17 Bildande av Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. 39 Svar på motion om debattordning i fullmäktige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "17 Bildande av Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. 39 Svar på motion om debattordning i fullmäktige"

Transkript

1 SAMMANTRÄDESHANDLINGAR TILL KALLELSE Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Sammanträdande organ Kommunstyrelsen Tid Onsdag den 26 oktober 2011, klockan 8.15 Plats KTS-salen, Vita Huset SAMMANTRÄDESHANDLINGAR Sid Ärenden till kommunfullmäktige 2 Energieffektiviseringsstrategin 17 Bildande av Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet 39 Svar på motion om debattordning i fullmäktige 40 Förslag till reviderad arbetsordning för kommunfullmäktige 48 Reviderad bolagsordning Katrineholms Fastighet AB 56 Nya avgifter för hyra av Tallåsaulan fr.o.m Nya hyror och avgifter 2012 inom service- och tekniknämndens ansvarsområde 70 Nya avgifter inom vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde 78 Nya VA-avgifter Revidering av reglementet för service- och tekniknämnden 98 Revidering av reglementet för kommunstyrelsen 105 Revidering reglemente för miljö- och hälsoskyddsnämnden 107 Revidering av reglementet för byggnadsnämnden Sid Ärenden till kommunstyrelsen 108 Nyföretagarcentrum 109 Begäran om tillsättandet av politiska representanter i styrgruppen för avfallsplanprocessen Sid Uppföljningar/Utvärderingar 111 Uppföljning av satsning på sommarjobb för ungdomar K:\Beredningsmöten\2011\KS111026\ Sammanträdeshandlingar.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41, Gröna Kulle Org.nummer Telefon: KATRINEHOLM Telefax: E-post: kommunledningsforvaltning@katrineholm.se

2 Energieffektiviseringsstrategi ~r Katrineholms kommun

3 Katrineholms jämförelse Innehållsförteckning Energieffektiviseringsstrategi...1 Vision...2 Bakgrund...3 Energieffektiviseringsstödet...3 Kommunensarbete...3 Strategi för energieffektivisering...4 Nulägesanalys...4 Nulägesbeslcrivning...4 Analys...4 Utvecklingstrender och indirekta energiaspekter...5 Må1...6 Visionsmål-Övergripande må1...6 Effektmål-åtaganden...6 Aktivitetsmål och val av åtgärder-produktionsmål och val av aktiviteter...7 Processmål/ handlingsplan...8 Nulägesanalys...11 i Målsättning 2014 och 2020 med basåret Uppgifterom byggnader...11 Uppgifterom transporter...12 ÖvrigaupPgifter...9 Ekonomi...9 Åtgärder...10 Uppföljning...10 Bilaga Förslag på åtgärder kommun...13 i )okumentnamn Beslutande Dokumenttyp?nergieffektiviseringsstrategi Kommunfullmäktige Strategi Fastställd Senast reviderad Giltighetstid Detta dokument gäller för!011-xx-xx Kommunkoncernen 2

4 Vision Katrineholm ska vara ledande med att skapa en hållbar utveckling för kommande generationer. Vision 2025 sägey: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utvecklingförliv lärande och företagsamhet. Lust är passion, vi ja, ambition. Det är också det lustfyllda-det vi lever för och det vi lever av-mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt-rätt geografiskt och rätt för handling och förändring Bakgrund Energieffektiviseringsstödet Under åren får alla kommuner som åtar sig att arbeta med energieffektivisering statligt stöd. Stödet kan sökas fr om 1 jan 2010 och stödet ges för hela 5-årsperioden. Förordning och föreskrifter blev klara 28 jan Stödets belopp är kopplat till antalet innevånare i kommunen och för Katrineholms del innebär det kr*5= kr totalt. Stödet är kopplat till kostnader för kommunens strategiska arbete med energieffektivisering ur ett systemperspektiv. Idet ingår lönekostnader eller konsultkostnader och kostnader för utbildning av personal samt kostnader för informationsmaterial. Åtagandet innebär: Att fastställa en strategi för energieffektivisering och genomföra den. Strategin skall omfatta kommunens egen förvaltning och hel- eller delägda bolag. Den kan även omfatta all verksamhet som bedrivs i kommunen som geografiskt område där man har beslutanderätt. Detta innebär att man kan besluta om högre krav på energieffektivisering vid byggnation eller försäljning än Boverkets byggnadsregler. En nulägesanalys där man identifierar betydande energiaspekter skall ligga till grund för prioriteringar av åtgärder. I den bör även en beskrivning av kommunens organisation av det fortlöpande arbetet ingå. Målen som kommunen vill uppnå till 2014 och 2020 skall anges i MWh. Basåret som man utgår från är året före ansökan om bidrag. En handlingsplan som baseras på nulägesanalysen skall innehålla åtgärder för att uppnå målen för energieffektivisering samt två av sex angivna åtgärder i förordning(2009:893) Årligen rapportera effekterna av energieffektiviseringsarbetet till Energimyndigheten. Kommunens arbete

5 Katrineholms kommun har satsat på investeringar inom energi och klimatarbetet både i det kommunala fastighetsbolaget KFAB och genom samarbete med externa aktörer medverkat till väsentliga minskningar av koldioxidutsläppen. De största satsningarna inom energi- och klimatarbetet har gjorts inom fastighetsbolaget och klimpprogrammet. Totalt rör det sig om nästan 240 miljoner. Den stora skillnaden är att man bytt energislag men även en del energieffektivare lösningar har gjorts. Två speciella anläggningar genom saltlager och sol- och vindpark har tillkommit genom samarbete med externa aktörer. Biogasproduktionen sker även den med externa aktörer. Strategi för energieffektivisering Att genomföra och följa en strategi i Katrineholms kommun innebär att organisation och förutsättningar stämmer överens med strategins målsättning för att målen skall uppfyllas. Drivkrafterna för genomförandet kräver ett systematiskt arbete i samarbete mellan bolag och förvaltningar och organisationen för energieffektivisering behöver stöd från den politiska ledningen. Strategin bör även kopplas till en uppdaterad klimat- och energiplan som bör genomföras snarast möjligt. En arbetsgrupp som arbetar med frågorna kontinuerligt behöver skapas så att energioch klimatfrågorna kan diskuteras. I den gruppen bör representanter för inköp och upphandling, transporter, energi- och klimatrådgivning, fysisk planering, KFAB och Sörmland Vatten ingå. Eventuellt bör även en koppling till näringslivet övervägas då energi- och klimatfrågan är så tydligt relaterad med tillväxt. Gruppen träffas fyra gånger per år och vid behov mera. Förslaget till strategi omfattas av Katrineholms kommuns lokaler och verksamheter samt kommunägda bolag. Strategin fastställs av kommunstyrelsen. Nulägesanalys Nulägesbeskrivning I nulägesbeskrivningen ingår statistiska data som ger en nulägesbild vilket är en utgångspunkt för uppföljningar. Från dessa data kan indikatorer väljas ut och energimyndigheten tar fram ett flertal från kommunens inrapporterade data. Totalt är det 14 indikatorer som redovisas inom områdena verksamhetslokaler, bostadslokaler, transporter och kollektivtrafik. Indikatorerna är indelade i indikatorer och tilläggsindikatorer där tilläggsindikatorerna är aktuella för kommuner med högre ambitionsnivå. Insamlandet av indikatorer är tidskrävande och därför bör de väljas med omsorg och utifrån kommunens förutsättningar att samla in data och redovisa dessa. Analys För att utvärdera kommunens roll med hänsyn till framtagande av energieffektiviseringsstrategi bör man se vilka styrkor och svagheter som finns internt

6 samt vilka externa hot och möjligheter som finns. Syftet är att identifiera förbättringsområden och skapa förståelse för hur verksamheten kan anpassas efter omvärldens villkor. Positiva faktorer Negativa faktorer ~~yi"coi 3 Positiv inställning till energieffektivisering Interna faktorer.;. Bra samarbete med externa aktörer :~ Stort inflytande som kommun 3 Energifrågan ägs av många God besparingspotential Externa faktorer ; ~Iöjligl~~~er Trenden mot energieffektivisering är stark Teknologiska framgångar EU satsar på energieffektivisering Externa konsulter.;..~..;..,.;. : ; : ~ ~4T~~~~"12~~~" Energifrågan syns ej i ekonomisk redovisning Ingen egen produktion Dålig överblick i kommunkoncernen Energifrågan ägs av många Kostar pengar och resurser Dålig kontroll -ivt Ändrade trender Bidraget försvinner Externa konsulter(kompetensförlust) ~~..n.,~~ ~~ ~..,,,,.,,,,.~ Utvecklingstrender och indirekta energiaspekter Katrineholms kommun har investerat i nya energianläggningar genom KFAB som inneburit både energieffektivisering och övergång till förnybara energislag. Genom KLIMP-programmet har stora satsningar gjorts inom klimatområdet vilket minskat utsläppen. Den stora haussen i klimatfrågan som hade en topp under 2009 har lagt sig och media skriver mindre i frågan efter misslyckandet på Köpenhamnsmötet. Klimatpåverkan är dock fortfarande kvar och hotet är idag större än tidigare. Beslutsfattare behöver förstå vikten av att fortsätta arbetet även med mindre medialt intresse. Energieffektivisering har under alla år varit intressant att genomföra på ekonomiska grunder. Då det inte varit lönsamt har man inte gjort investeringar. Det finns en tydlig koppling mellan ekonomi och investeringsvilja. För fastigheter som hyr ut lägenheter kan man då investeringar görs i fastigheten föra över kostnader på hyresgästen eller ta ut en högre vinst. Trenden för hyresfastigheter idag är byte av fönster samt en högre medvetenhet om energikostnaden vilket är en följd av högre energipriser. Högre energipriser är en trend i hela världen och berör inte bara Sverige. Fossila bränslens utfasning är nödvändig med tanke på att de är ändliga och innehåller mycket kol som frigörs vid förbränning. s

7 En följd av förändringen är att man börjar se över möjligheterna till egen producerad energi genom solceller och solfångare liksom egen produktion genom vindkraftverk. En annan trend är att mer än det ekonomiska har betydelse vid investeringar, både miljöfrågor samt vilken koppling energiförbrukningen har till klimatet inverkar. Den största betydelsen har dock fortfarande ekonomin. Byte av energislag har dominerat utvecklingen de senaste åren och värmepump är nu vanligast som uppvärmningskälla. Med kalla vintrar så kommer behovet av förbättring av värmepump att öka eftersom energitäckningsgraden blir lägre med kalla vintrar och elpatron går in och verkar som direktel. Med elpatron inkopplad minskar värmepumpens besparing. Värmepumpar som täcker hela effektbehovet kommer att utvecklas mer. Elprisets utveckling och att kunna köpa billig el nattetid är kopplat till den ökande andelen vindkraft och flera produkter kommer att kunna styras genom en bättre programmering och anpassning. Mål Visionsmål-Övergripande politiska mål I Katrineholm skall vi ta vår del av ansvaret för globala och regionala miljöproblem, men vi skall även förbättra den lokala livsmiljön för människor, djur och natur. Vi ska underlätta utbyggnaden av solenergi och vindkraft, skapa förutsättningar för ytterligare biogasproduktion samt verka för en kollektivtrafik med alternativa drivmedel. Den förnyelsebana energin skall öka i den egna veyksamheten och vi ska implementera fler kostnadseffektiva sätt att spara energi. Vi vill driva på för en utveckling där vi väljes mi jövänligare alternativ på alla områden där sådana produkter eller tjänster är tillgängliga. Klimat är ett miljökvalitetsområde liksom; vatten; mark, byggande och boende; samt biologisk mångfald. (ur kommunplan ). Effektmål-åtaganden Utsläppsmålen på koldioxid och övriga miljöeffekter som energiproduktion och energikonsumtion gey upphov till skall vara i nivå med vad naturen klarar av. Enligt den svenska energipolitikens må1 skall följande uppnås till år 2020 från 1995 års n1vå. (från Energiindikatorer 2010) 50 procent förnybar energi 10 procent förnybar energi i transportsektorn 20 procent effektivare energianvändning 40 procent minskning av utsläppen av klimatgaser för den icke handlande sektorn, varav 2/3 inom Sverige Katrineholms kommun har inom de delar som kommunen har rådighet över uppnått de angivna energipolitiska målen. På uppvärmningssidan är andelen förnybar energi

8 97 %och på levererad el är andelen förnybart 63,2 %. Det Katrineholms kommun med helägda bolag vill arbeta för är: Minskad energianvändning ifastigheter och transporter Planering för 1åg energiförbrukning och minskat transportbehov Välinformerade anställda och kommuninnevånare Ett strukturerat energiarbete som är uppföljningsbart över tid Produktionsmål och val av aktiviteter Enligt förordningen(2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter ska minst två av följande åtgärder genomföras under perioden av energieffektiviseringsstöd från energimyndigheten. 1. Utnyttja finansieringsinstrument för energibesparingar, däribland avtal om energiprestanda, där mätbara och förutbestämda energibesparingar ställs som krav. 2. Köpa in utrustning på grundval av förteckning som Statens energimyndighet tillhandahåller och som innehåller energieffektiva produktspecifikationer för olika kategorier av utrustning. 3. Köpa in utrustning med effektiv energianvändning falla lägen, även i viloläge. 4. Byta ut eller modifiera befintlig utrustning med den utrustning som avses i 2 och 3 5. Utnyttja energibesiktningar och genomföra rekommendationerna idessa, eller 6. Köpa in eller hyra energieffektiva byggnader eller delar av dessa, eller vidta åtgärder för att göra byggnader som myndigheten redan äger eller hyr mer energieffektiva. Katrineholm väljer att arbeta med åtgärd 3 och 6. Dessa passar bäst in i Katrineholms nuvarande arbete med tanke på vad som genomförts sedan tidigare.

9 byggnader byggnader Byggnader Projektledare Projektledare Projektledare Processmål /handlingsplan i i i År Aktivitet Ansvar Finansiering 2011 Anta Projektledare/KS/ Energieffektiviseringsstödet energieffektiviseringsstrategi Kommunfullmäktige Rapport till Projektledare energimyndigheten Arbeta för framtagande av ny Projektledare/KS Kommunens budget energi- och klimatplan för kommunen Utbildningsplan Arbetsgrupp Energieffektiviseringsstödet Kommunikationsplan och Projektledare Energieffektiviseringsstödet informationsplan Översyn av Projektledare/ Energieffektiviseringsstödet upphandlingspolicy Upphandlingskontoret Bygga nätverk Projektledare Energieffektiviseringsstödet Belysningsinventering KFAB/Kommunen Budget för Kommunen/KFAB energieffektiviseringsåtgärder Skapa mötesplatser inom Projektledare Energieffektiviseringsstödet energifrå or mellan aktörer 2012 Rapport till Projektledare Energieffektiviseringsstödet Energimyndigheten Uppföljning och utvärdering Arbetsgrupp Energieffektiviseringsstödet av 2011 Utbildning anställda och Projektledare Energieffektiviseringsstödet politiker Eco-driving utbildning Respektive Egen förvaltning budget/energieffektiviseringsstödet Energiåtgärder KFAB/Kommunen Upphandling belysning Upphandlingskontoret Egen Mötesplatser mellan aktörer budget/energieffektiviseringsstödet energifrågor Investeringsbudget Utreda potentialen för energi Projektledare Energieffektiviseringsstödet som finns Katrineholm Ny energi och klimatplan Projektledare/KS Kommunens budget i i Kommunens budget 2013 Rapport till Projektledare Energieffektiviseringsstödet energimyndigheten Uppföljning och utvärdering Arbetsgrupp Energieffektiviseringsstödet av 2012 Utbildning anställda och Projektledare Energieffektiviseringsstödet politiker Energiåtgärder KFAB/Kommunen Egen Mötesplatser mellan aktörer budget/energieffektiviseringsstödet energifrågor Energieffektiviseringsstödet i i 2014 Rapport till Projektledare Energieffektiviseringsstödet energimyndigheten Uppföljning och utvärdering Arbetsgrupp Energieffektiviseringsstödet av 2013 Utbildning anställda och Projektledare Energieffektiviseringsstödet politiker Energiåtgärder KFAB/Kommunen Egen Mötesplatser mellan aktörer budgetbnergieffektiviseringsstödet energifrågor Energieffektiviseringsstödet 2015 Rapport till Projektledare Energieffektiviseringsstödet energiro ndigheten

10 Uppföljning och utvärdering Arbetsgrupp Energieffektiviseringsstödet av 2014 Beslut om hur arbetet skall Projektledare/KS fortsättas Övriga uppgifter Kommunen har en antagen och införd policy eller riktlinjer avseende krav på energieffektivitet vid upphandling samt en översiktlig beskrivning av policyns eller riktlinjernas innehåll. Nej. Kommunen arbetar aktivt för att integrera energifrågor iöversikts- och detaljplanering. Nej. Kommunen har en antagen och införd resepolicy samt en översiktlig beskrivning av resepolicyns innehåll. Ja. En resepolicy finns för perioden Den bygger på miljö, hälsa och säkerhetsaspekter och resorna skall genomföras trafiksäkra, kostnadseffektiva och miljöanpassade. Resor genomförs i turordning, gå-cykel-tåg-buss-tjänstebil med samåkning när det är möjligt. Flygresor ska klimatkompenseras. Kommunen har en genomförd internutbildning isyfte att skapa bättre förutsättningar för energieffektivisering. Eco-driving-utbildning har genomförts till vissa. På miljöförvaltningen har alla anställda utbildats. Socialförvaltningen har fått information om energifrågor och arbetat med att effektivisera sina lokaler. I fastighetsbolaget har man organiserat sig för en bättre uppföljning av energieffektiviseringsarbetet. Kommunen internt eller externt bedriver ett aktivt nätverksbyggande föy att fyämja energieffektivisering. Katrineholm medverkar i regionalt nätverk med länsstyrelsen och utvidgat nätverk med Mälardalens Energikontor sedan flera år. Lokalt har vi nätverk som arrangerat "lördagsakademier" till både enskilda och företag. En uppbyggnad av nätverk internt pågår. Ekonomi Kostnader för energieffektiviseringsåtgärderna är i nuläget svåra att bedöma. En genomgång av fastigheternas möjligheter till energieffektivisering pågår där olika åtgärder skall utvärderas. Att samordna system för byggnaderna pågår och en ny organisation har byggts upp för det. Utbildningsbehovet behöver gås igenom för de olika personalgrupperna. Storleksordningen är svår att uppskatta. Ett förslag på 2 miljoner för energieffektiviseringsåtgärder varje år som lokalresursgruppen/kfab kan disponera kommer att prövas. Utslaget av förslaget är i dagsläget inte klart.

11 Åtgärder Åtgärderna är kopplade till EU och de beslut som fattas där liksom till de nationella må1 som finns beslutade, nationella må1 för energieffektivisering ibebyggelse har beslutats i Riksdagen. Enligt de målsättningar som finns och med målet 50% besparing till 2050 från 1995 års nivå med delmålet 20 procent Det är viktigt att ha siktet inställt på 2050 med åtgärder redan i dag som följer den inriktningen för att inlåsningseffekter skall undvikas. Besparingen på årlig basis om man skall nå målet till 2050 innebär en årlig besparing på ca 1,22 procent under resterande 41 år om man skall nå 50 procents besparing som en linjär sänkning i befintligt bostadsbestånd. En annan strategi kan vara att man bygger lågenergihus som förbrukar så lite att besparingen på hela beståndet minskar sin förbrukning på totala antalet kvm. Idag finns flera hinder generellt sett inom energieffektivisering av befintliga bostadshus: otydliga må1 och regler, brist på ekonomiska incitament, brist på energikompetens hos aktörer i flera led, brist på tekniska lösningar samt dålig uppföljning. Att finna lösningar där hindren finns är en viktig del av arbetet som skall ske kontinuerligt. Se förslag på åtgärder i bilaga 2. Uppföljning Se handlingsplan. io

12 lokaler Bilaga 1 Nulägesanalys Energistatistik för Katrineholms kommun då det saknas data har antaganden gjorts Antal heltidsanställda: Antal innevånare: 2797 st st Målsättning 2014 och 2020 i jämförelse med basåret Fastigheter: MWh Transporter: MWh Förbättringar jämfört med basåret: 2014 Fastigheter: MWh Transporter: MWh 2020 Fastigheter: M Wh Transporter: M Wh Minskning i procent...5 Minskning i procent...5 Minskning i procent...12 Minskning i procent...8 Uppgifter om byggnader 2009 Katrineholms Fasti hets AB totalt lokaler Total Area mz i Lokaler mz Bostäder m Kö t ener bostäder Olja m' 14 Biobränsle MWh/år F'ärrvärme MWh/år El MWh/år Bränslemix Fjärrvärme 97 %förnybar 3 %fossil Urs run smärknin Förnybar el MWh/år ,2 %förnybar 24 %fossilt 12,8 %kärnkrafr Förnybar värme MWh/år Egenproducerad ener i Solceller MWh Vindkraft MWh 56 Solvärme MWh 27 bostäder

13 Total energikostnad kr Värme kr El kr Uppgifter om transporter 2009 Katrineholms kommun Katrineholms Fastighets AB Antal fordonskilometer Antal fordonskilometer fordon fordon Leasingbilar Förmånsbilar Privata bilar Kommunägda bilar 2 Kommunägd kollektivtrafik Drivmedelsförbruknin Bensin m' 7,6 Etanol m3 0,5 Diesel m' 35,8 Bio as Nm' 87,3 EI MWh Antal mil'öklassade bilar totalt Antal fordon fordonskilometer t2

14 Bilaga 2 Förslag på åtgärder i Katrineholms kommun. Här är ett antal åtgärder som bör gås igenom för vidare arbete mot strategins mål, dessa skall ses som ett processarbete då energieffektivisering kontinuerligt förändras med teknikutveckling och nya förutsättningar. Förslagen påvisar en väg mot att göra Katrineholm till en stad av liv och lust kombinerat med möjligheten till att skapa näringslivstillfällen och minska klimatpåverkan. Ta hand om matavfallet för att göra biogas.(kommunplan ).Utreda möjligheterna i samarbete med Sörmland Vatten och Avfall. Följa upp det man köper så att man får den energiprestanda som utlovats. Upphandlingskontoret isamarbete med beställare. Stickprov på utvalda produkter. Erfarenhetsmässigt vet man att det finns bristande kunskap om energianvändningen i byggnader. Skapa mötesplatser mellan fastighetsägare och verksamhetsutövare samt utbilda och informera. Det finns mängder med information om energieffektivisering men den är från många olika instanser och det saknas samordning och mottagarkapacitet. Organisationen behöver ansvarig för frågan som är förankrad internt med samordningsfunktion mellan kommunen och kommunägda företag. Banker borde premiera byggnader med låga energiprestanda och värdera framtida energikostnader vid lånegivning. Husbanken i Norge värderar framtida energikostnader vid lånegivning. Träffa banker för att informera om möjligheten. Använda Beloksi modell-totalprojekt för att bedöma lönsamheten i energieffektiviseringsprojekt. Bör antas i samband med energieffektiviseringsstrategin som innebär investeringskostnader för energieffektiviseringsåtgärder. Utbilda berörd personal. Det är viktigt att BBRZ-kraven verkligen uppfylls vid nybyggnad och ombyggnad. Sanktion bör införas för byggherrar/fastighetsägare som inte uppfyller kraven. Ansvarsfördelningen mellan aktörerna på byggmarknaden bör regleras med avtal. Här har byggnadsinspektörerna en viktig roll att bevaka efterlevnaden av energikraven. Bör beslutas/utredas i samband med antagandet av energieffektiviseringsstrategin. Hus som totalrenoveras skall renoveras med tanke på att energianvändningen ska minska med 50% ti jämfört med 1995 enligt nationellt beslut som följer EU's inriktning om energieffektivisering. För att detta skall ske behöver hinder undanröjas och möjligheter skapas. Ta fram en strategi för att uppnå målen lokalt i samarbete med fastighetsägare. Om målet skall nås krävs att renovering sker med 2050 i sikte så att inte målet 2020 hindrar genomförandet ti En balansgång mellan genomförande och teoretiskt tänkande är avgörande för att få "saker att ske". 13

15 Enbart rörliga taxor från fjärrvärme, renhållning samt el och vatten för att stärka incitamentet att spara på resurser. Förhandla med leverantörerna vid nästa upphandlingstillfälle. Separera hyreskostnaden och tydliggöra kostnaden för uppvärmning, varmvatten och el-kostnaden för hyresgäster. Genomförs vid renovering av fastigheter samt vid nybyggnation. Hitta drivkrafter för energieffektivisering, se till att ha driftpersonalen med i energieffektiviseringsarbetet. Kommunicera energieffektiviseringsarbetet med driftpersonalen som är en viktig resurs. Utbildning. Utbildnings och utvecklingsplaner för personal som arbetar med frågorna. Vilka kompetenser får inte tappas? Och hur behåller man en kunnig och engagerad personal-utbildning, uppmärksamhet och personalplanering. Fånga upp utbildningsbehovet hos befintlig personal. Investeringspott för alla mindre energiinvesteringar 1-2 miljoner/år. Nattvandringar. Välja ut några objekt där nattvandringar genomförs för att se hur lokalerna är släckta och ventilationssystemet är avstängt då ingen vistas i lokalerna. Incitament för egna personalen att energieffektivisera. Kommunikation och delaktighet viktigt mellan: Teknik o system/organisation o ledning/hyresgäster o kunder. Mötesplatser mellan aktörer. Systemkunskap och helhetssyn Datorernas stand-bye efter arbetstid. Installera/aktivera avstängningssystem på servrar. Anta en inriktning politiskt som ger stöd för att gynna en utveckling man vill nå fram till. T.ex bli "bäst i Sverige som solfångarkommun". Bli "bäst i världen på låga koldioxidutsläpp" samt utarbeta en plan för att nå dit. 1. BELOK, Beställargruppen Lokaler, är ett nätverk och ett samarbete mellan Energimyndigheten och sexton av Sveriges största fastighetsägare med inriktning på lokaler. Gruppen är en objektiv part och driver utvecklingsprojekt som syftar till att effektivisera energianvändningen ilokalfastigheter samtidigt som funktion och komfort förbäriras. Resultaten av projekten publiceras som rapporter på belokse och är kostnadsfritt för alla att ta del av. 2. BBR är Boverkets ByggRegler 14

16 ~~ :~~ ~iatrineholms kominan \ K~MMUNLEDNINGSFCORVALTNINGEN Projektkontoret Vär handläggare Kjell Dävelid 6atum Ert datum Våd betepkrttng Er 6efeckninq Protokoll från styrgruppsmöte i energieffektivisering Tåel och plats: Projelctl~ontore~ 13, Näi-varancle: Håtcan Lernefalk, Anna Johansson, Kjell. DäveIid Projekt Energieffektivisering ~. Energieffektiviser ngsstrategin..gicks igenom Qch disputerades, Vissa s~nåi~~e ka~~igeringai gjordes. Beslut fettades om att godkänna förslaget till energieffelctivlseringssh-ate~å ocll 1åtnna den t1ll 1colnmunstyrelsen fcir vidare beredning till. beslut. ~~ Håkan Lerne ally Ordf styt gruppen 1 u ~~~._ ~~~~11 Dä~~~~~ Projektledare Katrineholms Kommun Besöksadress: Djulögatan 32 Projektkontoret Telefon: OQ vx 641 d5 KATRINEHQLM Teiefax: Q Kommuntedningsförvaltningen@katrinehoim.se Org.nummer

17 Kommunstyrel~~n ~ ~ 11 ~ Q ~- ~ ~t,~c ~ J ÖVERENSKOMMELSE REr[OA'FÖIZBUi~L)ET ~(jp~~ilt~~1i D fnk,cleit ~~~~ `a~:- J elelffi:: )l: l Överenskommelse om kollektivtrafiken isörmland Denna överenskommelse grundar sig på överläggningar mellan ordförandena i landstingsstyrelsen och länets kommunstyrelser den 12 maj 2011 och har slutligen fastställts vid regionstyrelsens sammanträde den 9 juni Bakgrund Denna överenskommelse syftar till att skapa förutsättningar för ett funktionellt, attraktivt och hållbari kollektivtrafiksystem för Sörmland, vilket är integrerat i hela storstadsregionen Stockholm. Kollektivtrafiken ska, med resenären i centrum, bidra till regionförstoringen och härigenom stärka tillväxten och attraktiviteten iregionen. Den vision om en ökad andel kollektivtrafikresande som antagits i länet ska vara vägledande. I det kommande trafikförsörjningsprogrammet ska arbetsresor och studieresor prioriteras. Vidare ska erfarenheterna från de senaste årens utvecklingsarbete avseende kollektivtrafiken ilänet beaktas. Slutligen ska de förutsättningar som den nya kollektivtrafiklagen ger utnyttjas. 2 Överenskommelsens status Derma överenskommelse reglerar hur kommunerna och landstinget i Södermanlands 1än organiserar den nya kollektivtrafikmyndigheten och i övrigt hanterar sitt gemensamma ansvar för kollektivtrafiken ienlighet med den nya lagstiftningen som träder i kraft Överenskommelsen ska antas av respektive fullmäktigeförsamling. Utöver denna överenskommelse kan det komma att krävas ytterligare avtal för att reglera olika åtaganden mellan de berörda parterna. 3 Förbundet för Sörmlands kollektivtrafikmyndighet Landstinget och kommunerna i länet bildar tillsammans kommunalförbundet "Förbundet för Sörmlands kollektivtrafikmyndighet" med den enda uppgiften att vara myndighet i enlighet med den nya kollektivtrafiklagen. Förbundet ska ledas av en direktion där varj e kommun har 1 ordinarie ledamot och 1 ersättare. Landstinget har 5 ordinarie och 5 ersättare. Vid sammanträden med direktionen tjänstgör endast 14 ledamöter. Landstinget utser ordförande. Beslut i förbundets direktion avseende budget och övriga ställningstaganden med ekonomiska konsekvenser för medlemmarna kräver koncensus, vilket regleras i förbundsordningen. Förbundet har sitt säte hos och administreras av landstinget. Förbundet stöds i övrigt med personalresurser från landstinget och Regionförbundet Sörmland. Extern kompetens tillhandahålls via nuvarande Länstrafikbolag samt genom inköpta tjänsier.

18 4 I~ollektivtrafikens inriktning och omfattning Parterna är överens om att öka ambitionsnivån när det gäller kollektivtrafiken ilänet samt till och från länet. Inriktningen ska vara att locka fler resenärer vilket kräver satsningar på relationer med stor potential av kollektivtrafikresande. Nya satsningar ska främst ske på tågtrafik och i andra hand på busstrafik av typ expressbussar. Denna utbyggnad ska bland annat möjliggöras genom effektivisering och anpassning av övrig kollektivtrafik. Kollektivtrafikens inriktning och omfattning ska läggas fast i länets trafikförsörjningsprogram, vilket ska tas fram i samråd mellan kommunerna och landstinget. Trafikförsörjningsprograirunet fastställs därefter av kol Iektivtr~ kmyndigheten. Kollektivtrafiken ilänet ska utformas som ett sammanhållet system med enhetlighet vad avser trafikutbud, trafiktyper, hållplatser, informationssystem och taxor. Avvikelser bör dock tillåtas näx särskilda skäl föreligger. Där så är lämpligt ska marknadsanpassade taxor tillämpas. Gernensaimna kriterier för det sammanhållna kollektivtrafiksystemet ska utarbetas och föras in i trafikförsörjningsprograanmet. 5 Ansvars- och kostnadsfördelning Kommunerna och landstinget delar ansvaret och kostnaderna för den regionala kollektivtrafik som lagts fast i trafikförsörjningsprogrammet. Målet är att Landstinget tar ansvar för det som kan betraktas som regional kollektivtrafik medan kommunerna tar ansvar för lokal kollektivtrafik. Ett avtal om ansvars- och kostnadsfördelningen ska vara klart före utgången av Avtalet skata sin utgångspunkt från den preliminära överenskommelse som träffades Utformning av den nya kollektivtrafiken Det avtal som omnämns i föregående punkt ska åtföljas av enplan för hur utbyggnaden av länets kollektivtrafik ska ske och hur denna ska finansieras. Planen ska utgöra grund för det trafikförsörjningsprogram som ska antas av kollektivtr~kmyndigheien. Regionförbundet Sörmland och Landstinget får i uppdrag att utarbeta en sådan plan. Arbetet med planen ska inledas med en dialog med varje kommun och med landstinget kring ambitionsnivå, önskvärda förändringar och utbyggnader av kollektivtrafiken samt en möjlig finansiering och tidplan för detta. Förslaget till plan ska presenteras under hösten 2011 och därefter utgöra underlag för en förhandling mellan landstinget och kommunerna. Planen ska slutligen tillsanunans med ovan nämnda avtal godkännas i respektive fullmäktige.

19 7 Temporär utjämning av kostnadsökningar För att kompensera de kommuner som vid förändringen av kostnadsfördelningen drabbas kraftigt av ökade kostnader ska ett utjärruiingssystem tillämpas under en övergångstid. Samtidigt är parterna medvetna om att de kostnadsförändringar sorn uppkommer, efter hand, kompenseras inom skatteutjämningssystemet. ~ Samarbete med Länstrafikbolaget Ägarna av nuvarande kollektivtrafikhuvudman, Länstrafiken Sörmland AB har förklarat att man avser att behålla bolaget och nyttja deras tjänster under minst 3år från och med att den nya lagen träder ikraft. Länstrimken Sörmland AB äger i sin tur tillsammans med motsvarande bolag i Örebro och Västmanlands 1än servicebolaget, Länstrafiken Mälardalen AB. All personal, inventarier och utrustning ägs av servicebolaget medan befintliga affärsavtal och fasta tillgångar tillhör respektive länsbolag. Fortsatt utredning bör ske rörande hanteringen av bolagsfrågorna. 9 Beslut och genomförande Så snart denna överenskommelse undertecknats ska den godkännas av kommunerna och landstinget som samtidigt fattar ett formellt beslut om hur kollektivtrafikmyndigheten ska organiseras. Dessa beslut ska vaxa fattade senast innan september månads utgång Landstinget och Regionförbundet kan påbörja det praktiska förberedelsearbetet när överenskommelsen är undertecknad. Denna överenskommelse träder ikraft når den godkänts av samtliga parter och gäller tillsvidare. Överenskommelse kan endast brytas vid ett årsskifte och uppsägning ska ske senast 1 år i förväg. Denna överenskommelse har upprättats i l O likalydande exemplar och utväxlats mellan parterna. Ort och datum Ort och datum För Landstinget Sörmland., ~'~~ ~ - -- VÅsa llgren

20 Ort och datum Ort och datum För Gnes kommun Johan Rocklind Ort och datum För Katrineholms kommun.~---~. Göran Dahlström Ort och datum ~'ör N köpin ommun ~! - ~ -_- - Urban Grans öm Ort och datum För Oxelösunds kommun Ort och datum För Strängnäs kommun J UIOV ZakrlssOn Jens Persson Ort och datum För Trosa kommun Ort och datum För Vingåkers kommun ~.' ~ ~ Daniel Portnoff Camilla Anglemark

Förbundsordning för Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet

Förbundsordning för Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet Förbundsordning för Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet 1 Förbundets namn Förbundets namn är Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. 2 Förbundets säte Förbundet har sitt

Läs mer

~01~ ~~9- '~ ~~~ Överenskommelse om kollektivtrafiken isörmland. ÖVERENSKOMMELSE ~jq

~01~ ~~9- '~ ~~~ Överenskommelse om kollektivtrafiken isörmland. ÖVERENSKOMMELSE ~jq Kommunstyrelsen ~01~ ~~9- '~ ~~~ Kommunstyrelsens handling nr 53/2011 ÖVERENSKOMMELSE 2011-06-09 ~jq R.EGIONFÖI~BL14bfiT ~(~R1~ILAND.~I71C,

Läs mer

Förbundsordning för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet

Förbundsordning för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Förbundsordning för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 1 Förbundets namn Förbundets namn är Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. 2 Förbundets säte Förbundet har sitt

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 52/2011. Energieffektiviseringsstrategi. Katrineholms kommun

Kommunstyrelsens handling nr 52/2011. Energieffektiviseringsstrategi. Katrineholms kommun Energieffektiviseringsstrategi Katrineholms kommun In nehål Isförteckn ing Energieffektiviseringsstrategi...1 Vision...2 Bakgrund...3 Energieffektiviseringsstödet...3 Kommunensarbete...3 Strategi för energieffektivisering...4

Läs mer

Yttrande över remiss - Revidering av förbundsordning för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Förslag till beslut

Yttrande över remiss - Revidering av förbundsordning för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Förslag till beslut Kommunstyrelsen 2016-08-22 Kommunledningskontoret Miljö och samhällsbyggnad KSKF 2016:307 Eva Lehto 016-710 54 51 1 (2) Kommunstyrelsen Yttrande över remiss - Revidering av förbundsordning för Sörmlands

Läs mer

Dnr RD 2005/176. Förbundsordning för Region Dalarna

Dnr RD 2005/176. Förbundsordning för Region Dalarna Dnr RD 2005/176 Förbundsordning för Region Dalarna 1 Förbundets ändamål Kommunalförbundets ändamål är att vara ett samverkansorgan för kommunerna och landstinget i Dalarnas län för att tillvarata länets

Läs mer

Förbundsordning för Regionförbundet i Kalmar län 2015-2018

Förbundsordning för Regionförbundet i Kalmar län 2015-2018 Förbundsordning för Regionförbundet i Kalmar län 2015-2018 (Godkänd av styrelsen den 2015-01-01, 8) Regionförbundet skall vara ett kommunalförbund enligt kommunallagen och bildas för obestämd tid. 1 Förbundets

Läs mer

Förbundsordning för Höglandets Kommunalförbund

Förbundsordning för Höglandets Kommunalförbund Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige:2001-10-25 161 Reviderad: KF 2003-05-22 97 KF 2006-11-30 12 Förbundsordning för Höglandets Kommunalförbund Namn, säte och varaktighet 1 Kommunalförbundets

Läs mer

Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg. Förbundet har sitt säte i Umeå.

Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg. Förbundet har sitt säte i Umeå. UTKAST 2014-06-25 Förbundsordning för Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg 1 Namn och säte Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg. Förbundet har sitt säte i Umeå. 2 Medlemmar

Läs mer

Förbundsordning för Samordningsförbundet Centrala Östergötland

Förbundsordning för Samordningsförbundet Centrala Östergötland Förbundsordning för Samordningsförbundet Centrala Östergötland Samordningsförbundet Centrala Östergötland har inrättats med stöd av lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.

Läs mer

Katrineholms kommuns författningssamling. Förbundsordning för Västra Sörmlands Räddningstjänstförbund

Katrineholms kommuns författningssamling. Förbundsordning för Västra Sörmlands Räddningstjänstförbund Katrineholms kommuns författningssamling Nr 5.03 Förbundsordning för Västra Sörmlands Räddningstjänstförbund Ändrad av kommunfullmäktige 2003-06-16, 164, 2004-10-18, 149, 2006-12-18, 33, 2009-05-18, 84

Läs mer

Förbundsordning för Miljöförbundet Blekinge Väst

Förbundsordning för Miljöförbundet Blekinge Väst Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Godkänd av: NYA KF 69, 2006-12-11, Rev KF 158, 2016-12-19 Medlemmar namn och säte 1 Kommunalförbundets namn är Miljöförbundet och det har sitt säte i Sölvesborg.

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

Förbundsordning 2011-01-01

Förbundsordning 2011-01-01 1 Förbundsordning 2011-01-01 2 FÖRBUNDSORDNING för Regionförbundet Uppsala län Fr.o.m. 2003-01-01 Reviderad 2004-07-01; 2005-07-01; 2007-01-01; 2011-01-01 Förbundet är ett Kommunalförbund enligt Kommunallagen

Läs mer

Förbundsordning för Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

Förbundsordning för Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Förbundsordning för Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Samordningsförbundet har inrättats med stöd av lagen (2003:1 210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 1 Förbundets

Läs mer

Förbundsordning för Region Dalarna

Förbundsordning för Region Dalarna Dnr RD 2005/176, RD 2011/34 Förbundsordning för Region Dalarna Version 2014-12-12 1 Förbundets ändamål Kommunalförbundets ändamål är att vara ett samverkansorgan för kommunerna och landstinget i Dalarnas

Läs mer

Förbundsordning för Räddningstjänstförbundet Storgöteborg

Förbundsordning för Räddningstjänstförbundet Storgöteborg Antagen i respektive medlemskommuns fullmäktige under hösten 2006. 3 reviderad 2013-03-12 Ff 6 6 Förbundsordning för Räddningstjänstförbundet Storgöteborg 1 Namn och säte Kommunalförbundets namn är Räddningstjänstförbundet

Läs mer

Förbundsordning för kommunalförbundet Konstmuseet i Norr

Förbundsordning för kommunalförbundet Konstmuseet i Norr Förbundsordning för kommunalförbundet Konstmuseet i Norr 1 Namn och säte Kommunalförbundets namn är Konstmuseet i Norr och har sitt säte i Kiruna kommun i Norrbottens län. 2 Medlemmar Medlemmar i kommunalförbundet

Läs mer

Förbundets namn är Samordningsförbundet Falköping/Tidaholm.

Förbundets namn är Samordningsförbundet Falköping/Tidaholm. Förbundsordning för Falköping/Tidaholm Förbundsordning för i kommunerna Falköping/Tidaholm. har inrättats med stöd av lagen (2003:1 210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 1 Förbundets

Läs mer

Kommunfullmäktige i Norrköpings kommun antog förbundsordningen den 26 januari 2009, 7.

Kommunfullmäktige i Norrköpings kommun antog förbundsordningen den 26 januari 2009, 7. Förbundsordning 2009-01-26 Förbundsordning för Samordningsförbundet Östra Östergötland KS-669/2008 Kommunfullmäktige i Norrköpings kommun antog förbundsordningen den 26 januari 2009, 7. Samordningsförbundets

Läs mer

Högsby Kommun. Anders Ivarsson HÖGSBY. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Högsby Kommun

Högsby Kommun. Anders Ivarsson HÖGSBY. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Högsby Kommun 1(9) Handläggare Astrid Fell Högsby Kommun 21-773 Anders Ivarsson 579 8 HÖGSBY Strategi Kommun/Landsting Högsby Kommun Antal årsarbetskrafter: 461 Antal invånare: 5777 Målsättning till 214 (förbättring

Läs mer

Mörbylånga Kommun. Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 80 MÖRBYLÅNGA. Strategi 1(9) 2010-002912 33724-1. Marie Rosenqvist.

Mörbylånga Kommun. Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 80 MÖRBYLÅNGA. Strategi 1(9) 2010-002912 33724-1. Marie Rosenqvist. 1(9) Handläggare Marie Rosenqvist Mörbylånga Kommun 21-2912 Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 8 MÖRBYLÅNGA Strategi Kommun/Landsting Mörbylånga Kommun Antal årsarbetskrafter: 461 Antal invånare: 1421

Läs mer

Förbundsordning för Vårdförbundet Sörmland

Förbundsordning för Vårdförbundet Sörmland Förbundsordning för Vårdförbundet Sörmland Medlemmar 1 Medlemmar i kommunalförbundet är Eskilstuna, Katrineholms, Strängnäs, Vingåkers samt Flens kommuner (förbundsmedlemmar). 1 a Denna förbundsordning

Läs mer

Reglemente för förbundsdirektionen i kommunalförbundet Värends räddningstjänstförbund

Reglemente för förbundsdirektionen i kommunalförbundet Värends räddningstjänstförbund 1 (5) Reglemente för förbundsdirektionen i kommunalförbundet Värends räddningstjänstförbund Allmänna bestämmelser 1 Förbundsdirektionen (direktionen) är kommunalförbundets (förbundet) Värends räddningstjänstförbund

Läs mer

Förbundets ändamål. Förbundets uppgifter

Förbundets ändamål. Förbundets uppgifter Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller fr. o m: Lagakraftvunnet beslut Beslut: KF 111, 2010-09-06, Reviderad: KF 118, 2011-09-05, KF 86 2012-06-18 Förbundsordning för Region Blekinge Region

Läs mer

Förbundsordning för Samordningsförbundet Trollhättan, Lilla Edet och Grästorp

Förbundsordning för Samordningsförbundet Trollhättan, Lilla Edet och Grästorp Förbundsordning för Samordningsförbundet Trollhättan, Lilla Edet och Grästorp Samordningsförbundet har inrättats med stöd av lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 1 Förbundets

Läs mer

Förbundsordning för Värmlands Läns Kalkningsförbund

Förbundsordning för Värmlands Läns Kalkningsförbund KARLSTADS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) Beslutad av: Beslutsdatum: Ersätter: Gäller fr o m: Förbundsordning för Värmlands Läns Kalkningsförbund 1 Namn och säte Kommunalförbundets namn är Värmlands

Läs mer

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Sid 1 (6) FÖRBUNDSORDNING FÖR SAMORDNINGSFÖRBUNDET BOTKYRKA, HUDDINGE OCH SALEM Samordningsförbundet Botkyrka, Huddinge och Salem (nedan kallat Förbundet) i Stockholms län har inrättats med stöd av Lag

Läs mer

Kalmar Kommun. Jane Wågsäter Box KALMAR. Strategi 1(9) Madeleine Nettelbladt. Kommun/Landsting.

Kalmar Kommun. Jane Wågsäter Box KALMAR. Strategi 1(9) Madeleine Nettelbladt. Kommun/Landsting. 1(9) Handläggare Madeleine Nettelbladt Kalmar Kommun 21-11 3376-1 Jane Wågsäter Box 611 391 26 KALMAR Strategi Kommun/Landsting Kalmar Kommun Antal årsarbetskrafter: 484 Antal invånare: 62388 Målsättning

Läs mer

Förbundsordning för Samordningsförbundet Östra Östergötland

Förbundsordning för Samordningsförbundet Östra Östergötland Förbundsordning för Samordningsförbundet Östra Östergötland Samordningsförbundet Östra Östergötland har inrättats med stöd av lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 1 Förbundets

Läs mer

Förbundsordning för Vårdförbundet Sörmland

Förbundsordning för Vårdförbundet Sörmland Förbundsordning för Vårdförbundet Sörmland Medlemmar 1 Medlemmar i kommunalförbundet är Eskilstuna, Flens, Gnesta, Katrineholms, Nyköpings, Oxelösunds, Strängnäs, Trosa och Vingåkers kommuner (förbundsmed1emmar).

Läs mer

Förbundsordning för Växjö samordningsförbund (FINSAM)

Förbundsordning för Växjö samordningsförbund (FINSAM) Styrande dokument Senast ändrad 2013-03-19 Förbundsordning för Växjö samordningsförbund (FINSAM) Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Växjö samordningsförbund (FINSAM) Dokumentnamn Förbundsordning

Läs mer

FÖRBUNDSORDNING FÖR HÖGLANDETS KOMMUNALFÖRBUND

FÖRBUNDSORDNING FÖR HÖGLANDETS KOMMUNALFÖRBUND Dnr 51/2012 Antagen av direktionen 2012-11-30 46 FÖRBUNDSORDNING FÖR HÖGLANDETS KOMMUNALFÖRBUND 1 Namn, säte och varaktighet Kommunalförbundets namn är Höglandets kommunalförbund. Förbundet har sitt säte

Läs mer

Förbundsordning för Samordningsförbundet Västra Östergötland

Förbundsordning för Samordningsförbundet Västra Östergötland Förbundsordning för Samordningsförbundet Västra Östergötland Samordningsförbundet Västra Östergötland har inrättats med stöd av lagen (2003: 1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 1

Läs mer

Torsås kommun. Stan Weyns Box TORSÅS. Strategi 1(9) Olov Åslund. Kommun/Landsting. Torsås kommun

Torsås kommun. Stan Weyns Box TORSÅS. Strategi 1(9) Olov Åslund. Kommun/Landsting. Torsås kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Torsås kommun 21-259 Stan Weyns Box 53 385 25 TORSÅS Strategi Kommun/Landsting Torsås kommun Antal årsarbetskrafter: 551 Antal invånare: 744 Målsättning till 214 (förbättring

Läs mer

Medlemmar, säte och ändamål

Medlemmar, säte och ändamål Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller fr. o m. 2007-03-02 Godkänd av: NYA KF 68, 2006-12-11 Medlemmar, säte och ändamål 1 Kommunalförbundets namn är (VfB) som har sitt säte i Karlshamn. s

Läs mer

Förbundsordning för Kommunalförbundet Kalmarsundsregionens Renhållare KSRR Fastställd på KSRR Förbundsfullmäktiges möte 2010-11-26

Förbundsordning för Kommunalförbundet Kalmarsundsregionens Renhållare KSRR Fastställd på KSRR Förbundsfullmäktiges möte 2010-11-26 1 Medlemmar Kalmarsundsregionens Renhållare är ett kommunalförbund enligt kommunallagen (1991:900), (KL). Medlemmar i kommunalförbundet är de fyra kommunerna Kalmar, Mörbylånga, Nybro och Torsås. Kommunalförbundet

Läs mer

Förbundsordning för Kommunalförbundet Kalmarsundsregionens Renhållare KSRR

Förbundsordning för Kommunalförbundet Kalmarsundsregionens Renhållare KSRR 1 Medlemmar Kalmarsundsregionens Renhållare är ett kommunalförbund enligt kommunallagen (1991:900), (KL). Medlemmar i kommunalförbundet är kommunerna Kalmar, Mörbylånga, Nybro, Oskarshamn och Torsås. Kommunalförbundet

Läs mer

Förbundsordning för Samordningsförbundet Roslagen

Förbundsordning för Samordningsförbundet Roslagen 2018-04-27 Förbundsordning för Samordningsförbundet Roslagen Samordningsförbundet Roslagen (nedan kallat samordningsförbundet) har inrättats med stöd av lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser

Läs mer

Projektdirektiv för energieffektivisering i Katrineholms kommun

Projektdirektiv för energieffektivisering i Katrineholms kommun MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN Kommunstyrelsens handling nr 13/2010 Vår handläggare Ert datum Er beteckning Energi och klimatsamordnare Direkttfn 57083 1 (6) Projektdirektiv för energieffektivisering i

Läs mer

FÖRBUNDSORDNING FÖR KOMMUNALFÖRBUNDET FJÄRDE STORSTADSREGIONEN.

FÖRBUNDSORDNING FÖR KOMMUNALFÖRBUNDET FJÄRDE STORSTADSREGIONEN. Bilaga 3 2012-11-22 2010-11-30 FÖRBUNDSORDNING FÖR KOMMUNALFÖRBUNDET FJÄRDE STORSTADSREGIONEN. 1 Namn och säte Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Fjärde storstadsregionen, nedan benämnt förbundet.

Läs mer

Förbundsordning för Kommunalförbundet Ägarsamverkan i Norrtäljes Sjukvård och Omsorg

Förbundsordning för Kommunalförbundet Ägarsamverkan i Norrtäljes Sjukvård och Omsorg Bilaga 3 Förbundsordning för Kommunalförbundet Ägarsamverkan i Norrtäljes Sjukvård och Omsorg 1 Benämning och säte Kommunalförbundet benämns Kommunalförbundet Ägarsamverkan i Norrtäljes Sjukvård och Omsorg

Läs mer

Förslag till förbundsordning för Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling

Förslag till förbundsordning för Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling Bilaga 1 Förslag till förbundsordning för Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling 1 Benämning och säte Kommunalförbundet benämns Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling och har sitt säte i Uppsala

Läs mer

Förbundsordning för Fryksdalens samordningsförbund

Förbundsordning för Fryksdalens samordningsförbund Utskriftsdatum Sid(or) 2013-09-19 1(5) Förbundsordning för Fryksdalens samordningsförbund 1 Samordningsförbundets bildande Förbundet är ett samordningsförbund enligt Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser,

Läs mer

Förbundsordning för Samordningsförbundet Samspelet

Förbundsordning för Samordningsförbundet Samspelet KARLSTADS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2009-05-14 Ersätter: 2007-09-13 Gäller fr o m: 2009-05-14 Förbundsordning för Samordningsförbundet Samspelet Samordningsförbundet

Läs mer

2014-11-20 FÖRBUNDSORDNING. Förbund för finansiell samordning (FINSAM) inom rehabiliteringsområdet. Giltig från 2015-01-01

2014-11-20 FÖRBUNDSORDNING. Förbund för finansiell samordning (FINSAM) inom rehabiliteringsområdet. Giltig från 2015-01-01 2014-11-20 FÖRBUNDSORDNING Förbund för finansiell samordning (FINSAM) inom rehabiliteringsområdet Giltig från 2015-01-01 1 Förbundsordning för Samordningsförbund Värend Samordningsförbundet Värend har

Läs mer

Förbundsordning för Kommunsamverkan Cura individutveckling

Förbundsordning för Kommunsamverkan Cura individutveckling Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller fr. o m. Lagakraftvunnet beslut Godkänd av: KF 68, 2011-05-02, ändrad 71, 2017-04-10 Förbundsordning för Kommunsamverkan Cura individutveckling Förbundsordning

Läs mer

FÖRBUNDSORDNING för Räddningstjänsten Enköping Håbo

FÖRBUNDSORDNING för Räddningstjänsten Enköping Håbo FÖRBUNDSORDNING för Räddningstjänsten 1 Benämning och säte Förbundet benämns Räddningstjänsten och har sitt säte i s kommun. 2 Medlemmar Medlemmar i förbundet är s kommun och kommun. 3 Ändamål Förbundet

Läs mer

Gäller fr.o.m Dnr 18/ Förbundsordning

Gäller fr.o.m Dnr 18/ Förbundsordning Gäller fr.o.m. 2019-01-01 Dnr 18/0002-22 Förbundsordning 1 Namn och säte Förbundets namn är Tolkförmedling Väst och har sitt säte i Göteborg. 2 Medlemmar Medlemmar i kommunalförbundet är Västra Götalandsregionen

Läs mer

Förbundsordning för Sjuhärads kommunalförbund

Förbundsordning för Sjuhärads kommunalförbund Förbundsordning för Sjuhärads kommunalförbund Godkänd av Kommunfullmäktige, Bollebygds kommun 2013-01-31 Borås Stad 2013-02-21 Herrljunga kommun 2013-02-19 Marks kommun 2013-02-21 Svenljunga kommun 2013-02-11

Läs mer

Förbundsordning för Samordningsförbundet Lycksele-Malå

Förbundsordning för Samordningsförbundet Lycksele-Malå Förbundsordning för Samordningsförbundet Lycksele-Malå Samordningsförbundet Lycksele-Malå har inrättats med stöd av Lag (SFS nr 2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 1 Förbundets

Läs mer

Förbundsordning för Fyrbodals kommunalförbund

Förbundsordning för Fyrbodals kommunalförbund Förbundsordning för Fyrbodals kommunalförbund Innehållande 23 paragrafer Namn och säte 1 Kommunalförbundets namn är Fyrbodals Kommunalförbund. Förbundet har sitt säte i Uddevalla. Medlemmar 2 Medlemmar

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige i Norrköpings kommun 2012-12-17 209 och Linköpings kommun 2012-12-11 222.

Antaget av kommunfullmäktige i Norrköpings kommun 2012-12-17 209 och Linköpings kommun 2012-12-11 222. Förbundsordning 2012-12-17 Förbundsordning för kommunalförbundet fjärde storstadsregionen KS-833/2012 Antaget av kommunfullmäktige i Norrköpings kommun 2012-12-17 209 och Linköpings kommun 2012-12-11 222.

Läs mer

Förbundsordning för Samordningsförbundet Burlöv- Staffanstorp

Förbundsordning för Samordningsförbundet Burlöv- Staffanstorp FÖRFATTNING 1.7 1(5) Antagen av kommunstyrelsen 11/12 Reviderad av kommunfullmäktige 183/14 2014-KS-486 Förbundsordning för Samordningsförbundet Burlöv- Staffanstorp Samordningsförbundet Burlöv-Staffanstorp

Läs mer

Laholms kommuns författningssamling 5.10

Laholms kommuns författningssamling 5.10 Laholms kommuns författningssamling 5.10 Förbundsordning för Samordningsförbundet i Halland antaget av kommunfullmäktige den 24 april 2012, 65 Samordningsförbundet har inrättats med stöd av lagen (2003:1210)

Läs mer

Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg. Förbundet har sitt säte i Umeå.

Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg. Förbundet har sitt säte i Umeå. Förbundsordning för Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg 1 Namn och säte Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg. Förbundet har sitt säte i Umeå. 2 Medlemmar Medlemmar i kommunalförbundet

Läs mer

Förbundsordning för Fryksdalens samordningsförbund

Förbundsordning för Fryksdalens samordningsförbund Förbundsordning Förbundsordning för Fryksdalens samordningsförbund Samordningsförbundet har inrättats med stöd av lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 1 Förbundets namn

Läs mer

Nybro Kommun. Mattias Andersson NYBRO. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Nybro Kommun

Nybro Kommun. Mattias Andersson NYBRO. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Nybro Kommun 1(9) Handläggare Astrid Fell Nybro Kommun 21-535 Mattias Andersson 382 8 NYBRO Strategi Kommun/Landsting Nybro Kommun Antal årsarbetskrafter: 174 Antal invånare: 19579 Målsättning till 214 (förbättring

Läs mer

Förbundsordning för Södra Dalarnas Samordningsförbund

Förbundsordning för Södra Dalarnas Samordningsförbund I ~ Landstinget - DALARNA Central förvaltning Ekonomienhet seslursun ~ilj, Lo 8 6 ff Landstingsstyrelsen Datum 2015-02-16 Sida 1 (2) Dnr LD15/00213 Uppdnr 989 2015-02-02 Landstingsstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

Förbundsordning för Samordningsförbundet Sollentuna-Upplands Väsby-Sigtuna

Förbundsordning för Samordningsförbundet Sollentuna-Upplands Väsby-Sigtuna Förbundsordning för Samordningsförbundet Sollentuna-Upplands Väsby-Sigtuna Samordningsförbundet Sollentuna-Upplands Väsby-Sigtuna har inrättats med stöd av lagen (2003:1210) om finansiell samordning av

Läs mer

2 Medlemmar Medlemmar i kommunalförbundet är Stockholms läns landsting och Norrtälje kommun.

2 Medlemmar Medlemmar i kommunalförbundet är Stockholms läns landsting och Norrtälje kommun. Förbundsordning för Kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje antagen av Stockholms läns landsting 2015-12-15 197 Norrtälje kommun 2015-12-14 242 1 Benämning och säte Kommunalförbundet benämns

Läs mer

Förbundsordning för Samordningsförbundet Örnsköldsvik 222000-2063

Förbundsordning för Samordningsförbundet Örnsköldsvik 222000-2063 1(5) Förbundsordning för Samordningsförbundet Örnsköldsvik 222000-2063 Detta Samordningsförbund har inrättats med stöd av lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 1 Förbundets

Läs mer

Förbundsordning för Fyrbodals kommunalförbund

Förbundsordning för Fyrbodals kommunalförbund FÖRFATTNINGSSAMLING (4.3) Antagen av kommunfullmäktige 2000-08-31 57 (KS/2000:108), 2006-11-09 79 (KS/2006:109) Kommunstyrelsen 2003-01-15 18 (KS/2002:217) Förbundsordning för Fyrbodals kommunalförbund

Läs mer

Förbundsordning för Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling

Förbundsordning för Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling Förbundsordning 090819 1 av 7 Förbundsordning för Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling 1 Benämning och säte Kommunalförbundet benämns Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling och har sitt säte

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Förbundsordning för samordningsförbundet Finsam Kävlinge-Lomma Dokumenttyp Beslutande organ Förbundsordning Kommunstyrelsen Förvaltningsdel Antagen 2013-06-10, Kf 51/2013 Ansvar

Läs mer

Revidering av förbundsordningen för samordningsföbunder RAR

Revidering av förbundsordningen för samordningsföbunder RAR 11:1 TJÄNSTEUTLÅTANDE 11:2 Stabsavdelningen Dnr KS/2017:607-106 2017-11-03 1/1 Handläggare Anna-Karin Ahlgren 0152-291 57 Revidering av förbundsordningen för samordningsföbunder RAR Förslag till beslut

Läs mer

Förbundsordning för samordningsförbundet i Trelleborgs kommun

Förbundsordning för samordningsförbundet i Trelleborgs kommun Förbundsordning för samordningsförbundet i Trelleborgs kommun Samordningsförbund i Trelleborgs kommun har inrättats med stöd av lagen (SFS nr 2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.

Läs mer

Nedansiljans Samordningsförbund

Nedansiljans Samordningsförbund NedanSIIJans Samordningsförbund 2013-12- 11 Dlerfenr ";;looq. 3 \ Diarieplanbetäckning (J() Nedansiljans Samordningsförbund FINSAM FÖR GAGNEF LEKSAND RÄTTVIK FÖRBUNDSORDNING FÖR SAMORDNINGSFÖRBUNDET FINSAM-Gagnef-

Läs mer

~~'~, LS G133. DNR /flji.la{)'"f!.~& " ;7. Uj Försäkringskassan ---------- PROTOKOLL ~ Boslutsdatum 2010-12-30. Lokala Försäkringscentra

~~'~, LS G133. DNR /flji.la{)'f!.~&  ;7. Uj Försäkringskassan ---------- PROTOKOLL ~ Boslutsdatum 2010-12-30. Lokala Försäkringscentra Uj Försäkringskassan Lokala Försäkringscentra Besl utsfattare Svante Borg Övriga närvarande Ale Friberg, föredragande 1:>'IlAGA LS G133 PROTOKOLL ~ Boslutsdatum 2010-12-30 Dlarlenr 5001-2010 ----------

Läs mer

Förbundsordning för Nyköping - Oxelösunds Vattenverksförbund av år 1960

Förbundsordning för Nyköping - Oxelösunds Vattenverksförbund av år 1960 OXELÖSUNDS KOMMUNS Vattenverksförbund 1 (6) Förbundsordning för Nyköping - Oxelösunds Vattenverksförbund av år 1960 Antagen av Kommunfullmäktige Oxelösund 2004 10 27 / 2008-10-15 Kommunfullmäktige Nyköping

Läs mer

Samordningsförbundet Degerfors/Karlskoga

Samordningsförbundet Degerfors/Karlskoga Förbundsordning för Samordningsförbundet i Degerfors/Karlskoga i Örebro län Samordningsförbundet i Degerfors/Karlskoga i Örebro län (nedan kallat Förbundet) har inrättats med stöd av Lag om finansiell

Läs mer

Förbundsordning för Kunskapsförbundet Väst

Förbundsordning för Kunskapsförbundet Väst Antagen av kommunfullmäktige i Trollhättans kommun 2012 05 21, 75 Antagen av kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun 2012 05 23, 61 Förbundsordning för Kunskapsförbundet Väst 1 Namn och säte Kommunalförbundets

Läs mer

Samordningsförbundet i Kalmar län.

Samordningsförbundet i Kalmar län. TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning 2019-03-20 KS 2019/0237 Kommunfullmäktige Revidering av förbundsordning för Samordningsförbundet i Kalmar län Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner

Läs mer

Förbundsordning för samordningsförbund

Förbundsordning för samordningsförbund Förbundsordning för samordningsförbund Förbundsordning för Samordningsförbundet Bollebygd, Mark och Svenljunga Samordningsförbundet har inrättats med stöd av Lag (SFS nr 2003:1210) om finansiell samordning

Läs mer

Förbundsordning för kommunalförbundet Medelpunkten Fastställd

Förbundsordning för kommunalförbundet Medelpunkten Fastställd Sida 1 (6) Förbundsordning för kommunalförbundet Medelpunkten Fastställd 1 Namn och säte Kommunalförbundets namn är kommunalförbundet Medelpunkten. Förbundet har sitt säte i Helsingborg. 2 Medlemmar Medlemmarna

Läs mer

Förbundsordning för Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund. Utöver vad som anges i Kommunallagen (KL) gäller nedanstående bestämmelser

Förbundsordning för Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund. Utöver vad som anges i Kommunallagen (KL) gäller nedanstående bestämmelser 2018-01-26 Förbundsordning för Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund Godkänd av Kommunfullmäktige Bollebygds kommun 2018-04-26 Borås Stad 2018-09-20 Herrljunga kommun 2018-09-04 Marks kommun 2018-05-17

Läs mer

Förbundsordning för Samordningsförbundet Gävleborg

Förbundsordning för Samordningsförbundet Gävleborg Sid 1 (5) Författningssamling Förbundsordning för Samordningsförbundet Gävleborg Beslutad av Kommunfullmäktige i Gävle kommun 151214 12 Beslutad av övriga förbundsmedlemmar: Arbetsförmedling, 160427, Försäkringskassan,

Läs mer

Reviderad förbundsordning för Samordningsförbundet i Sörmland

Reviderad förbundsordning för Samordningsförbundet i Sörmland Kommunstyrelsen 2017-11-09 Kommunledningskontoret Ledningsstaben KSKF/2017:546 Andreas Lindbom 016-710 54 80 1 (2) Kommunstyrelsen Reviderad förbundsordning för Samordningsförbundet i Sörmland Förslag

Läs mer

FÖRBUNDSORDNING för Södertörns brandförsvarsförbund

FÖRBUNDSORDNING för Södertörns brandförsvarsförbund FÖRBUNDSORDNING för Södertörns brandförsvarsförbund 1 Benämning och säte Kommunalförbundet benämns Södertörns brandförsvarsförbund och har sitt säte i Haninge kommun, Stockholms län. 2 Medlemmar Medlemmar

Läs mer

Förbundsordning för Region Värmland

Förbundsordning för Region Värmland KARLSTADS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6) Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2006-12-14 Ersätter: 2000-11-23 Gäller fr o m: 2006-12-14 Förbundsordning för Region Värmland Region Värmland -

Läs mer

Förbundsordning för FINSAM Lekeberg och Örebro

Förbundsordning för FINSAM Lekeberg och Örebro för Samordningsförbundet Finsam i Örebro har vid medlemmarnas fastställande av förbundsordning, utökats med Lekebergs kommun och förbundets namn ändrats till (nedan kallat förbundet). Förbundet har inrättats

Läs mer

Förbundsordning för Fyrbodals kommunalförbund

Förbundsordning för Fyrbodals kommunalförbund Reviderad förbundsordning mars 2017 Förbundsordning för Fyrbodals kommunalförbund Innehållande 23 paragrafer Namn och säte 1 Kommunalförbundets namn är Fyrbodals kommunalförbund. Förbundet har sitt säte

Läs mer

Förbundsordning för Östra Smålands Kommunalteknikförbund

Förbundsordning för Östra Smålands Kommunalteknikförbund 1 1 (7) Förbundsordning för Östra Smålands Kommunalteknikförbund Antagen av kommunfullmäktige i Hultsfreds kommun 126/2014-10-27. Antagen av kommunfullmäktige i Högsby kommun 148/2014-10-06. 1 Namn och

Läs mer

FÖRBUNDSORDNING FÖR KOMMUNALFÖRBUNDET RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA KRONOBERG

FÖRBUNDSORDNING FÖR KOMMUNALFÖRBUNDET RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA KRONOBERG ÖSTRA KRONOBERG 1 (5) FÖR KOMMUNALFÖRBUNDET ÖSTRA KRONOBERG 1 Namn och säte Förbundets namn är "Kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Kronoberg". Förbundet skall ha sitt säte i Lessebo. 2 Medlemmar

Läs mer

Regionförbundet Örebro län

Regionförbundet Örebro län Regionförbundet Örebro län för Regionförbundet Örebro län Innehållsförteckning Förbundets namn... 1 Förbundets säte... 1 Förbundets medlemmar...1 Förbundets ändamål... 1 Förbundets uppgifter... 1 Förbundsfullmäktige...

Läs mer

Förbundsordning. Sunnerbo Samordningsförbund

Förbundsordning. Sunnerbo Samordningsförbund Förbundsordning Sunnerbo Samordningsförbund Förbund för finansiell samordning (FINSAM) inom rehabiliteringsområdet. Giltig från 2017-07-01 1 Förbundsordning för Sunnerbo Samordningsförbund Samordningsförbundet

Läs mer

Förbundsordning Antagen vid Styrelsemöte Reviderad vid Styrelsemöte

Förbundsordning Antagen vid Styrelsemöte Reviderad vid Styrelsemöte Förbundsordning Antagen vid Styrelsemöte 2007-12-03 Reviderad vid Styrelsemöte 2014-04-11 Förbundsordning för Samordningsförbundet i norra Örebro Län, SOFINT Samordningsförbundet i norra Örebro län, har

Läs mer

Förbundsordning för Värmlands Läns Kalkningsförbund

Förbundsordning för Värmlands Läns Kalkningsförbund 1(6) Förbundsordning för Värmlands Läns Kalkningsförbund 1 Namn och säte Kommunalförbundets namn är Värmlands Läns Kalkningsförbund. Accepterade förkortningar är VLK eller Kalkningsförbundet. Förbundet

Läs mer

REGLEMENTE. Brandkåren Norra Dalarna

REGLEMENTE. Brandkåren Norra Dalarna REGLEMENTE Brandkåren Norra Dalarna Sida 2(9) Mora 2018-10-30 Reglemente Brandkåren Norra Dalarna Fastställd: Kommunfullmäktige i Leksand 2018-10-16 8 Kommunfullmäktige i Mora 2018-09-17 65 Kommunfullmäktige

Läs mer

Samordningsförbundet Degerfors/Karlskoga

Samordningsförbundet Degerfors/Karlskoga Förbundsordning för (nedan kallat Förbundet) har inrättats med stöd av Lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 1 Förbundets namn Förbundets namn är 2 Förbundets säte Förbundets

Läs mer

Förbundsordning för kommunalförbundet Västerbergslagens utbildningsförbund

Förbundsordning för kommunalförbundet Västerbergslagens utbildningsförbund FÖRBUNDSORDNING 1 (6) Förbundsordning för kommunalförbundet Västerbergslagens utbildningsförbund 1 Medlemmar Medlemmar i förbundet är kommunerna Ludvika och Smedjebacken. 2 Ändamål och uppgifter Förbundets

Läs mer

Kommunalförbundet bildades Denna förbundsordning gäller fr o m

Kommunalförbundet bildades Denna förbundsordning gäller fr o m 1:6. 1(6) FÖRBUNDSORDNING FÖR SÖDRA DALARNAS RÄDDNINGS- TJÄNSTFÖRBUND Kommunalförbundet bildades 1998-01-01. Denna förbundsordning gäller fr o m 2015-01-01. 1 Medlemmar Medlemmar i kommunalförbundet är

Läs mer

Ändringar av Förbundsordningen för Fyrbodals kommunalförbund

Ändringar av Förbundsordningen för Fyrbodals kommunalförbund Kommunerna i Fyrbodal Ändringar av Förbundsordningen för Fyrbodals kommunalförbund Fyrbodals kommunalförbunds direktion föreslår ändringar av förbundsordningen. Detta för att uppdatera dokumentet samt

Läs mer

Förbundsordning för Kommunalförbundet Gästrikeregionens Återvinnare

Förbundsordning för Kommunalförbundet Gästrikeregionens Återvinnare Förbundsordning för Kommunalförbundet Gästrikeregionens Återvinnare Förslag från Gästrike Återvinnare Godkänt av kommunfullmäktige den 25 april 2005. Dnr KS2006/476 Kommunkansliet gak_05.doc Innehållsförteckning

Läs mer

FÖRBUNDSORDNING FÖR KOMMUNALFÖRBUNDET RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA GÖTALAND.

FÖRBUNDSORDNING FÖR KOMMUNALFÖRBUNDET RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA GÖTALAND. Bilaga 1 2012-11-26 FÖRBUNDSORDNING FÖR KOMMUNALFÖRBUNDET RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA GÖTALAND. 1 Namn och säte Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet räddningstjänsten Östra Götaland, nedan benämnt

Läs mer

Mönsterås Kommun. Henrik Andersson Box MÖNSTERÅS. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting.

Mönsterås Kommun. Henrik Andersson Box MÖNSTERÅS. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting. 1(9) Handläggare Astrid Fell Mönsterås Kommun 21-951 3368-1 Henrik Andersson Box 54 383 22 MÖNSTERÅS Strategi Kommun/Landsting Mönsterås Kommun Antal årsarbetskrafter: 923 Antal invånare: 1299 Målsättning

Läs mer

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Förbundsordning för kommunalförbundet Västerbergslagens Utbildningsförbund.

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Förbundsordning för kommunalförbundet Västerbergslagens Utbildningsförbund. 95 Dnr 2016/00441 Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Kf 95 Den 2016-12-12 Förbundsordning för kommunalförbundet Västerbergslagens Utbildningsförbund Kommunfullmäktiges

Läs mer

Förbundsordning för Räddningstjänsten Väst

Förbundsordning för Räddningstjänsten Väst Johan Hermelin, Strategihuset AB Version 1.5 2012-03-16 Förbundsordning för Räddningstjänsten Väst 1. Medlemmar, namn och säte Förbundets namn är Räddningstjänsten Väst och förbundet har sitt säte i Varberg.

Läs mer

Författningssamling. Arbetsordning för fullmäktige samt reglementen och arbetsformer för styrelser, nämnder, kommittéer med flera

Författningssamling. Arbetsordning för fullmäktige samt reglementen och arbetsformer för styrelser, nämnder, kommittéer med flera Ändrad 2010-08-31 Sida 1 (9) Senast reviderad: 2010-10-27 Senast reviderad av: Martin Fransson Arbetsordning för fullmäktige samt reglementen och arbetsformer för styrelser, nämnder, kommittéer med flera

Läs mer