fysiologi 3 av 3 BAS 9
|
|
- Karolina Sandberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 fysiologi 3 av 3 BAS 9
2 TRAINERS ACADEMY Väl k o m m e n ti l l Tr a i n e r s Ac a d e m y Materialen i grundkursen och i BAS9 är framtagna för dig som vill fördjupa eller repetera humanbiologisk a ämnen eller förbereda dig för fortsatta studier. Väljer du att läsa mera inom ett närliggande, relaterat ämne så gör du det, vill du inte så kan du ta examen inom den delen du läst. Proven är av multiple - choice typ och de sk rivs online. Logga in på trainersacademy.com för mer information. Allt material är skrivet eller granskat av Personal Training School:s lärarkår eller samarbetspartners. När du har den grundläggande förståelsen från BAS9 och har k larat samtliga nivå 3- examina k an du studera vidare till National Strength Training Coach. Och däref ter till International Certified Gym Instructor. Kur s e r Grundkurs. (gratis för alla registrerade elever) BAS9. (Grundläggande kunsk apsmodul / Essential Knowledge Module) NSTC Strength & Conditioning. (Träningsläramodul / Fitness Knowledge Module) ICGI Strength & Conditioning. Bas 9 Den Grundläggande kunsk apsmodulen, BAS9, utgör stommen i din Trainers Academy-utbildning. Inom BAS9 läser du nio delkurser: Nutrition/näringslära 1, 2, 3. Muskelfysiologi 1, 2, 3. Anatomi 1, 2, 3. NSTC Träningsläramodulen, National Strength Training Coach, NSTC, är tillämpning av det du läst i BAS9. Dessa kurser är alltid lärarledda. Mat e r i a l e n i NSTC ä r in d e l a t i: Styrka - NSTC. Kondition - NSTC. Stretch/Skador - NSTC. Efter att du läst och klarat NSTC är du National Strength Training Coach k an du ta din Internationella gyminstruktörslicens Trainers Academy/Idrottsakademien NSTC AB Ver. 3:0 M å n g f a l d i g a n d e t a v d e t t a m a t e r i a l, h e l t e l l e r d e l v i s, ä r e n l i g t l a g e n o m u p p h o v s m a n n a rä t t f ö r b j u d e t. Fö r b u d e t g ä l l e r va r j e f o r m a v mångfaldigande genom tryckning, duplicering, stencilering, bandinspelning, video etc. Titel: BAS 9, Fysiologi 3 NSTC AB, box Stockholm ISTC I nternational Strength Training Coach. 2 Copyright Trainersacademy Ver. 3
3 TRAINERS ACADEMY Innehåll HJÄRTAT INLEDNING 04 Uppbyggnad 4 Hjärthalvorna 4 HJÄRTATS UPPBYGGNAD 05 Hjärtats två förmak 5 Fyra klaffar av två typer 5 Muskelns energiomsättning 5 Hjärtslag 5 NERVSYSTEM 06 Kroppens två nervsystem 6 BLODKÄRL Puls 7 Tre huvudtyper av blodkärl 7 Artärer 8-9 Vener 10 Kapillärer 11 BLODOMLOPPET Stora kretsloppet 12 Lilla kretsloppet 12 Blodtryck 13 Copyright Trainersacademy Ver. 3 3
4 TRAINERS ACADEMY hjärtat inledning Från BAS9, Fysiologi 2 kommer du ihåg att: Hjärtat är ungefär lika stort som en knuten hand. Det ligger medialt i bröstkorgen mellan lungorna, något förskjutet åt vänster. Hjärtat har en speciell sorts tvärstrimmig muskulatur hjär tmuskulatur som inte k an påverk as av viljan. H jär tmuskulaturen är uthållig, den vilar bara mellan hjär tslagen. Hjär tmuskelcellerna fäster i varandra och bildar på så sätt ett nät verk. En impuls i en muskelcell når snabbt alla andra hjär tmuskelceller, och hela hjär tat dras samman. H jär tat vilar på diafragman (se BAS9, Anatomi 2) och skyddas av revbenen (bröstkorgen). Alldeles bakom hjärtat passerar matstrupen på väg ner till magsäcken. Från BAS9, Fysiologi 2 kommer du också ihåg att hjärtmuskeln är uppbyggd runt fyra hålrum. Den högra hjärthalvan tar emot det syrefattiga blodet från k roppens vävnader och pumpar det till lungorna för ny syresättning och avlämnade av koldioxid (lilla kretsloppet). Den vänstra hjärthalvan tar emot det syresatta blodet från lungorna och pumpar ut det i kroppens olika vävnader (stora kretsloppet). Hjärtats egen blodförsörjning sker genom två kransk ärl. Kransk ärlen är små ar tärer som kommer direkt från aor ta (se sid 5), där den lämnar vänster k ammare. K ärlen förgrenas och bildar ett nätverk runt hjärtat. Kranskärlen förser hjärtmuskeln med blod när hjärtat vilar mellan slagen. Blodet leds sedan bor t genom k ransvener, som töms i höger förmak. Hjärtat och blodomloppet har flera viktiga uppgifter i kroppen, bland annat att: Förse kroppens celler med viktig näring Föra bort avfall som bildas vid ämnesomsättningen Transportera syre från lungorna till vävnaderna, och koldioxid i andra riktningen Sprida olika hormoner och signalsubstanser som styr olika funktioner i kroppen Vara en del av kroppens immunförsvar Hjälpa till att hålla kroppstemperaturen H j ä r t a t b ö r j a r s l å n ä r f o s t r e t ä r t r e v e c ko r g a m m a l t o c h s l å r sedan ungefär tre miljarder gånger under en människas liv. 4 Copyright Trainersacademy Ver. 3
5 hjärtats uppbyggnad TRAINERS ACADEMY HJÄRTATS TVÅ FÖRMAK Höger förmak tar emot blod som kommer tillbaka från kroppen genom den övre och nedre hålvenen (vena cava). Vänster förmak tar emot blod som syresatts i lungorna. FYRA KLAFFAR AV TVÅ OLIKA TYPER: Segelk laffarna har fått sitt namn av att de ser ut som tunna segel. Dessa finns mellan förmak och k ammare i både höger och vänster hjär thalva. Trådar längs seglens k anter fäster i muskelbuntar, som k allas papillarmusk ler. När hjärtat dras samman pressas seglen ihop så att klaffen blir tät för att förhindra bakflöde av blodet. Fickklaffar finns där lungpulsådern lämnar höger kammare, och där aorta lämnar vänster kammare. Klaffarna tillåter bara att blodet pumpas ut ur k amrarna. Klaffarna hindrar på så sätt blodet från rinna tillbaka in i hjärtat. Förmaken tar emot blod Kamrarna pumpar blodet vidare H j ä r t m u s ke l n s e d d u p p i f rå n. N ä r k l a f f a r n a ö p p n a s o c h s t ä n g s uppstår ett ljud som man kan höra på bröstkorgen med hjälp av ett stetoskop. För varje hjärtslag hörs två toner.när klaff a r n a m e l l a n f ö r m a ke n o c h ka m ra r n a s t ä n g s f ö r a t t h i n d ra b l o d e t f rå n a t t r i n n a t i l l b a ka s ka p a s d e n f ö r s t a h j ä r t t o n e n. N ä r ka m ra r n a h a r t ö m t s s t ä n g s k l a f f a r n a m o t b l o d kä r l e n i g e n. D e t hörs som den andra hjärttonen. RETLEDNINGSSYSTEMET H jär tslagen sk apas av specialiserade hjär tmuskelceller i vad som k allas hjär tats retledningssystem. Kranskärl H jär tats r ytmgivare är sinusk nutan (pacemaker celler), den star tar och styr hjär tfrek vensen. Sinusk nutan finns i väggen på höger förmak. Signalen sprids till förmaksceller vilka gör att båda förmak kontraherar och tr ycker ner blodet i k amrarna. När k amrarna kontraherat sprids signalen vidare ner till ytterligare några pacemaker celler, AV-k nutan. Den finns mellan höger förmak och höger kammare. AV-knutan leder impulsen till His sk a bunten (mellan k amrarna) vilken leder impulsen ner och upp längs de yttre väggarna och förmaken kontraheras. Impulsen som startat i sinusknutan når snabbt hela hjärtat och leder till en sammandragning ett hjärtslag. S i n u s k n u t a n, AV- k n u t a n o c h H i s s ka b u n t e n ka l l a s f ö r h j ä r t a t s retledningssystem. Hjärtmuskeln sedd framifrån. Hela hjärtat omges av dubbla b i n d vä v s l a g e r, d e n s å ka l l a d e h j ä r t s ä c ke n. M e l l a n d e b å d a lagren finns lite vätska så att hjärtat kan röra sig. Copyright Trainersacademy Ver. 3 5
6 TRAINERS ACADEMY nervsystem k r o p p e n s tv å ne r v s y s t e m Två ner vsystem styr aktiviteten i våra inre organ, det sympatisk a och parasympatisk a ner vsystemet som inte kan påverkas av viljan. Det sympatisk a ner vsystemet sätts igång när k roppens krafter behöver mobiliseras, till exempel i stressituationer, och gör bland annat att pulsen ök ar och blodtr ycket höjs. Det parasympatisk a ner vsystemet är mest aktivt vid vila. Det har motsatt effekt på k roppen, exempelvis att pulsen minsk ar och blodtr ycket sjunker. Hjär tat växlar rytmiskt mellan två tillstånd. Det kan antingen dras samman, systole, eller vila, diastole. Höger och vänster hjär thalva arbetar synk roniserat, det vill säga förmak kontraherar och vilar samtidigt, lik aså k amrarna. En sammandragning och en avslappning gör tillsammans ett hjär tslag. Under diastole fylls hjär tat med blod. Klaffarna mellan förmaken och k amrarna är öppna, och blodet rinner ner i k amrarna. Under systole öppnas k laffen till lungpulsådern och blod pumpas från höger kammare ut till lungorna för att syresättas. Samtidigt öppnas k laffen till stora k roppspulsådern (aorta) och blod pumpas från vänster kammare ut i kroppen. Hjär tat fylls och hela förloppet upprepas. Vid vila bruk ar antalet hjär tslag, eller hjär tfrek vensen normalt ligga mellan 60 och 80 slag per minut. Vältränade personer kan ha ännu lägre vilopuls. Om man anstränger sig blir hjär tfrek vensen mycket högre, och k an närma sig 200 slag per minut. Blodvolymen ök ar inte vid ansträngning, utan det är samma blod som pumpas runt. EKG v i s a r h u r h j ä r t a t s l å r M e d h j ä l p a v E KG, s o m ä r e n f ö r ko r t n i n g a v e l e k t r o ka r d i o g ra f i, ka n m a n s e h u r h j ä r t a t s l å r. G e n o m E KG - k u r va n s u t s e e n d e o c h a v s t å n d e n m e l l a n d e o l i ka vå g o r n a g e s v i k t i g i n f o r m a t i o n v i d o l i ka s j u kd o m a r i h j ä r t a t. M a n ka n b l a n d a n n a t s e o m h j ä r t a t slår oregelbundet eller om man har haft en hjärtinfarkt. 6 Copyright Trainersacademy Ver. 3
7 puls TRAINERS ACADEMY I vila är pulsen vanligen mellan cirka slag per minut, hos vältränade i regel lägre. Vid vila pumpar hjär tat fem, sex liter blod per minut. Det är också ungefär den mängd blod som finns i kroppen. Detta k allas hjär tats minutvolym. Hjär tfrek vensen ligger då på vilonivå. Vid ök at muskelarbete k rävs att mer syre pumpas ut i kroppen, vid måttlig ansträngning är hjärtminutvolymen cirka 10 liter. Vid maximalt arbete tas cirkulationsapparaten helt i anspråk och hjärtat pumpar ut liter blod i kroppen per minut. Från BAS9, Fysiologi 2 kommer du även ihåg att blodomloppet är kroppens transportsystem. Genom blodomlopp e t, c i r k u l a t i o n e n, ka n s y r e, n ä r i n g s ä m n e n o c h o l i ka h o r m o n e r f ö ra s u t i k r o p p e n. B l o d e t f ö r ä v e n b o r t a v f a l l som bildas vid ämnesomsättningen. t r e hu v u d t y p e r av bl o d k ä r l : Artärer är de blodkärl som leder blodet från hjärtat. Ar tärerna är har de tjock aste väggarna av alla blodk ärl. Det beror på att de innehåller mer glatt muskulatur och ett tjockare lager av elastiskt bindväv. Detta för att de ska kunna töjas, ta emot och föra vidare den ökade blodmängden varje hjärtslag innebär. De stora artärerna delar upp sig i allt mindre förgreningar som når ut i hela kroppen (arterioler). Vener leder blodet till hjär tat. De har tunnare väggar än ar tärerna. Detta gör dem mer tänjbara och k an där för innehålla stora mängder blod. Venerna i de nedre fria ex tremiteterna har invändiga k laffar. Dessa är till för att hindra tyngdkraften från att få blodet att rinna baklänges. Små vener (venoler) förenas till större vener. Slutligen tömmer venerna sig i hjärtat. K apillärer är de minsta k ärlen som förenar ar tärerna med venerna. Kärlen har endast en något större diameter än en röd blodk ropp. K apillärernas väggar är mycket tunna och består bara av ett enda cellager. Där för k an vätska, näringsämnen och avfallsprodukter med lätthet passera till och från vävnaderna. a r t ä r e r r ä r d e b l o d kä r l s o m l e d e r b l o d e t f rå n h j ä r t a t. B l o d e t ä r s y r e r i k t och därför ljusare rött. v e n e r leder blodet till hjärtat. Blodet är syrefattigt och därför mörkare rött. Copyright Trainersacademy Ver. 3 7
8 TRAINERS ACADEMY blodkärl ARTÄRER Varje gång hjär tat pumpar ut blod i ar tärerna utvidgas de lite. Detta k an man k änna i pulsen, till exempel vid handleden. Ef tersom ar tärernas väggar innehåller glatt muskulatur kan blodkärlens diameter ändras när muskulaturen dras samman eller slappnar av. Om aktiviteten ök ar i k roppens stressystem, det sympatiska nervsystemet, leder det till att k ärlen blir trängre. Då minsk ar blodflödet ut till vävnaderna. Det k an man k änna genom att till exempel fingrarna blir kalla. Om aktiviteten i det sympatisk a ner vsystemet minsk ar får det motsatt effekt, det vill säga att k ärlen vidgas och blodflödet ök ar, vilket medför att huden blir varmare. Tack vare att blodflödet k an regleras genom ensk ilda k ärl styrs blodet till de organ som för stunden bäst behöver det. Arm-huvudartär Nyckelbensartären Axelartären Inälvsartären n å g r a av de st ö r r e ar t ä r e r n a är : Stora k roppspulsådern, aor ta, är den största ar tären, och utgår direkt från vänster kammare. Aorta har en diameter på ungefär 2,5 centimeter. K ärlet går först uppåt i en båge, och fortsätter sedan ned bakom hjärtat genom bröst- och buk hålan tills den så småningom delar sig i två grenar. En till vardera sidan av den nedre kroppshalvan. Armbågsbensartären S t rå l b e n s a r t ä r e n Lårbensartären Arm-huvudartären utgår från aortabågen och delar relativt omgående upp sig i två ar tärer. Den ena, höger nyckelbensartär, går till höger arm. Den andra, höger gemensamma halsar tär går till höger sida av halsen och huvudet. Vänster gemensamma halsar tär och vänster nyckelbensartär utgår direkt från aortabågen. Axelartären är en direkt fortsättning av nyckelbensartären. Ar tären byter däref ter namn ytterligare en gång till överarmsartären. I armbågen delas den upp till två artärer: strålbensartären som går på underarmens tumsida, och armbågsbensar tären som for tsätter på underarmens lillfingersida. I handen har dessa båda ar tärer kontakt med varandra. De bildar två kärlbågar från vilka fingrarnas artärer utgår. När man tar pulsen är det strålbensartären man känner vid handleden. b l o d k ä r l Utåtledande: från hjärtat- artärer Inåtledande: mot hjärtat - vener 8 Copyright Trainersacademy Ver. 3
9 blodkärl TRAINERS ACADEMY Den gemensamma halsar tären delar upp sig på varje sida, i höjd med struphuvudet, till inre och yttre halsartären. Pulsen k an lätt k ännas på halsen före det ställe där ar tären delar sig. Den inre halsar tären förser ögat och hjärnan med blod, medan den yttre halsar tären går till halsen och huvudet. Revbensartärerna utgår från den del av aorta som passerar genom brösthålan. Blodk ärlen går mellan revbenen och förser bröstkorgsväggen med blod. I nälvsar tären utgår från den del av aor ta som går genom buk hålan. Ar tären delar upp sig och går till magsäcken, levern och mjälten. Från mjältar tären utgår även små artärer till bukspottkörteln. Övre och nedre tarmkäxartären utgår från bukaorta och förser tolvfinger tarmen, tunntarmen, tjocktarmen och ändtarmen med blod. Gemensamma tarmbensar tärerna k allas de två ar tärer som bildas vid bukaortas slut, nära fjärde ländkotan. Blodkärlen delar upp sig i lilla bäckenet till inre tarmbensar tären som förser bäckenorganen med blod, och yttre tarmbensartären som fortsätter ner till benet. Lårbensartären är en direkt fortsättning av den yttre tarmbensartären. På knäets baksida byter artären namn till k nävecksar tären. Den delar sedan upp sig i främre och bakre skenbensartären, som fortsätter ned i underbenet. Från bak re skenbensar tären utgår vadbensar tären till vadens musk ler. De båda skenbensar tärerna möts och bildar en blodk ärlbåge i fotsulan från vilken tårnas artärer utgår. Lungpulsådern utgår direkt från höger kammare. Den delar direkt upp sig till två lungar tärer, en till varje lunga. Blodkärlen leder syrefattigt blod till lungorna där koldioxid avges och syrgas tas upp. Dessa artärer är alltså ett undantag från regeln att artärer leder syrerikt blod. Copyright Trainersacademy Ver. 3 9
10 TRAINERS ACADEMY blodkärl VENER Venerna samlar upp blodet ute i k roppen och leder det tillbak a till hjär tat. Vid muskelsammandragningar i armarna och benen tr ycks venerna ihop. Blodet pressas i rätt riktning tack vare k laffarna. Detta bruk ar man k alla för muskelpump. Venerna är antingen djupa eller ytliga. O f ta går två djupa vener bredvid varje ar tär. Blodk ärlen har som regel samma namn, men undantag finns. De ytliga venerna motsvaras inte av artärer. Vener har ofta kontakt med varandra och bildar nätverk i kroppen. n å g r a av de st ö r r e ve n e r n a är : Lungvenerna. De transpor terar det syrerik a blodet från lungorna till vänster förmak. Två lungvener kommer från varje lunga. Dessa kärl följer inte regeln att vener transporterar syrefattigt blod. Ytliga vener på armar och ben som går alldeles under huden. Blodk ärlen tömmer sig i djupare belägna vener i skulder- och ljumskregionen. Det finns inga artärer som följer dessa vener. De ytliga venerna hjälper till att reglera k roppstemperaturen genom att blodet avger överskottsvärme när blodkärlen passerar nära huden. Portådern. Den har inte heller någon artär som följer den. Portådern samlar upp blod från magsäcken, bukspottkör teln, mjälten och tarmarna, och för det vidare till levern där ämnen i blodet tas omhand. Fingrarnas vener. De töms i underarmens vener, som for tsätter i form av överarmens vener, axelvenen och nyckelbensvenen. Inre halsvenen, som samlar upp blod från huvudet och halsen, och tömmer blodet i övre hålvenen. Yttre halsvenen. Den tar emot blod från bland annat nacken och halsens ytliga delar, och tömmer blodet i nyckelbensvenen. Arm-halsvenen, som tar emot blod från nyckelbensvenen och inre halsvenen på varje sida. De båda sidornas armhalsvener går ihop till övre hålvenen. 10 Copyright Trainersacademy Ver. 3
11 blodkärl TRAINERS ACADEMY Övre hålvenen. Den samlar upp blod från hela övre kroppshalvan, det vill säga huvud, hals, arm och bröstkorg. Venen tömmer blodet i hjärtats högra förmak. Tårnas vener, som tömmer blodet i vadens vener. De fortsätter som lårvenen och inre tarmbensvenen. Yttre tarmbensvenen. Den tar emot blod från bäckenorganen. Inre och yttre tarmbensvenen, som förenas till gemensamma tarmbensvenen. De båda gemensamma tarmbensvenerna går ihop och bildar nedre hålvenen. Nedre hålvenen. Den tar emot blod från nedre kroppshalvan, det vill säga ben, bäcken och buk. Venen tömmer blodet i hjärtats högra förmak. KAPILLÄRER I k apillärerna sker ett ständigt utbyte av näringsämnen och slaggprodukter. Totalt finns det cirka kilometer kapillärer i kroppen. Genom kapillärernas tunna väggar avger blodet syre och näringsämnen till vävnaderna. Samtidigt gör sig vävnaderna av med koldioxid och andra avfallsprodukter från ämnesomsättningen. Även en hel del vätsk a lämnar k apillärerna och blandas med vävnadsvätsk an. Det mesta av vätsk an sugs upp igen i slutet av k apillärerna. Den överskottsvätsk a som blir k var i vävnaderna sugs istället upp av lymfk apillärer och förs tillbaka till blodomloppet. Copyright Trainersacademy Ver. 3 11
12 TRAINERS ACADEMY blodomloppet B l o d o m l o p p e t b e s t å r a v e t t s a m m a n h ä n g a n d e s y s t e m a v b l o d kä r l, m e n b r u ka r d e l a s u p p i t vå d e l a r : s t o ra o c h l i l l a k r e t s l o p p e t. V i d va r j e h j ä r t s a m m a n d ra g n i n g p u m p a s l i ka mycket blod ut i stora och lilla kretsloppet. STORA KRETSLOPPET Det stora kretsloppet når hela kroppen, förutom lungorna. Blodet som pumpas ut från hjärtats vänstra kammare, genom aor ta och ar tärerna, når k apillärnätet ute i k roppen. Däref ter går blodet tillbak a till hjär tats högra förmak genom venerna. Hålvenen Lungvenen Aorta LILLA KRETSLOPPET Lilla k retsloppet k allas även lungk retsloppet. Hjär tats högra k ammare pumpar blodet till lungorna genom lungartärerna. I lungorna tar blodet upp syre och gör sig samtidigt av med koldioxid. Det syresatta blodet går tillbak a till hjär tats vänstra förmak genom lungvenerna och fortsätter sedan till vänster kammare. Blodet går alltså genom hjärtat två gånger. En gång genom vänster hjär thalva på väg ut i k roppen genom stora k retsloppet, och en gång genom höger hjär thalva på väg till lungorna i lilla kretsloppet. Höger förmak Höger kammare Vänster förmak Vänster kammare BLODTRYCK Med blodtr yck menas det tr yck som uppstår i k ärlen när hjär tat pumpar ut blodet. När man får sitt blodtr yck mätt bruk ar man få höra två värden, till exempel 120/70 mmhg. Värdet 120 k allas det systolisk a tr ycket. Det är trycket som uppstår i kärlen när hjärtat dras samman, och vänster k ammare pumpar ut blodet i aor ta. Värdet 70 är det diastolisk a tr ycket och visar vilket tr yck det är i kärlen när hjärtat vilar. När man säger blodtrycket menar man som regel trycket i artärerna i stora kretsloppet. Tr ycket i ar tärerna i lilla k retsloppet är betydligt lägre. I venerna är trycket så lågt som 5 10 mmhg. I d e t l i l l a k r e t s l o p p e t t ra n s p o r t e ra s b l o d e t f rå n h j ä r t a t t i l l l u n g o r n a f ö r a t t s y r e s ä t t a s. B l o d e t l e d s s e d a n t i l l b a ka t i l l hjärtat igen. I d e t s t o ra k r e t s l o p p e t p u m p a s d e t s y r e r i ka b l o d e t f rå n h j ä r t a t v i d a r e u t g e n o m a r t ä r e r n a. I kapillärerna lämnar blodet syre och näringsämnen till vävn a d e r n a u t e i k r o p p e n. S e d a n l e d s b l o d e t t i l l b a ka t i l l h j ä r t a t genom venerna. 12 Copyright Trainersacademy Ver. 3
13 blodomloppet TRAINERS ACADEMY Kroppen styr blodtrycket Flera olika saker påverkar blodtrycket: I aor tabågen, där den gemensamma halsar tären delar sig, finns små områden som k änner av blodtr ycket. Dessa skickar sedan informationen till en del i hjärnans förlängda märg som styr blodtr ycket. Resultatet blir antingen att blodtr ycket ök ar eller minsk ar, beroende på vilket tryck som dessa områden fått information om. I halspulsådern finns mottagare, receptorer, som registrerar hur mycket koldioxid och syrgas blodet innehåller. När det finns mycket koldioxid i blodet ök ar blodtr ycket för att mer blod sk a nå lungorna, och där kunna göra sig av med koldioxiden. I njurarna bildas hormonet renin när blodtr ycket är så lågt att njurarna får för lite blod. Hormonet aktiverar ett annat ämne som stimulerar binjuremärgen till att bilda hormonet aldosteron. Resultatet blir att blodtr ycket och blodflödet ökar. I binjurarna bildas substanserna adrenalin och noradrenalin. Ämnena frisätts när det sympatisk a ner vsystemet stimuleras. Det leder till att blodtr ycket stiger. Blodtr ycket varierar med åldern. Barn har lägre blodtr yck än vuxna. Ett blodtryck som är högt hos en ung person k an vara lagom för en lite äldre person. Det är framför allt det diastolisk a tr ycket, när hjär tat vilar, som är viktigt när blodtr ycket bedöms Copyright Trainersacademy Ver. 3 13
14 A l l t m a t e r i a l ä r u p p h o v s r ä t t s s k y d d a t Box Stockholm
Hjärta och blodomlopp
Hjärtats uppbyggnad Pump och transportsystem Hjärtat och blodomloppet har flera viktiga uppgifter i kroppen, bland annat att förse kroppens celler med viktig näring föra bort avfall som bildas vid ämnesomsättningen
Läs merKondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson
Kondition, hjärta & blodomlopp 2016-10-25 Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Hjärtat Vårt organ som håller igång vårt blodomlopp och leder ut blod till vår kropp, organ och våra muskler Fungerar som en
Läs merBlodet Blodet har många viktiga funktioner i kroppen, bland annat att
Blodet Blodet har många viktiga funktioner i kroppen, bland annat att transportera syre från lungorna till kroppens celler, och koldioxid från cellerna till lungorna föra näringsämnen och restprodukter
Läs merFysiologi - Cirkulationen
Fysiologi - Cirkulationen I kroppens cirkulationssystem ingår hjärtat, blodet och blodkärlen med sina artärer, kapillärer och vener. Blodet pumpas från hjärtat ut i kroppen genom ett transportsystem av
Läs mer6.3 Andningen fixar syre till cellerna
6.3 Andningen fixar syre till cellerna Förutom att äta och dricka behöver vi andas också. Ca 4 miljoner liter luft/år andas vi in Hur når syret från luften ut till alla celler i kroppen? 1. Luften passerar
Läs merBlod och blodomloppet
Blod och blodomloppet Blodets delar En vuxen människa har ca 4-6 liter blod. Blodet består till ca 45 % av röda och mindre än 1 % vita blodkroppar samt mindre än 1 trombocyter, s.k. blodplättar. Resten
Läs merMänniskans fysiologi. Andning och cirkulation
Människans fysiologi Andning och cirkulation Lektion 2 Andning och gasutbyte Cirkulation och inre transport Andning och gasutbyte Alla heterotrofa organismer behöver syre Oxidation av organiska molekyler
Läs merBiologiprov den 18 dec
Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna
Läs merLuftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att
Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste
Läs mer75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.
75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring
Läs merDissektion av lamm hjärtslag
Dissektion av lamm hjärtslag Den här handledningen beskriver dissektion av organ från ett lamm. Lamm(får)organ har många likheter med människans organ. Uppgift: Dissektion och undersökning av ett lammhjärtslag
Läs merDin kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt
Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever
Läs merIntroduktion till kardiovaskulär
Introduktion till kardiovaskulär farmakologi Fristående kurs i farmakologi Klas Linderholm Kardiovaskulära systemet Hjärtat opumpfunktion Blodkärlen ostora och lilla kretsloppet Lymfsystemet oretursystem
Läs merLungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna
Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att ta upp syre från inandningsluften för vidare transport till kroppens celler, samt avge koldioxid från vävnaderna
Läs merKortfattad fysiologi
Kortfattad fysiologi Fysiologi handlar om hur levande organismer och organsystem fungerar under normala förhållanden. Du ska kortfattat förstå hur dessa system fungerar i vår kropp: Matsmältningen Andningen
Läs merCirkulation. Disposition
Cirkulation Systembiologi Robert Frithiof Inst. för Fysiologi & Farmakologi HT 04 Disposition 08:30-09:15 Det kardiovaskulära systemet Hjärta Hjärtat som pump Elektrisk aktivitet EKG Hjärtcykeln 09:30-10:15
Läs merElektrokardiografi (EKG)
Elektrokardiografi (EKG) Relaterade sidor i Teknik i praktisk sjukvård, tredje upplagan: s 118-123 Den viktigaste metod vi idag har för att ställa diagnosen hjärtsjukdom är elektrokardiogrammet (EKG).
Läs merVATTNET ÅKER RUNT. Vattnet åker runt, runt, runt. Text och musik: Richard Kristiansson
NO MED MUSIK VATTNET ÅKER RUNT Text och musik: Richard Kristiansson Vattnet åker runt, runt, runt, runt, runt på en upptäcktsfärd, genom luft och hav och mark och träd runt hela vår värld. När vattnet
Läs meranatomi 3 av 3 BAS 9
anatomi 3 av 3 BAS 9 TRAINERS ACADEMY Väl k o m m e n ti l l Tr a i n e r s Ac a d e m y Materialen i grundkursen och i BAS9 är framtagna för dig som vill fördjupa eller repetera humanbiologisk a ämnen
Läs merMedicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011
Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av
Läs merAnatomi och Fysiologi
Anatomi och Fysiologi Anatomi beskriver hur kroppen är uppbyggd, och fysiologi beskriver hur den fungerar. Vet du lite om anatomi och fysiologi så förstår du varför du ska motionera, hur du ska planera
Läs merLymfsystemet. Lymfsystemets viktigaste uppgifter är att
Lymfsystemet Lymfsystemet är viktigt för att kroppen ska kunna försvara sig mot infektioner av olika slag. Systemet består dels av så kallade lymfatiska organ vilka bildar speciella celler som deltar i
Läs merFÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR
FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR Kost och hälsa Vad behöver kroppen för att hålla sig frisk? Varför behöver kroppen mat? FÖDA S. 146-152 Vatten Kolhydrater Fetter Proteiner Vitaminer Mineraler
Läs merMänniskokroppen BLODET AV KARL HALLERUP
Människokroppen BLODET AV KARL HALLERUP KAPITEL 1 BLODET Alla delar av blodet har olika uppgifter. Röda blodkroppar är de som gör blodet rött. Det finns väldigt många röda blodkroppar i vårt blod, många
Läs merMusklernas uppbyggnad
Musklernas uppbyggnad Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas
Läs merMyologi (läran om muskler) 3 typer av muskler:
Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler: Det finns tre olika typer av muskler; tvärstrimmig hjärtmuskulatur den glatta muskulaturen och skelettmuskulaturen. Den tvärstimmiga hjärtmuskulaturen finns
Läs merMatspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser
Människokroppen Matspjälkningen 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser 4. Tolvfingertarmen Bukspott (basiskt) Trypsin sönderdelar
Läs merIm. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.
Blodet Cellerna i din kropp behöver vatten, syre och näring för att fungera. Det är blodet som ser till att cellerna får allt detta. Blodet tar också med sig avfall och värme som bildas när cellerna arbetar.
Läs merDela upp svaren i frågorna 1-5 och 6-11 när du lämnar in svaren
Tentamen RC T1 VT 2013 Final Stadium 1 Organ, cell och molekyl Dela upp svaren i frågorna 1-5 och 6-11 när du lämnar in svaren 1. Histologi - organens struktur och funktion (3 p)... 2 2. Lemierres syndrom
Läs merVenös insufficiens 2010
Venös insufficiens 2010 Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Cirkulationsuppbyggnaden Vad är venös insufficiens? Definition Symptom Riskfaktorer Prevalens Prevention Behandling Utprovning
Läs merfysiologi 2 av 3 BAS 9
fysiologi 2 av 3 BAS 9 Väl k o m m e n ti l l Tr a i n e r s Ac a d e m y Materialen i grundkursen och i BAS9 är framtagna för dig som vill fördjupa eller repetera humanbiologisk a ämnen eller förbereda
Läs merPuls och g-kraft. Uppföljningsblad 1. Hjärtat, en pump. Begrepp: Samband mellan begreppen: Uppgift 1. Uppgift 2
Uppföljningsblad 1 Hjärtat, en pump Begrepp: Puls = hjärtats frekvens = antal slag per minut Slagvolym = volymen av det blod som pumpas ut vid varje hjärtslag Minutvolym = volymen av det blod som pumpas
Läs merAnteckningar på Människokroppen
Anteckningar på Människokroppen Kroppen byggs upp utav celler. De behöver få näringsämnen att jobba med. Matspjälkning (spjälkning = nedbrytning.) Från att vi stoppar något i munnen tills att det kommer
Läs merMATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen
HISTORIA: De första levande organismerna på jorden fanns i havet. Detta var alger och bakterier. Med tiden började djur som kunde leva på land att utvecklas. Många tror att människan utvecklats från aporna.
Läs merHt 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns. Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION
Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION FYSIOLOGI/TRÄNINGSLÄRA Vi har fyra fysiska kvaliteter: 1. Uthållighet (Kondition) 2. Styrka 3. Rörlighet 4. Koordination
Läs merFör att förstå lymfsystemet är det nödvändigt att förstå vad som händer i cirkulationssystemet på vävnadsnivå.
Lymfsystemet Lymfsystemet Ett cirkulationssystem som är så komplicerat som blodets behöver stöd. I människokroppen kommer det stödet från lymfsystemet som kan betraktas som en dottercirkulation till blodcirkulationen.
Läs merKim Kindvall 12 oktober 2014. Kroppen BIOLOGIUPPSATS
! Kim Kindvall 12 oktober 2014 Kroppen!1 Celler Celler kallas "livets byggsten" eftersom alla organismer består av dem. Vissa organismer, som bakterier, består av bara en cell medan till exempel vi människor
Läs merHar du någonsin stannat för att tänka på vad som händer under halsbandet?
Har du någonsin stannat för att tänka på vad som händer under halsbandet? För människor vet vi att bara 1 whiplash olycka kan orsaka långvarig smärta och lidande. Hundens anatomi är i princip samma som
Läs merFYSIOLOGI 7.5 HP 3FF112
Datum: 2015-02-18 FYSIOLOGI 7.5 HP 3FF112 Lokal: Bergsbrunnagatan 15,Sal 2 Skrivtid: 8.00-12.00 Hjälpmedel: Kladdpapper Antalet skrivningsfrågor: 2 st obligatoriska frågor + 24 ordinarie tentafrågor Anvisningar:
Läs merOmråden om människokroppen. Celler
Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,
Läs meranatomi 2 av 3 BAS 9
BAS 9 TRAINERS ACADEMY Väl k o m m e n ti l l Tr a i n e r s Ac a d e m y Materialen i grundkursen och i BAS9 är framtagna för dig som vill fördjupa eller repetera humanbiologisk a ämnen eller förbereda
Läs merInstitutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI
UPPSALA UNIVERSITET Kandidatprogrammet Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI 2008-08-28 Kod. Skrivningstid: 09.00-13.00 Totalpoäng: 105 Gk-gräns:
Läs merUrinsystemet. Urinsystemet. Njurarnas uppgifter Människan: biologi och hälsa SJSE11. Övre urinvägar Njurar (renes) Urinledare (uretärer)
Urinsystemet Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Urinsystemet Övre urinvägar Njurar (renes) Urinledare (uretärer) Nedre urinvägar Urinblåsa (vesica urinaria) Urinrör (uretra) Njurarnas
Läs merCirkulationsorganen. Föreläsningsupplägg. Cirkulation. Hjärtat Kärlen Blodtryck. Uppgifter Transport Skydd Stabilisera Filtration
Cirkulationsorganen Hjärtat Kärlen Blodtryck 2013 Föreläsningsupplägg Människokroppen Kap 9 sid 266-311 Hjärtat - uppbyggnad funktion reglering Stora och lilla kretsloppet Blodkärl artärer vener kapillärer
Läs merCirkulationsorganen. Föreläsningsupplägg. Cirkulation. Lilla och stora kretsloppet. Hjärtat Kärlen Blodtryck
Cirkulationsorganen Hjärtat Kärlen Blodtryck Föreläsningsupplägg Människokroppen Kap 9 sid 266-311 Hjärtat uppbyggnad funktion reglering Stora och lilla kretsloppet Blodkärl artärer vener kapillärer uppbyggnad
Läs merCertifierad Styrkeinstruktör
Utbilda dig till Certifierad Styrkeinstruktör Trainers Academy i Piteå Våren 2013 Utbildningen som lyfter din träning till nästa nivå Start 8 mars på Korpen Trainers Academy STYRKEUTBILDNING Varmt välkommen
Läs mer& Manuell Lymfdränage
Sund Balans Helsingborg den 24 maj 28 maj 2017 LYMFSYSTEMET & av MASSAGE & HÄLSA SUSANNE ANDERSSON www.massageochhalsa.com 1 Lymfsystemet & En berättelse om livsflödet, vårt lymfsystem och vad som händer
Läs merBIOLOGI. Vår fantastiska kropp
BIOLOGI Vår fantastiska kropp 6.1 Celler i samarbete Allt liv är uppbyggt av celler. Vissa organismer består av en enda cell, andra av flera miljarder celler. Människokroppen består av tiotusentals miljarder
Läs merArbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod
Kroppen del 1 Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod Matspjälkningen Begrepp att kunna: Tänder Saliv/spott Tunga Matstrupen Magmun Magsäck Magsaft Tolvfingertarm
Läs merVid tryck mot rygg och buk sammanpressas bröstkorgen och hämmar lungornas kapacitet att expandera och därmed försämras syresättningsförmågan.
POSITIONS ASFYXI Asfyxi innebär syrebrist, kroppen är i behov av syre. Man kan förklara att positionsasfyxi innebär otillräckligt intag av luft (syrgas) pga. kroppshållning som hämmar andningen och syresättningen
Läs merEnergi. Aerob process och anaerob process Syreupptagning. Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min. Fysiologi hur din kropp fungerar
Fysiologi fysiska kvaliteter Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min Mål Grundläggande kunskap om de 5 fysiska grundkvaliteterna, styrka, uthållighet, rörlighet, koordination/motorik och snabbhet Kännedom
Läs merKROPPEN Kunskapskrav:
Kunskapskrav: BIOLOGI: Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, t.ex. för jordbruk och fiske. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost,
Läs merStation 1: Audiometri, EKG. Blodtryck & Reaktionsmätning
Station 1: Audiometri, EKG. Blodtryck & Reaktionsmätning 2012 AUDIOMETRI TEORI: Ljud är svängningsrörelser och frekvenser mellan 20 och 20 000 Herz (Hz) kan uppfattas av det mänskliga hörselorganet. Den
Läs merAkut hjälp vid personskada.
Akut hjälp vid personskada. Inläsningsuppgift inför instruktörsfortbildning våren 2007 CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Marianne Danell-Kindberg 1 (8) Akut hjälp vid personskador. -En kort teoretisk översikt- Andningsapparaten
Läs merFysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium
Fysiologi & träningslära Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & Träningslära Viktiga träningsprinciper Blodomloppet Andningen Aerob effekt Submaximal effekt Aerob kapacitet Central och lokal kapacitet
Läs merCirkulationssystemet. Bi2 Fysiologi
Cirkulationssystemet Bi2 Fysiologi Cirkulationssystemets uppgifter: Transport av ämnen till och från cellerna: Syre, koldioxid, näringsämnen, avfallsprodukter, hormoner, antikroppar, vita blodkroppar
Läs merHur länge kan du hålla andan?
Inledning Hur länge kan du hålla andan? Varför går det inte att hålla andan så länge som man skulle vilja? Varför går det inte att simma längre stunder under vatten utan snorkel? Vad är det som gör att
Läs merAtt leva med pacemaker
Att leva med pacemaker Information till dig och dina anhöriga om pacemakerbehandling Innehållsförteckning HJÄRTAT OCH PACEMAKERN...3 En liten apparat till stor hjälp för ditt hjärta...3 DET FRISKA HJÄRTAT...4
Läs merCirkulationssystemet. Bi2 Fysiologi
Cirkulationssystemet Bi2 Fysiologi Cirkulationssystemets uppgifter: Transport av ämnen till och från cellerna: Syre, koldioxid, näringsämnen, avfallsprodukter, hormoner, antikroppar, vita blodkroppar
Läs merMänniskokroppen HUR SER DEN UT EGENTLIGEN? OCH HUR FUNGERAR DEN??
Människokroppen HUR SER DEN UT EGENTLIGEN? OCH HUR FUNGERAR DEN?? Innehåll för de närmaste ca 8 veckorna Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan. Evolutionära
Läs merTentamen, delkurs 2. Kursnamn: Naturvetenskap, teknik, bild och drama, 30hp Kurskod: LPGF04
Tentamen, delkurs 2 Kursnamn: Naturvetenskap, teknik, bild och drama, 30hp Kurskod: LPGF04 Datum: måndagen den 25 mars 2013 Tid: 8.15 12.15 Ämnen: Biologi, fysik, kemi Ansvariga lärare: Per-Arne Viebke
Läs merMedicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12
Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12 Tema Respiration/Cirkulation Skriftlig tentamen 13 mars 2012 OBS! Varje fråga besvaras på separat papper! 1. Anders (70) känner sig under en promenad
Läs merLuktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller.
Andningen Luftvägarna De övre luftvägarna består av näshåla med bihålor och munhåla som ansluter till luftstrupen. Näs- och bihålor har slemhinnor utmed väggarna. I näshålan finns även de s.k. näsmusslorna.
Läs merOmtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason.
Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2015 03 07 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 84p Cellen, Metabolismen, Muskelfysiologi,
Läs merDet allra viktigaste är att övningarna präglas av gemenskap, respekt och icke-dömande hållning. Avslappningssagor
Övningar att börja med Det allra viktigaste är att övningarna präglas av gemenskap, respekt och icke-dömande hållning. Avslappningssagor Avslappningssagor kan vara bra att börja med, eleverna får träna
Läs merDen allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell
Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.
Läs merNervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.
Nervsystemet Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en helhet. Kommunikation kan även ske med hjälp av hormonsystemet, men det
Läs merfysiologi 1 av 3 BAS 9
fysiologi 1 av 3 BAS 9 TRAINERS ACADEMY Väl k o m m e n ti l l Tr a i n e r s Ac a d e m y Materialen i grundkursen och i BAS9 är framtagna för dig som vill fördjupa eller repetera humanbiologisk a ämnen
Läs merCirkulationssystemet. Bi2 Fysiologi
Cirkulationssystemet Bi2 Fysiologi Cirkulationssystemets uppgifter: Transport : syre, koldioxid, näringsämnen, avfallsprodukter, hormoner, antikropper, vita blodkroppar Värmereglering Medverkar i att
Läs merMÄNNISKOKROPPEN. Biologi - V46- V3
MÄNNISKOKROPPEN Biologi - V46- V3 CELLEN Cellerna är aktiva hela livet, non stop. Encelliga organismer består av endast en cell. Hos människor finns det massa olika typer av celler. Muskelceller, ögonceller,
Läs merIdrott och Hälsa A-kurs Teori. Anatomi Läran om kroppen
Idrott och Hälsa A-kurs Teori Anatomi Läran om kroppen Anatomi Skelettet Hur många ben har du i din kropp Vilket är det största / minsta Tillväxtzoner Håligheter där benmärgen bildas www.1177.se Anatomi
Läs merSkrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga 1-9. Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen
INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER Första omtentamen vt 2016 Anatomi och fysiologi (del1) Provkod:0100 Kurskod: MC022G Kursansvarig: Nina Buer Datum: 2016-06-08 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 54 Poängfordelning:
Läs merDELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS
DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. 1 Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten
Läs merDe syretransporterande organen
Kapitel 3 - De syretransporterande organen Sida 1 av 14 Kapitel 3 De syretransporterande organen KAPITEL 3 De syretransporterande organen Intro... 2 Lungor... 2 Blod... 4 Hjärta... 5 Blodkärl och blodomlopp...
Läs merTerminsplanering i Biologi för 8P4 HT 2012
Terminsplanering i Biologi för 8P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Människokroppen celler i V34 samarbete V35 V36 V37 V38 V39 V40 V41 V42 V43 Matspjälkning och andning Blodomloppet Huden och våra rörelseorgan
Läs mer6.7 Musklerna ger dig rörelseförmåga
6.7 Musklerna ger dig rörelseförmåga Musklerna gör att vi kan röra oss och styra vår kropp på alla möjliga sätt. Tre olika typer av muskler; skelettmuskler, glatta muskler och hjärtmuskeln. Skelettmuskler
Läs merHjärtinsufficiens = hjärtsvikt. Hjärtat kan inte utföra sin uppgift att pumpa runt blodet i kroppen.
Brev 15 Hjärtinsufficiens = hjärtsvikt. Hjärtat kan inte utföra sin uppgift att pumpa runt blodet i kroppen. Kompensationsmekanismer: Hjärtfrekvensen ökar, även kontraktionskraften hos hjärtslagen, vilket
Läs merPedagogisk planering Elev år 5
Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de
Läs merLÄRARHANDLEDNING ORGANEN
Välkomna till utställningen Djuret människan Det här är ett pedagogiskt material för ett aktivt lärande där eleverna kommer att få röra på sig och reflektera över anpassningar och hur våra organ fungerar.
Läs merFACIT ORGANEN. Titta på ditt öga i spegeln. Vad händer med pupillen när du tänder lampan? Hur kommer det sig att det blir så?
A. HAR DU NÄSA FÖR DET HÄR? Prova minst tre dofter. Hur gick det? Väcktes det några känslor i dig? Frågor: Kunde du gissa rätt på någon doft? Vilken? Kom det upp några minnen och känslor hos dig? Lärarfacit:
Läs merOrdinarie skriftlig examination Tema RC T1 HT 2013
Ordinarie skriftlig examination Tema RC T1 HT 2013 Inga hjälpmedel Lycka till! Den skriftliga examinationen består av Fråga 1-12 Totalt antal poäng = 64,5 Godkänd gräns 65 % = 42p 1. Bilden nedan illustrerar
Läs merMät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.
Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Många som har högt blodtryck märker ingenting. Just därför är det så viktigt att mäta det. Här på Apotek Hjärtat kan vi hjälpa
Läs merKondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?
Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje
Läs merJOBST. Allt du bör veta om venösa problem
JOBST Allt du bör veta om venösa problem Bästa kund Bland den vuxna befolkningen i den västliga delen av världen antar man att 40 50% män och 50 55% kvinnor lider av sjukdom i venerna i benen* med alla
Läs merTENTAMEN FYSIOLOGI 7.5 HP 3FF112, receptarieprogrammet
TENTAMEN FYSIOLOGI 7.5 HP 3FF112, receptarieprogrammet Datum: 100927 Lokal: Polacksbacken Skrivtid: 9.00-13.00 Hjälpmedel: Kladdpapper Antalet skrivningsfrågor: 29 Anvisningar: Max. poäng: 55 Börja med
Läs merKroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem
Kroppen Cirkulation Skelett Muskler Nervsystem Hormonsystem Kroppen Skelett: Muskelfästen, skydd, stöd Muskler: Rörelse, inre transport Cirkulation: Ämnestransport, skydd, temperaturreglering Nervsystem:
Läs merTräning Yoga. Övningar i yoga som räddar ryggen. Det här passet mjukar upp ryggen. Varsågod - 9 övningar i yoga.
Träning Yoga Övningar i yoga som räddar ryggen. Det här passet mjukar upp ryggen. Varsågod - 9 övningar i yoga. Träning Yoga Du blir mjuk i kroppen när du kör yoga. Men det kan ändå vara skönt att värma
Läs merInnehållsförteckning Skelettet... 2 Musklerna... 5 Nervsystemet... 10 Cirkulationssystemet... 11
Kroppen Innehållsförteckning Skelettet... 2 Skelettets uppgift... 2 Tillväxt och förnyelse av skelettet... 2 Styrketräning när man växer?... 2 Leder... 2 Olika typer av leder:... 3 Skelettbild... 4 Musklerna...
Läs merKompendium Styrka & Kondition
Kompendium Styrka & Kondition Kunskapsbetyget E åk 9 : Eleven kan sätta upp mål och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna och föra enkla resonemang om hur
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär
Läs merInformation till dig som har haft. blodpropp i benet. Du har behandlats för djup ventrombos (DVT) - i dagligt tal "blodpropp i benet"
Information till dig som har haft blodpropp i benet Du har behandlats för djup ventrombos (DVT) - i dagligt tal "blodpropp i benet" Det finns flera orsaker till att blodproppar bildas. Tala med din läkare
Läs merFörmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION
Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är
Läs merStyrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet
Styrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet Nervsystemet : en snabb, kortverkande och noggrann effekt överordnad funktion (styr hormonsystemet) elektrokemiska signaler
Läs merDetta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen.
Uppsala Universitet Inst. f Medicinsk Cellbiologi Kandidatprogrammet Biomedicin FÖRSÄTTSBLAD AVKODNING TENTOR Anatomi 7,5 hp den 19 februari 2010 Skrivning nr: Namn: Personnummer: Detta försättsblad läggs
Läs merVaricer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1
Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Hur fungerar cirkulationen i kroppen? Vad är åderbråck? Symptom Riskfaktorer Prevention Prevalens Behandling 2 Varicer åderbråck
Läs merAndning och hälsa. Inledning. Läroplanen. Bakgrund
Andning och hälsa Inledning Hur en person andas är av betydelse för personens välmående. Sättet att andas påverkar fysiologiska processer i kroppen som kan ge olika effekter. Läroplanen Experimentet tar
Läs merUppvärmning. Vad händer i kroppen. Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan.
TRÄNINGSLÄRA Uppvärmning Varför Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan. Vad händer i kroppen Ökad cirkulation höjer kropps & muskeltemperaturen vilket leder till mer syre till arbetande muskler.
Läs merKursens namn Anatomi (Medicin B) Uppsamlingstentamen för kursen HT11. Poängfördelning: Godfried Roomans (1-27, 129 poäng), Eva Funk (28-30, 12 poäng)
Kursens namn Anatomi (Medicin B) Uppsamlingstentamen för kursen HT11 Kurskod: Kursansvarig: MC1403-70570H11 Godfried Roomans Totalpoäng: 141 Poängfördelning: Godfried Roomans (1-27, 129 poäng), Eva Funk
Läs mer