Kommundirektör Kjell Johansson Chefsekonom Ove Olsson Kommunplanerare Shula Gladnikoff Kommunsekreterare Anna Lindholm

Transkript

1 Kommunstyrelsens arbetsutskott 7 oktober 2004 Plats och tid för sammanträdet Beslutande Övriga deltagare Utses att justera Justeringens plats och tid Bällstarummet, Kommunalhuset, Vallentuna torsdagen den 7 oktober 2004 kl 9.00 Sten-Åke Adlivankin (m), ordförande Gunnel Orselius-Dahl (fp), vice ordförande Elisabeth Rydström (c) Jerker Sjögren (kd) Hans Strandin (s) Jaana Tilles (s) Kommundirektör Kjell Johansson Chefsekonom Ove Olsson Kommunplanerare Shula Gladnikoff Kommunsekreterare Anna Lindholm Hans Strandin (s) Kommunledningskontoret, Vallentuna Sekreterare Anna Lindholm Paragrafer Ordförande Sten-Åke Adlivankin Justerande Hans Strandin BEVIS Justeringen av protokollet har tillkännagivits genom anslag 112 har anslagits den 7 oktober 2004 Organ Sammanträdesdatum 7 oktober 2004 Kommunstyrelsens arbetsutskott Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Datum för anslags nedtagande Kommunledningskontoret, Vallentuna Underskrift 1 (63)

2 Innehållsförteckning: Antagande av detaljplan för området Nyby,...3 Månadsuppföljning för september...4 Finansiering fastställande av låneramar Utdebitering 2005, definitivt beslut...6 Kulturskolans avgifter...7 Slutredovisning av investeringsprojekt, GC-väg Okvista...9 Tidplan för uppföljning av ekonomi och verksamhet Verksamhetsplan för kommunstyrelsen Planeringsprocessen under 2005 för kommunplan, KP och verksamhetsplan, VP förslag till tidplan Sammanträdesplan 2005 samt utannonsering av kommunfullmäktiges sammanträden Remiss angående regionalt Miljöhandlingsprogram Detaljplan för utvidgning av Arninge handelsområde i Täby kommun, program för. Samråd...25 Upplandspendeln, samråd angående utredningen...30 Information, RUFS, ABC-stråket och Interreg Information om UNO-kommunernas uppvaktning till SL om kollektivtrafiken...35 Riktlinjer för näringslivsarbetet...39 Redovisning av motioner och diskussion om åtgärder bordlagt ärende...40 Ändring av beslutsattestant för fakturering av löneskuld...43 Delegation - Upphandling av tryckeritjänster...44 Upphandling av ramavtal angående IIP-konsulttjänster...45 Gemensamt ledarutvecklingsprogram...46 Granskning av personal- och kompetensförsörjning yttrande till revisorerna...49 Personalrekryteringar Information om översyn av nämndsreglemente och kommunfullmäktiges arbetsordning...53 Framställan från Real Care Fastighetsutveckling AB att få förvärva Väsbygården och Korallen...58 Delegation inlämnande av överklagan till Miljödomstolen ang. bergtäkts- och krossverksamhet (Össeby-Väsby 3:1)...63 Sid 2 (63)

3 Antagande av detaljplan för området Nyby, AU 93 Dnr Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta detaljplan för området Nyby. Ärendet Detaljplan för Nyby-området, omfattande delar av Vallentuna-Nyby 1:3 och 1:6 samt Vallentuna-Ekeby 2:154 var enligt Samhällsbyggnadsnämndens beslut den 15 april utställd för granskning från den 24 maj till och med den 22 juni Inkomna yttranden framgår av det utlåtande som upprättats av samhällsbyggnadsförvaltningen. Kontoret anser inte att inkomna synpunkter ger anledning till någon ändring av detaljplanen. Detaljerade kartor över området finns på: Samhällsbyggnadsnämndens förslag Samhällsbyggnadsnämnden har den 31 augusti 124 beslutat att godkänna detaljplanen och överlämna den till kommunfullmäktige för antagande. Inga yrkanden eller reservationer har förekommit under paragrafen. Beslutsgång Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att besluta i enlighet med kommunstabens förslag. Handlingar i ärendet 1. Utlåtande 2. Karta 3 (63)

4 Månadsuppföljning för september AU 94 Dnr Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen noterar informationen i månadsuppföljningen för september. Ärendet Månadsuppföljning för september presenteras. Handlingar i ärendet 1. Månadsuppföljning 4 (63)

5 Finansiering fastställande av låneramar 2005 AU 95 Dnr Arbetsutskottets förslag Kommunfullmäktige fastställer följande låneramar för 2005: Kortfristig upplåning Långfristig upplåning 150 Mkr 100 Mkr Ärendet Enligt kommunens Placerings- och finansieringspolicy skall kommunfullmäktige årligen besluta om ramen för lånevolym i kommande års budget. Kommunstabens förslag Kommunfullmäktige fastställer följande låneramar för 2005: Kortfristig upplåning Långfristig upplåning 150 Mkr 100 Mkr Förslaget innebär sänkta låneramar jämfört med 2004 med 50 mkr respektive 100 mkr. Beslutsgång Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att besluta i enlighet med kommunstabens förslag. 5 (63)

6 Utdebitering 2005, definitivt beslut AU 96 Dnr Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta om oförändrad kommunal utdebitering för 2005, kr 19:18 per skattekrona. De socialdemokratiska ledamöterna deltar inte i beslutet. Ärendet Kommunfullmäktige beslutade , 44, att den kommunala utdebiteringen för 2005 preliminärt ska vara oförändrad, kr 19:18 per skattekrona. Kommunstyrelsen har att före utgången av oktober månad föreslå kommunfullmäktige fatta definitivt beslut om utdebitering för Beslutsgång Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att besluta i enlighet med kommunstabens förslag. De socialdemokratiska ledamöterna deltar inte i beslutet. 6 (63)

7 Kulturskolans avgifter AU 97 Dnr Arbetsutskottets förslag Kommunfullmäktige beslutar att Kulturskolans avgifter för dans, teater/drama, bild/konst, kör och rockgrupp höjs från 800 kr/termin till 1000 kr/termin från och med den 1 januari Nämnden gör, inför 2005, en översyn av Kulturskolans verksamhet, finansiering m.m. Ärendet Barn-och ungdomsnämnden har den 10 januari 7 beslutat föreslå kommunfullmäktige att anta följande ändringar av Kulturskolans avgifter. Taxa för dans, drama/teater, bild/konst, kör och rockgrupp höjs från 800 kr/termin till 1000 kr/termin från ht Nämnden beslutade även att hyran för instrument höjs från 300 kr till 400 kr per termin. Kommunstyrelsen har den 19 april 41 beslutat att återremittera ärendet till barn- och ungdomsnämnden med uppdrag till nämnden att i första hand försöka hitta andra lösningar än att höja avgifterna och i andra för att presentera bättre beslutsunderlag. Barn- och ungdomsnämndsförvaltningen har i bifogad tjänsteskrivelse motiverat föreslagna höjningar. Kommunstabens synpunkter Kommunstaben har inga synpunkter på den föreslagna höjningen av kulturskolans avgifter. Beslutet bör dock träda i kraft från och med den 1 januari Yrkanden Hans Strandin yrkar avslag till barn- och ungdomsnämndens förslag. Beslutsgång Ordförande Sten-Åke Adlivankin ställer de två förslagen mot varandra och finner att arbetsutskottet avslår avslagsyrkandet och istället föreslår kommunstyrelsen att besluta i enlighet med kommunstabens förslag. Votering begäres och verkställes. Ja-röst för bifall till kommunstabens förslag. Nej-röst för avslag till kommunstabens förslag. 7 (63)

8 Följande röstade ja: Elisabeth Rydström (c), Gunnel Orselius-Dahl (fp), Jerker Sjögren (kd) och Sten-Åke Adlivankin (m). Följande röstade nej: Jaana Tilles (s) och Hans Strandin (s). Med fyra ja-röster mot två nej-röster avslår arbetsutskottet Strandins avslagsyrkande och föreslår kommunstyrelsen att besluta i enlighet med kommunstabens förslag. Reservationer De socialdemokratiska ledamöterna reserverar sig till förmån för Hans Strandins förslag. Handlingar i ärendet 1. Barn- och ungdomsnämndens protokoll Barn- och ungdomsförvaltningens tjänsteskrivelse (63)

9 Slutredovisning av investeringsprojekt, GC-väg Okvista AU 98 Dnr Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att lägga slutredovisningen av projektet GC-väg Okvista till handlingarna. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har överlämnat en slutredovisning för projektet GC-väg Okvista till kommunfullmäktige. Kommunstabens synpunkter Slutredovisningen visar att den slutliga utgiften för projektet blev 1,741 miljoner kronor. Jämfört med anslagna medel, 1 mkr, innebär det alltså ett anslagsöverskridande med 741 tkr. Överskridandet har anmälts i samband med tidigare budgetuppföljningar. Då har staben påtalat att samhällsbyggnadsnämnden måste ha en bättre kostnadskontroll över sina investeringsprojekt, vilket nämnden numera beaktat. Staben föreslår att kommunfullmäktige lägger slutredovisningen till handlingarna. Beslutsgång Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att besluta i enlighet med kommunstabens förslag. Handlingar i ärendet 1. Samhällsbyggnadsnämndens protokoll 9 (63)

10 Tidplan för uppföljning av ekonomi och verksamhet 2005 AU 99 Dnr Arbetsutskottets förslag Arbetsutskottet lämnar ärendet till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande. Ärendet Den löpande uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamhet sker enligt regler fastställda av kommunfullmäktige i reglemente för budgetuppföljning. Där föreskrivs bl a att förvaltningskontoren skall rapportera uppföljning till sin nämnd minst en gång per kvartal. Vidare föreskrivs att nämnderna skall redovisa uppföljning samt årsprognos över utfallet till kommunstyrelsen i den ordning kommunstyrelsen bestämmer. Reglementet föreskriver även att ett delårsbokslut skall upprättas en gång per år. Fr o m 2002 har KS beslutat att nämnderna förutom den kvartalsvisa uppföljningen även skall lämna månadsvis uppföljning till KS. Kommunledningskontoret föreslår inför 2005 vissa förändringar i periodiciteten när uppföljningsrapporter ska lämnas. Tertialrapporter i Vasaru -format Uppföljning av ekonomi och verksamhet görs genom att nämnderna lämnar Vasaru-rapporter efter varje tertial (fyra månader) i stället för som tidigare efter varje kvartal. Rapporten efter andra tertialet, per 31 augusti, utgör underlag för att upprätta delårsbokslutet, vilket är ett krav enligt redovisningslagen. Nämnderna skall lämna sina rapporter till kommunledningskontorets ekonomiserviceenhet enligt föreslagen tidplan. Månadsvis uppföljning (MU) Utöver tertialrapporterna lämnas en uppföljning månadsvis till kommunledningskontoret som sammanställer och redovisar den vidare till kommunstyrelsen. Uppföljningen omfattar i huvudsak en avstämning av driftsredovisningen med en prognos för helårsutfallet, för vissa nämnder kompletterad med nyckeltal och/eller investeringsredovisning. För januari, maj och juli månader föreslås att ingen uppföljning behöver redovisas. Tidplan för uppföljning år 2005 Kommunledningskontoret föreslår följande tidplan för 2005 års uppföljning. Rapporterna kommer i de flesta fall inte att hinna passera respektive nämnd/arbetsutskott innan de ska vara kommunledningskontoret tillhanda vilket inte heller är ett krav. Ärendena ska dock, parallellt med den centrala hanteringen, anmälas i respektive nämnd. Om nämnden då fattar beslut om ändringar eller 10 (63)

11 åtgärder av någon form skall respektive förvaltning omgående meddela dessa beslut till kommunstaben. Tidplan för uppföljning av ekonomi och verksamhet 2005 Till KLK KS AU KS KF Bokslut /1 Preliminärt resultat MU februari 11/3 23/3 11/4 Årsredovisning /3 11/4 25/4 MU mars 11/4 14/4 9/5 BUF 1 (4 mån) 13/5 19/5 6/6 20/6 MU juni 29/7 18/8 5/9 BUF 2 (8 mån) 16/9 29/9 17/10 31/10 Delårsbokslut 31/8 16/9 29/9 17/10 31/10 MU september 11/ /10 MU oktober 11/11 17/11 5/12 MU november 9/12 15/12 jan-06 Kommunstabens förslag Uppföljning av ekonomi och verksamhet ska under 2005 ske enligt kommunledningskontorets förslag till tidplan. Beslutsgång Arbetsutskottet lämnar ärendet till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande. 11 (63)

12 Verksamhetsplan för kommunstyrelsen AU 100 Dnr Arbetsutskottets förslag Arbetsutskottet lämnar ärendet till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande. Ärendet Kommunen har från och med år 2003 en ny modell för planeringsprocessen. Denna innebär att kommunfullmäktige under juni 2004 har fastställt kommunplanen, KP, för I KP antogs inriktningsmål, åtaganden, skattesats, driftramar (budget) och investeringsplan. Utifrån den av fullmäktige beslutade kommunplanen har nämnderna att utarbeta och besluta om verksamhetsplaner för perioden och detaljplan för år Verksamhetsplanerna ska bl a innehålla beskrivningar av det arbetssätt som ska tillämpas för att klara åtagandena, beskrivning av hur åtagandena ska följas upp och utvärderas samt beskrivning av med vilka metoder verksamheten ska utvecklas. Avsikten är att samverkan ska genomföras över nämndernas ansvarsgränser vid planering och genomförande av kommunfullmäktiges inriktningsmål och nämndernas åtaganden. Detta för att kunna uppnå ett bättre resultat och resursutnyttjande. Förvaltningarna har därför arbetat tillsammans för att utveckla en gemensam mall för hur nämndernas verksamhetsplaner ska struktureras och samordnas. I kommunstabens förslag till kommunstyrelsens verksamhetsplan för finns därför under avsnitt 3, Inriktningsmål och åtaganden, angivet förslag till hur kommunstyrelsen ska arbeta för att genomföra åtaganden inom sina verksamhetsområden. Kommunstabens förslag Kommunstyrelsen antar kommunstabens förslag till verksamhetsplan för kommunstyrelsen år Beslutsgång Arbetsutskottet lämnar ärendet till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande. Handlingar i ärendet 1. Kommunstabens förslag till verksamhetsplan för kommunstyrelsen (63)

13 Planeringsprocessen under 2005 för kommunplan, KP och verksamhetsplan, VP förslag till tidplan. AU 101 Dnr Arbetsutskottets förslag Arbetsutskottet lämnar ärendet till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande. Ärendet Kommunen har sedan 2002 infört en ny modell för planeringsprocessen vilken innebär att kommunfullmäktige i kommunplanen, KP, varje år slutgiltigt fastställer bl a vision, inriktningsmål, åtaganden, driftramar (budget) och investeringsplan i juni månad. Därefter ska respektive nämnd utarbeta verksamhetsplaner, VP, vilka ska ange hur fullmäktiges inriktningsmål och nämndernas åtaganden enligt KP skall genomföras och fördelning av ekonomiskt utrymme. I början av varje ny mandatperiod har kommunfullmäktige att ta ställning till en mer genomgripande omarbetning av KP. Detta genomfördes under Staben har utarbetat ett förslag till upplägg och tidplan för planeringsprocessen under 2005 för revidering av KP och VP för Tidplanen avser utarbetande och fastsällande av Kommunplan för Förslaget innebär också att skattesatsen för 2006 fastställs samtidigt som budgetramarna i juni Tidplanen avser även nämndernas utarbetande av verksamhetsplaner, VP Tidplan Planeringsprocessen år 2005 ska bedrivas i enlighet med nedanstående tidplan. KP Hösten Oktober 2004 KSAU Fastställer tidplan för planeringsprocessen December. Staben och SBF utarbetar förslag till preliminär bostadsbyggnadsprognos. Våren 2005 Vecka januari. KS AU Genomgång av övergripande planeringsförutsättningar. Vecka februari. Bokslutsgenomgångar med budgetberedningen Vecka (63)

14 5. Kommunstaben utarbetar förslag till befolkningsprognos. 6. Kommunledningskontoret sammanställer bokslut med ekonomisk avstämning och verksamhetsuppföljning. Vecka februari. Budgetberedning. Genomgång av övergripande planeringsförutsättningar samt förslag till reviderade budgetramar Beslut om remiss till nämnderna av förslag till Kommunplan Nämnderna ges i uppdrag att: revidera åtagandena, det vill säga precisera vad man åtar sig att klara med föreslagna budgetramar i riktning mot föreslagna mål. Vecka mars. KS. Information ok KP-remiss Vecka Nämnderna behandlar KS förslag till Kommunplan för Remissvaren ska belysa möjligheterna att uppnå gällande inriktningsmål och åtaganden, bl a inom gällande ekonomiska ramar. Eventuella förslag till reviderad investeringsplan samt ändrade taxor förs fram. Vecka Senast den 25 april 2005 ska nämndernas remissvar lämnas till kommunstaben. Vecka maj. KS AU genomför åtagandedialoger med respektive nämnd utifrån ekonomiska förutsättningar och nämndernas remissvar. Vecka Ledningsgrupp den 22 april och 13 maj. Kommunstaben och Ledningsgruppen utarbetar ett reviderat förslag till KP utifrån nämndsförslagen och åtagandedialogerna. Vecka maj. Extra KSAU bereder förslaget till KP (1 heldag) Vecka juni Behandling i kommunstyrelsen. Vecka juni Kommunfullmäktige fastställer KP och preliminär skattesats för 2006 Hösten 2005 Verksamhetsplanering Vecka (63)

15 augusti. Ledningsgruppen diskuterar gemensam struktur för verksamhetsplanerna Vecka aug - 9 sept. Förvaltningarna utarbetar verksamhetsplaner med gemensam struktur aug - 9 september.successiv inlämning av förvaltningsförslag till kommunstaben Vecka september.staben skickar ut samtliga förvaltningsförslag till Ledningsgruppen september.ledningsgruppen samordnar och stämmer av förvaltningsförslagen sept - 4 okt.förvaltningarna anpassar verksamhets-planerna efter Ledningsgruppens synpunkter samt utarbetar detaljbudgetar okt.successiv inlämning av förvaltningsförslag till kommunstaben oktober.staben skickar ut samtliga förvaltningsförslag till Ledningsgruppen oktober Ledningsgruppen, avstämning av VP Vecka oktober.nämnderna beslutar om verksamhetsplaner och detaljbudget på blocknivå oktober. Nämndernas verksamhetsplaner med detaljbudget 2006 lämnas till kommunstaben november.ks AU. Avstämning av nämndernas verksamhetsplaner och detaljbudget dec 2004.KS. Avstämning av nämndernas verksamhets-planer och detaljbudget 28. december.hemsidan. Publicering av nämndernas verksamhetsplaner. Kommunstabens förslag Kommunstyrelsen godkänner tidplanen för planeringsprocessen Beslutsgång Arbetsutskottet lämnar ärendet till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande. 15 (63)

16 Sammanträdesplan 2005 samt utannonsering av kommunfullmäktiges sammanträden 2005 AU 102 Arbetsutskottets förslag Arbetsutskottet lämnar ärendet till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande. Ärendet Kommunstaben har lagt fram ett förslag till sammanträdestider, se nedan, för arbetsutskottet, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Förslaget är framtaget med hänsyn till tidplanen för kommunplan Kommunstabens förslag Arbetsutskottet godkänner förslaget vad avser arbetsutskottet. Kommunstyrelsen godkänner förslaget vad avser kommunstyrelsen sammanträdestider och överlämnar ärendet till kommunfullmäktige för ställningstagande vad avser kommunfullmäktiges sammanträdestider. Annonsering av kommunfullmäktiges sammanträden 2005 sker i den tidning där kommunens informationssidor samt på kommunens hemsida. Beslutsgång Arbetsutskottet lämnar ärendet till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande. 16 (63)

17 SAMMANTRÄDESPLAN 2005 Arbetsutskott torsdagar Kommunstyrelsen Måndagar Kommunfullmäktige Måndagar Sista dag för handlingar Beredning tisdagar 8.30 Utskick torsdagar Sammanträde Utskick torsdagar Sammanträde Utskick torsdagar Sammanträde 30 dec 4 jan 5 jan 13 jan 31 jan 14 feb jan 9 feb 15 feb 17 feb 24 feb 3 mars 14 mars 17 mars 4 april 7 mars BB 9 mars 16 mars 17 mars 23 mars (onsdag) 31 mars 11 april 14 april 25 april 30 mars 5 april 7 april 14 april 21 april 9 maj 12 maj 23 maj 12 maj (KP) 4 maj 10 maj 12 maj 19 maj 26 maj 6 juni (KP) 9 juni 20 juni (kl KP) 3 aug 9 aug 11 aug 18 aug 25 aug 5 sep 8 sep 19 sep 14 sep 20 sep 22 sep 29 sep 6 okt 17 okt 20 okt 31 okt 2 nov 8 nov 10 nov 17 nov (VP) 24 nov 5 dec 8 dec 19 dec 30 nov 6 dec 8 dec 15 dec 17 (63)

18 Remiss angående regionalt Miljöhandlingsprogram 2004 AU 103 Dnr Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen godkänner nedanstående förslag till yttrande som kommunens yttrande i ärendet till länsstyrelsen, RTK och KSL. Ärendet Kommunstyrelsen har anhållit om yttrande i rubricerat ärende från myndighetsnämnden för teknik- och miljö, samhällsbyggnadsnämnden och Vallentunavatten AB. Samhällsbyggnadsnämnden och myndighetsnämnden för teknik och miljö kommer att behandla ärendet under V 40. Vallentuna vatten AB har avstått från att yttra i sig i ärendet. Samhällsbyggnadsförvaltningens och kommunstabens gemensamma förslag till yttrande framgår nedan under rubriken: Yttrande till länsstyrelsen, RTK och KSL från Vallentuna kommun Kommunförbundet Stockholms län, Länsstyrelsen i Stockholms län samt Regionplane- och trafikkontoret är de tre regionala parter som tillsammans med andra aktörer driver det regionala miljöarbetet. Tidigare har miljövårdsprogram tagits fram 1991 och I förslag till regionalt miljöhandlingsprogram 2004 har fokus satts på två huvudfrågor. Vatten och avlopp Resor och transporter Inriktningen har tagits fram i dialog med länets kommuner. Yttrande har begärts från länsstyrelsen, KSL och RTK. De vill ha svar på frågor om miljöhandlingsprogrammet som helhet, på specifika frågor om åtgärderna och på frågor om aktualiseringen av åtgärderna i miljövårdsprogram KSL vill dessutom att Vallentuna kommun prioriterar vilka uppgifter KSL bör arbeta med. Yttrandet skall vara länsstyrelsen tillhanda senast den 31 oktober Mer information om miljöhandlingsplanen och de frågor som ställs i remisserna finns på eller på respektive hemsida för länsstyrelsen, RTK och KSL. 18 (63)

19 Yttrande till länsstyrelsen, RTK och KSL från Vallentuna kommun Vallentuna kommun yttrar sig i första hand i de frågor som berör kommunerna. Miljöhandlingsprogrammet som helhet. 1. Är förslaget till miljöhandlingsprogrammet relevant och realistiskt med beaktande av Stockholmsregionens utveckling och särskilda miljöförutsättningar? Svar: Vallentuna kommun anser att miljöhandlingsprogrammets intentioner är bra. Kommunen instämmer i att inriktningen mot områdena vatten och avlopp samt resor och transporter är två områden som bör prioriteras i länets miljöarbete. Remissen är emellertid för omfattande med 12 frågeställningar och 43 åtgärder. Kommunen har begränsad möjlighet att ta ställning till förslaget i sin helhet eller till samtliga frågor och åtgärder, avsätta resurser utöver krav från EU och riksdag för att ta initiativ till eller delta i genomförandet av frivilliga åtgärder som föreslås för kommunerna. Kommunen ifrågasätter remissens förslag att inom området resor och transporter tillsätta fyra olika grupper från olika regionala aktörer. Förslaget visar på de svårigheter som finns inom länet att ta ett samlat grepp över olika regionala sektorsfrågor som tillväxt och miljö. Vallentuna kommun föreslår att Vägverket, Länsstyrelsen, KSL, Regionplane- och trafikkontoret och SL tillsätter en gemensam utvecklingsgrupp som med utgångspunkt från RUFS och Länsplan samt intentionerna i miljöhandlingsprogrammet samordnar det regionala arbetet inom området resor och transporter. 2. Arbetssättet har varit aktörsorienterat, dvs. har utgått från deltagarnas egna verksamheter. Är detta ett bra sätt för samverkan inom det regionala miljöarbetet? Svar: I remissen föreslås åtgärder av olika slag. Inom alla delområden betonas behovet av samverkan, nätverk och arenor för gemensamt kartläggningsarbete, kunskapsuppbyggnad och erfarenhetsutbyte. Vallentuna kommun anser att fortsatt eller utökad samverkan är nödvändigt inom flertalet av kommunens verksamheter, inte minst miljöområdet. Vallentuna kommun samverkar bl a inom Oxundaåns avrinningsområde och utökar för närvarande kommunens samverkan med övriga nordostkommuner inom miljöområdet. 19 (63)

20 Åtgärder 3. Om er organisation är föreslagen att delta i genomförandet av åtgärderna som föreslås i handlingsprogrammet kommer ni att delta? I så fall på vilket sätt och i vilken utsträckning? 8. Prioritera varje åtgärd inom de två områdena Vatten och avlopp samt Resor och transporter med: 1=hög, 2= medel eller 3=lägre prioritet. Svar: Vallentuna kommun har nedan koncentrerat sig på att svara på frågor om kommunens delaktighet och vilken prioritet åtgärderna bör ha. Vatten och Avlopp A. Dagvatten Kommunen är enligt miljöhandlingsprogrammet huvudansvarig för fyra åtgärder. Vallentuna kommun har för avsikt att genomföra de åtgärder som föreslagits i programmet. För åtgärd A1 anser kommunen att de regionala aktörerna bör sammanställa informationsmaterial som kommunerna kan använda i sitt arbete. Vallentuna kommun har begränsad möjlighet att utvärdera olika reningstekniker och anläggningar. Inom ramen för kommunens egenkontroll kommer kommunen att utvärdera de anläggningar den har ansvar för. Prioriterade åtgärder (1): A1. Verka för att diffusa källor till föroreningar i dagvatten åtgärdas. A4. Utvärdera olika reningstekniker och anläggningar för dagvattenrening. A6. Producera en dagvattenhandbok. A7-A8. Utarbeta ett regionalt vägledningsdokument kring dagvattenfrågor och klargöra vem som har juridiskt och ekonomiskt ansvar för dagvattentutsläpp och anläggningar. B. Omvandlingsområden och enskilt VA Av de åtgärder som presenterats i förslag till miljöhandlingsprogram står kommunen som ansvarig för att förse fastighetsägare med information om de enskilda avloppens påverkan på miljön. I remissen föreslås åtgärder som har karaktär av verktygslådor : hjälp till hushåll, fastighetsägare och företag att bättre sköta vatten och avlopp och välja hållbara och effektiva transporter. Förslag finns om informationsinsatser riktade både till allmänheten och specifika målgrupper. Vallentuna kommun anser att informationsinsatser är ett positivt sätt att förebygga miljöproblem. Kommunen har emellertid ytterst små möjligheter att utarbeta eget informationsmaterial. Kommunen önskar därför att ett bra informationsmaterial tas fram på nationell eller regional nivå som kan användas av kommunerna för att informera lokala företag och fastighetsägare i kommunen. 20 (63)

21 Informationsmaterialet bör distribueras digitalt så att det kan anpassas efter lokala förhållanden och bl a publiceras på kommunernas hemsidor. Vallentuna kommun efterfrågar vägledning från centralt håll. Inga nya allmänna råd har kommit ut efter det att de gamla allmänna råd om enskilda avlopp (AR 87:6) upphävdes. Prioriterade åtgärder: Vallentuna kommun anser att åtgärderna bör prioriteras enligt nedan. Hög prioritet (1) B2. skapa regionala nätverk B4.utveckla verktyg för kommunens planering och myndighetsutövning Medel prioritet (2) B1. förse fastighetsägarna med information. B3. påverka framtida VA-lagstiftning C. Renare avlopp I förslaget till miljöhandlingsprogram finns tre åtgärder som kommunen har huvudansvar för. Vallentuna kommun anser att det är svårt att generellt skärpa kraven på rening från alla mindre avloppsanläggningar utan att nya riktlinjer tagits fram centralt (Naturvårdsverket). När det gäller riktlinjer för hantering av läkemedel inom vården anser Vallentuna kommun att dessa bör tas fram av de nationella myndigheterna så att landstingets och kommunernas vårdverksamheter får stöd av dessa. Prioriterade åtgärder: Inom området Renare avlopp finns 8 åtgärdsförslag. Vallentuna kommun anser att åtgärderna ska prioriteras enligt nedan. Hög prioritet (1) C1. Begränsa utsläppen av fosfor och organiskt material från länets mindre reningsverk. C4. underlätta användandet av miljövänliga produkter och hantera miljöskadliga produkter på ett säkrare sätt. C5. Gynna förskrivning av lättnedbrytbara läkemedel. C8. utarbeta riktlinjer för hantering av läkemedel inom vården. Medel prioritet (2): C3, C6 och C7 Låg prioritet C2. D. Yt- och grundvattenskydd Genom Oxundaåns vattenvårdsprojekt arbetar kommunen för att begränsa påverkan på Mälarens dricksvattenkvalitet. Vallentuna kommun arbetar för närvarande med att ta fram en förstudie för att på sikt även ta bättre hand om det dagvatten som rinner ut i Vallentunasjön och sedan vidare mot Mälaren. 21 (63)

22 I förslaget till miljöhandlingsprogram är länets kommuner föreslagna som huvudansvariga för två åtgärder. Vallentuna kommun kommer inte att högprioritera arbetet med att uppdatera gamla beslut om vattenskyddsområden om det inte finns särskild anledning för detta. Vallentuna kommun är ingen kustkommun. Trots det finns problem med risk för saltvattenintrång i grundvattentäkter i de östra delarna av kommunen. Kommunen ansvarar för att i sitt planeringsarbete och genom sin granskning av bygglovsansökningar bevaka frågan om dricksvattentillgång. Prioriterade åtgärder: 10 åtgärder är föreslagna i miljöhandlingsprogrammet. Av dem anser Vallentuna kommun att följande åtgärder har högsta prioritet (1): D2. utreda förutsättningar för att förklara Mälaren som miljöskyddsområde. D4. skydda grundvatten i kust och skärgård från överuttag och saltvatteninträngning. D5. Utveckla samverkansprojekt inom avrinningsområden. D6 och D7. Minska läckaget från jord- och skogsbruk samt inplementera greppa näringen i Mälardalen. D9. bedriva yrkessjöfarten på Mälaren så att utsläpp av föroreningar undviks och olycksriskerna minimeras. Resor och transporter A. Logistik Prioriterade åtgärder Vallentuna kommun tar inte ställning till en prioritering mellan de tre föreslagna åtgärderna: A.1 Etablera Logistikforum Stockholm A.2 Samlastning A.3 Tekniska lösningar för effektivare transporter Kommunen anser sig inte ha möjlighet att, enligt förslaget, vara initiativtagare till de åtgärderna A.2 och A.3. Kommunen föreslår emellertid att huvudansvaret för åtgärderna A.1-A.3 tas av Vägverket som sektorsansvarig, i samverkan med andra aktörer. B. Verksamhetsinterna åtgärder och upphandling Prioriterade åtgärder Vallentuna kommun tar inte ställning till en prioritering mellan de föreslagna åtgärderna; B.1 Tillsätt en regional expertgrupp för verksamhetsinterna åtgärder B.2 Skapa en verktygslåda för effektiva resor och transporter B.3 Etablera regiongemensamma upphandlingskrav. Kommunen är emellertid positiv till det förslag som berör kommunerna, B.3, att Vägverket och KSL tar initiativ till att etablera regiongemensamma upphandlingskrav på miljöanpassade transporter. 22 (63)

23 C. Hushållens hållbara resande Vallentuna kommun tar inte ställning till en prioritering mellan de föreslagna åtgärderna; C.1 Skapa en regional expertgrupp för hushållens hållbara resande. C.2 Skapa en verktygslåda för åtgärder för ett hållbart resande. C.3 Stärka kompetensen vid planering av nya bostadsområden så att hållbart resande främjas. Vallentuna kommun arbetar idag tillsammans med Vägverket och SL med ett projekt för hållbart resande inom den centrala delen av Vallentuna tätort. D. Organisation för genomförande av åtgärder (samverkan och samordning) Vallentuna kommun tar inte ställning till en prioritering mellan de föreslagna åtgärderna; D.1 Tillsätt en grupp för övergripande planering D.2 Utarbeta en gemensam målbild D.3 Skapa ett återkommande länsforum för hållbara transporter Initiativtagare till dessa åtgärder föreslås bli Länsstyrelsen, RTK, KSL, Vägverket och Stockholms fastighetskontor. SL, Banverket, kommuner, företag m fl förväntas bli berörda av genomförandet. Vallentuna kommun anser att SL och Banverket bör delta som initiativtagare men att Stockholms stad bör räknas in bland övriga berörda kommuner. 7. En slutsats från arbetet med miljöhandlingsprogrammet är att det finns behov av regional samordning av det fortsatta arbetet. I programmet föreslås därför, för respektive område hur detta kan ske. Skulle Ni vilja delta i denna samordning? Om inte har Ni några synpunkter på vilka andra aktörer som bör delta i samordningen? Svar: Regional och delregional samverkan är nödvändig för att kunna utnyttja kommunernas knappa resurser effektivt. Vallentuna kommun deltar redan i samarbete med Nordostkommunerna (UNO) och inom Oxundaåns vattenvårdsprojekt. UNO-samarbetet kommer förhoppningsvis leda till samsyn inom miljöfrågorna och ett effektivare miljöarbete. Oxundaåns vattenvårdsprojekt arbetar aktivt med vattenfrågor och har tagit fram bland annat en dagvattenpolicy som gäller för de kommuner som ingår i samarbetet. Inom Oxundaånsamarbetet finns även enskilda avlopp och jordbruk med som arbetsområden för att begränsa utsläppen inom avrinningsområdet. 23 (63)

24 Samarbete förekommer även mellan kommuner som ingår i Käppalaförbundet och Norrvatten. Kommunens VA verksamhet sköts av Roslagsvatten. Se även svar på fråga 1 om tillsättande av grupper inom området Resor och transporter. Aktualiseringen av åtgärder i miljövårdsprogram Stämmer lägesredovisningen för respektive åtgärd? Svar: Miljövårdsprogram 2000 innehåller 107 åtgärder. Kommunerna är ansvariga för genomförandet av många av dessa åtgärder. De flesta av åtgärderna är del av ordinarie verksamhet. 11. Om ni är ansvarig för en åtgärd som inte är påbörjad kommer ni att genomföra den och i så fall när? Alternativt förklara varför ni inte kommer att genomföra den. Svar: I åtgärd 105 är Åkerströmmens samarbetsprojekt nämnt som ett pågående vattenvårdsprojekt. För närvarande är detta samarbete vilande. 12. Övriga synpunkter: Svar: I övrigt har Vallentuna kommun inga synpunkter på den statusbeskrivning som finns i bilaga 3. Beslutsgång Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att besluta i enlighet med kommunstabens förslag. Handlingar i ärendet 1. Åtgärdssammanfattning. 2. Sammanfattning, Regionalt miljöhandlingsprogram 2004 för Stockholms län 3. Samrådsmissiv från länsstyrelsen, RTK och KSL. 4. Brev från KSL. 24 (63)

25 Detaljplan för utvidgning av Arninge handelsområde i Täby kommun, program för. Samråd AU 104 Dnr Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen beslutar att Vallentuna kommun lämnar yttrande till Täby kommun om program för utvidgning av Arninge handelsområde enligt kommunstabens förslag till yttrande. Ärendet Miljö- och byggnadsnämnden i Täby kommun har skickat Program för detaljplan för utvidgning av Arninge handelsområde för samråd. Vallentuna kommun har fått anstånd med att lämna yttrande till 9 oktober Planens syfte är att skapa förutsättningar för Arninges utveckling som en del av nordostsektorns regionala kärna. I programmet föreslås, tillsammans med kommunens förord för en pendeltågssträckning till Arninge, ny mark för fler arbetsplatser inom fler verksamhetsområden, ett större utbud av volymhandel samt ett område för en regional omstigningsplats med järnväg, station, bussterminal samt en väl tilltagen infartsparkering. Det befintliga Arningeområdet består dels av ett område för externhandel och dels av ett verksamhetsområde för lätt industri och kontor. Det utvidgade planområdet sträcker sig från Ullnasjön i norr till och med Arninge trafikplats i söder. Området begränsas i väster av Ullnatippen, Kundvägen, naturreservatet Rönninge by- Skavlöten, Arningevägen samt påfarten till E 18. Den ostliga avgränsningen ligger längs kommungränsen mot Österåker fram till Vaxholmsvägen och en bit längs Roslagsbanan. Den tillkommande bebyggelsen planeras för i första hand handel med möjlighet till kontorskomplettering. Handeln i detta fall avser främst volymhandel. Den norra delen av området planeras för kontor och industri. I etapp 2 föreslås ett område söder om det befintliga handelsområdet för kontorsetableringar. Avsikten är att i anslutning till god kollektivtrafik stärka Arninge som arbetsområde. Bakgrund Kommunfullmäktige inom respektive UNO-kommun - Danderyd, Norrtälje, Täby, Vallentuna, Vaxholm och Österåker, antog under hösten 2001 en gemensam avsiktsförklaring: UNO- kommunerna är överens om att fortsätta samverka för att utveckla E18 stråket med 25 (63)

26 Arninge som en regional kärna med bostäder, arbetsplatser, högskola mm till gagn för nordostregionens utveckling och tillväxt. Inriktningen är att ge kommuninvånarna inom nordost högre livskvalitet genom ökad närhet till arbete inom kunskaps- och tillväxtföretag, till högskoleutbildningar, till kommersiell och offentlig service mm. Detta förutsätter naturligtvis bl a bättre kommunikationer i form av vägar och kollektivtrafik både till övriga delar av regionen och till andra regioner. Regionplan 2001 för Stockholms län, RUFS, utpekar bl a Täby centrum - Arninge som en regional kärna. Kärnan antas få förbättrad tillgänglighet både inom nordostsektorn och regionen och därmed ha förutsättningar för stark tillväxt på lång sikt. För att förbättra kommunikationerna till nordostsektorn och Arninge arbetar UNO-kommunerna gemensamt för en ny pendeltågsgren till Arninge, med en omstigningspunkt för nordostsektorn mellan pendeln, Roslagsbanan, bussar samt personbilar med infartsparkering. Kommunstabens förslag till yttrande Vallentuna kommun framför med anledning av Täby kommuns remiss följande synpunkter angående föreslaget program för detaljplan för utvidgning av Arninge handelsområde. Sammanfattning Vallentuna kommun anser att det är positivt med en utveckling av Arninge som del av nordostsektorns regionala kärna. Detaljplanen kan medge en viss utökning av handel. Planen bör i första hand inriktas på stor beredskap och flexibilitet för personalintensiva verksamheter men även bostäder. Vallentuna stödjer den föreslagna lokaliseringen av stationsläge för pendeltågsgrenen till Arninge med omstigningspunkt mellan pendeltåget, Roslagsbanan, bussar och personbilar. Handel, kontor och industri Vallentuna kommun anser att ett visst tillskott av handel behövs inom nordostsektorn. Detta dels för att öka konkurrensen och dels för att invånarna inte ska behöva pendla till andra handelsplatser längre bort i stockholmsregionen. Kommunen anser emellertid att det är viktigare att Arninge stärks som en attraktiv del av nordostsektorns regionkärna med stor täthet och blandning av arbetsplatser för sektorns invånare. Nordostkommunernas invånare har en relativt hög utbildningsnivå och allt längre pendlingsresor. De näringar som på sikt bör ha bäst förutsättningar att etablera sig inom ett mycket gott kollektivtrafikläge som Arninge är kontakt-, kunskaps- och personalintensiva 26 (63)

27 verksamheter. En utveckling av området med hög personaltäthet stärker också underlaget och förutsättningarna för en utbyggnad av den planerade pendeltågsgrenen till Arninge och stämmer med UNOkommunernas avsiktsförklaring. För att ytterligare förstärka Arninge som del av nordostsektorns regionkärna, förstärka underlaget för pendeltåget och få en levande och trygg miljö hela dygnet föreslår Vallentuna att detaljplanen även inrymmer bostäder. Järnvägstrafik- pendeltåg och Roslagsbanan Vallentuna kommun stödjer det föreslagna stationsläget för pendeltåg inom planområdets sydöstra del med ett gemensamt stationsläge för Roslagsbanan. Kommunen stödjer också den föreslagna placeringen av bussterminal och infartsparkering med närhet till stationen. För att Arninge ska fungera som en attraktiv och effektiv omstigningspunkt bör bussterminalen och infartsparkeringen bli väl tilltagna med kapacitet för nordostsektorns befolkningsökning. Infartsparkeringen bör också ges en tydlig direktinfart. Planens syfte är att skapa förutsättningar för Arninges utveckling som en del av nordostsektorns regionala kärna. I programmet föreslås, tillsammans med kommunens förord för en pendeltågssträckning till Arninge, ny mark för fler arbetsplatser inom fler verksamhetsområden, ett större utbud av volymhandel samt ett område för en regional omstigningsplats med järnväg, station, bussterminal samt en väl tilltagen infartsparkering. Det befintliga Arningeområdet består dels av ett område för externhandel och dels av ett verksamhetsområde för lätt industri och kontor. Det utvidgade planområdet sträcker sig från Ullnasjön i norr till och med Arninge trafikplats i söder. Området begränsas i väster av Ullnatippen, Kundvägen, naturreservatet Rönninge by- Skavlöten, Arningevägen samt påfarten till E 18. Den ostliga avgränsningen ligger längs kommungränsen mot Österåker fram till Vaxholmsvägen och en bit längs Roslagsbanan. Den tillkommande bebyggelsen planeras för i första hand handel med möjlighet till kontorskomplettering. Handeln i detta fall avser främst volymhandel. Den norra delen av området planeras för kontor och industri. I etapp 2 föreslås ett område söder om det befintliga handelsområdet för kontorsetableringar. Avsikten är att i anslutning till god kollektivtrafik stärka Arninge som arbetsområde. Bakgrund Kommunfullmäktige inom respektive UNO-kommun - Danderyd, Norrtälje, Täby, Vallentuna, Vaxholm och Österåker, antog under 27 (63)

28 hösten 2001 en gemensam avsiktsförklaring: UNO- kommunerna är överens om att fortsätta samverka för att utveckla E18 stråket med Arninge som en regional kärna med bostäder, arbetsplatser, högskola mm till gagn för nordostregionens utveckling och tillväxt. Inriktningen är att ge kommuninvånarna inom nordost högre livskvalitet genom ökad närhet till arbete inom kunskaps- och tillväxtföretag, till högskoleutbildningar, till kommersiell och offentlig service mm. Detta förutsätter naturligtvis bl a bättre kommunikationer i form av vägar och kollektivtrafik både till övriga delar av regionen och till andra regioner. Regionplan 2001 för Stockholms län, RUFS, utpekar bl a Täby centrum - Arninge som en regional kärna. Kärnan antas få förbättrad tillgänglighet både inom nordostsektorn och regionen och därmed ha förutsättningar för stark tillväxt på lång sikt. För att förbättra kommunikationerna till nordostsektorn och Arninge arbetar UNO-kommunerna gemensamt för en ny pendeltågsgren till Arninge, med en omstigningspunkt för nordostsektorn mellan pendeln, Roslagsbanan, bussar samt personbilar med infartsparkering. Kommunstabens förslag till yttrande Vallentuna kommun framför med anledning av Täby kommuns remiss följande synpunkter angående föreslaget program för detaljplan för utvidgning av Arninge handelsområde. Sammanfattning Vallentuna kommun anser att det är positivt med en utveckling av Arninge som del av nordostsektorns regionala kärna. Detaljplanen bör medge en utökning av handel, men planen bör i första hand inriktas på stor beredskap och flexibilitet för personalintensiva verksamheter. Vallentuna stödjer den föreslagna lokaliseringen av stationsläge för pendeltågsgrenen till Arninge med omstigningspunkt mellan pendeltåget, Roslagsbanan, bussar och personbilar. Handel, kontor och industri Vallentuna kommun anser att ett visst tillskott av handel behövs inom nordostsektorn. Detta dels för att öka konkurrensen och dels för att invånarna inte ska behöva pendla till andra handelsplatser längre bort i stockholmsregionen. Kommunen anser emellertid att det är viktigare att Arninge stärks som en attraktiv del av nordostsektorns regionkärna med stor täthet och blandning av arbetsplatser för sektorns invånare. Nordostkommunernas invånare har en relativt hög utbildningsnivå och allt längre pendlingsresor. De näringar som på sikt bör ha bäst förutsättningar att etablera sig inom ett mycket gott kollektivtrafikläge 28 (63)

29 som Arninge är kontakt-, kunskaps- och personalintensiva verksamheter. En utveckling av området med hög personaltäthet stärker också underlaget och förutsättningarna för en utbyggnad av den planerade pendeltågsgrenen till Arninge och stämmer med UNOkommunernas avsiktsförklaring. Vallentuna kommun föreslår därför att programmet i första hand ska avse Arninge som arbetsområde med hög flexibilitet för olika verksamheter. Järnvägstrafik- pendeltåg och Roslagsbanan Vallentuna kommun stödjer det föreslagna stationsläget för pendeltåg inom planområdets sydöstra del med ett gemensamt stationsläge för Roslagsbanan. Kommunen stödjer också den föreslagna placeringen av bussterminal och infartsparkering med närhet till stationen. För att Arninge ska fungera som en stor och effektiv omstigningspunkt bör bussterminalen och infartsparkeringen bli väl tilltagna med kapacitet för nordostsektorns befolkningsökning. Infartsparkeringen bör också ges en tydlig direktinfart. Beslutsgång Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att besluta i enlighet med kommunstabens förslag. 29 (63)

30 Upplandspendeln, samråd angående utredningen AU 105 Dnr Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen godkänner nedanstående förslag till yttrande som kommunens yttrande i ärendet. Ärendet Vallentuna kommun har beretts tillfälle att lämna synpunkter till Upplands Lokaltrafik på förslag till utökad pendeltågtrafik i stråket mellan Uppsala, Arlanda och Upplands Väsby. Det föreslagna tågkonceptet går under benämningen Upplandspendeln. På Upplands Lokaltrafiks hemsida, finns det fullständiga utredningsunderlaget publicerat. Bakgrund Upplands Lokaltrafik (UL) och Storstockholms lokaltrafik (SL) har i samverkan med Banverket, Luftfartsverket, Arlanda och Arlandabanan analyserat förutsättningarna för en utökad pendeltågtrafik i stråket mellan Uppsala Arlanda och Upplands Väsby. Utredningen är ett delprojekt i utvecklingsarbetet mellan berörda kommuner och landsting i stråket Uppsala Stockholm, det s k ABC-samarbetet, där också Vallentuna kommun ingår. Utredningen visar att det finns goda förutsättningar för att med trafikstart hösten 2006 etablera pendeltågtrafik på den aktuella sträckan under benämningen Upplandspendeln. Utbyggnaden kan genomföras i två etapper där den första är en förlängning av UL:s pendeltågstrafik enligt ovan beskrivna sträckning. Upplandspendeln föreslås som en första etapp för att knyta ihop Uppsala och Stockholms läns kollektivtrafiksystem över länsgränsen. Kommunens synpunkter Vallentuna kommun lämnar följande synpunkter angående utredningen om Upplandspendeln. Trafiksystemets utformning sett i ett integrationsperspektiv (stråkets) Vallentuna kommun anser att förslaget om inrättandet av Upplandspendeln är angelägen. Pendeln ger förutsättningar för att bättre kunna integrera Stockholm Uppsalaregionen Tillgängligheten förbättras för invånarna inom stråket till en större arbetsmarknad, till flygresor via Arlanda flygplats, till studier och till fritidsaktiviteter. Vallentuna kommun ligger geografiskt inom ABC-stråket men är funktionellt mycket dåligt integrerat med stråket. Ett exempel är att endast 173 personer arbetspendlade från Vallentuna till Arlanda år Det kan förklaras både av mycket dåliga tvärförbindelser till stråket både när det gäller väg och kollektivtrafik samt av dåliga 30 (63)

31 kollektivtrafikförbindelser mellan viktiga målpunkter inom ABC-stråket. Vallentuna kommun har enskilt och tillsammans med nordostkommunerna (UNO) i ett flertal yttranden framfört behovet av snabba förbindelser från kommunen och sektorn till Arlanda och Uppsala. Mellan Väsby station och Arlanda flygplats är restiden med pendeltåg och buss idag drygt 30 minuter. Motsvarande resa med Upplandspendeln är i studien beräknad till ca 10 minuter. Mellan Upplands Väsby och Uppsala beräknas restiden bli ca 25 minuter. Med den föreslagna Upplandspendeln förbättras därmed tillgängligheten väsentligt till Arlanda, orter samt arbetsplatsområden i stråket Uppsala Arlanda och Upplands Väsby. Den nya pendeltåglinjen kommer därmed att bidra till ett ökat kollektivt resande inom ABC-stråket och innebär att man kan åstadkomma bättre förutsättningar för ett hållbart och miljövänligt transportsystem och resande till och från b la Arlanda. För att Vallentuna kommun fullt ut ska kunna ta del av den förbättrade tillgängligheten inom stråket så behöver, som utredningen också konstaterar, bussförbindelserna till pendeltågsstationerna ses över och läggas om. Att resa kollektivt till Arlanda flygplats från Vallentuna centrum tar idag två byten och 1-1,5 timme. Resan görs med buss 524 till Väsby station, flygbuss, alternativt pendeltåg till Märsta och därifrån buss till Arlanda. Bussresan mellan Vallentuna centrum och Väsby station tar idag 24 minuter och tidtabellen är inte samordnad med norrgående pendeltåg. För Vallentuna kommun är det därför önskvärt att det inrättas en samordnad och snabbare bussförbindelse till Upplands Väsby station i samband med trafikstart för Upplandspendeln hösten SL, Vallentuna och Täby kommun diskuterar för närvarande en ny snabbuss Danderyds sjukhus Arninge Vallentuna centrum. Den busslinjen bör kunna fortsätta även till Upplands Väsby station och komplettera buss 524 som har en funktion som lokalbuss. Bedömd marknadspotential i projektet Enligt utredningen visar analyser av marknaden d v s hur befintligt resmönster och resandevolymer ser ut att det är påtagligt att det s k ABC-stråket har mycket goda utvecklingsförutsättningar för pendling. Antalet resor år 2010 kommer att ligga mellan per vardag med Upplandspendeln. Samtidigt beräknas antalet bil- och bussresor minska med cirka resor per dygn. Antalet av - och påstigande på Arlanda Central med Upplandspendeln blir cirka per vardag, varav cirka flygresenärer. 31 (63)

32 De gjorda samhällsekonomiska analyserna i utredningen visar att med spårbunden kollektivtrafik att trafiken har potential att vara samhällsekonomiskt lönsam. De största nyttoposterna utgörs av restidsvinster och förbättrad trafiksäkerhet samt framför allt minskade utsläpp av luftföroreningar och klimatgaser, vilket för miljösituationen på och kring Arlanda flygplats är en mycket väsentlig fråga. Vallentuna kommun stödjer utredningens analyser och slutsatser som stöd för att etablera Upplandspendeln och tågtrafik i det aktuella stråket mellan Uppsala Arlanda och Upplands Väsby. Det är emellertid viktigt att busstrafiken till samordnas och utvecklas för att på ett effektivare och bekvämare sätt transportera resenärerna till pendeltågsstationerna. Tillgänglighet till Arlanda C, Sky City och Arlandas arbetsplatsområden och trafiksystemets turtäthet under trafikdygnet Som påpekas i utredningen är Arlanda Sveriges största flygplats och en av landets största arbetsplatser med över anställda i många olika verksamheter på och kring flygplatsen. Utredningen föreslår en styv tidtabell med 30-minuterstrafik mellan Upplands Väsby Arlanda Uppsala Storvreta. Insatståg kan komplettera bastrafiken i rusningstid. Vallentuna kommun anser att bristerna i kollektivtrafiken till och inom ABC-stråket för många invånare i Vallentuna innebär att arbetsmarknaden inom stråket inte är tillgänglig. Många anställda på flygplatsen har oregelbunden arbetstid och är därför beroende av bil eftersom det saknas fungerande kollektivtrafik. Det är också en fördel om ungdomar i Vallentuna får möjlighet att pendla till studieplatser på högskolorna i Uppsala. Kommunen anser därför att det är viktigt med 30-minuterstrafik för Upplandspendeln och anslutande bussar även under lågtrafik. Samspelet mellan trafiken, stationsmiljöer och den fysiska planeringen För Väsby station föreslår utredningen att Upplandspendeln använder mittspåret som vändspår, vilket skapar en mycket bekväm bytesmöjlighet direkt över plattform till SL:s pendeltåg och i båda riktningar. Det finns dock risk för kapacitetskonflikter med SL:s insatståg. Vallentuna kommun instämmer i att alternativet med byte över plattform, om det är genomförbart, är att föredra framför att UL:s och SL:s tåg samtidigt använder samma spår. Omstigningen mellan tåg och buss vid pendeltågsstationerna måste kunna göras på ett smidigt sätt för resenärerna. Väl fungerande busstrafik måste finnas både på själva flygplatsen som i hela det omgivande och gemensamma arbetsplatsstråk som finns mellan Uppsala - Arlanda flygplats - Märsta och Upplands Väsby samt 32 (63)