BOSTADSMILJÖER I MALMÖ. Inventering. Del 2:
|
|
- Isak Pålsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BOSTADSMILJÖER I MALMÖ Inventering. Del 2:
2 BOSTADSMILJÖER I MALMÖ Inventering. Del 2: BYGGANDETS FÖRUTSÄTTNINGAR 1
3 2 BYGGANDETS FÖRUTSÄTTNINGAR
4 BOSTADSMILJÖER I MALMÖ Inventering. Del 2: MALMÖ KULTURMILJÖ LÄNSSTYRELSEN SKÅNE LÄN BYGGANDETS FÖRUTSÄTTNINGAR 3
5 Projektledare och redaktör: Tyke Tykesson Projektgrupp: Anna Ingemark Birthe Pedersen Daniel Melchert Jens Olsson Johanna Hadmyr Olga Schlyter Omslagsbild: Korrekturgranskning: Foto: Layout & tryck: Papper: Typsnitt: Lorensborg (Foto: MKB) Margareta Tellenbach Projektgruppen (MKm) Tyke Tykesson (TT) Arkivbilder från Malmö Stadsbyggnadskontor, HSB, MKB m fl Prinfo/Team Offset & Media Lessebo Bok 100 g gultonat (inlaga) Invercoat G 240 g (omslag) Sabon, Formata Regular Länsstyrelsen Skåne Län och Malmö Kulturmiljö 2004 Andra upplagan Rapporten kan beställas från: Malmö Kulturmiljö Box Malmö Tel.: ISBN BYGGANDETS FÖRUTSÄTTNINGAR
6 INNEHÅLL FÖRORD...6 BYGGANDETS FÖRUTSÄTTNINGAR...8 BEBYGGELSEKARAKTÄR...24 ALMHÖG...32 BORGMÄSTAREGÅRDEN...42 GULLVIKSBORG...50 HELENEHOLM...56 HERMODSDAL...64 HÅKANSTORP...72 KATRINELUND...80 KRONPRINSEN...88 KULLADAL BLEKINGSBORG...96 KULLADAL PER ALBINS HEM LORENSBORG NYDALA SEGEVÅNG VÄSTRA SÖDERKULLA ÖSTRA SÖDERKULLA BYGGANDETS FÖRUTSÄTTNINGAR 5
7 FÖRORD Storstadens arkitektur och kulturmiljö Från hösten 1999 till sommaren 2001 genomfördes en omfattande inventering av Malmös bostadsområden från tiden efter Inventeringen skedde inom ramen för projektet Storstadens arkitektur och kulturmiljö som initierats genom regeringens s.k. storstadsproposition Utveckling och rättvisa en politik för storstaden på 2000-talet, prop 1997/ 98:165. Regeringen gjorde i propositionen bedömningen att kunskapen om bebyggelsen från tiden efter 1945 behöver förbättras. Samtidigt är denna bebyggelse utsatt för ett stort förändringstryck och kulturvärden riskerar att försummas då förändringar sker. Kulturmiljövården fick därför i uppdrag att under perioden 1999 till 2001 genom särskilda insatser säkerställa storstadsområdenas kulturmiljövärden. Syfte och genomförande I den första delen av projektet har tyngdpunkten varit en kunskapsuppbyggnad där bebyggelseinventeringen utgjort den viktigaste delen. Syftet har varit att i enlighet med propositionens direktiv öka kunskapen om Malmös arkitektur och kulturmiljöer från tiden efter andra världskriget. Inventeringsarbetet har begränsats till de nya bostadsområden som bebyggdes med flerbostadshus från 1945 till Den huvudsakliga källan har, förutom själva bebyggelsen, varit ritningar och stadsplaner i stadsbyggnadskontorets arkiv. För att fördjupa förståelsen av byggandet under epoken har arkitekter och planerare som då var verksamma intervjuats. Därtill har kompletterande studier av verksamhetsområden, utemiljö och grönområden samt bilens miljöer utförts. I syfte att sprida den insamlade kunskapen var projektets senare del mer utåtriktad. I samverkan med skolor och föreningar, stadsbyggnadskontor och stadsdelsförvaltningar har olika projekt genomförts, till exempel utställningar, föreläsningar, stadsvandringar och gåturer. Projektorganisation Projektet Storstadens arkitektur och kulturmiljö har pågått parallellt i de tre storstadslänen. Riksantikvarieämbetet har ansvarat för samordning. I alla länen har bebyggelseinventeringar genomförts. I Malmö har arbetet utförts av Malmö Kulturmiljö (f d Stadsantikvariska avdelningen) på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne Län. Projektledare har varit Tyke Tykesson. I projektgruppen har ingått Anna Ingemark, Birthe Pedersen, Daniel Melchert, Jens Olsson och Johanna Hadmyr. Under kortare perioder har även Olga Schlyter och Matilda Dahlquist deltagit. Projektet har haft en styrgrupp bestående av Thomas Romberg (länsantikvarie), Cecilia Hansson (arkitekt, Malmö Stadsbyggnadskontor), Anders Reisnert (bitr stadsantikvarie) samt Finn Werne (arkitekt och professor i byggnadsfunktionslära, LTH). Rapportens uppläggning läsanvisning Detta är den andra delen i en serie om tre rapporter över inventeringen. Den omfattar bostadsområden som huvudsakligen uppfördes mellan 1955 och Den första delen behandlade perioden och den sista kommer att beskriva bebyggelse från tiden mellan 1965 och Denna uppdelning svarar mot olika faser i bebyggelseutvecklingen. Det inledande kapitlet i del 1, vilket beskriver byggandets generella förutsättningar, är relevant som bakgrund även för denna rapport. I rapporten har inventeringsmaterialet i stort sett delats upp enligt kommunens indelning i delområden och dessa presenteras i bokstavsordning. De administrativa delområdena omfattar ofta även såväl flerbostadshus som småhus och annan bebyg- 6 FÖRORD
8 gelse. Markeringarna på kartorna visar de delar som omfattats av inventeringen. I varje avsnitt finns historik, fakta om bostäder, arkitekter och byggherrar samt en beskrivning av bebyggelsens karaktär. I ett inledande stycke lyfts miljöernas mest väsentliga karaktärsdrag fram. I tabellform redovisas adress, fastighetsbeteckning, byggår, arkitekt och byggherre för byggnaderna inom området. Områdena har fått olika mycket utrymme på grund av deras skiftande karaktär och historia. Viss bebyggelse har valts ut för mer ingående beskrivningar, antingen för att de är representativa eller för att de i något avseende är anmärkningsvärda. Östra Söderkulla och de södra delarna av Västra Söderkulla bebyggdes efter 1965 men har inrymts i denna rapport eftersom de har sitt geografiska sammanhang med den äldre, norra delen av Västra Söderkulla. Förändringar sker kontinuerligt i bebyggelsen och sedan inventeringen genomfördes i fält kan till exempel fönster ha bytts ut eller balkonger glasats in. Inventeringsmaterialet finns till delar att tillgå på Internet i Kulturmiljövårdens bebyggelseregister. Registret har utarbetats av Riksantikvarieämbetet och webadressen är Tidigare inventeringar i Malmö Malmös bebyggelsehistoria under tiden före andra världskriget är relativt väl dokumenterad. Arkitekturen från den senare delen av 1900-talet är däremot mindre behandlad och analyserad. Flera olika inventeringar av Malmös bebyggelse har tidigare utförts, men aktuella detaljinventeringar saknas. I slutet av 1960-talet genomfördes en stor inventering av innerstadens byggnader under ledning av Olle Svedberg. Den omfattar inte bebyggelse efter I viss mån är den ännu användbar för äldre byggnader men den är svårtillgänglig. Under 1980-talet utfördes kulturhistoriska bebyggelseinventeringar på uppdrag av kulturmiljökommittén i Malmö kommun. För Rådmansvången gjordes inledningsvis en detaljerad inventering. En mer översiktlig och geografiskt sett mer omfattande inventering utfördes Med undantag för delar av innerstaden och vissa ytterområden omfattas hela Malmös stadsbebyggelse. I inventeringen beskrivs områdenas historia, bebyggelsekaraktär och särskilt värdefulla miljöer. Den har utgjort ett viktigt utgångsmaterial för denna inventering. Våren 2001 utkom en arkitekturguide över Malmö, vilken omfattar byggnader och bostadsområden i Malmö från medeltiden till år Den tillkom i samarbete mellan Storstadens arkitektur och kulturmiljö, Länsstyrelsen, Malmö Kulturmiljö, Malmö Stadsbyggnadskontor och Malmö Museer. Värdering I bebyggelseinventeringar har viss bebyggelse ofta pekats ut som kulturhistoriskt mer intressant och därmed mer bevarandevärd än annan, utifrån ett antal hävdvunna kriterier. Ofta har endast två nivåer funnits, det vill säga bevarandevärd eller icke bevarandevärd. Detta är ett ganska trubbigt redskap som dessutom riskerar att snabbt bli inaktuellt. Det har inte varit projektets uppdrag att genom inventeringen värdera bebyggelsen enligt traditionella värderingsmetoder. Inventeringen skulle dock kunna utgöra en grund för ett arbete med ett kommunalt kulturmiljöprogram. En särskild värdering måste alltid göras vid varje enskilt tillfälle då förändringar av bebyggelse är aktuell och som stöd vid en sådan värdering kan denna inventering fungera, genom att den placerar in områdena i en historisk kontext och pekar på de karakteristika som präglar de olika bebyggelsemiljöerna. Litteratur och ordförklaringar finns i del 3. FÖRORD 7
9 Inventerade områden Segevång 2 Katrinelund 3 Håkanstorp 4 Kronprinsen 5 Lorensborg 6 Borgmästaregården 7 Heleneholm 8 Kulladal Blekingsborg 9 Almhög 10 Nydala 11 Hermodsdal 12 Gullviksborg 13 Västra Söderkulla 14 Östra Söderkulla 15 Kulladal Per Albins Hem 8 BYGGANDETS FÖRUTSÄTTNINGAR
10 BYGGANDETS FÖRUTSÄTTNINGAR Det kalla kriget och stormakternas kapprustning kastade sin skugga över åren omkring Oroväckande händelser inträffade ute i världen, till exempel Kubakrisen 1962 och mordet på president Kennedy Trots detta var den pessimism som uppträtt under andra världskriget och åren efter 1945 borta och en ny framtidsoptimism växte fram. I början av 1960-talet nådde det moderna samhället något av sin höjdpunkt. Inte minst var detta påtagligt i Sverige. Landet var på väg att ta plats bland de rikaste länderna i Europa från att ha varit ett av de fattigaste i början av seklet. Den svenska ekonomin hade stark tillväxt. Industrin gick på högvarv under 1950-talet, bland annat på grund av att Sverige inte drabbats av kriget. En annan viktig faktor var samförståndsandan som rådde mellan fackföreningar och arbetsgivare genom det så kallade Saltsjöbadsavtalet. Man såg framtiden an med stor tillförsikt. Atombomben utgjorde visserligen ett påtagligt hot men samtidigt betraktades den tämjda atomkraften som en outsinlig energikälla för framtiden. Atomåldern var ett populärt begrepp. Rationella tekniska lösningar ansågs kunna lösa de flesta problem. Ingenjörer och tekniker hade hög status. Människan skulle till och med kunna erövra rymden; rymdåldern var en annan benämning på tiden. Det tycktes inte finnas någon gräns för mänsklighetens framsteg. Att nytt och modernt var bättre än gammalt och traditionellt ifrågasattes knappast. USA sågs som föregångslandet på många fronter. Därifrån kom inspiration och impulser om höghus, köpcentra, bilar och television. Även en ny ungdomskultur importerades från USA slog Bill Hailey igenom med låten Rock around the clock och senare blev Elvis Presley den stora tonårsidolen. En stor tonårsgeneration med en ny frihet och bättre ekonomiska villkor höll på att växa fram. Detta skulle få konsekvenser för familjebildning och nya bosättningsmönster, vilket i sin tur påverkade efterfrågan på nya bostäder. De materiella levnadsvillkoren i Sverige förbättrades år från år. Realinkomsterna ökade. Bilen slog igenom på allvar och blev allt fler människors egendom; bilsamhället kom att påverka nya stadsdelars utformning. På olika fronter förbättrades teknikens innovationer: kyl- och frysskåp blev vanliga i lägenheter under 1950-talet, televisionen introducerades, telefonin automatiserades, SAS införskaffade sitt första jetplan 1959 för att bara nämna några exempel. Livet blev bekvämare. Världen krympte. Svenskt bostadsbyggande Ett av de största problemen i Sverige var bostadsbrist trots ett omfattande bostadsbyggande ända sedan andra världskrigets slut. Riktlinjerna för bostadsproduktionen hade lagts fast genom den Bostadssociala utredningen och dess slutbetänkanden från mitten av 1940-talet. Bostadsbyggandet var i hög grad reglerat genom lagar, förordningar och subventioner. Det rådde en tilltro till det starka samhällets möjligheter att ordna för människors bästa. Centralisering och styrning präglade samhället överlag, på alla nivåer. Genom statlig omfördelning av kapital skulle man få fart på byggandet. Statliga bostadssubventioner hade införts. Förmånliga lån gavs på villkor att lägenheterna uppfyllde fastställd standard i fråga om storlek och utrustning. standarden finns beskriven i Bostadsstyrelsens skrift God Bostad vilken i hög grad kom att påverka utformningen av lägenheternas planlösningar. Även fasader och stadsbild påverkades av normerna. Till exempel rekommenderas in- BYGGANDETS FÖRUTSÄTTNINGAR 9
11 dragna balkonger framför utanpåliggande. Hisskravet för hus i fyra eller fler våningar, som infördes i God Bostad 1960, medförde att trevåningshus blev vanligast förekommande under 1960-talet eftersom dyra hissinstallationer gjorde hus i fyra till sju våningar oekonomiska. Kommunala allmännyttiga bostadsbolag hade startats i enlighet med bostadssociala utredningens direktiv och de kom, tillsammans med de rikstäckande kooperativen HSB och Riksbyggen, att ansvara för den största delen av periodens bostäder. Utredningen hade bland annat också förespråkat att man skulle bebygga större sammanhängande områden, så kallade grannskapsenheter. I mitten av 1950-talet ökade andelen höga hus i bostadsbyggandet. Kulmen nåddes 1960, då 16 % av alla nya lägenheter i Sverige fanns i hus högre än nio våningar. De höga husen ansågs av byggbolagen vara mer ekonomiska att uppföra. Men även från kommunernas sida kunde höghus vara att föredra eftersom de kunde innebära ett mer effektivt utnyttjande av investeringar i form av gator, vatten och avlopp med mera. Men det höjdes också ifrågasättande röster mot de höga husen, särskilt var det Byggnadsstyrelsen och Bostadsstyrelsen som var kritiska, främst med hänvisning till den storskaliga bostadsmiljö som skapades. Ekonomin styrde i allt högre grad byggandet. I syfte att sänka byggkostnaderna strävade man efter att rationalisera och mekanisera byggandet. Ett resultat var betongelementsbyggeri där våningshöga delar förtillverkades, antingen på byggplatsen eller i fabrik, och monterades med kran. Denna metod tillämpades för första gången i stor skala på Lorensborg i Malmö. Tekniken resulterade också i att husen ofta fick en ny typ av formspråk där upprepningen av likadana betongelement blev styrande. Kontors- och bostadshus på Östra Förstadsgatan. Arkitekt: Jaenecke & Samuelson, Baltiska Hallen. Arkitekt: Jaenecke & Samuelson, Arkitektur Den senmodernistiska arkitekturen som präglade årtiondena efter 1945 hämtade i stor utsträckning sin inspiration från USA. Det närmast minimalistiska repetitiva formspråk i stål och glas som uppträdde i till exempel amerikansk skyskrapearkitektur på 1950-talet inspirerade till höghusarkitektur som Hötorg city i Stockholm eller SAS-hotellet i Köpenhamn. Liknande formspråk präglade en del av den nya bebyggelsen i Malmö, främst kontorshus, men också en del bostadshus, exempelvis Kronprinsen av Thorsten Roos. Merparten av husen i de nya bostadsområdena hade emellertid mer traditionella fasader med fönster som hål i konventionella tegelmurar. En annan riktning inom senmodernismen var den så kallade brutalismen. Denna arkitektur innebar bland annat att arkitekterna använde grova material såsom rustikt tegel eller rå betong, som lämnades obearbetade och att installationer och konstruktioner fick vara synliga. I Skåne verkade arkitekter som Klas Anshelm och Bengt Edman i denna anda. Samtidigt förekom ute i världen en fri expressiv och organisk arkitektur som i Sverige inte fick någon direkt motsvarighet. Malmö Stadion och Baltiska hallen av Malmöarkitekterna Jaenecke & Samuelson har dock ett uttryck som kan anses vara besläktat med denna ofta skulpturala arkitektur. Jaenecke & Samuelsons arkitektur representerade en senmodernism av kontinentalt snitt och de var bland de få svenska arkitekter som fick internationell uppmärksamhet vid den här tiden. Malmö Stadens befolkning steg från cirka år 1955 till knappt tio år senare. I genomsnitt hade den årliga ökningen varit konstant sedan Under 1950-talet ökade Malmös befolkning i relativa tal snabbast bland de största svenska städerna. Födelseöverskottet var förhållandevis stort, men den stora ökningen var resultatet av inflyttning. Industrierna behövde mer arbets- 10 BYGGANDETS FÖRUTSÄTTNINGAR
12 Lorensborg från söder i början av 1960-talet. Kv Knutstorp närmast i bild. (Foto: Malmö Stadsbyggnadskontor) Nydalatorget, (Foto: Emy Norberg, Malmö Stadsbyggnadskontor) Gullviksborgs centrum i mitten av 1960-talet. Hermodsdal och Nydala i bakgrunden. (Foto: Malmö Stadsbyggnadskontor) BYGGANDETS FÖRUTSÄTTNINGAR 11
13 Kv Spinneriet, vid Stora Nygatan och Djäknegatan. Kontorshus med hotell (Arkaden). Arkitekt: Tage Møller och Stig Johansson, Wessels flyttade från centrum till en ny stormarknad vid Jägersro (Foto: Malmö Stadsbyggnadskontor) kraft. Detta resulterade också i en ökad invandring från utlandet. Stadens viktigaste industri, Kockums, hade redan 1946 börjat importera arbetskraft, till en början främst från Italien. Under slutet av 1950-talet och 1960-talet kom arbetskraftsinvandringen att bli allt mer betydande. Fram till 1960 stod industrin för omkring hälften av arbetstillfällena i Malmö. Därefter sjönk andelen konstant. Antalet sysselsatta inom metallindustrin ökade under 1950-talets andra halva medan de minskade inom textilindustrin. Sammantaget var arbetstillfällena inom tillverkningsindustrin i stort sett konstant. I början av 1960-talet steg antalet åter markant, men den stora mängden nya jobb fanns inom serviceyrken, särskilt i den offentliga sektorn. Antalet anställda inom Malmö stad ökade kraftigt och uppgick 1965 till drygt Den största andelen fanns inom sjukvård och skola. Malmö hade utvecklats till en rik stad. Signifikativt nog lades fattigvårdsstyrelsen ner Företagen gick bra, lönerna var höga och kommunalskatten låg. Staden hade ett kontinuerligt socialdemokratiskt styre, under hela talet med S A Johansson i ledningen. Han styrde staden i en patriarkalisk ledarstil i samförstånd med företrädare för borgerligheten efterträddes Johansson av Oscar Stenberg. Denne hade ett mer auktoritärt sätt att leda staden. Med vilja och konsekvens drev han igenom en politisk linje. Samtidigt befästes kopplingarna mellan höga politiker och byggandet. Som ordförande i HSB tillvaratog politikern Stenberg gärna organisationens intressen. Tiden präglades i stor utsträckning av stadens expansion. Stora arealer obebyggd åkermark togs i anspråk för nya bostadsområden. Detta ställde också krav på infrastrukturen till exempel i form av utbyggt gatunät. Stora kommunaltekniska anläggningar anlades, som reningsverket Sjölunda vilket startades I Västra Hamnen växte Kockums verksamhet och 1962 flyttades oljehamnen därifrån till en ny plats i Norra Hamnen. Flera nya idrottsanläggningar öppnade under perioden. Simhallsbadet stod klart 1956 och hade byggts efter ritningar av Kjell Ödéen. Malmö Stadion invigdes till fotbolls-vm 1958 och Baltiska Hallen blev färdig 1964, båda anläggningarna hade utformats av Jaenecke & Samuelson. Därtill hade storbyggmästaren Hugo Åberg på mitten av 1950-talet i stadens östra utkant låtit bygga en ny anläggning för travbanan Jägersro efter ritningar av Thorsten Roos. Vid Jägersro etablerades 1962 Malmös första externa köpcentrum, när varuhuset Wessels flyttade från innerstaden. Amerikaniseringen märktes även i Malmö. Wessels stormarknad är ett exempel. Ett annat är Kronprinsen med höghuset och inomhuscentret. Även nöjeslivet påverkades. Stadens första nattklubb öppnade i slutet av talet i det nybyggda Arkaden-komplexet vid Stora Nygatan. Under flera decennier hade byggverksamheten i centrum varit begränsad men under den senare delen av 1950-talet började de äldre stadsdelarna att förändras. I kvarteren omkring Arkaden skedde under åren efter 1960 en omfattande förnyelse, till exempel genom NK (nuvarande Hansacompagniet) och Hotel S:t Jörgen, båda uppförda efter ritningar av Thorsten Roos. Nya inslag i stadsbilden var också stora kontorshus som speglar storföretagens allt mer omfattande administration. Särskilt Sydsvenska Dagbladets kontor vid infarten från Lund, ritat av Sture Kelfve, kom att bli ett landmärke. Andra stora kontorshus från tiden var Sydkraft vid Regementsgatan, som uppfördes efter Klas Anshelms ritningar, och Kockums i Västra hamnen, ritat av Paul Hedqvist. Hotell S:t Jörgen vid Gustav Adolfs torg därwessels tidigare legat. Arkitekt: Thorsten Roos, (Foto: Malmö Stadsbyggnadskontor) Bostadsbyggande i Malmö Folk har ingenstans att bo och dom har mage att bygga kyrkor utropar Thommy Berggren framför S:t Andreas kyrka i frustration över Malmös 12 BYGGANDETS FÖRUTSÄTTNINGAR
14 Generalplan för Malmö BYGGANDETS FÖRUTSÄTTNINGAR 13
15 14 BYGGANDETS FÖRUTSÄTTNINGAR bostadssituation, i Malmöregissören Bo Widerbergs film Barnvagnen från Trots att bostadsbyggandet varit omfattande efter 1945 kvarstod bostadsbristen. Fortfarande på 1960-talet bodde många i små lägenheter i de centrala stadsdelarna med dålig standard, till exempel utan toalett eller badrum betraktades nästan 10% av befolkningen som trångbodd, och bostadsköerna var långa fanns nästan bostadssökande i Malmö. Efterfrågan var störst på tvårummare. Visserligen hade Malmö 1960 procentuellt färre smålägenheter än i Stockholm och Göteborg men i jämförelse med till exempel Köpenhamn, Lund och Helsingborg var Malmös lägenheter små. I Malmö byggdes relativt sett mer än i andra svenska städer och avsevärt mer än i Köpenhamn. Under tioårsperioden efter 1945 hade relativt centralt belägen mark bebyggts med nya bostadsområden, till exempel Kronborg, Dammfri och Östra Sorgenfri. De flesta platser som fick ny bebyggelse efter 1955 var belägna på större avstånd från stadskärnan. Omedelbart söder om Pildammsparken fanns dock ännu 1955 en stor obebyggd markyta. I dess västra del uppfördes Lorensborg, ett av de största områdena som kom till i slutet av 1950-talet. Lorensborg stod delvis klart 1958, samtidigt som fotbolls-vm spelades på Malmö Stadion intill. Under samma tid hade Heleneholm och Blekingsborg byggts i anslutning till stadens utfart mot Trelleborg startade utbyggnaden av Segevång och Katrinelund i norr och Almhög i söder. Söder om Almhög fortsatte utbyggnaden med Nydala och Hermodsdal. Samtidigt byggdes första etappen av Västra Söderkulla. Sydost om Pildammsparken började Borgmästaregården uppföras 1964, på den sista kvarvarande centralt belägna marken. Flertalet av de nybyggda bostadsområdena utformades som grannskapsenheter och omfattade hektar för mellan och invånare. Tanken var att en grannskapsenhet skulle vara som en liten stad i staden, den skulle skapa hemkänsla och trygghet. Det skulle finnas grundskola och ett utbud av kommersiell service och kultur. Genom 1947 års byggnadslag hade kommunerna fått ansvar för markplanering och bostadsbyggande. Generalplaner utformades där grunddragen för städernas expansion lades fast. Städerna skulle också göra bostadsförsörjningsplaner. Gunnar Lindman blev stadsplanechef i Malmö 1947 och hans huvudarbete kom att bli Generalplan för Malmö Stadsingenjörskontoret var under Lindmans ledning ansvarig för planen som togs fram i samarbete med andra kommunala organ. I en särskild generalplanekommitté satt tjänstemän och politiker, vilka även representerade bostadsbolag, byggbolag och finansintressen. Generalplanen byggde på utredningar, analyser och prognoser för biltrafik och andra kommunikationer, befolkningstillväxt, näringslivsstruktur och företagsetableringar, behov av skolor och barndaghem, idrottsanläggningar och rekreationsområden, kulturella institutioner, sjukvård, tekniska anläggningar och infrastruktur. Generalplanen förutspådde ett omfattande bostadsbyggande under perioden men man antog att behovet därefter skulle minska. Detta skulle visa sig vara en missbedömning. Befolkningsökningen följde visserligen i stort sett prognoserna men efterfrågan på större lägenheter i kombination med att unga människor tidigare önskade egna lägenheter skapade ett avsevärt större behov av bostäder än beräknat. I en reviderad plan från 1962 reserverades mer mark exempelvis Per Albins hem och Kroksbäck för höghusbebyggelse. För industrier och verksamheter markerades stora ytor, dels i hamnen i norr, dels i Fosie i söder. Planeringen styrdes av ett funktionalistiskt tänkande där zonering var huvudprincipen, det vill säga att olika funktioner i staden delades upp och placerades i separata områden. Mark reserverades också för de inre och yttre ringvägarna, vilka kom att anläggas 15 respektive drygt 40 år efter planens tillkomst.
16 Almhög och Nydala från nordväst (Foto: Malmö Stadsbyggnadskontor) Almhög från söder (Foto: Malmö Stadsbyggnadskontor) Västra Söderkulla under uppförande, förmodligen I bakgrunden pågår byggandet av Nydala. (Foto: Malmö Stadsbyggnadskontor) BYGGANDETS FÖRUTSÄTTNINGAR 15
17 Katrinelund från Sallerupsvägen. HSB brf Eriksdal. Centrumanläggning i Borgmästaregården, på 1970-talet. Väggutsmyckning av konstnären Gösta Lindqvist. Butikslänga i Västra Söderkulla. Per Albins hem, HSB brf Kulladal. HSB brf Anneberg på Södertorp från HSB brf Hagalund i kv Tannhäuser på Östra Söderkulla. HSB brf Fosietorp i Västra Söderkulla, uppförd HSB brf Artisten vid Tornfalksgatan i Västra Söderkulla. (Alla bilder på sidan hämtade ur Bo i gemenskap, HSB Malmö 50 år, 1975.) 16 BYGGANDETS FÖRUTSÄTTNINGAR
18 En av Lindmans ambitioner var att bygga samman och förtäta staden och inte uppföra förorter belägna på långt avstånd från centrum. Målet var att man skulle kunna cykla från sin bostad till sitt arbete var man än var bosatt i staden. Han ville koncentrera bebyggelsen innanför ringvägarna och spara den bördiga åkermarken utanför och lät därför exploatera marken högre än vad som gjordes i Stockholm och Göteborg. Med tätt placerade höghus kunde många lägenheter byggas på den tillgänglig markytan. Detta medförde att Malmö blev en förhållandevis tät och koncentrerad stad. I Malmö byggdes höghus tidigt. Redan i slutet av 1950-talet uppfördes sextonvåningshus i Lorensborg. Höjden och skalan är unik för sin tid och höga skivhus kom därefter främst att uppföras som enstaka solitärer bland annat i Västra Söderkulla, Rosengård och Lindängen. De för Malmö karakteristiska höga skivhusen fungerar som viktiga landmärken och orienteringspunkter i det annars flacka stadslandskapet. De flesta bostadsområdena byggdes på platt jordbruksmark. Malmö saknar naturliga hinder i form av berg, sjöar eller skogspartier. De olika bostadsområdena blev visserligen relativt väl avgränsade från varandra av vägar och parker men har på samma gång en geografisk närhet som gör att staden upplevs som sammanhållen. Samtidigt har en heterogen, ibland splittrad, stadsbild skapats genom att äldre enklaver med egnahem och villor ligger mellan, och i vissa fall omedelbart inpå, storskaliga bostadsområden. För att kunna kontrollera bostadsbyggandet köpte staden in stora markarealer, särskilt i söder och i öster. Under 1960-talet förvärvades i genomsnitt drygt 400 hektar per år. Även i de centrala stadsdelarna köptes mark, främst i syfte att behärska stora ytor där bebyggelsen ansågs vara saneringsmogen. Många kvarter bedömdes vara av närmast slumkaraktär, i vissa stadsdelar tyckte man att över hälften av fastigheterna borde rivas. För att kunna genomföra större saneringar köptes hela kvarter upp. Under åren närmast efter 1945 hade rivningar och nybyggnadsverksamheten i centrum varit liten men under den andra halvan av 1950-talet påbörjades en systematisk förnyelse av stora områden. Mellan 1960 och 1965 revs mellan 300 och 400 lägenheter varje år. I den sydöstra delen av Gamla Staden uppfördes nya bostadshus i kvarteren närmast kanalen och öster om kanalen, kring Östra Förstadsgatan, tillkom ny bostadsbebyggelse i början av 1960-talet. Mellan kyrkogården och Amiralsgatan fick flera kvarter ny bebyggelse under åren omkring Tyngdpunkten i Malmös bostadsbyggande låg på flerbostadshus. En del större småhusområden kom dock till under 1950-talet och början av talet: Riseberga och Videdal i öster, Sibbarp och Svampängen Bågängen i söder. Merparten av husen var kopplade en- eller tvåvåningshus, radhus eller sammanbyggda atriumhus. Få rena villaområden med friliggande hus byggdes vid den här tiden. Bostadsbyggandet dominerades helt av ett fåtal aktörer, som i det närmaste hade monopol på mark, krediter, byggmaterial och byggproduktion. Stadsplanerna för de olika bostadsområdena utformades på stadsingenjörskontoret, ibland i samarbete med de inblandade arkitekterna. Marken som staden ägde såldes därefter ut eller uppläts till olika byggherrar, ofta efter ett system där de stora byggherrarna fick kvoterade delar. Det var inte ovanligt med dubbla lojaliteter: kommunfullmäktiges ordförande var också ordförande för HSB Malmö, i byggnadsnämnden var chefen för HSB:s arkitektkontor och MKB:s ordförande ledamöter, den sistnämnde satt också i generalplanekommittén tillsammans med bland andra direktören för BGB (Byggmästarnas Gemensamma Byggnadsföretag). Skånska Cementgjuteriets direktör var ordförande för Skandinaviska Banken, som skötte byggnadskreditgivningen till bland andra HSB och så vidare. Det gjorde byggandet till en nästintill intern angelägenhet för ett fåtal inblandade. Systemet Höghus på Söderkulla. Småhus i Sibbarp. BYGGANDETS FÖRUTSÄTTNINGAR 17
19 Lorensborg från norr (Foto: MKB) Lorensborg från öster (Foto: MKB) Segevång från väster (Foto: MKB) 18 BYGGANDETS FÖRUTSÄTTNINGAR
20 Borgmästaregården från norr. (Foto: TT april 2000) Lorensborg från nordöst. (Foto: TT april 2000) Blekingsborg och Heleneholm från sydväst. (Foto: TT april 2000) Kv Blekingsborg från nordväst. (Foto: TT april 2000) Segevång från väster. (Foto: TT april 2000) Per Albins hem från söder. (Foto: TT april 2000) BYGGANDETS FÖRUTSÄTTNINGAR 19
21 medförde inga påtagliga intressekonflikter utan upplevdes förmodligen av de agerande som effektivt. Ur ett annat perspektiv framträder dock en maktkoncentration utan insyn som måste betraktas som tveksam i demokratiskt hänseende. Antal färdigställda lägenheter i områden med flerbostadshus : HSB 7073 (37%) Riksbyggen 1868 (10%) MKB 5807 (30%) BGB 3585 (19%) Övriga 855 (4%) Bostäder och byggherrar Genomsnittligen färdigställdes drygt nya bostäder i Malmö varje år mellan 1955 och Av dessa var drygt 300 i form av småhus och radhus. De flesta lägenheterna bestod av två eller tre rum och kök, med en andel om en knapp tredjedel vardera. Successivt minskade antalet små lägenheter något under perioden samtidigt som andelen större lägenheter ökade. Nästan hälften av de nya lägenheterna uppläts som bostadsrätter och den andra hälften som hyresrätter. Jämfört med tioårsperioden efter 1945 blev variationen i lägenhetstyper och storlekar större under slutet av 1950-talet. I Malmö dominerade fyra stora byggherrar, det konsumentkooperativa HSB, det producentkooperativa Svenska Riksbyggen, det kommunala (allmännyttiga) MKB och det privata BGB. Andra enskilda bostadsbolag som lät bygga enstaka fastigheter med flerbostadshus var sammanslutningen MSB (Malmö Samverkande Byggmästare) och Hugo Åberg. Arkitekter I Malmö fanns 1965 lite drygt 100 praktiserande arkitekter. Av dessa arbetade relativt få med att rita flerbostadshus i de nya bostadsområdena. I staden fanns flera produktiva arkitektkontor som fick få eller inga uppdrag som gällde flerbostadshus i de nya bostadsområdena, till exempel Tage Møllers eller Sture Kelfves. Gabriel Winge ( ) efterträdde Gunnar Lindman som stadsplanechef Winge var född och uppväxt i Malmö och hade studerat till arkitekt i Stockholm. Han hade arbetat på stadsplanekontoret sedan början av 1950-talet. Winge slutförde flera av de stadsplaner som tagits fram under Lindmans ledarskap. Winge var som stadsplanechef pragmatisk och följsam gentemot politiker och byggherrar. Han strävade efter att göra enkla planer med så få bestämmelser som möjligt. Till dessa gjordes illustrationsplaner, som inte var normerande, men som ofta följdes. Winge avgick som stadsplanechef omkring Det mest produktiva kontoret var HSB:s arkitektkontor under ledning av Sven Grönqvist ( ). De stod för ritningarna till omkring en femtedel av de flerbostadshus som producerades under perioden Svenska Riksbyggens arkitekter, med kontor i Malmö från 1960 och dessförinnan i Stockholm, ritade en stor andel liksom Thorsten Roos ( ) & Bror Thornberg (f 1919). Fritz Jaenecke ( ) & Sten Samuelson (f 1926), Svenivar Ekstrand ( ) och Axel Carlsson ( ) var också bland de arkitekter som hade många uppdrag. Ekstrand anlitades huvudsakligen av BGB, medan Carlsson ritade en del flerbostadshus för MKB men framför allt barndaghem. Några kvarter eller hus ritades av Tage Jansson & Per W Persson och Bengt Serwe & Göran Stendahl. För utemiljöns gestaltning svarade ett fåtal landskapsarkitekter. HSB anlitade särskilt Per Friberg (f 1920), MKB:s kvarter gestaltades ofta av stadsträdgårdsmästaren Birger Myllenberg samt Erik Holmquist och Walter Kohl. BGB anlitade främst Kohl och Svenska Riksbyggen Holmquist. 20 BYGGANDETS FÖRUTSÄTTNINGAR
BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO. Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag
BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag 2 Inledning Varsamhet ska enligt Plan- och bygglagen (kap 8 17) tillämpas vid om- och tillbyggnader, men även vid
Läs mer950-talet STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN
STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN 950-talet Temaberättelsen gör nedslag i vår moderna historia med exempel från länets olika kommuner. Tematiskt följer vi intressanta företeelser,
Läs merKvarteret Ro dbro. Rödbro
Kvarteret Ro dbro Rödbro Kvarteret Rödbro ingår i området Falu centrum, och ligger som en länk mellan äldre bebyggelse i form av Johanssonska huset, stationsområdet och kvarteret Bergmästaren och det moderna
Läs merANTAGANDEHANDLING 2008-02-06
HMXW ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 Gestaltningsprogram etapp II regler etapp II Följande generella regler gäller för gestaltning av bebyggelsen i Gävle Strand etapp II. Dessa regler ska följas, men är skrivna
Läs merStadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011
Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område
Läs merÖSTRA GREVIE Orienteringskartor VÄSTRA INGELSTAD
22 23 21 20 A 20 B 18 19 ÖSTRA GREVIE Orienteringskartor VÄSTRA INGELSTAD , putsade och fönster Vindskivor och dörrar Röda betongpannor S 0500-N fotsinklädnader och uthus S 8505-Y80R S 8505-Y80R S 6030-R
Läs merPresentation av alternativen i enkäten
Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för
Läs merAnalys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården.
Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Södertorpsgården är ett seniorboende i nördöstra Hyllie. Inför en eventuell utökning med trygghetsboende studeras olika placeringar
Läs mer11:a Skogsduvan, Tofsmesen & Ängsknarren
178 11:a Skogsduvan, Tofsmesen & Ängsknarren 9 10 11 8 12 Vallmovägen BESKRIVNING AV KULTURMILJÖN 7 13 Kulturmiljön består av tre miljöer med gruppbebyggda småhus av olika byggnadstyper. Skogsduvan 10-32
Läs merTolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör
Gråbruna betongpannor på sadeltak, papptäckta plana tak Fasader, tegel Panel, vindskivor, fönster och dörrar S 5040-Y90R S 4030-Y S 8505-Y80R Färgändringar kan godtas dock inte med för stor spridning,
Läs merKåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun
Diarienummer 2005/20015-1 Detaljplan för Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun ANTAGANDEHANDLING Handläggare: Per Jacobsson, planeringsarkitekt Tengbom Stockholm.. Tfn 08-412 53 45, e-post per.jacobsson@tengbom.se
Läs merI denna del visas hur läget är idag. Den tar upp bland annat infrastruktur och bebyggelse, samt mänskliga aspekter. DEL 3
I denna del visas hur läget är idag. Den tar upp bland annat infrastruktur och bebyggelse, samt mänskliga aspekter. DEL 3 Topografi och jordar Vellinge kommun ligger i stort sett helt inom Söderslätt,
Läs merSAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv.
2010-04-06 Av: Paul Hansson SAMMANFATTNING Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. Innehållsmässigt kan riksintresset indelas i två
Läs merPM Antikvariskt utlåtande DP Furuvägen Anna Carver, byggnadsantikvarie, Sweco.
2016-03-01 PM Antikvariskt utlåtande DP Furuvägen Anna Carver, byggnadsantikvarie, Sweco. Förslag till planbestämmelser som syftar till att skydda befintlig bebyggelse i kv Sicklaön 125:3, Nacka kommun.
Läs merStoregårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård.
12:b Storegårdsparken 194 Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård. 3:3 Storegårdsparken SANDHEM grönytor och en fotbollsplan.
Läs merGestaltningsprogram för Kv. Lodjuret
Gestaltningsprogram för Kv. Lodjuret Upprättat i maj 2017 rev. februari 2018 Gabriella Hemme, Stadsarkitekt Astrid Bäckman, Bebyggelseantikvarie Stadsbyggnadsförvaltningen, Trollhättans Stad Gestaltningsprogram
Läs merStartpromemoria för planläggning av del av Farsta 2:1 m fl. vid Nykroppagatan i stadsdelen Farsta (ca lägenheter)
STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (5) 2013-03-22 Handläggare: Eva Nyberg-Björklund Tfn 08-508 27 249 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av del av Farsta
Läs merSolenergi och arkitektur i Malmö stad. Katarina Garre, 2014-12-09
Solenergi och arkitektur i Malmö stad Katarina Garre, 2014-12-09 Råd och riktlinjer Solenergi och arkitektur Råd och riktlinjer uppmuntra och inspirera byggherrar att använda sig av solens energi Solenergi
Läs merANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001
ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 Antagen av KF 2001-06-11 Laga Kraft 2003-09-24 av parkeringsytan, hörnet Göteborgsvägen Strandvägen, under förutsättning att möjligheterna till framtida
Läs merTolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör.
Sadeltak: bruna alt röda betongpannor. Platta tak: svart takpapp Fasader, tegel och trä S 2030-Y S 4040-Y90R S 8505-Y20R, trä S 8505-Y20R Den tidsenliga utformningen och färgsättningen är karaktärsfull.
Läs merAntikvariskt utlåtande angående vindsinredning med mera i fastigheten Fåran 1, Solna
Fastighetsbeteckning: Fåran 1 Namn/Gatuadress: Hagavägen 14, 16 Kommun, Stadsdel: Solna, Norra Hagalund Ärendenr: 2015-05-25 Brf Fåran 1 Sarah Philipson Hagavägen 14 Solna Antikvariskt utlåtande angående
Läs merTranås kommun Detaljplan för Norrmalm 12 och del av Lövstad 2:1, (Tranåskvarnsgatan), Tranås stad
Tranås kommun Detaljplan för Norrmalm 12 och del av Lövstad 2:1, (Tranåskvarnsgatan), Tranås stad Upprättad i juni 2011 av Plan- och byggavdelningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr 27/10 Planområde Plan-
Läs merFÖRDJUPADE STADSBYGGNADSPRINCIPER. Årstafältet - en plats för möten
STADSBYGGNADSKONTORET STADSBYGGNADSPRINCIPER, ETAPP 4 PLANAVDELNINGEN SID 1 (9) 2016-05-23 FÖRDJUPADE STADSBYGGNADSPRINCIPER UNDERLAG ETAPP 4 Årstafältet - en plats för möten Illustration Archi5 Box 8314,
Läs merBOSTADSMILJÖER I MALMÖ. Inventering. Del 3: 1965 1975
BOSTADSMILJÖER I MALMÖ Inventering. Del 3: 1965 1975 BOSTADSMILJÖER I MALMÖ Inventering. Del 3: 1965 1975 BYGGANDETS FÖRUTSÄTTNINGAR 1 2 BYGGANDETS FÖRUTSÄTTNINGAR BOSTADSMILJÖER I MALMÖ Inventering. Del
Läs merPlansamråd för Telefonfabriken 1 (Designens hus)
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Avdelningen för Samhällsplanering Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-11-03 Handläggare David Eriksson Telefon: 08-508 22 053 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Läs mer5. TRÖINGEBERG. Stadens yttre årsringar 5. Tröingeberg
5. TRÖINGEBERG Tröingeberg införlivades med Falkenbergs stad 1971. Stadsdelen har ett avskilt läge och avgränsades mellan åren 1960 och 1996 från resten av staden av gamla E6:an. Tröingeberg genomkorsas
Läs merViksjö gård (35) Beskrivning. Motiv för bevarande. Gällande bestämmelser och rekommendationer. Förslag till åtgärder. Kulturmiljöplan för Järfälla 65
Viksjö gård (35) Namnet Viksjö, skrivet Vikhusum, finns omnämnt på en av runstenarna vid Jakobsbergs folkhögskola, som dateras till 1000-talet. Att gården är av förhistoriskt ursprung visas också av de
Läs merKvarter 1:8. Byggnadsutformning. Bebyggelse mot Stadsparken/Boulevarden. Bebyggelse mot mot gata 3. Bebyggelse mot kvartersgata/gata 4b
Kvarter 1:8 Kvarteret ligger i den västra delen av detaljplanen i ett av de mest centrala l ägena inom hela utbyggnadsområdet Täby park. ARBETSMATERIAL BYGGHERRE: JM AB ARKITEKT: Erséus Arkitekter AB ca
Läs merSammanfattning av styrelsens yttrande
2014-08-20 1 (8) HSB BRF KALLKÄLLAN Medlem i HSB Stadsbyggnadskontoret Box 2554 403 17 Göteborg YTTRANDE ÖVER DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER VID MJÖLKTORGET Diarienummer: 0688/09 Styrelsen för HSB Brf Kallkällan
Läs merKulturmiljö, identitet och karaktär Planprogram för Nytorgstaden SAMHÄLLE OCH UTVECKLING. Planprogram för Nytorgstaden
Kulturmiljö, identitet och karaktär Planprogram för Nytorgstaden Planprogram för Nytorgstaden SAMHÄLLE OCH UTVECKLING ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se
Läs merFÖRSLAG. gångvägar, gator, tunnelbanan. Förslaget förutsätter att de befintliga byggnaderna i kvarteret Åstorp rivs.
FÖRSLAG I gestaltningen av det nya området utgår jag från mina associationer till Hammarbyhöjdens karaktär. Jag nytolkar begreppen och gestaltar dem så de nya tolkningarna påminner om eller kontrasterar
Läs merSOLNA STAD Tjänsteskrivelse 1 (3) Stadsbyggnadsförvaltningen Karin Olsson SBN/2008:950
SOLNA STAD Tjänsteskrivelse 1 (3) Stadsbyggnadsförvaltningen Karin Olsson 2008-09-15 SBN/2008:950 Järva 2:2, kv Kapplöpningen, Galoppvägen Uppförande av flerbostadshus Förslag till beslut i Stadsbyggnadsnämnden
Läs merVÄRMLANDS MUSEUM. Enheten för uppdragsverksamhet Box Karlstad Tel: Värmlands Museum
ARVIKA KOMMUN Kornmunstvreisen 2018-06- 2 5 Diarienr K^IIMRO OiarieplEin tm Kvarteret Tobaken 1, Arvika Kulturhistorisk värdering av fastighetens två byggnader. Datum: 2018-02-22 Rapportnummer: 2018.5
Läs mersom tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö
2011 03 04 Dp 5156 BESKRIVNING som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning, fastighetsförteckning
Läs merByggnadsminnesförklaring av byggnader i kv Bajonetten i Haga Inom fastigheterna 29:1 och 29:9 i Göteborg
1(6) Kulturmiljöenheten Lena Emanuelsson 010-22 44 555 lena.emanuelsson@lansstyrelsen. se Delg.kv Brf, Ada, Mikael Salo Mikael.salo@volvo.com Byggnadsminnesförklaring av byggnader i kv Bajonetten i Haga
Läs merVästra Dockan. Byggnadsantikvarisk utredning UNDERLAG TILL VÄRDEPROGRAM. Fastigheterna Kranen 2, 5, 6, 7 och 8 i Malmö stad Skåne län.
Byggnadsantikvarisk utredning Västra Dockan UNDERLAG TILL VÄRDEPROGRAM Fastigheterna Kranen 2, 5, 6, 7 och 8 i Malmö stad Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2012:001 Olga Schlyter Malmö Museer
Läs merSankt Andreas kyrka OMBYGGNADSARBETEN
Antikvarisk rapport Sankt Andreas kyrka OMBYGGNADSARBETEN Malmö kyrkliga samfällighet, Malmö socken i Malmö stad Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2013:006 Lina Bjermqvist Malmö Museer Box
Läs merSödra Änggårdens centrum
Södra Änggårdens centrum Koncept Stadsplan i befintlig bebyggelse 1:8000 Typologier Mot Linnéplatsen och centrala Göteborg Denna stadsplan föreslår bostäder kring ett centrum kombinerat med verksamheter,
Läs merPLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING. Ändring av detaljplan för del av Lomma 28:1 LILLEVÅNG Lomma, Lomma kommun, Skåne län TILLÄGG TILL
1 (5) ANTAGANDEHANDLING Ändring av detaljplan för del av Lomma 28:1 LILLEVÅNG Lomma, Lomma kommun, Skåne län TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen omfattas av följande handlingar: - Fastighetsförteckning
Läs merPLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR SOLKULLEN, KASTANJEN 2 SAMRÅDS- OCH UNDERRÄTTELSEHANDLING. Samråds- och underrättelsehandling 1 (6) tillhörande
Samråds- och underrättelsehandling 1 (6) PLANBESKRIVNING tillhörande DETALJPLAN FÖR SOLKULLEN, KASTANJEN 2 SAMRÅDS- OCH UNDERRÄTTELSEHANDLING Katrineholms kommun, Södermanlands län Upprättad på Stadsarkitektkontoret
Läs merGamla Staden OMBYGGNAD LANDSKRONA
OMBYGGNAD LANDSKRONA Jurymotivering: Konvertering från rustik industrimiljö till bostäder står sig som trend. Här ett gammalt tryckeri vars äldsta byggnadsdelar härstammar från 1752, som känsligt omvandlats
Läs merPlanbesked för Jasminen 5
1 (3) Ärende 19 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-09-04 Stadsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadskontoret Planbesked för Jasminen 5 Diarienummer: SBN-2016-02813 Fastighet: Jasminen 5 Sammanfattning av ärendet Fastigheten
Läs merPLANFÖRSLAG STATIONSOMRÅDET
PLANFÖRSLAG STATIONSOMRÅDET Nästa steg i detta examensarbete är en fördjupning av det föreslagna utbyggnadsområdet vid stationen, det så kallade Stationsområdet. I planområdets sydöstra hörn ligger den
Läs merDetaljplan för fastigheterna Svärdet 8 och 9 inom stadsdel Haga i Umeå kommun, Västerbottens län
Planbeskrivning Samråd Sida 1 av 8 Diarienummer: BN-2014/00904 Datum: 2015-10-02 Handläggare: Maria Norstedt för fastigheterna Svärdet 8 och 9 inom stadsdel Haga i, Västerbottens län HANDLINGAR - Plankarta
Läs merDag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014
Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014 Reviderad 24 april 2014 Andersson Arfwedson arkitekter ab www.andersson-arfwedson.se Sibyllegatan 52b, 114 43 Stockholm 08-54 52 60
Läs merByggnadsnämnden beslutar i ärendet, varefter besked lämnas.
2015-03-25 Diarienummer: 0607/15 Maria Lissvall Telefon: 031-368 17 63 E-post: maria.lissvall@sbk.goteborg.se Förprövning gällande detaljplan för kontor på fastigheten Gårda 18:19 och 18:22 inom stadsdelen
Läs mer395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:
Ronneby kommun, Blekinge län Idrottsplats Gymnasieskola/ sporthall Blekan Fotbollsplan/ Brunnsparken Översiktskarta, planområdet markerat med rött PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:
Läs merefem arkitektkontor ab
HERRGÅRDSBACKEN FLODA Sävespången Det sägs att man förr var tvungen att ta av mössan vid Floda Portar. På ett likande sätt skall de nya byggnaderna trappa ner och huka sig hövligt, för att inte störa viktiga
Läs merOmvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter
2012-01-25 Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter Är det dags för Hallmans monumentalbyggnad från 1905 eller inte? Carl-Henrik Barnekow Utredning för omvandling av busstorget Bilden på
Läs merButik 328 kvm Lokalen är ledig per omgående - tillträde enligt överenskommelse
Stationsgatan 8, Centrum NYBRO Typ av ledig lokal Storlek Tillträde Butik 328 kvm Lokalen är ledig per omgående - tillträde enligt överenskommelse Beskrivning av lokalen I Nybro mitt emellan torget och
Läs merStartpromemoria för planläggning av påbyggnad med bostäder av fastigheten Grinden 21 i stadsdelen Kungsholmen (16 lägenheter)
STADSBYGGNADSKONTORET PLANAVDELNINGEN SID 1 (6) 2009-12-22 Handläggare: Monika Joelsson Vestlund Tfn 08-508 273 69 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av påbyggnad med bostäder av
Läs merRemissvar angående förslag till detaljplan för Giggen 25 i stadsdelen Tallkrogen, Sbk Dp
Kulturförvaltningen Kulturmiljöenheten Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-08-05 Handläggare Mari Ferring Telefon: 08-508 31 573 Till Kulturnämnden 2013-08-29 Nr 6 Förslag till beslut Kulturförvaltningen
Läs merKontor kvm Lokalen är ledig per omgående - tillträde enligt överenskommelse
Storgatan 12, Centrum NYBRO Typ av ledig lokal Storlek Tillträde Kontor 38-76 kvm Lokalen är ledig per omgående - tillträde enligt överenskommelse Beskrivning av lokalen Kontor med centralt läge i Nybro
Läs merKv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen
Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen 1(8) Utredningens huvuddrag Bakgrund och syfte Riktlinjer för bostadsförsörjningen Vårgårda kommun
Läs merDJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING
VY TORGET VY KANALEN VY TORGET VY GATAN VY PARKERINGEN VY FRÅN SYDÖST VY FRÅN SYDVÄST VY FRÅN NORDOST VY FRÅN NORDVÄST INFART TOMTEN PARKERING 120 st P 24 st DJURGÅRDEN CENTRUM, parallella uppdrag. BESKRIVNING
Läs merParkering i Haga. Februari 2000. Trafikutredning. Projektnummer: 540 1311 68 Diarienummer: 151.00
Parkering i Haga Projektnummer: 540 1311 68 Diarienummer: 151.00 Februari 2000 Trafikutredning Denna rapport har, på uppdrag av Göteborgs Stads Parkeringsaktiebolag, utarbetats av Christer Olsson, Gatubolaget
Läs merYttrande. Boverket Box Karlskrona. Remiss. Riksantikvarieämbetets ställningstagande. Riksantikvarieämbetet handläggning
Yttrande Datum 2012-04-02 Dnr 331-674-2012 Ert datum 2012-02-15 Er beteckning 10113-630/2012 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remiss från Boverket överklagande av beslut om upphävande av detaljplan för
Läs merKS Teknik & Service arbetar i nuläget med att projektera gata, VA och bilda tomter för både en- och flerbostadshus uppe på Årbol, ovanför Orrvägen.
VD Roland Kindslätt Tjänsteskrivelse 2015-03-05 Bakgrund Sedan sekelskiftet så har behovet av bostäder sakta men säkert ökat. Främst Edshus AB hade då betydande vakanser men kurvan har över tid ständigt
Läs merPLANBESKRIVNING. Detaljplan för PIONEN 1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING. Samrådshandling 1. tillhörande
Samrådshandling 1 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för PIONEN 1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2011-12-13 Samrådshandling 2 HANDLINGAR
Läs merBOSTADSMILJÖER I MALMÖ. Inventering. Del 1: 1945 1955
BOSTADSMILJÖER I MALMÖ Inventering. Del 1: 1945 1955 BOSTADSMILJÖER I MALMÖ Inventering. Del 1: 1945-1955 BOSTADSMILJÖER I MALMÖ Inventering. Del 1: 1945 1955 MALMÖ KULTURMILJÖ LÄNSSTYRELSEN SKÅNE LÄN
Läs merStartpromemoria för planläggning av Anholt 1 i stadsdelen Kista (ca 250 lägenheter, förskola och ungdomsgård)
STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (12) 2013-03-25 Handläggare: Oskar Bergström Tfn 08-508 27 130 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Anholt 1 i stadsdelen
Läs merLÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik
LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge
Läs merAvstämning planuppdrag
1(7) Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Detaljplan för Kv. Björkängen Avstämning planuppdrag 2(7) Bakgrund och syfte Enligt beslut i KS 2014-01-15 28, fick Samhällsbyggnad, Bygg- och miljöenheten,
Läs merMinneslund vid Himmeta kyrka
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:56 Minneslund vid Himmeta kyrka Ändring av minnesplats Antikvarisk rapport Sticklinge 11:1 Himmeta socken Västmanland Helén Sjökvist Innehåll Inledning... 1 Bakgrund...
Läs merANDERSBERG att utveckla ett stadsdelscentrum
ANDERSBERG att utveckla ett stadsdelscentrum Mats Jakobsson Examensarbete 20 poäng Fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola våren 2003 ANDERSBERG att utveckla ett stadsdelscentrum Blekinge Tekniska
Läs merGestaltningsprogram för Karlskronaviken Bilaga till detaljplan för Karlskronaviken, plan nr 80-47
SALEMS KOMMUN GESTALTNINGSPROGRAM Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 15-02-23 rev 15-04-15 Dnr Bom 1997/300 Plan- och exploateringsenheten Conny Olsson 1 Gestaltningsprogram för Karlskronaviken Bilaga
Läs merTolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör.
Röda tegelpannor. Grå korrugerad eternit. Gråbruna betongtakpannor. Fasader Gavelspetsar, vindskivor, fönster och dörrar S 0500-N, lättbetong S 8505-Y80R S 1000-N, kalksandsten S 3050-Y60R, tegel Områdets
Läs merStorgatan 12 / Stationsgatan 2, Centrum NYBRO
Storgatan 12 / Stationsgatan 2, Centrum NYBRO Typ av ledig lokal Storlek Tillträde 90 kvm Lokalen är ledig per omgående - tillträde enligt överenskommelse Beskrivning av lokalen Alldeles intill torget
Läs merPlanbeskrivning DEL AV KV. JÄGAREN. Detaljplan för. Granskningshandling. Osby Tätort Osby kommun Skåne län. Ungefärlig avgränsning av planområdet.
Planbeskrivning Granskningshandling Detaljplan för DEL AV KV. JÄGAREN Osby Tätort Osby kommun Skåne län Ungefärlig avgränsning av planområdet. Dnr 2014.ks2145 214 Samhällsbyggnad Osby kommun 283 80 Osby
Läs merGRANNE MED RÖRSJÖPARKEN SMARTAKONTOR.NU
Malmö C Caroli City Drottningtorget Göteborg/ Stockholm Entré Lilla torg Stortorget Rörsjöparken Värnhemstorget Köpenhamn Gustav Adolfs torg St Pauli kyrka St Pauli kyrkogård Triangeln 954 GRANNE MED RÖRSJÖPARKEN
Läs merF Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till
Läs merFörslag till detaljplan för Tegeludden 16 m.m. - remiss från stadsbyggnadskontoret
ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING PARKMILJÖGRUPPEN NOR RA INNERSTADEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-188-1.5.3. SID 1 (5) 2011-03-21 Handläggare: Leila Massih Telefon: 08-508 09 021 Till Östermalms stadsdelsnämnd
Läs merUNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG
FASTIGHETEN PÅL IBB 21 M FL NORR, HELSINGBORGS STAD 1(6) Dnr 860/2013 UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Wallenstam AB SYFTE Planändringen är föranledd av planansökan inkommen 13 maj 2013. Syftet är att
Läs merRåsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning
Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Fastighetsbeteckning: Namn: Del av stadsdelen Råsunda Kommun: Solna 2008-09-15 Råsundas taklandskap, råd och riktlinjer vid vindsinredning
Läs merÄnggårdens sluttning
vy från torg Änggårdens sluttning sektion igenom området A-A 1.1000 vision I I I området En bred boulevard ersätter bilmotet där en ny spårvagnslinje blir det centrala stråk från vilket området breder
Läs merNytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré!
driving range bv 1500 bv 10000 3500 lastzoner 10000 2000 gröna skärmar 8000 5000 2000 parkeringar lastzoner 4500 3000 3000 Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! Den spännande
Läs merPhil Jones Jones Art & Des Kråsebovägen 9 272 94 Simrish. Simrishamns Bostäder A JONEBERG HÖJDEN
Phil Jones Jones Art & Des Kråsebovägen 9 272 94 Simrish Simrishamns Bostäder A JONEBERG HÖJDEN JONEBERG Kvarteret Joneberg ligger på en höjd nära Simrishamns centrum, inbäddat i ett äldre villaområde,
Läs merVISION MELLBYSTRAND MELLBYSTRANDS CENTRUM FÖRSTUDIE
VISION MELLBYSTRAND 2012-05-03 MELLBYSTRAND SOMMARIDYLL MED ETT LEVANDE CENTRUM UTGÅNGSPUNKTER UTGÅNGSPUNKT Utgångspunkten för förstudien har varit att ta tillvara Mellbystrands kvaliteter och skapa en
Läs merStartpromemoria för planläggning av Drakenberg 14 i stadsdelen Södermalm
STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (5) 2011-09-05 Handläggare: Susanna Stenfelt Tfn 08-50826142 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Drakenberg 14 i stadsdelen
Läs merBo Plan Fastställd styrelsesammanträde
Bo Plan 2018-2020 Fastställd styrelsesammanträde 2017-10-25 72 Profil Bostadssökande Befolkningsutveckling Pågående/planerad nyproduktion Pågående uppdrag planändring Utredning/analys tänkbara bygg projekt
Läs merTolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör.
Grå betongpannor Gavelspetsar, vindskivor, fönster och dörrar S 2030-Y, tegel S 8505-Y20R S 7020-Y80R, tegel Husgruppen hålls samman av de bruna gavelspetsarna och vindskivorna. För att ge ett mer varierat
Läs merStartpromemoria för planläggning av Kadetten 29 (12 lägenheter)
STADSBYGGNADSKONTORET PLANAVDELNINGEN -54 SID 1 (7) 2014-05-19 Handläggare: Torbjörn Johansson Tfn 08-508 273 52 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Kadetten 29 (12 lägenheter)
Läs merPLANBESKRIVNING. Ändring av detaljplan för del av Lomma 28:1 LILLEVÅNG Lomma, Lomma kommun, Skåne län TILLÄGG TILL
1 (5) Ändring av detaljplan för del av Lomma 28:1 LILLEVÅNG Lomma, Lomma kommun, Skåne län TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen omfattas av följande handlingar: - Tillägg till plankarta
Läs merHyllie Connect. 50 m. Miljöcertifierat
Hyllie Connect Tågstation 50 m Garage Miljöcertifierat Vad händer i Hyllie? Tolv minuter från Kastrup och sex minuter från Malmö central växer Hyllie fram. En ny och klimatsmart stadsdel med kontor, handel
Läs merNivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet
Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende Nivå 1400 enheter Ingen ny bilbro erfordras. Öbron (B) nyttjas enbart för biltrafik. Två nya gång- och cykelbroar anläggs. En mot Östteg (C) och en
Läs merGimmersta. Miljö. Gimmersta, Katrineholms kommun 87
Gimmersta, Katrineholms kommun 87 orangeriet vid gimmersta sett från sydost med sjön öljaren i bakgrunden. gimmersta 1:8, julita socken, katrineholms kommun. Gimmersta nedan t h: flygbild över gimmersta
Läs merANTAGANDEHANDLING. Kvalitets- och gestaltningsprogram för TOLLARE DEL 2
ANTAGANDEHANDLING Kvalitets- och gestaltningsprogram för TOLLARE Upprättad okt 2011 Kompletterad mars 2012 Projekt nr 9309-4 Diarie nr KFKS 2007/492 214 ANSLUTER TILL DELPLAN 4 DEL 2 Till detta kvalitetsprogram
Läs merTolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör.
Fasader, tegel Röda eller svarta betongpannor. Vindskivor, vita alternativt svarta. Vindskivor, fönster, carport och förråd S 2030-Y10R S 3040-Y50R S 4030-Y30R S 0500-N/slamn. Kulören på dörrar kan varieras
Läs merKVALITETSPROGRAM KV. BERGÅSEN FINNTORP CENTRUM NACKA KOMMUN PLANÄNDRING: KVALITETSPROGRAM 2006 02 08
KV. BERGÅSEN FINNTORP CENTRUM NACKA KOMMUN, KÖPMANGATAN 11, 111 31 STOCKHOLM T: 08-10 18 00, F: 08-21 30 21, M: 0707 48 18 00, e-post: jonas.glock@glockgruppen.se Delägare i Praktiserande Arkitekter i
Läs merKv. Diskonten och Östergatan
Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Kv. Diskonten och Östergatan Dokumentation i samband med ledningsdragning inom RAÄ 20 Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi
Läs merKänn dig som. hemma. på Östra Lugnet
Känn dig som hemma på Östra Lugnet Välplanerade bostäder och Gott om gång- och cykelstråk genom området. lummig småstadskänsla Härliga lek- och mötesplatser för hela familjen. Nu finns drömboendet inom
Läs merPlanbesked gällande flerbostadshus vid Volrat Thamsgatan (Johanneberg 17:7) inom stadsdelen Johanneberg
Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat 2018-10-08 Byggnadsnämnden 2018-10-23 Diarienummer 0781/17 Handläggare Hamid Akhlaghi Boozani Telefon: 031-368 15 78 E-post: hamid.akhlaghi.boozani@sbk.goteborg.se
Läs merUppförde ingeniör Sven Grönkvist Med Hugo Åberg som byggherre. Brf Väbeln med adress Törnskärsgatan 3 Malmö V.
Kort om Brf Väbelns historia. Tomten upprättades med bygglov 1937. Efter arkitekt Thorsten Roos ritning till nybyggnad av tomt Nr.3 i kvarteret Nr.23 i stadsdelen slottstaden. Uppförde ingeniör Sven Grönkvist
Läs merLägenheter. Adress Ettor Tvåor Treor Tot 1+vrå 1+kök 2:or 2,5or 2,5:or 3:or 3,5:or St Göransg 22,24
Lägenheter Vår bostadsrättsförening har 142 lägenheter, 50 st 1 rum och kök, 74 st 2 rum och kök samt 18 st 3 rum och kök med en total area på 6769 kvm. Under rubriken "Din lägenhet" i menyn till vänster
Läs merTJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Ytterstadsavdelningen Normalt planförfarande Dnr Inger Elonsson Tfn
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Ytterstadsavdelningen Normalt planförfarande Inger Elonsson 2003-04-19 Tfn 508 275 72 Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för del av fastigheten Burmanstorp 1 i stadsdelen Farsta
Läs merDetaljplan för Kv. Muraren Arvika kommun, Värmlands län
B 305 2006-08-14 Dnr BN 214.108.06 Handlingar: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Plankarta Antagen av BN: 06-08-23 Laga Kraft: 06-09-28 Detaljplan för Kv. Muraren Arvika kommun, Värmlands län Detaljplan
Läs merTolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör.
Fasader, puts S 0502-Y S 1005-Y20R S 1010-Y10R S 8505-Y80R Kompletterande färgsättning på snickerier upplevs positivt i helhetsmiljön, liksom ljusa fasadputser. Kulörer enligt nedan. Fasader, puts Fönster
Läs merViktiga bebyggelseområden och villor utanför Bevarandeplanen på Vaxön Vaxholms stad
Viktiga bebyggelseområden och villor utanför Bevarandeplanen på Vaxön Vaxholms stad Vaxholms stad Stadsbyggnadsförvaltningen Albin Uller, Byggnadsantikvarie 2010-05-04 Omfattning och innehåll En genomgång
Läs mer8 balkonger med vit korrugerad plåt åt söder. Liten uteplats till en lägenhet i sydväst.
fastighet: OLOF 21, hus A. adress: Sankt Knuts torg 1. ålder: 1960. arkitekt / byggm: HSB. användning: Bostäder, affär och kontor i bottenvåning. antal våningar: 4 Grå puts. Bottenvåning mot torget klädd
Läs merGULDMYNTSGATAN - WOODEN IT BE NICE. Smart Housing för unga - en temadag om framtidens boende
GULDMYNTSGATAN - WOODEN IT BE NICE Smart Housing för unga - en temadag om framtidens boende Smart Housing för unga - en temadag om framtidens boende ALTERNATIV PUNKTHUS ALTERNATIV LAMELLHUS DETALJPLAN
Läs mer