsoprocessledare HFS Landstinget i Östergötland

Tobaksarbetet i Sverige/Östergötland. Maria Elgstrand Hälsoprocessledare HFS Landstinget i Östergötland Tobaksarbetet i Sverige/Östergötland Maria Elgstrand Hälsoprocessledare HFS Landstinget i Östergötland Dagens agenda Tobaksbruket regionalt och nationellt Varför tobaksprevention Socialstyrelsens riktlinjer

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

Kartläggning av tobaksvanor och tobakspreventivt arbete i Västernorrland

Kartläggning av tobaksvanor och tobakspreventivt arbete i Västernorrland Kartläggning av tobaksvanor och tobakspreventivt arbete i Västernorrland 2009 Fotograf: Anna Ode Förord Trots en gynnsam utveckling med minskat antal rökare är fortfarande tobaksbruket en orsak till mycket

Läs mer

Rökningen dödar 10 000 människor om dagen

Rökningen dödar 10 000 människor om dagen Historia Människor har rökt sedan förhistorisk tid. Tobak och en rad hallucinogena droger röktes över hela Amerika så tidigt som 5000 f.kr. som en del av shamanistiska ritualer. Rökning i Amerika hade

Läs mer

Tobaksförebyggande arbete i VB. * Tobaksfri Duo och Smart Ungdom * Salut * Tobaksfri gymnasieskola * Handslag tobaksfri uppväxt

Tobaksförebyggande arbete i VB. * Tobaksfri Duo och Smart Ungdom * Salut * Tobaksfri gymnasieskola * Handslag tobaksfri uppväxt Tobaksförebyggande arbete i VB * Tobaksfri Duo och Smart Ungdom * Salut * Tobaksfri gymnasieskola * Handslag tobaksfri uppväxt Styrdokument och lagstiftning Tobakslagen (1993:581) = en skyddslag Nationella

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Remissvar EU-kommissionens grönbok om ett Europa fritt från tobaksrök

Remissvar EU-kommissionens grönbok om ett Europa fritt från tobaksrök Vårt dnr Vård och omsorg Ingvor Bjugård 2007-03-26 sanco-smoke-free-consultation@ec.europa.eu Tillväxt och samhällsbyggnad Kerstin Blom Bokliden Remissvar EU-kommissionens grönbok om ett Europa fritt från

Läs mer

Heta argument mot tobak

Heta argument mot tobak Heta argument mot tobak Hej! Det du håller i din hand är några tips till dig som förälder. Foldern har i huvudsak bara ett syfte att hjälpa dig med argument när du ska prata med ditt barn om tobak och

Läs mer

Tobacco Endgame. Vägen till beslut i Region Jämtland Härjedalen. Elin Khokhar, Distriktsläkare 2015-04-20 VAD VI GÖR OCH HUR

Tobacco Endgame. Vägen till beslut i Region Jämtland Härjedalen. Elin Khokhar, Distriktsläkare 2015-04-20 VAD VI GÖR OCH HUR Tobacco Endgame Vägen till beslut i Region Jämtland Härjedalen Elin Khokhar, Distriktsläkare 2015-04-20 Ett beslut fattas i ett landsting när alla planeter står i en linje" Börje Carlsson, Gävleborg Folkhälsopolitisk

Läs mer

Bilaga 1: Resultat från Previas undersökning i Stockholms län. Använder du snus eller tuggtobak? Pressmeddelande 15 juli

Bilaga 1: Resultat från Previas undersökning i Stockholms län. Använder du snus eller tuggtobak? Pressmeddelande 15 juli Pressmeddelande 15 juli Var fjärde anställd man i Stockholms län snusar Hela 23 procent av de manliga anställda i Stockholms län snusar. Bland de kvinnliga anställda snusar 4 procent. Fler än en av tio

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

folkhälsorådet 2010-12-21 TOBAKSPOLICY En tobaksfri kommun

folkhälsorådet 2010-12-21 TOBAKSPOLICY En tobaksfri kommun folkhälsorådet 2010-12-21 TOBAKSPOLICY En tobaksfri kommun Innehåll Inledning...................................................... 1 Bakgrund...................................................... 1 Inriktningsmål..................................................

Läs mer

MI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna

MI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna Samtal vid vägval MI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna Astri Brandell Eklund, specialist i allmänmedicin, medlem i MINT (Motivational Interviewing Network of Trainers) Statens

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA BIL 1 2012-04-25 LD11/02518 UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA Sammanfattning av uppdragen Upprätta långsiktig plan för varaktig tillämpning av riktlinjerna Kartläggning

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regional Levnadsvanedag för fysioterapeuter och dietister, Skövde 14 11 06 WHO konferens i Ottawa

Läs mer