Sammanfattning En inventering av uppföljning, tillgängliga resurser och kontaktmöjligheter för barn under den tid de är placerade i familjehem

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanfattning En inventering av uppföljning, tillgängliga resurser och kontaktmöjligheter för barn under den tid de är placerade i familjehem"

Transkript

1 Michael Ahlström - Georgina Figueroa Rodriguez - David Hedlund Sammanfattning En inventering av uppföljning, tillgängliga resurser och kontaktmöjligheter för barn under den tid de är placerade i familjehem Kapitel 1 - Inledning Bakgrund I samtal med förvaltningschefen för socialförvaltningen i Norrköpingskommun framkom att det finns en osäkerhet inom socialtjänsten om de nuvarande insatserna för och uppföljningen är tillräckliga för att skapa tranparens om situationen för de ca 200 barn och ungdomar som är familjehems placerade. Osäkerheten om de nuvarande stöd- och uppföljningsinsatserna innebär ett möjligt rättssäkerhetsproblem för målgrupper som står under socialtjänstens ansvar. Förvaltningschefen såg det därför som angeläget att utreda hur den samlade bilden av stödinsatserna och uppföljningsarbetet såg ut i Norrköpings kommun. Utredningsuppdrag Tillsammans med förvaltningschefen utarbetades ett utredningsuppdrag där syftet var att göra en översiktsbeskrivning av hur stödet och uppföljningen ser ut för barn och ungdomar placerade på familjehem inom kommunen som geografiskt område. Översiktsbilden av hur stödet och uppföljningen för målgruppen ser ut ska sedan problematiseras och konkreta förbättringsförslag skall ges. Avgränsningar för utredningsuppdraget har varit att undersöka hur uppföljningen ser ut för målgruppen inom kommunen som geografiskt område. Målgruppen avser barn och ungdomar som bor i familjehem. Med begreppet uppföljning menas i utredningen både att utöva tillsyn och en stödjande del. Arbetet med att sammanställa översiktsbeskrivningen utgått från följande frågeställningar: Vilka aktörer, både ideella och offentliga, ger stöd till barn och ungdomar placerade i familjehem inom kommunen Vilken typ av stöd och uppföljningsinsatser utför respektive aktör Vilka förslag har olika aktörer till förbättringar i stöd- och uppföljningsinsatserna för barn och ungdomar placerade i familjehem Göra en samlad bedömning av stöd och uppföljningsinsatserna inom ramen för kommunens geografiska område Utredningens genomförande Utredningens material har samlats in via intervjuer, lagtexter, utredningar och artiklar. Urvalet av informanter har gjorts med hjälp av hänvisningar och sökningar via olika organisationers hemsidor.

2 Informanterna som intervjuats kommer från BRIS, Rädda Barnen och socialsekreterare verksamma inom Norrköpings Kommun. Lagtexter, utredningar och artiklar har samalts in via myndigheters hemsidor, databaser och internetsökningar.

3 Kapitel 2 Placeringar, stödinsatser och uppföljningsansvar Familjehem, Hem för Vård och Boende och institutioner i barn och ungdomsvård Den kommunala socialtjänstens möjligheter att placera ett barn eller en ungdom utanför det egna hemmet är fördelad till tre olika alternativa verksamhets-, eller boendeformer: Familjehem Hem för vård och boende (HVB-hem) Institutions placering Vid sidan av dessa typer av boenden finns möjligheter att placera barn och ungdomar på utredningsinstitutioner där barnet/ungdomen befinner sig antingen för att utredas eller i väntan på vidare placering. För alla former av placeringar är det den placerande socialtjänsten, myndighetsutövaren, som har huvudansvaret för det placerade barnet/ungdomen får den vård som bedöms som nödvändig (Socialstyrelsen & Länsstyrelsen 2009 s. 17). Den placerande socialtjänsten har även tillsyns ansvar för det placerade barnets/ungdomens levnadssituation. Tillsyns ansvar har dock även den myndighet som beviljar tillstånd för respektive verksamhetsform. Grunderna för placering på de tre olika boendeformerna varierar. Variationen sträcker sig från frivillig placering till tvångsplacering. Tvångsplacering sker främst till institutioner och HVB-hem. För ungdomar placerade på institution finns en särskild myndighet, Statens Institutions Styrelse (SIS) som utövar tillsyn över vården och levnadssituationen på institutionerna. SIS beviljar också tillstånden för att en verksamhet ska få bedriva institutionsvård. Institutionsvård riktar sig till ungdomar. Den placerande socialtjänsten har ansvar för att följa upp utvecklingen i det enskilda ärendet för en institutionsplacerad ungdom. HVB-hemmen tillhandahåller både vård och boende men under mer normala omständigheter likt en vanlig familj. HVB-hem riktar sig både till barn och ungdomar. Tillstånd för att bedriva HVB-hem ges av den lokala Länsstyrelsen. Länsstyrelsen utövar också tillsyn över HVB-hemmens verksamhet (Socialstyrelsen & Länsstyrelsen 2009 s. 12). Den tillsyn som Länsstyrelsen utför baseras dels på anmälningar om missförhållanden, statliga direktiv och verksamhetsuppföljningar. Två av de granskningskriterier som används vid Länsstyrelsens tillsyner är om personalen på HVB-hemmet har adekvat utbildning för tjänsten och att deras straffregister kontrolleras vid anställning (Socialstyrelsen & Länsstyrelsen 2009). Familjehem utreds och beviljas tillstånd att bedriva sin verksamhet av den kommunala socialtjänsten. Familjehem ska ge barn och ungdomar utan ett påtagligt behov av vård ett vanligt boende. För familjehemmens verksamhet och det placerade barnet är det den kommunala socialtjänsten som bedriver tillsyn av familjehemmets lämplighet och uppföljning av det placerade barnets/ungdomens utveckling. Tillsynsmyndighet för den kommunala socialtjänsten är den lokala Länsstyrelsen. Länsstyrelsens tillsyn av den kommunala socialtjänstens sätt att bedriva ärenden och placeringar initieras till följd av anmälningar om missförhållanden, statliga direktiv och Länsstyrelsens egna beslut om verksamhetsuppföljningar. Några generella verksamhetsuppföljningar av familjehem utförda av Länsstyrelsen i Östergötland av socialtjänstens verksamhet verkar inte förekomma utifrån publikationsdatabasen på Länsstyrelsens hemsida.

4 Ansvaret som den kommunala socialtjänsten har för hur barns/ungdomars livssituation ska se ut regleras i den nuvarande socialtjänstlagen SFS 2001:453 i ett särskilt kapitel. Vid sidan av att barn/ungdomar ska ha rätt till en uppväxtmiljö där deras personliga integritet och självbestämmande beaktas ska barn/ungdomar även ha tillgång till en trygg och uppväxt miljö som erbjuder goda förhållanden. Det stöd som socialtjänsten tillhandahåller för institutions- och familjehems placerade barn och ungdomar är i regel just placeringen utanför det egna hemmet. I särskilda fall kan barn och ungdomar ges stöd från Barn och ungdomspsykiatrin, kontaktpersoner via socialtjänsten. I övrigt anses att institutionen eller familjehemmet ska stå för stödet. I Socialstyrelsens allmänna råd SOSFS 2006:12 anges att socialtjänsten bör följa upp placeringar av barn noggrant och bör ha personlig kontakt med barnet en gång var sjätte månad. Några konkreta angivelser om vad som bör tas upp och hur uppföljningen/kontakten bör utföras beskrivs inte. Kontakten ska dock dokumenteras enligt Socialtjänstlagen SFS 2001:453. Att följa upp en institutions och familjehemsplacering var sjätte månad är enligt den nyligen utkomna Barnskyddsutredningen SOU 2009:68 otillräckligt. Utredningen föreslår att barnets/ungdomens socialsekreterare måste ha en personlig kontakt med barnet/ungdomen fyra gånger per år. I SOU 2009:68 beskrivs mer konkreta anvisningar för vad som ska karaktärisera uppföljningssamtalen: [ ] barnet ska ges möjlighet att berätta om sina tankar och upplevelse är en förutsättning för att kunna garanteras [ ] rätt till delaktighet, dvs. att de ska kunna vara med och påverka sin situation. Att inhämta barnets erfarenheter kan bli aktuellt innan en utredning har inletts, under utredningen, vid biståndserbjudande och under genomförandet av insatsen och avslutandet liksom uppföljning efter avslutad utredning och insats. (SOU 2009:68 s. 320) Vidare fastslås även att: - i sin omsorg om barn och ungdom tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan vård och fostran utanför det egna hemmet upphört. Lag (2007:1315) 1 1 a Socialnämnden ska i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. [ ] Nämnden ska aktivt verka för att samverkan kommer till stånd. Lag (2009:496). Även om lagen är av ramkaraktär är det ändå tydligt att barnets bästa kommer i första rummet, samt att det ingår i uppdraget att skapa bred samverkan och att detta ansvar åligger kommunen. Institutions- och familjehems placerade Barn och ungdomars situation och socialtjänstens formella ansvar för uppföljning Barn och ungdomar placerade i familjehem eller på institution befinner sig i en miljö som många gånger är skyddad från insyn. Bristen på insyn har medfört att en mycket stor andel av de barn och ungdomar som varit familjehems- eller institutionsplacerade under 1900-talet vittnar om att de utsatts för olika former av fysiska och psykiska övergrepp (SOU 2006:05, Delrapport 1; Se även SOU 2009:68 s. 168). En annan faktor som bidragit till att barn och ungdomar i familjhem och på 1

5 institution kunnat utsättas för fysiska och psykiska övergrepp är enligt en av utredarna, intervjuad i Svenska Dagbladet (2008), att det förekommit och fortfarande förekommer brister i socialtjänstens uppföljning av situationen för det placerade barnet eller ungdomen. Att det i dagens läge skulle förekomma missförhållanden av de proportioner som Delrapport 1 av SOU 2006:05 - Utredningen om vanvård i den sociala barnavården beskriver som förekommande under 1900-talet förefaller osannolikt. Att barn och ungdomar som är placerade i familjehem eller på institution fortfarande utsätts för eller löper risk att utsättas för olika psykiska och fysiska övergrepp råder emellertid inget tvivel om 2. Socialstyrelsen & Länsstyrelsen (2009 s. 7) konstaterar exempelvis att det av 363 granskade HVB-hem (Hem för Vård och Boende) fanns anmärkningar att rikta mot 308. I 112 av dessa fall var kritiken av allvarlig karaktär. 2 Se artikel i Aftonbladet där en fosterfader misstänks ha våldtagit en sextonårig flicka placerad i familjehemmet.

6 Kapitel 3 Verksamma aktörer i Norrköpings kommun Utredningen visar att följande aktörer som på något sätt, strukturellt eller konkret, bidrar till att stödja eller följa upp familjehemsplacerade barn finns i Norrköpings kommun: Socialtjänsten Övriga kommunala förvaltningar, skolor, fritidsgårdar, dagis, kuratorer Bris (Barnens rätt i samhället) Rädda Barnen Utredningen visar att det saknas formellt samarbete mellan aktörerna. I enstaka fall eller mindre projekt förekommer det samarbete mellan socialförvaltning och skolpersonal, kuratorer och personal vid dagis och fritidsgårdar. Ett formellt samarbete mellan socialförvaltningen och de ideella organisationerna saknas. I stora drag är det den kommunala socialförvaltningen som står för det formella stöd och uppföljningsarbetet för familjehemsplacerade barn. Socialtjänstens stöd- och uppföljningsarbete Intervjuer med socialsekreterare Denna del av det empiriska materialet bygger på intervjuer med fyra socialsekreterare verksamma inom Norrköpings kommun. Av dessa intervjupersoner arbetar några med barn upp till 12 år, några med barn från åtta år samt tonåringar. Avsikten med intervjuerna har varit att få en verklighetsnära bild av hur uppföljningsarbetet går till under den tid barnet är placerat i familjehem. Under intervjun har vi valt att inte utgå från helt fasta frågeställningar, utan haft ambitionen att föra ett dynamiskt samtal där frågor och frågeställningar främst växt fram under samtalen. Som utgångspunkter för samtalen har ett par frågor formulerats på förhand. Huvudfrågorna har varit: hur socialsekreteraren arbetar med uppföljning hur situationen ser ut för det familjehemsplacerade barnet vilka stödinsatser som står till förfogande för barnet under tiden i familjehemmet hur det vardagliga arbetet fortskrider för socialsekreteraren I samtalen har även frågor om eventuella brister i dagens policy och vilka eventuella förbättringar informanterna ser som önskvärda. Vid sidan av en öppen hållning inför informanternas förslag har informanterna även tillfrågats om deras syn på att använda IT-stöd för att förbättra och/eller förändra kontaktytorna mellan socialsekreteraren och det familjehemsplacerade barnet. Med anledning av Barnskyddsutredningen SOU 2009:68, som bland annat föreslår att uppföljning skall ske två gånger i halvåret istället som nu endast en gång i halvåret, har vi ställt frågor om detta är bra eller dåligt. Här har även diskuterat ekonomiska och personella konsekvenser av en eventuell lagförändring. Sammanfattningsvis kan konstateras att socialsekreterare inte är en homogen grupp som uppfattar sin arbetssituation på samma sätt, arbetar på samma sätt eller ser samma problematik och lösningar. Personkemin i arbetsgruppen anses ha stor betydelse för arbetssituationen, samt att de individuella fallen är så pass olika vilket gör att det är problematiskt att göra generella uttalanden.

7 Uppföljning Uppföljningsmötet ska säkerställa att vården utformas så att den möter barnets eller den unges vårdbehov. Mötets funktion är att följa upp vården, kontrollera att beslutade insatser genomförts och eventuellt ge förslag på andra insatser. Mötet leds av en erfaren person, en så kallad oberoende ordförande, som inte ska vara inblandad i ärendets handläggning. Att en neutral person granskar innehållet och resultatet av insatserna ger ett slags kvalitetssäkring åt vården. Det är lämpligt att samma person ansvarar för uppföljningsmötena under hela placeringstiden. Detta är viktigt med hänsyn till kontinuiteten för barnet eller den unge. Uppföljningsmötet är barnets forum där han eller hon regelbundet får en möjlighet att påverka sin situation. Barnet uppmuntras till delaktighet i uppföljningsprocessen och den fortsatta vårdplaneringen. Uppföljningsmötet är ett sätt för socialtjänsten att försäkra sig om att barn, föräldrar och vårdgivare får en möjlighet att regelbundet göra sig hörda. 3 Inom både placering och uppföljning, arbetar socialsekreteraren och dennes arbetsgrupp utifrån ett nätverkstänkande där barnets nätverk består av bland annat skola, skolkurator, släkt/familj, fritidspersonal, och familjehem. I vissa fall kan socialsekreteraren ha månadsvis kontakt via telefon med det familjehemsplacerade barnet. Detta är dock ingen generell regel utan kan variera kraftigt i såväl större som mindre omfattning beroende på fallets karaktär och socialsekreterarens arbetsbelastning eller arbetsmetod. En socialsekreterare har vanligen c:a ärenden. Telefonsamtalets innehåll kretsar oftast kring vardagsnära frågor som skola, fritid och familj. Djupare samtalsämnen avhandlas företrädesvis vid ett personligt möte och styrs av vad barnet vill ta upp. Det lagstadgade uppföljningstillfället som ska äga rum halvårsvis uppfattas som en minimigräns och då används en uppföljningsmall som kallas Barnens Behov I Centrum (BBIC). Uppföljning sker även med familjehemmet och med olika yrkesgrupper som ingår i barnets nätverk. Huruvida barnet tar kontakt vid krissituation beror på den kontakt och personkemi som finns mellan barnet och socialsekreteraren. Det är ändå socialsekreteraren som placerat ut i familjehem, vilket inte barnet alltid uppfattar som positivt. Det är svårt att säga något generellt om kontakterna och förhållandet mellan det familjehemsplacerade barnet och socialsekreteraren. Det är många faktorer som påverkar, bland annat om det frivillig omplacering eller om den sker under LVU, den enskilda socialsekreterarens arbetsmetoder, eller något så naturligt som den personkemiska relationen mellan två människor. Inom ett upptagningsområde tillhandahålls kontantkort till barnens mobiltelefoner så att det inte ska kosta någonting att sätta sig i förbindelse med sin socialsekreterare. Användande av e-post har i vissa fall uppmuntrats för att få kontakt med tysta barn som kanske inte så gärna använder sig av telefon, men en socialsekreterare uppfattade det som att denna möjlighet använts mycket sparsamt av barnen. Överhuvudtaget upplever socialjouren i Norrköpings kommun att det är ytterst sällan som barn tar kontakt eller att den tillgängliga jouren utnyttjas i någon större utsträckning. Problembilder som identifierats av informanterna En socialsekreterare menar att stödet till barnets biologiska familj ofta glöms bort och är en eftersatt del i arbetet. Socialsekreteraren anser att detta är olyckligt eftersom det är ett mål att barnet en dag ska kunna återförenas med sina biologiska föräldrar. Det är av stor betydelse att barnet får veta att socialsekreteraren hjälper och bryr sig om de biologiska föräldrarna och att socialsekreterarens personliga kontakt med barnet ökas. Samma socialsekreterare ser även brister i 3 Socialstyrelsen Grundbok Barns behov i centrum (BBIC). s. 83

8 tydligheten i kommunikationen med det familjehemsplacerade barnet om frågor som handlar om varför barnet inte kan bo hemma hos sina biologiska föräldrar. Den mediala, ofta negativa bilden av familjehem känns inte igen. Familjehemmen behöver mer stöd eftersom de behöver utrymme att orka med sina vanliga live med heltidsarbete och egna biologiska barn. Ett behov är ersättning för förlorad arbetsinkomst eftersom det krävs en del tid då ett nytt barn familjehemsplaceras. Även om det ses som ett problem att det finns för få familjehem, anses det vara bättre att ha få hem som fungerar tillfredsställande. Förslag och önskemål formulerade av informanterna. En tanke som diskuterades var om ett internetbaserat forum där familjehemsplacerade barn kan diskutera med andra i samma situation. Om detta redan existerar på barnens egna initiativ är idag inte bekant. En tanke väcktes om en sorts opartisk ombudsman som barnen skulle kunna vända sig till, som skulle fungera som en oberoende och neutral resurs. Här väcktes en fråga om ifall BRIS eller RB redan har en sådan funktion, men enligt en socialsekreterare är inte samarbetet så utbrett mellan de ideella organisationerna och den kommunala förvaltningen att en egentlig dialog mellan dessa existerar. Det poängterades dock att det är viktigt att en sådan ombudsman är professionell och har rätt kompetens, då det kan skapa problem att bli känslomässigt engagerad. Det krävs både kompetens och erfarenhet för att värdera den information som barn ger under pressade förhållanden. Gemensamt upplever de flesta socialsekreterarna att kommunikationen mellan skolans kuratorer och socialsekreterarna är god men det kan vara av godo att bilda tvärgrupper innehållande de olika yrkeskategorierna i barnets nätverk för att diskutera värderingar och vilken service det är möjligt att ge barnen. I verksamhetens natur verkar ligga ett inneboende fenomen att alla barn inte kan få samma service av samhället. Några socialsekreterare ställer sig positiva till möjligheter att i större utsträckning kunna likställa utredningar och enas om en lägstanivå av service, dels på kommunal-, eller kommundelsnivå, men även mellan olika socialsekreterare. Mer personal och pengar likställs däremot inte automatiskt med en bättre verksamhet, med hänvisning till betydelsen av rätt personkemi i arbetsgruppen. Däremot skulle en mer utbredd konsensus och policy kring hur arbetet praktiskt skall utföras vara till nytta. Den förestående policyförändringen En framtida policyförändring där två uppföljningstillfällen per halvår införs som minimigräns ses av en del socialsekreterare som någonting positivt, men egentligen ändå alldeles för sällan. Andra uppfattar en utökad detaljstyrning som negativt och stressande i en vardag som kännetecknas av för lite tid och personella resurser. En socialsekreterare uttrycker det som att är jag den sortens person jobbar jag så ändå och menar att en policyförändring kanske inte har så stor genomslagskraft i dennes vardagliga arbete. Ett annat problem är att en ökad detaljstyrning av verksamheten kan inverka begränsande på ett område som har stort behov av att fungera dynamiskt utefter det individuella fallets behov. Därtill kommer ett behov av ökad uppföljning och frågan om hur det ska ta sig ut. En socialsekreterare menar att planerade uppföljningsbesök inte har så stort värde, utan att mer resurser borde läggas på oplanerade besök. Övriga iakttagelser Socialsekreterare diskuterade även de förändringar som äger rum i samhället som medför en ökad arbetsbelastning och en mer komplicerad problembild att arbeta med. Exempelvis innehåller det samtida samhället idag fler kulturer, där samhällsintegration och arbetsmarknad är två faktorer

9 som medverkar till ett bredare underlag av misär. Tidigare har socialsekreterare haft mest kontakt med familjehemmen, numera har man mer kontakt med barnet och arbetar samtidigt med föräldrahemmet med mål att barnet ska kunna återvända. En policy som kanske inte används så mycket är möjligheten att överföra vårdnaden om barnet till familjehemmet efter 3 års placering, detta för att göra det tydligt för barnet vart det ska bo och vem som bestämmer. Osäkerhet om detta är en källa till otrygghet för barnet. Gemensamma ståndpunkter Viktigt att alla inblandade drar åt samma håll i barnets nätverk som består av socialsekreterare, skola, kurator, fritidspersonal, familjehem, biologiskt hem och barnets övriga släkt. Även om den direkta kommunikationen med det familjehemsplacerade barnet är av högsta prioritet så borde mer resurser läggas på det biologiska hemmet, dels för att skapa förtroende mellan socialsekreteraren och barnet, dels för att möjliggöra att barnet en dag kan flytta tillbaka till sina biologiska föräldrar. Frivilliga organisationers synvinkel och arbete för placerade barn. En annan synvinkel på ett barns omhändertagande som också anses av vikt i dagens samhälle är den som sociala rörelser eller frivilliga organisationer kan ha. I vår fallstudie har vi valt att inkludera frivilliga organisationer som Rädda barnen och Bris som står för Barnens rätt i samhället, dem är de största frivilliga organisationer som arbetar med placerade barn i Sverige idag. Vi har tagit del av deras synvinkel av socialtjänstens arbete med placerade barn och deras arbete för dessa barn. Detta avsnitt av det empiriska materialet bygger på 3 intervjuer med personal från dessa organisationer som är verksamma i Norrköpings kommun. Håkan Thörn beskriver frivilliga organisationer eller sociala rörelser som det också kan benämnas, som ett forum av kollektiv handlande som verkar för att nå samhällsförändringar och dessa skapas av olika typer av handlingar och handlingsmönster 4 En social rörelse kan alltså ha sitt ursprung i en politisk situation, man vill förändra något i en viss punkt inom politiken. Rädda Barnen Rädda Barnen är en politiskt och religiöst obunden folkrörelse med verksamhet både i Sverige och i åtta regioner runt om i världen. De arbetar med Barnkonventionen som grund för att barns rättigheter ska respekteras och för att samhällets stöd för barn i utsatta situationer ska bli bättre. Rädda Barnen Sverige arbetar tillsammans med medlemmarna i lokala föreningar för att driva påverkansarbete och skapa opinion kring barns situation. Deras arbete går ut på att bland annat uppmärksamma när barnens rättigheter kränks. De väcker opinion i barnrättsfrågor och påverkar makthavare, från kommuners nivå till FN. De arbetar med Barnkonventionen som grund och inriktar sig i nationell nivå på att förändra situationen för de barn som har det svårast att få sina rättigheter tillgodosedda. Grunden i Rädda Barnens arbete är faktainsamling och påverkansarbete. Den Kunskap som dem hämtar in användes i påverkansarbete mot Sveriges politiker. Att lyssna på placerade barn och unga är en viktig del av arbetet. Rädda Barnen vill att socialtjänsten ska fungera så bra som möjligt och att kommunerna ska erbjuda tidigt stöd för de familjer som behöver. Dem ger därför Sveriges politiker en rad förslag på hur socialtjänsten bättre kan stötta och underlätta för barn och unga. Förslagen 4 Thörn Håkan, Globaliserings Dimensioner, s. 156 (Stockholm, 2004)

10 grundas på samtal med barn och unga som bor i familjehem eller hem för vård eller boende. Organisationen har också regelbunden kontakt med socialtjänsten. Rädda Barnen svarar även på remisser från olika statliga utredningar om socialtjänsten och utbildar socialarbetare genom Rädda Barnen utbildning. På nationell nivå pågår det idag statliga utredningar som ska förbättra stödet för placerade barn och syfte är att kommunerna ska öka barnens delaktighet och inflytande. Organisationen följer det arbetet och arbetar samtidigt i lokalt i vissa regioner. I dessa regioner har Rädda Barnen regelbunden kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och socialtjänsten. Dem lyssnar också på hur barn som är placerade i familjehem eller i hem för vård eller boende (HVB) upplever sin situation och sin kontakt med socialtjänsten. Detta har dem sista åren resulterat i boken Rakt från hjärtat, 2005 och rapporten Se mig som person, 2008, där barn och ungdomar intervjuades och deltog i en enkät. Rapportens resultat är nedslående och visar att 65 procent av barnen anger att de aldrig träffar sin socialsekreterare enskilt och bara 6 procent av barnen känner att de har möjlighet att verkligen prata med sin socialsekreterare. Dessutom tror mindre än en fjärdedel att socialtjänsten faktiskt har någon koll på hur de har det i familjehemmen. Rapporten visar också att ett stort antal av dessa barn vill ha en kontaktperson utanför socialtjänsten som de kan vända sig till. 5 I detta arbete ger Rädda Barnen en rad förslag till förbättringar till Sveriges kommuner. På nationell nivå arbetar Rädda Barnen med att ge stöd till barn i olika svåra situationer. I deras centrum för barn och ungdomar i kris kan barn och unga få stöd och samtalsterapi. Dessa centrum för barnen i kris finns i olika delar av landet där Rädda Barnen arbetar med särskilt utsatta grupper av barn men organisationen tar aldrig över det ansvar som samhället har för vård och behandling. Kontakten som Radda Barnen får med dessa barn visar vad som behöver förändras. Den kunskapen använder Rädda Barnen när dem tillsammans med andra som arbetar på Rädda Barnen påverkar samhället för att alla barns rättigheter ska respekteras. En annan typ av arbete är att ge stöd och råd även till vuxna om frågor som berör barn, för att hjälpa barnen som till exempel, arbetet med föräldrar om deras föräldraskap. De anser att föräldrar är livsviktiga för barn oavsett hur familjen ser ut. De menar att det är oftast föräldrarna eller vårdnadshavarna som är de viktigaste personerna i ett barns liv. Rädda Barnen jobbar för att stärka föräldrar i deras föräldraskap. De har övertygelsen att trygga föräldrar ger tryggare barn. Rädda Barnen arbetar aktivt på många håll i landet med frågor kring föräldraskap och dem samarbetar ibland med familjecentraler, kommuner eller studieförbund. Deras verksamhet ser olika ut när det gäller arbetet med föräldrarna på olika håll i landet men allt arbete utgår från övertygelsen att trygga föräldrar är bra för barnen. Ett annat sätt att arbeta för barnen i samhället är att dem erbjuder också konsultationer till socialtjänst, barnpsykiatri, skolhälsovård, sjukvård, skolor och universitet. Vid en intervju med anställda från Rädda Barnen i Norrköping fick vi mer kompletterande information om Rädda Barnens arbete. Informanten berättar om en verksamhetskonferens på nationell nivå som hon deltog i år 2009 denna konferens handlade om barn i utsatta situationer och där en kartläggning visade att 2006 placerades ca barn i Sverige i familjehem eller (HVB) hem för vård eller boende och man tror att det finns ännu flera barn som skulle behöva den sortens skydd och stöd mellan form menar som kallas som 5 Rädda Barnen.se. Vårt arbete i Sverige, samhällsstöd

11 strukturerad öppenvård insatser för barn som fortfarande är hemma. Hon säger att Rädda barnen pratar mycket för stödsamtal, att alla barn som är i kris bör ha stödsamtal kanske före, under tiden och även efter att dem har varit på institution och att det anses väldigt viktig. Hon menar att dessa barn har alla rätt till krissamtal och tilläger att som hon ser det så kam man inte nog hitta infallsvinklar på hur man ska stödja barnen. Enligt informanten arbetar Rädda barnen i Norrköping med det dem kallar för påverkans arbete med att försöka påverkan politiker i kommunen. Deras förhoppning är att det öppnas barnhus i Norrköping. Hon berättar vidare att Rädda Barnen kallats ibland till Norrköpings kommun rådhuset för sammanträdde med socialtjänsten och socialnämnden och det ser de som en möjlighet till att nå målet i deras arbete i kommunen. BRIS Bris är en ideell organisation som är beroende på privatpersoners och företags goda vilja, en partipolitiskt och religiöst obunden organisation som bistår barn som far illa. Bris verkar som en länk mellan barn, vuxna och samhälle och deras mål är att bistå utsatta barn och ungdomar med råd och stöd och underlätta för dessa barn att föra en dialog med vuxna. Bris framhåller ett barnperspektiv och ser barn och unga som sina uppdragsgivare och verksamheten planeras utifrån deras behov. Målet för Bris verksamhet på en nationell nivå är att stärka barns och ungdomars rättigheter och förbättra deras levnadsvillkor. Detta sker med FN:s konvention om barnets rättigheter som riktmärke. Utöver stödverksamheten för barn och unga ger Bris även stöd och råd till vuxna om frågor som berör barn. Stödverksamhetens kärna för barn och unga i Bris på både regionalt och nationellt nivå är Barnens Hjälptelefon, bris mejl och projektet bris chat, där barn och ungdomar upp till 18 år anonymt och kostnadsfritt kan vända sig när de behöver stöd från en vuxen. Dessa olika kontakter har även hittills resulterat i års rapporter. Till grund för Bris rapporten 2009, ligger alla de stödjande dokumenterade samtal, mejl och chattar Bris haft med barn och ungdomar året De vänder sig till Bris i behov av en närvarande och engagerad vuxen med sina tankar och problem. Bris arbetar på uppdrag av barn och unga i Sverige. Det är deras tankar, erfarenheter och åsikter som är utgångspunkt för allt opinionsarbete. Bris använder sin samlade kunskap om barns och ungdomars situation för att på olika plan informera, påverka och skapa opinion i barnrättsliga frågor. Organisationen deltar på olika sätt i samhällsdebatten om barns och ungas livssituation. Utifrån rapporterna och de fokusområden Bris arbetar med årligen lyfter organisationen frågor till debatt. Bris reagerar även på andra aktuella händelser och frågor så som Remissvar i och med att Bris ges möjlighet att yttra sig över exempelvis statliga utredningar och lagförslag som berör barn och unga och deras situation. Remissyttranden är ett viktigt sätt för Bris att bevaka och stärka barnperspektivet inför beslut och förändringar. Bris har varje år drygt 600 kontakter med barn och unga som är placerade i hvb hem (hem för vård och behandling av unga) eller familjehem av socialtjänsten. Dem skriver att i deras kontakter, ser dem redan utsatta barn, som blir än mer utsatta. Och att dessa barn får sällan den vård och omsorg som de behöver och har rätt till. I stället lämnas de många gånger ensamma utan uppföljning från

12 socialtjänsten sida och om de själva kontaktar socialtjänsten för att berätta om missförhållanden, har de svårt att bli trodda. 6 Bris anser att när samhället tar över ansvaret för ett barn, måste det finnas mycket höga krav på den institution som ansvarar för omsorgen av barnet. De placerade barnen måste ha en kontaktperson som kan föra deras talan i kontakterna med samhällets instanser och som bevakar barnets rättigheter och behov. Barnets placering måste följas upp ordentligt och barnet borde ha ett telefonnummer till en kontaktperson som har gedigen kunskap om barnets situation och behov. Den här kontaktpersonen ska ha mandat att föra barnets talan gentemot socialtjänst och andra instanser som är involverade i barnets placering. Kontaktpersonen ska även ha mandat att kunna följa upp och påverka socialtjänstens arbete så att barnet får det han eller hon behöver i form av omvårdnad och omtanke så att barnet kan utvecklas positivt 7. Under intervju med en anställd från Bris har vi fått lite mer information på hur dessa barns vardag kan se ut och hur dem jobbar på lokal nivå. Vår informant jobbar för Bris i Stockholm på huvudkontoret och i Norrköping. Hon jobbar bland annat med placerade barn och deras kontakt med bris, genom e-post, samtal och chatten och går igenom dessa kontakter en gång per år för att sedan få fram ett dokument om det materialet som för det mesta kommer från e-posten idag. Hon menar att just dessa barn är dubbelt och tredubbelt utsatta eftersom först blir dem utsatta och sen tar samhället hand om dem och så känner dem sig efter det helt övergivna eller utsetts dem igen. Hon förklarar att på ett övergripande sätt upplever hon att i Policyn i regionen finns det stora brister på placerade barn och det har funnits länge. Hennes uppfattning är att den nya lagförslagen täpper till dem flesta av dessa brister eller luckorna, eftersom den är väldigt detaljerad, vilken gör att hon hoppas på att man i framtiden kan jobbas utifrån det och som förslagen säger. Sedan säger hon att det finns ett väldigt stort problem med Sverige och det är att kommunerna är självbestämmande och att därför skiljer det sig oerhörd mycket mellan olika regioner i hur dem jobbar med dem placerade barn. Vidare menar hon på att man kan ha tur eller otur beroende på var man bor och att det inte är alltid som är bättre att bo i en storstadsregion när det gäller att ta kontakt med socialtjänsten och ibland är det svårt på ett litet kontor för det finns inte så många att välja på samtidigt som det handlar mycket om vilken kontakt man får, men omsättningen är stor på socialarbetare och att hon upplever att det byts hela tiden. När det gäller uppföljningen av placeringarna säger hon att: de är dåliga det vet vi, vårdplaneringen och behandlingsplaneringen under tiden barnen är placerade är det stora brister och det är inte alltid att planering finns eller följs. Vidare säger hon att de kontakter Bris har med dessa barn blir därför att barnen väljer att kontakta Bris och då är det ofta för att barnen har synpunkter, bekymmer eller stora problem. Hon upplever stora brister och det som går igenom i alla kontakter med placerade barnen, är att dem känner sig övergivna, dem är ensamma, dem vet inte vem som har ansvaret för dem, dem vet inte vem dem ska kontakta, ibland har dem inte ens ett namn på vem dem ska kontakta, dem vet inte hur länge dem ska vara placerade, dem vet inte varför dem är placerade, det är ingen som har sagt hur dem ska kunna ha kontakt med sin familj eller kompisar. 6 Bris, Debatt, Oskarshamns tidning, Barometern, Bortglömda barn utan värde, Bris.se,

13 Hennes uppfattning är att dessa barn är väldigt utlämnade till personalen eller till det familjehem dem är hos och det inte alltid familjehemmet kan ge barnet svar på deras frågor för ibland vet dem inte heller om det. Hon nämner även att på deras vuxna telefon ringer det även vuxna från familjehem runt om i landet eftersom även dem känner sig ensamma och övergivna av socialtjänsten eftersom planeringen är dålig dem känner inte har dem har stöd från socialtjänsten eller därför att samarbete med socialtjänsten inte fungerar. Hon påpekar även att dessa kontakter inte är ett stort antal men, att det förekommer och dessa vuxna försöker kämpa för sina placerade barn. En del av dessa vuxna menar att dem aldrig går igenom en växel telefon när dem kontaktar socialtjänsten och andra menar att dem har svårt att få en tid med handläggarna och hon frågar sig; hur blir det då om barnen försöker få kontakt med socialtjänsten själva? Intervju personen beskriver vidare att besöken från socialtjänsten sida är sällan, det är få socialsekreterare eller socialhandläggare som träffar barnen enskilt när dem kommer på besök. Att det är ofta nya kontakter för barnen och att därför är det väldigt svårt för barnen att hitta någon att prata med om något känns svårt eller om någonting inte fungerar i och med att dem får träffa nya socialsekreterare hela tiden, vilket upplevs väldigt svår av barnen. Vidare säger informanten att socialarbetarnas egen uppfattning om deras arbete är att det är svårt, att dem har för lite tid, vilket överensstämmer mycket med det som dem som socialarbetarna ska ha kontakt med beskriver. Hon menar att anledningen till det kan vara att socialarbetarna kan ha för många ärenden och väldigt mycket administrationsarbete och uppföljningar, vilket gör att det blir en tids press på socialarbetarna och att därför finns det mycket att förbättra där. Hon nämner vidare det bekymmer som finns när det gäller dem begränsningar som kan finnas på institutioner när det gäller telefon och att det oftast finns det inget Internet. Hon menar på att man skulle kunna hitta nya vägar och; hitta på någonting som gjorde att det alltid skulle vara möjligt att kontakta socialtjänsten och Bris förstås, att man hade någon slags spärrar som ändå gjorde att det gick att ha kontakt, men att man kan skydda från andra kontakter om dem anser att barnen behöver. Hennes personliga uppfattning om det som behövs för dessa barn idag är att göra det enklare för barnen. Hon påpekar att en av dem största problemen ligger i att barnen saknar information som är viktig för dem, hon säger att man bör ge barnen mycket mer information och en enkel sätt för socialtjänsten att kunna ge regelbundet information är att spara och skriva ut informationen för barnen. Att komma ihåg att tidsbegreppet är annorlunda när man är barn och är placerad. att vänta en vecka anser hon är alldeles för mycket för att barn som är placerad och menar att; det barnet behöver kontakt nu, om inte annat för att veta när man kan ha kontakten, barnen behöver alltid veta när dem ska träffas nästa gång Hon menar att ungdomarnas vilja är just att kunna e-posta eller ännu enklare om man skulle kunna chatta för att kunna få en dialog och det finns även en önskan att kunna sms:a med sin socialsekreterare istället för att ringa och försöka få en telefon tid hos dem, att kunna skriva och att faktisk få svar. Hon menar det skulle kunna vara en enkel sak så som att kunna ha en e-postadress. Hon tänker att den typen av kontakt skulle vara både informativ, stödjande och skulle hjälpa och förbättra barnens situation. Detta anser hon skulle göra stor skillnad.

14 Kapitel 4 Sammanfattande diskussion Socialtjänstens intervjuer visar och stämmer överens med vad frivilliga organisationer som Bris och Rädda Barnen beskriver nämligen att kontakten mellan socialtjänsten och barnen kan variera kraftig. Detta kan bero enligt socialtjänsten på arbetsbelastning eller på arbetsmetoden. Enligt Bris kan detta bero på att det skiljer sig oerhörd mycket mellan olika regioner i hur dem jobbar med dem placerade barn, dem menar att man kan ha tur eller otur beroende på var man bor och att det inte är alltid som är bättre att bo i en storstadsregion när det gäller att ta kontakt med socialtjänsten. Samtidigt som på ett litet kontor kan vara svårt eftersom det finns inte så många socialsekreterare, samtidigt som det handlar mycket om vilken kontakt man får. I en rapport som gjordes av Rädda Barnen år 2008 där placerade barn och ungdomar intervjuades och deltog i en enkät, visades en nedslående resultat nämligen att, 65 procent av barnen anger att de aldrig träffar sin socialsekreterare enskilt. Bara 6 procent av barnen känner att de har möjlighet att verkligen prata med sin socialsekreterare och mindre än en fjärdedel av dem tror på att socialtjänsten faktiskt har någon koll på hur de har det i familjehemmen. Under arbetets gång kom det fram att det saknas tydliga linjer eller policys för socialsekreterare att arbeta ifrån. Bris uppfattning överensstämmer med detta och menar att det finns det ett väldigt stort problem med Sverige och det är att kommunerna är självbestämmande vilket har som följd att det skiljer det sig oerhörd mycket mellan olika regioner i hur dem jobbar med dem placerade barnen. Under intervjuerna kunde vi höra olika åsikter när det gäller den framtida policyändringen att besöka barnen fyra gånger per år. Vissa av socialsekreterarna såg det som något positiv, andra uppfattar en utökad detaljstyrning som negativ och stressande i deras vardag som kännetecknas av för lite tid och personliga resurser och menar att en policyförändring kanske inte har genomslagskraft i dennes vardagliga arbete, detta anser vi är ganska skrämmande med tanke på att dem tidigare nämnda rapporter 8 har visat att en av faktorerna till att barn och ungdomar i familjhem och på institution kunnat utsättas för fysiska och psykiska övergrepp är att det har förekommit brister i socialtjänstens uppföljning av situationen för det placerade barnet eller ungdomen och att dessa brister fortfarande förekommer. Socialstyrelsen och Länsstyrelsen konstaterar exempelvis att det av 363 granskade HVB- hem (Hem för Vård och Boende) fanns anmärkningar att rikta mot 308. I 112 av dessa fall var kritiken av allvarlig karaktär. 9 Som det nämns tidigare i vårt arbete har vi konstaterat att socialsekreterare inte är en homogen grupp som uppfattar sin arbetssituation på samma sätt, dem arbetar inte på samman sätt och ser inte problematiken eller lösningar till det på samma sätt. En viktig punkt att lyfta upp här, anser vi, är den motsättningen som den nya Barnskyddsutredningen och lagförslag SOU 2009:68 kan mötta när det i förslaget anses att en uppföljning av barnet var sjätte månad är otillräcklig och faktisk föreslår en tätare kontakt mellan socialtjänsten och dem placerade bar och ungdomar. En vanligt förekommande problematisering av relationen mellan socialsekreterare och klienter är att socialsekreteraren måste ge stöd men också utöva makt över klienten (Salonen 1998 s. 54). I det utredningsförslag som presenteras i SOU 2009:68 anges att socialsekreteraren även ska utföra en kontroll av hur barnet/ungdomen upplever situationen i familjehemmet eller institutionen. En 8 SOU 2006:05, Delrapport 1; Se även SOU 2009:68 s

15 problematisering som kan göras av detta förslag är att socialsekreteraren kan ha varit den som mot barnets/ungdomens vilja placerade barnet/ungdomen utanför det ursprungliga hemmet. När det gäller kontakten med socialtjänsten som söks av dessa barn säger intervjuade socialsekreterare och socialjouren att den service som erbjuds idag till barnen används mycket sparsamt eller ytterst sällan av barnen. Detta står i stort kontrast med vad Bris och rädda barnen säger nämligen att dem kontakter som Bris har med dessa barn blir därför att barnen väljer att kontakta Bris och då är det ofta för att barnen har synpunkter, bekymmer eller stora problem. En av våra informanter upplever stora brister och menar att det som går igenom i alla kontakter med placerade barnen, är att dem känner sig övergivna, dem är ensamma, dem vet inte vem som har ansvaret för dem, dem vet inte vem dem ska kontakta. Ibland har dessa barn inte ens ett namn på vem dem ska kontakta, dem vet inte hur länge dem ska vara placerade, varför dem är placerade, det förekommer att ingen har sagt till barnen hur dem ska kunna ha kontakt med sin familj eller kompisar. Bris uppfattning är att dessa barn är väldigt utlämnade till personalen eller till det familjehem dem är hos. En annan socialsekreterare ser även brister i tydligheten i kommunikationen med det familjehemplacerade barnet när det gäller frågor som handlar om varför barnet inte kan bo hemma hos sina biologiska föräldrar. När det gäller uppföljning av dem placerade barnen har vi konstaterat att även här finns det kontraster mellan hur effektiv socialtjänsten arbetar för dessa barn och frivilliga organisationer uppfattning om deras uppföljningsarbete. Uppföljnings besök kan variera kraftig. En intervjuad socialsekreterare berättar att i vissa fall kan socialsekreteraren ha månadsvis kontakt via telefon med den placerade barn men att detta är ingen generell regel utan det kan bero på fallets karaktär och socialsekreterarens arbetsmetoder. När det gäller djupare samtalsämnen avhandlas dessa kontakter företrädesvis av personliga möten och styrs av vad barnet vill ta upp. Bris menar att vård planeringen och behandlingsplaneringen under tiden barnen är placerade har stora brister och det är inte alltid att planering finns eller följs. Detta kan ses som en anledning och förklaring till varför många placerade barn kontaktar Bris när barnen har synpunkter, bekymmer eller stora problem. En socialsekreterare, Rädda Barnen och Bris har samma uppfattning om vad det är som behövs för de familjehemsplacerade barnen och enligt dem vill ett stort antal av dessa barn, ha en kontaktperson utanför socialtjänsten som de kan vända sig till. Dem påpekar att en av dem största problemen ligger i att barnen saknar information som är viktig för dem och att man bör ge barnen mycket mer information. Dem menar att man bör komma ihåg att tidsbegreppet är annorlunda när man är barn och är placerad. Att vänta en vecka anser dem är alldeles för mycket för ett barn som är placerad och som behöver få kontakt omgående. Dem menar att ungdomarnas vilja är just att kunna skriva och att faktisk få svar. Att kunna e-posta eller ännu enklare om man skulle kunna chatta för att kunna få en dialog med sin socialsekreterare och det finns även en önskan att kunna sms:a med sin socialsekreterare. Deras uppfattning är att dessa typen av kontakt skulle vara både informativ, stödjande och skulle hjälpa och förbättra barnens situation. Den nya lagförslaget SOU 2009:68. Både Rädda Barnen och BRIS välkomnar barnskyddskommitténs förslag som i många stycken stämmer väl överens med de krav som dessa organisationer har framfört när det gäller förbättringar för alla barn och unga som far illa. Båda organisationer anser att

16 den nya lagen överensstämmer med det ansvar Sverige har enligt FN s konvention om barnets rättigheter. I denna nya lag förstärks skyddet för barnen och barnen bästa sätts i fokus samtidigt som att man strävar efter att deras möjligheter till delaktighet och inflytande ska bli bättre. Båda organisationer har även invändningar mot den nya lagen, Rädda Barnen skriver att det finns en fråga som ändå hänger kvar och som den nya lag utredningen inte fullt ut kan ge svar på är och det är att vilka åtgärder regeringen ska vidta för att motverka de kvalitativa skillnader som finns mellan kommunerna när det handlar om att ge skydd, stöd och behandling till barn och unga. Rädda Barnen vill se en garantinivå och där ingår familjecentraler, ungdomsmottagningar, fungerande elevhälsovård och en uppsökande socialtjänst för barn i utsatta situationer med resurser för krissamtal, stödgrupper och behandling. BRIS anser att den nya förslaget saknar en tydlig bestämmelse för placerade barn och ungdomar och deras möjligheter att framföra synpunkter och klagomål om den vård och behandling de genomgår, hos ett oberoende röst. Dem anser också att det saknas en tydlig bestämmelse om tillgång och möjligheter till opartisk rådgivning om barnets grundläggande rättigheter. Bris anser att detta är en rättssäkerhetsfråga som har stöd i både Europarådets rekommendationer och de senaste rekommendationerna från FN s Kommittén för barnets rättigheter och att därför bör det fortsatta lagstiftningsarbetet leda till att den nya lagen uppfyller barnens angivna rättigheter

17 Kapitel 5 Förslag och vägar framåt Ett av de huvudsakliga behov som studien pekar mot är behovet av information och stöd på många olika nivåer. Detta påkallar en fortsatt och fördjupad inventering av befintliga resurser och nätverk, för att belysa möjligheter för att skapa kanaler och förutsättningar för samverkan och ett visst erfarenhets-, och informationsutbyte, framför allt mellan de offentliga och ideella resurserna. Här finns även tankar om tvärgrupper och behov av att likställa den service som framför allt socialtjänsten tillhandahåller de familjehemsplacerade barnen. Upplevelsen av att barn sällan tar kontakt med socialsekreterare och socialjour kan möjligen härledas till att barnens naturliga gränssnitt för kommunikation inte utnyttjas, framför allt i kontaktytorna mellan socialtjänsten och det familjehemsplacerade barnet? Här kan vi se ett behov av att inventera hur barn i olika åldersgrupper kommunicerar med varandra för att i framtiden kunna underlätta en naturlig kommunikation på barnens villkor mellan alla som är inblandade i barnets nätverk. Vilka lärdomar kan dras av de exempel där kommunikationen fungerar bättre? På vilket sätt kan information tillgängliggöras och spridas till de familjehemsplacerade barnen? Vilka naturliga kanaler för information använder sig barnen av idag, och hur kan barnets befintliga nätverk utnyttjas för att tillhandahålla information. Gemensamt för informanterna är tankarna om en neutral kontaktperson eller ombudsman, vilket även verkar vara ett önskemål som uttryckts av barnen själva. Vilka möjligheter finns och under vilka former skulle en sådan resurs kunna arbeta? Skulle en sådan resurs även kunna fungera som stöd till familjehemmen, utan att riskera att förlora sin neutrala position i relation till socialtjänsten, familjehemmen, de familjehemsplacerade barnen och det biologiska hemmet?

18 Källor Aftonbladet Barometern Oskarshamns tidning. Bortglömda barn utan värde, BRIS. Rädda Barnen. Vårt arbete i Sverige, samhällsstöd Salonen 1998 Socialstyrelsen Grundbok Barns behov i centrum (BBIC) SOU 2006:05, Delrapport 1 SOU 2009:68 Thörn Håkan, Globaliserings Dimensioner, s. 156 (Stockholm, 2004)

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Sammanfattning av tilläggsuppdraget Regeringen

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Styrdokument STÄRKT SKYDD FÖR BARN OCH UNGA

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Styrdokument STÄRKT SKYDD FÖR BARN OCH UNGA Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument STÄRKT SKYDD FÖR BARN OCH UNGA ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2016-12-01, 312 GÄLLER FRÅN OCH MED: 2017-01-01 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING:

Läs mer

En hjälp till dig som anar att ett barn far illa.

En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. bris.se 1 Redaktör: Charlotte Ljunggren Art director: Marie Landelius/Landelius design Illustratör: Mia Valgren/Darling management Tryck: Digaloo Var och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Samarbetsrutin vid placering av barn och unga i annan kommun

Samarbetsrutin vid placering av barn och unga i annan kommun Samarbetsrutin vid placering av barn och unga i annan kommun Placeringskommunens ansvar vid förskoleverksamhet, förskoleklass, skolbarnsomsorg och skola 1 Barn- och ungdomsförvaltningen Gymnasieförvaltningen

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal TILLSYNSRAPPORT 1 (9) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Förslag till reviderade riktlinjer för familj e- vård för barn och ungdomar

Förslag till reviderade riktlinjer för familj e- vård för barn och ungdomar SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-08-09 Handläggare: Siv Lundgren Telefon: 08-508 13185 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2011-09-29 Förslag till reviderade riktlinjer

Läs mer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om stödboende

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om stödboende REMISSVAR 2016-03-18 Dnr 3.9:0100/16 Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om stödboende (Dnr 1953/2016) Inledning Förslaget behandlar föreskrifter

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn. 1 Inledning... 3

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn. 1 Inledning... 3 RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Särskilda förutsättningar... 3 2.1 Barns behov i centrum - BBIC... 3 2.2 Evidensbaserad praktik... 3 3 Jourhem...

Läs mer

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som

Läs mer

Tillsynsrapport familjehem. Uppföljning av tidigare granskning av familjehemshandläggningen. Bollnäs

Tillsynsrapport familjehem. Uppföljning av tidigare granskning av familjehemshandläggningen. Bollnäs TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport familjehem. Uppföljning av tidigare granskning av familjehemshandläggningen. Bollnäs Bakgrund Länsstyrelsen genomförde 2004 en tillsyn

Läs mer

Lag (1993:335) om Barnombudsman

Lag (1993:335) om Barnombudsman Barnombudsmannens uppgifter Lag (1993:335) om Barnombudsman Företräda barns och ungas rättigheter Bevaka efterlevnaden av barnkonventionen Driva på genomförandet av barnkonventionen Informera och bilda

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Dokumentets syfte Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att ensamkommande barn som placerats i Nacka kommun får en rättssäker handläggning.

Läs mer

Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser

Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser 1/8 Beslutad när: 2017-05-29 119 Beslutad av Diarienummer: Ersätter: - Gäller för: Kommunfullmäktige KS/2016:374-003 Gäller fr o m: 2017-06-08 Gäller t o m: - Dokumentansvarig: Uppföljning: Alla nämnder

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-03-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Susanne Forss-Gustafsson Telefon: 08-508

Läs mer

Svar på skrivelse gällande ensamkommande asylsökande barn som försvinner

Svar på skrivelse gällande ensamkommande asylsökande barn som försvinner Socialförvaltningen Socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2015-07-09 Handläggare Nina Mörman Aldunge Telefon: 08 50825006 Till Socialnämnden Svar på skrivelse gällande ensamkommande asylsökande

Läs mer

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten BBIC och juridik Titti Mattsson Lunds universitet Dagens program Allmänt om socialtjänstens insatser för barn i form av placeringar utanför hemmet. Tendenser

Läs mer

Stockholm den 29 maj 2017

Stockholm den 29 maj 2017 R-2017/0385 Stockholm den 29 maj 2017 Till Justitiedepartementet Ju2017/01226/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 februari 2017 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Se barnet!

Läs mer

Yttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU 2014:3), diarienummer S2014/1332/FST

Yttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU 2014:3), diarienummer S2014/1332/FST YTTRANDE 2014-06-23 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fst@regeringskansliet.se Yttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar Bakgrund *Socialtjänstlagen och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade har bestämmelser om att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

Familjevårdens Centralorganisation:s (FaCO) synpunkter på delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga.

Familjevårdens Centralorganisation:s (FaCO) synpunkter på delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Diarienr. S2014/1332/FST Familjevårdens Centralorganisation:s (FaCO) synpunkter på delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga.

Läs mer

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer som stöd för Handläggning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och enligt SOL för personer under 65 år. 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Målgrupp... 3

Läs mer

Lägesrapport om projektet Stella - det tredelade föräldraskapet

Lägesrapport om projektet Stella - det tredelade föräldraskapet Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Dnr 3.2.2-871/2015 Sida 1 (5) 2016-05-25 Handläggare Cecilia Löfgren Telefon: 50825908 Till Socialnämnden 2016-06-14

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Vår referens Sofia Karlsson s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Vår referens Sofia Karlsson s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se HANDIKAPP FÖRBUNDEN 2015-06-16 Dnr.nr S2015/1547/FS Vår referens Sofia Karlsson s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Remissvar: Sedd, hörd och respekterad Ett ändamålsenligt klagomålssystem

Läs mer

Rutin kring socialtjänstens handläggning av ensamkommande barns och ungdomars ärenden

Rutin kring socialtjänstens handläggning av ensamkommande barns och ungdomars ärenden 2013-11-20 Rutin kring socialtjänstens handläggning av ensamkommande barns och ungdomars ärenden Följande rutin syftar till att öka likabehandlingen och rättssäkerheten kring ensamkommande barn och ungdomar

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Socialnämnden Verksamhetsplan Gemenskap - inte utanförskap

Socialnämnden Verksamhetsplan Gemenskap - inte utanförskap Socialnämnden Verksamhetsplan 2017 Gemenskap - inte utanförskap Verksamhetsplan Socialt ansvar för våra medmänniskor Det medmänskliga ansvaret i Eskilstuna ska vara starkt. De viktigaste förpliktelserna

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Barn. som far illa. vägledning anmälningsförfarande

Information till legitimerade tandhygienister. Barn. som far illa. vägledning anmälningsförfarande SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Barn som far illa vägledning anmälningsförfarande TANDHYG Inledning Att arbeta inom tandvården innebär att man ibland träffar barn och ungdomar som

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Familjehemsplacerade barns och ungdomars hälsa

Familjehemsplacerade barns och ungdomars hälsa RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) DNR 1.5.1.851-2012 2013-03-07 SDN 2013-03-21 Handläggare: Lisbeth Oulis Telefon: 08-508 01 696 Till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd

Läs mer

NR PLUSGIRO HEMSIDA E POST

NR PLUSGIRO HEMSIDA E POST 1 2016-10-14 Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster S2016/01918/FST Ansvarig handläggare på RSMH - Anna Quarnström Riksförbundet för Social och Mental hälsa, RSMH, lämnar härmed remissvar

Läs mer

Familjehemsplacerade barn

Familjehemsplacerade barn Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-05-05 Handläggare Ann Gardeström Telefon: 08-50825411 Till Socialnämnden Familjehemsplacerade barn

Läs mer

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Uppföljning av placerade barn

Uppföljning av placerade barn Revisionsrapport Uppföljning av placerade barn Motala kommun Lena Brönnert Uppföljning av placerade barn Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Bakgrund... 2 3 Uppdrag,

Läs mer

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Information om en utredning

Information om en utredning Information om en utredning - Information om utredningar enligt socialtjänstlagen 11 kap. 1 Hofors kommun 2009 Varför görs en utredning? Orsaken till att socialtjänsten inleder en utredning kan vara att:

Läs mer

Bred delaktighet, samarbete och samråd. Socialdepartementet

Bred delaktighet, samarbete och samråd. Socialdepartementet Bred delaktighet, samarbete och samråd Förändrade förutsättningar 2014 sökte 7049 ensamkommande barn asyl i Sverige. 2015 sökte 35 369 ensamkommande barn asyl. Prognos för 2016 27 000 ensamkommande. 2014

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Bris strategi

Bris strategi Bris strategi 2013-2016 1 Bris löfte till barn All verksamhet inom Bris utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen): Bris är en barnrättsorganisation där alla arbetar för att stärka

Läs mer

Idéburet offentligt partnerskap

Idéburet offentligt partnerskap Socialförvaltningen Enheten för juridik, upphandling och föreningsstöd IOP Sida 1 (6) 2016-11-18 Idéburet offentligt partnerskap - Stödgrupper för barn placerade i familjehem 1. Bakgrund 1.1. Barnkonventionen

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

När barn inte kan bo med sina föräldrar

När barn inte kan bo med sina föräldrar När barn inte kan bo med sina föräldrar Socialtjänstens uppföljning och kontakt med barn som bor i familjehem Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 10.12 Barn Allmänt Skapat 2003-12-18 Uppdaterat 2006-03-31 10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen OBSERVERA

Läs mer

Revidering av socialnämndens delegeringsordning

Revidering av socialnämndens delegeringsordning TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-10-22 Socialnämnden Dnr Son 2015/37 Revidering av socialnämndens delegeringsordning Förslag till beslut Socialförvaltningens förslag 1. Föreslagna revideringar antas Ärendet

Läs mer

Överenskommelse mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården för barn och unga som placeras enligt SoL, LVU eller LSS

Överenskommelse mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården för barn och unga som placeras enligt SoL, LVU eller LSS Förvaltningsnamn Avsändare Överenskommelse mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården för barn och unga som placeras enligt SoL, LVU eller LSS Utfärdat av Hälso- och sjukvården och kommunernas socialtjänst

Läs mer

Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson

Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson Stöd ett barn Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson Om den här broschyren Hej! Vad kul att du läser den här broschyren! Det betyder förhoppningsvis att du vill lära dig mer om de olika uppdragen

Läs mer

Inledande synpunkter. Tel

Inledande synpunkter. Tel 1 2009-10-21 Vår referens: Annika Åkerberg Tel. 070-745 37 38 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar gällande delbetänkande av Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige Främja, Skydda, Övervaka

Läs mer

Revisionsrapport. Familjehem. Lekebergs kommun. Inger Kullberg Cert. kommunal revisor November 2011

Revisionsrapport. Familjehem. Lekebergs kommun. Inger Kullberg Cert. kommunal revisor November 2011 Revisionsrapport Familjehem Lekebergs kommun Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning 1 1.1 Rekommendationer 1 2 Bakgrund 2 3 Uppdrag och revisionsfråga

Läs mer

Uppföljning av placerade barn

Uppföljning av placerade barn Revisionsrapport Uppföljning av placerade barn Mjölby kommun Lena Brönnert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Bakgrund... 2 3 Uppdrag, revisonsfråga och revisionsmetod...

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. 1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot

Läs mer

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder 1 Vad är familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem? Familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem är vanliga hem som på

Läs mer

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande

Läs mer

Dnr Son 2010/59 Åtgärder för trygghet och säkerhet i den sociala barnavården

Dnr Son 2010/59 Åtgärder för trygghet och säkerhet i den sociala barnavården TJÄNSTESKRIVELSE 1 (9) 2010-08-23 Socialnämnden Dnr Son 2010/59 Åtgärder för trygghet och säkerhet i den sociala barnavården Förslag till beslut Socialförvaltningens förslag 1. Förslaget till Tillämpningsregler

Läs mer

Barn och unga i familjehem

Barn och unga i familjehem www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Robert Bergman Barn och unga i familjehem Skellefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3

Läs mer

och och socialtjänstens skyldigheter

och och socialtjänstens skyldigheter GOTLANDS KOMMUN Social- och omsorgsförvaltningen GOTLANDS Individ- och familjeomsorgen KOMMUN Social- Barn- och och familj omsorgsförvaltningen Individ- och familjeomsorgen Barn- och familj Barns rättigheter

Läs mer

Yttrande över Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49)

Yttrande över Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49) 1 (5) Socialförvaltningen 2014-10-21 Dnr KS 2014-684 Anna Widéen SN 2014-230 Justitiedepartementet Yttrande över Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49) SAMMANFATTNING Linköpings kommun

Läs mer

Plan för regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården 2014

Plan för regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården 2014 Individ- och familjeomsorg Ärendenr SON 2014/4 1 (5) Datum 16 januari 2014 Plan för regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården 2014 Bakgrund Regeringen och Sveriges Kommuner och

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Familjehemsvård i Sollentuna kommun

Familjehemsvård i Sollentuna kommun Familjehemsvård i Sollentuna kommun BIF - projektet Startade 2004 BIF-projektet (Barn i fokus i familjehemsvård) Tre socialsekreterare skulle under två år enbart arbeta med de familjehemsplacerade barnen.

Läs mer

BARNKONSEKVENS- ANALYS

BARNKONSEKVENS- ANALYS BARNKONSEKVENS- ANALYS RF:s bidrag till anläggningar och idrottsmiljöer Barnkonsekvensanalys Varför barnkonsekvensanalyser Riksidrottsförbundet ställer krav på att en barnkonsekvensanalys ska göras och

Läs mer

Till dig som bor i familjehem

Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Din socialsekreterare heter... och har telefonnummer... E-postadressen är... Gruppledaren för din socialsekreterare heter... och har telefonnummer...

Läs mer

Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen från miljöpartiet om familjevård.

Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen från miljöpartiet om familjevård. Socialtjänsten Östermalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Kerstin Henningsson Tfn: 08-508 10 035 Tjänsteutlåtande Sid 1 (6) 2006-04-06 Östermalms stadsdelsnämnd Svar på skrivelse om familjevård Förslag

Läs mer

14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning

14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning Projektbeskrivning Bakgrund 14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning Skolsatsningen inom familjehemsvården i Halmstad kommun bygger på forskning om utbildningens betydelse för familjehemsplacerade

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

Samverkansavtal med Statens institutionsstyrelse (SIS) om förstärkt vårdkedja för ungdomar

Samverkansavtal med Statens institutionsstyrelse (SIS) om förstärkt vårdkedja för ungdomar PM 2006 RVII (Dnr 325-3461/2006) Samverkansavtal med Statens institutionsstyrelse (SIS) om förstärkt vårdkedja för ungdomar Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande 1. Samverkansavtal

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Förstudie av familjehem

Förstudie av familjehem www.pwc.se Revisionsrapport Stefan Wik Förstudie av familjehem Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Metod... 1 2. Iakttagelser...2 2.1. Om familjeenheten och

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

Riktade insatser för pojkar och män som blivit utsatta för sexuella övergrepp och för män som utsatts för våld i nära relationer

Riktade insatser för pojkar och män som blivit utsatta för sexuella övergrepp och för män som utsatts för våld i nära relationer SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERGRIPAND E SOCIALA FRÅGOR Handläggare: Ola Jeremiasen Telefon: 08-508 25 077 Till Socialnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 1.6-0340/2011 DNR2.6-0334/2011 SON 2011-09-29

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA!

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn SVÅR A SE ANSVAR A HANDLA! Helena Hansson, lektor i socialt arbete Socialhögskolan, Lunds universitet samt Institutionen för hälsa, vård och samhälle

Läs mer

Socialtjänstens ansvar ensamkommande Malmköping 2014-06-02

Socialtjänstens ansvar ensamkommande Malmköping 2014-06-02 Socialtjänstens ansvar ensamkommande Malmköping 2014-06-02 Vilka lagar ska vi följa och varför? Förvaltningslagen grundläggande regler om hur ärenden inom olika myndigheter ska handläggas och hur kontakten

Läs mer

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten. Inledning Maskrosbarn är en ideell förening som arbetar med att förbättra uppväxtvillkoren för ungdomar som lever med föräldrar som missbrukar eller föräldrar som är psykiskt sjuka. Syftet med rapporten

Läs mer

S.O.C. Hör du mig. 25 mars S.O.C. Hör du mig?

S.O.C. Hör du mig. 25 mars S.O.C. Hör du mig? ? S.O.C. Hör du mig 25 mars 2017 En workshop med socialsekreterare och ungdomar som haft kontakt med socialtjänsten och vill utveckla socialtjänsten. Socialtjänsten i Helsingborg har under ett antal år

Läs mer

Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2

Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2 PROGRAM FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I UPPSALA KOMMUN Antaget av Kommunfullmäktige 29 maj 2001. Reviderat i april 2002 på grund av ändringar i lagen. Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Systematisk uppföljning av placerade barn

Systematisk uppföljning av placerade barn Systematisk uppföljning av placerade barn Ann Christin Rosenlund Systematisk uppföljning av Stadskontoret Malmö placerade barn Utifrån forskning Utifrån kunskap om de lokala behoven Kvalitetsutveckling

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Nämnden anförde i remissvaren i huvudsak följande (de bilagor som omnämns har här utelämnats):

Nämnden anförde i remissvaren i huvudsak följande (de bilagor som omnämns har här utelämnats): BESLUT Justitieombudsmannen Lilian Wiklund Datum 2015-03-18 Dnr Sid 1 (5) Kritik mot Socialnämnden i Säters kommun, som beslutat att omplacera 16-åriga ensamkommande barn utan att barnen hade hörts i ärendet

Läs mer

Barnkonventionen i alla landstingets verksamheter. Caroline Sjödell Charlotta Lindell. Skriv texter. Folkhälsocentrum. www.lio.

Barnkonventionen i alla landstingets verksamheter. Caroline Sjödell Charlotta Lindell. Skriv texter. Folkhälsocentrum. www.lio. Barnkonventionen i alla landstingets verksamheter Caroline Sjödell Charlotta Lindell Folkhälsocentrum Skriv texter Vad är Barnkonventionen? Två målgrupper det enskilda barnet som tillskrivs rättigheterna

Läs mer

Yttrande Länsstyrelsen vill som tillsynsmyndighet i övrigt lämna följande synpunkter.

Yttrande Länsstyrelsen vill som tillsynsmyndighet i övrigt lämna följande synpunkter. Sociala enheten Yttrande 2009-01-30 sid 1 (5) 700-28404-2008 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Möjlighet att leva som andra Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU

Läs mer

ESLÖVS KOMMUN 2011-08-24

ESLÖVS KOMMUN 2011-08-24 20f, 201 Ja/ 660 ESLÖVS KOMMUN 2011-08-24 Ärende Motion från folkpartiet med rubriken Barns rätt till en trygg uppväxt- har inkommit till Barnoch familjen den 23 maj 2011 för yttrande senast den 13 oktober.

Läs mer

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1 Handlingsplan för FN:s barnkonvention Bilaga 1 Bakgrund Vad är barnkonventionen FN: s konvention om barnets rättigheter antogs i FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige var ett av de första

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol- och familjebehandling i Nyköpings kommun

BESLUT. Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol- och familjebehandling i Nyköpings kommun Tg1 2013 v 2.1 BESLUT 2014-03-13 Dnr 8.4.2-568/2014 1(55) Avdelning mitt Anna Hugelius anna.hugelius@ivo.se Båktorp AB Tunaholm 1 611 95 Nyköping Ärendet Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol-

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll barn och ungdom är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service

Läs mer

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan

Läs mer

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Nio Södertörnskommuner har haft en gemensam halvdag för utbyte av erfarenheter om placerade barns umgänge med sina föräldrar och andra närstående. Umgänge

Läs mer

Riksförbundet för Förstärkt Familjehemsvårds (RFF) synpunkter på slutbetänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård (SOU 2015:71).

Riksförbundet för Förstärkt Familjehemsvårds (RFF) synpunkter på slutbetänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård (SOU 2015:71). Regeringen 103 33 Stockholm Dnr: S2015/04694/FST Riksförbundet för Förstärkt Familjehemsvårds (RFF) synpunkter på slutbetänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård (SOU 2015:71). Allmänt RFF anser att

Läs mer

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll Överförmyndarens ansvar God mans uppdrag och roll OLIKA MYNDIGHETERS ANSVAR Migrationsverket Länsstyrelserna Kommunerna Landstingen Inspektionen för vård och omsorg Socialstyrelsen Migrationsverket ansvarar

Läs mer

Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från Arbetsförmedlingen i ett ärende om ekonomiskt bistånd

Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från Arbetsförmedlingen i ett ärende om ekonomiskt bistånd Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: Kommunstyrelse, Nämnder med ansvar för SoL, Förvaltningschefer Nr 8/2013 Juni 2013 Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från

Läs mer