Fler vet mer om stroke

Transkript

1 En tidning från Landstinget i Jönköpings län Fler vet mer om stroke SIDORNA 4-5 Tobak Fördelaktigt sluta röka inför operation SIDORNA 2-3 Läs också... Äldre får bättre hjälp SIDORNA 8 9 Barns tandhälsa i topp SIDAN 7 Säker i sommarsolen SIDAN 16 ARVID OM LIVET MED BIPOLÄR SJUKDOM SIDORNA 11-13

2 Malin Bjerén från Gnosjö fick hjälp av tobaksavvänjare Marita Andersson (till höger) på Värnamo sjukhus att bli rökfri när hon skulle operera sin axel. Genom fakta utan pekpinnar övertygades Malin om fördelarna med att sluta röka. ANSVARIG UTGIVARE Christina Jörhall REDAKTÖR Mats Fäldt, , GRAFISK FORM OCH LAYOUT Katarina Sennevik, , FOTO Johan W Avby, , johan.werner.avby@lj.se TRYCK EKTAB Eskilstuna, maj 2013 UPPLAGA exemplar DISTRIBUTION Posten , WEBBPLATS LandstingsNYTT är en informationstidning från Landstinget i Jönköpings län. Box 1024, Jönköping. LandstingsNYTT på daisyskiva skickas till dig som fått en daisyspelare utskriven. Om du vill beställa eller avbeställa skivan mejla till informationsavdelningen@lj.se.

3 Bättre läkning utan tobak Den som slutar röka inför en operation har större chans att slippa komplikationer och får ofta en bättre läkning. Därför rekommenderar nu Landstinget rökstopp inför allt fler operationer. I september 2012 fick Malin Bjerén i Gnosjö sin förslitna axel opererad på Värnamo sjukhus. Hon accepterade ortopedläkarens begäran om att bli rökfri inför operationen. Jag har rökt sedan jag var 13 år, men med ett uppehåll på 6-7 år. När läkaren frågade hade jag rökt ungefär ett år. Jag blev inte förvånad och jag kände att jag kunde sluta. Det är svårt, men det finns hjälp att få, säger Malin Bjerén. Så vill inte jag ha det Det var dock med viss tvekan som hon gick till tobaksavvänjare Marita Andersson på Värnamo sjukhus. Det blir väl de gamla vanliga bilderna på svarta lungor, tänkte jag. Men det var sådan skillnad mot vad jag trodde. Marita visade slående fakta och bilder på blodcirkulationen och jag tänkte att så vill jag inte ha det. Det var ett helt nytt sätt att se på det som jag tog till mig. Redan då hade hon nog bestämt sig för att försöka sluta för gott. Jag pratade med alla om att sluta röka. Men det är mycket det sociala och mitt humör blev värre. Det fanns dagar då det inte var roligt att vara i samma rum som jag. På jobbet stöttade de mig fint och vägrade ge mig cigaretter. Vanliga tuggummin och frukt blev en ersättning för cigaretterna. Men vid en resa till Prag blev det återfall. Smakade ve och fasa Jag köpte cigaretter där, som smakade ve och fasa. Det var tur, för efter det slutade jag. Hon var rökfri sex veckor innan operationen. Med facit i hand ett mycket klokt beslut. Jag fick en blodpropp, och fick ta Waran. Det var rätt allvarligt. Det var tur att jag inte rökte, då hade kärlet varit mer hopdraget. Hon tycker också att det periodvis varit tufft att fortsätta vara rökfri. Men när jag känner suget efter en cigarett tar jag en promenad med hunden för att rensa tankarna. Dessutom uppskattade Malin de regelbundna telefonsamtalen från tobaksavvänjaren Marita Andersson. Marita Andersson är samordnare för Landstingets tobaksavvänjare och träffar många rökande patienter varje år. De flesta är positiva till att sluta, men många tror att vi arbetar med pekpinnar. I stället handlar det om att få patienten att berätta om orsakerna till rökningen och sedan förklara hur hjärnans belöningssystem fungerar. Rökning kan orsaka stopp i kärlen Sedan tidigare kräver Landstinget att patienter slutar röka inför ryggoperationer och magsäcksoperationer, så kallad gastric bypass. Nu rekommenderar man rökstopp inför bland annat plastikoperationer av höfter, knän och axlar samt kärloperationer. Anledningen är att rökning höjer pulsen och blodtrycket, vilket gör att blodplättarna klibbar ihop sig och kan orsaka stopp i de små blodkärlen. I dag finns det gott om forskning som visar fördelarna med att vara rökfri inför en operation. Om man låter bli att röka sex till Mattias Jonsson Ett rökstopp fyra veckor före och efter halverar risken för komplikationer, så detta är en patientsäkerhetsfråga åtta veckor före och fyra veckor efter en operation löper man inte större risk för att drabbas av komplikationer än en ickerökare. Ett rökstopp fyra veckor före och efter operation halverar risken för komplikationer, så detta är en patientsäkerhetsfråga, säger Mattias Jonsson, Landstingets länssamordnare i tobaksprevention. Svårare att läka Komplikationerna han talar om är bland annat infektioner och problem med sår som tar tid att läka. Vår främsta målsättning är att patienterna ska göra ett uppehåll med rökningen. Men vill man sedan sluta röka helt så erbjuder vi naturligtvis stöd och hjälp. För läkarna är det viktigt att erbjuda en operation som är så patientsäker som möjligt. Operationen kan bli misslyckad om en infektion tillstöter. Vi ska göra allt vi kan för att förebygga och minimera riskerna bland annat genom sterila miljöer och rätt medicinering, säger Martin Friberg, ortopedkirurg på Värnamo sjukhus. I den kedjan handlar det om att hjälpas åt, och då är rökning en faktor där patienten själv kan hjälpa till. Dessutom har patienten ett eget ansvar för sin hälsa. Samtidigt är Martin Friberg väl medveten om att uppmaningen till rökstopp kan uppfattas som ett intrång i den personliga integriteten. Men vi arbetar med hälsovård och här handlar det om att minimera riskerna. Gipsar vi en fot vill vi inte att man går på den. Samma sak här. Vid operationer vill vi inte att patienten utsätter sig för något som försämrar läkningen. TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM FOTO: JOHAN W AVBY LandstingsNYTT Nr

4 Ansikte Kan personen le och visa tänderna? Om ena mungipan hänger - ring 112! Var 17:e minut drabbas någon i Sverige av stroke, en propp eller blödning i hjärnan. Ju fler som känner igen symtomen på stroke och snabbt kan slå larm, desto fler kan räddas till ett bättre liv. Snabb vård är livsviktigt när det gäller stroke och AKUT-testet är därför en bra metod för att bedöma om någon har drabbats. Artisten och träningscoachen Blossom Tainton medverkade när motionsloppet Vårruset arrangerades i Jönköping 14 maj och lärde ut AKUT-testet till de cirka deltagarna. Till vänster ser du hur testet fungerar. Kroppsdel Kan personen lyfta armarna och hålla kvar dem i 10 sekunder? Om en arm faller - ring 112! Fler vet mer o Uttal Kan personen upprepa en enkel mening som Det är vackert väder idag? Om personen sluddrar eller inte hittar rätt ord - ring 112! Tid Varje sekund räknas. Tveka aldrig. Ring 112 direkt. Den 14 maj var det den internationella strokedagen. Dagen uppmärksammades på flera olika sätt, bland annat genom information och föreläsningar om stroke på länets sjukhus och i samband med Vårruset i Jönköping. I år samarbetar Vårruset med nationella strokekampanjen, vilket bland annat märktes genom att artisten och träningscoachen Blossom Tainton gick igenom AKUT-testet med samtliga deltagare. Dessutom fanns medarbetare från Landstinget i Jönköpings län på plats för att dela ut armband och kort med enkel instruktion om hur man gör AKUTtestet. Många får vård för sent Den nationella strokekampanjen startade i oktober 2011 och pågår till och med Kampanjen är ett samarbete mellan alla landsting och regioner i Sverige. Många med akut stroke skulle kunna räddas med hjälp av den propplösande behandlingen trombolys. Men ett av de stora problemen i strokevården är att så många kommer till sjukhus för sent. Syftet med kampanjen är därför att lära människor symtomen på stroke så att de kan larma 112 så fort som möjligt. På ett och ett halvt år har mer än 60 personer i Sverige med akut stroke räddats till ett normalt liv tack vare kampanjen. Att så många fler idag känner igen symptomen på stroke, tack vare strokekampanjen, har haft effekt. Ett konkret resultat är att andelen patienter i Sverige som fick propplösande behandling ökade med cirka 25 procent under kampanjens 14 första månader, utöver den ökning som stadigt sker till följd av nya rutiner i vården. Det visar data från det nationella kvalitetsregistret riks-stroke. TEXT: MATS FÄLDT FOTO: JOHAN W AVBY Läs mer om den nationella strokekampanjen och gör akuttestet på strokekampanjens webbplats: strokekampanjen.se Läs mer om stroke på 1177: 1177.se under Fakta och råd/hjärta och blodkärl 4 LandstingsNYTT Nr

5 Alla deltagare i Vårrruset fick chansen att göra AKUT-testet under uppvärmningen. m stroke 2013 arrangeras Vårruset för 25:e gången, på 17 platser i landet. Blossom Tainton delar ut kort med viktig information om stroke. Ellen Sterner, Vetlanda, som kom på andra plats i Vårruset, intervjuas efter målgång. LandstingsNYTT Nr

6 Sista chansen för HPV-vaccin! Tjejer som är födda och ännu inte tagit någon spruta med HPV-vaccin passa på att göra det så snart som möjligt. Samlad patientinformation Från och med maj 2013 ersätts samtliga Landstingets broschyrer med patientinformation av 1177 vårdguide 2013, som finns tillgänglig i väntrummen på länets sjukhus och vårdcentraler. I 1177 vårdguide 2013 hittar du bland annat kontaktuppgifter till hälso- och sjukvården samt information om hur vården är organiserad, regler och rättigheter, patientavgifter, tidbokning och högkostnadsskydd vårdguide 2013 ingick även som bilaga i LandstingsNYTT nr Ring 1177 från 2 september Från och med förmiddagen 2 september 2013 kan invånarna i Jönköpings ringa telefonnumret 1177 för sjukvårdsrådgivning, dygnet runt alla dagar i veckan. Samtalen besvaras av Landstingets erfarna telefonsjuksköterskor som ger medicinska råd och hänvisar dig till rätt vårdmottagning om det behövs. Sjukvårdsrådgivningen är ett komplement till vårdcentralerna när du behöver råd om vård. Vill du boka ett besök ska du även i fortsättningen ringa din vårdcentral i första hand är ett nationellt telefonnummer för sjukvårdsrådgivning som du kan ringa oavsett var i landet du befinner dig. Alternativ till våld kan ge behandling Personer i Jönköping, Habo och Mullsjö kommuner, som har problem med att hantera ilska och/eller har använt någon form av våld i en nära relation, har möjlighet att få hjälp av Alternativ till våld i Jönköping. Verksamheten startade som Mansrådgivningen 2010 i samarbete mellan Landstinget och kommunerna, men bytte i maj 2013 namn till Alternativ till våld, för att markera könsneutralitet och för att ingå i ett nordiskt nätverk med samma namn. Här kan män under en behandlingsperiod på cirka veckor få hjälp av psykolog Dan Rosenqvist och psykoterapeut Kjell Nordén för sitt våldsbeteende, oavsett om det är fysiskt, psykiskt, ekonomiskt, materiellt eller sexuellt. Sedan starten har mottagningen haft kontakt med omkring 250 män. Ofta ringer de själva eller deras partner. Andra kontaktvägar är via polisen, socialtjänst eller sjukvården. Genom ett utökat samarbete med polisen hoppas vi nu ännu fler personer med denna problematik, säger Dan Rosenqvist. Alternativ till våld nås på , eller Eftersom man ska ha tre sprutor måste man ta första sprutan nu om man ska hinna få alla innan vi avslutar den riktade insatsen med bland annat vaccinationer på skolorna hösten 2013, säger barnhälsovårdsöverläkare Carin Oldin. De tre sprutorna ska tas inom sex månader, den andra efter två månader och den tredje efter ytterligare fyra månader. Hittills har 64 procent av flickorna vaccinerat sig. Det är något högre än rikssnittet. Man kan även vaccinera sig på en barn- och ungdomsmedicinsk mottagning. Adresser till mottagningarna och mer information om vaccinationerna finns på Landstingets webbplats: lj.se/hpv HPV = Humant papillomvirus kan orsaka livmoderhalscancer. Självdialysen fick hederspris för patienternas delaktighet Självdialysen vid medicinkliniken på Länssjukhuset Ryhov fick ett hederspris när tidningen Dagens Medicin delade ut utmärkelsen Guldskalpellen till årets förnyare inom hälso- och sjukvården. På självdialysen får patienterna själva sköta och anpassa sin behandling, vilket ger större frihet att låta livet styra dialysen istället för tvärtom. I sin motivering skriver juryn bland annat att Självdialysen tagit begreppen patientmedverkan och patientdelaktighet till en ny nivå genom att skapa en verksamhet där profession och patient interagerar på jämbördig nivå för att förbättra vårdens kvalitet utifrån patientens behov. Alla är vinnare. Patienten får ett liv med dialys istället för tvärtom. Vi som personal får ett kul sätt att jobba på, där vi ser patienterna som individer, säger Britt-Marie Banck, sektionsledare och sjuksköterska på självdialysen i en kommentar till tidningen Dagens Medicin. LandstingsNYTT har tidigare skrivit om självdialysen i nr LandstingsNYTT Nr

7 Länets barn och unga har allt färre hål i tänderna. I Socialstyrelsens senaste mätning hade 3-, 12- och 19-åringarna i Jönköpings län landets bästa tandhälsa och 6-åringarnas tandhälsa var näst bäst. Barnens tandhälsa i topp Folktandvårdens engagerade och långsiktiga arbete har nu gett effekt, konstaterar Landstingets barntandvårdsstrateg Agneta Vinge: Siffrorna var jättebra redan 2011 och det känns väldigt roligt att tandhälsan blivit ännu bättre i alla fyra grupperna 2012! Länets 19-åringar har förbättrat sin tandhälsa mest 2012 var 43 procent utan hål (kariesfria) jämfört med 37 procent Det kan tyckas vara låga siffror, men redan 2011 låg resultatet högt över det nationella medelvärdet på 32 procent. Bra start ger friskare tänder Folktandvårdens långa tradition att arbeta förebyggande från de tidiga barnaåren tror Agneta Vinge är den viktigaste anledningen till det fina resultatet. Mycket resurser läggs tidigt på de små barnen och dessutom gör Folktandvården speciella satsningar för åldersgrupper med extra känsliga tänder. De små barnen ska ju helst inte ha några hål alls och det är viktigt att vi vuxna hjälper barnen med goda vanor redan från början, säger Agneta Vinge. Det blir billigare för både den enskilde och samhället om tänderna håller så länge som möjligt. En annan orsak till den goda tandhälsan hos länets unga är att Folktandvården sedan början av 1970-talet plastat tuggytorna på barnens bakre kindtänder. Satsningen på tandborstning efter frukost på förskolor och fritidshem, har också betytt mycket. Inom projektet Tillsammans mot tandtrollen har Folktandvården försett förskolor och fritidshem med tandborstar och tandkräm. Vi har ett mycket bra samarbete med skolorna, förskolorna och fritidshemmen. Det har bidragit till den goda tandhälsan. Jag upplever att vi jobbar tillsammans för friska tänder! Godis- och läskkonsumtionen ökar Störst chanser till god tandhälsa genom Länets barn och unga har allt färre hål i tänderna och allra mest har 19-åringarnas tandhälsa förbättrats. KARIESFRIA BARN OCH UNGA I jönköpings LÄN Socialstyrelsen samlar med jämna mellanrum in uppgifter från Sveriges alla landsting och regioner om förekomsten av karies hos barn och ungdomar. De åldrar som redovisas i sammanställningen är 3-åringar, 6-åringar, 12-åringar och 19-åringar. Länets 12-åringar: Länets 6-åringar: Länets 3-åringar: Länets 19-åringar: livet har de som får bra tandvårdsvanor redan som barn. På temat Bra start för friska tänder satsar Folktandvården på att ge kunskap till barn och ungdomar och deras föräldrar. De senaste decenniernas lösgodisoch läskboom och andra livsstilsförändringar är dock ett hot mot både hälsan och tandhälsan. 2011: 73 procent kariesfria. 2012: 75 procent kariesfria. 2011: 83 procent kariesfria. 2012: 86 procent kariesfria. 2011: 97 procent kariesfria. 2012: 98 procent kariesfria. 2011: 37 procent kariesfria. 2012: 43 procent kariesfria. Därför fortsätter vi vårt förbyggande arbete för att göra fler barn, ungdomar och föräldrar mer medvetna om vad man själv kan göra för att hålla sig frisk, säger Agneta Vinge. TEXT: ANNICA EKBERG FOTO: ELIN CARLHOLT Agneta Vinge Jag upplever att vi jobbar tillsammans för friska tänder! LandstingsNYTT Nr

8 ÅTERINSKRIVNINGAR Många patienter över 65 år som vårdats på sjukhus i Jönköpings län kommer tillbaka inom en månad efter att de senast skrevs ut. Nu arbetar hälso- och sjukvården på ett nytt sätt för att minska återinskrivningarna och ge de mest sjuka äldre en bättre vård. Sköra patienter får bättre hjälp Agneta Ståhl När patienten får återberätta blir det lättare för läkaren eller sjuksköterskan att rätta till missförstånd De mest sjuka äldre, det vill säga patienter över 65 år som har hjärtsvikt, förmaksflimmer, KOL, diabetes eller stroke hamnar ofta på sjukhus igen efter att de fått vård. Under 2012 återinskrevs nästan var femte patient över 65 år i Jönköpings län. 1 april 2013 införde Landstinget ett nytt arbetssätt som ska förbättra vården för de mest sjuka äldre och minska återinskrivningarna med 30 procent under de närmaste åren. Det innebär: Vårdpersonalen på kliniken börjar planera den fortsatta vården så fort som möjligt efter att patienten skrivits in. Bland annat bedömer man hur länge patienten behöver stanna på sjukhuset och vilken hjälp som kan behövas när patienten kommit hem. Vårdpersonalen går igenom de läkemedel som patienten använder och skickar eventuellt en remiss till patientens vårdcentral för en fördjupad genomgång av läkemedel som inte skrivits ut av kliniken. Olämpliga läkemedel är en vanlig orsak till återinläggningar. Före utskrivningen har läkaren och patienten ett så kallat hemgångssamtal. Läkaren går igenom den vård och behandling som patienten fått på kliniken och om det gjorts några förändringar av patientens läkemedel under vårdtiden. Läkaren berättar också om planerade återbesök på vårdcentralen eller kliniken och om vart patienten kan vända sig för att få hjälp. Patienten får sedan återberätta läkarens information för läkaren. Patienten får med sig all information från hemgångssamtalet i ett brev, tillsammans med en uppdaterad lista över läkemedel. Innan patienten skrivs ut skickar kliniken dessutom en remiss till vårdcentralen med information om vilken vård patienten behöver efter att ha kommit hem. Två eller tre dygn efter utskrivningen ringer en sjuksköterska från kliniken till patienten. Tillsammans går de igenom hur patienten mår, läkemedel och planerade besök i vården. Flest på medicinkliniken Många av de sjuka äldre som har hög risk för återinskrivningar vårdas på länets medicinkliniker. Under 2012 hade medicinkliniken på Länssjukhuset Ryhov cirka återinskrivningar, 950 av dessa gällde patienter över 65 år. Endast 15 procent var planerade återinskrivningar, säger verksamhetschefen Agneta Ståhl. Hon tror att många återinskrivningar kan förebyggas med det nya arbetssättet, även om det kommer att ta tid att införa överallt. Även andra kliniker, vårdcentraler och den kommunala hemsjukvården är involverade. Det här arbetssättet kräver att vi som arbetar i vården blir ännu bättre på att planera och se vad patienten behöver även när han eller hon lämnat sjukhuset. Det är bra med ett tydligare fokus på information och kommunikation. Det efterfrågas av många och skapar trygghet både för vårdpersonalen och för patienterna. När patienten får återberätta den information man fått blir det lättare för läkaren eller sjuksköterskan att rätta till missförstånd och fylla i eventuella luckor. Text: Mats Fäldt Foto: Johan Werner Avby 8 LandstingsNYTT Nr

9 1. Håkan Eliasson från Jönköping är redo att åka hem från medicinkliniken på Länssjukhuset Ryhov efter att ha fått vård för hjärtsvikt. Under utskrivningssamtalet går hjärtläkaren David Kusiak igenom Håkans diagnos och den vård och behandling han fått på sjukhuset och stämmer av medicinerna på Håkans läkemedelslista. Bland annat har vi ökat mängden vätskedrivande mediciner, vilket har gett bra effekt. I slutet av samtalet får Håkan återberätta informationen som David Kusiak gett. Det är lätt att glömma bort någon detalj eller att det blir missförstånd. Därför är den här repetitionen en trygghet både för patienten och för mig som läkare. Jag kan fylla i eventuella luckor och patienten kan ställa frågor, säger David Kusiak. 3. Alla patienter ska få med sig ett brev som innehåller all information från hemgångssamtalet. Man får också med sig en uppdaterad lista över vilka läkemedel man fått utskrivna och hur de ska användas. 2. När Håkan har varit hemma i drygt två dygn blir han uppringd av sjuksköterskan Emma Hag på medicinkliniken. Hon frågar hur Håkan mår och om han har hämtat ut nya läkemedel. Håkan får berätta om vilka vårdbesök som är inplanerade och om han vet var han ska vända sig. Samtalet är ytterligare ett tillfälle att gå igenom den information Håkan fick vid utskrivningen och se att eventuella kontakter med vårdcentralen och hemsjukvården fungerar, säger Emma Hag. 4. Håkan Eliasson träffar läkaren Lars-Olof Johansson på Vårdcentralen Hälsan 1 för ett uppföljande samtal. LandstingsNYTT Nr

10 Psykisk hälsa nytt tema på , Landstingets webbplats för hälsa, sjukvård och tandvård, har ett nytt temaområde om psykisk hälsa. På 1177.se finns information om olika symtom och tillstånd, liksom vägledning till hjälp och behandling. Det finns också krönikor, berättelser och reportage där människor delar med sig av egna erfarenheter kring psykisk sjukdom. Ett exempel är artikeln om Arvid Lagercrantz som du kan läsa på sidorna i Landstings- NYTT. Det är vanligt med psykiska sjukdomar men det kan fortfarande finnas många fördomar och okunskap kring de här frågorna. Psykiska besvär kan vara svåra att tala om. Tanken med tema psykisk hälsa är att med råd och verktyg hjälpa människor att hantera sin vardag. All information är granskad av medicinskt utbildad personal. På temasidorna om psykisk hälsa berättas bland annat om hur den psykiatriska vården i Jönköpings län är uppbyggd, vad olika yrkesgrupper gör inom området och hur man söker vård för såväl lätta som allvarliga eller akuta besvär. Det går också att ställa frågor om psykisk hälsa som besvaras av vårdpersonal. Kostnadsfri hjälp via telefon Alla människor går igenom kriser någon gång i livet. Det kan gälla relationsproblem, övergrepp, självmordstankar, sjukdom, sorg, separation, ångest, självskadebeteende eller olyckor. Många gånger tar man sig igenom krisen på egen hand men ibland behöver man hjälp. Nationella hjälplinjen är sedan mars 2013 en del av Hjälplinjens telefonjour erbjuder kostnadsfritt psykologiskt stöd och hjälp till människor som mår psykiskt dåligt eller har en svår livssituation. I telefonjouren arbetar socionomer, psykologer och psykiatrisjuksköterskor som är vana att ge stöd och hjälp. De kan hjälpa till att sortera tankar och känslor eller ge stöd i hur man kan gå vidare med problem, vilken typ av hjälp som kan vara bra och vart man kan vända sig. Nationella hjälplinjens telefonjour: Öppet alla dagar På Umo.se, ungdomsmottagning på nätet, finns information om psykisk hälsa som är särskilt anpassad för barn och ungdomar. Under rubriken Att må dåligt kan man bland annat läsa om stress, ångest, ätstörningar och andra problem och ta del av andras erfarenheter i olika frågor. Det finns också tips och råd om hur man tar hand om sig själv när man mår dåligt eller tar hand om andra som mår dåligt. 10 LandstingsNYTT Nr

11 Journalisten och författaren Arvid Lagercrantz har bipolär sjukdom. Mellan sina sjuka perioder har han levt ett bra liv och har kunnat prata öppet om sina besvär. Genom att berätta om sitt liv vill han påverka attityden kring psykisk ohälsa. Det är tillräckligt jobbigt ändå, utan att man ska behöva smussla med det, säger Arvid. Arvid lever med bipolär sjukdom Det börjar alltid med att jag får beröm, eller blir uppmärksammad för någonting jag har gjort. Det som händer då är att de där hyllningarna kommer i konflikt med min egen självbild, den som säger att jag är eländig. Jag varvar upp, blir manisk, kan inte sova och sedan måste jag få hjälp att bryta det. Arvid Lagercrantz är 70 år och har en lång karriär som journalist bakom sig. Han är gift med Aina sedan 1971 och har en vuxen son. Parallellt med sitt yrkesliv och familjeliv har han mellan varven vårdats inom psykiatrin för bipolär sjukdom. Bipolär eller manodepressiv sjukdom brukar ofta beskrivas som att man pendlar mellan å ena sidan mani, ett upprymt tillstånd där man inte upplever att man har några begränsningar, och å andra sidan svår depression. Riktigt så har det inte sett ut för honom. Själva uppvarvningen, manin, har i stället eskalerat väldigt snabbt och lett till att han inom loppet av några dagar blivit så sjuk att han måste få vård på sjukhus. Särskilt deprimerad har han inte varit, förutom första gången han blev sjuk. Mellan sjukdomsperioderna upplever han sig som fullt frisk. Sjuk första gången Arvid är talesperson för föreningen Hjärnkoll och föreläser ibland för vårdpersonal och patienter. För ett par år sedan kom hans bok "Mitt galna liv", där han skildrar sitt liv genom decennier av återkommande sjukdomsepisoder. Arvid och hans tvillingbror föddes 1942 och var yngst i en akademikerfamilj med åtta Det finns faktiskt en positiv sak med den här diagnosen, jämfört med många andra kroniska sjukdomar. Man är åtminstone frisk emellanåt, säger Arvid Lagercrantz som lever med bipolär sjukdom. barn. I jämförelse med sina syskon hade Arvid det svårt i skolan. Senare upptäcktes att han var dyslektisk. Det var inte lätt att vara dyslektiker i en familj där man förväntades ha skriv- och läshuvud. Jag drogs mer åt hantverksyrken, ville gärna jobba fysiskt, med kroppen. När han var 15 år och rejält skoltrött bestämde han sig för att dra till sjöss. Men i stället för att uppleva det stora äventyret började han i stället må allt sämre och hamnade till slut i sjukhytten, stirrandes in i väggen. Han hade drabbats av en djup depression, tappade verklighetskontakten och blev psykotisk. Första kontakten med psykiatrin Väl hemma i Sverige fick han hjälp av sina föräldrar att komma till en psykiatrisk avdelning på Karolinska sjukhuset. De övriga patienterna var vuxna. Texten fortsätter på nästa sida. LandstingsNYTT Nr

12 Än i dag tänker jag på honom ofta. Jag tänker att han nog hade samma sjukdom som jag, men att den inte upptäcktes. Jag kände mig misslyckad. Egentligen ville jag inte dö men kände att jag låg omgivningen till last och hade självmordstankar, jag skulle ta mitt liv. För att häva depressionen fick Arvid elbehandlingar. Efter det kände han sig konstig och tom inombords, men blev snabbt bättre. När han skrevs ut sa läkaren att han hade ungefär femtio procents chans att inte bli sjuk igen. Arvid valde att tolka det som att han nog skulle klara sig, och det skulle dröja flera år innan han blev sjuk igen. När Arvid var 21 år tog tvillingbrodern livet av sig. Han tog det mycket hårt. Än i dag tänker jag på honom ofta. Jag tänker att han nog hade samma sjukdom som jag, men att den inte upptäcktes. Engagemang utan gränser Efter broderns självmord började Arvid studera till journalist. En ny värld öppnade sig, och han blev snart djupt engagerad. När han skulle göra praktik på en lokaltidning visste hans entusiasm inga gränser. Jag tyckte att det var så intressant och spännande. Jag fick allt svårare att koppla av, och kunde inte sova. Efter en kort tid varvade jag upp, blev manisk och fick läggas in på sjukhus. Ett år senare fick han ett sommarvikariat på en stor dagstidning. Då upprepades mönstret. Efter en veckas intensivt arbete, driven av en lust att visa sig kompetent och värdig det stora förtroendet att arbeta på en stor dagstidning, blev han återigen manisk och fick hjälp av sina kolleger att komma in på sjukhus. Sedan dess har Arvid vårdats för många maniska episoder på ett antal psykiatriska kliniker och sjukhus. Den vanliga sjukdomsperioden brukar pågå under ett halvår, eller mindre. Han har fått massor av psykosmedicin, elbehandlingar och legat fastbältad otaliga gånger. Ibland har han sökt vård självmant, ibland med hjälp av närstående, ibland har han tagit emot hjälpen frivilligt, ibland har det behövts tvång. Manin följer samma mönster När Arvid blir sjuk börjar det nästan alltid på samma sätt. Han blir rastlös och upprymd och får ett enormt uttrycksbehov, samtidigt som han blir mer och mer ångestfylld. Utåt sett blir jag extra charmig, talför, idérik, pratar om en massa saker jag vill göra, och börjar skriva ner dem. Allt blir intressant: Konst, musik, skönlitteratur och teater. Jag känner att jag är bättre än vad jag egentligen är. Det liksom darrar inom mig. Så blir jag orolig att det börjar gå åt fel håll. Ofta tar sig manin uttryck genom att Arvid plockar och knyter olika snören och rep, leker med kasperdockor och hittar på rim och ramsor. Han tecknar, skriver och pratar mycket och forcerat. Inspirationen flödar, han spelar piano, blockflöjt eller sjunger högt. I manin utvecklar han också en fixering vid symboliska uttryck i tillvaron. Saker som inte bär någon betydelse för omgivningen, men blir laddat med mening och innebörd för hans snabbt arbetande, upphettade hjärna. Slår över i ångest Efter några vakna dygn går det snabbt över en gräns där han upplever en väldig ångest. Ibland leder det till att han blir aggressiv och kastar saker omkring sig, ibland att han måste lägga sig ner på golvet. Till slut blir det ohållbart för honom att vistas hemma eller på jobbet. Han fylls av en enorm kraft som han inte klarar av att hålla tillbaka. En psykiater sa en gång till mig: Att ge dig Valium när du är på väg att varva upp är som att spotta i Värtan. Som en droppe i havet alltså, förklarar Arvid. Vid ett tillfälle lyckades inte manin hävas, trots medicinering. På kliniken där han vårdades blev han allt mer intensiv och började vända på möbler och dra ner gardiner. Läkarna fick skriva ett vårdintyg och Arvid fördes sjungande till Beckomberga mentalsjukhus. Där lades jag i bälte och fick något som de kallade för blockchocker, alltså en mycket intensiv serie med elbehandlingar. Efter det var man rätt degig. Den gången hade det tagit längre tid än vanligt innan jag fick vård, vilket jag senare lärt mig är det viktigaste: att få behandling i tid. Insikter om sjukdomen Det tog många år och många sjukdomsperioder innan Arvid började förstå att det här var något han skulle leva med under resten av sitt liv. Först när jag insåg det började jag också tänka på vad jag själv kan göra. Det märktes att om jag tog medicin tidigt kunde jag hejda uppvarvningen. Först i 45-årsåldern tycker han att det lugnade ner sig, och reaktionerna blev mindre våldsamma. Litium, medicinen som han fått sedan 60-talet, fungerade men hade samtidigt biverkningar. En av dem var att han upplevde att det dämpade hans kreativitet. På något sätt vill man ha kvar det maniska, det kreativa. Det gör att man inte vill äta medicin eller söka vård på ett tidigt stadium. När jag var yngre ville jag inte ta medicinerna alls. Det ingår i sjukdomen att man också njuter lite grann av sina maniska tillstånd, till en början i alla fall. Ur den anhörigas perspek- 12 LandstingsNYTT Nr

13 tiv kan det vara lättare med depression än med mani. Den här inställningen har han gjort upp med, och tycker att biverkningarna han får av litium är ett billigt pris att betala för att slippa bli sjuk igen. Det handlar också om en hänsyn till omgivningen. Eftersom jag varit mer manisk än deprimerad är det nog min fru som har fått lida mest av min sjukdom, säger Arvid eftertänksamt. Triggas av stress Det som triggar sjukdomen är i Arvids fall stress, höga ambitioner, för lite sömn, och en överkänslighet för uppskattning och beröm. Trots sin sårbarhet har han valt ett yrke som kräver stort engagemang, mycket tid och där det man presterar ständigt blir föremål för andras uppmärksamhet och bedömning. Ändå har han älskat sitt arbete och uppskattats för det jobb han har gjort. En orsak till att det har fungerat, tror han själv, beror på att han varit öppen inför chefer och kollegor om sin sjukdom. Det har motverkat det här tisslet och tasslet som ofta uppstår kring psykiska problem, och gjort att jag har gått hem från arbetet i tid, innan jag blivit för sjuk. Öppenheten fungerar åt båda håll, och det ingår i avtalet att arbetskamrater också säger ifrån om de märker att han börjar bete sig underligt eller omdömeslöst. Han minns en gång ett möte med ledningen på Sveriges Radio. Jag hade tagit med mig en hatt, gestikulerade, vägde på stolen och höll på att larva mig. Till slut sa min chef till mig på skarpen, att "nu får du gå hem och ta hand om dig". Och det var jag ju tacksam över i efterhand. Det hade nog inte hänt utan den där öppenheten. Text: Emma Holmér FOTO: Juliana Wiklund Enkla förhållningsregler Arvid har kommit fram till vissa enkla förhållningsregler som hjälpt honom och som han även brukar ge som råd till andra med samma sjukdom: Acceptera att du har sjukdomen Lär dig känna igen symtomen så att du kan få behandling i tid Godta medicinen Slarva inte med sömnen Var öppen om din sjukdom Att leva ett regelbundet liv, gärna lite tråkigt brukar jag säga, är också bra om man har den här känsligheten. Det finns faktiskt en positiv sak med den här diagnosen, jämfört med många andra kroniska sjukdomar. Man är åtminstone frisk emellanåt, säger Arvid. Texten är ursprungligen publicerad på 1177.se LandstingsNYTT Nr

14 LANDSTINGS-TIPSET Läs tidningen noga så hittar du svaren på frågorna. Ringa in rätt svar! Vi delar ut priser till de tio först dragna rätta lösningarna. Första pris är ett presentkort på 600 kronor hos Team Sportia. 2 3 pris presentkort på 300 kronor hos samma kedja och 4 10 pris biobiljetter. Adressen är LandstingsTipset, Landstingets informationsavdelning, Box 1024, Jönköping eller mejl: informationsavdelningen@lj.se. Vinnare och rätt rad publiceras i nästa LandstingsNYTT som kommer ut i september Hur många veckors rökstopp inför operation behövs för att halvera risken för komplikationer? 1) 8 veckor X) 6 veckor 2) 4 veckor 2. Vid vilket motionslopp lärde artisten Blossom Tainton ut AKUT-testet som lär människor att upptäcka stroke? 1) Blodomloppet X) Vårruset 2) Tjejmilen 3. Vilken åldersgrupp bland länets barn och unga hade förbättrat sin tandhälsa allra mest mellan 2011 och 2013? 1) 19-åringar X) 6-åringar 2) 12-åringar 4. Inom hur många dygn efter utskrivning från sjukhus ska sjuka äldre bli uppringda av sjuksköterska? 1) 3 dygn X) 2 dygn 2) 5 dygn 5. Vilket är ämnet för det nya temaområdet på 1177.se, Landstingets webbplats för hälsa, sjukvård och tandvård? 1) Hjärt- och kärlsjukdomar X) Demenssjukdomar 2) Psykisk hälsa 6. Vilket yrke har Arvid Lagercrantz som berättar om sitt liv med bipolär sjukdom? 1) Läkare X) Journalist 2) Arkitekt 7) Vad kallas den information som Landstinget nu ska ta fram för synskadade? 1) Talade landstingsnyheter X) Pratade landstingsnyheter 2) Berättade landstingsnyheter 8) Vilken är den allvarligaste formen av hudcancer? 1) Skivepitelcancer X) Balsalcellscancer 2) Malignt melanom Namn Gatuadress Postnr: Postadress Hemtelefon eller e-postadress Skicka in din lösning senast 17 juni. Rätt rad i LandstingsTipset, nummer 1/13 XX1 221 X2 Vinnare i förra numret: Första pris, presentkort i sportaffär värt 600 kronor: Ulrika Höglind, Kettilsgatan 4, Vetlanda. Andra tredje pris, presentkort i sportaffär värt 300 kronor: Kerstin Johansson, Odlarstigen 9, Sävsjö och Britt Jakobson, Oxdrivaregränd 5, Värnamo. Fjärde tionde pris, presentkort på blommor: Eiwor Idén, Backsippestigen 8, Eksjö, Annette Damberg Fahlström, Fällhagen 114, Huskvarna, Frank Sköld, V Holmgatan 1, Jönköping, Inger Olofsson, Granvägen 14, Hjältevad, Kerstin Dahlberg, Björnbergsvägen 86, Nässjö, Sören Larsson, Västanbogatan 1A, Nässjö och Eivor Lindblad, Mellangårdsvägen 16, Vrigstad. Talade nyheter för synskadade Från augusti 2013 börjar Landstinget samla sina nyheter som Talade Landstingsnyheter på skiva. Målgruppen är länsinvånare med synnedsättning, och andra som har svårt att ta del av skriven text. För många människor med nedsatt synförmåga är det idag naturligt att få nyheter och information via Landstingets webbplats och andra webbsidor eller dagstidningar med syntetiskt tal. Men för dem som av olika skäl inte använder denna teknik finns det möjlighet att få information i talad form på så kallad Daisyskiva. Landstinget erbjuder nu Talade Landstingsnyheter som skickas Kerstin Klaesson på Länssjukhuset Ryhov producerar Talade Landstingsnyheter, som distribueras på Daisyskiva till bland annat personer med synnedsättning. ut en gång i månaden till de som valt att prenumerera. Skivan innehåller en sammanställning av de nyheter som Landstinget publicerat på sin webbplats kring områden som hälsa och vård, tandvård, politik, länstrafik, kultur och regional utveckling, men också information från patientföreningar. Talade Landstingsnyheter kommer samtidigt att ersätta Jönköpings läns taltidning som funnits under många år i varierande former och som i dagsläget har cirka 250 prenumeranter. Förutom Talade Landstingsnyheter kommer LandstingsNYTT även i fortsättningen att skickas som Daisyskiva till prenumeranterna fyra gånger per år, från och med detta nummer med syntetiskt tal. Lika villkor för alla De två produkterna gör att alla länsinvånare har möjlighet att ta del av Landstingets information på lika villkor. Ur tillgänglighetssynpunkt är det viktigt att alla länsinvånare oavsett funktionsnedsättning, kan få samma information om Landstingets verksamhet, säger Rune Backlund, (C), landstingsråd och ansvarig för regional utveckling. Talade Landstingsnyheter produceras av Kerstin Klasson på Länssjukhuset Ryhov, med hjälp av en programvara som omvandlar skriven text till tal. Det ska bli väldigt spännande att producera Landstingets nya information i talad form. Detta är i linje med den nationella strategin för funktionshinderspolitiken, och jag hoppas att det ska bli uppskattat av prenumeranterna, säger hon. Det första numret av Talade Landstingsnyheter beräknas nå prenumeranterna i slutet av augusti. TEXT OCH FOTO: MIKAEL BERGSTRÖM Prenumeration på LandstingsNYTT på Daisyskiva kan beställas på lj.se/landstingsnytt Du kan också beställa på telefon LandstingsNYTT Nr

15 Annons Annons SÄKRA DIN PLATS 2013/2014 Från 1 juni till 22 september 2013 MÖBEL AKROBATERNA Retrospektivt Abonnemang finns att köpa nu! Lösbiljetter släpps 15 juni. Beställ eller hämta programtidningen direkt i biljettkassan! JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Mer information på FRI ENTRÉ LandstingsNYTT Nr

16 Samhällsinformation Kläder, hatt med brätte, solglasögon och rejält med solkräm med hög skyddsfaktor. Det är det bästa skyddet mot hudcancer och brännskador i sommarsolens sken. Bra kläder i bra väder. Sola säkert i sommar Christina Berndes- Sköldmark Det bästa är att undvika direkt solljus när solen är som starkast Solljus är både nyttigt och uppiggande, men på våren och sommaren räcker det med minuter sol på ansiktet och armarna för att man ska få sin dagliga dos D-vitaminer. Solens UV-strålning kan skada huden på ett sätt som på sikt kan utvecklas till hudcancer. Det bästa är att undvika direkt solljus när solen är som starkast, mellan klockan 11 och 15, och istället gå till stranden tidigt på förmiddagen eller sent på eftermiddagen, säger Christina Berndes-Sköldmark, överläkare på hudkliniken, Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Men det gäller att tänka på solskyddet även när det är mulet och när man vistas i skuggan, eftersom upp till hälften av UV-strålningen går igenom även där. Och är man ute i öppna landskap, till exempel på stranden, havet, golfbanan eller i fjällen, ska man vara extra försiktig, eftersom man där utsätts för solljus både direkt och indirekt. Malignt melanom ökar Trots att riskerna med solande är välkända ökar antalet fall av hudcancer i Sverige. Malignt melanom, som är den allvarligaste formen av hudcancer, har ökat med 5 7 procent varje år under de senaste tio åren och under 2011 diagnostiserades 142 patienter med malignt melanom i Jönköpings län. Även skivepitelcancer, som är den näst vanligaste formen av hudcancer, ökar i Sverige. Hudcancer är den näst vanligaste cancerformen både bland män och kvinnor och utgör omkring 16 procent av all cancer. Malignt melanom ökar dessutom mer än andra cancerformer. Det är en oroande utveckling och den främsta anledningen är att många utsätter sig för mycket sol, säger Christina Berndes- Sköldmark. Solarium skyddar inte Fler solsemestrar under vinterhalvåret kan vara en annan bidragande orsak till ökningen. De flesta som bor på nordliga breddgrader bygger upp sitt skyddande pigment successivt under våren. Många reser till exempelvis Thailand under vintern när man har litet pigment, och att då plötsligt utsätta sig för stark UVstrålning kan vara skadligt för huden. Att sola solarium ger heller inget skydd mot solskador. Istället får det huden att åldras snabbare och ökar risken för hudcancer. Informerar på stränder För att uppmärksamma länsborna på riskerna med solning samarbetar Landstinget sedan några år med Länsstyrelsen och länets kommuner. Bland annat har man tagit fram ett skolmaterial om solvanor som vänder sig till elever i årskurs 6 9 och utbildar även UV-informatörer som kommer att prata solvanor på badstränder, i parker och andra platser i länet. TEXT: MATS FÄLDT FOTO: JOHAN W AVBY Tänk även på att smörja bar hud med solkräm som har hög solskyddsfaktor. Trappa upp solandet succesivt under sommaren. Låt inte barn under ett år vistas i direkt solljus. Om hudcancer på 1177: 1177.se/tema/cancer Om solskydd och solvanor på Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats: stralsakerhetsmyndigheten.se Nästa nummer av LandstingsNYTT finns i din brevlåda i september 2013