HUR PÅVERKAS RÖKANDE PATIENTER AV ETT RÖKFRITT SJUKHUS?

Transkript

1 Hälsa och samhälle HUR PÅVERKAS RÖKANDE PATIENTER AV ETT RÖKFRITT SJUKHUS? En empirisk kvalitativ intervjustudie LINNEA GUSTAFSSON FRIDA LÖFGREN Examensarbete Kurs OV1052 Sjuksköterskeprogrammet Januari 2005 Malmö högskola Hälsa och samhälle Malmö e-post: postmasterhs.mah.se

2 HUR PÅVERKAS RÖKANDE PATIENTER AV ETT RÖKFRITT SJUKHUS? En empirisk kvalitativ intervjustudie Linnea Gustafsson Frida Löfgren Gustafsson, L & Löfgren, F. Hur påverkas rökande patienter av ett rökfritt sjukhus? En empirisk kvalitativ intervjustudie. Examinationsarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, Syftet: Syftet med denna studie var att undersöka hur rökande patienter påverkas av att ligga inne på ett rökfritt sjukhus samt belysa sjuksköterskans roll i denna situation. Metod: Studien har en kvalitativ grund, med inspiration av fenomenografi. Datainsamlingen gjordes med hjälp av sex intervjuer. Urval: Inklussionskriterier för deltagande i studien var bland annat att patienterna skulle ha varit inneliggande minst två dagar på en ortopedisk avdelning samt ha svårigheter att förflytta sig. Resultatet: Resultatet presenteras i form av fyra huvudteman; upplevelsen av ett rökfritt sjukhus, rökningens betydelse under sjukhusvistelsen, hanterbarhet och sjuksköterskan stödjande roll. Resultatet visade bland annat att förmågan att ta till sig information kan vara en faktor som påverkas av att inte få röka när man vill. Även stressfyllda situationer är något som kan påverkas. Med denna kunskap som studien frambringat kommer sjuksköterskan att kunna erbjuda och ge bättre omvårdnad till denna patientgrupp. Nyckelord: hanterbarhet, omvårdnad, rökande patient, rökfritt sjukhus, sjuksköterskans roll 2

3 HOW DO SMOKING PATIENTS GET INFLUED OF A SMOKEFREE HOSPITAL ENVIRONMENT? An empirical conducted interview study, based on qualitative methods Linnea Gustafsson Frida Löfgren Gustafsson, L & Löfgren, F. How do smoking patients get influed of a smokefree hospital environment? An empirical conducted interview study, based on qualitative methods. Degree project, 10 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, Purpose: The purpose of the study was to acquire experiences from smokers regarding the smokefree hospital environment and to light up the nurses caring role. Method: The study was based on qualitative methods, with elements of phenomenography. Sample: Data was collected through six interviews. The patients should have been in an orthopaedic clinic for at least two days and have had troubles to move to be included in the study. Result: The findings identified four head- themes; the experiences of a smoke free hospital, the meaning of smoking during time at a smoke free hospital, cooping and the supporting role of the nurse. One finding in this study is that patients who can t smoke whenever they want can have trouble understanding given information. Even stress related situations can influed. With this knowledge the nurse will be able to offer and give a better nursing to this group of patients. Keywords: cooping, nursing, smoke free hospital, smoking patients, the role of the nurse 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 6 BAKGRUND 6 Ett hälsofrämjande sjukhus 6 Rökningens förekomst och skadeverkningar 7 Lagstiftning 7 Tobaksberoende 7 Fagerströms beroendeskala 8 Vikten av att fråga om rökning 8 Tidigare forskning 8 SYFTE 9 Frågeställningar 9 METOD 9 Litteraturgenomgång 10 Urval 10 Datainsamling 10 Etiska aspekter 11 Bearbetning och Analys 11 RESULTAT 12 I. Upplevelsen av ett rökfritt sjukhus 13 I: 1 Funderingar kring rökförbudet 13 I: 2 Rökrutornas funktion 13 II. Rökningens betydelse under sjukhusvistelsen 14 II: 1 Psykologiskt beroende 14 II: 2 Relationen mellan röksug och smärta 15 II: 3 Följder av att inte få röka när man vill 15 II: 4 Reflektion av att röka mindre 16 III. Hanterbarhet 17 III: 1 Stressfyllda situationer 17 III: 2 Förmågan att ta till sig information 17 4

5 IV. Sjuksköterskans stödjande roll 18 IV: 1 Hur sjuksköterskan gav stöd 18 IV: 2 Rökavvänjning 19 IV: 3 Hur sjuksköterskan bör stödja 19 Sammanfattning av resultat 20 DISKUSSION 21 Författarnas förförståelse 21 Metoddiskussion 21 Litteraturgenomgång 21 Urval 21 Datainsamling 22 Bearbetning och Analys 23 Resultatdiskussion 23 I. Upplevelsen av ett rökfritt sjukhus 23 II. Rökningens betydelse under sjukhusvistelsen 24 III. Hanterbarhet 24 IV. Sjuksköterskans stödjande roll 25 Ett rökfritt sjukhus för patienten 25 FRAMTIDA VÄRDE 26 REFERENSLISTA 27 BILAGOR 28 5

6 INLEDNING Idag blir fler och fler sjukhus rökfria. Universitetssjukhuset MAS är ett av dessa som har varit rökfritt sedan 1 jan Beslutet togs på grund av att de anställda inte ska utsättas för passiv rökning. Patienten får anpassa sig till beslutet och endast röka på anvisade platser. Men vad händer med de patienter som har svårt att förflytta sig? Hur påverkas rökande patienter av att inte få röka? Har rökande patienter svårare att ta till sig information? I så fall, leder detta till att sjuksköterskan ger sämre omvårdnad till dessa patienter? Det är väl känt att innan ett rökstopp ska man försöka undvika negativa situationer. Rökstoppet ska vara väl planerat och motivation en av grundpelarna för att lyckas. Att hamna på sjukhus kan vara en situation fylld med stress och är därför kanske det sämsta tillfälle att sluta röka. Många studier belyser hur de anställda påverkas av ett rökfritt sjukhus, men få tar upp den rökande patientens situation. Vi tycker att man borde ha undersökt hur den rökande patienten påverkas, innan man fattade ett sådant beslut. Som sjuksköterskestuderade anser vi därför att det är angeläget att fråga hur patienten upplever detta. För att få svar på dessa frågor valde vi att göra en empirisk kvalitativ intervjustudie. BAKGRUND För att förstå problematiken kring ämnesvalet har författarna valt att guida läsaren genom det rökfria sjukhuset och vikten av tobaksprevention. Förekomsten av rökning, dess skadeverkningar kartläggs och tobaksberoendet beskrivs. Allt detta för att underlätta för läsaren, att förstå en rökares problematik och vad hon/han ställs inför vid inläggning på ett rökfritt sjukhus. Författarna beskriver också vad som är utforskat inom området, vilka studier som är gjorda. För att mäta deltagarnas tobaksberoende har Fagerströms beroendeskala använts (bilaga 1). Detta instrument beskrivs som en egen rubrik på sidan 8. Ett hälsofrämjande sjukhus Region Skåne och distriktsnämnden tog 2001 beslut om en tobakspolicy. I uppdragsbeskrivningen nämndes också att universitetssjukhuset MAS skulle utvecklas till ett hälsofrämjande sjukhus. Detta resulterade i att sjukhuset anslöt sig till WHO: s nätverk för hälsofrämjande sjukhus, vilket innebär att sjukhuset arbetar aktivt med att förebygga ohälsa och främja människors hälsa. Ett krav för medlemskap i nätverket är att sjukhuset ska arbeta med minst tre projekt, vars avsikt är att skapa hälsovinst för patienter, medarbetare samt för hela befolkningen. Ett av de anmälda projekten var att sjukhuset skulle bli rökfritt. Detta för att medarbetarna inte skulle utsättas för passiv rökning (Löwdahl, 2003). Den 1 januari 2003 blev universitetssjukhuset i Malmö rökfritt. Detta innebär att patienter, besökare och medarbetare garanteras rökfria miljöer inom sjukhuset. 6

7 För rökande patienter innebär det att rökning endast får ske på anvisade platser och att nikotinersättningspreparat erbjuds (Universitetssjukhuset MAS, 2002). Rökningens förekomst och skadeverkningar Enligt statistiska centralbyrån (2002) röker ca 17% av männen i åldern och bland kvinnor i samma ålder röker drygt 19%. Varje år dör cirka svenskar på grund av rökning. Rökaren har en ökad risk för att drabbas av bland annat lungcancer, hjärt-kärlsjukdomar, astma och kol (Post & Gilljam, 2003). Den som röker en cigarrett andas själv in högst en fjärdedel av röken. Resten går ut i omgivningen. Den passiva rökaren drabbas då både av nikotinet och de övriga kemikalier som en brinnande cigarett producerar (Pellmer & Wramner, 1997). Risken för lungcancer ökar enligt ett flertal rapporter med ca % för den passivt rökande som lever tillsammans med en rökare (Post & Gilljam, 2003). När det gäller att värdera sambandet mellan passiv rökning och hjärt- kärlsjukdomar har detta varit svårare. Man vet dock att det räcker med 30 minuters passiv rökning för att blodströmmen i hjärtat hos en frisk, icke rökare ska påverkas negativt (Stanton mfl, 2001). Lagstiftning Tobakslagen (SFS 1993:581) trädde i kraft den 1 juli Våren 1994 beslöt riksdagen att skärpa lagen på vissa punkter och den ändrade lagen trädde kraft den 1 juli Rökning är inte tillåten inom barnomsorg och skola till och med gymnasium, hälso- och sjukvårdslokaler, gemensamhetslokaler till exempel ålderdomshem och inte heller inom inrikes lokaltrafik, inklusive vänthallar. Rökförbudet gäller också lokaler dit allmänheten har tillträde, såsom idrottsanläggningar, möteslokaler och butiker (SFS 1993:581). Arbetsgivaren ansvarar för att en arbetstagare inte mot sin vilja utsätts för tobaksrök i sin arbetslokal, eller i liknade utrymme där arbetstagaren är verksam (a a). Tobaksberoende Ett paket cigaretter är inte bara laddat med nikotin utan med trygghet, kärlek, avslappning, oberoende och frihet på samma gång. En del personer styrs mer av vanan att röka medan andra har svårt att klara sig utan det psykologiska och sociala stödet som cigaretter ger. Abstinensbesvären brukar blomma ut 1-2 dygn efter tobaksstoppet eller vid plötslig minskning av nikotintillförsel (Post & Gilljam, 2003). Enligt Pellmer och Wramner (1997) finns det olika tobaksberoende, det fysiologiska beroendet och det emotionella beroendet. Det fysiologiska beroendet visar sig som abstinensbesvär, där huvudvärk, yrsel, trötthet, svettningar, darrningar och koncentrationssvårigheter är vanliga symtom. Det emotionella beroendet visar sig mer som oro, rastlöshet och irritabilitet. Kasten mellan skratt och gråt, ilska och sorg kan vara häftiga och svåra att hantera (Pellmer &Wramner, 1997). 7

8 Många kan sluta röka för en kortare tid, men i kristillfällen uppkommer ofta intensiva känslor, vilket kan leda till att längtan efter nikotin blir för stark. Efter en tids tobaksabstinens finns det många som vittnar om hur tidigare problem som oro, ångest, labilitet, ensamkänslor samt tvångstankar blir mer påtagliga. Det är därför viktigt att man under de första veckorna utan rökning undviker negativa känslor (a a). Fagerströms beroendeskala Enligt Post och Gilljam (2003) syftar Fagerströms beroendeskala (bilaga 1) till att bedöma hur starkt nikotinberoende en person har. Skalan visar det fysiska samt det psykologiska beroendet. Ofta ökar det fysiska beroendet i takt med högre konsumtion. De som ligger högst på skalan är de som vaknar på natten för att röka. Det psykologiska beroendet utmärks i hur stora doser av nikotin man använder. Små doser av nikotin är uppiggande, medan stora doser är lugnande och ger en avslappnande effekt. De sistnämnda används ofta för att hantera situationer och känslor av både positiv och negativ karaktär (a a). Vikten av att fråga om rökning En av sjuksköterskans uppgifter är att förebygga ohälsa. Att behandla rökning är svårt och kräver både tid och kunskap. Det allra viktigaste är att vårdgivaren tar upp frågan om rökning och att den ägnas uppmärksamhet. Det är viktigt att utnyttja varje tillfälle att stärka motivationen då den tillslut leder till handling. Vid ett möte vet man inte var personen befinner sig på motivationskurvan, men kanske ett påpekande gör att personen gör slag i saken (Post & Gilljam, 2003). I en amerikansk studie uppmättes en betydligt högre patienttillfredsställelse om vårdgivaren hade fört rökning på tal och givit råd. Somliga rökare kände sig dock lättade om rökning inte fördes på tal och tog det som intäkt för att rökning inte är viktigt. Motståndet verkar alltså inte ligga hos rökarna eftersom de tycks värdesätta båda diskussion och rådgivning om tobaksbruk (Barzilai mfl, 2001). Tidigare forskning Några studier är gjorda på hur anställda påverkas av ett rökfritt sjukhus, men få på hur patienter upplever detta. Goldstein mfl (1992) skriver att majoriteten av rökfria sjukhus har implementeringsproblem. Trots rökförbudet fortsatte knappt hälften av patienterna att röka under sjukhusvistelsen. Majoriteten av patienterna fick aldrig information om rökavvänjning och ingen av sjukhusen som undersöktes kunde erbjuda specialiserad rökavvänjning till patienterna. Både anställda och patienter höll med om att ett rökfritt sjukhus gynnar de anställda mer än patienterna. Passannante mfl (1991) menar att det krävs noggrann planering och kontroll för en lyckad implementering av ett rökfritt sjukhus. Det är också viktigt att vara medveten om vilka svårigheter det innebär att införa ett rökfritt sjukhus. De skriver vidare att det är lättare att förändra anställdas rökvanor, men tyvärr är det svårare att ändra på patienternas rökvanor. Vad detta beror på låter dock forskarna vara osagt (a a). 8

9 SYFTE Studien syftar till att beskriva hur rökande patienter, som har svårt att förflytta sig, upplever och påverkas av ett rökfritt sjukhus. Studien syftar också till att ta reda på vilken roll sjuksköterskan har i omvårdnaden kring dessa patienter. Frågeställningar Hur upplever rökande patienter, som har svårt att förflytta sig, att förmågan att ta till sig information påverkas av ett rökfritt sjukhus? Hur uppfattar rökande patienter, som har svårt att förflytta sig, en rökfri sjukhusmiljö? Vilken är sjuksköterskans roll i omvårdnaden kring rökande patienter, som har svårt att förflytta sig på ett rökfritt sjukhus? METOD Föreliggande studie har en kvalitativ grund med inspiration av fenomenografi. (Marton & Booth, 2000) Kvalitativa undersökningar karakteriseras av att man försöker nå förståelse för livsvärlden hos en individ eller hos en grupp individer. Med detta menas att man försöker ta reda på hur de ser på sig själva, på omgivningen runt dem och hur de upplever sin situation (Hartman, 1998; Kvale, 1997). Grundtanken i fenomenografin är att försöka beskriva olika fenomen i världen såsom andra betraktar dem. Fenomenografi är varken en metod eller teori, utan en ansats för att identifiera, formulera och hantera vissa typer av forskningsfrågor (Marton & Booth, 2000). Fenomenografer är empiriskt inriktade. De studerar andras erfarenheter medan fenomenologi är en filosofisk metod där forskaren utforskar sin egen erfarenhet. Fenomenografin och fenomenologin delar forskningsobjekt, men på olika sätt. Båda strävar dock efter att avslöja det mänskliga erfarandet och medvetandets natur. I ett fenomenografiskt forskningsarbete finns forskaren, som försöker lära sig om ett visst fenomen, det vill säga hur andra erfar fenomenet i fråga i en forskningssituation, som forskaren själv format (a a). Den lämpligaste datainsamlingsmetoden inom kvalitativ forskning med fenomenografisk ansats är intervju (a a). Syftet med intervjuer är att beskriva och förstå de centrala teman som den intervjuade upplever och förhåller sig till. Intervjuer ger en hög svarsgrad och ett rikt material. En intervjuguide skrevs i syfte att beröra vissa frågeområden (bilaga 2). Guiden gör att frågorna till en viss del är strukturerade, så kallad semistrukturerade enligt Polit mfl (2001). Fagerströms beroendeskala används också vid intervjun (bilaga 1). Detta 9

10 instrument har en hög standardisering, vilket innebär att exakt samma frågor, i samma ordning, ställs till samtliga deltagare (Hartman, 2000). Litteraturgenomgång För att få en uppfattning om forskningsområdets bredd söktes vetenskapliga artiklar på databaserna; Pubmed, Elsevier samt Elin. De sökord som användes var attitudes, patients, smoke free hospitals, smoking bans, inpatients. Dessa sökord har kombinerats på olika sätt. De artiklar som inte gick att finna i fulltext hittades sedan via Googles databas där man sökte direkt på aktuell artikel. Författarna valde att fördjupa sig i hur rökning, passiv rökning och abstinens påverkar människan samt i de lagar som styr tobaksfältet. Information om detta fann vi i facklitteratur, artiklar och i Sveriges Rikes lagbok. I ett tidigt skede av studien kontaktades Elisabeth Löwdahl, som är projektledare för Umas - ett rökfritt sjukhus. Där tillhandahölls broschyrer om det rökfria sjukhuset. Urval Efter att författarna planerat studiens storlek och den tid som fanns till förfogande bestämdes att sex patienter skulle intervjuas. De urvalskriterier som gällde för att kunna delta i studien visas nedan: Patienten ska ha rökt i minst 1 år och röker ca 15 cigaretter/dag när de inte är inlagda på sjukhus. Patienten ska vara över 18 år Patienten ska vara inlagd på en ortopedisk vårdavdelning i minst 2 dygn Patienten ska ha svårigheter att ta sig till rökrutorna utomhus Både män och kvinnor inkluderas De deltagare som intervjuades hade alla svårt att förflytta sig. Den som hade det lättast att förflytta sig gick med hjälp av kryckor, medan den som hade svårast var rullstolsbunden och var beroende av hjälp vid förflyttning. Datainsamling Tillstånd om att författarna fick komma och lämna information om studien till patienterna inhämtades av ansvarig sjuksköterska utifrån de urvalskriterier som angivits ovan. Efter ett godkännande lämnade författarna information om undersökningen både skriftligt och muntligt till patienterna genom besök på avdelningen. Intervjun skedde vid ett senare tillfälle, då patienterna hunnit tänka igenom om de ville ingå i studien. Då inhämtades också det samtycke som patienterna skrivit under (bilaga 3). Då författarna hade träffat deltagaren tidigare kändes det avslappnat vid själva intervjutillfället. För att uppnå en trygg och avspänd stämning småpratade intervjuaren med deltagaren innan själva intervjun. Det är viktigt att intervjuaren skapar en trygg atmosfär under intervjun så att deltagaren lättare kan tala fritt om sina känslor och upplevelser. För att skapa den här atmosfären är de första minuterna i intervjun avgörande. På kort tid ska deltagaren få förtroende för intervjuaren (Kvale, 1997). 10

11 Författarna valde att intervjua var för sig. För att vara så samspelta som möjligt och för att beröra samma områden i intervjuerna skrevs en intervjuguide. Detta rekommenderar Dahlberg (1997) som ett stöd för intervjuare. Såsom Kvale (1997) rekommenderar testades bandspelaren inför varje intervju och en kortfattad förklaring angående hur den fungerar berättades för informanten. Författarna berättade också kortfattat om studiens syfte inför varje intervju. Efter de två första intervjuerna valde författarna att ta bort frågan om vad välbefinnande är. Ordet välbefinnande upplevdes som något ouppnåeligt, vilket inte var meningen. Författarna valde därför att ta bort ordet helt från intervjuguiden. Etiska aspekter Tillstånd gällande studien godkändes av Malmö högskolas lokala etikprövningsråd. Detta betyder att vi kommer att ta hänsyn till Helsinki deklarationens (1964) etiska principer. Deltagarna kunde när som helst utan någon förklaring avbryta sin medverkan i studien. Patienterna förhöll sig anonymt i undersökningen då varken uppgifter om efternamn eller födelsedatum samlades in under intervjun. De inspelade banden kommer att förstöras efter att studien är klar. Bearbetning och Analys Intervjuerna spelades in på ljudband för att sedan transkriberas, vilket innebär att de inspelade banden överförs till text (Dahlberg, 1997). För att forskningsmaterialet skulle kunna beskrivas, förstås och användas på ett adekvat sätt behövdes det bearbetas. Bearbetningen innebar att data analyserades och strukturerades för att sedan mynna ut i en resultatbeskrivning (Dahlberg, 1997). Materialet bearbetades i tre faser, som kan beskrivas som helhet delar helhet. Den första fasen kallas för den bekantgörandefasen, vilket innebär att forskarna läser texten upprepade gånger (Dahlberg, 1997). Denna fas arbetades igenom enskilt av varje författare utan diskussion sinsemellan. Detta för att inte färga varandra utan låta ens egna tankar flöda fritt och inte bli påverkad. När författarna med enkelhet kunde beskriva exempelvis de olika intervjuerna var det dags att gå vidare till nästa fas som Dahlberg (1997) rekommenderar. Denna fas kallas för den analyserade fasen. När datamängden framstår som en helhet förändras präglingen på läsningen. Nu börjar istället de olika delarna att framträda och uppmärksamhet riktar sig mer till de olika likheterna och olikheterna i materialet. Genom att arbeta med dessa likheter och olikheter uppstår det ett mönster. Avsikten under analysen är att förstå data och den mening varje person försöker belysa. Därför läggs vikt på till exempel uttryck för tveksamheter, pauser och hummande som kan ge en ledtråd till innebörden (Dahlberg, 1997). Efter att ha läst materialet ett flertal gånger tydliggjordes likheter och olikheter. Ett mönster sågs och likheter och olikheter bearbetades tillsammans och de olika intervjuerna smältes samman. Frågor ställdes sedan till materialet för att bekräfta 11

12 att vi fått svar på studiens syfte och frågeställningar. Därefter gjordes en mindmap för att tydliggöra teman. Det var under den sista fasen som underteman bildades som sedan sammanställdes till fyra huvudteman. Detta för att det sammanställda materialet ska bli så hanterbart och presenterbart som möjligt (a a). RESULTAT Under analysens gång utkristalliserades flera underteman. Dessa teman bildade sedan fyra huvudteman som en grund för resultatet (tabell 1). Tabell 1 Schematisk tabell över resultatets underteman och huvudteman HUVUDTEMAN I. Upplevelsen av ett rökfritt sjukhus II. Rökningens betydelse under sjukhusvistelsen III. Hanterbarhet IV. Sjuksköterskans stödjande roll UNDERTEMAN I: 1 Funderingar kring rökförbudet I: 2 Rökrutornas funktion II: 1 Psykologiskt beroende II: 2 Relationen mellan röksug och smärta II: 3 Följder av att inte få röka när man vill II: 4 Reflektion av att röka mindre III: 1 Stressfyllda situationer III: 2 Förmågan att ta till sig information IV: 1 Hur sjuksköterskan gav stöd IV: 2 Rökavvänjning IV: 3 Hur sjuksköterskan bör stödja Källa : Enligt författarna Alla deltagare utom en hade ett högt beroende enligt Fagerströms beroendeskala (bilaga 4). Bilaga 4 visar resultatet av Fagerströms beroende skala där varje deltagares svar presenteras enskilt. Skalan användes parallellt under analysens gång för att för att finna likheter respektive olikheter i svar beroende på om deltagaren hade ett högt eller lågt rökberoende. Resultatet är presenterat i löpande text med citat ur intervjuerna som styrker de olika temana. I. Upplevelsen av ett rökfritt sjukhus Vid analysen framkom två underteman som berörde och engagerade deltagarna mycket. I: 1 Funderingar kring rökförbudet I: 2 Rökrutornas funktion Majoriteten av deltagarna hade liknade åsikter om det rökfria sjukhuset, där ambivalens var en gemensam känsla. Samtliga deltagare hade svårigheter att ta sig till rökrutorna, vilket några reflekterar över. 12

13 I: 1 Funderingar kring rökförbudet Under analysen framkom att flera av deltagarna tyckte att rökförbudet på sjukhuset var bra, samtidigt som de upplevde att det var problematiskt att inte få röka när de ville. De respekterade dock förbudet och förstod orsaken till uppkomsten av förbudet. Det fanns ingen skillnad i åsikter om ett rökfritt sjukhus beroende på om deltagaren hade ett högt eller lågt rökberoende enligt Fagerströms skala (bilaga 1). Jag tycker det är bra. Samtidigt som det är jobbigt eftersom jag är rökare ( deltagare 4) Det är klart att det är bra att det är slut på rökning, men alla oss andra då? (deltagare 2) Jag tycker det är bra men / / så länge dem inte skickar oss till rökbåsen / / (deltagare 6) En av deltagarna tyckte dock att det inte fanns något positivt med förbudet då man inte hamnar på sjukhus frivilligt. Hon hade svårt att förstå hur sjukhuset kunnat ta ett sådant beslut när patienterna blir lidande. / / det är förjävligt. Människor som åker in på sjukhus gör det inte av fri vilja. Här är man ju för att man hamnar här. Sen dessutom att inte kunna få röka, det är två bakslag på samma gång. (deltagare 3) De vill ju antagligen en god sak, men det är andra som blir lidande. Jag tycker inte att man kan förbjuda rökning utomhus även om det är ett sjukhus. (deltagare 3) I: 2 Rökrutornas funktion Den närmaste rökrutan för patienter på ortopediska kliniken ligger på innergården. Denna rökruta är svår att ta sig till om man har svårt att förflytta sig, vilket leder till att rökning sker vid huvudentrén. Vid analysen framkom även att flera av deltagarna inte visste var närmaste rökruta fanns. Nä jag går inte runt om. Jag går ner till entrén och sätter mig. (deltagare 1) Jag vet faktiskt inte hur man kommer dit./ / men jag står nedanför och röker. (deltagare 6) / / det var en hög tröskel så jag hade inte klarat det själv. ( deltagare 2) Alla står utanför porten och inte ute på gården. Synd om de som går ut och in. (deltagare 5) Jag har inte hört att det finns några rökrutor. (deltagare 3) En av deltagarna upplevde detta som ett stort problem då hon tvingades att göra fel, vilket hon egentligen inte ville. Hon tyckte det var obekvämt att röka utanför entrén då hon upplevde att folk tittade snett på henne. 13

14 Jag har bara stannat utanför entrén för det finns ingen möjlighet för mig att komma ut till rökrutan eftersom jag är rullstolsbunden. Sen känner man sig som en stor bov när man sitter där nere. Antirökarna tittar! (deltagare 4) II. Rökningens betydelse under sjukhusvistelsen Under analysen kom flera viktiga teman fram gällande vad rökning betyder och hur man påverkas av att inte få röka när man vill. Trygghet och lugn var några viktiga begrepp som nämndes när deltagarna skulle beskriva vad rökning betyder för dem. Det framkom också att smärta och röksug är beroende av varandra likt en balansvåg (figur 1, s 14). Flera av deltagarna rökte mindre under sjukhusvistelsen och uppfattade detta som något positivt. Majoriteten av deltagarna påverkades negativt av att inte få röka när de ville. De underteman som författarna fann under analysens genomgång var följande: II: 1 Psykologiskt beroende II: 2 Relationen mellan röksug och smärta II: 3 Följder av att inte få röka när man vill II: 4 Reflektion av att röka mindre II: 1 Psykologiskt beroende Då båda författarna är icke-rökare valde de att försöka förstå vad rökning betyder för deltagarna i vardagen. Detta för att sedan kunna förstå hur det påverkar dem under sjukhusvistelsen. Enligt deltagarna var rökning något som både var förenat med trygghet och lugn. Majoriteten av deltagarna beskrev även att det sociala beroendet styrde mer än det fysiologiska beroendet gjorde. Även vana var något som nämndes. Dessa fyra begrepp; trygghet, lugn, socialt beroende och vana, utkristalliserades tydligt under analysens gång. Det är ett lugn på ett visst sätt. Har man inte cigaretter klättrar man på väggarna. (deltagare 1) / / det är ju lugnande på något sätt att röka. Det är mer en lugnande effekt och det är en social grej. (deltagare 6 ) / / det är en trygghet/ / (deltagare 6) Vana, man vänjer sig. När man inte röker känns det som att något saknas. (delatagre 5) /.../för mig är det inte nikotinet, utan själva grejen att hålla något i handen och blåsa. Det är mer den här vane grejen. (deltagare 5) En av deltagarna uttryckte även att rökning hade extra stor betydelse i en känslig situation som till exempel att vara inlagd på sjukhus. Det är mycket speciellt i de här sammanhangen. Man behöver det för att lugna ner sig. (deltagare 3) 14

15 II: 2 Relationen mellan röksug och smärta Under analysen framkom att smärta var något som styrde röksuget. Dessa två begrepp är beroende av varandra. Vid mycket smärta minskade röksuget och i många fall helt. När smärtan minskade kom röksuget åter, se figur 1. Balansvåg mellan smärta och röksug SMÄRTA RÖKSUG Figur 1: Relationen mellan smärta och röksug enligt författarna. Ökar smärta, minskar röksuget. Minskar smärtan, ökar röksuget. Källa: Författarna Flera av deltagarna uttryckte tydligt att de två begreppen hörde ihop och beskrev också hur de förhöll sig till varandra. När det gör ont / / så tänker man inte på det. Det klart när man mådde bättre så tänkte jag nu ska jag ut och röka. (deltagare 5 ) / / dagen efter operation var jag kanske inte så jättesugen, för då mådde jag dåligt. Då tänkte jag inte på det. Andra dagen efter operation var jag tvungen att röka. (deltagare 3) / / då hade jag så ont att jag inte tänkte på att jag var röksugen./ / röksuget kom åter när jag blev friskare åh gud vad gott med en cigarett. (deltagare 6) Jag har inte mått psykiskt dåligt av det / / jag har ju varit ganska fri/.../om jag varit sängliggande och någorlunda frisk hade jag nog blivit grinig och känt att jag måste röka, jag måste röka! (deltagare 4) II: 3 Följder av att inte få röka när man vill Flera känslor tydliggjordes när deltagarna fick berätta hur de mådde av att inte få röka när de ville. Majoriteten av deltagarna uttryckte detta som något negativt. Några av deltagarna lade också tyngd vid att röksuget ökade vid tanken på att man inte kunde röka när man ville. Kroppen laddar upp. Man blir inte hypernervös, men det är en början. / / Det där tvånget när man inte får, då kommer det. (deltagare 2) 15

16 Då mår jag inte riktigt bra, det gör jag inte. Då mår jag dåligt. Jag börjar klättra på väggarna. Jag börjar leta efter mina egna fickor. (deltagare 1) Vet jag att jag inte får röka, blir jag mer röksugen. ( deltagare 5) Jag blir irriterad och lite små sur. (deltagare 6) En av deltagarna påverkades inte av att inte få röka hur hon ville. Detta berodde på att hon var mobil under hela sjukhusvistelsen. Hon spekulerade dock om hon varit sängliggande och hur detta hade påverkat henne. Jag har inte mått psykiskt dåligt av det / / jag har ju varit ganska fri/.../om jag varit sängliggande och någorlunda frisk hade jag nog blivit grinig och känt att jag måste röka, jag måste röka! (deltagare 4) Deltagarna som hade lite smärta men som var tvungna att vara sängliggande mådde sämre än de deltagare som hade lite smärta och var mobila. En av deltagarna beskrev detta på ett bra och tydligt sätt. Det är dock viktigt att tillägga att deltagaren var mobil vid intervjutillfället och tänkte tillbaks hur det hade varit tidigare när han hade lite smärta men inte fick röra sig på grund av operation. Jag blev lite sur och lättirriterad, om jag hade fått röka hade det varit lättare. Nu när jag inte fick blev jag sur och ville inte snacka med någon och jag drog mig undan. Man vill inte se dem ens. (deltagare 1) II: 4 Reflektion av att röka mindre Deltagarna med ett högt beroende enligt Fagerström visade sig röka mindre under sjukhusvistelsen. Deltagaren med lågt beroende rökte dock lika mycket som vanligt och reflekterade därför inte över det. Men som idag har jag rökt två cigaretter. I normala fall hade jag rökt tio cigaretter / / (deltagare1) Jag har inte rökt sedan igår kväll och det går bra / / (deltagare 2) Deltagare 5 hade enligt Fagerström ett lågt rökberoende och tyckte inte det var någon skillnad i cigarettkonsumtionen på sjukhuset. Nej, jag röker egentligen inte mindre här. (deltagare 5) En av deltagarna reflekterade över att röka mindre och tyckte att det var positivt. Deltagaren uttryckte inte en vilja att sluta röka, men har ambitionen att försöka hålla nedtrappningen även hemma. En ask har hållit i tre dagar jämfört med en dag i vanliga fall. Det har varit väldigt positivt. Jag ska försöka hålla det när jag kommer hem. (deltagare 4) Det som är positivt är att man inte har rökt så mycket. ( deltagare 4) 16

17 III. Hanterbarhet Hanterbarhet utvecklades ur två underteman; III: 1 Stressfyllda situationer III: 2 Förmågan att ta till sig information En av sjuksköterskans uppgifter är att skapa goda förutsättningar för att patienten ska vara så lugn som möjligt inför till exempel en undersökning. Information och tidigare erfarenheter är kända faktorer som har betydelse för hur patienten hanterar stressfyllda situationer (Almås, 2002). Författarna till studien valde därför att ta reda på om att inte få röka när man vill är ännu en faktor som kan påverka patienten i en stressfylld situation. En annan viktig uppgift som sjuksköterskan har är att förmedla information till patienter. Även här är det känt att flera faktorer spelar in i förmågan att ta till sig information (a a). Då sjukhuset blivit rökfritt ställer sig författarna frågande till om att inte få röka när man vill, är en faktor som påverkar förmågan att ta till sig information. III: 1 Stressfyllda situationer Att hantera stressfyllda situationer kan vara svårt för patienter. En av deltagarna tyckte att hon blev mer stressad inför en undersökning då hon inte fick röka när hon ville. Flertalet deltagare upplevde dock inte att de blev mer stressade och tyckte därför inte att det påverkade nämnvärt. Man blir mycket mer uppstressad. Det lugnar ju ner en med en cigarett. (deltagare 3) Det spelar ingen roll, det tror jag inte. (deltagare 5) Vid stressituationer har man ju aldrig kunnat ta ett bloss, utan man har varit tvungen att behärska sig. (deltagare 4) När frågan ställdes om hur förmågan att hantera stressfyllda situationer påverkas svarade vissa deltagare med att beskriva hur de rent praktiskt hanterar sådana situationer. / / då tar jag en cigarett och man blir lugn. (deltagare 2) Efter en undersökning vill jag ha en cigarett. (deltagare 6) III: 2 Förmågan att ta till sig information Under analysen uppkom flera olika uppfattningar om hur förmågan att ta till sig information påverkades av att inte få röka när man vill. Några av deltagarna upplevde att de blev negativt påverkade och hade därför svårare att ta till sig information som sjuksköterskan gav dem. 17

18 Jag blev lite sur och lättirriterad. Om jag hade kunnat röka hade det varit lättare. Nu när jag inte fick, blev jag sur och ville inte snacka med någon och drog mig undan. Man vill inte se dem ens. (deltagare 1) Bara precis den stunden. / / precis som det gått ut genom andra örat. (deltagare 2) Andra uppfattade att deras förmåga att ta till sig information inte påverkades nämnvärt. Man har vant sig vid det, så det påverkar inte (deltagare 4) Nej, inte särskilt mycket faktiskt. (deltagare 6) Deltagare fem med lågt rökberoende enligt Fagerström tyckte inte att förmågan påverkades. Hon upplevde att hon rökte när hon ville och såg inte det rökfria sjukhuset som något som försvårade hennes rökning. Men jag röker när jag vill. (deltagare 5) IV. Sjuksköterskans stödjande roll Under bearbetning framkom tre underteman vilka resulterade i temat, sjuksköterskans stödjande roll. Dessa underteman är; IV: 1 Hur sjuksköterskan gav stöd IV: 2 Rökavvänjning IV: 3 Hur sjuksköterskan bör stödja Det är viktigt att vårdgivaren tar upp frågan om rökning och ägnar det uppmärksamhet. Stödet kan sedan ges på olika nivåer men det är frågan som är dörren till vidare samtal (Post & Gilljam, 2003). Deltagarna i studien lägger dock tyngd vid att man ska respektera patientens åsikter och inte tjata och älta. Majoriteten av deltagarna i studien var inte motiverade till att sluta röka och kände därför inget större behov av varken stöttning eller rökavvänjning. IV: 1 Hur sjuksköterskan gav stöd Majoriteten av deltagarna blev erbjudna nikotinersättningsmedel. Ingen tyckte dock att detta hjälpte utan alla var beroende av att få komma ut och röka. Några upplevde att sjuksköterskan inte hade pratat så mycket om rökning och att de inte hade tid för det. En av deltagarna var dock övertygad om att om hon velat ha hjälp hade hon fått det. Man får sin plåsterlapp. (deltagare 2) / / de har inte sagt så mycket. (deltagare 3) / / dom har inte sagt någonting/ / Men dom hade stöttat mig om dom märkt att jag hade behövt det. (deltagare 6) De har erbjudit nikotinplåster eller tuggummi. Så på det viset har de försökt hjälpa mig. (deltagare 4) 18

19 Jag fick en plåsterlapp på ryggen./ / Sköterskorna har inte pratat så mycket om rökning, de har annat att tänka på. (deltagare 1) IV: 2 Rökavvänjning Ingen av deltagarna blev tillfrågade om de ville ha hjälp med rökavvänjning. Vissa reflekterade dock över detta och kom fram till att de antagligen ändå inte hade tagit till sig informationen om den givits. Nej ingen, jag hade nog ändå inte brytt mig. (deltagare 1) Nej, då hade jag inte tagit det till mig (deltagare 3) Deltagare sex var den enda i studien som var motiverad till att sluta röka. Hon hade velat att sjuksköterskan hade frågat om rökning och att de hade samtalat kring det. Nej, inte här på avdelning men jag hade kanske velat att dom frågat. (deltagare 6) En av deltagarna tyckte att sjuksköterskan inte hade något med hennes rökning att göra. Att fråga i den situationen som hon befanns sig i då, hade endast påverkat henne negativt och gjort henne upprörd och arg. Att sluta röka är ett beslut som rökaren själv ska fatta enligt deltagaren. Jag hade blivit förbannad om sjuksköterskan sa till mig att inte röka. De har inte med det att göra. De är här för att hjälp mig med foten och inte att sluta röka. (deltagare 3) IV: 3 Hur sjuksköterskan bör stödja Majoriteten av deltagarna uppfattade att sjuksköterskan gjorde vad hon kunde och var nöjda med det. Vissa poängterade också att tjat endast förvärrar röksuget. Nä, det kan inte hjälpa, de gjorde vad de kunde. (deltagare 1) Det finns inte så mycket de kan göra. (deltagare 5) /../ de som verkligen har problem får hjälp. (deltagare 4) Att dom inte ältar och tjatar. Ja det hade inte hjälpt (deltagare 3) Det kan dom ändå inte. Det blir bara tjat. Börjar de tjata om det blir man ännu mer röksugen, det blir man alltså. (deltagare 2) Den enda deltagaren som gav uttryck för en annan åsikt var samma som i föregående undertema som var motiverad till att sluta röka. Hon hade velat att sjuksköterskan givit förslag på andra sätt att dämpa sitt röksug än att röka. / / kanske sagt att jag skulle titta istället på TV och ta ett nikotinplåster eller tuggummi. (deltagare 6) 19

20 Sammanfattning av resultat Majoriteten av deltagarna hade liknade åsikter om det rökfria sjukhuset, där ambivalens var en gemensam känsla. De respekterade förbudet och tyckte att det var bra att ha ett rökfritt sjukhus samtidigt som upplevde det problematiskt och svårt att inte få röka när de ville. Samtliga deltagare hade stora svårigheter att ta sig till närmaste rökruta, vilket ledde till att rökning skedde utanför entrén och inte på hänvisad plats. En av deltagaren tyckte att detta kändes obekvämt då folk tittade snett på henne. Flera av deltagarna visste inte var närmaste rökruta fanns. Alla deltagare utom en hade ett högt rökberoende enligt Fagerströms skala (bilaga 1). Trygghet och lugn var några viktiga begrepp som förknippades med rökning. Majoriteten av deltagarna beskrev även att det är det sociala beroendet som styr mer än det fysiologiska beroendet. Ett samband sågs mellan röksug och smärta, där variablerna förhåller sig till varandra likt en vågskål (figur 1, sid 14). Flertalet av deltagarna gav uttryck för detta samband. Att inte få röka när man vill var något som upplevdes negativt. De patienter som var sängbundna men utan smärta, upplevde detta som ett större problem än de övriga. Rökstoppet på sjukhuset medförde att deltagarna rökte mindre än vanligt, vilket vissa tyckte var positivt. En av sjuksköterskans uppgifter är att skapa goda förutsättningar för att patienten ska vara så lugn som möjligt inför till exempel en undersökning eller operation. Att inte få röka när man vill, visade sig vara en faktor som kan öka stressen. Även förmågan att ta till sig information, kan vara något som påverkas. Ingen av deltagarna blev tillfrågade om de ville ha hjälp med rökavvänjning. De flesta kom fram till att de ändå inte hade tagit till sig denna information om den givits. Däremot gav en deltagare uttryck för en annan åsikt, hon hade velat att sjuksköterskan hade tagit upp frågan. Flertalet blev erbjudna nikotinersättningsmedel, men få upplevde att det hjälpte. Majoriteten av deltagarna upplevde att sjuksköterskan gjorde vad hon kunde och var nöjda med detta. DISKUSSION Till att börja med beskriver och diskuterar författarna sin förförståelse kring ämnet. Därefter följer den faktiska diskussionen som är uppdelad i metodrespektive resultatdiskussion. 20