Kallelse till gymnasienämnden

Transkript

1 GYMNASIENÄMNDEN KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till gymnasienämnden Tid Onsdag den 9 november 2016, klockan 18:00 Plats OBS! Sjödalsgymnasiet, Paradistorget 4, Huddinge Ärenden Diarienummer Upprop och val av justerare 1 Godkännande av föredragningslistan 2 Förvaltningen informerar 3 Ekonomirapport 4 Riktlinjer för feriepraktik 2017 GN-2016/ Lokalförsörjningsplan med inriktning för åren för gymnasienämnden - Handlingar i ärendet kommer senare GN-2016/ Upphandlingsplan för verksamhetsåret 2017 för gymnasienämnden GN-2016/ Programpriser och strukturtillägg 2017 för nationella program i gymnasieskolan GN-2016/ Verksamhetsplan 2017 för gymnasienämnden GN-2016/

2 GYMNASIENÄMNDEN KALLELSE SIDA 2 (2) 9 Läsårsdata 2017/2018 och 2018/2019 för gymnasieskolorna i Huddinge kommun GN-2016/ Riktlinjer mot klotter i Huddinge kommun GN-2016/ Valärenden 12 Rapport från utbildningsråd 13 Anmälan av delegationsbeslut 14 Delgivningar till nämnden 15 Övriga frågor Huddinge den 24 oktober 2016 Christina Eklund Ordförande Lena Gammal Sekreterare

3 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2016/ (5) HANDLÄGGARE Al-Hakim, Ghada Ghada.Al-Hakim@huddinge.se Gymnasienämnden Riktlinjer för feriepraktik 2017 Förslag till beslut Nämnden fastställer förslag om riktlinjer för feriepraktik Sammanfattning För att fler ungdomar ska ges möjlighet till ett sommarjobb anordnas feriepraktik även sommaren Feriepraktik förläggs till tre perioder under sommaren, avvikelser kan förekomma, med ett flertal olika inriktningar gällande platserna. Den som söker till feriepraktiken kan enbart tilldelas en plats under en period. Gemensamt för samtliga platser är att det ska finnas en handledare som planerar och vägleder ungdomarna i deras arbete. Beskrivning av ärendet Urval, aktiviteter ersättningar och kostnader för feriepraktik 2017 Urval av ungdomar Feriepraktiken gäller ungdomar födda som är skrivna i Huddinge kommun vid ansökningstillfället. Ungdomar som haft feriepraktik tidigare och söker till feriepraktik på nytt filtreras bort för att prioritera ungdomar som inte har fått en feriepraktikplats tidigare. Undantagna från ålderskriteriet är de ungdomar som söker till utlandspraktik och som går i gymnasiesärskolan. För utlandspraktik bör ungdomarna ha gått ut årskurs 2 på gymnasiet för att klara de språkkrav som föreligger. Gemensamt för samtliga ungdomar är att de måste gå kvar i skolan vid praktiktillfället, det vill säga att de inte har tagit gymnasieexamen. Praktikperioder, avvikelser kan förekomma juni-30 juni, v juli-21 juli, v juli-11 augusti, v Start-och slutdatum för period 3 är dock preliminärt uppskattade, och vi kommer att anpassa datumen efter nämndens beslut om terminstider för läsåret 2017/ 18, som fattas i november. POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

4 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2016/ (5) Förtur Det finns 30 platser för ungdomar som är inskrivna i de sociala myndigheterna eller som har en funktionsnedsättning inklusive ungdomar i grund- och gymnasiesärskola. De kan ansöka om förtur till en feriepraktikplats. Det innebär att platserna tilldelas direkt utan lottning. Hänsyn tas till särskilda behov. Urvalet görs av handläggaren på socialtjänsten, skolstöd för grundskolan och motsvarande för gymnasieavdelningen i samråd med koordinator för feriepraktik. Feriepraktiken delas in enligt följande arbetsområden: 1. Allmänna feriepraktikplatserna 2. Tillsammans för Vårby 3. Tillsammans för Flemingsberg 4. Tillsammans för Skogås 5. Kulturaktiviteter 6. Idrottsverksamhet 7. Entreprenörskap 8. Utlandspraktik Allmänna feriepraktikplatser Platser som erbjuds inom kommunens förvaltningar. Hit räknas även ideella föreningar. Platserna tilldelas genom lottning. Tillsammans för Vårby Ett projekt mellan Huddinge kommun och bostadsbolagen Huge, Fastighets AB Balder och D. Carnegie & CO. Syftet med projektet är att förbättra den fysiska miljön i Vårby och stärka sammanhållningen genom att involvera och stimulera ungdomar som bor i Vårby för att göra deras område tryggare och finare vilket i sin tur ökar ungdomarnas självförtroende och tillhörighet. Som indikation/kvitto på ett bra arbete har projektet fått mycket goda omdömen via olika kanaler. Vi föreslår en fortsättning år Feriepraktikplatserna i projektet är förmärkta för ungdomar som bor i Vårby eller går i Vårbyskolan. Tillsammans för Flemingsberg Ett projekt mellan Huddinge kommun och bostadsbolagen Huge, Fastighets AB Balder och D. Carnegie & CO. Syftet med projektet är att ge ungdomar möjlighet att vara med och förbättra den fysiska miljön i sitt område och därmed förstärka självförtroendet och ägandeskap hos ungdomarna. En fortsatt glädje från olika håll, bland annat från ungdomarna själva, är en grund till varför vi föreslår en fortsättning för år Platserna är förmärkta för ungdomar som bor på postnumren

5 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2016/ (5) Tillsammans för Skogås Nytt inför 2017 är att kommunen startar ett Tillsammansprojekt även i Skogås. Projektet bygger på ett samarbete mellan kommunen och fastighetsbolagen i området. Syftet är att förfina området Skogås och förbättra den fysiska miljön. Vi förutsätter att kriterierna för Tillsammans för Skogås är detsamma som för Tillsammans för Vårby och Flemingsberg. De ungdomar som skulle kunna få en feriepraktikplats inom projektet i Skogås ska uppfylla samma kriterier som i övriga tillsammansprojekt och dessutom bo i Skogås. Platserna för Tillsammans för Skogås tillsätts enligt samma regler. Kulturaktiviteter Ungdomar som spelar och sjunger på äldreboenden och på offentliga platser i kommunen finns i denna kategori. Urval av ungdomar och placering inför uppträdanden görs av ansvariga på Kulturskolan. Praktiken pågår bara under period 1. Idrottsverksamhet Kriterier för att kunna söka en feriepraktikplats inom idrott är ett medlemskap i någon av de föreningar som anmäler intresse om att ta emot feriepraktikanter. Undantagna är Huddinge Idrott och Gymnastikklubb som brukar anmäla intresse om att ta emot och de tar även emot ungdomar som inte är medlemmar. Urvalet av ungdomar där kravet om medlemskap finns görs av respektive idrottsförening. Om inte alla ca 60 platser fylls så kommer överskjutande antal att läggas över på de Allmänna platserna eller där koordinator för feriepraktik anser att de bäst behövs. Entreprenörskap Som en del i feriepraktik ges möjlighet för ungdomar att prova på att starta eget företag. Entreprenörskap upphandlas som tjänst från en utomstående aktör. Platserna lottas ut. Utlandspraktik Utlandspraktik ger ungdomarna en möjlighet att få praktisera sina språkkunskaper i ett europiskt land. De språk som kan praktikseras är engelska, tyska, franska, spanska och italienska. De flesta praktikplatserna finns inom hotell och turism. För att kunna söka en plats bör man ha gått ut årskurs 2 på gymnasiet för att klara de krav som ställs på språknivån. Urval görs av Hudiksvalls Utlandspraktik i samråd med koordinatorn för feriepraktik. Planering och logistik av resorna ansvarar Hudiksvalls Utlandspraktik för.

6 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2016/ (5) Lön, ersättning och arbetstid För Allmänna feriepraktikplatser, Tillsammans-projekten, Kulturaktiviteter och Idrott är lönen 62 kr/timme. Arbetstiden ska vara minst 90 timmar och maximalt 120 timmar för en hel period. Annan ersättning utgår inte. Kommunen beräknar snittkostnaden till 8122 kr per praktikant och plats. För Entreprenörskap är ersättningen uppbyggd som ett startkapital. Om ungdomarnas företagsidé lyckas kan de tjäna mer. Beräknad kostnad är 6000 kr per plats. För utlandspraktiken står kommunen för resan och uppehälle. Beräknad kostnad för 2017 är 9000 kr per plats. Utdrag ur polisens belastningsregister och skatteintyg Alla som tilldelas en plats inom förskola, grundskola eller fritids behöver göra ett utdrag ur polisens belastningsregister. Intyget beställs från polisen och lämnas direkt till handledaren på praktikplatsen. Den som tjänar under kr (2016 års uppgift) behöver inte betala någon skatt. Skatteintyget beställs från Skatteverket (finns också på hemsidan för feriepraktik) och skickas in till koordinatorn för feriepraktik i god tid före praktikstart. Platsfördelning och budget Feriepraktiken har i budgeten för 2017 fått ökade medel för att kunna täcka kostnaderna för det nya projektet Tillsammans för Skogås. Vidare för 2017 planeras ej platser inom lokala företag eller inom kyrkogårdsverksamheten. Detta då tidigare platser på lokala företag ej fungerat väl, och det faktum att i kommunallagen ligger ett principiellt förbud mot att ge understöd åt enskilda. Kyrkan har informerats därom. Vi föreslår att platserna och budgeten fördelas enligt följande Planeradomfattning Antal platser Kostnad per praktikant Total kostnad kr Allmänna Tillsammans för Vårby Tillsammans för Flemingsberg Tillsammans för Skogås Kulturaktiviteter Idrott Entreprenörskap Utlandspraktik Övriga kostnader Summa

7 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2016/ (5) Med erfarenhet från 2016 hade vi en post inom Övriga kostnader om kr speciellt riktade till handledning för Vårby Strand café som inte är medräknad i kalkylen ovan. I skrivande stund råder osäkerhet om aktivitet vid caféet blir aktuellt Förvaltningens synpunkter Feriepraktiken är viktig eftersom den ger kommunens ungdomar chans till arbetslivserfarenhet. Ungdomarna får, en för många, första kontakt med arbetsmarknaden, pröva på hur det är att arbeta inom något av alla de områden vi har i kommunen och tjäna egna pengar. När de avslutat sin feriepraktik vill vi att de ska bära med sig denna erfarenhet. En första punkt att sätta upp i sitt CV som förhoppningsvis gör att de lättare kan söka nästa jobb eller kanske en idé om vad de vill göra i framtiden. Intresse för att få göra feriepraktik är stort, framförallt inom de allmänna platserna. Därför är det viktigt att kommunens förvaltningar även fortsättningsvis tar ansvar och visar intresse för att ta fram bra feriepraktikplatser, kvalitativa arbetsuppgifter och personer som är lämpliga och tycker det är roligt att vara handledare. Med de utvecklingsförslag vi ger i slutrapporten för 2016, och förslagen om fördelning av platser och kostnader enligt tabellen ovan, är målsättningen att feriepraktik kommer att bli än mer lyckad Helena Näslund Tf utbildningsdirektör Andersson, Lisbeth Biträdande gymnasiechef Beslutet delges Akten

8 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2016/ (12) HANDLÄGGARE Gebauer, Linda Linda.Gebauer@huddinge.se Gymnasienämnden Lokalförsörjningsplan med inriktning för åren Förslag till beslut Nämnden fastställer förvaltningens förslag till lokalförsörjningsplan för gymnasienämnden med inriktning för åren Nämnden godkänner förvaltningens förslag till att utreda möjligheten att bygga ut Östra gymnasiets matsal för en kostnad om ca kr. Sammanfattning Huddinge befinner sig i en expansiv period vilket innebär att antalet invånare i åldern ökar och därmed behovet av gymnasieplatser. Gymnasieungdomar, som är behöriga till gymnasieskolan, kan välja skola och program helt fritt i länet genom det samverkansavtal som har tecknats mellan länets kommuner. Antalet åringar ökar i hela länet och enligt beräkningar 1 kommer antalet elever att öka med fram till Om elever väljer på liknande sätt som nu kommer majoriteten av utbildningsplatserna behövas på de högskoleförberedande programmen. Huddinge kommun behöver ta sin del av ansvaret för det ökande antalet gymnasieungdomar i regionen genom att bereda cirka 1000 nya gymnasieplatser i attraktiva skolor med närhet till kollektivtrafik. Huddinges gymnasieverksamhet måste ses ur ett regionalt perspektiv där omvärldsbevakning är mycket viktigt. Vi måste ha kunskap om regionens planer kring utbyggnad av gymnasieskolor för att kunna planera vår egen verksamhet. Ett nära samarbete med gymnasieavdelningen är av största vikt för att lyckas med detta. Genom att veta vilka utbildningar som kommer att erbjudas kan lokalerna utformas utifrån verksamhetens framtida behov. Vidare ser vi att samarbetet med andra avdelningar inom kommunen kommer behöva fortsätta för att tillsammans få fram de bästa lösningarna och effektivisera processer Gymnasiebehovet, trender och kunskap om Storstockholms gymnasieregion POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

9 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2016/ (12) Fram till 2031 kommer kommunbefolkningen i ålder år att ha ökat till Det är en ökning med 2530 personer. I Huddinges gymnasieskolor gick vid mättillfället 15 april elever varav 1596 elever är folkbokförda i andra kommuner. Antalet gymnasieelever som är folkbokförda i Huddinge men går hos annan huvudman än Huddinge kommun är 2570 elever. Flemingsberg är det område som kommer att ha den mest omfattande nybyggnationen av bostäder och där det redan nu håller på att byggas. Närheten finns till spårbunden kollektivtrafik. Området är ett forsknings- och utvecklingscentra med närhet till ett flertal högskolor. Denna kreativa miljö med närhet till såväl akademier, ett växande näringsliv och en nybyggd stadskärna ger de bästa förutsättningar för en attraktiv studiemiljö som kan få många elever att aktivt söka sig till ny kommunal gymnasieskola i området. Planeringsförutsättningar Huddinge kommun befinner sig i en expansiv fas. Antalet åringar ökar i hela länet och enligt beräkningar genomförda av KSL kommer antalet elever att öka med fram till Detta är en siffra som troligvis är i underkant med tanke på de nyanlända som kommit och kommer till regionen. Förutsättningen för att analysera elevernas flöden skiljer sig mycket åt mellan gymnasiet och grundskolan. Det fria gymnasievalet i länet ger eleverna ett stort utbud av utbildningar där de själva aktivt söker sig dit de önskar. Avstånd från hemmet är mindre viktigt i gymnasieåldern. Inte sällan styrs valet av skolans närhet till kollektivtrafik, skolans läge och omkringliggande miljö samt av var vänner väljer att studera. Huddinges gymnasieverksamhet måste ses ur ett regionalt perspektiv där omvärldsbevakning är mycket viktigt. Vi måste ha kunskap om regionens planer kring utbyggnad av gymnasieskolor för att kunna planera vår egen verksamhet. Huddinge kommun behöver ta sin del av ansvaret för det ökande antalet gymnasieungdomar i regionen genom att bereda cirka 1000 nya gymnasieplatser. Ett nära samarbete med gymnasieavdelningen är av största vikt för att lyckas med detta. Genom att veta vilka utbildningar som kommer att erbjudas kan lokalerna utformas utifrån verksamhetens framtida behov. För att möta behovet av att få fram lokaler i tid arbetar lokalenheten aktivt för att vara med i en förbättrad process i ett tidigt skede av samhällsplaneringen i Huddinge kommun. Vi arbetar för att få en mer sammanhållen, effektiv,

10 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2016/ (12) välkänd och välfungerande samhällsplanering där även lokalförsörjningsprocessen är en del av det arbetet. Nedan beskrivs kortfattat de planer som finns för befintliga kommunala gymnasieskolor i kommunen. I ett tidsperspektiv mellan ser vi att en utökning av Östra gymnasiets matsal kommer att behövas då den är för liten för antalet elever idag och behöver även kunna möta behovet från ett ökande antal elever på skolan de kommande åren. Sågbäcksgymnasiet renoverades 2015 för att modernisera skolan och möta framtidens krav. Senast till årsskiftet 2017/18 planeras bygghallen, J-hallen, stå färdig. Eventuellt behövs en lunchservering för eleverna om Huddingegymnasiet flyttar till Flemingsberg. Sjödalsgymnasiets entré, café och ytskikt behöver ses över för att göra lokalerna mer ändamålsenliga och attraktiva. Nedan beskrivs kortfattat de planer som finns för kommande kommunala gymnasieskolor i kommunen. Olika scenarier kommer att kostnadsberäknas mer i detalj och vid senare tillfälle presenteras för gymnasienämnden. En ny skola mitt i högskoleområdet i Flemingsberg, för ca 600 elever, utreds. Skolan kallas i lokalförsörjningsplanen för Campusskolan. Ambitionen är att skolan ska bedrivas i nära samarbete med högskolor och näringsliv i området. En start av denna Campusskola skulle kunna ske En gymnasieskola kan också ingå som en del i den stadsplanering som sker i Flemingsbergsdalen, vilket utreds. Om detta blir aktuellt övervägs en flytt av Huddingegymnasiets verksamhet till dessa nybyggda hyreslokaler i Flemingsbergsdalen. En start av denna skola och en eventuell flytt av Huddingegymnasiet kan ske tidigast Om möjligheten ges att hyra en större lokal till skolan som är tänkt att ligga mitt i högskoleområdet, den så kallade Campusskolan, kan den i sig bereda tillräckligt med utbildningsplatser så att den planerade skolan i Flemingsbergsdalen istället kan användas som grundskola. Detta förutsätter att Huddingegymnasiet blir kvar i sina nuvarande lokaler. En projektorganisation för planering av kommande gymnasieskolors verksamhet skapas inom ramen för gymnasieavdelningen.

11 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2016/ (12) Statistik och förutsättningar Antalet 16-åringar i Stockholms län förväntas, enligt SCB statistik, att öka med ungefär 30 procent fram till 2020 och med cirka 40 procent fram till I denna prognos är inte de nyanlända medräknade. I dagsläget finns fyra kommunala gymnasieskolor i kommunen: Huddingegymnasiet Sågbäcksgymnasiet, inklusive Klippan Östra gymnasiet, inklusive Stortorp Sjödalsgymnasiet Kommunen har även lokaler för vuxenutbildning samt lokaler för Resurscentrum för nyanlända, RCN. I kommunen finns två fristående gymnasieskolor. IT-gymnasiet Yrkesgymnasiet

12 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2016/ (12) Vid mättillfället 15 april 2016 fanns 80 elever från Huddinge inskrivna i dessa två skolor. I befolkningsprognosen nedan visas kommunens förväntande befolkningsökning för åldern år. Under är ökningen 685 personer. Mellan är ökningen 1845 personer. Sammantaget är det en ökning med 2530 personer fram till 2031, vilket innebär att det vid denna tidpunkt finns 7870 personer i aktuell åldersgrupp. Ett ökat antal ungdomar i gymnasieåldern ställer krav på fler gymnasieplatser. Befolkningsprognos Huddinge kommun för ålder År år År år Planerade bostadsbyggen i Huddinge kommun Totalt Flemingsberg Glömsta Kungens kurva Loviseberg Segeltorp Sjödalen-Fullersta Skogås/Länna Stuvsta-Snättringe Trångsund Vårby/Masmo De områden som förväntas öka mest är Flemingsberg, Kungens Kurva och Sjödalen. Det område som bebyggs först och i störst utsträckning är Flemingsberg. Flemingsberg har god tillgång till kollektivtrafik inklusive spårbunden trafik. Detta i kombination med närheten till de olika högskolorna och ett växande näringsliv i området gör att området lämpar sig mycket väl för en etablering av ny kommunal gymnasieskola.

13 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2016/ (12) Lokalkapacitet I Huddinge finns fyra kommunala gymnasieskolor med totalt 2876 inskrivna elever vid mättillfället 15 april Av dessa kommer 1280 personer från Huddinge. Enligt befolkningsprognosen finns 5045 personer i åldern år bosatta i Huddinge kommun vid samma mättillfälle. Antalet elever mellan år i Huddinge ökar med totalt 1845 personer från 2017 fram till Nedan presenteras gymnasieskolorna vid samma mättillfälle som anges ovan i antal elever, lokalyta och kvadratmeter per elev. Uppskattningen av kvadratmeter per elev utgår från uppgiven area i hyreskontraktet. Huddingegymnasiet hade 489 elever. Den totala lokalytan uppgår till kvadratmeter vilket ger cirka 29 kvadratmeter per elev. Sjödalsgymnasiet hade 947 elever. Den totala lokalytan uppgår till kvadratmeter vilket ger cirka 14 kvadratmeter per elev. Sågbäcksgymnasiet 594 elever. Den totala lokalytan uppgår till kvadratmeter vilket ger cirka 20 kvadratmeter per elev. Sågbäcksgymnasiet har också verksamheten Klippan för 19 elever i Flemingsberg (Siemenshuset). Den totala lokalytan för Klippans verksamhet är 389 kvadratmeter vilket ger cirka 20 kvadratmeter per elev. Östra gymnasiet hade 777 elever. Den totala lokalytan uppgår till 9200 kvadratmeter vilket ger cirka 12 kvadratmeter per elev. Östra gymnasiet har också verksamhet i Stortorp. Där går 50 elever och den totala lokalytan uppgår till 584 kvadratmeter vilket ger cirka 12 kvadratmeter per elev. Skola Antal inskrivna elever Lokalyta Kvadratmeter/elev Huddingegymnasiet ,5 Sjödalsgymnasiet ,7 Sågbäcksgymnasiet ,3 Östra gymnasiet ,8 Klippan (Sågbäcksgy.) ,4 Stortorp (Östragy.) ,6 Totalt ,3

14 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2016/ (12) Under-/överkapacitet Om vuxenutbildningen får beviljat de yrkeshögskoleutbildningar som de har sökt, vilket de får besked om i januari 2017, kommer lokaler att behövas för att kunna komma igång med utbildningarna hösten I nuläget, med nuvarande elevantal, bedöms lokalkapaciteten för gymnasieskolorna som helhet vara tillräcklig. Östra gymnasiet har dock en för liten matsal i förhållande till skolans elevantal. En utredning behöver genomföras för att klargöra hur skolans matsal på bästa sätt kan utökas för att möta skolans behov. Förvaltningen önskar påbörja utredningen hösten 2016 med målet att ha en färdigställd matsal höstterminen Sågbäcksgymnasiet renoverades 2015, för att modernisera skolan och möta framtidens krav. Den sista delen, färdigställande av en bygghall, har skjutits fram till att ha en beräknad produktionsstart den 15 april 2017 med återflytt till färdigställda lokaler senast vid årsskiftet 2017/2018. Som nämnts tidigare kommer antalet åringar att öka i hela länet. Huddinge kommun behöver ta sin del av ansvaret för det ökande antalet gymnasieungdomar i regionen genom att bereda cirka 1000 nya gymnasieplatser i attraktiva skolor och områden med närhet till kollektivtrafik. Flemingsberg är det område som kommer att ha den mest omfattande nybyggnationen av bostäder och där det redan nu håller på att byggas. Närheten finns till spårbunden kollektivtrafik. Området lämpar sig följaktligen bra för ny gymnasieskola med hänsyn till såväl goda kommunikationer som en kraftig befolkningsökning. I Flemingsbergsområdet finns ett flertal högskolor såsom KI, KTH, Röda korsets högskola, Södertörns högskola och fler är på väg att flytta in. Området är ett forsknings- och utvecklingscentra och förutsättningar för forskningsintensiva företag skapas. Denna kreativa miljö med närhet till såväl akademier, ett växande näringsliv och en nybyggd stadskärna ger de bästa förutsättningar för en attraktiv studiemiljö som kan få många elever att aktivt söka sig till ny kommunal gymnasieskola i området. Ett nära samarbete och samverkan med akademierna både utbildnings- och lokalmässigt ger

15 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2016/ (12) möjlighet till en utbildning i framkant, i moderna pedagogiska lokaler, som knyter an till högskoleklustrets utbildningsprofil. Förvaltningen förespråkar i första hand en etablering av en ny kommunal gymnasieskola mitt i högskoleområdet för att på bästa sätt gynna en samverkan, såväl utbildnings- som lokalmässigt, med högskolorna. Diskussioner kring vilka lokaler som är möjliga att hyra i högskoleområdet pågår. Beroende av vilka lokaler som kan bli aktuella påverkas skolans storlek och möjliga elevantal samt tidpunkt för start av verksamheten. En start av denna Campusskola skulle kunna ske För att skapa goda ekonomiska förutsättningar för en gymnasieskola bör elevantalet inte understiga 600. I planeringen av denna skola behöver man se över hur skolan kan samutnyttja lokaler och faciliteter med närliggande högskolor såsom laborationssalar, samlingssalar/skrivsalar, bibliotek och lunchmatsal. Samverkansavtal behöver skrivas gällande såväl utbildning- som lokalsamverkan. En gymnasieskola kan också ingå som en del i den stadsplanering som sker i Flemingsbergsdalen. Om detta blir aktuellt övervägs en flytt av Huddingegymnasiets verksamhet till nybyggda hyreslokaler i Flemingsbergsdalen. En samordning av lokaler behöver också här ske med närliggande verksamhet när det gäller exempelvis lunchservering och idrottshall. Start av en gymnasieskola i dalen och en eventuell flytt av Huddingegymnasiet skulle kunna genomföras tidigast Om en flytt av Huddingegymnasiet äger rum innebär det att Sågbäcksgymnasiet, vars elever i dagsläget äter lunch på Huddingegymnasiet, själva behöver kunna servera lunch till sina elever. Målsättningen är att i Flemingsberg totalt skapa 1000 nya gymnasieplatser, vilket gör att elevantalet på skolan i dalen blir avhängigt av vilka lokaler som finns att tillgå för Campusskolan. Om elever väljer på liknande sätt som idag kommer majoriteten av de framtida utbildningsplatserna behövas på de högskoleförberedande programmen. Om möjligheten ges att hyra en större lokal till skolan som är tänkt att ligga mitt i högskoleområdet, den så kallade Campusskolan, kan den i sig bereda tillräckligt med utbildningsplatser så att den planerade skolan i

16 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2016/ (12) Flemingsbergsdalen istället kan användas som grundskola. Detta förutsätter att Huddingegymnasiet blir kvar i sina nuvarande lokaler. De olika möjligheterna bör utredas vidare i nära samråd med gymnasieavdelningen. En projektorganisation för planering av de kommande gymnasieskolornas verksamhet skapas inom ramen för gymnasieavdelningen. Kommunens fastighetsekonom kommer att se över förslag på hyreskontrakt. Olika scenarier kommer att kostnadsberäknas mer i detalj och vid senare tillfälle presenteras för gymnasienämnden. Ekonomi Nuvarande lokaler Antalet ungdomar som förväntas studera på gymnasiet prognosticeras i Mål och budget 2017 att öka med 117 stycken varför lokalkostnadsanslaget höjs med 2,3 mnkr. Planerade åtgärder under 2017 är färdigställandet av J Hallen (bygghallen) vid byggskolan på Sågbäcksgymnasiet. Kostnadsökningen 2017 ryms inom tidigare tilldelat budgetanslag får hyreshöjningen samt index uppräkningen för J Hallen fullt kostnadsgenomslag. För att finansiera kostnadsökningen för J Hallen behöver gymnasienämndens budgetanslag höjas med 0,9 mnkr Utredningen om möjligheten att bygga ut Östra gymnasiets matsal planeras att genomföras under Efter utredningen tas beslut om eventuell utbyggnad. Sjödalsgymnasiets entré, café och ytskikt behöver ses över 2017 för att göra lokalerna mer ändamålsenliga och attraktiva. Beräknad tillkommande och avgående lokal- och hyreskostnad mnkr J Hallen Sågbäcksgymnasiet 0,9 Utreda möjligheten att bygga ut Östra gymnasiets matsal, 0,4 Entrén och ytskikt Sjödalsgymnasiet 0,5 S:a kostnader/tillkommande hyra 0,9 0,9 0,0 Budgetram 2 2,3 4,4 4,2 Differens mot ram 1,4 3,5 4,2 2 Budgetramen bygger på att antalet elever förväntas öka med 117 elever jämfört med Lokalkostnadsanslaget är kopplat till eleven. Väljer eleven att studera vid en friskola eller i en annan kommun behövs elevens lokalanslag för att betala eleversättningen till den externa anordnaren.

17 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2016/ (12) Ny kommunal gymnasieskola För att en ny gymnasieskola ska ges bra ekonomiska förutsättningar bör inte lokalkostnadens andel av eleversättningen överstiga 20 procent. För högskoleförberedande utbildningar innebär det att lokalkostnaden bör ligga i intervallen tkr/elev. Utgår vi från en kvadratmeter hyra om kr/kvm bör inte kvadratmetern per elev överstiga 7 kvm/elev. I de 7 kvm/elev ingår även utrymmen som matsal, idrott och aula. För att hålla nere kvadratmetern per elev bör utrymmen som aula, matsal och idrottshall mm samutnyttjas i så stor utsträckning som det är möjligt. Gymnasienämnden har ingen möjlighet att finansiera lokalkostnaden för en ny gymnasieskola inom nuvarande budgetram med dagens regler för resurstilldelning. Nämnden måste då tillföras medel för att finansiera de ökade hyreskostnaderna för den nya gymnasieskolan. Gymnasienämnden tilldelas inget anslag för nya lokalkostnader. Nämndens lokalkostnadsanslag är kopplat till elevförändringen mellan åren. Sjunker elevantalet så sänks nämndens lokalkostnadsanslag och tvärtom. Nämndens lokalkostnadsanslag finansierar underhåll och ombyggnationer av kommunens befintliga gymnasieskolor samt lokalkostnaden för de Huddingeelever som väljer att studera hos annan huvudman än Huddinge kommun. För att skapa goda ekonomiska förutsättningar för en gymnasieskola bör elevantalet inte understiga 600 elever. Att starta en skola från början jämfört med att flytta en pågående verksamhet. Nedan redogörs för två scenarier för start av gymnasieskola i Flemingsbergsdalen: 1) Att starta en skola från början och låta verksamheten vid Huddinge gymnasiet fortsätta. 2) Att starta en skola samt flytta in Huddinge gymnasiets verksamhet i den nya skolan. Båda scenarierna utgår från samma antal elever. I första scenariot finns lokalkostnader för endast en skola och i det andra finns lokalkostnader för två

18 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2016/ (12) skolor. Andelen externa elever i Dalenskolan har antagits till 55 procent vilket är ett snitt för samtliga gymnasieskolor i Huddinge idag. 1) Att starta en skola från början och låta verksamheten vid Huddinge gymnasiet fortsätta. Huddingegymnasiet Belopp Kommentar Eleversättning till HGY 40 mnkr antalet elever 513 enligt skolans redovisning Intäkter externa elever -26 mnkr antalet elever 319 enligt skolans redovisning Hyra HGY 12 mnkr enligt 2016 års hyresavi. Flemingsbergsdalen Belopp Kommentar Eleversättning till Dalen 21 mnkr 334 elever fyra högskoleförberedande utbildningar Intäkter externa elever -14 mnkr 55 procent av är inte folkbokförda i Huddinge Hyra HGY 24 mnkr kvm * kr/kvm Nettokostnad för hela scenariot 57 mnkr 2) Att starta en skola samt flytta in Huddinge gymnasiets verksamhet i den nya skolan. Skola i Flemingsbergsdalen Flemingsbergsdalen Belopp Kommentar Eleversättning till Dalen 60 mnkr Introduktions- och nationella program Intäkter externa elever -34 mnkr 55 procent av är inte folkbokförda i Huddinge Hyra HGY 24 mnkr kvm * kr/kvm Nettokostnad för scenariot 50 mnkr

19 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2016/ (12) Scenariot ovan är beräknat på år ett av starten av en ny skola i Flemingsbergsdalen. Efterhand som årskurs två och tre startas och skolan fylls med elever så avtar den ekonomisa skillnaden mellan de två scenarierna. Ekonomiskt är det inte försvarbart att bedriva undervisning i två skolor om eleverna får plats i en av de två skolorna. Merkostnaden för att starta upp en ny skola från årskurs ett och låta eleverna gå kvar i Huddinge gymnasiet, jämfört med att stänga Huddinge gymnasiet och låta skolans elever flytta in i den nya gymnasieskolan beräknas till ca 10 mnkr under de tre år det tar innan skolan i Flemingsbergsdalen har tre årskurser. Helena Näslund Tf utbildningsdirektör Ann-Britt Sten Hodin Gymnasiechef Mia Bergström Lokalplaneringschef Bilagor Beräknad hyres- och investeringskostnad för pågående och planerade projekt för åren Beslutet delges Kommunstyrelsen, Samhällsbyggnadsutskottet Huge Fastigheter AB Akten

20 Lokalförsörjningsplan Gymnasienämnden Byggprojekt, köp och inhyrningar Mnkr (anges med decimal) Beräknad tillkommande investeringsutgift Summa Platser Invest Hyra Invest Hyra Invest Hyra Invest Hyra Invest Hyra Invest Hyra J- hallen Sågbäcksgymnasiet 598 0,4 0,5 0,0 0,9 Utredningskostnad Östra gymnasiets matsal 0,4 0,4 0,0 Entre och ytskikt Sjödalsgymnasiet 947 0,5 0,5 0,0 Campusskolan ,0 0,0 10,0 Inventarier till Campusskolan 15,0 15,0 0,0 Ny gymnasieskola i Flemingsbergsdalen ,0 0,0 24,0 Inventarier till ny gymnasieskola i Flemingsbergsdalen 25,0 25,0 0,0 Summa platser ,0 0,0 Summa platser #REF! 0,0 0,0 Summa Investering/Hyra 0,5 0,4 0,0 0,5 0,0 10,0 0,0 0,0 25,0 24,0 40,5 34,9 Summa Inventarier 0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,4 Summa Totalt 0,9 0,0 0,0 0,0 25,0 25,9 34,9

21 Bilaga 1 Lokalförsörjningsplan Kommentarer

22 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2016/ (2) HANDLÄGGARE Höglund, Jan Jan.Hoglund@huddinge.se Gymnasienämnden Upphandlingsplan för verksamhetsåret 2017 för gymnasienämnden Förslag till beslut Nämnden fastställer upphandlingsplanen enligt förvaltningens förslag. Sammanfattning I syfte att kunna samordna och planera behov av upphandling och inköp ska respektive förvaltning lämna en upphandlingsplan redovisad per nämnd. Upphandlingsplanen ska innehålla behov av ramavtal eller övriga avtal samt en redogörelse för vad som under verksamhetsåret direktupphandlas. Anmälda behov samordnas, sammanställs och prioriteras av upphandlingsstyrgruppen i en nämndövergripande upphandlingsplan. Som underlag till upphandlingsplanen ska varje enhet lämna sina behov och synpunkter. Om behovet av varor och tjänster är återkommande upphandlas ett ramavtal. Om behovet inte är återkommande upphandlas ett övrigt avtal. Befintliga ramavtal bevakas av Upphandlingsenheten och behöver inte anmälas. Möjlighet finns även att lämna synpunkter på befintliga ramavtal eller upphandlingar. Nämndernas upphandlingsplaner ger tillsammans med befintliga ramavtal och övriga upphandlade avtal en övergripande bild av kommunens kommande behovet av upphandlingar. Beskrivning av ärendet Varje nämnd ska årligen utarbeta en upphandlingsplan för det kommande verksamhetsåret. Planen ska beskriva vilka behov av upphandlingar respektive nämnd ser främst under det kommande verksamhetsåret. POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

23 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2016/ (2) Förvaltningens synpunkter Förvaltningen har valt att i upphandlingsplanen också ta med några av de varor och tjänster där det räcker med en direktupphandling. Helena Näslund Tf Utbildningsdirektör Ann-Britt Sten Hodin Gymnasiechef Bilagor Upphandlingsplan för verksamhetsåret 2017 för förskole-, grundskole- och gymnasienämnden Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten

24 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DATUM DIARIENR SIDA GN-2016/ (1) HANDLÄGGARE Höglund, Jan Jan.Hoglund@huddinge.se Gymnasienämnden Upphandlingsplan för verksamhetsåret 2017 för gymnasienämnden Om behovet av varor och tjänster är återkommande upphandlas ett ramavtal. Om behovet inte är återkommande så upphandlas ett övrigt avtal. Befintliga ramavtal bevakas av Upphandlingsenheten. Behov som kan realiseras inom ramen för befintliga ramavtal behöver inte anmälas i upphandlingsplanen. Har enheten behov av ett nytt ram- eller övrigt avtal räknas det inte som befintligt. 1. Vilka nya behov av ramavtal ser nämnden nästa år? Behov Nya avtal Behovet avser tkr/år på plats Kontaktperson Nämnd Bemanningsföretag Kock/kokerska, Annika Wensing Stjerngren FSN,GSN, GN Skolmåltids-/Ekonomioch/köksbiträde Enhetschef/Kost Inköp till kiosker/caféer Catharina Björkander Skolrestaurangschef GSN, GN 3. Större direktupphandlingar Behov Nya avtal Behovet avser tkr/år på plats Kontaktperson Nämnd Utbildningsföretag personalutbildning <500 Direktupphand Peter Ringström Intendent IT FSN,GSN, GN Service av projektorer och smartboards <500 Direktupphand Peter Ringström Intendent IT FSN,GSN, GN POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

25 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2016/ (3) HANDLÄGGARE Höglund, Jan Jan.Hoglund@huddinge.se Gymnasienämnden Programpriser och strukturtillägg 2017 för nationella program i gymnasieskolan Förslag till beslut Gymnasienämnden beslutar enligt Kommunförbundet Stockholms läns (KSL) rekommendationer under förutsättning att nämnden blir ekonomiskt kompenserad av kommunstyrelsen för de kostnadsökningarna som KSLs förslag genererar. Sammanfattning Kommunförbundet Stockholms läns styrelse beslutade den 16e juni 2016 att rekommendera samverkansområdets kommuner att besluta enligt följande: Fastslå bifogad prislista (se bilaga) för gymnasieskolan 2017 uppräkning 1,8 procent Eleversättningen för Anläggningsfordon (BAANL), Transport (FTTRA) och Medier, info och kommunikation (SAMED) tas ut från årskurs två och tre inte som tidigare från årskurs ett. Skapa en gemensam ersättningsnivå för elever som går i klass med hörselanpassning. Ersättningsnivån blir enligt Stockholms stads utbildningar vid Kungsholmens västra gymnasium och Thorildsplans gymnasium. Skapa en gemensam ersättningsnivå för modersmålsundervisning kronor/elev/år. Uppräkning av Strukturtillägget med 3,22 procent. Strukturtillägget ges till elever med lägre meritvärde än 200 poäng. Beskrivning av ärendet I enlighet med nuvarande samverkansavtal ska avtalsparterna årligen besluta om eventuell justering av programpriserna efter förslag från KSL. KSL tar fram underlag enligt fastställd beräkningsmodell och därtill görs en politisk bedömning. Kommunernas beslut avseende uppräkning av programpriser och strukturtillägg ska vara fattade innan den 1 december POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

26 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2016/ (3) Förvaltningens synpunkter Uppräkning av programpriser 2017 En beräkningsmodell har tagits fram för att beräkna kostnadsutvecklingen för gymnasieskolan. I beräkningsmodellen granskas kostnadsutvecklingen för fem olika kostnadsslag. Kostnadsutvecklingen för de olika kostnadsslagen indexeras mot varandra. Beräkningsmodellen fastställde att kostnadsökningen varit 2,61 procent mellan 2014 och Efter samråd med kommunledningarna har KSLs styrelse beslutat att föreslå en uppräkning med 1,8 procent vilket är lägre en beräkningsmodellens 2,61 procent. Orsaken till att uppräkning satts till 1,8 procent var främst hänsyn till kommunernas ekonomiska läge. Den föreslagna höjningen på de nationella programmen kommer också att användas av kommunerna för att höja ersättningsnivåerna på de utbildningar som inte omfattas av samverkansområdet även gymnasiesärskolan. Strukturtillägg Meritvärdet från årskurs 9 utgör grunden för strukturtilläggsberäkningen. Strukturtillägget beräknas per elev och program, men betalas ut till skolorna utan specifikation om vilka elever det avser. Beräkningen av strukturtillägget föreslås fortsättningsvis följa kalenderåret på samma sätt som programpriserna gör idag. Fler elever slutar årskurs 9 med högre meritvärden än 200 poäng. Detta leder till att det är färre elever som ska dela på strukturtillägget som ges till elever med meritvärden under 200 poäng. Färre elever än tidigare som ska delar på strukturtillägget gör att tillägget kan räknas upp med 3,22 procent vilket är högre en programprisernas uppräkning. För att gymnasienämnden ska kunna höja ersättningsnivåerna för programpriser och strukturtillägg till de nivåer som KSLs styrelse rekommendera behöver gymnasienämndens budget för 2017 höjas med 4,7 mnkr. Inriktningspris Inriktningspriset för utbildningarna Anläggningsfordon (BAANL), Transport (FTTRA) och Medier, info och kommunikation (SAMED) ska betalas ut till skolorna från och med årskurs 2 inte som idag från årskurs 1. Hörselanpassning Rekommendation om gemensam ersättningsnivå för elever som läser hörselanpassad undervisning.

27 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2016/ (3) Modersmål Ersättningen för elever som idag läser modersmål är kr/elev/år för elever folkbokförda i Huddinge kommun. I Stockholmsregionen skiftar ersättningen från 4700 till kr/elev/år. En beräkningsmodell har tagits fram av Kommunförbundet Stockholms län för att ta fram en ersättningsnivå som regionens kommuner kan ena sig kring. Den föreslagna ersättningsnivån för modersmålselever är satt till kr/elev/år eller kronor högre en Huddinge kommuns ersättningsnivå. För att gymnasienämnden ska kunna höja modersmålsersättningen till den nivån som KSLs styrelse rekommenderar behöver gymnasienämndens budget för 2017 höjas med 1 mnkr Helena Näslund Tf Utbildningsdirektör Ann-Britt Sten Hodin Gymnasiechef Bilagor Bilaga 1 Uppräkning av programpriser och strukturtillägg på gymnasiet 2017 underlag för beslut Bilaga 2 Prislista för gymnasieskolan i Stockholms län 2017 Bilaga 3 Strukturtillägg modell för beräkning och regelverk Beslutet delges Kommunförbundet Stockholms län, registrator@ksl.se Kommunstyrelsen Akten

28 PROMEMORIA KSL/16/ Kommunstyrelsen Uppräkning av programpriser och strukturtillägg på gymnasiet 2017 underlag för beslut Sammanfattning I enlighet med nuvarande samverkansavtal ska avtalsparterna årligen besluta om eventuell justering av programpriserna efter förslag från KSL. KSL tar fram underlag enligt fastställd beräkningsmodell och därtill görs en politisk bedömning Inför årets process med att ta fram förslag till uppräkning och ny prislista 2017 har ytterligare några frågor identifierats som behöver fattas gemensamma beslut om. Det gäller punkterna 3-5 nedan. Kansliet har även i uppdrag att under året ta fram ett förslag till modell för uppföljning av strukturtillägget. 1. Uppräkning programpriserna 2017 förslag till uppräkning av programpriserna inför Uppräkning av strukturtillägg 2017 förslag till uppräkning av strukturtillägget samt övergång till kalenderår. 3. Inriktningspris i åk 1 förslag att inriktningspriset för tre årskurser fördelas upp på de två sista åren för att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för huvudmännen och följa gymnasieförordningen. 4. Interkommunal ersättning för elever i klass med hörselanpassning förslag att enas om en gemensam interkommunal ersättning när en elev går i klass med hörselanpassning (just nu aktuellt i Stockholms stad - Kungsholmen västra gymnasium och Thorildsplans gymnasium) 5. Interkommunal ersättning/tilläggsbelopp för modersmålsundervisning - förslag att enas om gemensam interkommunal ersättning/tilläggsbelopp för modersmålsundervisning för att skapa enhetlighet i regionen. Samtliga punkter beskrivs i detta PM och har legat till underlag för styrelsens beslut 16 juni. Kommunernas beslutsprocess tar vid efter sommaren. Beslut avseende uppräkning av programpriser (inkl förslag till prislista 2017) och strukturtillägget ska vara fattade innan den 1 december KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN, BOX 38145, STOCKHOLM BESÖKSADRESS: SÖDERMALMSALLÉN 36, STOCKHOLM INFO@KSL.SE KSL.SE ORG NR

29 1. Uppräkning programpriser 2017 Bakgrund I det nya samverkansavtalet avseende gymnasieutbildning regleras ekonomiska villkor och förutsättningar i avtalets 9. Där står bland annat att programpengen ska innehålla posterna undervisning, lärverktyg, elevhälsa, måltider, administration samt lokalkostnader. Det utgör grunden för den modell för uppräkning som tagits fram i samband med det nya samverkansavtalet. Vidare står det i avtalet att avtalsparterna beslutar årligen om eventuell justering av programpeng för respektive utbildning efter förslag från KSLs styrelse. Då kommunerna årligen ska besluta om eventuell justering av programpengen för respektive utbildning krävs en arbetsordning där beslut om förslag till uppräkning inför kommande år fattas i KSLs styrelse innan sommaren. Detta för att möjliggöra en beslutsprocess i kommunerna så att beslut om uppräkning är klar innan 1 december. Underlag för beräkningarna som baseras på statistik från SCB kommer först i slutet på april eller under maj månad vilket gör att det är en utmaning att få till nödvändig dialog och förankring i frågan. Modell för uppräkning och beräkningsmodell Modellen för uppräkning av programpriser består av två delar Beräkningsmodell Politisk bedömning med hänsyn till kommunernas ekonomiska läge och gemensamma prioriteringar Beräkningsmodellen togs fram i samband med översynen av prislistan och framtagandet av det nya samverkansavtalet. I modellen används fem index som bas samt att en viktning görs inom och mellan de sju kostnadsslagen enligt beräkningsmodellen nedan. Detta ger en vägd kostnadsökning för gymnasieskolan enligt senaste kända statistik. Uppräkningen av programpeng skiljer sig åt mellan olika program beroende på att olika kostnadsslag är olika stora inom respektive program. Det innebär att programpengen för vissa program ökar mer och andra mindre. Med beräkningsmodellen som underlag görs en politisk bedömning inför att förslag till uppräkning beslutas. Här kan hänsyn tas till kommunernas ekonomiska läge och gemensamma politiskt prioriteringar. Tidplan Det är en årlig utmaning att skapa möjlighet till dialog och förankring då underlagen från SCB kommer först i slutet på april och fram till mitten på maj. Uppräkning av 2(11)

30 prislistan har behandlats vid möten med det strategiska nätverket Utbildning, kommundirektörer och Kommunstyrelseordföranden. Arbetsutskottet behandlade frågan vid sitt möte den 2 juni. Tidigare års uppräkningar Inför 2015 räknades programpriserna upp med 2,89 procent och inför 2016 landade uppräkningen på 2,0 procent efter den politiska bedömningen var gjord. Beräkningsmodellens utfall inför uppräkning 2017 Kostnadsutveckling mellan 2014 och 2015 enligt senast känd statistik från SCB är: Lärarlöneindex 3,70 procent (gymnasielärare + yrkeslärare) Kommunlöneindex 2,91 procent (övriga yrkeskategorier på gymnasiet) Lokalindex 1,03 procent KPIx 0,50 procent Livsmedelsindex 0,87 procent Detta ger en genomsnittlig vägd kostnadsökning på gymnasieskolan mellan 2014 och 2015 är 2,61 procent. Se beräkningsmodellen nedan. Kostnadsslag Undervisning Lokaler Lärverktyg Skolmåltider Skolhälsovård Resor Admin/Övr Totalt Index Utveckling Efter pol just Lärarlöneindex 3,70 3, Komm.löneindex 2,91 2, Lokalindex 1,03 1, KPIx 0,50 0, Mat 0,87 0, Sammanvägt index Ersättningsgrad % 100 3,70 1,17 0,50 1,83 2,50 2,31 2,53 2,61 Bas SCB, utfall senast möjliga Sedan 2013 kan huvudmän inom alla skolformer, utom förskolan, ansökan om bidrag till karriärtjänster för lärare. Fullt utbyggd läsåret 16/17 då finns det anslag för karriärlärare för huvudmännen att ansöka om. Därefter råder en osäkerhet hur länge reformen kommer vara finansierad. Förslag till uppräkning 2017 Vid tidigare års uppräkningar har hänsyn tagits till statsbidragen som betalats ut till huvudmännen i Storstockholm genom att ett avdrag gjorts avseende statsbidragen i samband med uppräkningen, 1, 46 procent inför 2015 och 0,96 procent inför Utbetalningar av statsbidrag till kommunala huvudmän i Storstockholm har minskat för gymnasieskolan under föregående år. Antal förstelärare/lektorer och beslutade statsbidrag skiljer sig mycket åt mellan kommunerna och är inte relaterat till kommunstorlek. Det finns kommuner som inte rekvirerat statsbidrag, kommuner som rekvirerat i lång grad och kommuner som rekvirerat i större utsträckning. Ur ett elevperspektiv så råder inte likvärdiga förutsättningar i relation till statsbidraget. Detta sammantaget med osäker finansiering framåt gör att inget avdrag för karriärtjänster görs i årets uppräkning. Kostnadsutvecklingen för strukturtillägget behöver också beaktas i samband med uppräkningen av programpriserna. Kommunernas kostnader/skolornas intäkter har minskat med 25 miljoner kronor för strukturtillägget. En minskning som motsvarar - 0,36 procent. 3(11)

31 Programpengen och strukturtillägg hör ihop och påverkar varandra. De minskade kostnaderna beror på att antalet elever som ligger under 200 i meritvärde har blivit färre och utvecklingen behöver följas noga och kan kräva en justering av modellen framöver. Kansliet har påbörjat uppdraget att ta fram ett förslag till modell för uppföljning av strukturtillägget och dess effekter, både vad gäller kvantitet och kvalitet. Den genomsnittligt vägda kostnadsökningen på gymnasieskolan mellan 2014 och 2015 är 2,61 procent. Utan politisk justering motsvarar detta ca 183 miljoner kronor. Efter samråd med kommunledningarna har KSLs styrelse beslutat att rekommendera samverkansområdets kommuner att anta föreslagen prislista som baseras på en genomsnittlig ökning om 1,8 procent med hänsyn taget till kommunernas ekonomiska förutsättningar. Per program ger det en uppräkning mellan 1,7 2,0 procent på de nationella programmen. 4(11)

32 2. Uppräkning av strukturtillägg 2017 Bakgrund Den 1 juli infördes ett förtydligande i skollagen att kommuner och rektorer ska fördela resurser till utbildningen inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. I samband med att kommunerna har fattat beslut om ett nytt samverkansavtal from 2015 infördes en modell för resursfördelning, ett strukturtillägg, där motsvarande 1,5 procent av programpriserna frigjordes som en engångsåtgärd för att möjliggöra omfördelning mellan skolorna. Syftet med strukturtillägget är att ge extra ekonomiskt stöd till skolor som har elever med behov av mer stöd. Första terminen, VT 2015, fördelades strukturtillägget på alla elever och samtidigt genomfördes en översyn med intentionen att strukturtillägget ska fördelas till elever med meritvärden under 200 poäng som går ett nationellt program. Från och med innevarande läsår används nu den reviderade modellen där strukturtillägget (fasta intervallbelopp) fördelas utifrån fem intervaller baserat på elevernas meritvärde i årskurs nio och med ett tak vid 200 meritpoäng. Elever som går på ett introduktionsprogram och är inte berättigade till strukturtillägg då vi inte har ett samverkansavtal. UEDB har utvecklats och anpassats för att hantera betalningsströmmar avseende strukturtillägg. Fördelningen av strukturtillägget baseras på den körning som görs i UEDB den 10 oktober där elevernas meritvärde i årskurs nio och aktuell placering i gymnasieskolan ligger till grund för den utbetalning som görs till skolorna en gång per termin. I samband med uppräkningen av programpriserna ska också en uppräkning av strukturtillägget göras. När maxtaket på 200 meritpoäng infördes i samband med innevarande läsår får knappt elever ta del av strukturtillägget (motsvarande siffra året innan hade varit elever om maxtaket hade funnits). Utbetalat statsbidrag under innevarande läsår är 82 miljoner kronor. Strukturtilläggets konstruktion och modell för uppräkning Strukturtillägget beräknas per elev och program, men betalas ut till skolorna utan specifikation om vilka elever det avser. De totala beloppen specificeras endast per skola och per nationellt program. Sedan är det rektorn som beslutar om vilka åtgärder eller satsningar som bör göras. Meritvärdet från åk 9 utgör grund för beräkning även för elever i årskurs 2 och 3. Även om strukturtillägget beräknas per elev är det inte ett tillägg som är tänkt att tillfalla varje unik individ. Stukturtillägget utformning gör att skolor med många elever med lägre meritvärde får ett högre strukturtillägg och skolor med många elever med höga meritvärden får lägre strukturtillägg. Strukturtillägget syftar till att ge extra ekonomiskt stöd till skolor som har elever med behov av mer stöd. Strukturtillägg är därmed inte att likställas med t ex tilläggsbelopp som är knutet till en unik individ. För uppräkning av strukturtillägg används samma underlag som inför uppräkning av programpriserna baserat på index från SCB avseende lärarlöner och KPIx (lärverktyg). 5(11)

33 Förslag till uppräkning av strukturtillägget För uppräkning av strukturtillägg används samma underlag som inför uppräkning av programpriserna baserat på index från SCB avseende lärarlöner och KPIx (lärverktyg). Kostnadsökning mellan 2014 och 2015 är enligt senast kända statistik är 3,70 procent avseende lärarlöner på gymnasiet samt 0,50 procent avseende KPIx Fördelningen mellan de två är 85 procent lärarlöner och 15 procent KPIx (lärverktyg) Detta sammantaget ger en vägd kostnadsökning om 3,22 procent. Fortsätter trenden med att andelen elever som genererar strukturtillägg minskar genom att meritvärden ökar, behöver sannolikt en justering göras i form av förändrat maxtak för meritvärde eller ökat strukturtillägg per intervall. Detta bör följas upp noga under kommande läsår. Beräkning av strukturtillägget avseende elevernas meritvärde och placering görs den 10 oktober och utgör underlag för utbetalning till skolorna i oktober för höstterminen och februari för vårterminen. Uppräkningen av strukturtillägget (intervallbeloppen) föreslår däremot följa kalenderåret då vi har att ta hänsyn till kostnadsutvecklingen och statistik från SCB som kommer under maj månad varje år. Det innebär att det belopp som tilldelas skolorna kommer vara något lägre på höstterminen jämförelevis på vårterminen. På samma sätt som programpengen följer kalenderår. En uppräkning på 3,22 procent ger följande strukturtillägg för Meritvärdesintervall Strukturtillägg HT 2016 kr/elev Strukturtillägg VT 2017 kr/elev Strukturtillägg HT 2017 kr/elev 0 saknar meritvärde Modell för uppföljning av strukturtillägget pågående utredning KSL har i årets verksamhets plan i uppdrag att ta fram ett förslag till modell för uppföljning av strukturtillägget. Denna utredning har påbörjats och i uppdraget ingår följande delar: Vad säger forskningen om effekten av strukturtillägg? Hur gör andra kommuner? Hur använder huvudmännen strukturtillägget i verksamheten? Vad innebär uppföljning? Metoder för uppföljning Möjliga kriterier för uppföljning Förslag till modeller för uppföljning 6(11)

34 3. Inriktningspris i åk1 Bakgrund Enligt gymnasieförordningens 4 kap, 2 får de nationella inriktningarna i gymnasieskolan inom estetiska programmet, hantverksprogrammet, industritekniska programmet och naturbruksprogrammet börja det första läsåret. Övriga inriktningar får börja det andra eller tredje läsåret. I Storstockholm har kommunerna kommit överens om att det ska ges möjlighet att söka till och starta inriktningar under det första året även för andra gymnasieprogram. Detta ger för de flesta program och inriktningar inga ekonomiska effekter förutom på tre program och inriktningar som har ett särskilt inriktningspris, Fordon- och transportprogrammet med inriktning transport, Bygg- och anläggningsprogrammet med inriktning anläggningsfordon samt samhällsvetenskapliga programmet med inriktning medier, information och kommunikation. Nuläge I dagsläget gör skolorna på två olika sätt. Det ena som de flesta skolor tillämpar är att de lägger ut inriktningskurserna under tre läsår med början redan i åk 1. Det andra, som färre skolor tillämpar, är det som gymnasieförordningen säger, att inriktningskurserna kommer först i åk 2 och åk 3. En genomgång av antalet elever på respektive skola, program och inriktning visar att det totalt är 44 skolor som erbjuder någon av de inriktningar som är aktuella. Av dessa är det 10 skolor som har elever på inriktningen i åk 2 och 3 men inte i åk 1. Program och Inriktning Antal skolor som erbjuder inriktning Antal elever i åk 1 Inriktningspris utöver programpeng (kr) Total intäkt för elever i åk 1 (kr) Skolor som ej registrerar elever åk 1 Minskad intäkt baserat på antal elever i åk 2 o 3 (kr) Bygg Anläggnings -fordon Fordon Transport Samhälle Medier, information, kommunikation Konsekvensen av detta är att de skolor som registrerar elever på inriktningen redan i åk 1 får det högre inriktningspriset i ersättning under tre års tid till skillnad från de skolor som inte väljer att ta in elever på inriktning i åk 1. Innehållet i utbildningen är dock det samma där den enda skillnaden är hur man fördelar kurserna under utbildningens sett över tre årskurser. Detta är en situation som inte är acceptabel utan lika förutsättningar måste gälla för alla. 7(11)

35 Förslag till förändrat inriktningspris i årskurs ett för BA, FT och SA Huvudmännen avgör själva hur de vill fördela inriktningens kurser över de tre årskurserna. Det är dock viktigt att det råder likvärdiga ekonomiskt förutsättningar för samtliga huvudmän. Kansliet har undersökt olika alternativa lösningar som har legat till underlag för beslutet. Den lösning som föreslås är att inriktningspriset för tre årskurser fördelas ut på de två sista årskurserna. En lösning som följer gymnasieförordningen, inte innebär förändringar avseende intäkter för skolorna/kostnader för kommunerna och som är möjlig att genomföra i UEDB utan omprogrammering och ökade kostnader. Förändring kan endast genomföras i samband med ett läsårs början och förändringen föreslås därför börja gälla från och med läsår 2017/2018 för de elever som börjar årskurs 1. Huvudmännen får då information i god tid och får möjlighet att göra eventuella anpassningar som de anser behövs. Det gör att under 2018 kommer två inriktningspris finns parallellt. Dels inriktningspris baserat på tidigare modell för de elever som HT 2017 börjar årskurs 2 och årskurs 3 som kommer att få ersättning enligt tidigare modell. Dels ett nytt högre inriktningspris för de elever som börjar årskurs två höstterminen Från och med höstterminen 2019 gäller det nya inriktningspriser fullt ut för årskurs 2 och 3. 8(11)

36 4. Interkommunal ersättning för elever som går i klass med hörselanpassning - from 2017 Bakgrund Stockholms stad startade HT 2014 en möjlighet för elever med hörselnedsättning att gå en av stadens skolor i egen regi, Kungsholmens Västra Gymnasium. Detta med anledning av den aviserade förändringen av Örebro hörselgymnasium till att enbart ta emot döva och de med grav hörselnedsättning. En förutsättning är då att det finns regionala hörselgymnasier som kan ta emot elever med lättare hörselnedsättning Hörselutbildningen är inkluderande och det går både elever med och utan hörselnedsättning i klasserna. Stockholms stad har begärt att få debitera ett tilläggsbelopp en höjd interkommunal ersättning för elever från andra kommuner som kommer att gå i klass med hörselanpassning vid Kungsholmens Västra Gymnasium. Anledningen är ökade kostnader på grund av anpassning av lokalerna, merkostnader på grund av färre elever i klasserna och hörselpedagogiskt nav (kompetens nav). Nuläge Läsåret 14/15 gick endast Stockholms stads elever i klass med hörselanpassning vilket gjorde att frågan om interkommunal ersättning sköts framåt. Innevarande läsår går det en elev från en annan kommun i klass med hörselanpassning och här har Stockholms stad och berörd kommun kommit överens om interkommunal ersättning. En arbetsgrupp har på uppdrag av det strategiska nätverket utbildning jobbat med frågan och tagit fram följande förslag som det strategiska nätverket ställt sig bakom. Förslag till interkommunal ersättning för elever i klass med hörselanpassning vid Kungsholmens västra gymnasium och Thorildplans gymnasium from 2017 Klasser med hörselanpassning erbjuds idag vid Kungsholmens västra gymnasium (NA, SA och VO) och Thorildplans gymnasium (EK, TE, EE). Klasserna är planerade för 16 elever och för beräkning av interkommunal ersättning ingår: Kompensation för minskat elevantal (programpengen x 16 elever) Kapitalkostnader (akustikåtgärder, ljudkonsult mm) Hörselnav (specialpedagog, teckentolk, hörselpedagog, läxhjälp mm) Baserat på Stockholms stads beräkningar föreslås den interkommunala ersättningen utöver programpriset vara följande, se tabell på nästa sida. 9(11)

37 Program, inriktning Skola Interkommunal ersättning utöver programpris kr/elev/läsår Vård och omsorgsprogrammet Naturvetenskapliga programmet Samhällsvetenskapliga programmet, beteende Samhällsvetenskapliga programmet, samhälle Kungsholmen västra Kungsholmen västra Kungsholmen västra Kungsholmen västra Ekonomiprogrammet Thorildsplan Teknikprogrammet Thorildsplan El- och energiprogrammet Thorildsplan (11)

38 5. Interkommunal ersättning/tilläggsbelopp för modersmålsundervisning Bakgrund I samverkan med kommunerna tog KSL 2013 fram förslag till gemensamma riktlinjer för tilläggsbelopp inom gymnasieskolan. I riktlinjerna ingår också förslag till gemensam hantering avseende modersmålsersättning. 20 av länets 26 kommuner har beslutat att anta och arbeta efter riktlinjerna. Nacka har dock förbehåll om undervisningskostnader och ersättning för modersmål. Södertälje har beslutat att inte anta riktlinjerna om tilläggsbelopp men att anta riktlinjerna avseende ersättning för modersmål. Huddinge, Haninge, Österåker och Sollentuna har beslutat att inte anta riktlinjerna. Nynäshamn har inte fattat beslut i ärendet. Nuläge Då riktlinjerna inte antagits av samtliga kommuner har de inte per automatik ingått i det samlade gymnasiearbetet. Det är oklart hur riktlinjerna fungera och används i kommunerna och det ska genomföras en uppföljning för att ta ställning till riktlinjernas aktualitet. Enligt de gemensamma riktlinjerna för tilläggsbelopp bestämdes ersättningen för modersmålsundervisningen per elev kr/läsår (9 mån) år Ett belopp som inte räknats upp sedan dess. Oavsett riktlinjerna så är det strategiska nätverkets bedömning att det vore önskvärt att tilläggsbeloppet för modersmålsundervisningen vore samma inom samverkansområdet och att det läggs in som ett fastställt belopp i prislistan och räknas upp årligen. För att möjligöra detta har kansliet tagit fram ett förslag till bas för interkommunal ersättning/tilläggsbelopp för modersmålsundervisning för att fastställa ett belopp som sedan ska kunna räknas ut årligen. Avstämning har gjorts med flera kommuner för att förankra förslaget till modell. Flertalet kommuner använder tidigare fastställt belopp kr per elev och läsår vid interkommunal ersättning/tilläggsbelopp men betalar ut en annan ersättning till de egna skolorna. Här skiljer sig ersättningarna åt. Samtliga tillfrågade kommuner har samlat verksamheten till en eller ett fåtal skolor. Beroende på volym så kan verksamheten organiseras i större eller mindre grupper vilket påverkar kostnaderna. Vi har exempel på skillnader mellan kr till kr per elev och läsår. Förslag till interkommunal ersättning/tilläggsbelopp för modersmålsundervisning Då det råder oklarheter vad som gäller och att inte alla kommuner följer de gemensamma riktlinjerna föreslår vi att ersättning för modersmålsundervisning läggs in som en del i den gemensamma prislistan på samma sätt som nationell idrottsutbildning (NIU) där vi har ett fastställt belopp som räknas upp årligen baserat på förslag till uppräkning av programpengen. Förslag till belopp för 2017 är kr per elev och läsår. Beloppet är baserat på en lönekostnad på (inklusive pension och försäkringar), 20 timmar/vecka i klassrum med en genomsnittlig gruppstorlek på 5 elever. Därtill kommer kostnader för lärverktyg (800 kr) och administration (1 416 kr). 11(11)

39 Prislista fo r gymnasieskolan i Storstockholm 2017 Bilaga 2 till rekommendation KSL/16/

40 Innehållsförteckning Innehåll Innehållsförteckning... 2 Samverkansavtalet utgör grunden... 3 Prislistans uppbyggnad... 3 Strukturtillägg infördes VT Vilka omfattas inte av prislistan och strukturtillägg?... 4 Ersättning till fristående huvudmän... 4 Elev folkbokförd i samverkansområdet som går i fristående skola... 4 Elev folkbokförd i vårt samverkansområde som går i kommunal skola (eller landstingsdriven skola) utanför samverkansområdet... 4 Elev folkbokförd utanför samverkansområdet som går i kommunal skola i vårt samverkansområde... 4 Elev folkbokförd utanför samverkansområdet som går i fristående skola inom vårt samverkansområde... 5 Priser beslutade av Skolverket m fl... 5 Prislista för Introduktionsprogram Programinriktat individuellt val (IMPRO)... 5 Inriktningspris i årskurs 1 förändringar inför HT Prislista nationella program inom samverkansområdet... 7 Interkommunal ersättning/tilläggsbelopp avseende Nationellt godkända idrottsutbildningar, modersmålsundervisning samt för elever i klass med hörselanpassning... 9 Prislista för Introduktionsprogrammet Programinriktat individuellt val Priser 2016 bestämda av Skolverket samt Stockholms stad (yrkesdansare). Uppdateras separat

41 Samverkansavtalet utgör grunden Från och med den 1 januari 2015 gäller ett nytt samverkansavtal som samtliga kommuner i Stockholms län samt Håbo kommun har antagit. Stockholms läns landsting har också anslutit sig till avtalet i berörda delar gällande Berga Naturbruksgymnasium. I arbetet med att ta fram ett nytt samverkansavtal gjordes en översyn av prislistan och en ny modell för uppräkning togs fram. Från och med 2015 infördes också ett strukturtillägg. Bärande princip i arbetet har varit att skapa mer likvärdiga villkor för elevens utbildning. Prislistans uppbyggnad Programpengen delas upp i sju kostnadsslag (med hänvisning till SL kap 16, 53 ), vilka är undervisning, lokaler, lärverktyg, skolmåltider, skolhälsovård, resor samt administration/övrigt. Kostnader för SL-kort ingår inte i skolpengen utan faktureras separat. Programpengen har räknats fram utifrån kostnadsslagen. Årlig uppräkning görs också på sju olika kostnadsslag. Kostnadsutvecklingen hämtas från SCB. Dessa kostnadsökningar appliceras sedan på respektive kostnadsslag utifrån hur stor andel som är lärarlöner, övriga löner, lokaler, matinköp samt övriga kostnader. Därefter görs en politisk bedömning med hänsyn till kommunernas ekonomiska läge och gemensamma politiskt prioriteringar. Samverkansområdets kommuner beslutar årligen om eventuell justering av programpeng för respektive utbildning, efter förslag från KSLs styrelse. Uppräkningen av programpeng skiljer sig åt mellan olika program, beroende på att kostnadsslag har olika andel inom respektive program. Det innebär att pengen för vissa program ökar mer och andra mindre. Genomsnittlig uppräkning för 2017 är 1,8 procent. Strukturtillägg infördes VT 2015 Den 1 juli 2014 skedde ett förtydligande i skollagen att kommuner och rektorer ska fördela resurser till utbildningen inom skolväsendet efter barnens och eleverna olika förutsättningar och behov. Med det som utgångspunkt har en modell för resursfördelning tagits fram, ett strukturtillägg. Syftet med strukturtillägget är att ge extra ekonomiskt stöd till skolor som har elever med lägre måluppfyllelse. Strukturtillägget beräknas per elev och nationellt program, men betalas ut till skolorna utan specifikation om vilka elever det avser. De totala beloppen specificeras endast per skola och per nationellt program. Sedan är det rektorn som beslutar om vilka åtgärder eller satsningar som bör göras. För att finansiera införandet av strukturtillägg drogs, motsvarar ca 1,5 % av den samlade kostnaden för programpengen, av programpriserna inför 2015 som sedan omfördelas till gymnasieskolorna enligt framtagen modell. Från och med år 2016 finns det ingen finansiell koppling mellan programpriset och strukturtillägget. Inför läsåret 2015/2016 har modellen för strukturtillägg reviderats. Ett tak för strukturtillägg har införts vid 200 meritpoäng och intervallerna har också justerats för att stämma överens med antagningsgränserna till gymnasieskolan. Läs mer om strukturtillägget på KSLs hemsida. Programpriserna beslutade enligt samverkansavtalet är därmed exklusive strukturtillägg. 3

42 Vilka omfattas inte av prislistan och strukturtillägg? Elever som går introduktionsprogram, gymnasiesärskola samt på program där priser inte har fastställts av samverkansavtalet omfattas inte av beslutad prislista och därmed inte heller av strukturtillägg. Ersättning till fristående huvudmän Programpriserna är exklusive momskompensation. Vid ersättning till fristående huvudmän tillkommer momsersättning med 6 procent. Elev folkbokförd i samverkansområdet som går i fristående skola För elev folkbokförd inom samverkanområdet ska ersättning enligt den gemensamma prislistan utgå till fristående skolor oavsett var de geografiskt är belägna. Exempel: Elev folkbokförd i Botkyrka som går i fristående skola belägen inom (ex Tyresö) eller utanför samverkansområdet (ex Örebro kommun) Sär här går det till: Dessa elever är registrerade i Ungdoms- och elevdatabasen (UEDB) och betalning sker automatiskt via systemet. Strukturtillägg beräknas i UEDB, underlag ges till folkbokföringskommunen och strukturtillägg betalas ut till skolan där eleven går. Elev folkbokförd i vårt samverkansområde som går i kommunal skola (eller landstingsdriven skola) utanför samverkansområdet Då alla program och inriktningar erbjuds inom vårt samverkansområde blir eleven normalt andrahandsmottagen vid en kommunal skola (eller landstingsdriven) utanför samverkansområdet. Ersättningen ska högst uppgå till den kostnad som hemkommunen själv har för motsvarande utbildning. Är anordnarens kostnad lägre, ska hemkommunen i stället ersätta den lägre kostnaden. Den juridiska bedömningen är att strukturtillägg bör utgå till alla elever som är folkbokförda inom samverkansområdet även om de går i en kommunal skola (eller landstingsdriven) utanför vårt samverkansområde. Exempel: Elev folkbokförd i Botkyrka som går i kommunal skola belägen i Åre kommun. Så här går det till: Dessa elever är oftast registrerade i UEDB. Betalning kan ske via UEDB om kommunerna kommit överens om detta. Om eleven är registrerad ges ett underlag till folkbokföringskommunen om placeringen. Däremot lägger kommunen själv in överenskommet pris. Här är det upp till respektive kommun att lägga in ersättning för strukturtillägg för respektive elev. Den kommun där eleven är folkbokförd bör kunna hämta elevs meritvärde i IST analys. Elev folkbokförd utanför samverkansområdet som går i kommunal skola i vårt samverkansområde Erbjuder hemkommunen det nationella programmet och inriktningen så blir eleven normalt andrahandsmottagen vid en kommunal skola (eller landstingsdriven) i vårt samverkansområde. 4

43 Ersättningen ska högst uppgå till den kostnad som hemkommunen själv har för motsvarande utbildning. Är anordnarens kostnad lägre, ska hemkommunen i stället ersätta den lägre kostnaden. De nya reglerna om resursfördelning avser den resursfördelning som varje kommun är ansvarig för, det vill säga till elever i egna skolor, till fristående skolor samt vid interkommunal ersättning. Det innebär att hemkommunens regelverk bör avgöra om ersättning motsvarande vårt strukturtillägg skall följa med eleven. Exempel: Elev folkbokförd i Falun som går i kommunal skola i Södertälje kommun. Så här går det till: Dessa elever är oftast registrerade i UEDB. Om eleven är registrerad i UEDB skapas ett underlag för fakturering till folkbokföringskommunen om vilka elever som går i skola i vårt samverkansområde. Det är upp till respektive kommun att föra en dialog med hemkommunen om eventuellt strukturtillägg ska ingå och ersättning för detta. Elev folkbokförd utanför samverkansområdet som går i fristående skola inom vårt samverkansområde Erbjuder hemkommunen det nationella programmet och inriktningen så är det hemkommunens pris som gäller, om inte är det riksprislistan. Exempel: Elev folkbokförd i Falun som går i fristående skola belägen i Stockholms stad. Så här går det till: Dessa elever kan vara registrerade i UEDB. Om eleven är registrerad skapas ett underlag för fakturering till folkbokföringskommunen om vilka elever som går i skola i vårt samverkansområde. Priser beslutade av Skolverket m fl Priser fastställda av Skolverket och Skolinspektionen räknas upp med skolindex. Skolindex för 2016 är fastställt till 1,019. För spetsutbildningar och internationella skolor räknas priset upp enligt riksprislistan. Prislista se sid 11. Prislista för Introduktionsprogram Programinriktat individuellt val (IMPRO) Ersättningen för IMPRO ska utgå ifrån det programpris som finns för det yrkesprogram som det programinriktade individuella valet är inriktat mot (skollag 17kap för kommunala skolor samt 17 kap för fristående anordnare). Däremot utgår inget strukturtillägg för elever som går introduktionsprogrammet. Prislista för IMPRO är av den anledningen exklusive avdrag för strukturtillägg gällande de Yrkesprogram som IMPRO riktar sig till. Denna prislista ska alltid användas för elever folkbokförda i vårt samverkansområde som går i skola inom vårt samverkansområde samt vid fristående gymnasieskolor. För elever som är andrahandsmottagna, folkbokförda utanför samverkansområdet, så ska denna prislista användas vid jämförelse med hemkommunens pris (eget pris eller i samverkan). För elever, folkbokförda i vårt samverkansområde, som är andrahandsmottagna i kommunal skola utanför vårt samverkansområde ska denna prislista användas vid jämförelse med anordnarens pris. Prislista se sid 10. 5

44 Inriktningspris i årskurs 1 förändringar inför HT 2017 Enligt gymnasieförordningens 4 kap, 2 får de nationella inriktningarna i gymnasieskolan inom estetiska programmet, hantverksprogrammet, industritekniska programmet och naturbruksprogrammet börja det första läsåret. Övriga inriktningar får börja det andra eller tredje läsåret. I Storstockholm har kommunerna kommit överens om att det ska ges möjlighet att söka till och starta inriktningar under det första året även för andra gymnasieprogram. Detta ger för det flesta program och inriktningar inga ekonomiska effekter utom på följande tre program och inriktningar som har ett särskilt inriktningspris. Det gäller Fordon- och transportprogrammet med inriktning transport, Byggoch anläggningsprogrammet med inriktning anläggningsfordon samt Samhällsvetenskapliga programmet med inriktning medier, information och kommunikation. Fram till nu har skolorna gjort på två olika sätt. Antingen lägger man ut inriktningskurserna under tre år eller under de två sista åren. För att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar och följa gymnasieförordningen har beslut fattats att inriktningspriser för dessa tre program och inriktningar tas bort i årskurs 1 from höstterminen Huvudmännen avgör dock själva hur de vill fördela inriktningens kurser över de tre årskurserna. Inriktningspriset för tre årskurser kommer att fördelas ut på de två sista årskurserna för inte påverka de ekonomiska förutsättningarna för huvudmännen. Denna förändring får genomslag först höstterminen 2018 då eleverna som börjad årskurs 1 höstterminen 2017 börjar årskurs 2. Det gör att under 2018 kommer två inriktningspris finns parallellt. Dels inriktningspris baserat på tidigare modell för de elever som HT 2017 börjar årskurs 2 och årskurs 3 som kommer att få ersättning enligt tidigare modell. Dels ett nytt högre inriktningspris för de elever som börjar årskurs två höstterminen Från och med höstterminen 2019 gäller det nya inriktningspriser fullt ut för årskurs 2 och 3. 6

45 Prislista nationella program inom samverkansområdet Program och inriktning Pris 2017 Barn- och fritidsprogrammet (BF) Fritid- och hälsa (BFFRI) Pedagogiskt arbetet (BFPED) Socialt arbetet (BFSOC) Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) Husbyggnad (BAHUS) Mark och anläggning (BAMAR) Måleri (BAMAL) Plåtslageri (BAPLA) Anläggningsfordon (BAANL) ej årskurs 1 from HT Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomi (EKEKO) Juridik (EKJUR) El- och energiprogrammet (EE) Automation (EEAUT) Dator- och kommunikationsteknik (EEDAT) Elteknik (EEELT) Energiteknik (EEENE) Estetiska programmet (ES) Bild och formgivning (ESBIL) Dans (ESDAN) Teater (ESTEA) Estetik och media (ESEST) Musik (ESMUS) Fordons- och transportprogrammet (FT) Godshantering (FTGOD) Karosseri och lackering (FTKAR) Lastbil och mobila maskiner (FTLAS) Personbil (FTPER) Transport (FTTRA) ej årskurs 1 from HT Handels- och administrationsprogrammet (HA) Administrativ service (HAADM) Handel och service (HAHAN) Hantverksprogrammet (HV) Finsnickeri (HVFIN) Florist (HVFLO) Frisör (HVFRI) Textil design (HVTEX) Övriga hantverk (skolverket har koder) Hotell- och turismprogrammet (HT) Hotell och konferens (HTHOT) Turism och resor (HTTUR) 7

46 Program och inriktning Pris 2017 Humanistiska programmet (HU) Kultur (HUKUL) Språk (HUSPR) Industritekniska programmet (IN) Driftsäkerhet och underhållsteknik (INDRI) Processteknik (INPRO) Produkt och maskinteknik (INPRK) Svetsteknik (INSVE) Naturbruksprogrammet (NB) Djur (NBDJU) Lantbruk (NBLAN) Berga - SLL Skog (NBSKO) - erbjuds inte av kommunal skola inom samverkansområdet, riksprislistan gäller Trädgård (NBTRA) - erbjuds inte av kommunal skola inom samverkansområdet, riksprislistan gäller Naturvetenskapliga programmet (NA) Naturvetenskap (NANAT) Naturvetenskap och samhälle (NANAS) Restaurang och livsmedelsprogrammet (RL) Bageri och konditor (RLBAG) Färskvaror, delikatess och catering (RLFAR) Kök och servering (RLKOK) Samhällsvetenskapliga programmet (SA) Beteendevetenskap (SABET) Samhällsvetenskap (SASAM) Medier, info och kommunikation (SAMED) ej årskurs 1 from HT Teknikprogrammet (TE) Design och produktutveckling (TEDES) Informations- och medieteknik Produktionsteknik (TEPRO) Samhällsbyggande och miljö (TESAM) Teknikvetenskap (TETEK) VVS- och fastighetsprogrammet (VF) Fastighet (VFFAS) Kyl- och värmepumpsteknik (VFKYL) Ventilationsteknik (VFVEN) VVS (VFVVS) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Inga nationella inriktningar 8

47 Interkommunal ersättning/tilläggsbelopp avseende Nationellt godkända idrottsutbildningar, modersmålsundervisning samt för elever i klass med hörselanpassning Inför framtagandet av årets prislista har beslut fattas om interkommunal ersättning/tilläggsbelopp för modersmålsundervisning. Detta ersätter överenskommelsen om tilläggsbelopp daterad Beslut har också fattats avseende interkommunal ersättning för elever som går i klass med hörselanpassning (för närvarande i Stockholms stad). Nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU) 2017 Rör ett stort antal godkända utbildningar Tilläggsersättning Lagidrott Tilläggsersättning Individuell idrott Interkommunal ersättning/tilläggsbelopp för modersmålsundervisning 2017 Ersättning kr/elev/läsår Interkommunal ersättning för elever som går i klass med hörselanpassning 2017 Ersättning utöver programpris (kr/elev/läsår) Vård- och omsorgsprogrammet Kungsholmens västra gymnasium Naturvetenskapliga programmet Kungsholmens västra gymnasium Samhällsvetenskapliga programmet, beteende Kungsholmens västra gymnasium Samhällsvetenskapliga programmet, samhälle Kungsholmens västra gymnasium Ekonomiprogrammet Thorildsplans gymnasium Teknikprogrammet Thorildsplans gymnasium El- och energiprogrammet Thorildsplans gymnasium

48 Prislista för Introduktionsprogrammet Programinriktat individuellt val Ersättningen för IMPRO ska utgå ifrån de programpris för det yrkesprogram som det programinriktade individuella valet är inriktat mot (skollag 17kap för kommunala skolor samt 17 kap för fristående anordnare). Däremot utgår inget strukturtillägg för elever som går introduktionsprogram. Prislista för IMPRO är av den anledningen exklusivel avdrag för strukturtillägg gällande de Yrkesprogram som IMPRO riktar sig till. Yrkesprogram och inriktning Pris 2017 Barn- och fritidsprogrammet (BF) Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) El- och energiprogrammet (EE) Fordons- och transportprogrammet (FT) Handels- och administrationsprogrammet (HA) Hantverksprogrammet (HV) Hotell- och turismprogrammet (HT) Industritekniska programmet (IN) Naturbruksprogrammet (NB) Restaurang och livsmedelsprogrammet (RL) VVS- och fastighetsprogrammet (VF) Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

49 Priser 2016 bestämda av Skolverket samt Stockholms stad (yrkesdansare). Uppdateras separat Priser som följer skolindex och riksprislistan är uppdaterade för Skolindex för 2016 är 1,019. Program och inriktning Pris 2016 Pris 2017 El- och energiprogrammet (EE) Säkerhetsgymnasiet i Kista Elteknik (EEELTVOR) ÅK Estetiska programmet (ES) Botkyrka Nycirkus (ESCIRVS) Botkyrka Animering, foto, ljud (ESESTVS/ESBILVS) ÅK2 och ÅK Botkyrka Animering, foto, ljud (ESEST0S/ESBIL0S) ÅK Stockholm Yrkesmusiker (ESMUSVS) Södra latin ÅK2 och ÅK Stockholm Yrkesmusiker (ESMUS0S) Södra latin ÅK Stockholm Yrkesdansare (RXYRK, YXKLA, YXMOD) Kristofferskolan Stockholm (ESWALVOR) ÅK2 och ÅK Kristofferskolan Stockholm (ESWALVE) ÅK Lilla Akademin Musikgymnasium (ESMUSVS) ÅK2 och ÅK Lilla Akademin Musikgymnasium (ESMUS0S) ÅK Nordiska musikgymnasiet (ESMUS0S) Örjanskolan i Järna (ESWALVOR) ÅK2 och ÅK Örjanskolan i Järna (ESWALVE) ÅK Carlgrenska Waldorfsgymnasiet (ESWALV) Fordons- och transportprogrammet (FT) Sjömanskolan Långholmen (RXS) ÅK2 och ÅK Sjömanskolan Långholmen (RXS) ÅK Marina läroverket Danderyd (marinteknik)(rxm och RXSER) Industritekniska programmet (IN) Teknik och servicegymnaiset (INDRI00R) ÅK2 och ÅK Teknik och servicegymnaiset (INDRI00R) ÅK Naturbruksprogrammet (NB) Marina läroverket Danderyd (marinbiolog) (NBVAMV) Naturvetenskapliga programmet (NA) Danderyds gymnasium Matematik specialist (NAMATVS) (Riksprislistan) Kristofferskolan Stockholm (NAWALV0R) ÅK2 och ÅK Kristofferskolan Stockholm (NAWALVE) ÅK Örjanskolan i Järna (NAWALV0R) Åk2 och ÅK Örjanskolan i Järna (NAWALVE) ÅK Lycee Francais (Riksprislistan) Tyska skolan (Riksprislistan) Danderyd Danderyds gymnasium (NAMUSVE/NABILVE/NATEAVE) ÅK 2 och ÅK3 Danderyd Danderyds gymnasium (NABILVE/NAMUSVE) ÅK Danderyd Danderyds gymnasium (NATEAVE) ÅK Sollentuna Rudbeck (NANASVE) ÅK2 och ÅK Sollentuna Rudbeck (NANASVE) ÅK

50 Program och inriktning Pris 2016 Pris 2017 Naturvetenskapliga programmet (NA) Sollentuna Rudbeck (NAMUSVE) Stockholm Kungsholmens gymnasium (NAMUSVE) ÅK2 och ÅK Stockholm Kungsholmens gymnasium (NAMUSVE) ÅK Täby - Åva Gymnasium (NAMUSVE/NABILVE/NANASVE) ÅK2 och ÅK Täby - Åva Gymnasium (NAMUSVE/NANASVE) Pris ÅK Stockholm Östra real (NAESEVE) ÅK2 och ÅK Stockholm Östra real (NAESEVE) ÅK Viktor Rydberg, Odenplan (NABILVE/NAMUSVE) ÅK2 och ÅK Viktor Rydberg, Odenplan (NABILVE) ÅK Viktor Rydberg, Odenplan (NAMUSVE) ÅK Viktor Rydberg, Djursholm (NABILVE) ÅK Viktor Rydberg, Djursholm (NAMUSVE) ÅK Kulturama, Odenplan (NANASVE) Huddinge Östra gymnasium (NAMUSVE) ÅK2 och ÅK Huddinge Östra gymnasium (NAMUSVE) ÅK Huddinge- Hudding gymnasiet (NABILVE) Carlgrenska Waldorfsgymnasiet (NAWALV) Teknikprogrammet (TE) Huddinge Östra gymnasium (TETEKVE) Samhällsvetenskapliga programmet (SA) Stockholm Globala gymnasiet (SASAMOS) (Riksprislistan) Botkyrka Tumba gymnasium (EKFINVS) (Riksprislistan) Viktor Rydberg, Djursholm (SABETOS) (Riksprislistan) Lycee Francais (Riksprislistan) Tyska skolan (Riksprislistan) Huddinge Östra gymnasium (SAMUSVE) ÅK2 och ÅK Huddinge Östra gymnasium (SAMUSVE) ÅK Danderyds gymnasium (SASAMVE) Stockholm Kungsholmens gymnasium (SASAMVE) ÅK2 och ÅK Stockholm Kungsholmens gymnasium (SASAMVE) ÅK Psykologigymnasiet (SATEAVE) Sollentuna Rudbeck (SABETVE, SAMEDVE, SASAMVE ) Ekonomiprogrammet (EK) Viktor Rydberg, Djursholm (EKEK0VE) Huddinge Östra gymnasium (EKMUSVE)

51 Strukturtilla gg modell fo r bera kning och regelverk 2017 Bilaga 3 till rekommendation KSL/16/

52 Innehållsförteckning Innehåll Innehållsförteckning... 2 Syfte med strukturtillägg... 3 Så beräknas strukturtillägget... 3 Regelverk... 3 Mätdatum... 3 Utbetalningsintervall... 4 Följande elever omfattas inte av strukturtillägget... 4 Beslutat strukturtillägg för kalenderår Motiv för intervallindelning och belopp... 4 Underlag för ersättning till respektive huvudman... 5 Ersättning till fristående huvudmän... 5 Elev folkbokförd i samverkansområdet som går i fristående skola... 5 Elev folkbokförd i vårt samverkansområde som går i kommunal skola (eller landstingsdriven skola) utanför samverkansområdet... 5 Elev folkbokförd utanför samverkansområdet som går i kommunal skola i vårt samverkansområde... 6 Elev folkbokförd utanför samverkansområdet som går i fristående skola inom vårt samverkansområde... 6 Om en elev byter skola efter mätdatumet den 10 oktober... 6 Teknisk lösning... 6 Särskild tillämpning för beräkning av strukturtillägg... 7 Finansiering av strukturtillägg

53 Syfte med strukturtillägg Den 1 juli 2014 infördes ett förtydligande i skollagen att kommuner och rektorer ska fördela resurser till utbildningen inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Med det som utgångspunkt gavs KSL i uppdrag att tillsammans med kommunerna ta fram en modell för resursfördelning som följer intentionerna i propositionen. I samband med att kommunerna har fattat beslut om ett nytt samverkansavtal from 2015 har ett strukturtillägg införts. Syftet med strukturtillägget är att ge extra ekonomiskt stöd till skolor som har elever med behov av mer stöd. Meritvärdestak Syftet med strukturtillägget är att ge skolor med elever med sämre måluppfyllelse extra medel för att kunna ge dessa elever de stöd de behöver. För att uppnå detta begränsas antalet elever som ska vara berättigade till strukturtillägg genom att ett tak införs vid 200 meritpoäng. Det gör att färre antal elever får en större del av de resurser som omfördelas genom strukturtillägget. Så beräknas strukturtillägget Strukturtillägget utgår från alla elevers meritvärden från årskurs 9 och beräknas utifrån oddsen att de ska nå högskolebehörighet. Ju lägre meritvärde desto högre oddskvot, d.v.s. desto mindre sannolikhet att eleven når högskolebehörighet. Sannolikheten är beräknad på samverkansområdets elever i okt 2013 och gjord av Sweco på uppdrag av KSL. Enligt senaste beräkning förklarar meritvärdena ca 80 procent av sannolikheten att få högskolebehörighet. Oddskvot för varje meritvärde hämtas från Swecos modell. Strukturtillägget beräknas per elev och program, men betalas ut till skolorna utan specifikation om vilka elever det avser. De totala beloppen specificeras endast per skola och per nationellt program. Sedan är det rektorn som beslutar om vilka åtgärder eller satsningar som bör göras. Meritvärdet från åk 9 utgör grund för beräkning även för elever i årskurs 2 och 3. Även om strukturtillägget beräknas per elev är det inte ett tillägg som är tänkt att tillfalla varje unik individ. Stukturtillägget utformning gör att skolor med många elever med lägre meritvärde får ett högre strukturtillägg och skolor med många elever med höga meritvärden får lägre strukturtillägg. Strukturtillägget syftar till att ge extra ekonomiskt stöd till skolor som har elever med behov av mer stöd. Strukturtillägg är därmed inte att likställas med t ex tilläggsbelopp som är knutet till en unik individ. Regelverk Mätdatum Enligt samverkansavtalet ska strukturtillägget beräknas i oktober och gälla för hela läsåret. Det innebär att en avstämning görs den 10 oktober i Ungdoms- och elevdatabasen för att se på vilken skola och program varje elev är placerad. Dessa uppgifter samkörs sedan med respektive elevs meritvärde som finns i antagningsdatabasen för att få kunna beräkna strukturtillägget. 3

54 Utbetalningsintervall Strukturtillägget betalas ut vid två tillfällen baserat på den beräknings som gjordes den 10 oktober innevarande läsår. Den första utbetalningen görs i oktober i samband med beräkningen och gäller för höstterminen. Den andra utbetalningen görs i februari och gäller för vårterminen. Följande elever omfattas inte av strukturtillägget Elever som går introduktionsprogram, gymnasiesärskola samt på program där priser inte har fastställts av KSL omfattas inte av strukturtillägg. Dessa priser fastställs inte gemensamt genom samverkansavtalet. Beslutat strukturtillägg för kalenderår 2017 Beräkning av strukturtillägget avseende elevernas meritvärde och placering görs den 10 oktober och utgör underlag för utbetalning till skolorna i oktober för höstterminen och februari för vårterminen. Uppräkningen av strukturtillägget (intervallbeloppen) har nu beslutats ska följa kalenderåret då vi har att ta hänsyn till kostnadsutvecklingen och statistik från SCB som kommer under maj månad varje år. Det innebär att det belopp som tilldelas skolorna kommer vara något lägre på höstterminen jämförelevis på vårterminen. På samma sätt som programpengen följer kalenderår. Det innebär följande belopp för strukturtillägget HT 2016 och under Meritvärdesintervall Motiv Strukturtillägg HT 2016 kr/elev 0 saknar meritvärde Elever som saknar meritvärde som går ett nationellt program (elever med utländska betyg) Elever som vid första antagningen saknar behörighet och som inte har ett uppdaterat meritvärde efter studier på introduktionsprogram Här börjar gräns för behörighet till Yrkesprogram Här börjar gräns för behörighet till Högskoleförberedande program Sista intervall innan tak på 200 i meritvärde Strukturtillägg VT 2017 kr/elev Strukturtillägg HT 2017 kr/elev Motiv för intervallindelning och belopp I gruppen som har meritvärde 0-saknar meritvärde är det en större grupp elever som har meritvärde 0 för att de har utländska betyg. Det innebär att de har en kunskapsnivå som är högre än meritvärdesintervallet. I Swecos beräkningar har dessa elever tilldelats ett meritvärde som motsvarar genomsnittet på det program de går på. Elever med meritvärden i antagningsdatabasen som ligger under behörighetsgränserna (1-79) har sannolikt högre meritvärde i och med att de kommit in på ett nationellt program. Meritvärdet är dock inte uppdaterat då de inte sökt om via antagningen efter att ha gått ett introduktionsprogram. För att undvika att dessa elever överkompenseras har intervall 1-79 har samma belopp som följande intervall

55 Underlag för ersättning till respektive huvudman Vid körningen i Ungdoms- och elevdatabasen skapas rapporter till respektive huvudman som utgör underlag för ersättning till respektive skola. Detta samkörs med de rapporter som skapas för programpengen så att respektive huvudman får ett samlat underlag. Ersättning till fristående huvudmän Strukturtillägget är exklusive momskompensation. Vid ersättning till fristående huvudmän tillkommer momsersättning med 6 procent. Elev folkbokförd i samverkansområdet som går i fristående skola För elev folkbokförd inom samverkanområdet ska ersättning enligt den gemensamma prislistan utgå till fristående skolor oavsett var de geografiskt är belägna. Exempel: Elev folkbokförd i Botkyrka som går i fristående skola belägen inom (ex Tyresö) eller utanför samverkansområdet (ex Örebro kommun) Sär här går det till: Dessa elever är registrerade i Ungdoms- och elevdatabasen (UEDB) och betalning sker automatiskt via systemet. Strukturtillägg beräknas i UEDB, underlag ges till folkbokföringskommunen och strukturtillägg betalas ut till skolan där eleven går. Elev folkbokförd i vårt samverkansområde som går i kommunal skola (eller landstingsdriven skola) utanför samverkansområdet Då alla program och inriktningar erbjuds inom vårt samverkansområde blir eleven normalt andrahandsmottagen vid en kommunal skola (eller landstingsdriven) utanför samverkansområdet. Ersättningen ska högst uppgå till den kostnad som hemkommunen själv har för motsvarande utbildning. Är anordnarens kostnad lägre, ska hemkommunen i stället ersätta den lägre kostnaden. Den juridiska bedömningen är att strukturtillägg bör utgå till alla elever som är folkbokförda inom samverkansområdet även om de går i en kommunal skola (eller landstingsdriven) utanför vårt samverkansområde. Exempel: Elev folkbokförd i Botkyrka som går i kommunal skola belägen i Åre kommun. Så här går det till: Dessa elever är oftast registrerade i UEDB. Betalning kan ske via UEDB om kommunerna kommit överens om detta. Om eleven är registrerad ges ett underlag till folkbokföringskommunen om placeringen. Däremot lägger kommunen själv in överenskommet pris. Här är det upp till respektive kommun att lägga in ersättning för strukturtillägg för respektive elev. Den kommun där eleven är folkbokförd bör kunna hämta elevs meritvärde i IST analys. 5

56 Elev folkbokförd utanför samverkansområdet som går i kommunal skola i vårt samverkansområde Erbjuder hemkommunen det nationella programmet och inriktningen så blir eleven normalt andrahandsmottagen vid en kommunal skola (eller landstingsdriven) i vårt samverkansområde. Ersättningen ska högst uppgå till den kostnad som hemkommunen själv har för motsvarande utbildning. Är anordnarens kostnad lägre, ska hemkommunen i stället ersätta den lägre kostnaden. De nya reglerna om resursfördelning avser den resursfördelning som varje kommun är ansvarig för, det vill säga till elever i egna skolor, till fristående skolor samt vid interkommunal ersättning. Det innebär att hemkommunens regelverk bör avgöra om ersättning motsvarande vårt strukturtillägg skall följa med eleven. Exempel: Elev folkbokförd i Falun som går i kommunal skola i Södertälje kommun. Så här går det till: Dessa elever är oftast registrerade i UEDB. Om eleven är registrerad i UEDB skapas ett underlag för fakturering till folkbokföringskommunen om vilka elever som går i skola i vårt samverkansområde. Det är upp till respektive kommun att föra en dialog med hemkommunen om eventuellt strukturtillägg ska ingå och ersättning för detta. Elev folkbokförd utanför samverkansområdet som går i fristående skola inom vårt samverkansområde Erbjuder hemkommunen det nationella programmet och inriktningen så är det hemkommunens pris som gäller, om inte är det riksprislistan. Exempel: Elev folkbokförd i Falun som går i fristående skola belägen i Stockholms stad. Så här går det till: Dessa elever kan vara registrerade i UEDB. Om eleven är registrerad skapas ett underlag för fakturering till folkbokföringskommunen om vilka elever som går i skola i vårt samverkansområde. Om en elev byter skola efter mätdatumet den 10 oktober Strukturtillägget för innevarande läsår tillfaller den skola där eleven är placerad den 10 oktober när mätning och avstämning görs. Om en elev byter skola efter mätdatumet så sker ingen justering av strukturtillägget på individnivå. Teknisk lösning Den 10 oktober görs en körning i Ungdoms- och elevdatabasen där placerade elevers meritvärden hämtas från antagningsdatabasen. Detta samordnas med den körning som görs avseende programpengen. 6

57 Särskild tillämpning för beräkning av strukturtillägg När strukturtillägget ska beräknas den 10 oktober samkörs Ungdoms- och elevdatabasen och antagningsdatabasen. Vid denna körning kan det vara så att en elevs meritvärde saknas i antagningsdatabasen i och med att eleven har flyttat in efter terminsstart. En elev kan finnas flera gånger i antagningsdatabasen, med olika meritvärden, då den sökt gymnasium flera gånger. Ett annat exempel är nyanlända elever med tillfälliga personnummer. Om något av ovanstående exempel identifieras vid körningen tillämpas följande regelverk: Elev som saknar meritvärde Räknas som om eleven har Meritvärde 0. Detta utgör underlag för beräkningen. Elever som förekommer mer en 1 gång i antagningsdatabasen med två olika meritvärden Det högre meritvärdet utgör underlag för beräkning av strukturtillägg Elever som förekommer mer än 2 gånger i antagningsdatabasen med fler än två olika meritvärden Det högre meritvärdet utgör underlag för beräkning av strukturtillägg Elever som har tillfälliga personnummer där meritvärde saknas Merparten av elever med tillfälliga personnummer går på ett introduktionsprogram. Finns ett fåtal elever som går ett nationellt program. Dessa elever kan sakna meritvärde, om så är fallet har de räknats med meritvärde 0 Finansiering av strukturtillägg Programpriset som gällt under 2014 baseras på länskommunernas priser budgetåret Priset 2010 i samtliga kommuner vägdes ihop efter antalet elever i respektive program. Efter 2010 har priserna räknats upp 4 gånger. Prisbilden 2010 i respektive kommun var anpassad för att också kunna finansiera det faktum att det är större andel elever med mer ojämlika förutsättningar inom vissa program. Den nya programpengen har delats upp i sju kostnadsslag (med hänvisning till SL kap 16, 53 ), vilka är undervisning, lokaler, lärverktyg, skolmåltider, skolhälsovård, resor samt administration/övrigt. Kostnader för SL-kort ingår inte i skolpengen utan faktureras separat. Programpengen har räknats fram utifrån kostnadsslagen. Det innebär att vissa justeringar gjorts i relation till den prislista som gällt för För att finansiera införandet av strukturtillägg har, motsvarar ca 1,5 % av den samlade kostnaden för programpengen, dragits av och omfördelas till gymnasieskolorna enligt framtagen modell. Från och med år 2016 finns det ingen finansiell koppling mellan programpriset och strukturtillägget. Då kommer förändringar i strukturtillägget inte att påverka programpengen. 7

58 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2016/ (7) HANDLÄGGARE Höglund, Jan Jan.Hoglund@huddinge.se Gymnasienämnden Verksamhetsplan 2017 för gymnasienämnden Förslag till beslut 1. Nämnden fastställer förvaltningens förslag till verksamhetsplan 2017 för gymnasienämnden. 2. Nämnden beslutar om programpriser, strukturtillägg, modersmålsundervisning, inriktningspriser och hörselanpassning i enlighet med Kommunförbundet Stockholms läns rekommendationer till program och strukturtillägg 2017, en uppräkning av 2016 års prislista för gymnasieskolan med 1,8 procent och en höjning av eleversättningen för modersmålsundervisning till kronor per elev och år. 3. Nämnden beslutar om en uppräkning av 2016 års budget med 1,8 procent för de program och tilläggsbelopp som inte finns med i Kommunförbundet Stockholms läns rekommendationer till program och strukturtillägg för 2017, till exempel gymnasiesärskola och introduktionsprogram, som en anpassning till föreslagen höjning för de nationella programmen. 4. Nämnden beslutar att från Kommunförbundet Stockholms läns rekommenderade prislista dra av fyra kronor per elev och månad för att finansiera den gemensamma ungdoms- och elevdatabasen. 5. Nämnden fastställer de interna reglerna för avräkning av ungdomsgymnasieelever i enlighet med förvaltningens förslag. 6. Nämnden fastställer de interna reglerna för resultatöverföring för år 2017 enligt förvaltningens förslag till ekonomistyrningsprinciper. Nämnden begär hos kommunstyrelsen 7. Budgetanslaget höjs med 4,7 mnkr för att kunna räkna upp budgetanslag till kommunens gymnasieskolor och gymnasiesärskolor med 1,8 procent, enligt Kommunförbundets Stockholms läns rekommendationer. 8. Budgetanslaget höjs med 1,0 mnkr för att kunna höja ersättningen för modersmålsundervisning till kr/elev/år. POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

59 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2016/ (7) Sammanfattning Uppräkning av programpriser 2017 En beräkningsmodell har tagits fram för att beräkna kostnadsutvecklingen för gymnasieskolan. I beräkningsmodellen granskas kostnadsutvecklingen för fem olika kostnadsslag. Kostnadsutvecklingen för de olika kostnadsslagen indexeras mot varandra. Beräkningsmodellen fastställde att kostnadsökningen varit 2,61 procent mellan 2014 och Efter samråd med kommunledningarna har KSLs styrelse beslutat att föreslå en uppräkning med 1,8 procent vilket är lägre än beräkningsmodellens 2,61 procent. Orsaken till att uppräkning satts till 1,8 procent var främst hänsyn till kommunernas ekonomiska läge. Den föreslagna höjningen på de nationella programmen kommer också att användas av kommunerna för att höja ersättningsnivåerna på de utbildningar som inte omfattas av samverkansområdet såsom gymnasiesärskolan och introduktionsprogrammen. Föreslagen prislista per program, elev och år finns i bilagan 2: Prislista för gymnasieskolan i Storstockholm 2017 Prislistan för gymnasieskolan i Stockholms län kommer att räknas upp med 1,8 procent till Detta är högre än den generella uppräkningen med 0 procent som fullmäktige beslutade att räkna upp nämndernas budgetramar med när beslut togs om Mål och budget för För att kunna ge kommunens egna gymnasieskolor en uppräkning med 1,8 procent behövs en budgetförstärkning med 4,7 mnkr. Om inte nya medel skjuts till gymnasieskolan kommer 2016 års uppräkning att stanna vid 0,75 procent för ungdomsgymnasiet och 0,0 procent för gymnasiesärskolan. I de 4,7 mnkr ingår en uppräkning med 1,8 procent för gymnasiesärskolan och introduktionsprogrammen. Kommunförbundet Stockholms läns rekommenderade prisuppräkning får genomslag även på de priser som inte direkt berörs av samverkansavtalet. Historiskt har vi sett att den rekommenderade uppräkningen av de nationella programmen även ligger till grund för hur mycket man höjer priserna för både introduktionsprogrammen och gymnasiesärskolan fick inte introduktionsprogrammen någon uppräkning. Att två år efter varandra inte ge någon uppräkning urholkar verksamhetens budget samt försämrar deras möjlighet att konkurera med andra utförare. eftersom vi av tidigare års erfarenhet förväntar oss att andra kommuner kommer att höja priserna även för introduktionsprogrammen och gymnasiesärskolan med 1,8 procent. Ersättningen till elever folkbokförda i Huddinge kommun som väljer att studera i en annan kommun eller fristående skola på ett nationellt program kommer att stiga med 1,8 procent samma prisökning förväntar vi oss gällande elever inom gymnasiesärskola och introduktionsprogram.

60 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2016/ (7) Modersmålsundervisning Ersättningen för elever som idag läser modersmål är kr/elev/år för elever folkbokförda i Huddinge kommun. I Stockholmsregionen skiftar ersättningen från 4700 till kr/elev/år. En beräkningsmodell har tagits fram av Kommunförbundet Stockholms län för att ta fram en ersättningsnivå som regionens kommuner kan ena sig kring. Den föreslagna ersättningsnivån för modersmålselever är satt till kr/elev/år dvs kronor högre än Huddinge kommuns nuvarande ersättningsnivå. För att gymnasienämnden ska kunna höja modersmålsersättningen till den nivån som KSLs styrelse rekommenderar behöver gymnasienämndens budget för 2017 höjas med 1 mnkr. Ekonomiska förutsättningar för gymnasienämnden Budgetramen innehåller tillskott av resurser med hänsyn till bedömda volymförändringar. Ungdomsgymnasieeleverna förväntas öka med 117 stycken som ett snitt över hela året. För gymnasiesärskolan förväntas ingen elevantalsförändring. Inför 2017 har förvaltningen fått medel för motsvarande ungdomsgymnasieelever och 73 elever i gymnasiesärskolan. Nämnden har också tilldelats medel om 1,6 mnkr för befolkningsförändringar. Där större delen gick till Vuxenutbildningen 1,5 mnkr. Vuxenutbildningens budget räknas upp med 2,05 procent kopplat till befolkningsförändringen. Den förväntade volymförändringen i Mål och budget 2017 är en ökning med 117 elever till elever. Volymberäkningen bygger på en befolkningsprognos som inte tagit hänsyn till de nyanlända som har kommit till kommunen sedan hösten Redan nu oktober 2016 uppgår antalet elever boende I Huddinge kommun till stycken. Alla är inte folkbokförda i kommunen. De som ännu inte är folkbokförda i kommunen har ansökt om asyl men ännu inte fått besked om de får stanna. När de asylsökande fått besked om att de får stanna i landet blir de folkbokförda i kommunen och samtidigt upphör ersättningen från migrationsverket. Gymnasienämnden måste kompenseras ekonomiskt för de nyanlända gymnasielever som får uppehållstillstånd 2016 och Befolkningsprognosen som ligger till grund för volymförändringen i mål och budget 2017 är inte användbar utan en ny prognos måste göras för att ta fram en mer realistisk prognos över förändringen över antalet ungdomsgymnasieelever för åren Driftbudget har räknats upp med 0 procent 2017.

61 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2016/ (7) Beslut om uppräkning av regionens gemensamma programpriser beslutades efter det att mål och budget beslutades. I gymnasienämndens budget reserverades ett utrymme 3,0 mnkr, för att kunna räkna upp ersättningen till såväl kommunens som andra anordnares skolor utifrån beslut om programpriser ,0 mnkr motsvara en uppräkning av ungdomsgymnasieramen med 0,75 procent. Beslutet om uppräkningen av regionens programpriser blev 1,8 procent. Nämnden tilldelas 0,5 mnkr för att etablera konceptet Tillsammans för Skogås med målsättning att skapa flera feriearbeten sommaren Vid Resurscentrum för nyanlända är 2017 samordnartjänsten för frågor som rör utveckling av verksamheten för nyanlända samt en Kuratorstjänst ofinansierade. Den ofriserade kostnaden 2017 beräknas uppgå till 1,6 mnkr. Dagens beslut om finansiering av samordnar- och kuratorstjänsten sträcker sig bara 2016 ut. Idag finns inget beslut på om tjänsterna även 2017 kommer att finansieras med statsbidrag. Under 2017 kommer statsbidrag att betalas ut till kommunen från migrationsverket för de nyanlända. Storleken på statsbidraget kommer att sjunka under 2017 för att 2018 vara tillbaks på en mer normal nivå förutsatt att dagens regler kring asylflyktingar fortsätter att gälla. Prognosen för eleversättningen som kommunen får från migrationsverket under 2017 är ett överskott. Det förväntade eleversättningsöverskottet kan hjälpa till att finansiera tjänsterna under Under 2018 finns inte den möjligheten kvar utan en annan lösning måste till för att finansiera tjänsterna. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige fattade i juni i år beslut om Mål och budget Förvaltningen har med anvisningarna till verksamhetsplanerna som grund utarbetat ett förslag till verksamhetsplan för nämndens verksamhet för år Förvaltningens synpunkter Länspriser per program Gymnasienämnden föreslås besluta enligt Kommunförbundet Stockholms läns rekommenderade länsprislista för Länsprislista ska gälla även för ersättningen till kommunens egna gymnasieskolor. Prislistan är exklusive strukturtillägg. Cirka 1,5 procent av eleversättningen till gymnasieskolorna har lyfts av för att finansiera strukturtillägget. Strukturtillägget fördelas ut till gymnasieskolorna

62 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2016/ (7) efter framtagen modell med syftet att ge extra ekonomiskt stöd till skolor som har elever med lägre måluppfyllelse. Ett gemensamt pris ska innefatta kostnader för undervisning, lärverktyg, lokaler, skolmåltider, skolbibliotek, hälsovård och administration. Prislistan innefattar inte reseersättning, inackorderingstillägg eller individuella tillägg. Prislistan omfattar inte introduktionsprogrammen och gymnasiesärskolan. Överenskommelse måste i dessa fall tecknas på individnivå. Ersättningen till friskolorna skall även räknas upp med 6 procent för momskompensation. För att finansiera den gemensamma elevdatabasen drar Kommunförbundet Stockholms län av fyra kronor per elev och månad innan den 6 procentiga momskompensationen läggs på. Ersättningar som inte är med i KSL gemensam prislista. Gymnasienämnden föreslås besluta för de program och tilläggsbelopp som inte finns med i Kommunförbundet Stockholms läns prislista enligt nedan. Priserna är uppräknade med 1,8 procent förutom modersmålsundervisning och programinriktat individuellt val. Bidragsbelopp inte med i gemensam prislista. IMIND Individuellt alternativ kr/år IMIND-Klippan Individuellt alternativ - Klippan kr/år IMIND-ASP Individuellt alternativ - Asperger kr/år IMPRE Preparandutbildning max 1 år kr/år IMYRK Yrkesintroduktion kr/år IMSPR Språkintroduktion kr/år IMSPR-A Språkintroduktion A-kurs kr/år Tilläggsersättningar Modersmålsundervisning, kr/elev/år Kommunförbundet Stockholms län rekommendera en höjning av ersättningen för modersmålsundervisning till kr/elev/år. En höjning med kr/elev/år sedan Antalet elever som kommer att studera sitt modersmål förväntas också öka 2017 till ett snitt på 325 elever. För att finansiera den av KSLs föreslag höjning av ersättningen för modersmål samt den förväntade volymökningen med cirka 100 elever behöver gymnasienämnden ett budgettillskott med 1,0 mnkr. För programinriktat individuellt val, ska det belopp som anges i SKOLFS 2016:3, 14 om kr per elev och ämne gälla tills nytt beslut tas av skolverket. Ersättningen utgår från programpriset för det nationella yrkesprogrammet enligt länsprislistan utan avdrag för strukturtillägg samt med ett

63 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2016/ (7) tillägg per ämne, under det första året, för de ämnen som eleven behöver komplettera för att uppnå behörighet för yrkesprogrammet. Beloppet ovan är 2016 års ersättningsnivå. Nytt beslut om bidrag kommer i början av Aspergerelever nationellt program kr/elev/år Ersättningen utgår från programpriset för det nationella programmet enligt länsprislistan, med ett tillägg om kr/elev/år. Särskildvariant musik kr/elev/år Särskild variant godkänd av skolverket. Särskildvariant bild kr/elev/år Särskild variant godkänd av skolverket. Yrkeselever APL kr/elev/år Administration kring elevers arbetsplatsförlagda lärande. Ersättning gymnasiesärskoleelever Ersättningsnivåerna gäller som anslag för elever som går i Huddinge kommuns gymnasiesärskolor samt som underlag för debitering av gymnasiesärskoleelever från andra kommuner. Den förslagna höjningen för 2016 är 1,8 procent. Grund- och tilläggsbelopp Utgångspunkten är att: Tilläggsbeloppen håller sig inom ramen för de beslutade behovsgrupperna. Grundbeloppet för det nationella programmet HRHOT i gymnasiesärskolan motsvaras av programpengen för gymnasieskolans program, RL; kr/elev/år enligt länsprislistan för Grundbeloppet för IAIND motsvaras av Huddinges programpeng för gymnasieskolans program, IMIND-klippan; kr/elev/år. EVEST i gymnasiesärskolan motsvaras av programpengen för gymnasieskolans program, ES; kr/elev/år enligt länsprislistan för 2017 Alla elever som är behöriga att gå i gymnasiesärskolan har rätt att fritt välja bland de nationella programmen. Det gör att behovet av stöd, individualisering och anpassningar på nationella program kommer att öka om fler elever med omfattande flerfunktionsnedsättningar väljer dessa alternativ. Det är orsaken till att tilläggsbeloppen för behovsgrupp 3 och 4 när det gäller det nationella programmet är högre än motsvarande belopp för det individuella programmet. I Huddinge kommun finns för närvarande två program inom gymnasiesärskolan; 1. Hotell, restaurang och bageri (HRHOT) på Sågbäcksgymnasiet 2. Det individuella programmet (IAIND) på Östra gymnasiet. 3. Estetisk verksamhet (EVEST) på Östra gymnasiet.

64 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2016/ (7) Ersättningen för Huddingeelever som går hos en extern utbildningsanordnare bestäms efter en överenskommelse mellan Huddinge kommun och den enskilda gymnasiesärskolan där eleven studerar. Hotell, restaurang och bageri (HRHOT) HRHOT Grund Tillägg Summa Behovsgrupp 1: kr/år Behovsgrupp 2: kr/år Behovsgrupp 3: kr/år Behovsgrupp 4: kr/år Det individuella programmet (IAIND) IAIND Grund Tillägg Summa Behovsgrupp 1: kr/år Behovsgrupp 2: kr/år Behovsgrupp 3: kr/år Behovsgrupp 4: kr/år Estetisk verksamhet (EVEST) IAIND Grund Tillägg Summa Behovsgrupp 1: kr/år Behovsgrupp 2: kr/år Behovsgrupp 3: kr/år Behovsgrupp 4: kr/år Helena Näslund Tf Utbildningsdirektör Ann-Britt Sten Hodin Gymnasiechef Bilagor 1. Verksamhetsplan 2017 för gymnasienämnden 2. Prislista för gymnasieskolan i Storstockholm Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten

65 GN-2016/ Verksamhetsplan 2017 för gymnasienämnden Barn- och utbildningsförvaltningen/gy-vux

66 Innehåll Huddinges vision och mål...3 Ansvarsområde...4 Huddinge en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län...4 Nämndens mål och resultat...5 Bra att leva och bo...6 Utbildning med hög kvalitet...8 Fler i jobb...16 God omsorg för individen...17 Ekosystem i balans...18 Systematisk kvalitetsutveckling...19 Attraktiv arbetsgivare...21 Sund ekonomi...22 Plan för intern kontroll...28 Nämndens internkontrollarbete...28 Riskreducerande åtgärder...29 Åtgärder utifrån rekommendation från revision eller annan extern granskning...30 Systematiska kontroller...31 Plan för uppföljning och insyn...32 Uppföljning Verksamhetsstatistik nyckeltal...34 Organisation...35 Källförteckning...36

67 Huddinges vision och mål Vision: Huddinge - en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Huddinges vision är att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Hållbart Huddinge 2030 I Ett hållbart Huddinge pekar kommunfullmäktige ut en långsiktig, önskvärd och möjlig framtid med fokus på år Här beskrivs hur ett hållbart Huddinge ter sig och vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit. Mål för Huddinge För att nå det framtida läget i Ett hållbart Huddinge 2030 och visionen om att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län, är fem övergripande mål formulerade som visar utåtriktat vad kommunen åstadkommer för invånare, brukare och kunder. Bra att leva och bo Utbildning med hög kvalitet Fler i jobb God omsorg för individen Ekosystem i balans För att vara framgångsrik i detta arbete ska kommunen ständigt sträva efter att förbättra verksamheterna och detta Ansvarsområde är formulerat i tre strategiska mål under rubriken effektiv organisation som visar inåtriktat hur och med vilka resurser kommunen genomför sitt uppdrag. Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Systematisk kvalitetsutveckling Huddinges kärnvärden Kärnvärdena är den värdegrund som Huddinge vilar på; både nu och i framtiden. Dessa kärnvärden fungerar som ledstjärnor för alla verksamheter och individer som verkar i kommunen. Huddinge ska stå för: Mod betyder att vi vågar ta för oss, ta nya vägar och ta ställning i viktiga frågor. Omtänksamhet betyder att vi bryr oss om människor, besökare, företagarna och natur. Driv betyder att vi kraftfullt driver utvecklingen framåt och att vi tar en ledande roll i regionen. Mångfald betyder att vi tar tillvara på variation och omväxling i miljöer, invånare, medarbetare och utbud. Vi vill utnyttja potentialen i mångfalden och skapa ett rikt och flexibelt samhälle. 3

68 Gymnasienämnden ska inom Huddinge kommun fullgöra kommunens uppgifter såsom huvudman för: 1. gymnasieskolan, 2. gymnasiesärskolan, 3. kommunal vuxenutbildning, 4. särskild utbildning för vuxna, och 5. utbildning i svenska för invandrare Nämndens uppdrag innefattar alla uppgifter, som, enligt skollagen eller annan författning inom utbildningsområdet, ankommer på kommunen, som huvudman för de skolformer som anges i första stycket. Häri ingår bland annat att handlägga frågor, som ska handläggas av kommunen enligt kap. Skollagen. Inom ramen för de uppgifter Gymnasienämnden ska fullgöra enligt första stycket äger även nämnden handlägga frågor om entreprenad, men ej frågor om samverkan i enlighet med bestämmelserna i 23 kap. Skollagen. Huddinge en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Vår vision att Huddinge ska vara en av de tre populäraste kommunerna i länet att bo, besöka och verka i ställer stora krav på våra verksamheter. För att sträva mot visionen måste vi utföra våra uppdrag mycket bra, tåla jämförelser med andra kommuner i länet samt bemöta invånare och företag på ett positivt och professionellt sätt. Arbetet med att nå mot visionen kräver delaktighet från alla medarbetare och verksamheter. Alla nämnder har i uppdrag att fortsätta arbetet med att förankra visionen. En viktig åtgärd under planeringsperioden är att visa uthållighet och konsekvens i arbetet med visionen. Barn- och utbildningsförvaltningens arbete för att uppfylla kommunens vision En utbildning med hög kvalitet är viktigt för upplevelsen av hur attraktivt Huddinge är, både för boende och för de som arbetar i våra verksamheter. Att kommunen har en god måluppfyllelse är en förutsättning för att nå visionen. Barn- och utbildningsförvaltningen bidrar till visionsarbetet genom att arbeta för en utbildning av hög kvalitet som baserar sig på forskning och beprövad erfarenhet, oavsett skolform eller var i kommunen man bor. I vår pedagogiska plattform tydliggör vi vad varje barn och elev ska möta i våra verksamheter varje dag oavsett vilken skolform man går i. Vi anger vilken pedagogisk miljö vi vill se och vilka kompetenser som behövs för att barn och elever ska nå läroplansmålen. Omtanke om alla barn och elever, mod att ha höga förväntningar och driv att kraftfullt föra utvecklingen framåt kommer tydligt till utryck i den pedagogiska plattformen. Efter några års implementeringsarbete kan nu den pedagogiska plattformen kommuniceras utåt i större utsträckning än tidigare vilket kommer att bidra positivt till Huddinges varumärke. Barn- och utbildningsförvaltningen uppmuntrar mångfald i bred bemärkelse och allt vårt goda arbete ska vara synligt för andra. Därför skapar vi förutsättningar för våra medarbetare att dela med sig av sina erfarenheter till kollegor, invånare och andra kommuner, bland annat genom att delta vid olika mässor och via pedagoghuddinge.se. Huddinge är unikt med den avsevärda koncentration av kunskapsintensiva verksamheter som finns genom högskolor, universitet och forskning. Detta använder vi genom ett nära samarbete med högskolor och universitet. För att det ska vara fortsatt attraktivt för barnfamiljer att bo i Huddinge arbetar vi aktivt för att planeringen av skollokaler ska ligga i fas med kommunens prognostiserade befolkningsutveckling och ambitioner för bostadsbyggande. 4 VERKSAMHETSPLAN 2017

69 Nämndens mål och resultat Nämndens mål utgår från de lagar och förordningar som gäller för verksamheten, kommunfullmäktiges vision och mål i Mål och budget Den gemensamma strukturen och innehållet i nämndens verksamhetsplan utgår från kommunfullmäktiges övergripande och strategiska mål. De aspekter som kommunfullmäktige valt att beskriva under respektive mål och delmål är vägledande för var nämnden beskriver sina mål och åtaganden. Nämndens tolkning av målen Utbildning med hög kvalitet är barn- och utbildningsförvaltningens viktigaste målsättning. Detta övergripande mål är centralt i barn- och utbildningsförvaltningens arbete för att uppnå kommunens vision och ett hållbart Huddinge För att tillförsäkra en likvärdig utbildning i hela kommunen arbetar samtliga skolformer utifrån en gemensam pedagogisk plattform, vilken grundar sig i forskning och beprövad erfarenhet. Därutöver arbetar alla skolformer med pedagogiska fokusområden. Huddinge ska vara en bra kommun att leva och bo i, där den fysiska skolmiljön ger goda förutsättningar för en stödjande lärmiljö. Barn- och utbildningsförvaltningen har ett nära samarbete med de fastighetsbolag som kommunen hyr sina skollokaler av, för att våra förskole- och skolbyggnader ska hålla en god verksamhets- och miljöstandard. Fler barn och elever i Huddinge ska också få sitt förstahandsval till förskola och skola. Det är viktigt att barn- och utbildningsförvaltningen samarbetar med andra förvaltningar i kommunen, så att planeringsprocessen för nya utbildningslokaler sker i takt med befolkningsökningen och parallellt med bostadsbyggandet. Nämnden arbetar även för kommunens övriga övergripande mål. Detta görs på nämndnivå, men också inom gymnasieverksamheten och vuxenutbildningen genom att läroplanen omfattar flera av målen i den kommunala målbilden. För att säkra att barn- och utbildningsförvaltningen lever upp till målen i våra nationella och kommunala styrdokument arbetar verksamheterna med ett systematiskt kvalitetsarbete både på verksamhetsnivå och på nämndnivå. Nämnden har systematiskt gått igenom kommunfullmäktiges mål och delmål och prövat vilka som har relevans för nämndens verksamhet och ingår i nämndens ansvarsområde. Följande mål ur Mål och budget 2017 kommer gymnasienämnden därmed inte att skriva om: Ökat bostadsbyggande Förbättrad infrastruktur Fler nöjda med kultur- och fritidsutbudet Succesivt minskat skatteuttag Fler behöriga till gymnasium Fler och växande företag Fler i egen försörjning Fler upplever god vård och omsorg God vattenstatus i sjöar och vattendrag Bibehållen biologisk mångfald och bevarad grönstruktur 5