Bättre liv för sjuka äldre i Sörmland

Transkript

1 NYHETSBREV FEBRUARI 2014 Bättre liv för sjuka äldre i Sörmland Arbetet med a få ll en Sammanhållen vård och omsorg går vidare. För a nå bästa resultat krävs a vi arbetar llsammans inom våra olika kompetensområden. Genom a vi i vården och omsorgen all d kommer ihåg vem vi är ll för och utgår från pa entens/brukarens önskemål och val bidrar vi ll a skapa e Bä re liv för sjuka äldre. Kan vi dessutom samarbeta kring mål och gemensamma värden så bidrar teamarbetet också ll a förbä ra för de mest sjuka äldre. Teamarbete I li eraturen omnämns två grundläggande, helt avgörande, egenskaper för e fungerande teamarbete och det är synergi och en tydlig målbild. Med synergi menas a summan av teammedlemmarnas kompetens blir mer än om var och en arbetar för sig. Olika kompetens behövs i teamet och gynnar problemlösningen, likväl som gemensam kompetens behövs. Gemensam kompetens kan vara a teamet har god kunskap om det verksamhetsområde man arbetar med och en tydlig målbild exempelvis a skapa e bä re liv för de mest sjuka äldre. En annan förutsä ning för e fungerande teamarbete är a teamet är överens om den gemensamma värdebasen. Teamets gemensamma värdebas innehåller uppfa ningar av betydelse för arbetet. Till exempel är man överens om a alla som ingår kan samarbeta. Teamet bör ha diskuterat igenom och kommit fram ll: Varför finns teamet? Vilka är teamets klienter? Hur är synen på hälsa? Hur förhåller vi oss ll pa enter och anhöriga? Hur prioriterar vi? Vilken feedback finns i teamet? Vi vet a teamet inte all d är överens i alla frågor. Ibland uppstår så kallade konstruk va kontroverser. Konstruk va kontroverser är av godo om teammedlemmarna är öppna för a diskutera, granska, lyssna in andras och egna synpunkter för a hi a den op mala lösningen. Genom e ständigt utbyte av tankar och informa on kring arbetsuppgi en blir resultatet bä re. Teammedlemmarna blir inspirerade av a höra hur andra professioner tänker om insatsen. Genom a också se brukaren som en del av teamet underlä ar det a ha individens fokus i det dagliga arbetet och i mötet med brukaren. Brukaren upplever e mervärde genom a få vara med och styra över sin dag och si liv, så som man all d har gjort innan man hade behov av äldreomsorgen eller vården. Brukaren fortsä er a vara den person den all d har varit. Både brukaren och anhöriga kan vara med och vara delak ga. Så mycket mer mo verande som personal när man vet a det man gör llsammans med brukaren är det som brukaren själv har bestämt och tycker är angeläget. Ref. Sandberg Håkan Det goda teamet. Studentli eratur. Lund Nyhetsbrev Bä re liv för sjuka äldre i Sörmland, februari

2 Vi vill ge några exempel på hur man kan arbeta i team i olika situationer I västra länsdelen har kommun, lands ng och privata vårdgivare arbetat llsammans för a iden- fiera vad vi llsammans kan göra för a minska antalet mångbesökare på sjukhuset. Chefer från kommunerna- hemtjänst, bistånd, kortvård och hemsjukvård, vårdcentraler, akuten, ambulansen och vårdplatsenheten enades om e arbetssä. Hur ska vi iden fiera mångbesökare och vad ska vi göra när vi hi ar dem? Medarbetare från ovanstående verksamheter har sedan mö s och kommit överens om hur de ska göra men också visat på problem som måste åtgärdas. Varje verksamhet har en A göra lista som ska betas av och det är respek ve chefs ansvar. Arbetsgruppen i västra äldre- AVÄ ansvarar för a arbeta vidare med de frågor som kräver nya samarbetsformer, ru ner eller fram da inköp mm. AVÄ ansvarar också för uppföljning och analys av resultat. Resultaten följs genom återinläggningar, undvikbar slutenvård samt genom webbkollen med hjälp av Vårdplanerarna och Ringaren. Återinskrivning Mätperioden för indikatorerna Återinskrivning inom 30 dagar, Undvikbar slutenvård och Läkemedelsbehandling kommer under 2014 att vara mars augusti. Orsaken ll förändringen är a SKL ska vara säkra på a hinna med utbetalningarna innan årets slut. Den na onella satsningen som inbegriper presta onsersä ningr avslutas Senior Alert För a kommunen ska få ta del av presta onsersä ning i Senior alert krävs det a särskilda boenden, demensboenden och kor dsboenden oavse u örare deltar i Senior alerts punktprevalensmätning (PPM) av trycksår och fall vid minst e av de två llfällen som ges under Den första punktprevalensmätningen kommer a ske vecka 11. Informa on om hur det ska gå ll finns på denna länk. Ambulanspersonalen en viktig del i teamet Vid e antal utryckningar som ambulansen har uppfyller inte pa enten kriterierna för vidare bedömning och vård på sjukhus däremot ser ambulanspersonalen behov av vård & omsorg på primärvårdsnivå*. NU kommer samtliga pa enter som lämnas kvar i hemmet, i västra länsdelen, bedömmas med hjälp av GRP- Geriatrisk Risk Profil. Om pa enten uppvisar risk kommer de erbjudas a ambulansen kontaktar primärvården. För de pa enter som är inskrivna i hemsjukvården kontaktar man sjuksköterskan i kommunen och diskuterar och planerar den fortsa a vården. För de pa enter som inte är inskrivna i hemsjukvården kan det bli aktuellt med en uppföljning i forma av e akutbesök av hemsjukvården och sen en överlämning ll samordningssköterskan på vårdcentralen. Om de inte behöver någon uppföljning i hemmet rapporterar ambulansen direkt ll samordningssköterskan på vårdcentralen som sedan ringer upp pa enten för vidare planering. Målet är a pa enten inte ska falla mellan stolarna utan genom teamarbete fånga upp pa enter så a de får vård och stöd på rä nivå. Självklart sker överlämningen e er godkännande av pa enten. På flera vårdcentraler testar man också a ambulansen kan boka aku d för pa enten nästkommande vardag på vårdcentralen, de a när pa enten behöver bedömmas eller följas upp av primärvårdsläkare akut. Det innebär a när vårdcentralen är stängd bokar ambulanspersonalen en av morgondagens första aku der mellan kl. 8-9 * Primärvårdsnivå = den hälso- & sjukvård som ges på primärkommunal nivå dvs i kommunen och på vårdcentralen Om du har frågor kontakta Carina Axén, chef för ambulansverksamheten västra länsdelen carina.axen@dll.se 2 Nyhetsbrev Bä re liv för sjuka äldre i Sörmland, februari 2014

3 Teamarbete mellan biståndshandläggare och arbetsterapeut ger vinster både för kunden och kommunen i Nyköping Teamarbetet startade som e projekt mellan biståndshandläggare och arbetsterapeuter. Sy et var a kartlägga kundens fak ska förmåga a u öra sina dagliga ak viteter så självständigt som möjligt. Där med bidra ll a kvalitetssäkra besluten om hemtjäns nsatser. Målet var a öka självständigheten och möjligheten a påverka sin livssitua on, hos de kunder som ansökt om hemtjänst. Projektet blev så lyckat a det nu är permanentat i kommunen. Idag arbetar två arbetsterapeuter llsammans med biståndshandläggaren. A de finns på samma arbetsplats upplevs som en stor fördel i teamarbetet. Arbetsterapeuternas insatser har bidragit ll ökad kvalitet, e mer professionellt u örande och ökad trygghet för kunden. Kunder som ska få hemtjäns nsatser för första gången, är personer som många gånger har träningspoten- al. Samarbetet med arbetsterapeuterna har hjälpt oss a se mer möjligheter a bevara och stärka det friska hos våra kunder. Det har också ökat självständigheten hos kunden, t.ex. a kunna promenera, duscha eller laga mat själv. E exempel, En kvinna ansöker om hemtjäns nsats gällande dusch. Hon får det. E er arbetsterapeu sk bedömning får kvinnan en duschstol för a underlä a samt minska fallrisken vid duschsitua onen. Vid uppföljningen som biståndshandläggaren gör, säger kvinnan ifrån hemtjäns nsatsen. En vinn-vinn situa on kunden blir självständig och det blir även en ekonomisk vinning både får kund och kommunen. Om du har frågor kontakta Anneli Lybark, myndighetschef på Omsorgsenheten, Nyköpings kommun anneli.lybark@nykoping.se OBS! Ny blankett när ni bedömer munhälsan Allt fler verksamheter kommer glädjande nog igång a bedöma munhälsan på vårdtagarna. Från 1 januari är bedömningsinstrumentet reviderat. Du hi ar blanke en här God vård i livets slutskede Du som har facebook och vill ha regelbundna uppdateringar om våra ak viteter, kan du gilla vår facebooksida Fou i Sörmland! Nyhetsbrev Bä re liv för sjuka äldre i Sörmland, februari

4 Bilder överst: Föreläsare Sara Ohlsson, Rauni Ringberg, Chris na Lööf, Irene Skoglöf, Gunnel Eriksson. Övriga bilder: Detagare under föreläsning, gruppdiskussion, kommentarer och test av hjälpmedel. Lyckad utbildning i kognitiv rehabilitering, bedömning av aktivitets- och funktionsförmåga samt behov av hjälpmedel och stöd i vardagen genomförd. Utbildningen genomfördes den 15 och 28 januari och programmet för dagarna hade tagits fram e er önskemål från länets arbetsterapeuter. Arbetsterapeuter kartlägger ak vitetsbegränsningar och kogni- va svårigheter. Bedömningar är vik ga både som en del av minnesutredningen, men också som underlag för rä insatser och stöd i vardagen så pa enten/brukaren kan bevara sina förmågor så länge det är möjligt. Även andra yrkesgrupper som sjuksköterskor, sjukgymnaster behöver kunskaper om konsekvenserna av hjärnskada oavse om det är en demenssjukdom eller av annan orsak. Därför var även dessa yrkesgrupper inbjudna ll utbildningen. Deltagarantalet var begränsat ll 85 personer/dag och platserna blev snabbt fyllda. Dagarna hade olika inriktning, därför var det möjlighet a anmäla sig ll en eller bägge dagarna. Första dagens föreläsare var Gunnel Eriksson, som har lång erfarenhet av arbete med personer som drabbats av stroke. Andra dagens förmiddag gavs informa on av Chris na Lööf, medicinskt ansvarig för rehabilitering i Örebro (MAR) om Örebro läns kogni va checklista. Den prak- ska llämpningen av checklistan föreläste Irene Skoglöf, arbetsterapeut i Lekebergs kommun om. Under e ermiddagen föreläste Rauni Ringberg, minnesmo agningen i Nyköping och Sara Ohlsson, arbetsterapeut i Vingåker om prak ska lösningar vid kogni va svårigheterna. Där ingick även e avsni om hjälpmedel för demenssjuka personer och deras anhöriga. E urval av hjälpmedel fanns på plats för visning. På nästa sida kan du läsa vad två av deltagarna har a berä a om utbildningen. Du kan även läsa mer om utbildningen och se fler bilder på vår hemsida. www. 4 Nyhetsbrev Bä re liv för sjuka äldre i Sörmland, februari 2014

5 Demens Uppföljning av kvalitetsindikatorer I det Länsgemensamma vårdprogrammet för vård och omsorg om personer med demenssjukdom anges e antal kvalitetsindikatorer som årligen ska följas upp. Programmet ger riktlinjer för och grundläggande kunskap om handläggning av patenter/brukare med demenssjukdom. Det avser också a utgöra underlag för lokala handlingsplaner och samverkansru ner med vårdgrannar för a skapa en intakt vårdkedja och teamsamverkan. En god demensvård bygger på den pallia va vårdfilosofins hörnstenar där teamarbete har en hög prioritet. Uppföljningen är e uppdrag från länsstyrgruppen i Sörmland. Sy et är a synliggöra kvaliteten inom olika områden och a resultaten ska kunna användas i verksamheternas eget förbä ringsarbete. Olika beslutsfa are ska också kunna fa a välgrundade beslut om prioriteringar. Kvalitetsuppföljningen för 2013 finns sammanställd och är redovisad för Länsstyrgruppen. Ta del av sammanställningen här Vi behöver arbeta llsammans inom våra olika kompetensområden både inom den egna verksamheten och över huvudmannagränser för a uppnå en intakt vårdkedja och llgodose den demenssjukes behov av en personcentrerad vård och omsorg. Antalet kommuner, vårdcentraler och minnesmo agningar som arbetat fram lokala planer har ökat från 16 stycken 2012 ll 29 stycken Dokumenterade ru ner för kommunernas och vårdcentralernas gemensamma arbete har också ökat. Resultaten för Sörmland visar också på e ökat antal registreringar i SveDem*. I november 2013 hade 59 enheter anslu t sig ll BPSD. Totalt har 906 bedömningar registrerats med u ormade omvårdnadsåtgärder. När det länsgemensamma demensnätverket träffas den 13/3 kommer vi a arbeta vidare med resultaten. * Kvalitetsuppföljningen avser data vecka 50, där anges a 420 fastställda diagnoser registrerats, y erligare har llkommit och var totalt 939 vid årsski et. Vad tyckte deltagarna om utbildningen den 15 och 28 januari? Ann Kårefjärd Ann Kåre ärd är arbetsterapeut vid Tunagårdens gruppboende och Lotsens kor dsplatser i Eskilstuna kommun. Jag fick en bekrä else på a jag gör rä! Dessutom fick vi prak k på teorin. O a är det väldigt teore skt och man måste själv översä a teorin ll prak k. På de här föreläsningarna fick man prak ken direkt kopplad ll teorin, säger hon. Ann tyckte också a Gunnels föreläsning den 15/1 gav mycket vad det gäller hur man kan göra prak skt. Hon menar a arbetsterapeuter behöver dessa kunskaper om olika strategier och hjälpmedel för a nå ut ll personer med demens och deras anhöriga och kunna berä a om vilka stöd och hjälpmedel som finns llgängliga och se ll a de får vad de behöver. Både jag och mina kollegor tycker a det har varit jä ebra och givande och vi är väldigt nöjda, säger Ann. Exempelvis gav Gunnel mycket bra exempel om Stroke, som jag kan koppla ll mi dagliga arbete. Monique Hyttbro Monique Hy bro jobbar i primärvården på Ekensbergs vårdcentral i Nyköping. Hon har deltagit på båda föreläsningsdagarna och är mycket nöjd med dem. Den kogni va checklistan är e bra stöd! Ibland när man är stressad är det svårt a hålla allt i huvudet och då är det bra a kunna checka av på listan, säger hon. Monique menar också a blockindelningen på den kogni va checklistan och repe onen av hjärnans funk on gör det lä are a koppla ihop en skada på en viss del av hjärnan med en viss funktonsskada och tvärt om. Det hjälper ll vid u ormandet av stödåtgärder, säger Monique och llägger a man måste komma ihåg a det finns stora fungerande resurser hos en person med hjärnskada. De kan kompensera för en funk on som fallit bort. Nyhetsbrev Bä re liv för sjuka äldre i Sörmland, februari

6 Vi går mot ljusare tider! Och jobbar vidare för ett bättre liv för sjuka äldre! Västra länsdelen Södra länsdelen Marie Håkansson Norra länsdelen Annkris n Mellgren annkris n.mellgren@ Demensinriktning Anita Segring anita.segring@ Annika Sjöberg annika.sjoberg@ FoU i Sörmland Dro ninggatan 16 b Eskilstuna www Nyhetsbrev Bä re liv för sjuka äldre i Sörmland, februari 2014