Eda kommun årsredovisning 2009

Transkript

1 Eda kommun årsredovisning 2009

2 Innehåll 1 Eda kommun 3 Förvaltningsberättelse 7 Omvärldsanalys 15 Sammanställd redovisning 28 Redovisningsprinciper 30 Personalekonomisk redovisning Barn- och bildningsnämnden 38 Socialnämnden 44 Kultur- och fritidsnämnden 48 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 53 Byggnadsnämnden 56 Kommunstyrelsen 63 Kommunrevisionen 64 Förvaltningsberättelse Eda Bostads AB 67 Förvaltningsberättelse Eda Energi AB 68 Förvaltningsberättelse Valfjällets Skicenter AB Foto: Marcus Brolin Sidor: 3, 30, 34, 40 Foto: Tina Lundberg Sidor: 6, 8, 13

3 Förvaltningsberättelse Årets resultat Kommunkoncernens resultat är tkr. Av detta står bolagen för 790 tkr och kommunen för tkr. Kommunens resultat fördelas så att skattefinansierad verksamhet visar 4,1 mkr i resultat medan affärsverksamheten visar 6,5 mkr i resultat. Resultat kommunen (kr/inv) års resultat ( 277 kr/inv.) vilket innebär att kommunen inte klarar det lagstadgade balanskravet (se not 8 sid. 19). Underskottet för 2009 innebär att kommunfullmäktiges resultatmål på lägst 1,5 % inte uppnåtts. Om årets resultat i årsredovisningen är negativt ska, i enlighet med kommunallagens balanskrav, resultatet regleras och det egna kapitalet återställas senast tre år efter det att det negativa resultatet uppkom. I speciella fall kan det finnas skäl att acceptera avsteg från kravet på reglering. Av lagtexten framgår att fullmäktige får besluta att ett negativt resultat inte behöver regleras om kommunen kan hänvisa till synnerliga skäl. Av författningskommentarerna framgår att synnerliga skäl kan vara större omstruktureringskostnader samt om kommunen har en stark finansiell ställning. En nedskrivning av det bokförda värdet på Kongsbergsfastigheten med hänvisning till ett antaget marknadsvärde skapar förutsättningar för minskade framtida kostnader, bland annat i form av kapitaltjänst och eventuella reaförluster. Verksamheternas nettokostnader Nämnderna har ökat sina nettokostnader med 20,7 mkr medan skatteintäkterna och generella statsbidrag samt utjämning har ökat med 8,3 mkr. Verksamheternas nettokostnad i kommunen har jämfört med 2008 ökat med 5,4 %. Barn- och bildningsnämnden har ökat sina nettokostnader med 0,2 % jämfört med Motsvarande siffra för socialnämnden är en ökning av nettokostnaderna med 3,5 %. Kostnaderna för kommunens avskrivningar har ökat med 414 tkr jämfört med I de av kommunfullmäktige fastställda principerna för ekonomisk styrning är kommunens målsättning att maximalt 97,5 % av kommunens intäkter från skatte- och statsbidrag skall användas för den löpande driften (verksamheternas nettokostnader) vid slutet av planperioden. Resultatet för 2009 innebär att 101,75 % av intäkterna gick till driften av verksamheterna. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna (procent) Förvaltningsberättelse

4 Skatteintäkter, utjämningssystem och generella statsbidrag Sammantaget har intäkterna från kommunalskatt, generella statsbidrag och utjämningssystemen ökat med 8,3 mkr 2009 och uppgår nu till tkr. Av dessa intäkter är 268,9 mkr hänförbara till skatteintäkter. Eda kommuns eget skatteunderlag genererar 70,7 % av de totala intäkterna från skatte- och statsbidragsintäkter. Den låga medelskattekraften utgör en finansiell risk om utjämningssystemen ändras i framtiden. Slutavräkning av 2007 års skatteintäkter ingår i resultatet med tkr. Preliminär slutavräkning för 2008 har redovisats med tkr. Skatteintäkter och statsbidrag visar en negativ avvikelse mot budget med 357 tkr. Finansnetto Kommunens finansnetto 1 förbättrades från tkr 2008 till tkr Finansnetto (tkr) Investeringsvolym (tkr) Kommunen har vid 2009 års bokslut materiella anläggningstillgångar till ett bokföringsmässigt värde av 379 mkr varav 361 mkr i mark, byggnader och tekniska anläggningar. Avskrivningarnas andel av skatteintäkter och statsbidrag har ökat med 1,5 % om man jämför 2009 med Totalt hade kommunen avskrivningar på 28,1 mkr. Avskrivningarnas andel av skatteintäkterna (procent) 7, Budget ,5 0 6, ,5 Under perioden har finansnettot förbättrats med 4,2 mkr. Bidragande orsak till detta är att kommunen numera är skuldfri då det sista lånet från byggnationen av Gunnarsbyskolan löstes under hösten Investeringsredovisning Kommunens investeringsnivå har sjunkit tillbaka något även om nivån fortfarande är hög för en kommun av Edas storlek. Drygt 30,5 mkr har investerats i ett fyrtiotal projekt under Den budgeterade investeringsvolymen 2009 var 35,3 mkr inkl. överföringar från 2008 och tilläggsanslag. 1 Finansiella intäkter finansiella kostnader. 5, Anledningen till den stora ökningen är en nedskrivning av bokfört värde på en industrifastighet på 6 mkr. Årets investeringsnivå har kunnat täckas genom nettot från den löpande verksamheten och kommunen har inte behövt ta upp nya lån. Kassa- och banktillgångarna var 39 mkr vid årsskiftet vilket innebär en ökning på 14,8 mkr jämfört med bokslutet Pensionsskuld Skulden för pensioner intjänade från och med 1998 har växt med 200 tkr till 8,3 mkr. Ansvarsförbindelsen för pensioner intjänade t.o.m har vuxit med 6 mkr till 202,2 mkr. I december 2002 placerades 9,5 mkr långsiktigt i syfte att möta framtida utbetalningar. Placeringarna har Förvaltningsberättelse 4

5 omsatts och har ett bokfört värde på 12,1 mkr. Där efter har ytterligare 9,9 mkr placerats långsiktigt med samma syfte. Driftsredovisning Kommunfullmäktige beslutade i november 2008 om budget för Budgeten för 2009 uppvisade ett resultat på tkr. I mars 2009 tog fullmäktige beslut om en reviderad budget. Beslutet innebar en resultatnivå på 239 tkr. Skälet till att budgeten reviderades var att de finansiella förutsättningarna i form av skatteintäkter och statsbidrag försämrades med anledning av lågkonjunkturen. Ett annat skäl var att socialnämnden och barn- och bildningsnämnden aviserade behov som inte var kända när budgeten fastställdes i november. Kommunfullmäktige beviljade inga resultatöverföringar från 2008 in i 2009 års budget. Under året har heller inga tilläggsanslag beviljats. Nämndernas budgetavvikelser Kommunstyrelsen (kommunledningsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen) redovisar ett överskott på totalt tkr. På kommunchefens ansvar beror överskottet på 315 tkr främst på lägre lönekostnader än budgeterat. Administrativa avdelningens överskott beror främst på att anslaget till oförutsett inte har förbrukats som planerat (+ 2,6 mkr). Anledningen till överskottet på IT-en heten (220 tkr) kan härledas till det beslut som togs avseende återhållsamhet gällande inköp. Personalavdelningens överskott beror främst på att anslaget till företagshälsovård inte utnyttjats fullt ut (250 tkr). Resten av överskottet beror på att AME:s verksamheter lönebidrag och OSA har fått mer bidrag än budgeterat samt att fler personer än förväntat har anvisats till kommunen från arbetsförmedlingen inom åtgärden JOB. Näringslivsenhetens överskott beror bland annat på inköpsstoppet som innebar restriktivitet med användandet av medlen. Samhällsbyggnadsförvaltningen redovisar följande avvikelser i stort: Staben redovisar ett överskott på 600 tkr. Detta beror bland annat på att bidrag från länsstyrelsen för utbyggnad av cirkulationsplats vid Tallmokorset som ansöktes 2004 och skulle utbetalas 2005 har utbetalats under 2009 med kr. Vidare har förvaltningschefen utsetts till VD för Eda Energi AB fr.o.m. juni Enligt beslut ska 25 % av lönen för teknisk chef belasta energibo laget. Detta minskar lönekostnaden för teknisk chef med kr vilket inte var budgeterat. Antalet ansökningar om bidrag till enskilda vägar utan statsbidrag, s.k. utfartsvägar, skogsbilvägar och bidrag till enskilda VAanläggningar har i likhet med 2008 varit få under 2009 vilket resulterat i ett budgetöverskott. Bidragsverksamheten har tagits bort fr.o.m Kostnader för exploateringsfastigheter redovisar ett överskott på kr på grund av mycket låg verksamhet orsakad av lågkonjunkturen. Gatusektionen redovisar ett överskott på 200 tkr för vinterväghållning tack vare ett gynnsamt och milt vinter väder. VA-verksamheten redovisar ett underskott på tkr beroende på akuta reparationer på ledningsnätet i samband med driftstörningar och renhållningsverksamheten redovisar ett överskott på 740 tkr främst beroende på återbetald deponiskatt för deponerat slam som komposterats och körts ut som anläggningsjord samt för returflis. För fastighetssektionen gäller att out hyrda industri lokaler redovisar ett underskott på 681 tkr främst beroende på att Kongsberglokalen är outhyrd. Reparationskostnaderna har överstigit budget med 813 tkr och underhållskostnaderna har överskridits med 670 tkr. För att kompensera underskotten har ambitionsnivån av seende fastighetsskötsel minskats med 982 tkr. Eftersom hyrorna varit oförändrade 2009 i förhållande till före gående år har kapitalkostnaderna inte justerats. Detta har också bidragit till att den totala hyresförlusten endast blivit 451 tkr. Kostsektionen visar ett budgetöverskott på 250 tkr som beror på minskade hyreskostnader för kyl container, minskade programkostnader för data, minskade vikariekostnader samt ökade intäkter genom beställningar från nya kunder. Räddningstjänstens resultat för år 2009 redovisar ett underskott på 267 tkr. Personalkostnaderna överskrids med 251 tkr till stor del beroende på ett ökat behov av räddningspersonal vid insatser som genomförts. Ökningen är ca. 350 mantimmar jämfört med åren 2007 och Förklaringen finns i ökat antal larm och tidsåtgång vid insatser. 5 Förvaltningsberättelse

6 Resultatet för byggnadsnämndens samlade verksamhet visar ett överskott på 420 tkr, varav 350 tkr härrör från minskade personalkostnader. (Kommunarkitektens tjänstledighet from oktober samt att bygglovsingenjören arbetat 80 %). Resterande överskott kommer av kortare sammanträden för byggnadsnämnden och samt registerhållning. Miljö- och hälsoskyddsnämndens resultat ger ett överskott om 281 tkr för Överskottet beror dels på högre intäkter än budgeterat samt att resursen miljöjuridisk kompetens ej nyttjats under året. Barn- och bildningsnämndens resultat visar ett underskott med 690 tkr. Respektive verksamhet har i stort sett bedrivits enligt tilldelad budget. Avvikelser finns inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, som har ett underskott på interkommunala ersättningar. Fler elever väljer dyra program och fler elever går mer än tre år i gymnasieskolan. Ytterligare avvikelser gäller vuxenutbildning och SFI (svenska för invandrare). På grund av ökad arbetslöshet har fler vuxna kommuninvånare på börjat studier. Dessutom har en inflyttning från andra länder till kommunen ökat och de som flyttar hit har rätt att lära sig svenska språket genom kommunens försorg. En annan avvikelse handlar om interkommunala ersättningar inom grundskolan. Allt fler grundskoleelever har valt att gå i friskolor, något som kommunen inte kan säga nej till. Socialnämndens resultat visar ett underskott på tkr. De större avvikelserna fördelar sig enligt följande: Hemvård, korttidsvård och särskilt boende uppvisar stora överskott, sammanlagt tkr. Budget för bostadsanpassning överskreds med 828 tkr. Omsorger om personer med funktionsnedsättning drabbades av oförutsedda och höga kostnader då personer med stora behov av assistanshjälp debuterade. Även om försäkringskassan står för större delen av kostnaderna så ska kommunen står för de första 20 veckotimmarna. Varje ny assistansberättigad kostar kommunen 256,8 tkr. Tre nya ärenden och ett fjärde där kommunen fick stå för hela kostnaden (851 tkr) samt omställningskostnader vid flytten av Patronen förklarar underskottet på tkr. Individ- och familjeomsorg har varit hårt anlitat av skäl som hänger samman med striktare tillämpning av vårdgrannars regelsystem och det pressade sysselsättningsläget. Så förekommer lokala variationer, som i Eda kommun tar sig uttryck i flera institutions placeringar än vanligt, bl.a. en SIS-placering. Detta har varit nödvändigt efter det att hemmaplanslösningar inte fungerat. Sammanlagt slutar IFO-verksamhetens nota på ett underskott med tkr. Kultur- och fritidsnämnden resultat visar på ett underskott på 256 tkr. Det negativa resultatet kan framförallt förklaras med minskade försäljningsintäkter inom turistbyråverksamheten, och förhöjda driftskostnader i form av elkostnader vid kommunens fritidsanläggningar och vid Morokulien Infocenter. Vid fyra tillfällen under året har en ekonomisk uppföljning med prognos för helåret tagits fram. Uppföljningstillfällena är mars, maj, augusti och oktober. Prognosarbetet förbättras ständigt och hjälper till att hålla budgetdiskussionen levande under året. Efter maj månad prognostiserades ett underskott för kommunen på ca. 9 mkr. Även efter augusti månad presenterades en liknande prognos. Skälet till de negativa prognoserna var till största delen de nedreviderade skatteunderlagsprognoserna samt befarade överskridanden när det gäller försörjningsstöd och institutionsplaceringar. I slutet av året förbättrades prognoserna avseende skattintäkterna. Vidare togs beslut om återhållsamhet när det gällde inköp. Sedan tidigare gällde även anställningsstopp. Förvaltningsberättelse 6

7 Omvärldsanalys Hur påverkar omvärlden kommunens förutsättningar? Den frågan söker omvärldsanalysen besvara. Att ha insikt om att händelser över hela världen påverkar kommunen, och hur den påverkas, gör det lättare att fatta beslut i den egna verksamheten. Globala ekonomiska perspektiv År 2009 var finanskrisens mörka år. Finanskris och lågkonjunktur påverkade och förstärkte varandra. Men hur gick det egentligen, och hur ser läget ut inför det kommande året? Diagram A: Sammanlagd BNP-tillväxt i världen (procent) Källa: IMF Advanced economies, forecast 2008 Advanced economies World, forecast 2008 World Emerging & developing economies, forecast 2008 Emerging and developing economies Genom att titta på förändringar i BNP-tillväxten kan man få en bild av konjunkturläget i olika delar av världen. I Diagram A kan man utläsa dels hur man år 2008 prognostiserade tillväxten för (streckade linjer), dels hur det verkliga utfallet blev under 2009, samt hur prognosen för åren (heldragna linjer) ser ut nu. Prognoserna kommer från IMF (Internationella Valutafonden), som i sin tur hämtar data ifrån världens alla stater. Ur diagrammet kan man utläsa att prognosen från 2008 var betydligt mer optimistisk än det faktiska utfallet blev; tillväxten under 2009 blev betydligt lägre än man tidigare förutsett, och svängningarna var kraftigare. Starkast nedgång upplevde industriländerna, med en negativ tillväxt på 3,2 procent. I utvecklingsländerna avtog tillväxten från drygt 6 procent till 2 procent. Även om 2009 blev ett i ekonomiska termer mörkare år än förväntat, kan man konstatera att prognosen för år 2010 är betydligt positivare än tidigare. Faktum är att det förefaller som om botten är nådd och att trenden nu kan börja vända uppåt, även om bakslag inte kan uteslutas. Det är tydligt att den ekonomiska återhämtningen varierar mycket i styrka mellan olika regioner och länder. EU-området förväntas ha en låg ekonomisk tillväxt, runt 1 procent. Även inom EU är bilden splittrad. Spanien förväntas ha en fortsatt negativ tillväxt ( 0,6 procent), medan Tyskland befinner sig i andra änden av spektrumet med en tillväxt på 1,5 procent. Det kan vara ett gott tecken för Sverige. Tyskland, som är en av Europas starkaste ekonomiska motorer och en av Sveriges viktigaste handelspartner, har en relativt hög tillväxt. Den låga tillväxten i industriländerna har dock en återhållande effekt på Sveriges tillväxt. Det är bland utvecklingsländerna man finner den starkaste återhämtningen. Framför allt i Asien i synnerhet i Kina och Indien saktade BNP-tillväxten knappt in under Enligt prognosen har Kina och Indien även den mest fördelaktiga utvecklingen i framtiden, med en ekonomisk tillväxt på 10 respektive 7,7 procent. 7 Förvaltningsberättelse

8 När den globala återhämtningen från krisen förhoppningsvis kommit igång under 2010 (se diagrammet ovan), förväntas tillväxttakten avta. För industriländerna väntas tillväxttakten ligga mellan 2 och 3 procent de kommande åren. Utvecklingsländerna förefaller ha en något mer positiv utveckling. En relevant fråga är om återhämtningen är ett resultat av de massiva finanspolitiska och finansiella åtgärder som vidtogs över hela världen under 2009, eller om det är ett resultat av en stärkt efterfrågan. En stärkt efterfrågan är den långsiktiga lösningen på de ekonomiska problemen, medan de finansiella insatserna avhjälper kortsiktiga, akuta problem. Med tanke på hur BNP-prognoserna ser ut, kan man anta att åtgärderna och stödpaketen motverkat krisens värsta konsekvenser, men att efterfrågan på varor och tjänster kommer att vara fortsatt svag. Därför förväntas tillväxttakten avta efter Det är en hypotes som stöds av det faktum att utvecklingsländerna klarar sig så mycket bättre, helt enkelt för att de har en högre intern efterfrågan, vilket i sin tur är en följd av att de utvecklas. Diagram B visar BNP-förändringen mellan 2008 och 2009 samt prognoser för , för Sverige, euroområdet, USA och Norge. Det är uppenbart att Sveriges BNP-tillväxt inte bara var negativ, utan också tämligen låg i jämförelse med andra Det är främst ett resultat av ett katastrofalt tredje kvartal med en negativ tillväxt på nästan 18 procent. Jämfört med euroområdet, USA och Norge drabbades Sverige mycket hårdare hade Sverige en högre tillväxt än både Norge och euroområdet. Det förefaller även klart att trenden vände någon gång under Diagram B: BNP i urval Källa: IMF Norge USA Euroområdet Sverige Inför de kommande åren beräknas Sverige få en relativt positiv utveckling, medan det förefaller gå långsammare för euroområdet och Norge. Norge drabbades av krisen med en viss eftersläpning. Det verkar innebära att Norge heller inte drabbas lika hårt. Enligt IMF ser det ut som att Norges tillväxt planar ut på runt 2 procent åren efter Under samma period förväntas Sverige ha en högre tillväxttakt. I egenskap av gränskommun har Eda draghjälp av norska konsumenter, därför är en positiv utveckling i Norge önskvärd. Prognosen inför framtiden ser alltså någorlunda ljus ut. Man skulle kunna säga att det efterlängtade ljuset i tunneln äntligen syns och att konjunkturen nu bör vända uppåt. Emellertid lär det ta ett tag innan effekterna av vändningen märks. Vägen till återhämtning förefaller under alla omständigheter bli lång. Genom det så kallade BNP-gapet, som är skillnaden mellan faktisk BNP och potentiell BNP, kan man få en indikation om hur lång tid återhämtningen kan ta. Enligt Konjunkturinstitutet uppgår BNP-gapet till cirka 6 procent år Det innebär att gapet inte sluts förrän 2014 under förutsättningen att Sverige har en årlig tillväxt på 4 procent. Kort sagt riskerar Sveriges ekonomi att inte kunna utnyttja sina resurser optimalt förrän om cirka fyra år. Förvaltningsberättelse 8

9 För att få en bredare bild av läget kan det vara lämpligt att titta närmare på hur arbetsmarknaden förväntas utveckla sig i framtiden. Diagram C visar aktuell statistik över antal varsel. Det ger en bild av vilken sektor som drabbats hårdast. De bakomliggande orsakerna till varsel kan vara flera, men till syvende och sist rör det sig om bristande efterfrågan efter de varor och tjänster som företagen tillhandahåller. Diagram D: Arbetslöshet Diagram C: Antal varsel per sektor Källa: AMS Offentlig förvaltning, utbildning, hälso-sjukvård, sociala tjänster Parti- och detaljhandel Byggverksamhet Tillverkningsindustri (summa) Krisen drabbade den svenska tillverkningsindustrin särskilt hårt. Det gäller även Eda, speciellt genom den koppling som finns till bilindustrin. Därför är SAAB:s (men också Volvos) existentiella kris viktig för Eda kommun. Även om företagen räddas, och med dem en mängd arbetstillfällen, kan det vara relevant att fundera kring var och i vilken form de kommer att verka i ett längre perspektiv. Krisen förvärrade situationen för bilindustrin, men samtidigt har många företag däribland Ford (som äger Volvo) och General Motors (som fram till i februari 2010 ägde SAAB) länge haft lönsamhetsproblem. Krisen bidrar till en naturlig om än obehaglig självsanering av marknaden. Industrisektorn kan vara extra känslig under återhämtningen Det ekonomiska läget förefaller hur som helst ha stabiliserat sig. Arbetslösheten i Sverige är hög. År 2009 låg den över 8 procent och den förväntas stiga under (Se Diagram D. Notera att det enbart är öppen arbetslöshet som redovisas i diagrammet.) Källa: Riksbanken Arbetslösheten börjar enligt Riksbanken sjunka först under 2011, men man kan inte bortse från att den fortsätter att vara hög de kommande åren. Det ställer krav på kommunerna. Enligt Riksbanken kan arbetslösheten stiga till drygt 9 procent innan den börjar sjunka. Mer pessimistisk är Konjunkturinstitutets prognos, som säger att den öppna arbetslösheten uppgår till hela 10,4 procent Enligt Konjunkturinstitutet ökar arbetslösheten, i synnerhet inom det privata näringslivet, ända fram till Anledningen är att det fortfarande finns stora rationaliseringsbehov. Den expansiva finanspolitiken gör att sysselsättningen inom den offentliga sektorn kan öka något redan under En fortsatt expansiv ekonomisk politik behövs. Krisen och lågkonjunkturen drabbar inte alla hushåll och individer på samma sätt. De som har arbete och en stabil inkomst, behöver inte märka särskilt mycket av krisen. Den mycket låga räntan och låga priser kan i vissa fall tvärtemot inbjuda till en ökad konsumtion. Konsumenternas egen uppfattning om sin situation pekar i positiv riktning, något som illustreras i Diagram E. 9 Förvaltningsberättelse

10 Diagram E: Consumer Confidence Index >110: mycket starkare ekonomi än normalt (++) : starkare ekonomi än normalt (+) : svagare ekonomi än normalt (-) <90: mycket svagare ekonomi än normalt (--) Källa: Konjunkturinstitutet Risken finns också att hushållens belåning blir för hög. När tiderna blir bättre och räntorna stiger, finns en risk att en del hushåll kan få betalningssvårigheter. Diagram F ger en bild av reporäntans utveckling hittills, samt en prognos för framtiden. Reporäntan är, lite förenklat, Riksbankens styrränta genom vilken man styr övriga bankers utlåningsräntor. De i sin tur påverkar företagens och privatpersoners investeringsrespektive konsumtionsförmåga. Diagram F: Reporänta (procent) Den låga räntan är ett mycket viktigt verktyg för att stimulera ekonomin det blir billigare att investera, men också konsumera, genom lån. Huvudsyftet med reporäntan är att ha kontroll över inflationen; det är Riksbankens uppgift att hålla den årliga inflationstakten runt 2 procent. Räntan höjs om ekonomin börjar bli överhettad. Sker motsatsen sänks räntan. Med det i åtanke kan man alltså genom att studera den prognostiserade ränteutvecklingen få en bild av Riksbankens syn och förväntningar på framtiden. Under året räknar man med att behöva påbörja en successiv höjning av räntan och fortsätta med det de kommande åren. Med andra ord kan man något förenklat anta, att en uppåtgående trend i konjunkturen gör sig märkbar det kommande året. Sakta men säkert kommer bättre tider. Sammanfattningsvis går Sverige mot bättre tider, men återhämtningen tar tid. De största orosmolnen förefaller vara den växande arbetslösheten, att insatserna för att motverka finanskrisen överges eller upphör för tidigt, men också kraftiga prisökningar. Ur ett kommunalt perspektiv verkar det inte som om man kan börja tala om bättre tider förrän tidigast Regionala och lokala perspektiv Befolkning Befolkningen förväntas öka i Värmland. Prognoser visar en ökning med 14 procent fram till En SCB-studie från 2008 visar att befolkningsförändringen för Eda kommun sannolikt blir marginell fram till Karta 1 visar FA-regionernas befolkningsutveckling mellan 2000 och En FA-region är en geografisk indelning som utvecklats av Tillväxtverket. Den definieras som en grupp av kommuner som i hög grad är självförsörjande vad gäller arbetstillfällen. Indelningen i olika regioner baseras på arbetspendlingen över kommungränserna Källa: Riksbanken Förvaltningsberättelse 10

11 Karta 1: FA-regionernas befolkningsutveckling Det är främst de mindre Norrlandsregionerna som upplevt en negativ befolkningsutveckling, med en minskning på över 10 procent. Eda, som definieras som en egen FA-region, har en negativ utveckling som dock minskade med över 5 procent. Samtidigt vände utvecklingen i Årjäng och Strömstad från att vara negativ till att bli positiv. Den högsta befolkningstillväxten finner man i Malmöregionen. En hypotes där Norrlandsregionerna är undantaget är att det kan ha ett samband med att tillväxtregionerna är gränsregioner. Under sådana förhållanden kan Eda ha en fördel i jämförelse med många andra kommuner och regioner. I kartan finner man även en intressant illustration över befolkningsminskningen i östra Värmland och södra Dalarna som kan kopplas till den så kallade Centrum- Periferi-teorin. I det här sammanhanget innebär det, lite förenklat, att centrum växer, till fördel för sin periferi som den absorberar, Årjäng och Strömstad är i varierande grad periferi till Oslo, Karlstad och Göteborg och har vänt en negativ befolkningsutveckling. Därför kan förutsättningarna finnas även i Eda. Eda har en åldrande befolkning, vilket ökar problematiken. För en ekonomisk utveckling som är långsiktigt hållbar krävs bland annat att det finns arbetskraft. Vissa kommuner tar till drastiska åtgärder och åker utomlands, bland annat till Nederländerna, för att marknadsföra sin kommun. Andra kommuner erbjuder inflyttningsbidrag. Enligt en nyligen genomförd undersökning finns en relativt stor andel sommargäster i Eda kommun, som kan vara föremål för någon form av marknadsföringsinsatser. En annan intressant tendens är regionalisering och sammanslagning, som åtminstone delvis kan ses som försök till lösningar på problemen. Samarbete mellan kommuner och andra organisationer blir allt vanligare. Ett exempel finns söder om Eda kommun, där Säffle och Åmål väckt en gammal fråga om sammanslagning till liv. Sjukvårdspartiet i Säffle, som aktualiserat frågan, är heller inte negativt till att utöka samarbetet i vilken form det nu kan tänkas vara eller bli till att omfatta även Bengtsfors och Årjängs kommuner. Vänder man blicken mot Värmland som enhet och betraktar Karta 2, kan man se hur befolkningens storlek förändrades under det gångna året. Karta 2: Förändringar i invånarantal 2009 (%) Källa: Tillväxtanalys Procentuell förändring g 1 < g 0,1 0,9 g 0,9 0 g < - 1 Källor: AMS & SJK Den Värmlandskommun som hade den mest fördelaktiga utvecklingen är Hammarö kommun, med en befolkningsökning på 1,2 procent under Det är just området kring Karlstad som växer: Hammarö, Karlstad, Kil och Kristinehamn. Störst minskning hade Hagfors, Grums och Torsby. De minskade med 1,5 procent. Eda kommuns befolkning minskade med 1,2 procent. 11 Förvaltningsberättelse

12 ARBETSMARKNAD Karta 3: Arbetslöshet januari 2010 (%) Procent g 5,3 < g 4,7 5,2 g 3,9 4,6 g < 3,8 Genomsnitt 4,6 % i Värmland Å ena sidan är arbetslösheten alltså ganska låg i Eda i jämförelse med andra Värmlandskommuner. Å andra sidan hade Eda en av de kraftigaste ökningarna av arbetslösheten 2009, vilket ger en indikation om kommunens känslighet för internationella skeenden och processer. Med tanke på arbetslösheten i Sverige (som enligt Riksbanken var över 8 procent 2009 och i februari 2010 förväntas ha passerat 9 procent) har Värmland hittills klarat sig relativt bra. MER OM EDA KOMMUN FAKTA: EDA KOMMUN Källor: AMS & SJK Arbetslösheten i Värmland redovisas i Karta 3. De östra kommunerna är hårdast drabbade. I januari 2010 hade Munkfors en arbetslöshet på 5,8 procent, medan Filipstad, Storfors och Hagfors låg på 5,3 procent. Lägst är arbetslösheten på Hammarö och i Årjäng, med en arbetslöshet på 3,4 respektive 3,8 procent. Eda hade i januari en arbetslöshet på 3,9 procent, vilket i jämförelse med övriga Värmlandskommuner är ganska normalt. Den genomsnittliga arbetslösheten är 4,6 procent i Värmland. Karta 4 visar i vilken utsträckning arbetslösheten förändrades i de värmländska kommunerna under året. Den ger också en bild av hur det ekonomiska läget påverkade arbetslösheten. Karta 4: Förändring i arbetslöshet 2009 (%) Procentuell förändring g 55 < g g g < - 12 Yta 900 km² Folkmängd ( ) Folkmängd/yta Tätorter Medelålder Medelinkomst 9,55 invånare per km² Charlottenberg Åmotfors Koppom 44,5 år (riksgenomsnitt 41 år) kr (riksgenomsnitt kr, år 2008) Geografiska förutsättningar Eda kommun har ett strategiskt fördelaktigt geografiskt läge vid gränsen mot Norge. Inom en femtonmilsradie runt kommunen bor över två miljoner människor. Inom samma radie finns mer än fyra flygplatser. Järnvägsförbindelserna är relativt goda, och närheten till Oslo gör även att tillgången till havet, färjor och rederitrafik är god. Källor: AMS & SJK Störst ökning av arbetslösheten finner man i Arvika och Eda, där den ökade med 83,1 respektive 77 procent. Sannolikt kommer de flesta arbetslösa från industrisektorn. Finanskrisen är troligen den största orsaken till ökningen. På en tredjeplats kommer Årjäng, med en ökning på 67,4 procent, följt av Storfors med 57,9 procent. Dessförinnan var Edas arbetslöshet en av de lägsta i Sverige. I relativa termer är ökningen stor för Edas del. Situationen är dock betydligt värre i Storfors och Filipstad, som redan före krisen hade hög arbetslöshet. Kommunens geografiska läge och relativt goda kommunikationsmöjligheter innebär alltså att Eda ligger i en knutpunkt mellan Oslo, Göteborg och Stockholm. Förvaltningsberättelse 12

13 Problemet är att det gäller att knyta ihop regionen. Eda kommun kommer inom överskådlig framtid sannolikt inte att uppfylla egenskaperna för ett centrum (jämför resonemanget om centrum periferi), och det kan diskuteras om det är det som är målet. Däremot är det viktigt att effektivt utnyttja de resurser som finns i kommunens närhet. INFRASTRUKTUR Trafiken på riksväg 61 ökar. Under perioden ökade antalet fordon från till per dygn, en ökning med fordon. Trafiken på E18 ökade under samma period med fordon. Antalet fordon och ökningstakten av gränstrafiken är alltså betydligt högre på riksväg 61 än på E18. En studie från Vägverket visar dessutom att den dygnsgenomsnittliga trafiken mellan Charlottenberg och gränsen antas fördubblas på bara några få år. Den starkaste orsaken bör vara den ökande handeln. Det står klart, att trots lågkonjunkturen och finans krisen fortsatte omsättningen på shoppingcentret att öka för tredje året i rad. Det talar dels för möjligheterna i Eda kommun, men också för att en ombyggnad av riksväg 61 från Nolbykorset till gränsen fortfarande är nödvändig och angelägen. Att verka för en långsiktig utveckling och utbyggnad av kommunikationsmöjligheter ligger i kommunens intresse. Näringsliv Financial Times har utsett Värmland till Skandinaviens mest attraktiva region för utländska investerare. Eda bör med sitt läge inte vara något undantag. Något som talar för det är de lyckade handelsetableringarna och den kraftigt expanderande gränshandeln. Enbart shoppingcentret omsätter årligen över 1 miljard kronor och har bidragit med ett stort antal arbetstillfällen i kommunen. Att kommunen lyckats etablera sig som en av Sveriges mest framgångsrika gränshandelskommuner är ingen slump. Gränshandeln är en naturlig och viktig komponent i Eda kommuns utveckling. Finanskris och lågkonjunktur till trots fortsatte antalet besökare att öka. År 2008 hade enbart shoppingcentret cirka 1,9 miljoner besök, 2009 ökade antalet till hela 2,5 miljoner. Dessutom ökade omsättningen till 1,3 miljarder kronor. Det finns planer på en utbyggnad av centret på cirka kvadratmeter. Industrisektorn, som är kommunens traditionella näringsgren, upplever dessvärre inte lika goda tider som handeln gör till följd av det ansträngda ekonomiska läget. Eda har en mycket låg placering i Svenskt Näringslivs undersökning om företagsklimat. Även om det finns brister i undersökningen bör man inte blunda för resultatet. Många tecken talar för att det kan vara strategiskt riktigt att främja näringsgrenar som handel och turism. Under det kommande året ska kommunen arbeta med att undersöka orsakerna till den dåliga rankningen. I november 2009 fanns aktiva företag i kommunen. Majoriteten är enmansföretag. Under året startades 58 nya företag i kommunen och 40 avregistrerades. Utbildning Gymnasieutbildningar erbjuds i Eda, Årjäng och Arvika. Närmaste universitet finns i Karlstad och Oslo. Båda ligger cirka 11 mil från centralorten Charlottenberg. På den norska sidan finns en högskola i Lilleström med studenter, 9 mil från Charlottenberg, liksom ett nytt forskningscenter, Campus Kjeller. Efter ett mångårigt arbete erhöll Eda gymnasieskola tillsammans med Arvikas gymnasieskolor kvalitetsstämpeln Teknik College. Bostadsmarknad Utvecklingen av handelssektorn förväntas medföra en bibehållen eller ökande efterfrågan på bostäder. Därför kan det bli nödvändigt att bygga nytt. Det är också viktigt för att tillgodose behovet av arbetskraft och för att Eda kommun ska få flera invånare. Under slutet av 2009 och början av 2010 ökade åter byggandet av enbostadshus. Till största delen är det på landsbygden intresset finns, som i Västby och Hälle. Det verkar också som att det finns en generell efterfrågan bland kommunens invånare på lägenheter. Det gångna året färdigställdes 4 enbostadshus. Bygglovsansökningarna gällde 8 enbostadshus, 11 fritids hus och 2 flerbostadshus. I Köla kyrkby finns 13 tomter, varav en är bebyggd. Eda Bostads AB färdigställer 8 lägenheter i Skillingsfors och 12 i Charlottenberg Fritid, turism och kultur I kommunen finns ett stort utbud av fritidsaktiviteter året om. De natursköna omgivningarna lockar till fiske, kanot- 13 Förvaltningsberättelse

14 färder och vandringar. Den vackert belägna 18-hålsgolfbanan vid Noresund ligger omgiven av sjöarna Hugn och Ränken. Valfjällets Skicenter är en av de sydligaste alpina anläggningarna i Sverige. Markförvärv planeras för att man ska kunna utveckla anläggningen. I kommunen finns flera anläggningar för motion. Det finns ishall, flera sporthallar, gymnastikhallar och skytteanläggningar. Andra anläggningar av betydelse är Eda Glasmuseum som visar föremål ur den rika glasproduktionen, Skansen Hultet, Järnskogs Beredskapsmuseum, Mosstakans Skolmuseum och Eda Skans Museum. Kommunen har många gränshistoriska minnesmärken som Fredsmonumentet i Morokulien och Eda Skans. Fredsplatsen har Eda kommun köpt av Svenska Fredsoch Skiljedomsföreningen. Köpet gör det möjligt att göra området än mer attraktivt. Grensetjänsten Grensetjänsten är ett svensk-norskt samarbete som bistår både privatpersoner och företag i frågor som rör arbete och arbetsmarknad ur ett gränsöverskridande perspektiv. Grensetjänsten är ett Interreg IIIa EU-projekt som har delfinansierats av 22 myndigheter från Norge och Sveri ge.från 2006 finansieras projektet av svenska och norska staten. Förordning om statligt stöd till kommuner och landsting som tecknar energieffektiviseringsavtal För att offentliga sektorn ska vara ett föredöme när det gäller energieffektivisering, införs ett stöd till kommuner och landsting som tecknar energieffektiviseringsavtal med Energimyndigheten. Stödet får avse kostnader för kommunens eller landstingets strategiska arbete med energieffektivisering i den egna verksamheten. För att få stödet ska kommuner och landsting åta sig att fastställa en strategi för energieffektivisering, att aktivt arbeta för energieffektivisering och genomföra minst två av de åtgärder som framgår av förordningen. Ändringar i konkurrenslagen Nya regler införs i konkurrenslagen (2008:579) som ökar möjligheten att pröva konkurrensproblem som kan uppkomma när staten, en kommun eller ett landsting säljer varor och tjänster på marknaden i konkurrens med andra företag (prop. 2008/09:231). VIKTIGA LAGAR OCH FÖRORDNINGAR Nedan presenteras ett urval av lagar och förordningar som bedöms vara av särskilt intresse för kommunen. Informationen hämtas från regeringskansliets skrift Viktigare lagar och förordningar inför årsskiftet 2009/2010. Lissabonfördraget Den 1 december 2009 trädde Lissabonfördraget i kraft om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. En ny organisation för de allmänna förvaltningsdomstolarna i första instans Från den 15 februari 2010 gäller en ny organisation för de allmänna förvaltningsdomstolarnas första instans. De 23 länsrätterna blir 12. Länsrätterna byter namn till förvaltningsrätter. Förvaltningsrätterna finns i Stockholm, Uppsala, Malmö, Göteborg, Karlstad, Linköping, Jönköping, Växjö, Falun, Härnösand, Umeå och Luleå. Stiftelser nya regler om registrering med mera Den 1 januari 2010 träder ett antal ändringar i stiftelselagen i kraft. Alla stiftelser ska registreras i ett stiftelseregister och tilldelas organisationsnummer. Stiftelser som har bildats av staten, en kommun eller ett landsting eller som förvaltas av en statlig myndighet ska inte längre vara undantagna från fullständig tillsyn. Förvaltningsberättelse 14

15 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING RESULTATRÄKNING Koncernen Eda kommun tkr Not Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat Förändring ansvarsförbindelse pensioner Res. pensioner enl. fullkostnadsmodell Räkenskaper

16 FINANSIERINGSANALYS Koncernen Eda kommun tkr Not LÖPANDE VERKSAMHET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter och statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Justering för rörelsekapitalets förändring: Verksamhetsnetto INVESTERINGAR 15 Inköp av materiella tillgångar Avyttrade materiella tillgångar Ökning av finansiella tillgångar Avyttrade finansiella tillgångar Investeringsbidrag m m Investeringsnetto FINANSIERING Ökn./minskning av långfristiga skulder Ökn/minskning av långfristiga fordringar Justering för rörelsekapitalets förändring Finansieringsnetto Förändring av likvida medel Kommentar till balansräkningen Eda kommun har i september 1994 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 248 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga dessa kommuner har ingåtts ett avtal om hur ansvaret skall fördelas på varje medlemskommun vid ett eventuellt infriande av borgensansvaret. Principerna för denna fördelning sker efter en beräkningsmodell grundad på samtliga medlemskommuners respektive ägarandel i Kommuninvest. Eda kommun hade vid årsskiftet 2009/2010 en ägarandel i Kommuninvest som uppgick till 0,13 procent. Räkenskaper 16

17 BALANSRÄKNING Koncernen Eda kommun tkr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Därav årets resultat Summa eget kapital Avsättningar 25 Avsättning för pensioner Andra avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Panter och därmed jämförliga säkerheter Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulder eller avsättningar Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelser Koncerninterna Kommunalt borgens- och förlustansvar för egna hem Övriga förpliktelser Summa förpliktelser Leasingavtal, bilar Hyresavtal kopieringsmaskiner, faxar, datorer Räkenskaper

18 NOTER Not 1 Verksamhetens intäkter Kommunen Taxor och avgifter Hyror och arrenden Bidrag Reavinster Övriga intäkter Summa Not 2 Verksamhetens kostnader Kommunen Årets pensionskostnad: Nyintjänade pensionsförmåner Upplupen löneskatt på nyintjänadepensionsförmåner Avsättning för pensioner Upplupen löneskatt på avsättning för pensioner Pensionskostnader KAP-KL Löneskatt på pensionskostnader KAP-KL 456 Pensionsutbetalningar Löneskatt på pensionsutbetalningar Just individuell del 2008/ Just slutlig löneskatt på pensionsutbetalningar Summa Personalkostnader inklusive sociala avgifter Kostnader för material och köp av tjänster Bidrag Summa Not 3 Avskrivningar Koncernen Eda kommun Eda Bostads AB Valfjället Skicenter AB Summa Kommunen Maskiner och inventarier Fastigheter och anläggningar Nedskrivning industrihotell Strand Summa Not 4 Skatteintäkter Kommunen Preliminära skatteintäkter Beräknade upplupna/förutbetalda skatteintäkter Justering slutlig skatt 2008: Prognos i bokslut Slutavräkning enligt SKL 1786 Slutavräkn 2008 års resp 2007 års skatteintäkter Summa Not 5 Generella statsbidrag och utjämning Kommunen Strukturbidrag Utjämningsbidrag för inkomstutjämning Kommunal fastighetsavgift Regleringsavgift Avgift för kostnadsutjämning Utjämningsavgift LSS Summa Not 6 Finansiella intäkter Koncernen Eda kommun Eda Bostads AB Valfjället Skicenter AB Summa Kommunen Ränteintäkter på rörliga bankmedel Ränteintäkter på kundfordringar Ränteintäkter på lånefordringar Övriga ränteintäkter Borgensavgift Eda Bostads AB Återbet från FORA SKL engångsutdelning 486 Brandförsäkringsverket 770 Övriga finansiella intäkter Summa Räkenskaper 18

19 Not 7 Finansiella kostnader Koncernen Eda kommun Eda Bostads AB Valfjället Skicenter AB Summa Kommunen Ränta på pensionsskuld Räntekostnader för leverantörsskulder Räntekostnader för lån Övriga räntekostnader 9 2 Bankkostnader Summa Not 8 Avstämning av balanskravet Kommunen Årets resultat enligt resultaträkningen Avgår: samtliga realisationsvinster Tillägg: realisationsvinster enligt undantag 0 0 Synnerliga skäl enligt KL 8 kap, 5 : Tillägg: ianspråktagande av sparande 0 0 Tillägg:realisationsförluster enligt undantag 0 0 Justerat resultat Not 9 Verksamhetens intäkter Koncernen Koncernens verksamhetsintäkter Koncerninterna intäkter Summa Kommunen Verksamhetens intäkter Avgår interna intäkter Summa Not 10 Verksamheternas kostnader Koncernen Koncernens verksamhetskostnader Koncerninterna kostnader Summa Not 11 Skatteintäkter och statsbidrag Kommunen Periodens skatteintäkter Slutavräkning 2008/ Ber uppl skatteintäkter 2009/ Statsbidrag: Inkomstutjämningsbidrag Strukturbidrag Kommunal fastighetsavgift Regleringsavgift Utjämningsavgift Summa Not 12 Finansiella intäkter Koncernen Eda kommun Eda Bostads AB Valfjället Skicenter AB Summa Not 13 Finansiella kostnader Koncernen Eda kommun Eda Bostads AB Valfjället Skicenter AB Summa Not 14 Justering för rörelsekapitalets förändring Koncernen, löpande verksamhet Ökning/minskning av förråd Ökning/minskning av kortfristiga fordringar Ökning av kortfristiga skulder Ökning av pensionsavsättning Reavinst som belastat resultatet: Eda Bostads AB Valfjället Skicenter 29 Ej likvidpåverkande post, uppskjuten skatt Eda Bostads AB 532 Summa Kommunen Verksamhetens kostnader Avgår interna kostnader Summa Kommunen, löpande verksamhet Ökning av pensionsavsättning Ökning av kortfristiga fordringar Ökning av kortfristiga skulder Ökning av förråd 0 22 Summa Räkenskaper

20 Not 15 Investeringar Koncernen Inköp av materiella tillgångar Eda kommun Eda Bostads AB Valfjället Skicenter AB Summa Not 18 Justering för rörelsekapitalets förändring Koncernen Eda kommun Återf kortfr del av långfr fordran Överf kortfr del av långfr fordran Summa Avyttring av materiella tillgångar Eda kommun Eda Bostads AB Valfjället Skicenter 0 54 Summa Ökning av finansiella tillgångar Eda kommun Eda Bostads AB Summa Avyttrande finansiella tillgångar Eda Bostads AB Investeringsbidrag Eda kommun Not 19 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Koncernen Eda kommun Eda Bostads AB Summa Kommunen Ingående balans Årets utgifter Avskrivningar Nedskrivning industrihotell Strand Årets inkomster Avyttrade fastigheter 72 Överf till inventarier Utgående balans Kommunen Ökning av finansiella tillgångar Eda Energi AB Kommuninvest AIO Långfristig kapitalplacering WWS West Wermland Invest AB 444 Långfristig kapitalplacering WWS Summa Not 16 Ökning/minskning av långfristiga skulder Koncernen Eda kommun Eda Bostads AB Summa Not 20 Maskiner, inventarier, transportmedel, konstverk och samlingar Koncernen Eda kommun Eda Bostads AB Valfjället Skicenter Summa Kommunen Ingående balans Årets utgifter Avskrivningar Årets inkomster Överf fr pågående arbeten Utgående balans Not 17 Ökning/minskning av långfristiga fordringar Kommunen Vägverket Eda Designlack Folkets Hus Summa Räkenskaper 20