HUR PÅVERKAS RÖKANDE PATIENTER AV ETT RÖKFRITT SJUKHUS?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HUR PÅVERKAS RÖKANDE PATIENTER AV ETT RÖKFRITT SJUKHUS?"

Transkript

1 Hälsa och samhälle HUR PÅVERKAS RÖKANDE PATIENTER AV ETT RÖKFRITT SJUKHUS? En empirisk kvalitativ intervjustudie LINNEA GUSTAFSSON FRIDA LÖFGREN Examensarbete Kurs OV1052 Sjuksköterskeprogrammet Januari 2005 Malmö högskola Hälsa och samhälle Malmö e-post: postmasterhs.mah.se

2 HUR PÅVERKAS RÖKANDE PATIENTER AV ETT RÖKFRITT SJUKHUS? En empirisk kvalitativ intervjustudie Linnea Gustafsson Frida Löfgren Gustafsson, L & Löfgren, F. Hur påverkas rökande patienter av ett rökfritt sjukhus? En empirisk kvalitativ intervjustudie. Examinationsarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, Syftet: Syftet med denna studie var att undersöka hur rökande patienter påverkas av att ligga inne på ett rökfritt sjukhus samt belysa sjuksköterskans roll i denna situation. Metod: Studien har en kvalitativ grund, med inspiration av fenomenografi. Datainsamlingen gjordes med hjälp av sex intervjuer. Urval: Inklussionskriterier för deltagande i studien var bland annat att patienterna skulle ha varit inneliggande minst två dagar på en ortopedisk avdelning samt ha svårigheter att förflytta sig. Resultatet: Resultatet presenteras i form av fyra huvudteman; upplevelsen av ett rökfritt sjukhus, rökningens betydelse under sjukhusvistelsen, hanterbarhet och sjuksköterskan stödjande roll. Resultatet visade bland annat att förmågan att ta till sig information kan vara en faktor som påverkas av att inte få röka när man vill. Även stressfyllda situationer är något som kan påverkas. Med denna kunskap som studien frambringat kommer sjuksköterskan att kunna erbjuda och ge bättre omvårdnad till denna patientgrupp. Nyckelord: hanterbarhet, omvårdnad, rökande patient, rökfritt sjukhus, sjuksköterskans roll 2

3 HOW DO SMOKING PATIENTS GET INFLUED OF A SMOKEFREE HOSPITAL ENVIRONMENT? An empirical conducted interview study, based on qualitative methods Linnea Gustafsson Frida Löfgren Gustafsson, L & Löfgren, F. How do smoking patients get influed of a smokefree hospital environment? An empirical conducted interview study, based on qualitative methods. Degree project, 10 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, Purpose: The purpose of the study was to acquire experiences from smokers regarding the smokefree hospital environment and to light up the nurses caring role. Method: The study was based on qualitative methods, with elements of phenomenography. Sample: Data was collected through six interviews. The patients should have been in an orthopaedic clinic for at least two days and have had troubles to move to be included in the study. Result: The findings identified four head- themes; the experiences of a smoke free hospital, the meaning of smoking during time at a smoke free hospital, cooping and the supporting role of the nurse. One finding in this study is that patients who can t smoke whenever they want can have trouble understanding given information. Even stress related situations can influed. With this knowledge the nurse will be able to offer and give a better nursing to this group of patients. Keywords: cooping, nursing, smoke free hospital, smoking patients, the role of the nurse 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 6 BAKGRUND 6 Ett hälsofrämjande sjukhus 6 Rökningens förekomst och skadeverkningar 7 Lagstiftning 7 Tobaksberoende 7 Fagerströms beroendeskala 8 Vikten av att fråga om rökning 8 Tidigare forskning 8 SYFTE 9 Frågeställningar 9 METOD 9 Litteraturgenomgång 10 Urval 10 Datainsamling 10 Etiska aspekter 11 Bearbetning och Analys 11 RESULTAT 12 I. Upplevelsen av ett rökfritt sjukhus 13 I: 1 Funderingar kring rökförbudet 13 I: 2 Rökrutornas funktion 13 II. Rökningens betydelse under sjukhusvistelsen 14 II: 1 Psykologiskt beroende 14 II: 2 Relationen mellan röksug och smärta 15 II: 3 Följder av att inte få röka när man vill 15 II: 4 Reflektion av att röka mindre 16 III. Hanterbarhet 17 III: 1 Stressfyllda situationer 17 III: 2 Förmågan att ta till sig information 17 4

5 IV. Sjuksköterskans stödjande roll 18 IV: 1 Hur sjuksköterskan gav stöd 18 IV: 2 Rökavvänjning 19 IV: 3 Hur sjuksköterskan bör stödja 19 Sammanfattning av resultat 20 DISKUSSION 21 Författarnas förförståelse 21 Metoddiskussion 21 Litteraturgenomgång 21 Urval 21 Datainsamling 22 Bearbetning och Analys 23 Resultatdiskussion 23 I. Upplevelsen av ett rökfritt sjukhus 23 II. Rökningens betydelse under sjukhusvistelsen 24 III. Hanterbarhet 24 IV. Sjuksköterskans stödjande roll 25 Ett rökfritt sjukhus för patienten 25 FRAMTIDA VÄRDE 26 REFERENSLISTA 27 BILAGOR 28 5

6 INLEDNING Idag blir fler och fler sjukhus rökfria. Universitetssjukhuset MAS är ett av dessa som har varit rökfritt sedan 1 jan Beslutet togs på grund av att de anställda inte ska utsättas för passiv rökning. Patienten får anpassa sig till beslutet och endast röka på anvisade platser. Men vad händer med de patienter som har svårt att förflytta sig? Hur påverkas rökande patienter av att inte få röka? Har rökande patienter svårare att ta till sig information? I så fall, leder detta till att sjuksköterskan ger sämre omvårdnad till dessa patienter? Det är väl känt att innan ett rökstopp ska man försöka undvika negativa situationer. Rökstoppet ska vara väl planerat och motivation en av grundpelarna för att lyckas. Att hamna på sjukhus kan vara en situation fylld med stress och är därför kanske det sämsta tillfälle att sluta röka. Många studier belyser hur de anställda påverkas av ett rökfritt sjukhus, men få tar upp den rökande patientens situation. Vi tycker att man borde ha undersökt hur den rökande patienten påverkas, innan man fattade ett sådant beslut. Som sjuksköterskestuderade anser vi därför att det är angeläget att fråga hur patienten upplever detta. För att få svar på dessa frågor valde vi att göra en empirisk kvalitativ intervjustudie. BAKGRUND För att förstå problematiken kring ämnesvalet har författarna valt att guida läsaren genom det rökfria sjukhuset och vikten av tobaksprevention. Förekomsten av rökning, dess skadeverkningar kartläggs och tobaksberoendet beskrivs. Allt detta för att underlätta för läsaren, att förstå en rökares problematik och vad hon/han ställs inför vid inläggning på ett rökfritt sjukhus. Författarna beskriver också vad som är utforskat inom området, vilka studier som är gjorda. För att mäta deltagarnas tobaksberoende har Fagerströms beroendeskala använts (bilaga 1). Detta instrument beskrivs som en egen rubrik på sidan 8. Ett hälsofrämjande sjukhus Region Skåne och distriktsnämnden tog 2001 beslut om en tobakspolicy. I uppdragsbeskrivningen nämndes också att universitetssjukhuset MAS skulle utvecklas till ett hälsofrämjande sjukhus. Detta resulterade i att sjukhuset anslöt sig till WHO: s nätverk för hälsofrämjande sjukhus, vilket innebär att sjukhuset arbetar aktivt med att förebygga ohälsa och främja människors hälsa. Ett krav för medlemskap i nätverket är att sjukhuset ska arbeta med minst tre projekt, vars avsikt är att skapa hälsovinst för patienter, medarbetare samt för hela befolkningen. Ett av de anmälda projekten var att sjukhuset skulle bli rökfritt. Detta för att medarbetarna inte skulle utsättas för passiv rökning (Löwdahl, 2003). Den 1 januari 2003 blev universitetssjukhuset i Malmö rökfritt. Detta innebär att patienter, besökare och medarbetare garanteras rökfria miljöer inom sjukhuset. 6

7 För rökande patienter innebär det att rökning endast får ske på anvisade platser och att nikotinersättningspreparat erbjuds (Universitetssjukhuset MAS, 2002). Rökningens förekomst och skadeverkningar Enligt statistiska centralbyrån (2002) röker ca 17% av männen i åldern och bland kvinnor i samma ålder röker drygt 19%. Varje år dör cirka svenskar på grund av rökning. Rökaren har en ökad risk för att drabbas av bland annat lungcancer, hjärt-kärlsjukdomar, astma och kol (Post & Gilljam, 2003). Den som röker en cigarrett andas själv in högst en fjärdedel av röken. Resten går ut i omgivningen. Den passiva rökaren drabbas då både av nikotinet och de övriga kemikalier som en brinnande cigarett producerar (Pellmer & Wramner, 1997). Risken för lungcancer ökar enligt ett flertal rapporter med ca % för den passivt rökande som lever tillsammans med en rökare (Post & Gilljam, 2003). När det gäller att värdera sambandet mellan passiv rökning och hjärt- kärlsjukdomar har detta varit svårare. Man vet dock att det räcker med 30 minuters passiv rökning för att blodströmmen i hjärtat hos en frisk, icke rökare ska påverkas negativt (Stanton mfl, 2001). Lagstiftning Tobakslagen (SFS 1993:581) trädde i kraft den 1 juli Våren 1994 beslöt riksdagen att skärpa lagen på vissa punkter och den ändrade lagen trädde kraft den 1 juli Rökning är inte tillåten inom barnomsorg och skola till och med gymnasium, hälso- och sjukvårdslokaler, gemensamhetslokaler till exempel ålderdomshem och inte heller inom inrikes lokaltrafik, inklusive vänthallar. Rökförbudet gäller också lokaler dit allmänheten har tillträde, såsom idrottsanläggningar, möteslokaler och butiker (SFS 1993:581). Arbetsgivaren ansvarar för att en arbetstagare inte mot sin vilja utsätts för tobaksrök i sin arbetslokal, eller i liknade utrymme där arbetstagaren är verksam (a a). Tobaksberoende Ett paket cigaretter är inte bara laddat med nikotin utan med trygghet, kärlek, avslappning, oberoende och frihet på samma gång. En del personer styrs mer av vanan att röka medan andra har svårt att klara sig utan det psykologiska och sociala stödet som cigaretter ger. Abstinensbesvären brukar blomma ut 1-2 dygn efter tobaksstoppet eller vid plötslig minskning av nikotintillförsel (Post & Gilljam, 2003). Enligt Pellmer och Wramner (1997) finns det olika tobaksberoende, det fysiologiska beroendet och det emotionella beroendet. Det fysiologiska beroendet visar sig som abstinensbesvär, där huvudvärk, yrsel, trötthet, svettningar, darrningar och koncentrationssvårigheter är vanliga symtom. Det emotionella beroendet visar sig mer som oro, rastlöshet och irritabilitet. Kasten mellan skratt och gråt, ilska och sorg kan vara häftiga och svåra att hantera (Pellmer &Wramner, 1997). 7

8 Många kan sluta röka för en kortare tid, men i kristillfällen uppkommer ofta intensiva känslor, vilket kan leda till att längtan efter nikotin blir för stark. Efter en tids tobaksabstinens finns det många som vittnar om hur tidigare problem som oro, ångest, labilitet, ensamkänslor samt tvångstankar blir mer påtagliga. Det är därför viktigt att man under de första veckorna utan rökning undviker negativa känslor (a a). Fagerströms beroendeskala Enligt Post och Gilljam (2003) syftar Fagerströms beroendeskala (bilaga 1) till att bedöma hur starkt nikotinberoende en person har. Skalan visar det fysiska samt det psykologiska beroendet. Ofta ökar det fysiska beroendet i takt med högre konsumtion. De som ligger högst på skalan är de som vaknar på natten för att röka. Det psykologiska beroendet utmärks i hur stora doser av nikotin man använder. Små doser av nikotin är uppiggande, medan stora doser är lugnande och ger en avslappnande effekt. De sistnämnda används ofta för att hantera situationer och känslor av både positiv och negativ karaktär (a a). Vikten av att fråga om rökning En av sjuksköterskans uppgifter är att förebygga ohälsa. Att behandla rökning är svårt och kräver både tid och kunskap. Det allra viktigaste är att vårdgivaren tar upp frågan om rökning och att den ägnas uppmärksamhet. Det är viktigt att utnyttja varje tillfälle att stärka motivationen då den tillslut leder till handling. Vid ett möte vet man inte var personen befinner sig på motivationskurvan, men kanske ett påpekande gör att personen gör slag i saken (Post & Gilljam, 2003). I en amerikansk studie uppmättes en betydligt högre patienttillfredsställelse om vårdgivaren hade fört rökning på tal och givit råd. Somliga rökare kände sig dock lättade om rökning inte fördes på tal och tog det som intäkt för att rökning inte är viktigt. Motståndet verkar alltså inte ligga hos rökarna eftersom de tycks värdesätta båda diskussion och rådgivning om tobaksbruk (Barzilai mfl, 2001). Tidigare forskning Några studier är gjorda på hur anställda påverkas av ett rökfritt sjukhus, men få på hur patienter upplever detta. Goldstein mfl (1992) skriver att majoriteten av rökfria sjukhus har implementeringsproblem. Trots rökförbudet fortsatte knappt hälften av patienterna att röka under sjukhusvistelsen. Majoriteten av patienterna fick aldrig information om rökavvänjning och ingen av sjukhusen som undersöktes kunde erbjuda specialiserad rökavvänjning till patienterna. Både anställda och patienter höll med om att ett rökfritt sjukhus gynnar de anställda mer än patienterna. Passannante mfl (1991) menar att det krävs noggrann planering och kontroll för en lyckad implementering av ett rökfritt sjukhus. Det är också viktigt att vara medveten om vilka svårigheter det innebär att införa ett rökfritt sjukhus. De skriver vidare att det är lättare att förändra anställdas rökvanor, men tyvärr är det svårare att ändra på patienternas rökvanor. Vad detta beror på låter dock forskarna vara osagt (a a). 8

9 SYFTE Studien syftar till att beskriva hur rökande patienter, som har svårt att förflytta sig, upplever och påverkas av ett rökfritt sjukhus. Studien syftar också till att ta reda på vilken roll sjuksköterskan har i omvårdnaden kring dessa patienter. Frågeställningar Hur upplever rökande patienter, som har svårt att förflytta sig, att förmågan att ta till sig information påverkas av ett rökfritt sjukhus? Hur uppfattar rökande patienter, som har svårt att förflytta sig, en rökfri sjukhusmiljö? Vilken är sjuksköterskans roll i omvårdnaden kring rökande patienter, som har svårt att förflytta sig på ett rökfritt sjukhus? METOD Föreliggande studie har en kvalitativ grund med inspiration av fenomenografi. (Marton & Booth, 2000) Kvalitativa undersökningar karakteriseras av att man försöker nå förståelse för livsvärlden hos en individ eller hos en grupp individer. Med detta menas att man försöker ta reda på hur de ser på sig själva, på omgivningen runt dem och hur de upplever sin situation (Hartman, 1998; Kvale, 1997). Grundtanken i fenomenografin är att försöka beskriva olika fenomen i världen såsom andra betraktar dem. Fenomenografi är varken en metod eller teori, utan en ansats för att identifiera, formulera och hantera vissa typer av forskningsfrågor (Marton & Booth, 2000). Fenomenografer är empiriskt inriktade. De studerar andras erfarenheter medan fenomenologi är en filosofisk metod där forskaren utforskar sin egen erfarenhet. Fenomenografin och fenomenologin delar forskningsobjekt, men på olika sätt. Båda strävar dock efter att avslöja det mänskliga erfarandet och medvetandets natur. I ett fenomenografiskt forskningsarbete finns forskaren, som försöker lära sig om ett visst fenomen, det vill säga hur andra erfar fenomenet i fråga i en forskningssituation, som forskaren själv format (a a). Den lämpligaste datainsamlingsmetoden inom kvalitativ forskning med fenomenografisk ansats är intervju (a a). Syftet med intervjuer är att beskriva och förstå de centrala teman som den intervjuade upplever och förhåller sig till. Intervjuer ger en hög svarsgrad och ett rikt material. En intervjuguide skrevs i syfte att beröra vissa frågeområden (bilaga 2). Guiden gör att frågorna till en viss del är strukturerade, så kallad semistrukturerade enligt Polit mfl (2001). Fagerströms beroendeskala används också vid intervjun (bilaga 1). Detta 9

10 instrument har en hög standardisering, vilket innebär att exakt samma frågor, i samma ordning, ställs till samtliga deltagare (Hartman, 2000). Litteraturgenomgång För att få en uppfattning om forskningsområdets bredd söktes vetenskapliga artiklar på databaserna; Pubmed, Elsevier samt Elin. De sökord som användes var attitudes, patients, smoke free hospitals, smoking bans, inpatients. Dessa sökord har kombinerats på olika sätt. De artiklar som inte gick att finna i fulltext hittades sedan via Googles databas där man sökte direkt på aktuell artikel. Författarna valde att fördjupa sig i hur rökning, passiv rökning och abstinens påverkar människan samt i de lagar som styr tobaksfältet. Information om detta fann vi i facklitteratur, artiklar och i Sveriges Rikes lagbok. I ett tidigt skede av studien kontaktades Elisabeth Löwdahl, som är projektledare för Umas - ett rökfritt sjukhus. Där tillhandahölls broschyrer om det rökfria sjukhuset. Urval Efter att författarna planerat studiens storlek och den tid som fanns till förfogande bestämdes att sex patienter skulle intervjuas. De urvalskriterier som gällde för att kunna delta i studien visas nedan: Patienten ska ha rökt i minst 1 år och röker ca 15 cigaretter/dag när de inte är inlagda på sjukhus. Patienten ska vara över 18 år Patienten ska vara inlagd på en ortopedisk vårdavdelning i minst 2 dygn Patienten ska ha svårigheter att ta sig till rökrutorna utomhus Både män och kvinnor inkluderas De deltagare som intervjuades hade alla svårt att förflytta sig. Den som hade det lättast att förflytta sig gick med hjälp av kryckor, medan den som hade svårast var rullstolsbunden och var beroende av hjälp vid förflyttning. Datainsamling Tillstånd om att författarna fick komma och lämna information om studien till patienterna inhämtades av ansvarig sjuksköterska utifrån de urvalskriterier som angivits ovan. Efter ett godkännande lämnade författarna information om undersökningen både skriftligt och muntligt till patienterna genom besök på avdelningen. Intervjun skedde vid ett senare tillfälle, då patienterna hunnit tänka igenom om de ville ingå i studien. Då inhämtades också det samtycke som patienterna skrivit under (bilaga 3). Då författarna hade träffat deltagaren tidigare kändes det avslappnat vid själva intervjutillfället. För att uppnå en trygg och avspänd stämning småpratade intervjuaren med deltagaren innan själva intervjun. Det är viktigt att intervjuaren skapar en trygg atmosfär under intervjun så att deltagaren lättare kan tala fritt om sina känslor och upplevelser. För att skapa den här atmosfären är de första minuterna i intervjun avgörande. På kort tid ska deltagaren få förtroende för intervjuaren (Kvale, 1997). 10

11 Författarna valde att intervjua var för sig. För att vara så samspelta som möjligt och för att beröra samma områden i intervjuerna skrevs en intervjuguide. Detta rekommenderar Dahlberg (1997) som ett stöd för intervjuare. Såsom Kvale (1997) rekommenderar testades bandspelaren inför varje intervju och en kortfattad förklaring angående hur den fungerar berättades för informanten. Författarna berättade också kortfattat om studiens syfte inför varje intervju. Efter de två första intervjuerna valde författarna att ta bort frågan om vad välbefinnande är. Ordet välbefinnande upplevdes som något ouppnåeligt, vilket inte var meningen. Författarna valde därför att ta bort ordet helt från intervjuguiden. Etiska aspekter Tillstånd gällande studien godkändes av Malmö högskolas lokala etikprövningsråd. Detta betyder att vi kommer att ta hänsyn till Helsinki deklarationens (1964) etiska principer. Deltagarna kunde när som helst utan någon förklaring avbryta sin medverkan i studien. Patienterna förhöll sig anonymt i undersökningen då varken uppgifter om efternamn eller födelsedatum samlades in under intervjun. De inspelade banden kommer att förstöras efter att studien är klar. Bearbetning och Analys Intervjuerna spelades in på ljudband för att sedan transkriberas, vilket innebär att de inspelade banden överförs till text (Dahlberg, 1997). För att forskningsmaterialet skulle kunna beskrivas, förstås och användas på ett adekvat sätt behövdes det bearbetas. Bearbetningen innebar att data analyserades och strukturerades för att sedan mynna ut i en resultatbeskrivning (Dahlberg, 1997). Materialet bearbetades i tre faser, som kan beskrivas som helhet delar helhet. Den första fasen kallas för den bekantgörandefasen, vilket innebär att forskarna läser texten upprepade gånger (Dahlberg, 1997). Denna fas arbetades igenom enskilt av varje författare utan diskussion sinsemellan. Detta för att inte färga varandra utan låta ens egna tankar flöda fritt och inte bli påverkad. När författarna med enkelhet kunde beskriva exempelvis de olika intervjuerna var det dags att gå vidare till nästa fas som Dahlberg (1997) rekommenderar. Denna fas kallas för den analyserade fasen. När datamängden framstår som en helhet förändras präglingen på läsningen. Nu börjar istället de olika delarna att framträda och uppmärksamhet riktar sig mer till de olika likheterna och olikheterna i materialet. Genom att arbeta med dessa likheter och olikheter uppstår det ett mönster. Avsikten under analysen är att förstå data och den mening varje person försöker belysa. Därför läggs vikt på till exempel uttryck för tveksamheter, pauser och hummande som kan ge en ledtråd till innebörden (Dahlberg, 1997). Efter att ha läst materialet ett flertal gånger tydliggjordes likheter och olikheter. Ett mönster sågs och likheter och olikheter bearbetades tillsammans och de olika intervjuerna smältes samman. Frågor ställdes sedan till materialet för att bekräfta 11

12 att vi fått svar på studiens syfte och frågeställningar. Därefter gjordes en mindmap för att tydliggöra teman. Det var under den sista fasen som underteman bildades som sedan sammanställdes till fyra huvudteman. Detta för att det sammanställda materialet ska bli så hanterbart och presenterbart som möjligt (a a). RESULTAT Under analysens gång utkristalliserades flera underteman. Dessa teman bildade sedan fyra huvudteman som en grund för resultatet (tabell 1). Tabell 1 Schematisk tabell över resultatets underteman och huvudteman HUVUDTEMAN I. Upplevelsen av ett rökfritt sjukhus II. Rökningens betydelse under sjukhusvistelsen III. Hanterbarhet IV. Sjuksköterskans stödjande roll UNDERTEMAN I: 1 Funderingar kring rökförbudet I: 2 Rökrutornas funktion II: 1 Psykologiskt beroende II: 2 Relationen mellan röksug och smärta II: 3 Följder av att inte få röka när man vill II: 4 Reflektion av att röka mindre III: 1 Stressfyllda situationer III: 2 Förmågan att ta till sig information IV: 1 Hur sjuksköterskan gav stöd IV: 2 Rökavvänjning IV: 3 Hur sjuksköterskan bör stödja Källa : Enligt författarna Alla deltagare utom en hade ett högt beroende enligt Fagerströms beroendeskala (bilaga 4). Bilaga 4 visar resultatet av Fagerströms beroende skala där varje deltagares svar presenteras enskilt. Skalan användes parallellt under analysens gång för att för att finna likheter respektive olikheter i svar beroende på om deltagaren hade ett högt eller lågt rökberoende. Resultatet är presenterat i löpande text med citat ur intervjuerna som styrker de olika temana. I. Upplevelsen av ett rökfritt sjukhus Vid analysen framkom två underteman som berörde och engagerade deltagarna mycket. I: 1 Funderingar kring rökförbudet I: 2 Rökrutornas funktion Majoriteten av deltagarna hade liknade åsikter om det rökfria sjukhuset, där ambivalens var en gemensam känsla. Samtliga deltagare hade svårigheter att ta sig till rökrutorna, vilket några reflekterar över. 12

13 I: 1 Funderingar kring rökförbudet Under analysen framkom att flera av deltagarna tyckte att rökförbudet på sjukhuset var bra, samtidigt som de upplevde att det var problematiskt att inte få röka när de ville. De respekterade dock förbudet och förstod orsaken till uppkomsten av förbudet. Det fanns ingen skillnad i åsikter om ett rökfritt sjukhus beroende på om deltagaren hade ett högt eller lågt rökberoende enligt Fagerströms skala (bilaga 1). Jag tycker det är bra. Samtidigt som det är jobbigt eftersom jag är rökare ( deltagare 4) Det är klart att det är bra att det är slut på rökning, men alla oss andra då? (deltagare 2) Jag tycker det är bra men / / så länge dem inte skickar oss till rökbåsen / / (deltagare 6) En av deltagarna tyckte dock att det inte fanns något positivt med förbudet då man inte hamnar på sjukhus frivilligt. Hon hade svårt att förstå hur sjukhuset kunnat ta ett sådant beslut när patienterna blir lidande. / / det är förjävligt. Människor som åker in på sjukhus gör det inte av fri vilja. Här är man ju för att man hamnar här. Sen dessutom att inte kunna få röka, det är två bakslag på samma gång. (deltagare 3) De vill ju antagligen en god sak, men det är andra som blir lidande. Jag tycker inte att man kan förbjuda rökning utomhus även om det är ett sjukhus. (deltagare 3) I: 2 Rökrutornas funktion Den närmaste rökrutan för patienter på ortopediska kliniken ligger på innergården. Denna rökruta är svår att ta sig till om man har svårt att förflytta sig, vilket leder till att rökning sker vid huvudentrén. Vid analysen framkom även att flera av deltagarna inte visste var närmaste rökruta fanns. Nä jag går inte runt om. Jag går ner till entrén och sätter mig. (deltagare 1) Jag vet faktiskt inte hur man kommer dit./ / men jag står nedanför och röker. (deltagare 6) / / det var en hög tröskel så jag hade inte klarat det själv. ( deltagare 2) Alla står utanför porten och inte ute på gården. Synd om de som går ut och in. (deltagare 5) Jag har inte hört att det finns några rökrutor. (deltagare 3) En av deltagarna upplevde detta som ett stort problem då hon tvingades att göra fel, vilket hon egentligen inte ville. Hon tyckte det var obekvämt att röka utanför entrén då hon upplevde att folk tittade snett på henne. 13

14 Jag har bara stannat utanför entrén för det finns ingen möjlighet för mig att komma ut till rökrutan eftersom jag är rullstolsbunden. Sen känner man sig som en stor bov när man sitter där nere. Antirökarna tittar! (deltagare 4) II. Rökningens betydelse under sjukhusvistelsen Under analysen kom flera viktiga teman fram gällande vad rökning betyder och hur man påverkas av att inte få röka när man vill. Trygghet och lugn var några viktiga begrepp som nämndes när deltagarna skulle beskriva vad rökning betyder för dem. Det framkom också att smärta och röksug är beroende av varandra likt en balansvåg (figur 1, s 14). Flera av deltagarna rökte mindre under sjukhusvistelsen och uppfattade detta som något positivt. Majoriteten av deltagarna påverkades negativt av att inte få röka när de ville. De underteman som författarna fann under analysens genomgång var följande: II: 1 Psykologiskt beroende II: 2 Relationen mellan röksug och smärta II: 3 Följder av att inte få röka när man vill II: 4 Reflektion av att röka mindre II: 1 Psykologiskt beroende Då båda författarna är icke-rökare valde de att försöka förstå vad rökning betyder för deltagarna i vardagen. Detta för att sedan kunna förstå hur det påverkar dem under sjukhusvistelsen. Enligt deltagarna var rökning något som både var förenat med trygghet och lugn. Majoriteten av deltagarna beskrev även att det sociala beroendet styrde mer än det fysiologiska beroendet gjorde. Även vana var något som nämndes. Dessa fyra begrepp; trygghet, lugn, socialt beroende och vana, utkristalliserades tydligt under analysens gång. Det är ett lugn på ett visst sätt. Har man inte cigaretter klättrar man på väggarna. (deltagare 1) / / det är ju lugnande på något sätt att röka. Det är mer en lugnande effekt och det är en social grej. (deltagare 6 ) / / det är en trygghet/ / (deltagare 6) Vana, man vänjer sig. När man inte röker känns det som att något saknas. (delatagre 5) /.../för mig är det inte nikotinet, utan själva grejen att hålla något i handen och blåsa. Det är mer den här vane grejen. (deltagare 5) En av deltagarna uttryckte även att rökning hade extra stor betydelse i en känslig situation som till exempel att vara inlagd på sjukhus. Det är mycket speciellt i de här sammanhangen. Man behöver det för att lugna ner sig. (deltagare 3) 14

15 II: 2 Relationen mellan röksug och smärta Under analysen framkom att smärta var något som styrde röksuget. Dessa två begrepp är beroende av varandra. Vid mycket smärta minskade röksuget och i många fall helt. När smärtan minskade kom röksuget åter, se figur 1. Balansvåg mellan smärta och röksug SMÄRTA RÖKSUG Figur 1: Relationen mellan smärta och röksug enligt författarna. Ökar smärta, minskar röksuget. Minskar smärtan, ökar röksuget. Källa: Författarna Flera av deltagarna uttryckte tydligt att de två begreppen hörde ihop och beskrev också hur de förhöll sig till varandra. När det gör ont / / så tänker man inte på det. Det klart när man mådde bättre så tänkte jag nu ska jag ut och röka. (deltagare 5 ) / / dagen efter operation var jag kanske inte så jättesugen, för då mådde jag dåligt. Då tänkte jag inte på det. Andra dagen efter operation var jag tvungen att röka. (deltagare 3) / / då hade jag så ont att jag inte tänkte på att jag var röksugen./ / röksuget kom åter när jag blev friskare åh gud vad gott med en cigarett. (deltagare 6) Jag har inte mått psykiskt dåligt av det / / jag har ju varit ganska fri/.../om jag varit sängliggande och någorlunda frisk hade jag nog blivit grinig och känt att jag måste röka, jag måste röka! (deltagare 4) II: 3 Följder av att inte få röka när man vill Flera känslor tydliggjordes när deltagarna fick berätta hur de mådde av att inte få röka när de ville. Majoriteten av deltagarna uttryckte detta som något negativt. Några av deltagarna lade också tyngd vid att röksuget ökade vid tanken på att man inte kunde röka när man ville. Kroppen laddar upp. Man blir inte hypernervös, men det är en början. / / Det där tvånget när man inte får, då kommer det. (deltagare 2) 15

16 Då mår jag inte riktigt bra, det gör jag inte. Då mår jag dåligt. Jag börjar klättra på väggarna. Jag börjar leta efter mina egna fickor. (deltagare 1) Vet jag att jag inte får röka, blir jag mer röksugen. ( deltagare 5) Jag blir irriterad och lite små sur. (deltagare 6) En av deltagarna påverkades inte av att inte få röka hur hon ville. Detta berodde på att hon var mobil under hela sjukhusvistelsen. Hon spekulerade dock om hon varit sängliggande och hur detta hade påverkat henne. Jag har inte mått psykiskt dåligt av det / / jag har ju varit ganska fri/.../om jag varit sängliggande och någorlunda frisk hade jag nog blivit grinig och känt att jag måste röka, jag måste röka! (deltagare 4) Deltagarna som hade lite smärta men som var tvungna att vara sängliggande mådde sämre än de deltagare som hade lite smärta och var mobila. En av deltagarna beskrev detta på ett bra och tydligt sätt. Det är dock viktigt att tillägga att deltagaren var mobil vid intervjutillfället och tänkte tillbaks hur det hade varit tidigare när han hade lite smärta men inte fick röra sig på grund av operation. Jag blev lite sur och lättirriterad, om jag hade fått röka hade det varit lättare. Nu när jag inte fick blev jag sur och ville inte snacka med någon och jag drog mig undan. Man vill inte se dem ens. (deltagare 1) II: 4 Reflektion av att röka mindre Deltagarna med ett högt beroende enligt Fagerström visade sig röka mindre under sjukhusvistelsen. Deltagaren med lågt beroende rökte dock lika mycket som vanligt och reflekterade därför inte över det. Men som idag har jag rökt två cigaretter. I normala fall hade jag rökt tio cigaretter / / (deltagare1) Jag har inte rökt sedan igår kväll och det går bra / / (deltagare 2) Deltagare 5 hade enligt Fagerström ett lågt rökberoende och tyckte inte det var någon skillnad i cigarettkonsumtionen på sjukhuset. Nej, jag röker egentligen inte mindre här. (deltagare 5) En av deltagarna reflekterade över att röka mindre och tyckte att det var positivt. Deltagaren uttryckte inte en vilja att sluta röka, men har ambitionen att försöka hålla nedtrappningen även hemma. En ask har hållit i tre dagar jämfört med en dag i vanliga fall. Det har varit väldigt positivt. Jag ska försöka hålla det när jag kommer hem. (deltagare 4) Det som är positivt är att man inte har rökt så mycket. ( deltagare 4) 16

17 III. Hanterbarhet Hanterbarhet utvecklades ur två underteman; III: 1 Stressfyllda situationer III: 2 Förmågan att ta till sig information En av sjuksköterskans uppgifter är att skapa goda förutsättningar för att patienten ska vara så lugn som möjligt inför till exempel en undersökning. Information och tidigare erfarenheter är kända faktorer som har betydelse för hur patienten hanterar stressfyllda situationer (Almås, 2002). Författarna till studien valde därför att ta reda på om att inte få röka när man vill är ännu en faktor som kan påverka patienten i en stressfylld situation. En annan viktig uppgift som sjuksköterskan har är att förmedla information till patienter. Även här är det känt att flera faktorer spelar in i förmågan att ta till sig information (a a). Då sjukhuset blivit rökfritt ställer sig författarna frågande till om att inte få röka när man vill, är en faktor som påverkar förmågan att ta till sig information. III: 1 Stressfyllda situationer Att hantera stressfyllda situationer kan vara svårt för patienter. En av deltagarna tyckte att hon blev mer stressad inför en undersökning då hon inte fick röka när hon ville. Flertalet deltagare upplevde dock inte att de blev mer stressade och tyckte därför inte att det påverkade nämnvärt. Man blir mycket mer uppstressad. Det lugnar ju ner en med en cigarett. (deltagare 3) Det spelar ingen roll, det tror jag inte. (deltagare 5) Vid stressituationer har man ju aldrig kunnat ta ett bloss, utan man har varit tvungen att behärska sig. (deltagare 4) När frågan ställdes om hur förmågan att hantera stressfyllda situationer påverkas svarade vissa deltagare med att beskriva hur de rent praktiskt hanterar sådana situationer. / / då tar jag en cigarett och man blir lugn. (deltagare 2) Efter en undersökning vill jag ha en cigarett. (deltagare 6) III: 2 Förmågan att ta till sig information Under analysen uppkom flera olika uppfattningar om hur förmågan att ta till sig information påverkades av att inte få röka när man vill. Några av deltagarna upplevde att de blev negativt påverkade och hade därför svårare att ta till sig information som sjuksköterskan gav dem. 17

18 Jag blev lite sur och lättirriterad. Om jag hade kunnat röka hade det varit lättare. Nu när jag inte fick, blev jag sur och ville inte snacka med någon och drog mig undan. Man vill inte se dem ens. (deltagare 1) Bara precis den stunden. / / precis som det gått ut genom andra örat. (deltagare 2) Andra uppfattade att deras förmåga att ta till sig information inte påverkades nämnvärt. Man har vant sig vid det, så det påverkar inte (deltagare 4) Nej, inte särskilt mycket faktiskt. (deltagare 6) Deltagare fem med lågt rökberoende enligt Fagerström tyckte inte att förmågan påverkades. Hon upplevde att hon rökte när hon ville och såg inte det rökfria sjukhuset som något som försvårade hennes rökning. Men jag röker när jag vill. (deltagare 5) IV. Sjuksköterskans stödjande roll Under bearbetning framkom tre underteman vilka resulterade i temat, sjuksköterskans stödjande roll. Dessa underteman är; IV: 1 Hur sjuksköterskan gav stöd IV: 2 Rökavvänjning IV: 3 Hur sjuksköterskan bör stödja Det är viktigt att vårdgivaren tar upp frågan om rökning och ägnar det uppmärksamhet. Stödet kan sedan ges på olika nivåer men det är frågan som är dörren till vidare samtal (Post & Gilljam, 2003). Deltagarna i studien lägger dock tyngd vid att man ska respektera patientens åsikter och inte tjata och älta. Majoriteten av deltagarna i studien var inte motiverade till att sluta röka och kände därför inget större behov av varken stöttning eller rökavvänjning. IV: 1 Hur sjuksköterskan gav stöd Majoriteten av deltagarna blev erbjudna nikotinersättningsmedel. Ingen tyckte dock att detta hjälpte utan alla var beroende av att få komma ut och röka. Några upplevde att sjuksköterskan inte hade pratat så mycket om rökning och att de inte hade tid för det. En av deltagarna var dock övertygad om att om hon velat ha hjälp hade hon fått det. Man får sin plåsterlapp. (deltagare 2) / / de har inte sagt så mycket. (deltagare 3) / / dom har inte sagt någonting/ / Men dom hade stöttat mig om dom märkt att jag hade behövt det. (deltagare 6) De har erbjudit nikotinplåster eller tuggummi. Så på det viset har de försökt hjälpa mig. (deltagare 4) 18

19 Jag fick en plåsterlapp på ryggen./ / Sköterskorna har inte pratat så mycket om rökning, de har annat att tänka på. (deltagare 1) IV: 2 Rökavvänjning Ingen av deltagarna blev tillfrågade om de ville ha hjälp med rökavvänjning. Vissa reflekterade dock över detta och kom fram till att de antagligen ändå inte hade tagit till sig informationen om den givits. Nej ingen, jag hade nog ändå inte brytt mig. (deltagare 1) Nej, då hade jag inte tagit det till mig (deltagare 3) Deltagare sex var den enda i studien som var motiverad till att sluta röka. Hon hade velat att sjuksköterskan hade frågat om rökning och att de hade samtalat kring det. Nej, inte här på avdelning men jag hade kanske velat att dom frågat. (deltagare 6) En av deltagarna tyckte att sjuksköterskan inte hade något med hennes rökning att göra. Att fråga i den situationen som hon befanns sig i då, hade endast påverkat henne negativt och gjort henne upprörd och arg. Att sluta röka är ett beslut som rökaren själv ska fatta enligt deltagaren. Jag hade blivit förbannad om sjuksköterskan sa till mig att inte röka. De har inte med det att göra. De är här för att hjälp mig med foten och inte att sluta röka. (deltagare 3) IV: 3 Hur sjuksköterskan bör stödja Majoriteten av deltagarna uppfattade att sjuksköterskan gjorde vad hon kunde och var nöjda med det. Vissa poängterade också att tjat endast förvärrar röksuget. Nä, det kan inte hjälpa, de gjorde vad de kunde. (deltagare 1) Det finns inte så mycket de kan göra. (deltagare 5) /../ de som verkligen har problem får hjälp. (deltagare 4) Att dom inte ältar och tjatar. Ja det hade inte hjälpt (deltagare 3) Det kan dom ändå inte. Det blir bara tjat. Börjar de tjata om det blir man ännu mer röksugen, det blir man alltså. (deltagare 2) Den enda deltagaren som gav uttryck för en annan åsikt var samma som i föregående undertema som var motiverad till att sluta röka. Hon hade velat att sjuksköterskan givit förslag på andra sätt att dämpa sitt röksug än att röka. / / kanske sagt att jag skulle titta istället på TV och ta ett nikotinplåster eller tuggummi. (deltagare 6) 19

20 Sammanfattning av resultat Majoriteten av deltagarna hade liknade åsikter om det rökfria sjukhuset, där ambivalens var en gemensam känsla. De respekterade förbudet och tyckte att det var bra att ha ett rökfritt sjukhus samtidigt som upplevde det problematiskt och svårt att inte få röka när de ville. Samtliga deltagare hade stora svårigheter att ta sig till närmaste rökruta, vilket ledde till att rökning skedde utanför entrén och inte på hänvisad plats. En av deltagaren tyckte att detta kändes obekvämt då folk tittade snett på henne. Flera av deltagarna visste inte var närmaste rökruta fanns. Alla deltagare utom en hade ett högt rökberoende enligt Fagerströms skala (bilaga 1). Trygghet och lugn var några viktiga begrepp som förknippades med rökning. Majoriteten av deltagarna beskrev även att det är det sociala beroendet som styr mer än det fysiologiska beroendet. Ett samband sågs mellan röksug och smärta, där variablerna förhåller sig till varandra likt en vågskål (figur 1, sid 14). Flertalet av deltagarna gav uttryck för detta samband. Att inte få röka när man vill var något som upplevdes negativt. De patienter som var sängbundna men utan smärta, upplevde detta som ett större problem än de övriga. Rökstoppet på sjukhuset medförde att deltagarna rökte mindre än vanligt, vilket vissa tyckte var positivt. En av sjuksköterskans uppgifter är att skapa goda förutsättningar för att patienten ska vara så lugn som möjligt inför till exempel en undersökning eller operation. Att inte få röka när man vill, visade sig vara en faktor som kan öka stressen. Även förmågan att ta till sig information, kan vara något som påverkas. Ingen av deltagarna blev tillfrågade om de ville ha hjälp med rökavvänjning. De flesta kom fram till att de ändå inte hade tagit till sig denna information om den givits. Däremot gav en deltagare uttryck för en annan åsikt, hon hade velat att sjuksköterskan hade tagit upp frågan. Flertalet blev erbjudna nikotinersättningsmedel, men få upplevde att det hjälpte. Majoriteten av deltagarna upplevde att sjuksköterskan gjorde vad hon kunde och var nöjda med detta. DISKUSSION Till att börja med beskriver och diskuterar författarna sin förförståelse kring ämnet. Därefter följer den faktiska diskussionen som är uppdelad i metodrespektive resultatdiskussion. 20

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:

Läs mer

I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet. Nikotinläkemedel och abstinensbesvär

I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet. Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Förbered rökstoppet I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Håll ut! Andra broschyrer inom området: Tobak och vikt Snus Ett

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Introduktion Före gruppträffar

Introduktion Före gruppträffar Arbetsblad Introduktion Före gruppträffar Tobakspreventivt arbete Kristina Bergstrand Margareta Pantzar Monika Schwerin FRÅGEFORMULÄR 1. AKTUELL TOBAKSKONSUMTION a) Hur många cigaretter röker Du per dag?

Läs mer

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst. Barbro.holm-ivarsson@telia.com Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.jpg Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Läs mer

I denna broschyrserie ingår:

I denna broschyrserie ingår: Förbered rökstoppet I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen Illustrationer

Läs mer

Rökning och rökavvänjning. Cancersjukdom och rökning. -sjuksköterskans roll. Tumörhypoxi. Rökning och strålbehandling. ÖNH cancer och rökning

Rökning och rökavvänjning. Cancersjukdom och rökning. -sjuksköterskans roll. Tumörhypoxi. Rökning och strålbehandling. ÖNH cancer och rökning Rökning och rökavvänjning -sjuksköterskans roll Lena Sharp, leg ssk, Med Dr, Områdeschef Karolinska universitetssjukhuset Onkologkliniken, strålbeh avd Cancersjukdom och rökning 10 000 cancerfall/år i

Läs mer

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD, distriktssköterska, med. dr. FPU ledare Akademiskt primärvårdscentrum Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Kronisk inflammation

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal Fri från tobak i samband med operation Information för personal Tobak eller hälsa De som fimpar i tid förlänger livet med ca 10 år. En miljon människor röker dagligen i Sverige. Rökningen dödar cirka 6

Läs mer

Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid

Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid Kommunstyrelsen 2009-09-14 176 455 Arbets- och personalutskottet 2009-08-31 173 377 Dnr 09.524-02 septks15 Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid Ärendebeskrivning Forskning visar att

Läs mer

Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka

Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka Mitt barn röker. Innehåll Mitt barn röker. 3 Vägen till att bli rökare 4 Steg 1 Förberedelse 5 Steg 2 Testning 6 Steg 3 Experimentering

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER HJÄLP ATT SLUTA RÖKA HÄLSOVINSTER BEHANDLINGAR Kalender Aktiviteter börja leva fullt ut HÄLSOVINSTER MED ATT SLUTA Rökning är mer än bara en dålig vana För varje cigarett du tar riskerar du din hälsa.

Läs mer

Sluta röka. Finlands Apotekareförbund 2009

Sluta röka. Finlands Apotekareförbund 2009 Sluta röka 21 Finlands Apotekareförbund 2009 2 Det lönar sig alltid att sluta röka Att sluta röka börjar med ett beslut. Ju bättre Du känner Dina egna rökvanor och -behov och ju mer Du motiverar Dig själv

Läs mer

Fertilitet och rökning

Fertilitet och rökning Fertilitet och rökning Framtagen i samarbete med: Annika Strandell, Docent, Göteborgs Universitet Överläkare, Gynekologiska mottagningen, Kungälvs sjukhus Innehåll Livsstilsfaktorers betydelse för hälsa

Läs mer

Rökningen dödar 10 000 människor om dagen

Rökningen dödar 10 000 människor om dagen Historia Människor har rökt sedan förhistorisk tid. Tobak och en rad hallucinogena droger röktes över hela Amerika så tidigt som 5000 f.kr. som en del av shamanistiska ritualer. Rökning i Amerika hade

Läs mer

Tobaksrökens innehåll

Tobaksrökens innehåll Tobaksrökens innehåll 4000 kemiska ämnen 50-tal ämnen är cancerframkallande Beta-naftylamin och 4-aminobifenyl är förbjudna ämnen i arbetsmiljön Rökning som hälsoproblem Ca 6400 dör årligen pga. aktiv

Läs mer

Vinsterna märks direkt

Vinsterna märks direkt Sluta röka Du måste övervinna två saker när du ska sluta röka: ditt fysiska beroende av nikotin och ditt psykiska beroende, det vill säga vanan att t ex alltid ta en cigarett efter maten. På Apotek Hjärtat

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Rökfri arbetstid. Antagen av kommunfullmäktige 2010-03-18

Rökfri arbetstid. Antagen av kommunfullmäktige 2010-03-18 Rökfri arbetstid Antagen av kommunfullmäktige 2010-03-18 Policy om rökfri arbetstid Riksdagen har antagit fyra etappmål för den nationella folkhälsopolitiken som innefattar: en tobaksfri livsstart från

Läs mer

RÖKANDE SJUKSKÖTERSKESTUDENTER

RÖKANDE SJUKSKÖTERSKESTUDENTER Hälsa och samhälle RÖKANDE SJUKSKÖTERSKESTUDENTER EN EMPIRISK STUDIE OM HUR RÖKANDE SJUKSKÖTERSKESTUDENTER SER PÅ SIN RÖKNING RELATERAT TILL DEN KOMMANDE YRKESROLLEN FRIDA JÖNSSON EMMA GÖRTZ Examensarbete

Läs mer

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

Tobak och operation. Du kan minska risken för komplikationer av ditt tobaksbruk! Skaraborgs Sjukhus

Tobak och operation. Du kan minska risken för komplikationer av ditt tobaksbruk! Skaraborgs Sjukhus Tobak och operation Du kan minska risken för komplikationer av ditt tobaksbruk! Skaraborgs Sjukhus Tobak påverkar operationsresultatet När du blir opererad är det många faktorer som avgör om resultatet

Läs mer

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys http://hdl.handle.net/2320/4374 Bakgrund Vilka förväntningar

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

En stark cigarr i ändtarmen kunde prövas som muskelavslappande,

En stark cigarr i ändtarmen kunde prövas som muskelavslappande, En överarmsamputation kunde (Larrey) klara på en minut. Efter slaget vid Borodino utförde han 200 amputationer, av armar och ben, på 24 timmar. Snabbheten var viktig, eftersom det inte fanns några möjligheter

Läs mer

Maria Rankka Leg. tandläkare 2009-11-12

Maria Rankka Leg. tandläkare 2009-11-12 Maria Rankka Leg. tandläkare 2009-11-12 Tobaksavvänjning - utbud Samverkan lönar sig SRL finns tillgänglig 51 timmar/vecka Flera aktörer kan stötta på olika vis Karolinska Institutets folkhälsoakademi

Läs mer

policy Riksidrottsförbundets policy ALKOHOL OCH TOBAK INOM IDROTTEN

policy Riksidrottsförbundets policy ALKOHOL OCH TOBAK INOM IDROTTEN policy Riksidrottsförbundets policy ALKOHOL OCH TOBAK INOM IDROTTEN Alkoholpolitiska riktlinjer Vi vill inom idrottsrörelsen bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och

Läs mer

Apotekets råd om. Sluta röka

Apotekets råd om. Sluta röka Apotekets råd om Sluta röka Det lönar sig alltid att sluta röka även om du har rökt i större delen av ditt liv. Det förbättrar din hälsa och minskar risken för sjukdomar. När du slutar röka påbörjar kroppen

Läs mer

Du kan inte sluta röka om du inte bestämmer det själv

Du kan inte sluta röka om du inte bestämmer det själv EXAMENSARBETE - MAGISTERNIVÅ I VÅRDVETENSKAP VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2012:75 Du kan inte sluta röka om du inte bestämmer det själv Erfarenheter av att sluta röka och att förbli rökfri hos personer

Läs mer

TOBAKSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-27, 88. Dnr: KS 2014/623 Reviderad 2015-01-26, 11

TOBAKSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-27, 88. Dnr: KS 2014/623 Reviderad 2015-01-26, 11 TOBAKSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-27, 88 Dnr: KS 2014/623 Reviderad 2015-01-26, 11 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00 www.gullspang.se

Läs mer

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop 729G27 Pilot, skrivande och avslutning Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop Dagens Skrivande Piloten Rester från förra gången validering Någon slags sammanfattning 2 Jag är på semester till 16

Läs mer

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Håll ut! Andra broschyrer inom området: Tobak och

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC?

Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? En intervjustudie där patienten får säga sin mening Jenny Nordlöw September 2010 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Enkät. från Sluta-Röka-Linjen

Enkät. från Sluta-Röka-Linjen Enkät från Sluta-Röka-Linjen Du har varit i kontakt med oss på Sluta-Röka-Linjen. För att kunna ge det bästa stödet till dig och andra som vill förändra sina vanor ber vi dig om hjälp. OBS! Dina svar är

Läs mer

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI Med detta frågeformulär vill vi få mer kunskap kring hur uppsatsarbete och handledning upplevs och fungerar vid ämnet psykologi.

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? 1 I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen

Läs mer

Övning i intervjuteknik och. olika faktorer som kan påverkar en intervjun

Övning i intervjuteknik och. olika faktorer som kan påverkar en intervjun Övning i intervjuteknik och olika faktorer som kan påverkar en intervjun Cecilia Gustafsson & Moa Haglund 1. Introduktion Övningen går ut på att studera olika faktorer som kan påverka utfallet av en intervju.

Läs mer

Rökfria utomhus miljöer

Rökfria utomhus miljöer Rökfria utomhus miljöer RU om - passiv rökning på allmänna platser Karin Molander Gregory 2012-11-27 Sid 1 Lagstiftningsprocess rökfria miljöer 1993: Rökfri barn & skolomsorg, hälso- och sjukvård, gemensamma

Läs mer

Tobakspolicy och anvisningar för SiS en rökfri myndighet

Tobakspolicy och anvisningar för SiS en rökfri myndighet Tobakspolicy och anvisningar för SiS en rökfri myndighet SiS tobakspolicy SiS mål är att vara en rökfri myndighet där varken medarbetare, klienter eller ungdomar röker. Ingen ska behöva utsättas för tobaksrök

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Diarienr: 11/2014. Fastställd av Pedagogiska kommittén 2014-01-08.

Diarienr: 11/2014. Fastställd av Pedagogiska kommittén 2014-01-08. Riktlinjer för vägledning och överväganden gällande undervisning i etik vid empiriska examensarbeten vid Röda Korsets Högskola på grund och avancerad nivå Diarienr: 11/2014 Fastställd av Pedagogiska kommittén

Läs mer

Har du en cigg? En studie om tonåringars medvetenhet om rökning

Har du en cigg? En studie om tonåringars medvetenhet om rökning Har du en cigg? En studie om tonåringars medvetenhet om rökning Tensta gymnasium vt-06 Sadid Hossain, Sakib Hossain, Ahmed Ahmed NV3A Handledare: Per Anderhag Bakgrund: Till en början valde vi att arbeta

Läs mer

Tobaksfri i samband med operation. En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad

Tobaksfri i samband med operation. En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad Tobaksfri i samband med operation En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad Projektledare David Chalom Processledare Marie-Louise Norberg Tobakspreventiv enhet

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus

foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus De flesta som röker eller snusar ångrar att de någonsin började. Är du en av dem? Du känner säkert många som redan har slutat och kanske frågar

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Sammanfattning av boken Motiverande samtal MI Att hjälpa en människa till förändring på hennes egna villkor av Tom Barth och Christina Näsholm

Sammanfattning av boken Motiverande samtal MI Att hjälpa en människa till förändring på hennes egna villkor av Tom Barth och Christina Näsholm Östersund 20150114 I DMC-projektet har vi tagit del av boken Motiverande samtal genom Veronica Kjörell, projektassistent som i texten nedan har sammanfattat det mest väsentliga, som vi ser det. Till det

Läs mer

Nikotinläkemedel och abstinensbesvär

Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Nikotinläkemedel och abstinensbesvär I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Håll ut! Andra broschyrer inom området: Tobak

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

Rökfritt liv. - en litteraturlista

Rökfritt liv. - en litteraturlista Rökfritt liv - en litteraturlista Sjukhusbiblioteken i Värmland 2008 Agerberg, Miki Kidnappad hjärna : en bok om missbruk och beroende. 2004 Idag vet forskarna mycket mer än för bara tio-femton år sedan,

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Innehåll 3 Tobaksfri inför din operation 5 Nu har du chansen! 7 Tobaksfri efter din operation 8 Mer information 10 Regional och lokal information

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI

PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET Tobaksrökning Idag vet de flesta att tobaksrökning är farligt för hälsan. Ändå var det 15% av befolkningen som rökte dagligen, detta enligt

Läs mer

Faktamaterial om tobakssug

Faktamaterial om tobakssug Faktamaterial om tobakssug Ge mig mitt nikotin, annars vägrar jag att samarbeta! Därför är det så svårt att sluta röka och snusa Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? 1 I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen

Läs mer

Vad är afasi? Swedish

Vad är afasi? Swedish Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation

Fri från tobak i samband med operation Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Tobak Hälsa Tobaksfri inför din operation Visste du att... när du blir opererad är det många faktorer som påverkar hur resultatet av operationen

Läs mer

NiQuitin. Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. 1. VAD NIQUITIN ÄR OCH VAD DET ANVÄNDS FÖR?

NiQuitin. Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. 1. VAD NIQUITIN ÄR OCH VAD DET ANVÄNDS FÖR? BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN NiQuitin 4 mg komprimerad sugtablett Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Dette läkemedel är receptfritt. NiQuitin

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Vattenpipa. rökning med skadliga effekter

Vattenpipa. rökning med skadliga effekter Vattenpipa rökning med skadliga effekter Fakta i denna folder är huvudsakligen hämtade från rapporten Vattenpipa rök utan risk? från Statens folkhälsoinstitut. Ladda ner den kostnadsfritt från www.fhi.se/publikationer

Läs mer

Praktisk föreningsekonomi

Praktisk föreningsekonomi Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.

Läs mer

Sluta röka, börja leva

Sluta röka, börja leva Till dig som fått CHAMPIX (vareniklin) Sluta röka, börja leva Patientinformation om CHAMPIX och LifeREWARDS P Ett bra beslut! Vad är CHAMPIX? När du tog de där första blossen anade du nog inte hur svårt

Läs mer

Ditt nej gör. Till dig som förälder om barn, ungdomar och tobaksberoende

Ditt nej gör. Till dig som förälder om barn, ungdomar och tobaksberoende Ditt nej gör storskill n ad Till dig som förälder om barn, ungdomar och tobaksberoende Du är betydelsefull! Den här skriften har främst ett syfte att hjälpa dig som förälder med argument när du ska prata

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se Kopia till proaros Vård- och omsorg Nämnden för personer med

Läs mer

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Gert Helgesson Fördelar med informationsteknologi snabb- och lättillgänglig information ökade möjligheter att snabbt & lätt kommunicera dito

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt Karin Backrud och Jenny Källman Nyköpings lasarett Syfte med studien var att beskriva patienters upplevelse av

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer