År 2010 Östra Emterviks Hembygdsförening Nr 52

Transkript

1 70 kr i s G r a t f ö r m e d l e m m a r År 2010 Östra Emterviks Hembygdsförening Nr 52 Östra Emterviks Hembygdsförening Ås Brunn Östra Ämtervik

2 ANSVARIG UTGIVARE Marina Andersson UTGIVEN AV Östra Emterviks Hembygdsförening Första numret utkom 1966 REDAKTION Redaktör Marina Andersson Mårbacka ÖSTRA ÄMTERVIK e-post: Marie Söhrman Leif Östlund Margaretha Kvarnström FOTO Fotograf anges där denne är känd. Äldre bilder är från hembygdsföreningens bilddatabas, om ej annat anges ANNONSER Redaktionen 2010 Nr 52 OMSLAG Äldre vykort, brev, begravningskort med anknytning till arkivet Bildmontage av Marie Söhrman TIDNINGSPRODUKTION Grafisk form KM idé Kjell Sundström UTHYRNING AV ÅS BRUNN Gunnel Lagerqvist , ISSN Ramströms Tryckeri 2010 Tack alla läsare Efter tretton år i hembygdsföreningens styrelsen, varav sju år som Östemtingens redaktör känns det nu rätt att lämna dessa poster. Jag vill därför tacka alla som gett mig förtroendet att få sätta ihop tidningen och att jobba i styrelsen. Ni har gett mig många uppmuntrande ord på vägen som skänkt mig stor glädje över att vara till nytta trots mina funktionshinder. Jag vill också tacka Kjell som hjälpt mig när jag inte orkat och därmed gjort så att ni inte märkt av att jag inte klarat av så mycket som ni trott att jag kunnat. Under alla dessa år har jag känt stor uppskattning från er som sett vad jag jobbat med. Ett stort stöd som också inneburit att jag även blivit Årets Östemting tillsammans med Kjell, och det trots att jag inte är född här. Det känns stort! Jag hälsar Marina Andersson varmt välkommen som redaktör för Östemtingen och önskar henne lycka till. Marie Söhrman Redaktionen och föreningen tackar Marie för väl utfört arbete och vill också meddela att Marie fortfarande är en del av vår redaktion. Årets Östemting innehåller en hel del spökerier, främst tack vare Alf Folmers artikel SKALLEN. En hel del avsked blir det också. Mårbackas intendent, Britt Wendling, går i pension vid årsskiftet och Alma Löv Museum läggs ner. Läs mer om detta i tidningen. Även jag kommer att tacka för mig vid årsmötet i februari då jag lämnar posten som ordförande. Hur gärna jag än skulle vilja sitta kvar räcker tiden inte till och efter mycket vånda har jag beslutat att lämna över ordförandeklubban till någon annan (är du intresserad ring valberedningen, Ann-Charlotte ). Tiden i hembygdsföreningens styrelse har varit några av de mest lärorika i mitt liv och jag hoppas kunna komma tillbaka vid något senare tillfälle, men för närvarande säger jag tack för mig. Jag vill också tacka för verksamhetsåret som gått och önska alla en god jul och ett gott nytt år. Marina Andersson Medlemsinformation Medlemmar som önskar kan göra en engångsinbetalning av medlemsavgiften som då kommer att gälla livet ut. Medlemsavgift: Enskild inkl. Östemtingen 125 kr Familj inkl. Östemtingen 170 kr Ständig medlem, enskild 1800 kr Ständig medlem, familj 2000 kr Ständig medlem, 65 år eller äldre 1500 kr Ständig medlem, 65 år eller äldre, familj kr Sätt in medlemsavgiften på bankgiro Det är viktigt att meddela oss adressändringar så att Östemtingen kommer till rätt adress. Efter två obetalda medlemsavgifter betraktas ni inte längra som medlem i hembygdsföreningen.

3 4 Året som gått Bengt Åkerblom 42 Historien om den blide Löwenborg Annette Stenbäck 10 Östra Ämterviks församling Red 44 Alma Löv Museum Of Experimental Art Marina Andersson 12 Ett händelserikt år för IS Emtarna Viktoria Sundeskog m. fl 46 Årets utställning på Ås Brunn Marina Andersson 15 Riksdagsman Nils Andersson i Bävik Lars Nilsson 48 Vykort i stället för SMS Marie Söhrman 16 Boktips Marina Andersson 49 Hur vi vårdar vårt arkiv Marie Söhrman 16 Julmässa på Mårbacka Marina Andersson 50 Bygdebok i Östra Ämtervik Marie Söhrman 18 I krigets skugga Siv Andersson 53 Info från hembygdsföreningen Styrelsen 21 Mårbackas intendent går i pension Marina Andersson 23 Vems var stegen? Birgitta Gynnemo 26 Selma Lagerlöfs trädgård Marina Andersson 28 Recept Kyrkliga Arbetskretsen Svea Andersson minns Lars Nilsson 32 SKALLEN Alf Folmer 36 Kattberget Kalle Där Nol 38 Skrömt i Östra Ämtervik Marina Andersson 41 Kvarnlyckan Inger Strandberg Andersson Manusstopp för nr 53 är 1 oktober

4 Carl, Emil och Christian är genuina Bonnrock-fans Året som gått Bengt Åkerblom, foto Marie Söhrman och Kjell Sundström Så slutade 2009 Julmässan på Mårbacka ägde som vanligt rum redan första veckan i november men för ovanlighetens skull var det aningen vintrigt en och annan flinga dalade ner och pudrade marken vit, fast snöandet övergick till regn senare personer besökare hade mässan, som ägde rum för tionde året. Ungefär samtidigt tilldelades Stiftelsen Mårbacka minnesgård Visit Värmlands årliga pris, för att den under en längre tid på ett föredömligt och framgångsrikt sätt bedrivit turistisk verksamhet Intendenten Britt Wendling, som tog emot diplomet och prissumman på kr berättade att Mårbacka under de 70 år det varit öppet tagit emot fyra miljoner besökare! En stor succé blev ett annat arrangemang i slutet av november, nämligen Jul- och hjulmarknaden på Sjösala. Hela 25 utställare visade upp sig och den som inte ville shoppa kunde istället inta fika med julbröd, glögg och annat gott. På nyårsafton 2009 var 797 personer folkbokförda i Östra Ämterviks församling enligt SCB. Efter vinter kommer vår Vintern blev kallare än normalt i hela Sverige så också i Östra Ämtervik, något som inte inträffat sedan , om man får tro SMHI:s tidskrift Väder och vatten. Det var i genomsnitt 2,5 till 3 grader kalllare än normalt. Lägsta temperaturen uppmätte Elsie Olsson i Prästbol till -28 natten till trettondagen. Snötäcket var cirka halvmetern tjockt men natten mellan 1 och 2 mars hela 65 cm djupt enligt Elsie. Borta var dock snön, när långfredagen inföll alldeles i början av april, när Fryksdalens konstrunda tog sin början med ovanligt stort deltagande för Östra Ämterviks del. Inte bara Alma Löv hade öppnat sina portar för konstälskare i påsktid utan också Lotta Lagersson i Prästbol och Tommy och Angela Bergström på Hörn i Västmyr. Besökarna på Hörn kunde f. ö. inte bara köpa konst utan också smakrik honung från bin, som gästat jättebalsaminens blommor. Den berömda trädgården låg dock ännu i vårvinterdvala. Östra Ämtervik var inte särskilt härjat av brand under året men i slutet av april brann ett uthus till den 4

5 gamla kvarnen i Södra Ås ner och senare under året drabbades en bastu av samma öde. Valborg firades på sedvanligt sätt med sång och brasa på kyrkbacken och kaffe i församlingshemmet. Hälsade våren välkommen gjorde den här gången ingen östämting utan Värmländska författarsällskapets ordförande Anita Andersson från Brunskog. Mycket lyckad blev metartävlingen och plantbytardagen vid Emtans strand i Prästbol i mitten av maj. Ett femtiotal fiskare var på plats men fiskelyckan var klen. Många plantor bytte ägare och Tommy och Angela från Hörn i Västmyr, som i år har 55 olika sorters tomater i sina odlingar, sålde nästan slut på alla plantor. Eva Larsson från Bygdeutveckling i Östra Ämtervik tror på flera dagar av det här slaget. Sommar, sommar, sommar Landsbygdens dag, det som tidigare kallades Lanthandelns dag, är kanske det största arrangemanget i Östra Ämtervik under året och inträffar i månadsskiftet juni juli. Under sin tjugoåriga existens har det växt hela tiden och i år ställde ett femtiotal utställare/försäljare upp med sina stånd, som kunde handla om knuttimring, konst- och hantverk, loppis på Sjösala. Bakom denna folkfest står Bygdeutveckling i Östra Ämtervik tillsammans med Prästbols Handel, Sjösala Nöje och IS Emtarna. För sjätte året i rad anordnades Veteranfordonsdagen med mopedrally den 17 juli, på Ås Brunn av Östra Ämterviks LRF och hembygdsföreningen. Leif Backlund, LRF, är en av eldsjälarna bakom det populära arrangemanget. Auktioner på landet hör sommaren till och den 1 augusti var det auktion i Arvidstorp efter Ingemar Wahlberg, som avled i februari 87 år gammal. Apoteket i Sunne var hans arbetsplats och han svarade för apotekets berömda senapsblandning. Auktionen började kl. 12 och höll på till sena kvällen! Ett återkommande arrangemang sedan fyrtio år tillbaka är Lagerlöfsfesten på Ås Brunn. I år inträffade den lördagen den 31 juli och som vanligt var då Emterviksamatörerna i elden. För ovanlighetens skull var det inte något av Selma Lagerlöf som framfördes utan årets pjäs var tillägnad årets jubilar i Värmland och i Sverige, nämligen Gustaf Fröding, som i år skulle ha fyllt 150 år. Daniel Skogman fick Sunne kommuns kulturstipendium 2010, han stod som så ofta som medförfattare till pjäsen, Fröding på Slorudsborg. Den 8 augusti började Kulturveckan i Sunne och Östra Ämtervik var förstås med på mer än ett hörn. Den 10 var det Litteraturafton i Församlingshemmet med Per Elam, Björn Sandborgh, Ragnar Magnusson, Aino Mölder stillar sin hunger på Landsbygdsdagen Berndt och Anita Andersson, senare i veckan visning av bilder på Ås Brunn av foton ur hembygdsföreningens samlingar, föredrag i biblioteket på Mårbacka av Lena Carlsson om Selma Lagerlöfs väninnor från Landskronaåren och av Barbro Järliden om Gustaf Fröding och Selma Lagerlöf. Enligt gammal tradition var det också högtidsgudstjänst med mycken musik i Östra Ämterviks kyrka andra söndagen i Kulturveckan. Nu var det rätt längesedan det var logdans i Västmyr men i år blev det av den 14 augusti på Nilssons loge, där Matz Rogers svarade för musiken. I ett tält utanför bjöds på disco! En lyckad tillställning, som borde bli tradition! Sommaren är de historiska vandringarnas årstid. Under 2010 genomförde Föreningen Trillan och Kyrkvägar 11 vandringar. En av dessa hette Selmas litterära revansch och för den stod Göran Bengtsson, som förklarade meningen med den mystiska rubriken för ett sjuttiotal åhörare. Både Selma och Johan Lagerlöf bönade och bad den rike Ol Bengtsa, Olov Bengtsson på Halla i Skacksjö, som varit deras gode vän, att ge dem ett lån för att förhindra att Mårbacka gick i konkurs, men han vägrade, vilket skulle ha gjort Selma förbannad! I sinom tid tog hon då sin revansch genom att degradera denne Olov Bengtsson till Notbindar-Ola i Kejsarn av Portugallien, en figur som hon skildrar som ganska så avsigkommen. Allt enligt Göran Bengtsson och Alf Folmer, som återberättar historien i Fryksdals-Bygden. Och hösten kom Den 7 september var det så dags för Äpplets Dag på Mårbacka, där så många aplar finns, varav troligen några från Selmas tid. Exempelvis Värmlands paradisäpplen, som det finns fyra eller fem av i hela Värmland. Det trädet som står på Mårbacka kan vara planterat av löjtnanten själv, alltså Selmas far, men bär fortfarande 5

6 Tipspromenaderna var ett mycket populärt söndagsnöje. Kluriga frågor blandat med en dos motion är inte dumt fin frukt. Fruktträdgården var ett paradnummer på Mårbacka skriver Anna Tandre i Mårbackas trädgård. En lämpligare plats för Äpplets dag kan man alltså inte tänka sig, särskilt som det knappast finns någon i Östra Ämtervik, som har en större fruktträdgård. Ett extra plus denna dag var möjligheten att få äppelmust tack vare Tommy Bergströms fruktpress. Godare dryck går knappt att leta upp! På Sjösala ägde en ädel kamp rum lördagen den 14 september, då arton byalag drabbade samman om titeln Östra Ämterviks smartaste by. Vann årets frågesport gjorde Södra Ås. Det segrande laget bestod av Matts Nilsson, Gudrun Sundqvist, Nils Ahlqvist och Nicklas Persson. Val var det till riksdag och landsting och kommun den 22 september och det visade sig att Östra Ämtervik var det tredje starkaste fästet i Värmland för allianspartierna: 72,8 % röstade på alliansen, varav 47,3 % på C, 21,3 % på M 3,4% på FP och 0,8 % på KD. Prästbol Östra Ämtervik saknar tätort konstaterar Bengt Krönström i en artikel i Fryksdals-Bygden från den 20 november ifjol. Och det är ju sant men i brist på bättre får i alla fall Prästbol fungera som centralort. Styrkan med Prästbol är att det finns många strandnära områden, där folk skulle få stå i kö för att få bygga, framhåller planarkitekt Tomas Almgren, som gör upp en översiktsplan för byn. Han verkar däremot måttligt förtjust i Eriksbergsområdet, som för en femton år sedan planerades för ett tiotal villor. Området är detaljplanerat för villaboende med vatten, avlopp och el på plats och Sunne kommun är berett att skänka bort det. Björkliden Hus har förklarat sig intresserat av att bebygga området. Centrum i Prästbol är Boa, d. v. s. Prästbols Handel. För tio år sedan började man använda Sunne kommuns hemsändningsbidrag för utkörning av varor till äldre för att bussa kunder just till affären. Det har varit väldigt lyckat, säger Bosse i Boa och tillägger, att ett tiotal hushåll stadigt använt bussen Vi vill absolut inte bli av med bussen till Prästbols Handel, säger Molly Elfstrand i samma reportage till Fryksdals-Bygdens Bengt Krönström. Lanthandeln är också en träffpunkt för Östra Ämterviksborna. Den har en social funktion och det är viktigt att det som kan utveckla Prästbol också kan få göra det, säger till sist Bosse Nilsson. I centralorten ligger socknens enda skola. I februari kunde man där inviga skolans nya Matteljé, som i Prästbols skola är benämningen på den särskilda sal för matte, som skolan fått tack vare ett statligt anslag för just matematikverkstäder i alla grundskolor i landet. Janne Ekelöf, matematiklärare vid Karlstads universitet, tycker att det var den finaste verkstad han sett på år och dag, enligt NWT:s Stig-Börje Axelsson. I VF av den 10 augusti beklagar Anette Rhudin i föreningen Bygdeutveckling, att planerna på en aktivitetsoch idrottshall i Prästbol inte kunnat bli av på grund av att kommunen tagit tillbaka sitt löfte om nio miljoner i bidrag till bygget och backat från utfästelsen att hyra gymnastikhallen av föreningen. Tusentals timmar som frivilliga krafter i bygden lagt ner på projektet har varit förgäves, förklarar hon för VF:s Maria Svärdsén. Det blir nu bara en gymnastikhall vid Prästbols skola, kanske redan under Nio miljoner finns avsatta för ändamålet i budgeten för nästa år. Två fina fotbollsplaner finns i Prästbol men klubb- 6

7 Södra Ås blev Årets smartaste by, laget representerades av fr. v: Matts Nilsson., Nils Ahlqvist, Nicklas Persson och Gudrun Sundqvist. huset har varit i uselt skick sedan branden för två år sedan. Nu har emellertid IS Emtarna beviljats ett stöd ur Allmänna Arvsfonden på drygt en miljon kronor för att bygga ett helt nytt klubbhus. Byggkostnaderna är beräknade till mellan 1,2 och 1,4 miljoner skriver Bengt Krönström i Fryksdals-Bygden av den 28 september. En mycket glädjande nyhet! En trevlig idé, som Bygdeutveckling i Östra Ämtervik har kläckt, är att återskapa den sandstrand som för länge sedan fanns i Prästbolsviken. Projektet kallas Playa del Prästbol och innebär att cirka 30 meter av stranden skulle återställas i ursprungligt skick. Vi tycker att det skulle vara roligt att göra i ordning en sandstrand för de yngre barnen och den ligger väldigt nära fotbollsplanen, säger Johnny Möller, som är kassör i föreningen, till VF:s Mari Haglund. Ungefär kr uppskattar föreningen att återställandet skulle gå på och hoppas få pengarna genom Leader, som är en metod för landsbygdsutveckling. Östemtingarna sköter sig dåligt Östemtingarna sköter sig dåligt, om det nu inte är sommargästerna som gör det. Det förhåller sig nämligen så att inte mindre än 350 hushåll i socknen saknar abonnemang för sophämtning! Detta enligt en inventering, som kommunen företagit. Även för fritidshus, om de används mer än två dagar i följd eller mer än tio dagar under året, är man skyldig att teckna avtal om sophämtning fast det är inte precis billigt! Alma Löv läggs ner Taking Down Heaven hette årets utställning på Alma Löv med ett fyrtiotal konstnärer. Vernissage var det den 5 juni men redan dagen innan recenserades den i radions Kulturnyheterna, där Dennis Dahlqvist framhöll att Alma Löv är en vallfärdsort för dem som gillar modern samtidskonst och konstaterade att oväntade möten och överraskningar är något av Alma Lövs specialitet och tillade, att det är ett minst sagt ovanligt museum. Den 9 juli kunde emellertid pressen och övriga media meddela att museichefen Marc Broos beslutat att lägga ner Alma Löv Museum. Det är ett enda stort projekt, förklarade han för Mats Dahlberg i Fryksdals-Bygden, ett konstverk, och nu är det konstverket färdigt. Det var en nyhet som skakade om kulturvärlden. Björn och Birgitta Samuelsson hävdade i en insändare i VF med rubriken Vi behöver fler flaggskepp i Värmland inte färre, att besökarna uppskattningsvis uppgick till minst denna sommar och att nedläggningen måste vara något av ett dråpslag för turistindustrin. För en kris är det när vi förlorar den dragningskraft som Alma Löv är mitt i Värmland skriver de, och beklagar att det från ledande håll (i kommunen) inte ens blivit föremål för en kommentar. Även en liten industrinedläggelse hade uppmärksammats mer. Alma Löv föll emellertid med flaggan i topp. Sommarutställningen fick fina recensioner och besökarna var fler än någonsin. Ladan, denna magnifika byggnad, ska dock även fortsättningsvis komma till användning för seminarier och tillfälliga utställningar för en mindre krets. De underfundiga paviljongernas öde är mera ovisst. Men en olycka kommer sällan ensam. Bakom familjen Broos beslut att lägga ner Alma Löv Museum låg tydligen bl. a. en konflikt med närmaste grannen sedan något år, alltså konstnären Lars Lerin. Östämtingarna har nog överlag känt sig mycket stolta över att denne 7

8 superkändis slagit sig ner i bygden, men säg den lycka som varar beständigt. Bl. a. som en följd av den uppkomna ovänskapen med Marc Broos lämnade Lars under sommaren Smedsby och Östra Ämtervik och flyttade till Hammarö. I det vackra, nyrenoverade konstnärshemmet har nu en annan framstående konstnär flyttat in, nämligen fotografen J. H. Engström, sedan något år bosatt i Visterud. Selma Lagerlöf och Mårbacka Ifjol gick Hilding Bergqvist ut i pressen och klagade på att arbetarbostaden, på Mårbacka fått stå och förfalla och framhöll att Selma i sitt testamente uttryckligen sagt ifrån att den skulle bevaras eller, närmare bestämt, ej får av stiftelsen överlåtas, pantsättas eller tagas i mät för gäld. Först verkade det som om Mårbackastiftelsen i alla fall skulle göra sig av med huset men i höst, 2010, står det klart att den är beredd att rusta upp byggnaden ifråga. Selma flög nog aldrig under sin livstid men nu får hon göra det, i alla fall som bild på fenan till ett av flygbolaget Norwegians flygplan. Tidigare har Greta Garbo, Carl von Linné och Anders Celsius vederfarits den äran liksom ett antal norska hjältar. Därtill kanske hennes Nobelklänning kan komma att utses till Årets klenod. Klänningen har nämligen nominerats till tävlingen Klenod 2010, som arrangeras av Riksförbundet Sveriges museer, och är ett av tio bidrag som gått vidare till final! Den är alltså 101 år gammal men i skick nästan som ny! Mårbackastiftelsen har bildat ett förlag, Mårbacka förlag, och den första boken förlaget ger ut är Torbjörn Sjöqvists Kära syster! Jag tyckes hafva otur i allt. Den handlar om Selmas bror Johan, som länge ansetts som en dummer, exempelvis av Sven Stolpe, som rent ut kallade honom idiot i sin Selma-biografi, men han tog faktiskt studentexamen med goda betyg och framför allt hjälpte han sin syster, när hon var på vippen att ge upp sina studier för att pappan vägrade ge henne några pengar. Selma var honom evigt tacksam för detta och när det gick dåligt för honom i Staterna, dit han emigrerade i början på 1890-talet, försedde hon honom och hans familj titt som tätt med pengar. Berättelsen om Johan Lagerlöf är hjärtslitande, han hade sannerligen ödet mot sig! Petter Backlunds starter i Mopedrallyt är alltid lika spektakulära Folk och fä i Östra Ämtervik Årets Östemtingar blev Marie Söhrman och Kjell Sundström. Sedan 1997 har de på flera sätt arbetat med och för och i Östra Ämterviks hembygdsförening. Kjell har bl. a. ägnat sig åt att digitalisera föreningens bildsamling och Marie har suttit i föreningens styrelse och varit redaktör för Östemtingen. De har också byggt upp föreningens hemsida och de har gjort en mängd inspelningar av östemtingar hemma och i förskingring. I vanlig ordning fick de ta emot utmärkelsen på Lagerlöfsdagen på Ås Brunn. 8

9 Sedan i december i fjol heter nya VD:n för Knappens tryckeri i Karlstad, med trettiotalet anställda, Anette Rhudin. Hon bor Där Nol i Prästbol och driver ett eget konsultföretag, Dirigo, samt inte minst är ordförande i Föreningen Bygdeutveckling i Östra Ämtervik. I en artikel i Fryksdals-Bygden av den 15 juni berättar Alf Folmer om Ellen och Adelaide, som för 100 år sedan blev vuxna. Ellen var hans mor och hon och fadern, som var norrman, flyttade till Oslo 1924, just det året Kristiania döptes om till Oslo! Adelaide var en av de sju berömda prästbarnen Piltz, som i förra seklets början blev fader- och moderlösa, men tack vare en riksinsamling, som Ernst Chöler på Gårdsjö och Selma Lagerlöf ställde sig i spetsen för, fick de ett ståtligt startkapital med sig ut i livet. Adelaide gifte sig med tonsättaren m. m. Axel Södersten från Karlskoga. De fick bl. a. sonen Gunno, som också blev tonsättare och organist och gifte sig i sin tur och fick barnen Elisabet, Maria och Michael. Elisabet har numer återvänt till sina förfäders bygd och slagit sig ner i Älvbäck. TV-journalisten Clary Jansson blev en känd och omtyckt person, när hon i början av 2000-talet uppehöll sig i Östra Ämtervik på jakt efter sina rötter. Resultatet av hennes mödor kunde vi se på TV omkring nyårsskiftet I en rad program berättade hon sin släkts historia, som började fem generationer bakåt i trakten kring Fölsjön. Hela första avsnittet handlade om hennes anknytning till vår socken. Det var säkert många i Östra Ämtervik, som med sorg mottog budet om hennes bortgång i mars I augusti slog Anders Broman i Södra Ås larm om att en varg passerat bara en tjugo meter från honom ute på vägen. Möjligen hade den varit inne i kohagen men inte rivit något djur. Tydligen har en ung ensam varg hållit till i trakten hela sommaren. Senare rapporterades att det skulle röra sig om två närgångna vargar och fredagen den 27 augusti beviljade länsstyrelsen skyddsjakt på en av dem. Tidigt dagen därpå var den ene skjuten. Några rapporter om att de skulle ha gett sig på och skadat får eller hundar finns inte, skriver Britta Nyberg i Fryksdals-Bygden, men med tiden har oron spritt sig. Enligt Vargobs på Nätet har varg också observerats i Visterud den 22 augusti och i Skacksjö den 26. Vitkindade gäss brukar hålla till i trakterna kring Mårbacka och Sjösala under flyttperioden, uppger Morgan Johansson i Sunne ornitologiska förening för VF. Något hundratal är det inte fråga om som Sven Svensson i Stöpafors hävdar, säger Morgan Johansson. Sven Svensson har ansökt om skyddsjakt på den fridlysta fågeln på grund av att han fått en hel vall uppäten av de stora fåglarna. Veterantraktorplöjning på Kul i Ås, Jan Nilsson med sin Ferguson 9

10 2010 års konfirmander i Östra Ämterviks församling Fr. v: Kyrkoherde Joakim Leroy, Adelé Kristiansson Sundbäck, Märta Ahlqvist, Henrik Möller, John Hilmersson, Elin Forslund, Sofia Pettersson och Viktor Svensson. Foto Per Sundqvist. Östra Ämterviks församling Födda Bosatt okt Klas Martin Eriksson Ö Ä 28 nov Theo Per Henrik Ljunggren Ö Ä 6 dec Mikey Erik Fredrik Blomstergren Ö Ä maj Alice Tyra Isabella Henriksson Rottneros 29 maj Ellen Eva Kristina Söderlind Ö Ä 13 juni Bo Hans Sixten Olsson Molkom 25 juni Ella Maja Margareta Olofsson Karlstad 4 juli Mary Sofia Linnea Olofsdotter Wretling Göteborg 28 aug Vera Beatrix Montgomery Sunne 18 sept Elsa Thilde Maria Dahlström Ö Ä Vigda 2010 Bosatt 20 feb Anna Maria Christina Kristoffersson Boeric Christian Kip Karlstad 12 juni Lisa Cecilia Olsson V Frölunda Anders Pär Ronny Andersson 25 juni Annica Catharina Lindström Karlstad Jan Olov Peter Olofsson 25 juni Astrid Rigmor Sundquist Karlstad Erling Tommy Boström 21 aug Lotten Helena Marie Åsén Uppsala Peter Jan Erik Blomqvist Avlidna 30 okt 2009 Tore Gösta Svensson 18 dec 2009 Georg Alfred Rune Larsson 21 jan 2010 Jan Axel Eigert 17 feb 2010 Nils Åke Ingemar Wahlberg 18 feb 2010 Karl Edvin Mattsson 17 mars 2010 Elsa Elisabet Nilsson 25 mars 2010 Anna Linnéa Persson 29 mars 2010 Ernst John Anders Chöler 6 juni 2010 Karin Ingrid Nilsson 2 aug 2010 Hulda Elvira Birgitta Johnsson 10 sept 2010 Karl Artur Boström 15 okt 2010 Olof Harry Gustafsson 10

11 Konfirmandjubileum 2010 De som var med var de som konfirmerades 1940, 1950, 1960, 1970, Inbjudna var även de som konfirmerades 1980 och 2000 men det var ingen från de åldersgrupperna som hade möjlighet att komma. Bakre raden fr. v: Kenneth Jonsson, Kjell Jonsson, Bertil Persson, Roland Eriksson, Kjell Olsson, Gun Nilsson, Rune Myrén, Dagny Zetterlund, Astrid Frid, Ann-Britt Munter, Idor Hjalmarsson, Gustav Börjesson och Rolf Andersson. Sittande i mittenraden fr. v: Doris Mattson, Sylvia Bäcklund, Gun-Britt Hedlund, Inger Nilsson, Gullan Karlsson, Gunnel Nilsson, Signe Pettersson, Siv Andersson och Marit Söderkvist. Främre raden fr. v: Gertrud Andersson, Gunilla Franke, Ann-Kristin Johansson och Ann-Charlotte Eriksson. Foto Per Sundqvist Jubileet ägde rum den 25 juli Samtliga som deltog i gudstjänsten fortsatte sedan in till församlingshemmet där man åt lunch tillsammans. För många betydde den här träffen väldigt mycket, att få träffa gamla barndomsvänner och prata minnen. Avlidna medlemmar Anna-Lisa Backlund, S Gunnerudstorp. Karl Boström, Bogerud. Anders Chöler, Gårdsjö. Sverre Emås, Sollentuna. Allan Green, Kil. Birgitta Johnsson, Prästbol. Solweig Larsson, Sunne. Gunnar Nilsson, Vålberg. Ingemar Wahlberg, Arvidstorp. Verner Andersson, Gunnerud. 11

12 Ett händelserikt år för IS Emtarna Viktoria Sundeskog, Fredrik Chöler, Emma Andersson, Jessica Lennartsson och Johan Andersson Nytt omklädningsrum Det är nästan så man får nypa sig lite i armen för att man ska förstå att det är sant. Onsdagen den 8 september 2010 kommer för alltid att vara inristad i Emtarnas historia. Den längsta dagen i mitt liv! Tänk att så många tankar kan passera i ens huvud under en dag tänk om vi inte får det!... tänka om vi får det!... nej vi får det nog inte osv. Kl på onsdags eftermiddag ringde Lena Berglund från Kammarkollegiet till mig, sen minns jag faktiskt inte så mycket mer än att jag grät av lättnad i bilen på väg hem från jobbet! ÄNTLIGEN! En miljon ett hundra två tusen kronor på ett bräde...! Vi kan bygga vårt efterlängtade klubbhus och det med råge! När Helena Haglund och jag började peta i alla dessa bidragsansökningar i slutet av 2009 och vi började inse att vi inte kunde få pengar från Boverket för att kommunen inte går in med 30 % av insatsen och att Leader Växtlust Värmland efter 3 månader kommer på att de ersätter inte befintliga byggnader, då kändes det väldigt mörkt ett tag. Runt årsmötet i februari så började vi att titta i en ansökan från Allmänna Arvsfonden. Under de 9 månaderna det tog att få ett beslut från Allmänna Arvsfonden har 3 kompletteringar gjorts, det har ringts mängder med telefonsamtal och skrivit hur många mail och brev som helst. Det är ingen lek att ansöka om bidrag! Ibland är det sådana krav som ska uppfyllas så att man får nästan känslan av att de är gjorda för att man inte ska kunna uppfylla dem. Dock har vi fått många erfarenheter och kunskaper under denna resa och framförallt att det GÅR ATT LYCKAS!! Förutom att vi har lyckats få bidrag från Allmänna Arvsfonden så bidrar Fryksdalens Sparbank med :-, Sunne Kommun med :-, Fölsvik med ca :-, Frykensjöarnas fond med :- samt att vi fick :- från Länsförsäkringar efter branden. Vi väntar fortfarande svar från Riksidrottsförbundet på :-. Så får vi allt är vi förbi den budgeterade summan mycket skönt! Ja alla ni goa Östämtingar nu är etapp ett avslutad. Att ansöka om bygglov, att ansöka hos Länsstyrelsen och uppfylla alla deras krav samt att leta och skriva ansökningar om bidrag är över efter nästan 2 ½ år. Nu börjar etapp två och det är att få till ett riktigt bra klubbhus för alla våra aktiva barn, ungdomar och vuxna som gillar att idrotta! Många har frågat mig om hur det nya klubbhuset Sedan den 2 oktober är det gamla omklädningsrummet vid fotbollsplanen ett minne blott. Foto Kjell Sundström. kommer att bli och det kan vara lite svårt att förklara så gå gärna in på vår hemsida och titta på ritningen. Byggstart i höst I nuläget planerar vi för fullt hur vi ska organisera alla som ska bidra runt bygget, med datum osv. Vår ambition är att vi ska hinna gjuta och bygga stommen innan jul. Sedan blir det ett litet uppehåll, för att sedan ta vid igen strax efter alla julhelger. Vi hoppas att klubbhuset ska kunna stå färdigt någon gång i maj Vi kommer dock att prioritera omklädningsrummen med tillhörande hygienutrymmen samt toaletter i första hand så att våra spelare kan utnyttja detta vid säsongstart. Klubbrummet och kiosken får komma i andra hand. Men, som sagt, vår förhoppning är att allt ska vara klart till säsongstarten Som ni alla vet har Bygdeutveckling arrenderat Sjösala under 2010 och det har varit väldigt betydande för oss i Emtarna. Tack vare att vi inte behöver sköta driften kring Sjösala kunde vi nu i år köpa andra saker än matchkläder och betala försäkringar samt domararvoden osv. Vi har köpt in en enklare trimmer, gräsklipparna har fått lite nya delar, vi har målat båsen och dränerat en av planerna. Vi har sytt upp nya hörnflaggor och köpt in lite material till våra spelare. Himla kul tycker vi! Vi har ju också fällt alla träden runt Sjösala och städat upp i slänten samt samlat in pengar till ett nytt staket. Vi är mycket nöjda över resultatet och TACK alla ni som har sponsrat detta. Nytt för i år är att Emtarna har startat upp tipspro- 12

13 menader samt försök med sommargympa med Lisa Andersén. Vi vill att alla ska kunna idrotta, motionera och få en bättre hälsa som medlem i Emtarna och försöket med tipspromenaderna har slagit så väl ut att vi ska fortsätta nästa år igen och hoppas att detta blir en tradition. Det är trevligt att samarbeta med de andra föreningarna och kunna dela på både arbetsinsatsen och inkomsterna. Nästa år går tipspromenaderna i Visterud med start i Missionshuset. Sommargympan slog kanske inte lika väl ut, men vi gjorde ett försök och TACK Lisa för att du ville testa detta! Bygdeutveckling köper Sjösala Under sommaren öppnade Emtarna upp en diskussion kring Sjösala med Bygdeutveckling och undrade om de skulle vara intresserade av att köpa Sjösala? Diskussionerna har varit många och den 22 september på Bygdeutvecklings extra stämma gav medlemmarna sitt godkännande till ett köp. Nu återstår endast de praktiska lösningarna kring summor, reverser och tillträdes datum osv. Från Emtarnas sida är detta en stor lättnad. Som alla vet är det mycket jobb bakom en förening. Att dra in pengar till föreningen, att engagera er som bor här i föreningens olika aktiviteter och få allas viljor och behov tillgodosedda. Detta kräver otroligt mycket tid och engagemang och att samtidigt få Sjösala att gå runt funkar inte för oss i Emtarna. Vi önskar Bygdeutveckling lycka till! Vi ska inte bara bygga klubbhus och sälja Sjösala under hösten utan också sköta andra uppdrag, så som Mårbacka Julmarknad. Visste ni att vi är ca 100 östämtingar som hjälper till under dessa veckor. För det är inte bara dessa 4 dagar som vi jobbar. Vi börjar redan nu i oktober med att 4 personer skriver scheman och organiserar upp oss. Vi har ett tiotal personer som jobbar två dagar innan med att fixa i ordning allt som ska städas, sättas upp och plockas upp osv. Sedan har vi alla ni som står och säljer, serverar och sköter parkeringen i dagarna fyra. Sedan är det ett tiotal personer som städar efteråt och det är ingen lätt match med all gegga och halm. Nytt för i år är att vi har tryckt upp funktionärsvästar med vår logga på, samt att det kommer att finnas tillgång till några kommunikationsradior för de som är på parkeringen. Tack alla ni som bidrar till att få Mårbacka Julmarknad att fungera för oss i ISE! Vi i Emtarna som sitter i styrelsen i år är ordf. Viktoria Sundeskog, vice ordf. Lars-Gunnar Wikström, kassör Åsa Chöler, sekr. Linnea Backlund, vice sekr. Lennart Sundqvist, ledamot Anna Ramebäck och Anders Svensson samt suppleant Henrik Rundqvist. En suppleantplats har varit vakant. Vi vill även passa på att rikta ett stort tack till alla ledare och tränare som ställer upp för våra unga, utan era insatser skulle vi inte ha någon verksamhet. TACK! Tack också till Peter Bared Fridh för all hjälp med vår nya hemsida. Gå gärna in och titta på se och skriv kommentarer eller inlägg till oss. Har du 13

14 Match på Kolsvik en idé om något du anser att Emtarna ska testa, hör av dig till oss! Återigen: tack alla goa Östämtingar för era insatser för Emtarna! Från flicklag till damlag Inför denna säsong flyttade man upp det tidigare flicklaget till att bli ett damlag. Om man ska värderar säsongen efter det så gjorde vi en helt okej insats, det syntes redan i början av serien att det var en stor skillnad i spelet mellan flick- och damfotboll. Trots denna skillnad så visade tjejerna en riktig kämpaglöd och det viktigaste var att vi hade roligt. Dock började säsongen med en jakt på spelare eftersom de tidigare åren har varit upp och ner med antalet tjejer. Vi lyckades mycket bra med detta och började säsongen med fyra nyförvärv: Linnea Backlund, Johanna Persson, Sara Persson och Emelie Danielsson. Vi är jätte nöjda med säsongen och tjejernas insats. Arbetet inför nästa säsong har redan börjat, och det verkar finnas en liten revansch lust i laget, så det ser bra ut inför kommande serie. Säsongen 2010/2011 börjar med träningar redan nu i November och det ser jag och laget verkligen i fram emot. Juniorer och knattar IS Emtarna har denna säsong haft jättemånga fotbollssugna juniorer och knattar i år, jättekul! Säsongen drog i gång med en rivstart i april med inomhuscup i Sunne för juniorerna. Den ordinarie träningen började i maj och vi har haft inte mindre än 53 barn inskrivna från födda -99 och yngre. Två lag har deltagit i kommunens poolspels serie och det har varit sju tillfällen med två matcher och alla har kämpat på tappert. Avslutningen och tillika sista matcherna i poolserien var helgen den september och alla belönades med en varsin guldmedalj och en liten gottpåse. De yngre barnen har kämpat på med bollek/träning en gång i veckan och de avslutade sin säsong med att spela en riktig match tillsammans med de lite äldre barnen och sedan fick de med sig ett diplom hem som bevis på att de kämpat hårt i sommar. Hoppas att det stora fotbollsintresset håller i sig till nästa sommar! A-laget Efter att ha spelat i division 7 Norra under de två första åren efter Emtarnas comeback, så hamnade vi under 2010 i den centrala serien. Kvalitén på lagen i denna serie är bättre än i den norra och vi slutade på en fjärde plats av nio lag. Vi har haft med hela 35 spelare i matcher under säsongen och det är naturligtvis för många för att det ska bli ett riktigt sammanspelat och bra lag. Nämnas kan att vi under säsongen har använt hela 6 olika målvakter på grund av skador, skiftarbete m. m. Spelmässigt så klarade vi oss bra mot alla lag, men vi har saknat stabila målskyttar och förlorade för många bortamatcher. Flest mål gjordes av David Selander. Bästa spelare under säsongen har varit Patrik Larsson, Erik Björkdahl, David Selander, Tobias Mastling, Marcus Svensson, Fredrik Backlund och Pär Enocksson. Positiva besked har vi också fått från unga ytterbackarna Alexander Mastling (15 år) och Victor Henriksson (16 år) som har klarat sig gôrbra. 14

15 Riksdagsman Nils Andersson i Bävik Lars Nilsson Det är ingen tvekan om att Nils Andersson från Tomta i Bävik, Östra Ämtervik, hör till de mer, prominenta männen från den sägenomspunna socknen under förrförra seklet. Även om namnet i sig bara påminner om en odalman av den gamla stammen i förskingringen. Men Nils på Tomta betyder en viktig del fryksdalsk politisk historia. Andersson som under åren 1841 fram till den 25 november 1873 ägde och brukade gården Tomta, skrev nämligen historia då han 1867 blev förste fryksdaling invald i riksdagens andra kammare, samma år som ståndsriksdagen ersattes av första och andra Kammaren. Uppgifter hämtade från Kungl. biblioteket i Stockholm, berättar att Nils Andersson, hemmansägare från Bäfvik ledamot i andra kammaren för Fryksdals nedre tingslag af Värmlands län, upplyser om Anderssons tre år i andra kammaren Fullmakt för honom godkänd 1867 Suppleant i statsutskottet 1867 Valman vid Justitieombudsmannavalet 1867 Valman vid fullmäktigevalen 1867 Motion A. K. nr 186, 1867 Ledamot i tillfälligt utskott, 1868 Motion A. K. nr 193, 1868 Ledamot i tillfälligt utskott, 1869 Motion A. K. nr 327, 1869 Nils Andersson föddes på Hagen i Visterud den 29 augusti 1818, gifte sig annandag jul 1841 med Katrina Jonsdotter från Där Fram i Södra Ås. Katrina föddes den 26 augusti Nils och Katrina flyttade till Tomta i Bävik i samband med giftemålet och blev sedemera föräldrar till åtta barn födda på Tomta. Sönerna Anders född 1842, Jon född 1844, dottern Anna född 1846, Karolina född 1849, sonen Gustav Wilhelm född 1852, dottern Hulda född 1857, Augusta Katrina född 1859 och som åttonde barn dottern Emma född på Tomta år År 1873 såldes Tomta och familjen flyttade till Smedsby, enligt uppgifter till Sann den 25 november Tomta i Bävik, foto från 1950-talet. De bodde kvar i Smedsby till den 17 oktober 1876 då Nils och Katrina med de barn som bodde kvar hemma blev bosatta på Enkullen i Prästbol, enligt en säker talesman, Roland Kihlstadius. Nils Andersson blev tidigt knuten till politiken och förekom i Ståndsriksdagen i åratal innan riksdagens två kamrar instiftades I Ståndsriksdagen med adel, präster, borgare och bönder tillhörde Andersson självfallet Bondeståndet. - Nils Andersson jämställdes med advokat som sakförare och skrivare i Östra Ämtervik med en rad kommunala förtroendeuppdrag i socknen. - Andersson hörde vidare till talarna på Mårbacka under flera år på 1870-talet. Något som anförtroddes de mer framstående i Östra Ämtervik den 17 augusti för att fira löjtnant Erik Gustaf Lagerlöfs födelsedag. Då var det verkligen fest på Mårbacka. Och riksdagsman Nils Andersson var en lysande talare, berättar bygdeforskaren Roland Kihlstadius. Nils Anderssons son Gustav Wilhelm blev också en känd och aktad person i Fryksdalen, som kyrkobyggare och ansvarig när kyrkan i Nyskoga byggdes. Nils Andersson avled i Östra Ämtervik den 18 november Hustrun Katrina avled den 27 maj

16 Boktips med anknytning till Östra Ämtervik Marina Andersson De flesta böcker som skrivs med någon form av Ämterviksanknytning handlar oftast, av förklarliga skäl, om Selma Lagerlöf. I år har det publicerats en bok med Lagerlöfsanknytning, men den handlar inte om Selma Lagerlöf, utan om hennes bror Johan Lagerlöf. Johan Lagerlöf har för Mårbackastiftelsen varit ett tomt ark, man har vetat att han emigrerade till USA efter att han försökt rädda Mårbacka från konkursen under 1880-talet. Dessvärre misslyckades han och försvann ur Lagerlöfshistorien. Detta har Torbjörn Sjöqvist ändrat på. Genom sin bok Kära Syster, jag tyckes hafva otur i allt har han lyckats att inte bara föra fram en nästintill okänd del av Selma Lagerlöfs liv, utan också gett oss en levande bild av ett rörande emigrantöde. Johans liv i USA blev inte den framgångssaga han tänkt sig. Liksom sina far Erik Gustaf var han ambitiös och driven, men totalt oförmögen att praktiskt genomföra vad han föresatt sig. Pengar rann genom hans och hustrun Nannys fingrar och Selma Lagerlöf ryckte ut och stödde ekonomiskt. Johan och Nanny längtade tillbaka till det gamla landet. De gjorde en Torbjörn Sjöqvist med sin bok. klassresa nedåt, för deras del var inte USA något lyckans land. Boken är baserad till stor del på brev som Johan och Selma Lagerlöf skrivit till varandra och foton från bland annat Mårbackastiftelsens samling, foton som tidigare varit opublicerade. Den är skriven på ett fängslande sätt, det är svårt att lägga den ifrån sig och omöjligt att inte röras av Johan och Nannys ambitioner och tillkortakommanden. Julmässa på Mårbacka Marina Andersson, foto KM idé Jul i början av november kan tyckas vara att överdriva firandet en aning, men så är det på Mårbacka. För tionde året i rad arrangerade Svenska Slottsmässor en julmässa på Mårbacka som genom detta befinner sig i mycket fint sällskap. Från Svenska Slottsmässors sida söker man unika miljöer att hålla sina mässor i och det är bara hantverkare och matproducenter med produkter av högsta kvalité som tillåts delta. Mässorna genomförs bland annat på Vadstena slott, Kalmar slott, Julita gård och oftast hålls två mässor under samma helg. Mårbackas julmässa inträffar oftast under allhelgona och har tidigare år dragit runt besökare blev ett undantag, och slog alla tidigare rekord. Under fyra dagar besökte över besökare mässområdet och köpte allt från tomtar och hattar till marsipangrisar. Glöggen har tydligen blivit mycket populär. Även när mässan avslutats och den ordinare verksamheten drar igång på Mårbacka med guidade visningar av minnesgården ställs ofta frågan om Mårbackaglögg säljs i butiken. Mässan arrangeras av Svenska Slottsmässor som arrenderar Mårbacka av Mårbackastiftelsen, men även stiftelsens egna verksamheter får givetvis ett uppsving och antalet besökare som följde en guidad visning och som drack kaffe i Mårbackas eget kafé ökade. IS Emtarna insatser måste nämnas. Anlitade av Svenska Slottsmässor sköter de städning, parkering och lite till, vilket givetvis är en resurskrävande verksamhet. Till sist några ord om vädret. Alla som har parkerat på åkern intill Mårbacka under julmässan vet att det räcker med lite regn för att förvandla gräsytan till en lervälling. I år däremot var vädrets makter på Svenska Slottsmässors sida. Regnet och molnen förvandlades till solsken och frostnätter vilket ledde till att även parkeringen fungerade utmärkt. 16

17 17

18 Militärerna samlade framför verandan på Ängåsen. I mitten mamma Maria med barnen Kjell, Siv och Solvig. I krigets skugga Siv Andersson Jag är född 1936, mina föräldrar hette Maria och John Nilsson och vi bodde på Ängåsen i Gunnerud. Jag var mellanbarn och har syskonen Solvig och Kjell. Den 9 april 1940 anföll tyskarna Norge, jag var bara 3½ år gammal. Jag minns ändå en del och annat har jag fått berättat för mig. Det var bekymmersamma år för alla vuxna och jag vill beskriva hur vi levde då. Vi hade ju lantbruk och mjölkkor, så pappa fick uppskov med att infinna sig till krigstjänst på somrarna, men två vintrar vaktade han Sveriges gräns mot Norge. Ena gången var han stationerad i Lekvattnet och Röjdåfors, andra gången i Östmark. Han berättade inte så mycket om hur han hade haft det, utom en gång då de var ute och åkte skidor och kom in på norskt territorium. De upptäckte några säckar med tysk text och fick då bråttom att skida tillbaka. I Östra Ämtervik fanns omkring 800 soldater stationerade och hos oss på Ängåsen bodde 20 meniga och ett befäl och marketentarn. I Oppista bodde två högre befäl och i missionshuset meniga och på ålderdomshemmet var det sjukstuga. De hade egen läkare som var på hemmet och där inrättades också en arrest i stôllboa, ett garage på andra sidan vägen. Där stod en vakt och vid jämna mellanrum var det vaktombyte och soldaten marscherade sedan tillbaka till missionshuset, (det var lika stort som missionskyrkan i Sunne) brann missionshuset och med det tror jag den militära närvaron i Gunnerud upphörde. Varför så många militärer i lilla Östra Ämtervik? Det befarades att tyskarna skulle komma med trupper till Olsäter med tåg och då skulle de stoppas, sades det. Ängåsen är ett stort gammalt hus från slutet av sjuttonhundratalet. På 30-talet var det inte inrett och varmbonat på stora salen och ett litet angränsande rum på övervåningen och där bodde militärerna och det var inga innanfönster. Det här var under den kalla vintern Det fanns en gammal kakelugn och den kom en soldat och eldade i för att det skulle bli lite värme. Det var då en gammal stor mur med nio rökgångar och naturligtvis blev det soteld. Vi hade vår sängkammare på övre våningen och där låg hela familjen. Vi barn hade lagt oss och mamma sagt god natt och gått ner då vi hörde dån och det var alldeles rött utanför fönstren. Soldaterna kom senare, de byggde våningssängar och stoppade madrasserna med halm. På hallen snickrade de hop ett vapenställ där de hade sina gevär. De gick in stora ingången och första dagarna tog en del fel dörr och tittade in till oss. Man hörde deras tramp i trappen och det var lite skrämmande. De använde utedasset, för någon inomhustoalett fanns inte. 18

19 Hur de skötte sin hygien och fick mat vet jag inte. Något elektriskt ljus fanns inte på salen, utan de drog nog en provisorisk ledning dit, så det blev lite ljus. Allt var enkelt på den tiden, vi hade elektrisk ström från Kvarntorp och det var Isak i Kônsa som monterat det. Vi hade två 25 wattslampor i köket, en vid spisen och en vid matbordet. Köket var långsmalt, så det var svagt ljus och det var skomakarlampor och bara en lampa i varje rum. Vi hade en radio och det var väldigt viktigt för att kunna följa med vad som hände ute i världen. På väggen i kammaren satte mamma och pappa upp en världskarta och där satte de upp nålar för viktiga händelser. Pappa var med i en studiecirkel och de samlades en gång i månaden. De var i olika hem och ingen hade bil, utan det var cykeln som gällde. Det var Manne Örnberg, Samuel Friman, Oskar Nygren, Andreas och Adolf Borg, Anton Jonsson, Rudolf Nilsson, Henrik Westlund, Vilhelm Olsson m. fl. som deltog. Det var livliga diskussioner när de kom samman och det blev högljutt ibland. Det var bara de som körde post och taxi som hade bil. De hade gengasaggregat bak på bilarna som de fick elda i. Mjölkbilen och bussarna hade också aggregat för att kunna köra, ingen bensin kom in i landet på grund av kriget. Vi fick telefon någon gång under de här åren, när vet jag inte, men vi hade nummer 45. Vi hade inget kylskåp, men vi hade ett isskåp. Pappa tog upp is på vintern och lade i en isbinge han hade bakom husen i skogen. Man lade isblocken i sågspån, både under och över och det isolerade så pass mycket, att det varade under sommaren. Man lade is överst i skåpet i ett fack och den smälte långsamt och blev till vatten i en plåt på botten av skåpet. Det användes bara när det var riktigt varmt, för man förstår att det var mycket jobb med det också. Annars hade vi som brukligt var ett stort skafferi på norra sidan huset, där det var rätt svalt. Mjölken kyldes i en källa vi hade på gården och mjölkbilen kom varje dag. Tänk vad duktiga husmödrarna var, de fick hushålla med det som fanns. Vi som var bönder hade det väl bra, för vi hade vanligen grisar som vi födde upp och kunde slakta. Vi fick emellertid inte göra hur som helst, utan pappa måste till Kristidsgösta Gösta Olsson i Visterud och få licens och lämna kuponger. Vet inte riktigt hur det gick till, om man var tvungen att sälja fläsk, så det inte blev för mycket åt en familj. Fläsket saltades ner i en fläsktina och en del röktes. Det var den vanligaste middagsmaten, fläsk och potatis. Så gick det också till när pappa var till kvarnen och fick säden mald, han var tvungen lämna kuponger. Det mesta var ransonerat, kläder, skor och inte minst det älskade kaffet. Tilldelningen var 7½ hg för 7 månader, så man rostade råg och vete och blandade ut, så fick man surrogatkaffe. Det var självhushållning som gällde, man bakade bröd av eget mjöl och vi hade egen potatis. Vi hade höns så ägg fanns, men mamma sparade ihop så hon kunde sälja en del i affären, för salt, socker och jäst inhandlades där. Vår affär var Tomta och det var Ester Backlund som ägde den. Det var mycket löst folk ute och tiggde mat. Några bröt sig in i källaren och tog saft och sylt och i visthusboden stals fläsk och mjöl. Pappa satte upp galler för fönstren i källaren och boden och järnslå med hänglås för dörrarna. Kommer ihåg en gång vi fick bananer. Det var så bestämt att alla barn i Sverige skulle få en banan var. Man hade lyckats få hit en båtlast med bananer och de skulle delas ut till alla barn. Det var Örnbergs affär i Smedsby som skötte utdelandet och pappa hämtade ut dem, vad gott det var! Det var också påbud om mörkläggning en vinter under krigsåren. En man i varje by hade till uppgift att se efter att det efterlevdes. I Gunnerud var det Herman Backlund som såg till att inget ljus syntes. Kommer ihåg lite av det, hur mamma klistrade fast skivor för fönstren och vi sprang ut för att se att inget ljus trängde ut. Jag minns en mörk kväll då vi var med till ladugården, som också var mörklagd. Solvig, Kjell och jag lekte utanför ladugården och plötsligt hörde vi en flygmaskin. Vid Hagalund, det låg mitt i emellan Gata och Ängåsen, tände planet plötsligt en strålkastare ner mot marken och sökte orientera sig. Vi blev alla tre ordentligt uppskrämda och sprang in till mamma och faster Anna som höll på att handmjölka. Vart flygplanet tog vägen vet jag inte. Ibland förirrade sig tyska plan in över Sverige. Solvig var på väg till skolan i Smedsby en dag och då kom ett flygplan med hakkors på låg höjd. Hon blev rädd, kastade cykeln och kröp ner i diket. Det var ingen fara, men helt klart blev hon rädd. En gång fick vi bli med pappa på bio till Prästbol. När vi cyklade hem var det mörkt och när vi stod i Sundströmsbacken och såg västerut, var det som fyrverkeri. Det blixtrade och så hördes muller från krevader. Det hördes säkert många gånger, men det här minns jag särskilt. Under krigstiden samlade man in skrot och lump, som sedan kunde omvandlas till nyttiga saker, inget fick förfaras. Sparsamhet var en dygd, alla kläder lappades och lagades och alla strumpor stoppades. Pappa halvsulade också pjäxor och skor. Freden kom 5 maj 1945 och jag gick i andra klass i småskolan och jag kommer ihåg glädjen vi kände, att nu var det äntligen fred. 19

20 Välkommen in till oss! Telefon