BOSTADSMILJÖER I MALMÖ. Inventering. Del 2:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BOSTADSMILJÖER I MALMÖ. Inventering. Del 2: 1955 1965"

Transkript

1 BOSTADSMILJÖER I MALMÖ Inventering. Del 2:

2 BOSTADSMILJÖER I MALMÖ Inventering. Del 2: BYGGANDETS FÖRUTSÄTTNINGAR 1

3 2 BYGGANDETS FÖRUTSÄTTNINGAR

4 BOSTADSMILJÖER I MALMÖ Inventering. Del 2: MALMÖ KULTURMILJÖ LÄNSSTYRELSEN SKÅNE LÄN BYGGANDETS FÖRUTSÄTTNINGAR 3

5 Projektledare och redaktör: Tyke Tykesson Projektgrupp: Anna Ingemark Birthe Pedersen Daniel Melchert Jens Olsson Johanna Hadmyr Olga Schlyter Omslagsbild: Korrekturgranskning: Foto: Layout & tryck: Papper: Typsnitt: Lorensborg (Foto: MKB) Margareta Tellenbach Projektgruppen (MKm) Tyke Tykesson (TT) Arkivbilder från Malmö Stadsbyggnadskontor, HSB, MKB m fl Prinfo/Team Offset & Media Lessebo Bok 100 g gultonat (inlaga) Invercoat G 240 g (omslag) Sabon, Formata Regular Länsstyrelsen Skåne Län och Malmö Kulturmiljö 2004 Andra upplagan Rapporten kan beställas från: Malmö Kulturmiljö Box Malmö Tel.: ISBN BYGGANDETS FÖRUTSÄTTNINGAR

6 INNEHÅLL FÖRORD...6 BYGGANDETS FÖRUTSÄTTNINGAR...8 BEBYGGELSEKARAKTÄR...24 ALMHÖG...32 BORGMÄSTAREGÅRDEN...42 GULLVIKSBORG...50 HELENEHOLM...56 HERMODSDAL...64 HÅKANSTORP...72 KATRINELUND...80 KRONPRINSEN...88 KULLADAL BLEKINGSBORG...96 KULLADAL PER ALBINS HEM LORENSBORG NYDALA SEGEVÅNG VÄSTRA SÖDERKULLA ÖSTRA SÖDERKULLA BYGGANDETS FÖRUTSÄTTNINGAR 5

7 FÖRORD Storstadens arkitektur och kulturmiljö Från hösten 1999 till sommaren 2001 genomfördes en omfattande inventering av Malmös bostadsområden från tiden efter Inventeringen skedde inom ramen för projektet Storstadens arkitektur och kulturmiljö som initierats genom regeringens s.k. storstadsproposition Utveckling och rättvisa en politik för storstaden på 2000-talet, prop 1997/ 98:165. Regeringen gjorde i propositionen bedömningen att kunskapen om bebyggelsen från tiden efter 1945 behöver förbättras. Samtidigt är denna bebyggelse utsatt för ett stort förändringstryck och kulturvärden riskerar att försummas då förändringar sker. Kulturmiljövården fick därför i uppdrag att under perioden 1999 till 2001 genom särskilda insatser säkerställa storstadsområdenas kulturmiljövärden. Syfte och genomförande I den första delen av projektet har tyngdpunkten varit en kunskapsuppbyggnad där bebyggelseinventeringen utgjort den viktigaste delen. Syftet har varit att i enlighet med propositionens direktiv öka kunskapen om Malmös arkitektur och kulturmiljöer från tiden efter andra världskriget. Inventeringsarbetet har begränsats till de nya bostadsområden som bebyggdes med flerbostadshus från 1945 till Den huvudsakliga källan har, förutom själva bebyggelsen, varit ritningar och stadsplaner i stadsbyggnadskontorets arkiv. För att fördjupa förståelsen av byggandet under epoken har arkitekter och planerare som då var verksamma intervjuats. Därtill har kompletterande studier av verksamhetsområden, utemiljö och grönområden samt bilens miljöer utförts. I syfte att sprida den insamlade kunskapen var projektets senare del mer utåtriktad. I samverkan med skolor och föreningar, stadsbyggnadskontor och stadsdelsförvaltningar har olika projekt genomförts, till exempel utställningar, föreläsningar, stadsvandringar och gåturer. Projektorganisation Projektet Storstadens arkitektur och kulturmiljö har pågått parallellt i de tre storstadslänen. Riksantikvarieämbetet har ansvarat för samordning. I alla länen har bebyggelseinventeringar genomförts. I Malmö har arbetet utförts av Malmö Kulturmiljö (f d Stadsantikvariska avdelningen) på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne Län. Projektledare har varit Tyke Tykesson. I projektgruppen har ingått Anna Ingemark, Birthe Pedersen, Daniel Melchert, Jens Olsson och Johanna Hadmyr. Under kortare perioder har även Olga Schlyter och Matilda Dahlquist deltagit. Projektet har haft en styrgrupp bestående av Thomas Romberg (länsantikvarie), Cecilia Hansson (arkitekt, Malmö Stadsbyggnadskontor), Anders Reisnert (bitr stadsantikvarie) samt Finn Werne (arkitekt och professor i byggnadsfunktionslära, LTH). Rapportens uppläggning läsanvisning Detta är den andra delen i en serie om tre rapporter över inventeringen. Den omfattar bostadsområden som huvudsakligen uppfördes mellan 1955 och Den första delen behandlade perioden och den sista kommer att beskriva bebyggelse från tiden mellan 1965 och Denna uppdelning svarar mot olika faser i bebyggelseutvecklingen. Det inledande kapitlet i del 1, vilket beskriver byggandets generella förutsättningar, är relevant som bakgrund även för denna rapport. I rapporten har inventeringsmaterialet i stort sett delats upp enligt kommunens indelning i delområden och dessa presenteras i bokstavsordning. De administrativa delområdena omfattar ofta även såväl flerbostadshus som småhus och annan bebyg- 6 FÖRORD

8 gelse. Markeringarna på kartorna visar de delar som omfattats av inventeringen. I varje avsnitt finns historik, fakta om bostäder, arkitekter och byggherrar samt en beskrivning av bebyggelsens karaktär. I ett inledande stycke lyfts miljöernas mest väsentliga karaktärsdrag fram. I tabellform redovisas adress, fastighetsbeteckning, byggår, arkitekt och byggherre för byggnaderna inom området. Områdena har fått olika mycket utrymme på grund av deras skiftande karaktär och historia. Viss bebyggelse har valts ut för mer ingående beskrivningar, antingen för att de är representativa eller för att de i något avseende är anmärkningsvärda. Östra Söderkulla och de södra delarna av Västra Söderkulla bebyggdes efter 1965 men har inrymts i denna rapport eftersom de har sitt geografiska sammanhang med den äldre, norra delen av Västra Söderkulla. Förändringar sker kontinuerligt i bebyggelsen och sedan inventeringen genomfördes i fält kan till exempel fönster ha bytts ut eller balkonger glasats in. Inventeringsmaterialet finns till delar att tillgå på Internet i Kulturmiljövårdens bebyggelseregister. Registret har utarbetats av Riksantikvarieämbetet och webadressen är Tidigare inventeringar i Malmö Malmös bebyggelsehistoria under tiden före andra världskriget är relativt väl dokumenterad. Arkitekturen från den senare delen av 1900-talet är däremot mindre behandlad och analyserad. Flera olika inventeringar av Malmös bebyggelse har tidigare utförts, men aktuella detaljinventeringar saknas. I slutet av 1960-talet genomfördes en stor inventering av innerstadens byggnader under ledning av Olle Svedberg. Den omfattar inte bebyggelse efter I viss mån är den ännu användbar för äldre byggnader men den är svårtillgänglig. Under 1980-talet utfördes kulturhistoriska bebyggelseinventeringar på uppdrag av kulturmiljökommittén i Malmö kommun. För Rådmansvången gjordes inledningsvis en detaljerad inventering. En mer översiktlig och geografiskt sett mer omfattande inventering utfördes Med undantag för delar av innerstaden och vissa ytterområden omfattas hela Malmös stadsbebyggelse. I inventeringen beskrivs områdenas historia, bebyggelsekaraktär och särskilt värdefulla miljöer. Den har utgjort ett viktigt utgångsmaterial för denna inventering. Våren 2001 utkom en arkitekturguide över Malmö, vilken omfattar byggnader och bostadsområden i Malmö från medeltiden till år Den tillkom i samarbete mellan Storstadens arkitektur och kulturmiljö, Länsstyrelsen, Malmö Kulturmiljö, Malmö Stadsbyggnadskontor och Malmö Museer. Värdering I bebyggelseinventeringar har viss bebyggelse ofta pekats ut som kulturhistoriskt mer intressant och därmed mer bevarandevärd än annan, utifrån ett antal hävdvunna kriterier. Ofta har endast två nivåer funnits, det vill säga bevarandevärd eller icke bevarandevärd. Detta är ett ganska trubbigt redskap som dessutom riskerar att snabbt bli inaktuellt. Det har inte varit projektets uppdrag att genom inventeringen värdera bebyggelsen enligt traditionella värderingsmetoder. Inventeringen skulle dock kunna utgöra en grund för ett arbete med ett kommunalt kulturmiljöprogram. En särskild värdering måste alltid göras vid varje enskilt tillfälle då förändringar av bebyggelse är aktuell och som stöd vid en sådan värdering kan denna inventering fungera, genom att den placerar in områdena i en historisk kontext och pekar på de karakteristika som präglar de olika bebyggelsemiljöerna. Litteratur och ordförklaringar finns i del 3. FÖRORD 7

9 Inventerade områden Segevång 2 Katrinelund 3 Håkanstorp 4 Kronprinsen 5 Lorensborg 6 Borgmästaregården 7 Heleneholm 8 Kulladal Blekingsborg 9 Almhög 10 Nydala 11 Hermodsdal 12 Gullviksborg 13 Västra Söderkulla 14 Östra Söderkulla 15 Kulladal Per Albins Hem 8 BYGGANDETS FÖRUTSÄTTNINGAR

10 BYGGANDETS FÖRUTSÄTTNINGAR Det kalla kriget och stormakternas kapprustning kastade sin skugga över åren omkring Oroväckande händelser inträffade ute i världen, till exempel Kubakrisen 1962 och mordet på president Kennedy Trots detta var den pessimism som uppträtt under andra världskriget och åren efter 1945 borta och en ny framtidsoptimism växte fram. I början av 1960-talet nådde det moderna samhället något av sin höjdpunkt. Inte minst var detta påtagligt i Sverige. Landet var på väg att ta plats bland de rikaste länderna i Europa från att ha varit ett av de fattigaste i början av seklet. Den svenska ekonomin hade stark tillväxt. Industrin gick på högvarv under 1950-talet, bland annat på grund av att Sverige inte drabbats av kriget. En annan viktig faktor var samförståndsandan som rådde mellan fackföreningar och arbetsgivare genom det så kallade Saltsjöbadsavtalet. Man såg framtiden an med stor tillförsikt. Atombomben utgjorde visserligen ett påtagligt hot men samtidigt betraktades den tämjda atomkraften som en outsinlig energikälla för framtiden. Atomåldern var ett populärt begrepp. Rationella tekniska lösningar ansågs kunna lösa de flesta problem. Ingenjörer och tekniker hade hög status. Människan skulle till och med kunna erövra rymden; rymdåldern var en annan benämning på tiden. Det tycktes inte finnas någon gräns för mänsklighetens framsteg. Att nytt och modernt var bättre än gammalt och traditionellt ifrågasattes knappast. USA sågs som föregångslandet på många fronter. Därifrån kom inspiration och impulser om höghus, köpcentra, bilar och television. Även en ny ungdomskultur importerades från USA slog Bill Hailey igenom med låten Rock around the clock och senare blev Elvis Presley den stora tonårsidolen. En stor tonårsgeneration med en ny frihet och bättre ekonomiska villkor höll på att växa fram. Detta skulle få konsekvenser för familjebildning och nya bosättningsmönster, vilket i sin tur påverkade efterfrågan på nya bostäder. De materiella levnadsvillkoren i Sverige förbättrades år från år. Realinkomsterna ökade. Bilen slog igenom på allvar och blev allt fler människors egendom; bilsamhället kom att påverka nya stadsdelars utformning. På olika fronter förbättrades teknikens innovationer: kyl- och frysskåp blev vanliga i lägenheter under 1950-talet, televisionen introducerades, telefonin automatiserades, SAS införskaffade sitt första jetplan 1959 för att bara nämna några exempel. Livet blev bekvämare. Världen krympte. Svenskt bostadsbyggande Ett av de största problemen i Sverige var bostadsbrist trots ett omfattande bostadsbyggande ända sedan andra världskrigets slut. Riktlinjerna för bostadsproduktionen hade lagts fast genom den Bostadssociala utredningen och dess slutbetänkanden från mitten av 1940-talet. Bostadsbyggandet var i hög grad reglerat genom lagar, förordningar och subventioner. Det rådde en tilltro till det starka samhällets möjligheter att ordna för människors bästa. Centralisering och styrning präglade samhället överlag, på alla nivåer. Genom statlig omfördelning av kapital skulle man få fart på byggandet. Statliga bostadssubventioner hade införts. Förmånliga lån gavs på villkor att lägenheterna uppfyllde fastställd standard i fråga om storlek och utrustning. standarden finns beskriven i Bostadsstyrelsens skrift God Bostad vilken i hög grad kom att påverka utformningen av lägenheternas planlösningar. Även fasader och stadsbild påverkades av normerna. Till exempel rekommenderas in- BYGGANDETS FÖRUTSÄTTNINGAR 9

11 dragna balkonger framför utanpåliggande. Hisskravet för hus i fyra eller fler våningar, som infördes i God Bostad 1960, medförde att trevåningshus blev vanligast förekommande under 1960-talet eftersom dyra hissinstallationer gjorde hus i fyra till sju våningar oekonomiska. Kommunala allmännyttiga bostadsbolag hade startats i enlighet med bostadssociala utredningens direktiv och de kom, tillsammans med de rikstäckande kooperativen HSB och Riksbyggen, att ansvara för den största delen av periodens bostäder. Utredningen hade bland annat också förespråkat att man skulle bebygga större sammanhängande områden, så kallade grannskapsenheter. I mitten av 1950-talet ökade andelen höga hus i bostadsbyggandet. Kulmen nåddes 1960, då 16 % av alla nya lägenheter i Sverige fanns i hus högre än nio våningar. De höga husen ansågs av byggbolagen vara mer ekonomiska att uppföra. Men även från kommunernas sida kunde höghus vara att föredra eftersom de kunde innebära ett mer effektivt utnyttjande av investeringar i form av gator, vatten och avlopp med mera. Men det höjdes också ifrågasättande röster mot de höga husen, särskilt var det Byggnadsstyrelsen och Bostadsstyrelsen som var kritiska, främst med hänvisning till den storskaliga bostadsmiljö som skapades. Ekonomin styrde i allt högre grad byggandet. I syfte att sänka byggkostnaderna strävade man efter att rationalisera och mekanisera byggandet. Ett resultat var betongelementsbyggeri där våningshöga delar förtillverkades, antingen på byggplatsen eller i fabrik, och monterades med kran. Denna metod tillämpades för första gången i stor skala på Lorensborg i Malmö. Tekniken resulterade också i att husen ofta fick en ny typ av formspråk där upprepningen av likadana betongelement blev styrande. Kontors- och bostadshus på Östra Förstadsgatan. Arkitekt: Jaenecke & Samuelson, Baltiska Hallen. Arkitekt: Jaenecke & Samuelson, Arkitektur Den senmodernistiska arkitekturen som präglade årtiondena efter 1945 hämtade i stor utsträckning sin inspiration från USA. Det närmast minimalistiska repetitiva formspråk i stål och glas som uppträdde i till exempel amerikansk skyskrapearkitektur på 1950-talet inspirerade till höghusarkitektur som Hötorg city i Stockholm eller SAS-hotellet i Köpenhamn. Liknande formspråk präglade en del av den nya bebyggelsen i Malmö, främst kontorshus, men också en del bostadshus, exempelvis Kronprinsen av Thorsten Roos. Merparten av husen i de nya bostadsområdena hade emellertid mer traditionella fasader med fönster som hål i konventionella tegelmurar. En annan riktning inom senmodernismen var den så kallade brutalismen. Denna arkitektur innebar bland annat att arkitekterna använde grova material såsom rustikt tegel eller rå betong, som lämnades obearbetade och att installationer och konstruktioner fick vara synliga. I Skåne verkade arkitekter som Klas Anshelm och Bengt Edman i denna anda. Samtidigt förekom ute i världen en fri expressiv och organisk arkitektur som i Sverige inte fick någon direkt motsvarighet. Malmö Stadion och Baltiska hallen av Malmöarkitekterna Jaenecke & Samuelson har dock ett uttryck som kan anses vara besläktat med denna ofta skulpturala arkitektur. Jaenecke & Samuelsons arkitektur representerade en senmodernism av kontinentalt snitt och de var bland de få svenska arkitekter som fick internationell uppmärksamhet vid den här tiden. Malmö Stadens befolkning steg från cirka år 1955 till knappt tio år senare. I genomsnitt hade den årliga ökningen varit konstant sedan Under 1950-talet ökade Malmös befolkning i relativa tal snabbast bland de största svenska städerna. Födelseöverskottet var förhållandevis stort, men den stora ökningen var resultatet av inflyttning. Industrierna behövde mer arbets- 10 BYGGANDETS FÖRUTSÄTTNINGAR

12 Lorensborg från söder i början av 1960-talet. Kv Knutstorp närmast i bild. (Foto: Malmö Stadsbyggnadskontor) Nydalatorget, (Foto: Emy Norberg, Malmö Stadsbyggnadskontor) Gullviksborgs centrum i mitten av 1960-talet. Hermodsdal och Nydala i bakgrunden. (Foto: Malmö Stadsbyggnadskontor) BYGGANDETS FÖRUTSÄTTNINGAR 11

13 Kv Spinneriet, vid Stora Nygatan och Djäknegatan. Kontorshus med hotell (Arkaden). Arkitekt: Tage Møller och Stig Johansson, Wessels flyttade från centrum till en ny stormarknad vid Jägersro (Foto: Malmö Stadsbyggnadskontor) kraft. Detta resulterade också i en ökad invandring från utlandet. Stadens viktigaste industri, Kockums, hade redan 1946 börjat importera arbetskraft, till en början främst från Italien. Under slutet av 1950-talet och 1960-talet kom arbetskraftsinvandringen att bli allt mer betydande. Fram till 1960 stod industrin för omkring hälften av arbetstillfällena i Malmö. Därefter sjönk andelen konstant. Antalet sysselsatta inom metallindustrin ökade under 1950-talets andra halva medan de minskade inom textilindustrin. Sammantaget var arbetstillfällena inom tillverkningsindustrin i stort sett konstant. I början av 1960-talet steg antalet åter markant, men den stora mängden nya jobb fanns inom serviceyrken, särskilt i den offentliga sektorn. Antalet anställda inom Malmö stad ökade kraftigt och uppgick 1965 till drygt Den största andelen fanns inom sjukvård och skola. Malmö hade utvecklats till en rik stad. Signifikativt nog lades fattigvårdsstyrelsen ner Företagen gick bra, lönerna var höga och kommunalskatten låg. Staden hade ett kontinuerligt socialdemokratiskt styre, under hela talet med S A Johansson i ledningen. Han styrde staden i en patriarkalisk ledarstil i samförstånd med företrädare för borgerligheten efterträddes Johansson av Oscar Stenberg. Denne hade ett mer auktoritärt sätt att leda staden. Med vilja och konsekvens drev han igenom en politisk linje. Samtidigt befästes kopplingarna mellan höga politiker och byggandet. Som ordförande i HSB tillvaratog politikern Stenberg gärna organisationens intressen. Tiden präglades i stor utsträckning av stadens expansion. Stora arealer obebyggd åkermark togs i anspråk för nya bostadsområden. Detta ställde också krav på infrastrukturen till exempel i form av utbyggt gatunät. Stora kommunaltekniska anläggningar anlades, som reningsverket Sjölunda vilket startades I Västra Hamnen växte Kockums verksamhet och 1962 flyttades oljehamnen därifrån till en ny plats i Norra Hamnen. Flera nya idrottsanläggningar öppnade under perioden. Simhallsbadet stod klart 1956 och hade byggts efter ritningar av Kjell Ödéen. Malmö Stadion invigdes till fotbolls-vm 1958 och Baltiska Hallen blev färdig 1964, båda anläggningarna hade utformats av Jaenecke & Samuelson. Därtill hade storbyggmästaren Hugo Åberg på mitten av 1950-talet i stadens östra utkant låtit bygga en ny anläggning för travbanan Jägersro efter ritningar av Thorsten Roos. Vid Jägersro etablerades 1962 Malmös första externa köpcentrum, när varuhuset Wessels flyttade från innerstaden. Amerikaniseringen märktes även i Malmö. Wessels stormarknad är ett exempel. Ett annat är Kronprinsen med höghuset och inomhuscentret. Även nöjeslivet påverkades. Stadens första nattklubb öppnade i slutet av talet i det nybyggda Arkaden-komplexet vid Stora Nygatan. Under flera decennier hade byggverksamheten i centrum varit begränsad men under den senare delen av 1950-talet började de äldre stadsdelarna att förändras. I kvarteren omkring Arkaden skedde under åren efter 1960 en omfattande förnyelse, till exempel genom NK (nuvarande Hansacompagniet) och Hotel S:t Jörgen, båda uppförda efter ritningar av Thorsten Roos. Nya inslag i stadsbilden var också stora kontorshus som speglar storföretagens allt mer omfattande administration. Särskilt Sydsvenska Dagbladets kontor vid infarten från Lund, ritat av Sture Kelfve, kom att bli ett landmärke. Andra stora kontorshus från tiden var Sydkraft vid Regementsgatan, som uppfördes efter Klas Anshelms ritningar, och Kockums i Västra hamnen, ritat av Paul Hedqvist. Hotell S:t Jörgen vid Gustav Adolfs torg därwessels tidigare legat. Arkitekt: Thorsten Roos, (Foto: Malmö Stadsbyggnadskontor) Bostadsbyggande i Malmö Folk har ingenstans att bo och dom har mage att bygga kyrkor utropar Thommy Berggren framför S:t Andreas kyrka i frustration över Malmös 12 BYGGANDETS FÖRUTSÄTTNINGAR

14 Generalplan för Malmö BYGGANDETS FÖRUTSÄTTNINGAR 13

15 14 BYGGANDETS FÖRUTSÄTTNINGAR bostadssituation, i Malmöregissören Bo Widerbergs film Barnvagnen från Trots att bostadsbyggandet varit omfattande efter 1945 kvarstod bostadsbristen. Fortfarande på 1960-talet bodde många i små lägenheter i de centrala stadsdelarna med dålig standard, till exempel utan toalett eller badrum betraktades nästan 10% av befolkningen som trångbodd, och bostadsköerna var långa fanns nästan bostadssökande i Malmö. Efterfrågan var störst på tvårummare. Visserligen hade Malmö 1960 procentuellt färre smålägenheter än i Stockholm och Göteborg men i jämförelse med till exempel Köpenhamn, Lund och Helsingborg var Malmös lägenheter små. I Malmö byggdes relativt sett mer än i andra svenska städer och avsevärt mer än i Köpenhamn. Under tioårsperioden efter 1945 hade relativt centralt belägen mark bebyggts med nya bostadsområden, till exempel Kronborg, Dammfri och Östra Sorgenfri. De flesta platser som fick ny bebyggelse efter 1955 var belägna på större avstånd från stadskärnan. Omedelbart söder om Pildammsparken fanns dock ännu 1955 en stor obebyggd markyta. I dess västra del uppfördes Lorensborg, ett av de största områdena som kom till i slutet av 1950-talet. Lorensborg stod delvis klart 1958, samtidigt som fotbolls-vm spelades på Malmö Stadion intill. Under samma tid hade Heleneholm och Blekingsborg byggts i anslutning till stadens utfart mot Trelleborg startade utbyggnaden av Segevång och Katrinelund i norr och Almhög i söder. Söder om Almhög fortsatte utbyggnaden med Nydala och Hermodsdal. Samtidigt byggdes första etappen av Västra Söderkulla. Sydost om Pildammsparken började Borgmästaregården uppföras 1964, på den sista kvarvarande centralt belägna marken. Flertalet av de nybyggda bostadsområdena utformades som grannskapsenheter och omfattade hektar för mellan och invånare. Tanken var att en grannskapsenhet skulle vara som en liten stad i staden, den skulle skapa hemkänsla och trygghet. Det skulle finnas grundskola och ett utbud av kommersiell service och kultur. Genom 1947 års byggnadslag hade kommunerna fått ansvar för markplanering och bostadsbyggande. Generalplaner utformades där grunddragen för städernas expansion lades fast. Städerna skulle också göra bostadsförsörjningsplaner. Gunnar Lindman blev stadsplanechef i Malmö 1947 och hans huvudarbete kom att bli Generalplan för Malmö Stadsingenjörskontoret var under Lindmans ledning ansvarig för planen som togs fram i samarbete med andra kommunala organ. I en särskild generalplanekommitté satt tjänstemän och politiker, vilka även representerade bostadsbolag, byggbolag och finansintressen. Generalplanen byggde på utredningar, analyser och prognoser för biltrafik och andra kommunikationer, befolkningstillväxt, näringslivsstruktur och företagsetableringar, behov av skolor och barndaghem, idrottsanläggningar och rekreationsområden, kulturella institutioner, sjukvård, tekniska anläggningar och infrastruktur. Generalplanen förutspådde ett omfattande bostadsbyggande under perioden men man antog att behovet därefter skulle minska. Detta skulle visa sig vara en missbedömning. Befolkningsökningen följde visserligen i stort sett prognoserna men efterfrågan på större lägenheter i kombination med att unga människor tidigare önskade egna lägenheter skapade ett avsevärt större behov av bostäder än beräknat. I en reviderad plan från 1962 reserverades mer mark exempelvis Per Albins hem och Kroksbäck för höghusbebyggelse. För industrier och verksamheter markerades stora ytor, dels i hamnen i norr, dels i Fosie i söder. Planeringen styrdes av ett funktionalistiskt tänkande där zonering var huvudprincipen, det vill säga att olika funktioner i staden delades upp och placerades i separata områden. Mark reserverades också för de inre och yttre ringvägarna, vilka kom att anläggas 15 respektive drygt 40 år efter planens tillkomst.

16 Almhög och Nydala från nordväst (Foto: Malmö Stadsbyggnadskontor) Almhög från söder (Foto: Malmö Stadsbyggnadskontor) Västra Söderkulla under uppförande, förmodligen I bakgrunden pågår byggandet av Nydala. (Foto: Malmö Stadsbyggnadskontor) BYGGANDETS FÖRUTSÄTTNINGAR 15

17 Katrinelund från Sallerupsvägen. HSB brf Eriksdal. Centrumanläggning i Borgmästaregården, på 1970-talet. Väggutsmyckning av konstnären Gösta Lindqvist. Butikslänga i Västra Söderkulla. Per Albins hem, HSB brf Kulladal. HSB brf Anneberg på Södertorp från HSB brf Hagalund i kv Tannhäuser på Östra Söderkulla. HSB brf Fosietorp i Västra Söderkulla, uppförd HSB brf Artisten vid Tornfalksgatan i Västra Söderkulla. (Alla bilder på sidan hämtade ur Bo i gemenskap, HSB Malmö 50 år, 1975.) 16 BYGGANDETS FÖRUTSÄTTNINGAR

18 En av Lindmans ambitioner var att bygga samman och förtäta staden och inte uppföra förorter belägna på långt avstånd från centrum. Målet var att man skulle kunna cykla från sin bostad till sitt arbete var man än var bosatt i staden. Han ville koncentrera bebyggelsen innanför ringvägarna och spara den bördiga åkermarken utanför och lät därför exploatera marken högre än vad som gjordes i Stockholm och Göteborg. Med tätt placerade höghus kunde många lägenheter byggas på den tillgänglig markytan. Detta medförde att Malmö blev en förhållandevis tät och koncentrerad stad. I Malmö byggdes höghus tidigt. Redan i slutet av 1950-talet uppfördes sextonvåningshus i Lorensborg. Höjden och skalan är unik för sin tid och höga skivhus kom därefter främst att uppföras som enstaka solitärer bland annat i Västra Söderkulla, Rosengård och Lindängen. De för Malmö karakteristiska höga skivhusen fungerar som viktiga landmärken och orienteringspunkter i det annars flacka stadslandskapet. De flesta bostadsområdena byggdes på platt jordbruksmark. Malmö saknar naturliga hinder i form av berg, sjöar eller skogspartier. De olika bostadsområdena blev visserligen relativt väl avgränsade från varandra av vägar och parker men har på samma gång en geografisk närhet som gör att staden upplevs som sammanhållen. Samtidigt har en heterogen, ibland splittrad, stadsbild skapats genom att äldre enklaver med egnahem och villor ligger mellan, och i vissa fall omedelbart inpå, storskaliga bostadsområden. För att kunna kontrollera bostadsbyggandet köpte staden in stora markarealer, särskilt i söder och i öster. Under 1960-talet förvärvades i genomsnitt drygt 400 hektar per år. Även i de centrala stadsdelarna köptes mark, främst i syfte att behärska stora ytor där bebyggelsen ansågs vara saneringsmogen. Många kvarter bedömdes vara av närmast slumkaraktär, i vissa stadsdelar tyckte man att över hälften av fastigheterna borde rivas. För att kunna genomföra större saneringar köptes hela kvarter upp. Under åren närmast efter 1945 hade rivningar och nybyggnadsverksamheten i centrum varit liten men under den andra halvan av 1950-talet påbörjades en systematisk förnyelse av stora områden. Mellan 1960 och 1965 revs mellan 300 och 400 lägenheter varje år. I den sydöstra delen av Gamla Staden uppfördes nya bostadshus i kvarteren närmast kanalen och öster om kanalen, kring Östra Förstadsgatan, tillkom ny bostadsbebyggelse i början av 1960-talet. Mellan kyrkogården och Amiralsgatan fick flera kvarter ny bebyggelse under åren omkring Tyngdpunkten i Malmös bostadsbyggande låg på flerbostadshus. En del större småhusområden kom dock till under 1950-talet och början av talet: Riseberga och Videdal i öster, Sibbarp och Svampängen Bågängen i söder. Merparten av husen var kopplade en- eller tvåvåningshus, radhus eller sammanbyggda atriumhus. Få rena villaområden med friliggande hus byggdes vid den här tiden. Bostadsbyggandet dominerades helt av ett fåtal aktörer, som i det närmaste hade monopol på mark, krediter, byggmaterial och byggproduktion. Stadsplanerna för de olika bostadsområdena utformades på stadsingenjörskontoret, ibland i samarbete med de inblandade arkitekterna. Marken som staden ägde såldes därefter ut eller uppläts till olika byggherrar, ofta efter ett system där de stora byggherrarna fick kvoterade delar. Det var inte ovanligt med dubbla lojaliteter: kommunfullmäktiges ordförande var också ordförande för HSB Malmö, i byggnadsnämnden var chefen för HSB:s arkitektkontor och MKB:s ordförande ledamöter, den sistnämnde satt också i generalplanekommittén tillsammans med bland andra direktören för BGB (Byggmästarnas Gemensamma Byggnadsföretag). Skånska Cementgjuteriets direktör var ordförande för Skandinaviska Banken, som skötte byggnadskreditgivningen till bland andra HSB och så vidare. Det gjorde byggandet till en nästintill intern angelägenhet för ett fåtal inblandade. Systemet Höghus på Söderkulla. Småhus i Sibbarp. BYGGANDETS FÖRUTSÄTTNINGAR 17

19 Lorensborg från norr (Foto: MKB) Lorensborg från öster (Foto: MKB) Segevång från väster (Foto: MKB) 18 BYGGANDETS FÖRUTSÄTTNINGAR

20 Borgmästaregården från norr. (Foto: TT april 2000) Lorensborg från nordöst. (Foto: TT april 2000) Blekingsborg och Heleneholm från sydväst. (Foto: TT april 2000) Kv Blekingsborg från nordväst. (Foto: TT april 2000) Segevång från väster. (Foto: TT april 2000) Per Albins hem från söder. (Foto: TT april 2000) BYGGANDETS FÖRUTSÄTTNINGAR 19

21 medförde inga påtagliga intressekonflikter utan upplevdes förmodligen av de agerande som effektivt. Ur ett annat perspektiv framträder dock en maktkoncentration utan insyn som måste betraktas som tveksam i demokratiskt hänseende. Antal färdigställda lägenheter i områden med flerbostadshus : HSB 7073 (37%) Riksbyggen 1868 (10%) MKB 5807 (30%) BGB 3585 (19%) Övriga 855 (4%) Bostäder och byggherrar Genomsnittligen färdigställdes drygt nya bostäder i Malmö varje år mellan 1955 och Av dessa var drygt 300 i form av småhus och radhus. De flesta lägenheterna bestod av två eller tre rum och kök, med en andel om en knapp tredjedel vardera. Successivt minskade antalet små lägenheter något under perioden samtidigt som andelen större lägenheter ökade. Nästan hälften av de nya lägenheterna uppläts som bostadsrätter och den andra hälften som hyresrätter. Jämfört med tioårsperioden efter 1945 blev variationen i lägenhetstyper och storlekar större under slutet av 1950-talet. I Malmö dominerade fyra stora byggherrar, det konsumentkooperativa HSB, det producentkooperativa Svenska Riksbyggen, det kommunala (allmännyttiga) MKB och det privata BGB. Andra enskilda bostadsbolag som lät bygga enstaka fastigheter med flerbostadshus var sammanslutningen MSB (Malmö Samverkande Byggmästare) och Hugo Åberg. Arkitekter I Malmö fanns 1965 lite drygt 100 praktiserande arkitekter. Av dessa arbetade relativt få med att rita flerbostadshus i de nya bostadsområdena. I staden fanns flera produktiva arkitektkontor som fick få eller inga uppdrag som gällde flerbostadshus i de nya bostadsområdena, till exempel Tage Møllers eller Sture Kelfves. Gabriel Winge ( ) efterträdde Gunnar Lindman som stadsplanechef Winge var född och uppväxt i Malmö och hade studerat till arkitekt i Stockholm. Han hade arbetat på stadsplanekontoret sedan början av 1950-talet. Winge slutförde flera av de stadsplaner som tagits fram under Lindmans ledarskap. Winge var som stadsplanechef pragmatisk och följsam gentemot politiker och byggherrar. Han strävade efter att göra enkla planer med så få bestämmelser som möjligt. Till dessa gjordes illustrationsplaner, som inte var normerande, men som ofta följdes. Winge avgick som stadsplanechef omkring Det mest produktiva kontoret var HSB:s arkitektkontor under ledning av Sven Grönqvist ( ). De stod för ritningarna till omkring en femtedel av de flerbostadshus som producerades under perioden Svenska Riksbyggens arkitekter, med kontor i Malmö från 1960 och dessförinnan i Stockholm, ritade en stor andel liksom Thorsten Roos ( ) & Bror Thornberg (f 1919). Fritz Jaenecke ( ) & Sten Samuelson (f 1926), Svenivar Ekstrand ( ) och Axel Carlsson ( ) var också bland de arkitekter som hade många uppdrag. Ekstrand anlitades huvudsakligen av BGB, medan Carlsson ritade en del flerbostadshus för MKB men framför allt barndaghem. Några kvarter eller hus ritades av Tage Jansson & Per W Persson och Bengt Serwe & Göran Stendahl. För utemiljöns gestaltning svarade ett fåtal landskapsarkitekter. HSB anlitade särskilt Per Friberg (f 1920), MKB:s kvarter gestaltades ofta av stadsträdgårdsmästaren Birger Myllenberg samt Erik Holmquist och Walter Kohl. BGB anlitade främst Kohl och Svenska Riksbyggen Holmquist. 20 BYGGANDETS FÖRUTSÄTTNINGAR

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 HMXW ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 Gestaltningsprogram etapp II regler etapp II Följande generella regler gäller för gestaltning av bebyggelsen i Gävle Strand etapp II. Dessa regler ska följas, men är skrivna

Läs mer

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

ÖSTRA GREVIE Orienteringskartor VÄSTRA INGELSTAD

ÖSTRA GREVIE Orienteringskartor VÄSTRA INGELSTAD 22 23 21 20 A 20 B 18 19 ÖSTRA GREVIE Orienteringskartor VÄSTRA INGELSTAD , putsade och fönster Vindskivor och dörrar Röda betongpannor S 0500-N fotsinklädnader och uthus S 8505-Y80R S 8505-Y80R S 6030-R

Läs mer

BOSTADSMILJÖER I MALMÖ. Inventering. Del 3: 1965 1975

BOSTADSMILJÖER I MALMÖ. Inventering. Del 3: 1965 1975 BOSTADSMILJÖER I MALMÖ Inventering. Del 3: 1965 1975 BOSTADSMILJÖER I MALMÖ Inventering. Del 3: 1965 1975 BYGGANDETS FÖRUTSÄTTNINGAR 1 2 BYGGANDETS FÖRUTSÄTTNINGAR BOSTADSMILJÖER I MALMÖ Inventering. Del

Läs mer

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv.

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. 2010-04-06 Av: Paul Hansson SAMMANFATTNING Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. Innehållsmässigt kan riksintresset indelas i två

Läs mer

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö 2011 03 04 Dp 5156 BESKRIVNING som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning, fastighetsförteckning

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

BOSTADSMILJÖER I MALMÖ. Inventering. Del 1: 1945 1955

BOSTADSMILJÖER I MALMÖ. Inventering. Del 1: 1945 1955 BOSTADSMILJÖER I MALMÖ Inventering. Del 1: 1945 1955 BOSTADSMILJÖER I MALMÖ Inventering. Del 1: 1945-1955 BOSTADSMILJÖER I MALMÖ Inventering. Del 1: 1945 1955 MALMÖ KULTURMILJÖ LÄNSSTYRELSEN SKÅNE LÄN

Läs mer

Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014

Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014 Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014 Reviderad 24 april 2014 Andersson Arfwedson arkitekter ab www.andersson-arfwedson.se Sibyllegatan 52b, 114 43 Stockholm 08-54 52 60

Läs mer

Uppförde ingeniör Sven Grönkvist Med Hugo Åberg som byggherre. Brf Väbeln med adress Törnskärsgatan 3 Malmö V.

Uppförde ingeniör Sven Grönkvist Med Hugo Åberg som byggherre. Brf Väbeln med adress Törnskärsgatan 3 Malmö V. Kort om Brf Väbelns historia. Tomten upprättades med bygglov 1937. Efter arkitekt Thorsten Roos ritning till nybyggnad av tomt Nr.3 i kvarteret Nr.23 i stadsdelen slottstaden. Uppförde ingeniör Sven Grönkvist

Läs mer

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING VY TORGET VY KANALEN VY TORGET VY GATAN VY PARKERINGEN VY FRÅN SYDÖST VY FRÅN SYDVÄST VY FRÅN NORDOST VY FRÅN NORDVÄST INFART TOMTEN PARKERING 120 st P 24 st DJURGÅRDEN CENTRUM, parallella uppdrag. BESKRIVNING

Läs mer

Dalgången. Nockebyhov

Dalgången. Nockebyhov Dalgången Nockebyhov Trivsamt i Nockebyhov Nockebyhov är en trivsam stadsdel i Bromma. Området ligger attraktivt beläget mellan Mälarens strand och Judarskogen vilket ger närhet till såväl naturreservat

Läs mer

efem arkitektkontor ab

efem arkitektkontor ab HERRGÅRDSBACKEN FLODA Sävespången Det sägs att man förr var tvungen att ta av mössan vid Floda Portar. På ett likande sätt skall de nya byggnaderna trappa ner och huka sig hövligt, för att inte störa viktiga

Läs mer

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré!

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! driving range bv 1500 bv 10000 3500 lastzoner 10000 2000 gröna skärmar 8000 5000 2000 parkeringar lastzoner 4500 3000 3000 Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! Den spännande

Läs mer

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar: Ronneby kommun, Blekinge län Idrottsplats Gymnasieskola/ sporthall Blekan Fotbollsplan/ Brunnsparken Översiktskarta, planområdet markerat med rött PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

Läs mer

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen 1(8) Utredningens huvuddrag Bakgrund och syfte Riktlinjer för bostadsförsörjningen Vårgårda kommun

Läs mer

GRANNE MED RÖRSJÖPARKEN SMARTAKONTOR.NU

GRANNE MED RÖRSJÖPARKEN SMARTAKONTOR.NU Malmö C Caroli City Drottningtorget Göteborg/ Stockholm Entré Lilla torg Stortorget Rörsjöparken Värnhemstorget Köpenhamn Gustav Adolfs torg St Pauli kyrka St Pauli kyrkogård Triangeln 954 GRANNE MED RÖRSJÖPARKEN

Läs mer

Gestaltningsprogram. Rosen SAMRÅDSHANDLING 1(10) SPN 2011/0008 214 SPN 2011/0008 214. tillhörande detaljplan för kvarteret

Gestaltningsprogram. Rosen SAMRÅDSHANDLING 1(10) SPN 2011/0008 214 SPN 2011/0008 214. tillhörande detaljplan för kvarteret Gestaltningsprogram 1(10) tillhörande detaljplan för kvarteret Rosen med närområde inom Gamla staden i Norrköping den 25 november 2014 SAMRÅDSHANDLING Antagen: Laga kraft: Genomförandetidens sista dag:

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

Känn dig som. hemma. på Östra Lugnet

Känn dig som. hemma. på Östra Lugnet Känn dig som hemma på Östra Lugnet Välplanerade bostäder och Gott om gång- och cykelstråk genom området. lummig småstadskänsla Härliga lek- och mötesplatser för hela familjen. Nu finns drömboendet inom

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

Parkeringsnorm för Eslövs kommun

Parkeringsnorm för Eslövs kommun December 2013 1 INNEHÅLL INLEDNING 3 NULÄGES BESKRIVNING 4 Ansvar Bilinnehav Zonindelning PARKERINGSNORM FÖR CYKEL 5 PARKERINGSNORM FÖR BIL 6 FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER 7 PARKERINGSNORM: TABELLER 8 Parkeringsnorm

Läs mer

960-talet STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN

960-talet STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN 960-talet Temaberättelsen gör nedslag i vår moderna historia med exempel från länets olika kommuner. Tematiskt följer vi intressanta företeelser,

Läs mer

Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet

Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende Nivå 1400 enheter Ingen ny bilbro erfordras. Öbron (B) nyttjas enbart för biltrafik. Två nya gång- och cykelbroar anläggs. En mot Östteg (C) och en

Läs mer

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör.

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör. Fasader, puts S 0502-Y S 1005-Y20R S 1010-Y10R S 8505-Y80R Kompletterande färgsättning på snickerier upplevs positivt i helhetsmiljön, liksom ljusa fasadputser. Kulörer enligt nedan. Fasader, puts Fönster

Läs mer

940-talet STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN

940-talet STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN 940-talet Temaberättelsen gör nedslag i vår moderna historia med exempel från länets olika kommuner. Tematiskt följer vi intressanta företeelser,

Läs mer

8 balkonger med vit korrugerad plåt åt söder. Liten uteplats till en lägenhet i sydväst.

8 balkonger med vit korrugerad plåt åt söder. Liten uteplats till en lägenhet i sydväst. fastighet: OLOF 21, hus A. adress: Sankt Knuts torg 1. ålder: 1960. arkitekt / byggm: HSB. användning: Bostäder, affär och kontor i bottenvåning. antal våningar: 4 Grå puts. Bottenvåning mot torget klädd

Läs mer

P L A N B E S K R I V N I N G

P L A N B E S K R I V N I N G NACKA KOMMUN Planenheten DP 353 ONS 46/2003 214 P L A N B E S K R I V N I N G Detaljplan för del av Sicklaön 369:37, hus nr 9 Nacka Strand, Nacka kommun Upprättad på Planenheten i mars 2005 Enkelt planförfarande

Läs mer

Lillhamra Kv. Vänskapen

Lillhamra Kv. Vänskapen Lillhamra Kv. Vänskapen Arosekens område Den nya trädgårdsstaden vid Hamre/Talltorp Lillhamra I östra delen av Västerås, norr om Hamre och öster om villakvarteren på Talltorp, uppförs nu Västerås nya bostadsområde

Läs mer

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862 1(6) Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Diarienummer: BN 2013/01862 Datum: 2015-08-17 Handläggare: Lars Wendel för fastigheten FABRIKEN inom Centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län Flygfoto taget söderifrån.

Läs mer

Byggprojektet VICTORIA. Kungsgatan 11 15 Örebro City. Bofakta

Byggprojektet VICTORIA. Kungsgatan 11 15 Örebro City. Bofakta Byggprojektet VICTORIA Kungsgatan 11 15 Örebro City Bofakta Objektfakta Upplåtelseform Byggherre Entreprenör Arkitekt Inflyttning Hyror Intresseanmälan och frågor Lägenheter Butikslokaler Garage Hyresrätt

Läs mer

930-talet STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN

930-talet STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN 930-talet Temaberättelsen gör nedslag i vår moderna historia med exempel från länets olika kommuner. Tematiskt följer vi intressanta företeelser,

Läs mer

FASTIGHET OCH FÖRETAGSMÄKLARE Frigångsgatan 10 413 01 Göteborg Telefon 031-134 135 Mobil: 0703 080815 E-post : stellan@comlokal.se www.comlokal.

FASTIGHET OCH FÖRETAGSMÄKLARE Frigångsgatan 10 413 01 Göteborg Telefon 031-134 135 Mobil: 0703 080815 E-post : stellan@comlokal.se www.comlokal. ComLokal Mäklare FASTIGHET OCH FÖRETAGSMÄKLARE Frigångsgatan 10 413 01 Göteborg Telefon 031-134 135 Mobil: 0703 080815 E-post : stellan@comlokal.se www.comlokal.se TILL SALU INDUSTRIFASTIGHET, MARIEHOLMSGATAN

Läs mer

VATTHAGEN 1:103 2014 09 29 Underlag för plansamråd

VATTHAGEN 1:103 2014 09 29 Underlag för plansamråd Vy 1 från Stockholmsvägen NY IDENTITET Konturs förslag till ny bebyggelse vid glädjens trafikplats bygger på att tillföra en mix och mångfald i såväl programinnehåll som arkitektoniskt gestaltning och

Läs mer

UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektsamordnare UngBo

UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektsamordnare UngBo UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektsamordnare UngBo 288 900 UNGA I SVERIGE SAKNAR IDAG BOSTAD VARFÖR ÄR UNGA SÅ UTSATTA PÅ BOSTADSMARKNADEN? Hög arbetslöshet Osäkra

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Ovanpå. Inledning. 60 talshuset. Ett examensarbete av Jens Enflo. Arkitekturskolan KTH 2013

Ovanpå. Inledning. 60 talshuset. Ett examensarbete av Jens Enflo. Arkitekturskolan KTH 2013 Ovanpå Ett examensarbete av Jens Enflo Arkitekturskolan KTH 2013 Inledning Att bygga på tak är ett allt vanligare sätt att förtäta befintliga bostadsområden i både inner och ytterstaden. Bristen på mark

Läs mer

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11.

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11. Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:11 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING

Läs mer

Bygg i Norrköping. Information om bostadsobjekt för marktilldelning 2015

Bygg i Norrköping. Information om bostadsobjekt för marktilldelning 2015 Bygg i Norrköping Information om bostadsobjekt för marktilldelning 2015 Var med och skapa Norrköping! Byggkranarna syns över stadens hustak. När den här broschyren går i tryck pågår byggnation av drygt

Läs mer

Detaljplan för del av Svedala 63:3 m fl Församlingshemmet i Svedala, Svedala kommun, Skåne län (enkelt planförfarande) PLANBESKRIVNING

Detaljplan för del av Svedala 63:3 m fl Församlingshemmet i Svedala, Svedala kommun, Skåne län (enkelt planförfarande) PLANBESKRIVNING 1(5) 2007-11-30 Dnr 07.612 ANTAGANDE Detaljplan för del av Svedala 63:3 m fl Församlingshemmet i Svedala, Svedala kommun, Skåne län (enkelt planförfarande) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planbeskrivning med

Läs mer

Nybro stad. Karta med stadsdelsindelningen från den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad som antogs 2004. SKALA

Nybro stad. Karta med stadsdelsindelningen från den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad som antogs 2004. SKALA IDAG 17 Nybro stad Nybro är en stad i Glasriket i Småland, tillhörande Kalmar län. Nybro stad fyllde 75 år 2007 men Nybro kommun bildades inte förrän 1969 av Nybro stad, Alsterbro, Hälleberga och Madesjö

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

Studentbostäder på KTH Campus

Studentbostäder på KTH Campus Studentbostäder på KTH Campus karta över planerade studentbostäder DROTTNING KRISTINAS VÄG NORRA Byggherre: ByggVesta Arkitekt: Utopia Arkitekter TEKNIKRINGEN (RÖDA KORSET-PARKEN) Landskapsarkitekt: Urbio

Läs mer

GULDMYNTSGATAN - WOODEN IT BE NICE. Smart Housing för unga - en temadag om framtidens boende

GULDMYNTSGATAN - WOODEN IT BE NICE. Smart Housing för unga - en temadag om framtidens boende GULDMYNTSGATAN - WOODEN IT BE NICE Smart Housing för unga - en temadag om framtidens boende Smart Housing för unga - en temadag om framtidens boende ALTERNATIV PUNKTHUS ALTERNATIV LAMELLHUS DETALJPLAN

Läs mer

Laxbrogatan 7, Sternerska huset

Laxbrogatan 7, Sternerska huset Laxbrogatan 7, Sternerska huset Kopparberg 1:9, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland Restaurering av fönster och dörr, år 2006-2007 Charlott Hansen Mia Jungskär Örebro läns museum Rapport

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 Söderby torgs allé SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över VästraSöderby

Läs mer

Egnahemsområdet Negerbyn

Egnahemsområdet Negerbyn BOENDETS MILJÖER Egnahemsområdet Negerbyn En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av NEGERBYN Bostadsbebyggelsen öster om Necks mekaniska verkstäder i Nossebro kallas

Läs mer

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete 6 november 2013 Dnr KS 190/2013 Strategisk planering Mirja Thårlin Kommunstyrelsen Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete Det reviderade utvecklingsprogrammet för Västerhaninge

Läs mer

Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked

Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked 1 (5) Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen 2015-02-13 Dnr Sbn 2014-560 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret oger Stigsson Samhällsbyggnadsnämnden Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked

Läs mer

Balkonger. Vägledning. Arkitektur Stockholm INNEHÅLL

Balkonger. Vägledning. Arkitektur Stockholm INNEHÅLL Arkitektur Stockholm Vägledning Balkonger Vägledning Vindsinredning DNR. 201305967570 Antaget av Stadsbyggnadsnämnden 20130613 DNR. 201305968570 INNEHÅLL INLEDNING 2 STOCKHOLMS LÅNGSIKTIGA UTVECKLING 2

Läs mer

Historik kring Vagnmakaren, f.d. Knudshusen i Lilla Råby

Historik kring Vagnmakaren, f.d. Knudshusen i Lilla Råby Historik kring Vagnmakaren, f.d. Knudshusen i Lilla Råby Runt Lund löpte under medeltiden en stadsvall krönt med spetsade pålar, vars sista delar revs på 1700-talet. En liten avhyvlad rest finns vid och

Läs mer

att bli kunskapsstaden. En rad projekt sattes igång för att rädda Malmö. Projekteringen av Citytunneln började 1991 och är i skrivande stund i full

att bli kunskapsstaden. En rad projekt sattes igång för att rädda Malmö. Projekteringen av Citytunneln började 1991 och är i skrivande stund i full 2 MALMÖS UTVECKLING 2.1 Malmö från industristad till kunskapsstad Malmö var länge starkt förknippat som industristad med arbetarrörelsen och varvet. I Malmö var industrin främst koncentrerad till textil,

Läs mer

Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20

Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20 Arkeologisk förundersökning 2014 Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20 KÄLLARDRÄNERING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2014:9 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2014 Stadt

Läs mer

Välkommen till Sigfridsvägen 21

Välkommen till Sigfridsvägen 21 Välkommen till Sigfridsvägen 21 Ett modernt boende med klassisk Ta chansen att bo i det vackra Q-märkta huset från 1935 på Sigfridsområdet. De klassiska detaljerna är väl bevarade, samtidigt som lägenheterna

Läs mer

Den nya trädgårdsstaden vid Hamre/Talltorp Lillhamra

Den nya trädgårdsstaden vid Hamre/Talltorp Lillhamra Lillhamra Arosekens område Den nya trädgårdsstaden vid Hamre/Talltorp Lillhamra I östra delen av Västerås, norr om Hamre och öster om villakvarteren på Talltorp, uppförs nu Västerås nya bostadsområde Lillhamra.

Läs mer

www.stockholmsvanstern.se

www.stockholmsvanstern.se www.stockholmsvanstern.se Det går att bygga ett Stockholm för alla. Ett Stockholm där det inte är tjockleken på plånboken som bestämmer vilken del av staden du kan bo i. Där innerstaden inte domineras

Läs mer

Nya Finlandshusen. etapp 1 pråmgatan 3

Nya Finlandshusen. etapp 1 pråmgatan 3 etapp 1 pråmgatan 3 Nya Finlandshusen 32 moderna bostäder nära centrum och mitt i naturen invid Tivoliparken och Helge å, i första hand avsedda för sökande över 60 år. Området nära till allt Att bo centralt

Läs mer

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg Välkommen hem Äppelträdgården är inget vanligt bostadsområde, hastigt hoprafsat för att tjäna snabba pengar. Så vill vi inte jobba. Därför började vi med att verkligen tänka efter: hur ser ett optimalt

Läs mer

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet?

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Norrmalmsmoderaternas Stadsbyggnadsgrupp Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Ulf Johannisson www.ulfjohannisson.se Exempel: Kvarteret Riddaren Pågående planering

Läs mer

Kristianstad bygger för framtiden

Kristianstad bygger för framtiden Kristianstad bygger för framtiden Kristianstad behöver bygga och växa Kristianstad växer. Nu är vi nära 80 000 invånare i kommunen. Men de äldre ökar snabbare än de yngre. I praktiken innebär en ökad andel

Läs mer

3-2014. Nytt punkthus i Kv. Bengt, Skurup Sid 6

3-2014. Nytt punkthus i Kv. Bengt, Skurup Sid 6 Objektivt 3-2014 Projekt Bågen på Kirseberg, Malmö Sid 2 Bygger för IKANO Bostad Sid 4 Nytt punkthus i Kv. Bengt, Skurup Sid 6 Kvarteret Bågen portal 2 en till Kirsebergsstaden Fotograf: Emilia Ahlgren

Läs mer

Majavallen. Kalmar Lindsdal. Kom som du är. Lev som du vill.

Majavallen. Kalmar Lindsdal. Kom som du är. Lev som du vill. Majavallen Kalmar Lindsdal Kom som du är. Lev som du vill. Majavallen» Kul i stadens vimmel, men ännu skönare att komma hem igen « Det lätta livet i Lindsdal I Lindsdal får du vara precis den du är. Leva

Läs mer

Detaljplan för Kv DOMHERREN m fl i Ulricehamn Ulricehamns kommun Västra Götalands län

Detaljplan för Kv DOMHERREN m fl i Ulricehamn Ulricehamns kommun Västra Götalands län Detaljplan för Kv DOMHERREN m fl i Ulricehamn Ulricehamns kommun Västra Götalands län Enkelt planförfarande enl 5 kap 28 PBL Upprättad den 10 januari 2006 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET ANTAGANDEHANDLING

Läs mer

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 Peter Blid Tel: 0739 403922 Peter.blid@novusgroup.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761

Läs mer

Remissversion av Parkeringsnorm för Helsingborg Härmed översändes remissversionen av parkeringsnorm för kännedom och synpunkter.

Remissversion av Parkeringsnorm för Helsingborg Härmed översändes remissversionen av parkeringsnorm för kännedom och synpunkter. Helsingborg 5 mars 2007 Enligt sändlista (VGV) Remissversion av Parkeringsnorm för Helsingborg Härmed översändes remissversionen av parkeringsnorm för kännedom och synpunkter. Den nu gällande parkeringsnormen

Läs mer

Maria. Trädgårdsstad BOSTAD HELSINGBORG

Maria. Trädgårdsstad BOSTAD HELSINGBORG BOSTAD HELSINGBORG Jurymotivering: Mariastaden i Helsingborg fortsätter att växa. Under året har NCC färdigställt ett 100-tal bostäder i en attraktiv mix av villor, radhus och kedjehus. Allt med den engelska

Läs mer

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD Bild Storgatan med Sockenstugan Sammanfattning av de områdesbestämmelser som gäller fr o m 1995-05-24 för den fysiska miljön i Säters innerstad. Byggnadsnämnden

Läs mer

UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar

UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar Tillägg till detaljplan fastställd 28 juli 1916, Kvarteret Kärnan Ändring av stadsplan för Vaggeryds Municipalsamhälle Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar För området

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

datum 2013-12-12 Detaljplan för del av fastigheten VÄSTERBOTTEN 9 i Fosie i Malmö

datum 2013-12-12 Detaljplan för del av fastigheten VÄSTERBOTTEN 9 i Fosie i Malmö datum 2013-12-12 diarienummer 2013-00307 Dp 5318 PLANBESKRIVNING Detaljplan för del av fastigheten VÄSTERBOTTEN 9 i Fosie i Malmö INLEDNING DETALJPLANENS SYFTE Syftet med detaljplanen är att göra det möjligt

Läs mer

Makten över bostaden och bostadsbyggandet i ett historiskt perspektiv

Makten över bostaden och bostadsbyggandet i ett historiskt perspektiv Makten över bostaden och bostadsbyggandet i ett historiskt perspektiv Reväst Seminarium 20150604 Kan bostadsmarknaden styras? Ola Nylander Professor Chalmers Arkitektur Bok: Svensk bostad 1850-2000, https://www.studentlitteratur.se/#kampanj/ns1203

Läs mer

Residenset i Östersund din nya företagsadress?

Residenset i Östersund din nya företagsadress? PROSPEKT Residenset i Östersund din nya företagsadress? Välkommen till Länsresidenset i Östersund, stadens äldsta stenbyggnad med ett högt kulturhistoriskt värde. Tillsammans med tillhörande park utgör

Läs mer

Kv. Oden, Höganäs. Vad är en ägarlägenhet?

Kv. Oden, Höganäs. Vad är en ägarlägenhet? Kv. Oden Kv. Oden, Höganäs Våren 2014 påbörjade vi vårt bostadsprojekt Kv. Oden i Höganäs och vi planerar för inflyttning i juni 2015. Projektet omfattar fyra huskroppar med totalt femtiofem lägenheter.

Läs mer

Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Hökarängen till Vindpropellern AB

Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Hökarängen till Vindpropellern AB DNR 2013-513-01600 Sida 1 (6) 2013-10-22 Handläggare Margareta Catasús 08-508 260 62 Till Exploateringsnämnden 2013-11-14 Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Hökarängen till

Läs mer

Hyllie Connect. 50 m. Miljöcertifierat

Hyllie Connect. 50 m. Miljöcertifierat Hyllie Connect Tågstation 50 m Garage Miljöcertifierat Vad händer i Hyllie? Tolv minuter från Kastrup och sex minuter från Malmö central växer Hyllie fram. En ny och klimatsmart stadsdel med kontor, handel

Läs mer

slussplan malmö 69 centralt belägna bostadsrätter vid slussplan

slussplan malmö 69 centralt belägna bostadsrätter vid slussplan slussplan malmö 69 centralt belägna bostadsrätter vid slussplan Huset vid Slussplan har ett magnifikt läge med närhet till både vatten och storstad. Boendet ligger precis intill kanalen som ramar in centrala

Läs mer

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3 NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT Södertull, Södra Tullgatan 3 3 Nyrenoverat på Södertull I ett av Malmö Citys bästa lägen kan vi erbjuda effektiva och representativa kontorslokaler i ett klassiskt sextiotalshus

Läs mer

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Handläggare Datum Diarienummer Brita Christiansen 2012-01-30 2012/20181-1 fd diarienummer: PLA 11/20039-1 Tjänsteskrivelse Planbesked Plan- och byggnadsnämnden Detaljplan

Läs mer

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Tekniska förvaltningen Mark- och exploateringskontoret Byggnation av bostäder i Stångby 1(5) Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Lunds kommun vill undersöka vilket intresse det finns av att bygga bostäder

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Norr 4:7, kv Kollegan (del av)

Norr 4:7, kv Kollegan (del av) PLANBESKRIVNING 2012-02-08 Antagen av BMN: 2012-04-25 Dnr: 11BMN124 Laga kraft: 2012-05-26 Handläggare: Sari Svedjeholm Norr 4:7, kv Kollegan (del av) Detaljplan för bostäder och centrum Gävle kommun,

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer

ÄLVSJÖ STADEN. En stadsdel i förvandling. 1 500 bostäder Nya butikslokaler Fler förskolor Gröna parker

ÄLVSJÖ STADEN. En stadsdel i förvandling. 1 500 bostäder Nya butikslokaler Fler förskolor Gröna parker ÄLVSJÖ STADEN En stadsdel i förvandling 1 500 bostäder Nya butikslokaler Fler förskolor Gröna parker STADEN FLYTTAR TILL ÄLVSJÖ Med Öster om Älvsjövägen, söder om Solbergaskogen och strax nordväst om Älvsjö

Läs mer

1-2015. Radhus i Trelleborg Sid 6

1-2015. Radhus i Trelleborg Sid 6 Objektivt 1-2015 Kvarteret Dammhagen, Lund Sid 2 Interiör studentlägenhet Sid 3 Radhus i Trelleborg Sid 6 Fotograf: Emilia Ahlgren 2 Standarden på lägenheterna är god och funktionell, med vitmålade väggar,

Läs mer

Detaljplan för Ärlan 10, Vetlanda, Vetlanda kommun Planbeskrivning

Detaljplan för Ärlan 10, Vetlanda, Vetlanda kommun Planbeskrivning 2014-08-04 Dnr 2014/TK091 Detaljplan för Ärlan 10, Vetlanda, Vetlanda kommun Planbeskrivning Handlingar Planhandlingarna utgörs av denna beskrivning och plankarta med bestämmelser. Planens syfte och huvuddrag

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Omslagsbilden visar platsen för förundersökningen, Västra Brobys kyrka, markerad med röd ellips på utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820.

Läs mer

Kolgahuset. Stena Fastigheter Malmö AB utvecklar nya butiks- och kontorslokaler vid vattnet

Kolgahuset. Stena Fastigheter Malmö AB utvecklar nya butiks- och kontorslokaler vid vattnet Kolgahuset Stena Fastigheter Malmö AB utvecklar nya butiks- och kontorslokaler vid vattnet Kolgahuset På Skeppsbron i Malmö ligger Kolgahuset, stadens mest kända funkishus. Namnet Kolga kommer från den

Läs mer

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Bildkälla: Kontur Arkitekter Utredare Therese Nyman Pär Båge STOCKHOLM 2014-11-14 Förutsättningar Vatthagen 1:103 ligger cirka 150 meter öster om Glädjens trafikplats vid

Läs mer

http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s...

http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s... Kvarvarande bebyggelse Solna stad http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s... Sida 1 av 2 2012-09-06 Du är här: Start \ Stadsbyggnad & trafik \ Arkitektur &

Läs mer

Kvarteret Lagern med Dallashuset och Kammen

Kvarteret Lagern med Dallashuset och Kammen Kvarteret Lagern med Dallashuset och Kammen Mitt i Solna ligger Råsunda En unik plats i händelsernas centrum Redan idag är Solna mest företagstätt i Sverige. I de nya kvarter som byggs i Råsunda är kopplingarna

Läs mer

UNIKT SERVICEBOENDE I EIRA

UNIKT SERVICEBOENDE I EIRA UNIKT SERVICEBOENDE I EIRA Stiftelsen Villa Ensi erbjuder en trygg boendeform i en av de vackraste delarna av Helsingfors. Villa Ensi vid Havsgatan i Eira är ett trivsamt och mångsidigt servicehus, med

Läs mer

Minnet bästa läget centralt på Väster

Minnet bästa läget centralt på Väster Minnet bästa läget centralt på Väster Stadsdelen Väster från ovan. Från Minnet tar du dig snabbt in till city. Lummigt och lugnt på Regementsgatan. Nytt boende i gammal stadsdel I utkanten av Väster, med

Läs mer

Mitt i Solna ligger Råsunda

Mitt i Solna ligger Råsunda Kvarteret Lagern Mitt i Solna ligger Råsunda En unik plats i händelsernas centrum Redan idag är Solna mest företagstätt i Sverige. I de nya kvarter som byggs i Råsunda är kopplingarna både till världen

Läs mer

Källbyängar. Inspiration. Nyabostäder. 80 lägenheter och 40 gathus i bostadsrättsform i södra Lund

Källbyängar. Inspiration. Nyabostäder. 80 lägenheter och 40 gathus i bostadsrättsform i södra Lund Källbyängar Inspiration 80 lägenheter och 40 gathus i bostadsrättsform i södra Lund Nyabostäder 2 RIKSBYGGEN INSPIRATION källbyängar Välkommen till ett strandnära boende i södra Lund Riksbyggen reserverar

Läs mer

Att hyra: Kontorslokal med karaktär i Gamla stan

Att hyra: Kontorslokal med karaktär i Gamla stan Att hyra: Kontorslokal med karaktär i Gamla stan Statens fastighetsverk hyr ut en kontorslokal med härlig atmosfär på Svartmangatan 9 i Gamla stan i Stockholm. Lokalen ligger i hjärtat av ön men på en

Läs mer

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 3 / 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 21/ SLUTSATSER Ön Sanden är en fantastisk och attraktiv plats

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16.

GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16. 2014-09-22 Stadsarkitektkontoret Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16.214 GESTALTNINGSPROGRAM 2(8) Gestaltningsprogrammets

Läs mer

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör.

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör. Fasader Gula betongpannor. Vindskiva i plåt röd lika fönster och mörkt grå. Fönster och S 0530-Y20R S 3502-Y S 0500-N NCS 2010-Y30R NCS 2010-Y30R S 4550-Y90R S 2050-R90B Områdets sammanhållna karaktär

Läs mer

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt.

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. Astoriahuset Att bevara och utveckla Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. En ny mötesplats mitt på Nybrogatan Astoriahuset på Nybrogatan ett känt och omtyckt inslag i stadsbilden.

Läs mer