Etiska aspekter på rökning. Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA
|
|
- Karl Sandström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Etiska aspekter på rökning Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA
2 Rökare nekas operation, KALMAR, Vi skulle idag aldrig operera en person med ett för högt blodtryck. Risken för komplikationer är på tok för hög. Varför ska vi då operera rökare? Risken för komplikationer är mycket stor och numera oomtvistat vetenskapligt bevisad, säger D J som är överläkare och verksamhetschef för ortopedkliniken på länssjukhuset i Kalmar. Risken för att få infekterade och svårläkta sår efter operation är dubblerad hos en person som röker. Det handlar här om vinster i form av ett minskat patientlidande, kortare vårdtider, minskad läkemedelskonsumtion och kortare sjukskrivningar. I sin yttersta förlängning anser jag att vi ska kunna neka operation för dem som inte vill sluta röka. Men jag är medveten om att detta är en fråga jag inte fullt ut avgör ännu, fortsätter D J. Debatten är mycket känslig och tangerar frågan om man ska kunna neka vård till patienter som genom sitt levnadssätt vållar sig själv skada. Jag kommer att driva detta projekt väldigt tufft. Vi kan inte riskera patientens hälsa
3 Två huvudfrågor Bör man kunna ställa krav på rökstopp inför kirurgi? Bör man prioritera vården utifrån ansvar/grad av självförvållande? (nedprioritering av rökare)
4 Rökstopp inför kirurgi i Läkartidningen 2011 nr 40 sid 1945 Apropå! Rökstopp inför kirurgi. En självklarhet nr 38 sid 1841 Oetiskt med generellt krav på rökstopp inför kirurgi nr 37 sid 1736 Ingen operation för patient som vägrade rökstopp 2010 nr 43 sid Rökfrihet vid kirurgiska ingrepp. Rökstopp minskar komplikationsrisken drastiskt nr 35 sid Rökstopp inför operation en patientsäkerhetsfråga 2010 nr 29 sid Fel att schablonmässigt neka rökare sjukvård 2010 nr 26 sid 1687 Rökstopp före kärlkirurgi införs i Umeå nr 48 sid 3278 Rökstopp lika viktigt som kirurgens handtvätt 2008 nr 44 sid 3108 Rökstopp före kirurgi ger färre komplikationer nr 21 sid Preoperativt rökstopp tycks minska komplikationsfrekvensen
5
6 Patientinformation om rökstopp inför planerad operation i Norrbottens läns landsting Rökstopp är ett krav Rökfri fyra veckor före åtta veckor efter Halverar operationsrisken Hjälp att bli rökfri
7 Hur motivera krav på rökstopp? Rökare riskerar fler komplikationer Rökstopp inför operation är inte en fråga om prioritering, diskriminering eller moralisering (utan om patientsäkerhet) Ingen ha lsointervention har tillna rmelsevis lika stor kostnadsnytta som ro kavva njning LT nr 35 sid : Rökstopp inför operation en patientsäkerhetsfråga. Det är oetiskt att operera rökare eftersom resurserna kunde användas bättre (= till andra patienter) 2011 nr 40 sid 1945 : Apropå! Rökstopp inför kirurgi. En självklarhet. Patienten är skyldig att ta ansvar för sitt skadliga beteende och att bidra till riskreduktion?
8 Att ställa krav/villkor. inte oetiskt att ställa villkor för att patienten skall kunna dra långsiktig nytta av behandlingen Internmedicin 2002 (red Asplund, Berglund, Lindgren, Lindholm) En fortsatt skadlig livsstil kan äventyra behandlingen I vissa fall kan det därför vara rimligt att ställa krav på motprestationer när det är en förutsättning för att behandlingen skall vara ändamålsenlig och meningsfull. Vårdens svåra val (SOU 1995:5). Självförvållade skador
9 FALL 1: KRAV PÅ RÖKSTOPP INFÖR KIRURGI? 74-årig rökare som i under fjällvandring i somras bröt handleden vilken reponerades akut och behandlades på sedvanligt vis. Sjukgymnastik har inte nämnvärt förbättrat funktionen. Patienten kommer till ortopedmottagningen efter röntgen som visar en påtaglig felställning. På kliniken opererar man inte rökare elektivt. Patienten erbjuds hjälp med att sluta röka av klinikens rökstoppsteam. Han vägrar och accepterar inte ett nej vad operation beträffar trots noggrann information. Hur bör ortopeden agera nu? Operation bedöms motiverad utifrån röntgensvar och sjukgymnastens beskrivning.
10 FALL 2: KRAV PÅ RÖKSTOPP INFÖR KIRURGI? Storrökande diabetiker som trots uppmaningar vid varje återbesök fortsatt röka. Den metabola kontrollen är och har inte varit bra. Nu kritisk ischemi och hotande gangrän i höger fot. Utredning har visat ocklusion i artären i låret. Kärlkirurgisk åtgärd bedöms indicerad.
11 FALL 3: KRAV PÅ RÖKSTOPP INFÖR KIRURGI? 48-årigt butiksbiträde, BMI 42, i ungdomen gymnast på elitnivå. Gonartros sedan två år och har inte förmått gå ner i vikt. Plågas av smärtor, säger sig inte kunna jobba. Önskar sjukskrivning och proteskirurgi. Avböjer annan behandling eftersom hon inte tror på mediciner och inte säger sig klara av sjukgymnastik. Hon är även en anhängare av alternativa metoder vilket hon ivrigt framhåller. Distriktsläkaren har remitterat patienten till ortopeden. I remissen står det försök till livsstilsförändringar utan framgång, patienten avböjer all behandling utom kirurgisk, för närvarande sjukskriven på grund av smärtor.
12 Den mer precisa (etiska) frågan är om rökstopp kan ställas som ett krav eller villkor för att patienten skall kunna få det kirurgiska ingreppet verkställt eller om sjukvården då bör och/eller kan neka sådan vård? alternativt en enskild riskfaktor för kirurgi kan användas som generellt kriterium för exklusion av vård för en hel patientgrupp eller om det i så fall krävs en individuell bedömning i varje enskilt fall nr 38 sid 1841 Oetiskt med generellt krav på rökstopp inför kirurgi.
13 1. Information och hjälp med rökavvänjning. 2. Om ej rökstopp, risk/nyttoavvägning. 3. Om risker överväger, ej operation. 4. Rökstopp som generellt villkor för operation oetiskt, prioritering på gruppnivå oacceptabelt.
14 Bör man prioritera vården utifrån ansvar? 1.Skadligt beteende medför ansvar för beteendet (självförvållad skada/sjukdom), 2.Bristande ansvarstagande medför lägre prioritet (ex. fortsatt rökning)
15 Etisk plattform för prioriteringar Vårdens svåra val (SOU 1995:5) H i e rarkiskt o r d n a d e p r i n c i p e r : 1. Människovärdesprincipen 2. Behovs- eller solidaritetsprincipen 3. Kostnadseffektivitetsprincipen
16 Självförvållade skador Vårdens svåra val (SOU 1995:5) Utredningen anser att graden av självförvållande och olikheter i livsstil i princip inte ska leda till negativ särbehandling Det innebär att behoven och kostnadseffektiviteten skall styra.
17 Kostnadseffektivitet! Ansvarsprincip? Från allas lika värde till hälsoekonomisk kalkyl
18 Några argument mot prioritering utifrån ansvar Vilka skadliga beteenden skall räknas in? - Gränsdragning omöjlig (Skadlig livsstil vs självförvållad sjukdom?) Hur mycket är arv och hur mycket är miljö? Patienter med psykisk sjukdom/beroende? Påverkan av kultur/marknadsföring Subjektiva bedömningar Sharkey K. Gillam L. J Med Ethics2010;
19
20 Några argument mot prioritering utifrån ansvar Tar tid från annat Förtroendet påverkas negativt och sjukdomar riskerar hemlighållas Sjukvården har ej till uppgift att döma och straffa Uppgift för hälso-och sjukvården? Sharkey K. Gillam L. J Med Ethics2010;
21 Prioritering utifrån ansvar skulle leda till positiva beteendeförändringar (t.ex. fler personer skulle sluta röka) Obs! En empirisk fråga Sharkey K. Gillam L. J Med Ethics2010;
22 VUXENSPECIALISTCENTRUM Angereds Närsjukhus Obligatoriska sökord vid varje besök Tolk [] Frågat rökning [] Rökare [] Rökavvänjning erbjuden []
23 Hälso-och sjukvårdslag (1982:763) 2 Målet för hälso-och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkorför hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovetav hälso-och sjukvård skall ges företräde till vården.
Rökstopp inför operation. Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik
Rökstopp inför operation Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik Patientinformation om rökstopp inför planerad operation i Norrbottens läns landsting
Läs merEnkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi
Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi Stark för kirurgi - Stark för livet Eva Angenete, Docent i kirurgi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Katja Stenström Bohlin, Specialistläkare Kvinnokliniken,
Läs merStark för kirurgi Stark för livet. Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet
Stark för kirurgi Stark för livet Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet Socialstyrelsen:insatser som främjar arbetet med sjukdomsförebyggande metoder Svenska Läkaresällskapets levnadsvaneprojekt
Läs merVästerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning
Västerbottens läns landsting Preoperativ rökavvänjning Landstingsledningen har beslutat att preoperativ rökavvänjning ska erbjudas alla rökare som ska genomgå planerad operation. Ansvarig för detta uppdrag
Läs merTobaksfri i samband med operation. En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad
Tobaksfri i samband med operation En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad Projektledare David Chalom Processledare Marie-Louise Norberg Tobakspreventiv enhet
Läs merInformation om Bråck på stora kroppspulsådern
Information om Bråck på stora kroppspulsådern Society of Interventional Radiology, www.sirweb.org Vad är ett pulsåderbråck och varför måste det behandlas? Pulsåderbråck (aortaaneurysm) är en vidgning av
Läs merTobaksfri i samband med operation
Tobaksfri i samband med operation En patientsäkerhetsfråga Djamila Jortikka Landstinget Sörmland Temagrupp tobak i nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Djamila.jortikka@dll.se Mobil 0722-31 30 38 www.enrokfrioperation.se
Läs merOpereras För Aortaaneurysm Aortaocklusion
Till dig som skall Opereras För Aortaaneurysm Aortaocklusion Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen
Läs merFrågor och svar om NT-rådet
Frågor och svar om NT-rådet NT-RÅDET Vad är NT-rådet? Rådet för nya terapier, NT-rådet, är en expertgrupp med representanter för Sveriges landsting och regioner. NT-rådet har mandat att ge rekommendationer
Läs merTill dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm
Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen
Läs merPrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum
PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport
Läs merHälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre?
Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre? Göteborg 4 oktober 2013 Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Intro Ny operationsmetoder och läkemedel
Läs merPrioriteringar av obesitaskirurgi
Prioriteringar av obesitaskirurgi Ingmar Näslund öl, docent ordf SFÖAK, registerhållare SOReg Universitetssjukhuset, Örebro VARFÖR PRIORITERING? Mer resurser Möjligheter Behov Resurser Effektivisering
Läs merBilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015
Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor Inledning reviderad 2015 Etiska problem kan spela stor roll för vilka vetenskapliga kunskapsluckor i hälso- och sjukvården som
Läs merNorrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.
Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och
Läs merPrivata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård
Socialutskottets betänkande 2016/17:SoU22 Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen avslår regeringens förslag till lag
Läs merKärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC
Kärlkirurgi En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Denna folder är en sammanfattning av den vård som ingår i begreppet kärlkirurgi - de olika kärlsjukdomarna
Läs merAtt nätverka en del av arbetslivet
Att nätverka en del av arbetslivet Inledning och innehåll Vilka är vi? Vad håller vi på med? Hur gör vi? Varför gör vi det vi gör? Vilka är vi? Två nätverk en kärna Hälsa och Demokrati För förtroendevalda
Läs merEtt utvecklingsperspektiv, ett forskningsperspektiv.
Mun-H-Centers Fokusdag 4 december 2008 Ett utvecklingsperspektiv, ett forskningsperspektiv. Gunilla Nordenram Leg. Tandläkare, docent Karolinska Institutet Odontologiska institutionen Huddinge gunilla.nordenram@ki.se
Läs merRegional riktlinje för preoperativa utredningar
Regional riktlinje för preoperativa utredningar Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna är fastställda
Läs merHälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)
Läs merTobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen
Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,
Läs merHälso- och sjukvårdsberedningeredning
Hälso- och sjukvårdsberedningeredning öst Verksamhetsområde: Kalix Överkalix Haparanda Övertorneå Lennart Holm, S Överkalix Britt-Marie Vikström, S Kalix-Nyborg Kurt-Åke Andersson, S Kalix Siv-Britt Harila,
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version SU/med RUTIN Arteriella sår
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 20191 SU/med 2017-02-06 2 Innehållsansvarig: Adil Samad, Överläkare, Läkare hud- och könssjukvård (adisa) Godkänd av: Helena Gustafsson, Verksamhetschef,
Läs merAtt nätverka en del av arbetslivet
Att nätverka en del av arbetslivet Inledning och innehåll Vilka är vi? Vad håller vi på med? Hur gör vi? Varför gör vi det vi gör? Vilka är vi? Två nätverk en kärna Hälsa och Demokrati För förtroendevalda
Läs merKärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?
Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm samt Venous Centre Stockholm Dessa två patienter
Läs merArtrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson
Artrosskola för ett Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Leg sjukgymnast, Dr Med Vet Registeransvarig BOA-registret Registercentrum VGR Att komma ihåg Artros är en sjukdom
Läs merKarotisstenoser 30/1-13
Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor
Läs merOm bemötande och likabehandling inom vården anmälningar till DO. Anna Fritshammar, DO
Om bemötande och likabehandling inom vården anmälningar till DO Anna Fritshammar, DO 2014-03-21 anna.fritshammar@do.se, 08-120 20 766 Anmälningar hälso- och sjukvård 2013 19 1 23 Diskrimineringsgrund saknas
Läs merKROPPSLIG HÄLSA FÖR BRUKARE
KROPPSLIG HÄLSA FÖR BRUKARE Hälsa för brukare, Umeå, 190404 Ingrid Espling, fysioterapeut VC Granen Malmö Illustration: Alf Dahlman Design Glöm inte bort kroppen! Vanliga kroppsliga hälsoproblem Hinder
Läs merTobaksavvänjning sparar liv och pengar
Tobaksavvänjning sparar liv och pengar Tobaksbruket är i dag den största enskilda orsaken till sjukdom, lidande och förtida död i vårt land. Sjutton procent av den vuxna befolkningen röker dagligen och
Läs mer1.2 Vid vilken diameter anser man att en operation är motiverad pga rupturrisk? (1p)
6 sidor - 22 poäng En 65-årig man har för två dagar sedan i samband med screening för aortaaneurysm visat sig ha ett infrarenalt aortaaneurysm med diameter 65 mm. Han är tidigare frisk. Han slutade att
Läs merANSVAR? Flygkapten, ordf i Herpetologiska Sällskapet ANSVAR?
ANSVAR? Flygkapten, ordf i Herpetologiska Sällskapet ANSVAR? Eget ansvar för sjukdom och skada Kjell Asplund E9kforum, Region Skåne Helsingborg oktober 2008 VILKEN TYP AV ANSVAR? Vems ansvar för att det
Läs merGRUNDEN FÖR VÄRDEBASERAD PRISSÄTTNING OCH TLV:S UTVECKLINGSARBETE
GRUNDEN FÖR VÄRDEBASERAD PRISSÄTTNING OCH TLV:S UTVECKLINGSARBETE TLV fattar beslut om att läkemedel ska ingå läkemedelsförmånerna utifrån en värdebaserad prissättning Det värdebaserade systemet för subvention
Läs merDen diabetiska foten ur ortopedens synvinkel. Hedvig Örneholm MD, PhD, Specialistläkare ortopedi Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus
Den diabetiska foten ur ortopedens synvinkel Hedvig Örneholm MD, PhD, Specialistläkare ortopedi Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus For an obstinate ulcer, sweet wine and a lot of patience
Läs merEtisk kvalitetssäkring vid ransonering. Lars Sandman Prioriteringscentrum Linköpings universitet
Etisk kvalitetssäkring vid ransonering Lars Sandman Prioriteringscentrum Linköpings universitet Den etiska plattformen Resultat av prioriteringsutredningen SOU 1995:5 Proposition / lagstiftning 1997 Människovärdesprincipen
Läs merREGERINGSRÄTTENS DOM
1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 1 december 2008 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm dom den 7 november 2005 i mål nr
Läs merTILL DIG SOM VÅRDAS AKUT
TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering
Läs merkärlopereras i ljumske/ ben
Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska
Läs merRiskanalys. Patientsäkerhetsrisker vid stängning av akut kirurgi och ortopedi i Sollefteå perioden 18/7-28/8. Mars 2016
Riskanalys Patientsäkerhetsrisker vid stängning av akut kirurgi och ortopedi i Sollefteå perioden 18/7-28/8 Mars 2016 2016-03-31 Handläggare Mikael Åsén Kvalitet- och patientsäkerhetsavdelningen 2016-03-31
Läs merTobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen
Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,
Läs mer5 Vårdprogram bröstförminskande kirurgi. Arbetsutskottets förslag till beslut
Läns sjukvårdsnämnden FÖRSLAG D A T U M D I A R I E N R 2013-02-27 LSN-HSF12-246 5 Vårdprogram bröstförminskande kirurgi Arbetsutskottets förslag till beslut Länssjukvårdsnämnden godkänner utarbetat vårdprogram
Läs merGrundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm 31 maj 1 juni 2016
Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet Stockholm 31 maj 1 juni 2016 Inledning och innehåll Vem är vi? Vem är ni? Varför är du här? Innehåll i korthet Dag 1 31 maj 10.00 Utgångspunkter idag 11.00
Läs merFotgängare i Örnsköldsvik Halkolyckor
Fotgängare i Örnsköldsvik Halkolyckor Fakta till detta material är hämtade ur STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquistion). Det är ett skaderegistreringsprogram. STRADA bygger på uppgifter från polisen
Läs merMinska risken för komplikationer: Sluta röka i samband med din operation
Minska risken för komplikationer: Sluta röka i samband med din operation Rökning påverkar operationsresultatet När du blir opererad är det många faktorer som avgör om resultatet blir bra. Rökning kan öka
Läs merKärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?
Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Ben- och fotsår behöver först och främst en diagnos
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård Människovärdesprincipen Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper
Läs merOne-stop poliklinisk vitrektomi
One-stop poliklinisk vitrektomi Dan Öhman, Överläkare Sektionschef Kirurgiska Enheten Anna Erler, Specialistläkare i Ögonsjukdomar Ögonkliniken, USÖ Poliklinisk bakre segmentkirurgi Poliklinisering av
Läs merDiabetesfot. Gäller för: Region Kronoberg
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Diabetes Faktaägare: Kristofer Soldan, överläkare infektionskliniken Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén Revisions nr: 1 Gäller
Läs merPrevention och folkhälsoarbete
Prevention och folkhälsoarbete Ger den etiska plattformen något stöd? Eva Arvidsson Specialist i Allmänmedicin, MD Medicinsk rådgivare, Prioriteringscentrum Forskningsledare, Primärvårdens FoU-enhet, Futurum,
Läs merEnkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi
Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi Stark för kirurgi - Stark för livet Katja Stenström Bohlin, Specialistläkare Kvinnokliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Roger Olsson, Överläkare
Läs merTill dig som har knäledsartros
Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på
Läs merortopedisk behandling
Medicinska indikationer för ortopedisk behandling Lars Lidgren NKO, Lund Nationell konferens om Vårdgarantin 16-17 mars 2006, Stockholm Indikationer för ortopedisk behandling Uppdrag från SKL - Beskrivning
Läs merKan bedömningsmallar kopplade till kvalitetsregister förklara regionala skillnader i kunskapsbaserad behandling av höft- och knäartros?
Kan bedömningsmallar kopplade till kvalitetsregister förklara regionala skillnader i kunskapsbaserad behandling av höft- och knäartros? Göran Eliasson Sofia Löfvendahl Jonas Ranstam Lars Lidgren Kvalitetsregisterdagarna
Läs merStudiecirkel Säker vård alla gånger
Studiecirkel Säker vård alla gånger Område 5 och 8 Förebygga kirurgiska komplikationer och postoperativa sårinfektioner OP/ IVA,ortoped- och reumatologkliniken och kirurgkliniken, Länssjukhuset Ryhov I
Läs merVård som inte kan anstå
Rosengrenskas heldag 12 oktober 2013 Henry Ascher henry.ascher@gu.se Lag om vård för personer som vistas i landet utan tillstånd Vuxna papperslösa! rätt till samma vård som sedan tidigare gäller för asylsökande:
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag
Läs merGenom att fullfölja arbetet med en nationella cancerstrategin, där en sammanhållen och patientfokuserad vård är en av de viktigaste delarna.
Folkpartiet Genom att fullfölja arbetet med en nationella cancerstrategin, där en sammanhållen och patientfokuserad vård är en av de viktigaste delarna. 2) Varför är ålder med i beräkningen när man ser
Läs merHöft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef ortopedkliniken AS Christina Fahlman Braw verksamhetschef INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Titel: Förvaltning: Verksamhet/division: Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården Ortopedkliniken AS Kirurgiskt centrum LE Alla PV Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef
Läs merTill dig som har höftledsartros
Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.
Läs merGrundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm november 2016
Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet Stockholm 23-24 november 2016 Inledning och innehåll Vem är vi? Vem är ni? Varför är du här? Innehåll i korthet Dag 1 23 november Dalarnas Hus 09.00 Fika
Läs merHälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting
Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Vad styr hur vi använder våra gemensamma resurser? Principer för prioriteringar Ekonomiska
Läs merEtik i klinisk vardag - kurs för ST-läkare, del 2
Etik i klinisk vardag - kurs för ST-läkare, del 2 Marit Karlsson Anna Milberg 2 2016-11-18 Upplägg idag Diskussioner kring fall ca 15-20 min/fall Ca 14.30 Fika Ca 15.30 teoretisk återkoppling och diskussion
Läs merHandledning av ST-läkare. Michael Ullman Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg
Handledning av ST-läkare Michael Ullman Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Målbeskrivning för läkares specialiseringstjänstgöring Ny modell Kompetensbaserad Målbaserad ...enligt Regeringsbeslut
Läs merAkut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism
Akut Hälseneruptur Bakgrund: Akut hälseneruptur drabbar 90 % män, vanligen i medelåldern. 90 % uppkommer i samband med idrottsutövning, som racket sport och lagidrotter med boll. En annan grupp är över
Läs merRemissbedömning ortopedi, SÄS
2018-02-09 27047 1 (6) Sammanfattning Remiss från externa vårdgivare och egen vårdbegäran inkomna till ortopedkliniken bedöms enligt denna riktlinje. Akuta konsultremisser omhändertas av dagbakjour eller
Läs mer25/16 Yttrande över motion - Alkoholstopp för operationspatienter
Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-05-11 LS-LED15-0548-5 25/16 Yttrande över motion - Alkoholstopp för operationspatienter Diarienummer:
Läs merQALYs som utfallsmått i hälsoekonomiska utvärderingar en introduktion och överblick
QALYs som utfallsmått i hälsoekonomiska utvärderingar en introduktion och överblick Martin Henriksson Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys, Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings Universitet
Läs merHändelseanalys. Kunskapsbanksnummer: KB Patient med AC-ledsluxation. December Analysledare:
Händelseanalys Patient med AC-ledsluxation December 2018 Analysledare: Vårdgivare med avtal Externa Region Gävleborg 1 Sammanfattning Analysteamet har fått i uppdrag att utreda händelseförlopp för patient
Läs merVetenskap, erfarenhet och tyckande..
Vetenskap, erfarenhet och tyckande.. Sjunde nationella prioriteringskonferensen, Gävle 2013-10-21 Hans Starkhammar Verksamhetschef, RCC sydöst Ordförande i prioriteringsgruppen, Socialstyrelsens cancerriktlinjer
Läs merVad du kan göra själv
Vad du kan göra själv FÖR ATT MInskA RISKER i vården 1 Vad du kan göra själv Dagens sjukvård har stora möjligheter att hjälpa dig som är sjuk med verknings fulla läkemedel och moderna behandlingsmetoder.
Läs merEn ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom
Utskrivning En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom Efter 1-2 veckor Efter 6-10 veckor Efter 3-4 månader Catrin Henriksson Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset Efter 6 och/eller
Läs meropereras för förträngning i halspulsådern
Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på
Läs merBilaga 2 Etiska aspekter och kunskapsluckor i hälso- och sjukvården - En vägledning för att diskutera etiska frågor vid prioritering av kunskapsluckor
Bilaga till rapport 1 (6) Prioritering av kunskapsluckor - behandlingsmetoder vid adhd (2014) Bilaga 2 Etiska aspekter och kunskapsluckor i hälso- och sjukvården - En vägledning för att diskutera etiska
Läs merFrågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.
Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland
Läs merStark för kirurgi- stark för livet. - Levnadsvanor i samband med operation
Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation Ett projekt i tre delar om levnadsvanor -i samband med ett kirurgiskt ingrepp Vad ska vi ta med oss från den här föreläsningen?
Läs merLevnadsvanor inför operation
Levnadsvanor inför operation Denna broschyr riktar sig till dig som vill förbereda dig på bästa sätt inför en operation. Genom att se över dina levnadsvanor kan du minska risken för komplikationer under
Läs merSjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande
Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor
Läs merwww.vantetiderivarden.se en databas på Internet SAS-forum 03 Marianne Hanning Birgitta Källström 2003-09-15
www.vantetiderivarden.se en databas på Internet SASforum 03 Marianne Hanning Birgitta Källström 20030915 Svensk sjukvård har under 90talet: Åstadkommit; mer akut och planerad vård för allt fler och allt
Läs merBättre omhändertagande av patienter med artros (BOA)
Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson, leg sjukgymnast Docent Göteborgs Universitet Registeransvarig BOA-registret carina.thorstensson@registercentrum.se Behandlingsrekommendationer
Läs merSelektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion
Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion PRISS expertgrupp 1 Medlemmar SOF: Anders Lindstrand, Nils Hailer OSIS: Ingrid Höglund-Karlsson
Läs merVad säger etiken att hälsan får kosta? Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen
Vad säger etiken att hälsan får kosta? Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen Bakgrund Särläkemedel dyra läkemedel för ovanliga tillstånd Del
Läs merKirurgisk behandling av åderbråck i Region Skåne
Specialiserad planerad vård 1 (5) Kirurgisk behandling av åderbråck i Gemensamma riktlinjer för utredning och behandling av åderbråckssjukdom har saknats i. Ett vårdprogram för patienter med åderbråckssjukdom
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar
Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och
Läs merPatientlag. Patientmaktsutredningen. Ingångsvärden
Patientlag Ingångsvärden Hälso- och sjukvårdslagen (1982) Likvärdig vård Remissregler Nordisk lagstiftning Rättighetslagstiftning? Bo arbeta resa Barn som patienter Beslutsoförmögna Människans tre eviga
Läs merStark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation
Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation Riksföreningen för operationssjukvård och Svensk sjuksköterskeförening, ett projekt i två delar om levnadsvanor i samband med ett
Läs merRMPG kirurgi. Årsberättelse i korthet Jessica Frisk
RMPG kirurgi Årsberättelse i korthet 2017 Jessica Frisk 180427 Sammanfattning Nivåstruktureringen måste utföras så att samtliga sjukhus kan bibehålla den kompetens som krävs för det uppdrag som föreligger
Läs mer0 S l Centrala etikprövningsnämnden Sid 1 (3)
0 S l Centrala etikprövningsnämnden Sid 1 (3) * ^ ^ C E N T R A L E T H I C A L R E V I E W B O A R D BESLUT Dnr Ö 27-2009 2009-12-11 KLAGANDE Landstinget i Uppsala län Box 602 751 25 Uppsala ÖVERKLAGAT
Läs merImplementering av artrosskolor
Implementering av artrosskolor Thérése Olsson, Leg. sjukgymnast Ortopediska kliniken, Skånes Universitetssjukhus - Bättre Omhändertagande av patienter med Artros BOA tre delar Utbildning av patienter Evidensbaserad
Läs merB - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING
B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING Enkätsvaren skickas in senast den 29 februari. Upplysningar om enkäten Sakinnehåll: Kerstin Sjöberg, 08-452 76 67 eller kerstin.sjoberg@skl.se. Tekniska frågor: Kenneth
Läs merTillgänglighet för alla! Vårdens nya "etiska" princip?
Tillgänglighet för alla! Vårdens nya "etiska" princip? Moderator: Lars Sandman, föreståndare Prioriteringscentrum Panel: Jonas Andersson, landstingspolitiker (L) och ordförande i hälso- och sjukvårdsstyrelsen,
Läs merBeslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel. Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016
Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016 Historik om beslutsstödet Dåvarande Hjälpmedelsinstitutet (HI) diskuterade
Läs merMest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga
Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...
Läs merNationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Indikatorer Bilaga Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Läs merHur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken
Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Spelar det någon roll vad doktorn/sköterskan säger om levnadsvanor och matvanor?
Läs merANSVARSFULL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Slutbetänkande av Patientmaktsutredningen (SOU 2013:44)
Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/karinn Pilsäter 2013-11-12 13-0091 Direkttel: 08-782 91 93 E-post: karin.pilsater@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM ANSVARSFULL
Läs merrörelseorganens sjukdomar
Riktlinjer för sjukskrivning vid rörelseorganens sjukdomar Ett utvecklingsarbete inom MORSE-projektet Lars Lidgren Svensk Ortopedisk Förenings Årsmöte Tylösand 2 september 2008 MORSEs riktlinjearbete för
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (8) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Datum Diarienummer 2020-01-01 HSN/190455 Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för
Läs merNamn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Zyban Depot tabletter 150 mg 100 st 481176 887,76 965,50
BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-09-28 Vår beteckning 515/2004 SÖKANDE GlaxoSmithKline Box 263 431 23 Mölndal Företrädare: Kenneth Parenmalm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS
Läs merVårdrutin 1 (7) Överenskommelse mellan kärlkirurgisektionen vid kirurgkliniken Centralsjukhuset Karlstad och allmänmedicin, Värmland
Vårdrutin 1 (7) Perifer kärlsjukdom - handläggning Utgåva: 4 Godkänd av: Divisionschef Tobias Kjellberg, Divisionschef Karin Malmqvist Utarbetad av: Överläkare Birgitta Sigvant, AKO Bengt Hanson Revisionsansvarig:
Läs mer