Tänk efter före! Risk- och säkerhetsanalys för ungdomsutbyten

Transkript

1 Tänk efter före! Risk- och säkerhetsanalys för ungdomsutbyten

2

3 Tänk efter före! Risk- och säkerhetsanalys för ungdomsutbyten

4

5 Förord Ni är på väg att genomföra ett internationellt utbyte, i Sverige eller utomlands. Det är mycket som ska förberedas och tänkas igenom innan ni äntligen kan välkomna era gäster eller sätta er på planet. En viktig del av förberedelserna är att tänka igenom vad som kan hända om ni har otur och drabbas av en olycka. Det kan också inträffa saker som inte är farliga men väl så irriterande, till exempel när kommunikationen brister. Den här handledningen hjälper er att förbereda utbytet. Lycka till med ert projekt! Per Nilsson generaldirektör, Ungdomsstyrelsen

6

7 Före utbytet Det är mycket att tänka på innan ett utbyte börjar. Riskanalys och säkerhetstänkande låter kanske inte speciellt roligt. Att ägna tid åt att fundera på trafikolyckor är betydligt tråkigare än att planera för spännande möten med människor. Men att tänka efter före, så att ni som ansvariga har gjort det ni kan för att förebygga att en olycka inträffar eller att saker går snett, är väl investerad tid. Och om något trots allt skulle hända kan ni agera på ett bra sätt. Med trygga deltagare och ledare kan ni koncentrera er på det roliga och spännande. Val av utbytespartner Många av dem som har genomfört utbyten pekar på vikten av att ha bra kontakt med sin utbytespartner. Se till att ha samma bild av vad ni vill göra och hur det praktiska ska klaffa. Ett planeringsbesök kan vara väldigt viktigt. Dålig respons kan vara en varningssignal. Var beredd att dra dig ur om det inte känns helt rätt. Kommunikation som trygghet Det allra viktigaste i föreberedelsearbetet är att ha bra kontakt med sin(a) utbytespartner(s). Oavsett om planeringen sker på plats, per telefon eller e-post, se till att få den information ni behöver för att kunna genomföra ett tryggt och bra arrangemang. Gör en gemensam överenskommelse med er partner om mål, syften, aktiviteter, ledarnas roll och så vidare. Det är viktigt att lära känna varandra för att skapa förtroende och förståelse. Att genomföra ett ungdomsutbyte innebär ett mycket stort ansvar, såväl för ungdomarna som för föräldrarna. Självklart vill de slippa vara oroliga för sina ungdomar. Ha därför en bra kommunikation med föräldrarna och involvera dem i förberedelsearbetet. Dessutom ökar er egen trovärdighet om ni inte slarvar med informationen. Tänk på: Lämna information i god tid! Tala till exempel om för deltagarna var de kommer att bo i god tid före utbytet. Lämna kontaktinformation om deltagarna ska bo i värdfamiljer. Låt gärna värdorganisationen skicka bilder på vandrarhemmet eller konferensanläggningen som ni ska bo så. Lär känna varandra inom den egna gruppen före utbytet och lär känna den grupp som ni kommer att göra utbytet med. Kanske kan deltagarna ha kontakt med varandra i förväg genom att mejla, chatta eller skicka brev och foton. Diskutera er fram till en gemensam grundsyn på exempelvis alkohol och tider, både inom de respektive grupperna och mellan de olika grupperna. Se till att värdfamiljerna är medvetna om vilka regler som gäller. 7

8 Kontrollera att ni har samma bild som er samarbetspartner av vad ni vill genomföra och åstadkomma. Beskriv hur ni själva resonerar och var lyhörda för hur de andra beskriver samma sak. Ge er samarbetspartner respons på de frågetecken som de har både före och under utbytet alla ska känna sig trygga. Ha en alternativ plan om någon del av programmet måste ändras. Kom överens med er utbytespartner om system för att dokumentera iakttagelser och utvärdera utbytet. Om olika länder eller samarbetspartner har olika regler, följ de mest restriktiva reglerna. Riskanalys En riskanalys innebär helt enkelt att försöka tänka sig in i vad som skulle kunna hända. Riskanalysen är till för att ni ska försäkra er om att ni har gjort allt ni kan för att skydda deltagarna och ledarna från att fara illa. Det är viktigt att ni gör denna riskanalys tillsammans i gruppen så att alla känner igen sig och ställer upp på överenskomna regler. För att göra en riskanalys diskuterar ni ert program och försöker komma på vad som skulle kunna gå snett. När ni har tagit reda på vilka risker som finns gäller det att komma på hur de kan undvikas och vad ni behöver vara vaksamma på. Ofta är det sådant som man inte tror är farligt som i själva verket utgör de största riskerna. Diskutera vad ni gör om något ändå inträffar. Glöm inte att ta med förberedelser och eventuellt planeringsbesök i riskanalysen. Här är exempel på frågor som skulle kunna diskuteras i en riskanalys: Vilken tid på året och vilket klimat kommer det att vara under utbytet? Finns det risk för till exempel vätskebrist, solbränna eller förfrysningsskador? Är det något i gruppens sammansättning som vi bör vara extra observanta på? Vilka ska vara ledare? Har de tillräckligt med information om sina ansvarsområden, sin roll och hur de ska hantera nödsituationer? Har ledarna tillräcklig utbildning, exempelvis i livräddning och första hjälpen? Vad gör ledarna om något helt oförutsett inträffar? Planera för säkerhet Var ute i god tid när ni planerar. Skriv riktlinjer för: olycksfall och akut sjukdom alkohol och droger - resor och trafik. Att tillsammans skriva ned regler kan vara ett bra sätt att i förväg diskutera igenom vad som ska gälla. Alla deltagare bör vara delaktiga i diskussionen redan från början. När alla vet vad som gäller förebygger ni tveksamheter om något skulle hända. Om olika deltagargrupper har olika regler, följ de regler som är mest restriktiva. Håll kontinuerlig kontakt med er samarbetspartner. Skapa gemensamma riktlinjer när det är möjligt. Hjälp varandra med riskanalysen: med att få fram kartor och telefonnummer och med att skapa en bild av hur aktiviteterna kommer att genomföras. Boende Om det är möjligt, besök de lokaler och platser där ni kommer att bo och ha aktiviteter. Ta annars reda på så mycket det går. Se till att ha ett tydligt avtal för boendet. Kontrollera eventuella värdfamiljer och besök dem gärna. Glöm inte att tala om ifall ni planerar att besöka dem när utbytet pågår. Behöver de fylla i några papper? 8

9 Brandsäkerhet Finns det uppenbara risker i lokalerna eller med de aktiviteter som ni ska genomföra? Hur kan ni förebygga brand och vad gör ni om det börjar brinna? Kommer ni att övernatta i någon lokal som egentligen inte är byggd för övernattning, till exempel en skola? Behövs det tillstånd för övernattning eller tillsyn för att kontrollera brandsäkerheten? Finns det brandvarnare? Finns det utrymningsvägar och är de lätta att hitta? Går dörrarna att öppna? Var finns brandsläckare? Hur ska ni göra med levande ljus, risk för smygrökning och andra brandrisker? Om ni ska elda utomhus ta reda på om det är tillåtet. Innan ni eldar ta en titt på vädret. Ha alltid någon som är vaken tills elden är släckt. Aktiviteter Kontrollera utrustningen som ska användas vid aktiviteterna i förväg om det går. Klarar alla av att delta i de aktiviteter som är planerade? Hur är det exempelvis med simkunnigheten? Finns det regler eller lagar i hemlandet eller utbyteslandet som påverkar de aktiviteter ni vill ha? Krävs certifikat eller andra tillstånd för vissa aktiviteter? Om ni ska genomföra något arrangemang som kräver tillstånd så bör ni tidigt ta kontakt med räddningstjänst, polis med flera. Diskutera förutsättningarna för aktiviteterna med ungdomsledarna från de andra länderna. I en del länder måste vårdnadshavarna godkänna aktiviteterna i programmet. Trafik Många olyckor sker i trafiken. Det är därför värt att se över riskerna kring olika trafiksituationer som kan uppstå. Fundera på: hur deltagarna tar sig till och från aktiviteter. vilka risker som finns i samband med resor och att vistas i trafiken. hur ni kan minska riskerna. Ett sätt att minska trafikriskerna under utbytet kan vara att skapa regler för transporter och trafiksäkerhet. Se till att alla berörda har ordentlig information och kunskap om vad som gäller. Kopiera till exempel upp reglerna och dela ut till alla ledare, deltagare, föräldrar och värdfamiljer. Här är några exempel på vad som kan stå: Föraren ska hålla hastighetsgränserna. Föraren och alla passagerare ska använda bilbälte. Föraren ska ha haft körkort i minst 24 månader. Vid körning av minibuss ska föraren ha genomgått halkutbildning för detta fordon. Vid cykling ska alla använda cykelhjälm. Vid tveksamt väglag eller andra svårigheter starta inte eller avbryt resan. Vägra åka med någon som kör för fort. Vägra åka med någon som har druckit alkohol. Deltagarna får inte hyra egna mopeder/vespor/bilar. 9

10 Kulturkrockar risk och möjlighet Trots en mycket bra idé och goda förberedelser kan ett utbyte gå snett. Kulturkrockar är inte ovanliga för dem som deltar i utbyten. Det är ju en del av syftet att få möta och upptäcka en ny kultur. I vissa fall kan detta möte bli omtumlande. Kanske blir man helt förvirrad och förstår ingenting, eller så blir man tvärsäker på att man själv har rätt och att den okända kulturen är heltokig. Förutfattade meningar är ett sätt för oss människor att fungera i samhället på något sätt måste vi tolka vår omgivning. Men ibland tolkar vi fel och det kan finnas helt andra förklaringar till vissa beteenden än de vi först trott. Ibland är det själva språket som orsakar problem. Brist på förståelse, misstolkningar samt olika regler och attityder kan också leda till risker för deltagarna. Inte minst kan olika sätt att se på alkohol, droger och sex vara orsak till besvärligheter och bli en källa till konflikter mellan ledare och deltagare men även ledare emellan. Att förbereda sig på kulturkrockar gör utbytet både intressantare och säkrare. Diskutera innan utbytet Diskutera begreppet kultur och eventuella skillnader mellan de olika länderna så att alla är förberedda. Hur är inställningen till alkohol och droger bland utbytets deltagare och ledare? Var kan man köpa tobak och alkohol och vilka åldersgränser gäller? Hur är tillgängligheten till andra droger? Vilken attityd har vuxna till att bjuda ungdomar på alkohol? Hur är inställningen till sex? Är det okej att tjejer och killar sover i samma rum? Hur är inställningen till kondom och andra preventivmedel? Homosexualitet? Är det okej att prata om sex? Är det tabu för unga par att öppet visa att de är tillsammans? Vilka risker kan det finnas med olika syn på bland annat alkohol, droger och sex? Hur kan dessa risker förebyggas? Vilka oskrivna regler finns det i länderna som deltar i utbytet? Hur är det med jämställdhet, respekt för äldre och olika tabun? Vilken roll spelar religionen? Hur är synen på ledaren och kommunikationen mellan ledaren och deltagarna? Försök få en bild av det politiska systemet i utbytesländerna. Kan det påverka utbytet och deltagarnas säkerhet? Innebär ert projekt någon risk för er utbytespartner? Vilket språk använder ni när ni kommunicerar med er samarbetspartner? Behärskar båda parter det språket tillräckligt bra? Finns det risker för missförstånd och misstolkningar på grund av språkförbistring? Går detta att förebygga? Finns det olika syn på ledarens roll i deltagande länder? På plats Sträva efter att alla ska förstå varandra, red ut begrepp som kan tolkas på olika sätt. Var lyhörda och håll ögonen öppna för kulturkrockar så att ni kan minska problemen. Använd kulturskillnader till något positivt passa på att diskutera för att lära er mer om och skapa ökad förståelse för varandra. Var uppmärksam på hur du själv och andra ledare fungerar riskerar ni att också gå in i en kulturchock och bli en del av problemet? Ha ledarsamlingar och liknande där ni får möjlighet att ventilera intryck, irritation och frågor. Visa respekt för varandra! 10

11 Förbered deltagarna Skapa gemensamma regler för alkohol, tider och beteende tillsammans med utbytets deltagare. Om alla inblandade har kommit överens från början och vet vad som gäller är det enklare att hänvisa till dessa regler. Utse en person som går att nå dygnet runt om en nödsituation uppstår. Ge kontaktpersonens telefonnummer till alla gruppmedlemmar, värdfamiljer och er organisation. Kontaktpersonen ska ha listor över alla deltagares och ledarnas kontaktuppgifter till värdfamiljer och anhöriga. Att delta i ett utbyte kan vara omvälvande på många sätt, och mycket kan hända. Fundera på hur ni som ledare kan skapa trygghet för deltagarna och ha beredskap för allt från hemlängtan till personliga kriser och sjukdomsfall. Förbered ledarna Att inte veta vad som gäller kan skapa förvirring, dålig stämning och även medföra direkta risker. Det är viktigt att ni som ledare är eniga och har en gemensam grundsyn kring en rad frågor. Vid en krissituation kan en ledargrupp som pekar åt olika håll och driver olika linjer vara katastrofal. Alla ledarna ska vara kvalificerade för utbytets aktiviteter och ha kunskap om hur de ska agera i en nödsituation. Tänk på att ni som ledare kan ha olika grundsyn på ungdomsarbete. Var öppen för olika attityder och diskutera gärna igenom detta vid det förberedande mötet eller via e-post. Ge ledarna teoretisk och praktisk utbildning i första hjälpen, hjärt- och lungräddning och brandsäkerhet. Ta gärna reda på vad ni har för resurser i er hemkommun för att utbilda ledare och deltagare. Exempelvis genomför Röda korset kurser i första hjälpen. Gör en tydlig ansvarsfördelning bland ledarna så att alla vet vem som är ansvarig för vad. Utse en huvudansvarig. Se till att alla ledare har god insyn i hur organisationen kring utbytet fungerar. Se till att alla har en rimlig arbetsbelastning och gör ett schema för eventuell ledig tid. Ledarna är ansvariga fram till att den sista deltagaren har kommit hem igen. Kom ihåg! Se till att alla deltagare har den information de kan behöva, exempelvis scheman och viktiga telefonnummer. Se till att deltagarnas vårdnadshavare vet vad som ska hända under utbytet. Vårdnadshavarna ska även ha de kontaktuppgifter som behövs. Se till att ledarna har tillgång till telefon för att kunna kommunicera. Planera in tider och rutiner för kontinuerliga utvärderingar och informationsmöten. På så sätt får ni veta i tid om något har hänt, om gruppen upplever några problem eller om något bör ändras i tidsplaneringen. Se till att ni har tillräckligt med information om varje deltagare och att ungdomsledarna alltid har denna till hands. Till exempel: - personuppgifter - passnummer - närmast anhöriga - upplysningar om allergier, sjukdomar, medicinering och deltagarens bakgrund. Informationen ska förvaras så att de ansvariga enkelt kan ta del av den men se till att ingen obehörig kan läsa uppgifterna. 11

12 Gör en lista med viktiga kontaktuppgifter som ungdomsledarna alltid har till hands. Till exempel: - lokal räddningstjänst - kontaktperson vid nödsituation - nationellt programkontor - ansvarig för den lokal ni ska bo i - försäkringsuppgifter och telefonnummer till försäkringsbolag - relevanta ambassader. Gör en översyn av era försäkringar och ansvar. Se till att deltagarna är försäkrade inför utbytet. Se till att alla har ordning på de papper som behövs vid en utlandsresa, till exempel pass och visum. Tänk på att det kan gälla andra regler för personer med icke-svenskt medborgarskap även om ni reser inom Europa. Kom ihåg att det kan ta tid att få visum. Se till att alla tar kopior på sina pass och visum, kopiorna ska förvaras separat. Se till att alla deltagare har de vaccinationer som behövs. Tänk på att en del vaccinationer måste tas i god tid före en resa. Ordna så att deltagarna inte behöver bära med sig stora summor pengar. 12

13 Under utbytet Ankomsten För den som deltar i ett ungdomsutbyte kan resan till ett okänt land och mötet med nya människor nästan kännas skrämmande till en början. En så enkel sak som att veta var man ska sova, vilken tid bussen går eller om det finns vanliga toaletter kan betyda mycket för tryggheten och säkerheten. Vid ankomsten kan det vara bra med ett orienteringsmöte som handlar om till exempel praktiska frågor, programmet, kontaktuppgifter, ansvarsområden samt insikt och förståelse för hemlängtan. Om förväntningar och grundregler är tydliga från första början är det lättare att iaktta framsteg och svårigheter. Det kan vara bra med en informationstavla i de lokaler som används under utbytet, med information på alla språk som talas av utbytets deltagare. Där kan man också ha en utvärderingslåda som deltagarna kan lägga kommentarer i när de vill. Ha tydliga mötesplatser som alla hittar till. Glöm inte att gå igenom vad ni ska göra om brandlarmet går. Ledarna Tänk på att ni som ledare är förebilder för ungdomarna och de regler som gäller för dem bör gälla även för er. Se till att alla berörda kontinuerligt får information under utbytets gång. Dels kan tider och planer ha ändrats, dels är det bra att repetera vad som gäller. Ledarna behöver träffas dagligen för att diskutera gruppen och programmet. Ledarna ska veta var deltagarna befinner sig, även på fritiden. Sträva efter att ha ett bra och öppet förhållande till deltagarna. Boendet Ge eventuella värdfamiljer kopior av programmet, gemensamma riktlinjer för utbytet och kontaktinformation för eventuella nödsituationer. Värdfamiljerna måste få veta hur långt deras ansvar för deltagaren sträcker sig. Om deltagarna ska bo hos olika värdfamiljer kan det vara bra att träffa värdfamiljerna. Besök deltagarna i värdfamiljerna under utbytet. Om allvarliga problem uppstår i samband med boende hos en värdfamilj ska deltagaren flytta ut direkt. 13

14 Om det blir akut Ibland händer det som inte får hända. Olyckan. Branden. Sjukdomen. Våldtäkten. Dödsfallet. Trots goda förberedelser och duktiga ledare kan det som inte får ske ändå ske. Det är viktigt att skapa bra kunskap och rutiner för att på bästa sätt kunna hantera den situation som kan uppstå. Krishantering kan handla om att släcka en brand, ge första hjälpen eller livrädda. Men de vanligaste kriserna är de som händer i vår vardag skilsmässor, allvarliga sjukdomsfall, att pojkvännen gör slut och så vidare. Då kan det räcka långt att bara lyssna och vara medmänniska. Som ansvariga för ett utbyte gäller det dock att ha tänkt igenom hur ni ska agera om en kris uppstår så att vi kan se till att rätt personer gör rätt saker vid rätt tillfälle. En olycka där ungdomar drabbas kan få med stor säkerhet mycket uppmärksamhet i medierna. De flesta är oförberedda på den situationen. Personer i chock kan utsättas för olycklig exploatering. Ha därför beredskap för hur ni ska agera mot medierna och utse en kontaktperson för journalister. Ledarna bör ha kunskap i första hjälpen. Beroende på vilka aktiviteter ni ska genomföra kan det kanske också behövas kunskaper i livräddning eller hjärt- och lungräddning. I avsnittet Kontakter och utbildningar finns tips om vart ni kan vända er. Tänk på: Upprätta en krisplan för utbytet. Denna ska vara känd och tillgänglig för alla. Erbjud utbildning i exempelvis första hjälpen, livräddning, hjärt- och lungräddning eller krishantering för de ledare som behöver det. Ledarna ska alltid veta var deltagarna befinner sig, även på rasterna. Om ni bor i värdfamiljer så gör en lista över var alla bor. Ha alltid med er utrustning för första hjälpen. Ha alltid tillgång till alla deltagares personuppgifter och försäkringsuppgifter. Ha också alltid tillgång till viktiga kontaktnummer för nödsituationer, till exempel kontaktnummer till den lokala räddningstjänsten och en kontaktperson i hemlandet som ni kan vända er till dygnet runt om ni behöver hjälp. Se till att alla ledare har tillgång till telefon i den utsträckning som behövs. Vid en olycka, rån eller liknande kan det uppstå akut behov av pengar. Fastställ rutiner för hur detta ska lösas. Ha en alternativ plan i ert program om något måste ändras på grund av till exempel en olycka eller ett annat tillbud. Gör en krisplan! Olika grupper och verksamheter kan inte ha samma krisplan, utan den måste anpassas för just det ni ska göra. Utgå från er riskanalys. Gör krisplanen enkel och tydlig att använda. Vem som helst ska lätt kunna ta reda på vad som ska göras om något händer. Var tydlig med vem som är ansvarig för vad om något skulle inträffa. Utse en kontaktperson för medierna. Krisplanen ska inte hamna i en bortglömd pärm utan hållas aktuell. Utse ansvariga för att uppdatera krisplanen. Se till att alla i gruppen känner till krisplanen. 14

15 Rutiner vid en nödsituation Ta reda på vad som har hänt och vart det har hänt. Ring den räddningstjänst som behövs. Om det finns skadade: vilken typ av skador har de, hur omfattande är skadorna, hur många är skadade, vad heter de, är de vuxna eller barn? Om det behövs, ge första hjälpen. Kontrollera att övriga personer i gruppen är i säkerhet och att ingen saknas. Vid en nödsituation är det viktigt att alla ledare driver en linje. Olika besked skapar förvirring och kan vara en allvarlig säkerhetsrisk. Vid allvarlig händelse som dödsfall eller arrestering, kontakta relevant(a) ambassad(er) eller konsulat för rådgivning. Anteckna alla relevanta uppgifter så snart som möjligt. Anteckna eventuella vittnens namn och kontaktuppgifter. Kontakta försäkringsbolaget. En polisrapport kan behövas för eventuella försäkringskrav. Kontakta de inblandades vårdnadshavare. Om utbytet har en kontaktperson för nödsituationer i hemlandet, ring denna och berätta: - typ av händelse, plats, datum och lokal tid för händelsen - namn på de inblandade - uppgifter om skador - åtgärder hittills - telefonnummer för senare kommunikation. Kontakta eventuellt de nationella programkontoren i både hemlandet och värdlandet. Om en allvarlig olycka eller ett dödsfall har inträffat Vad, var och när har det hänt? Vem har drabbats? Kontrollera personens identitet. Vem underrättar anhöriga? Få en bild av de anhörigas behov av stöd vem är det som kan/ska ge det stödet? Genomför eventuell krishantering för inblandade ledare, deltagare och andra. Om det rör sig om en allvarlig händelse, till exempel ett dödsfall eller en arrestering, kontakta ambassad eller konsulat för ytterligare råd och hjälp. Uppföljning av olyckan kan liknande olyckor undvikas i framtiden? Rutiner för kontaktperson i hemlandet Om ni har valt att ha en kontaktperson i hemlandet är det viktigt att utveckla en plan för detta. Kontaktpersonens ansvar är att fungera som en länk mellan utbytets ledare och deltagare, organisationen och deltagarnas föräldrar. Se till att kontaktpersonen kan kontaktas dygnet runt under tiden som utbytet varar. Se till att kontaktpersonen har fått information om närmaste anhörig och kontaktnummer för nödsituationer till alla deltagares och ledares familjer, liksom till de ansvariga i din organisation. Om kontaktpersonen får ett samtal om en nödsituation: Anteckna telefonnumret så fort som möjligt ifall samtalet skulle brytas. Skriv ner all information, kontrollera den genom att upprepa allt för den som ringer. Ta reda på om det behövs hjälp med åtgärder i hemlandet, till exempel att ordna ekonomisk hjälp eller kontakta försäkringsbolag. Informera det nationella programkontoret. Kontakta de inblandades anhöriga. Vid allvarliga händelser ska allas anhöriga kontaktas för att minimera förvirring, oro och rykten. Om händelsen är allvarlig och det troligen kommer att bli nödvändigt med många telefonsamtal bör ett alternativt telefonnummer finnas, så att inte telefonlinjen blockeras. Utse någon som har kontakt med medierna och tar emot alla frågor. 15

16 Stöd i krissituationer Försök skapa en trygg stämning i gruppen och ansträng dig för att se varje deltagare. För den som genomgår någon form av kris är ofta det viktigaste att ha någon som finns där, bryr sig om och lyssnar. Att lyssna aktivt på en annan människa är att se, höra och känna, inte bara att lyssna till det som sägs med ord. Ett stödjande samtal kan vara ett bra sätt för en person att få uttrycka sina känslor, formulera sig och få perspektiv på situationen. Som ledare är du medmänniska inte terapeut. Men att lyssna kan vara ett mycket viktigt stöd. Ibland kan det dock vara nödvändigt att tillkalla professionell hjälp. Det kan ibland kännas frustrerande att möta en människa i kris, eftersom man så gärna vill hjälpa och ställa allt till rätta. Kom ihåg att det viktiga inte alltid är att kunna ge råd och lösa allt. Tvärtom kan problemlösningen ofta komma av sig själv, och kanske räcker det långt bara att få dela sin oro och rädsla med någon annan. Det går aldrig att tvinga någon att berätta om sina känslor, sådant kräver att man känner förtroende. Kanske finns det någon annan som personen kan vända sig till eller en jourtelefon där det går att vara anonym. Du som ledare kan själv behöva någon att prata med, antingen i ledargruppen eller utifrån. Vid en utlandsresa kan det också vara bra att ha en kontaktperson i hemlandet som det går att vända sig till när som helst. Om det börjar brinna Om det uppstår en farlig brandsituation handla enligt metoden RÄDDA LARMA - SLÄCK: Rädda: hjälp människor i säkerhet. Larma: i Sverige, ring 112 till SOS Alarm. Om ni ska vara utomlands, ta i förväg reda på vilket nummer som gäller där. Det är viktigt att kunna svara på operatörens frågor: Vad har hänt? Vilket telefonnummer ringer du ifrån? Var behövs hjälpen? Vad är det som brinner? Släck: om det inte är fara för dig själv kan du göra ett försök att släcka elden. Annars, vänta på räddningstjänsten. 16

17 Vad kunde vi ha gjort bättre? Innan deltagarna i utbytet åker hem är det viktigt att göra en utvärdering där ungdomarna, ledarna och värdfamiljerna tillsammans eller var för sig ger sin syn på vad som har varit bra och mindre bra med utbytet. Det kan göras till en viktig och lärorik övning. En bra idé kan vara att låta deltagarna föra dagbok under utbytet. När ni kommer hem När utbytet är över och er partner har åkt hem eller ni har kommit hem från utlandet är det viktigt att gå igenom och utvärdera det ni har varit med om. Vad fungerade bra, vad kunde ni ha gjort bättre? Behöver ni förändra era förberedelser till nästa gång, kanske utveckla krisplanen? Resonera gärna om detta i er slutrapport till oss på Ungdomsstyrelsen. 17

18 Kontakter och utbildningar Svenska Röda korset Röda korset är världens största och äldsta hjälporganisation och finns i så gott som hela världen. Röda korset ordnar skräddarsydda utbildningar för olika behov och målgrupper, till exempel första hjälpen, förebyggande av olycksfall och stöd i akuta krissituationer. Röda korsets första hjälpen-grupper kan anlitas vid evenemang som rockkonserter och idrottstävlingar. Svenska Livräddningssällskapet Svenska Livräddningssällskapet (SLS) arbetar för att öka tryggheten i och vid vatten och isar. Föreningen verkar för ökad kunskap i simning, speciellt för barn och ungdomar. En viktig verksamhet är att utbilda simlärare, badvakter och livräddare. På webbplatsen finns information om bad- och isvett. Räddningstjänsten I den kommunala räddningstjänsten ingår bland annat brandkår, olycks- och skadeförebyggande verksamhet. Uppgifter om den lokala räddningstjänsten hittar du i telefonkatalogens gröna eller rosa sidor, eller på din kommuns växel och webbplats. Skyddsnätet Skyddsnätet är en informationssajt på internet som tar upp säkerhetsfrågor ur en mängd aspekter: i hemmet, på jobbet, i föreningen och på fritiden. Här finns artiklar samt en mängd tips och goda råd, bland annat länkar till ett stort antal myndigheter och organisationer som jobbar med säkerhet och kan erbjuda rådgivning och utbildningar. Det går också att ladda ned material om bland annat livräddning och brandsäkerhet. Bakom Skyddsnätet står bland annat Räddningsverket, Konsumentverket, Folkhälsoinstitutet, Röda korset och Socialstyrelsen. Barnens hjälptelefon Till Barnens hjälptelefon kan alla under 18 år ringa och prata med en vuxen om vad som helst. Det är gratis och det syns inte på telefonräkningen att du har ringt. Det går att vara anonym. Barnens hjälptelefon drivs av Bris, Barnens rätt i samhället. Röda sidorna En sökmotor där du enkelt kan hitta kontaktuppgifter och länkar till organisationer, myndigheter och verksamheter som syftar till att göra livet bättre och lättare för unga människor. Ungdomsstyrelsen Ungdomsstyrelsen hanterar bland annat EU-programmet Ung och Aktiv i Europa. Vi anordnar utbildningar och har informationsaktiviteter. På vår webbplats hittar du information om programmet och länkar till andra aktiviteter. 18

19 19

20 Ungdomsstyrelsen 2008 projektledare Roger Johansson text Linnéa Falk språkgranskning Ingrid Bohlin och Anette Persson omslag Christián Serrano foto omslag Matton distribution Ungdomsstyrelsen, Box 17801, Stockholm webbplats e-post tfn , fax UNGDOMSSTYRELSEN är en statlig myndighet som verkar för att unga ska få verklig tillgång till inflytande och välfärd. Det gör vi genom att: ta fram och förmedla kunskap om ungas levnadsvillkor. följa upp riksdagens och regeringens mål för den nationella ungdomspolitiken och stödja kommunerna i deras ungdomspolitiska arbete. fördela bidrag till och stödja metodutveckling inom ungas egen organisering, mångfald och jämställdhet samt inom internationellt ungdomssamarbete.