Tänk efter före! Risk- och säkerhetsanalys för ungdomsutbyten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tänk efter före! Risk- och säkerhetsanalys för ungdomsutbyten"

Transkript

1 Tänk efter före! Risk- och säkerhetsanalys för ungdomsutbyten

2

3 Tänk efter före! Risk- och säkerhetsanalys för ungdomsutbyten

4

5 Förord Ni är på väg att genomföra ett internationellt utbyte, i Sverige eller utomlands. Det är mycket som ska förberedas och tänkas igenom innan ni äntligen kan välkomna era gäster eller sätta er på planet. En viktig del av förberedelserna är att tänka igenom vad som kan hända om ni har otur och drabbas av en olycka. Det kan också inträffa saker som inte är farliga men väl så irriterande, till exempel när kommunikationen brister. Den här handledningen hjälper er att förbereda utbytet. Lycka till med ert projekt! Per Nilsson generaldirektör, Ungdomsstyrelsen

6

7 Före utbytet Det är mycket att tänka på innan ett utbyte börjar. Riskanalys och säkerhetstänkande låter kanske inte speciellt roligt. Att ägna tid åt att fundera på trafikolyckor är betydligt tråkigare än att planera för spännande möten med människor. Men att tänka efter före, så att ni som ansvariga har gjort det ni kan för att förebygga att en olycka inträffar eller att saker går snett, är väl investerad tid. Och om något trots allt skulle hända kan ni agera på ett bra sätt. Med trygga deltagare och ledare kan ni koncentrera er på det roliga och spännande. Val av utbytespartner Många av dem som har genomfört utbyten pekar på vikten av att ha bra kontakt med sin utbytespartner. Se till att ha samma bild av vad ni vill göra och hur det praktiska ska klaffa. Ett planeringsbesök kan vara väldigt viktigt. Dålig respons kan vara en varningssignal. Var beredd att dra dig ur om det inte känns helt rätt. Kommunikation som trygghet Det allra viktigaste i föreberedelsearbetet är att ha bra kontakt med sin(a) utbytespartner(s). Oavsett om planeringen sker på plats, per telefon eller e-post, se till att få den information ni behöver för att kunna genomföra ett tryggt och bra arrangemang. Gör en gemensam överenskommelse med er partner om mål, syften, aktiviteter, ledarnas roll och så vidare. Det är viktigt att lära känna varandra för att skapa förtroende och förståelse. Att genomföra ett ungdomsutbyte innebär ett mycket stort ansvar, såväl för ungdomarna som för föräldrarna. Självklart vill de slippa vara oroliga för sina ungdomar. Ha därför en bra kommunikation med föräldrarna och involvera dem i förberedelsearbetet. Dessutom ökar er egen trovärdighet om ni inte slarvar med informationen. Tänk på: Lämna information i god tid! Tala till exempel om för deltagarna var de kommer att bo i god tid före utbytet. Lämna kontaktinformation om deltagarna ska bo i värdfamiljer. Låt gärna värdorganisationen skicka bilder på vandrarhemmet eller konferensanläggningen som ni ska bo så. Lär känna varandra inom den egna gruppen före utbytet och lär känna den grupp som ni kommer att göra utbytet med. Kanske kan deltagarna ha kontakt med varandra i förväg genom att mejla, chatta eller skicka brev och foton. Diskutera er fram till en gemensam grundsyn på exempelvis alkohol och tider, både inom de respektive grupperna och mellan de olika grupperna. Se till att värdfamiljerna är medvetna om vilka regler som gäller. 7

8 Kontrollera att ni har samma bild som er samarbetspartner av vad ni vill genomföra och åstadkomma. Beskriv hur ni själva resonerar och var lyhörda för hur de andra beskriver samma sak. Ge er samarbetspartner respons på de frågetecken som de har både före och under utbytet alla ska känna sig trygga. Ha en alternativ plan om någon del av programmet måste ändras. Kom överens med er utbytespartner om system för att dokumentera iakttagelser och utvärdera utbytet. Om olika länder eller samarbetspartner har olika regler, följ de mest restriktiva reglerna. Riskanalys En riskanalys innebär helt enkelt att försöka tänka sig in i vad som skulle kunna hända. Riskanalysen är till för att ni ska försäkra er om att ni har gjort allt ni kan för att skydda deltagarna och ledarna från att fara illa. Det är viktigt att ni gör denna riskanalys tillsammans i gruppen så att alla känner igen sig och ställer upp på överenskomna regler. För att göra en riskanalys diskuterar ni ert program och försöker komma på vad som skulle kunna gå snett. När ni har tagit reda på vilka risker som finns gäller det att komma på hur de kan undvikas och vad ni behöver vara vaksamma på. Ofta är det sådant som man inte tror är farligt som i själva verket utgör de största riskerna. Diskutera vad ni gör om något ändå inträffar. Glöm inte att ta med förberedelser och eventuellt planeringsbesök i riskanalysen. Här är exempel på frågor som skulle kunna diskuteras i en riskanalys: Vilken tid på året och vilket klimat kommer det att vara under utbytet? Finns det risk för till exempel vätskebrist, solbränna eller förfrysningsskador? Är det något i gruppens sammansättning som vi bör vara extra observanta på? Vilka ska vara ledare? Har de tillräckligt med information om sina ansvarsområden, sin roll och hur de ska hantera nödsituationer? Har ledarna tillräcklig utbildning, exempelvis i livräddning och första hjälpen? Vad gör ledarna om något helt oförutsett inträffar? Planera för säkerhet Var ute i god tid när ni planerar. Skriv riktlinjer för: olycksfall och akut sjukdom alkohol och droger - resor och trafik. Att tillsammans skriva ned regler kan vara ett bra sätt att i förväg diskutera igenom vad som ska gälla. Alla deltagare bör vara delaktiga i diskussionen redan från början. När alla vet vad som gäller förebygger ni tveksamheter om något skulle hända. Om olika deltagargrupper har olika regler, följ de regler som är mest restriktiva. Håll kontinuerlig kontakt med er samarbetspartner. Skapa gemensamma riktlinjer när det är möjligt. Hjälp varandra med riskanalysen: med att få fram kartor och telefonnummer och med att skapa en bild av hur aktiviteterna kommer att genomföras. Boende Om det är möjligt, besök de lokaler och platser där ni kommer att bo och ha aktiviteter. Ta annars reda på så mycket det går. Se till att ha ett tydligt avtal för boendet. Kontrollera eventuella värdfamiljer och besök dem gärna. Glöm inte att tala om ifall ni planerar att besöka dem när utbytet pågår. Behöver de fylla i några papper? 8

9 Brandsäkerhet Finns det uppenbara risker i lokalerna eller med de aktiviteter som ni ska genomföra? Hur kan ni förebygga brand och vad gör ni om det börjar brinna? Kommer ni att övernatta i någon lokal som egentligen inte är byggd för övernattning, till exempel en skola? Behövs det tillstånd för övernattning eller tillsyn för att kontrollera brandsäkerheten? Finns det brandvarnare? Finns det utrymningsvägar och är de lätta att hitta? Går dörrarna att öppna? Var finns brandsläckare? Hur ska ni göra med levande ljus, risk för smygrökning och andra brandrisker? Om ni ska elda utomhus ta reda på om det är tillåtet. Innan ni eldar ta en titt på vädret. Ha alltid någon som är vaken tills elden är släckt. Aktiviteter Kontrollera utrustningen som ska användas vid aktiviteterna i förväg om det går. Klarar alla av att delta i de aktiviteter som är planerade? Hur är det exempelvis med simkunnigheten? Finns det regler eller lagar i hemlandet eller utbyteslandet som påverkar de aktiviteter ni vill ha? Krävs certifikat eller andra tillstånd för vissa aktiviteter? Om ni ska genomföra något arrangemang som kräver tillstånd så bör ni tidigt ta kontakt med räddningstjänst, polis med flera. Diskutera förutsättningarna för aktiviteterna med ungdomsledarna från de andra länderna. I en del länder måste vårdnadshavarna godkänna aktiviteterna i programmet. Trafik Många olyckor sker i trafiken. Det är därför värt att se över riskerna kring olika trafiksituationer som kan uppstå. Fundera på: hur deltagarna tar sig till och från aktiviteter. vilka risker som finns i samband med resor och att vistas i trafiken. hur ni kan minska riskerna. Ett sätt att minska trafikriskerna under utbytet kan vara att skapa regler för transporter och trafiksäkerhet. Se till att alla berörda har ordentlig information och kunskap om vad som gäller. Kopiera till exempel upp reglerna och dela ut till alla ledare, deltagare, föräldrar och värdfamiljer. Här är några exempel på vad som kan stå: Föraren ska hålla hastighetsgränserna. Föraren och alla passagerare ska använda bilbälte. Föraren ska ha haft körkort i minst 24 månader. Vid körning av minibuss ska föraren ha genomgått halkutbildning för detta fordon. Vid cykling ska alla använda cykelhjälm. Vid tveksamt väglag eller andra svårigheter starta inte eller avbryt resan. Vägra åka med någon som kör för fort. Vägra åka med någon som har druckit alkohol. Deltagarna får inte hyra egna mopeder/vespor/bilar. 9

10 Kulturkrockar risk och möjlighet Trots en mycket bra idé och goda förberedelser kan ett utbyte gå snett. Kulturkrockar är inte ovanliga för dem som deltar i utbyten. Det är ju en del av syftet att få möta och upptäcka en ny kultur. I vissa fall kan detta möte bli omtumlande. Kanske blir man helt förvirrad och förstår ingenting, eller så blir man tvärsäker på att man själv har rätt och att den okända kulturen är heltokig. Förutfattade meningar är ett sätt för oss människor att fungera i samhället på något sätt måste vi tolka vår omgivning. Men ibland tolkar vi fel och det kan finnas helt andra förklaringar till vissa beteenden än de vi först trott. Ibland är det själva språket som orsakar problem. Brist på förståelse, misstolkningar samt olika regler och attityder kan också leda till risker för deltagarna. Inte minst kan olika sätt att se på alkohol, droger och sex vara orsak till besvärligheter och bli en källa till konflikter mellan ledare och deltagare men även ledare emellan. Att förbereda sig på kulturkrockar gör utbytet både intressantare och säkrare. Diskutera innan utbytet Diskutera begreppet kultur och eventuella skillnader mellan de olika länderna så att alla är förberedda. Hur är inställningen till alkohol och droger bland utbytets deltagare och ledare? Var kan man köpa tobak och alkohol och vilka åldersgränser gäller? Hur är tillgängligheten till andra droger? Vilken attityd har vuxna till att bjuda ungdomar på alkohol? Hur är inställningen till sex? Är det okej att tjejer och killar sover i samma rum? Hur är inställningen till kondom och andra preventivmedel? Homosexualitet? Är det okej att prata om sex? Är det tabu för unga par att öppet visa att de är tillsammans? Vilka risker kan det finnas med olika syn på bland annat alkohol, droger och sex? Hur kan dessa risker förebyggas? Vilka oskrivna regler finns det i länderna som deltar i utbytet? Hur är det med jämställdhet, respekt för äldre och olika tabun? Vilken roll spelar religionen? Hur är synen på ledaren och kommunikationen mellan ledaren och deltagarna? Försök få en bild av det politiska systemet i utbytesländerna. Kan det påverka utbytet och deltagarnas säkerhet? Innebär ert projekt någon risk för er utbytespartner? Vilket språk använder ni när ni kommunicerar med er samarbetspartner? Behärskar båda parter det språket tillräckligt bra? Finns det risker för missförstånd och misstolkningar på grund av språkförbistring? Går detta att förebygga? Finns det olika syn på ledarens roll i deltagande länder? På plats Sträva efter att alla ska förstå varandra, red ut begrepp som kan tolkas på olika sätt. Var lyhörda och håll ögonen öppna för kulturkrockar så att ni kan minska problemen. Använd kulturskillnader till något positivt passa på att diskutera för att lära er mer om och skapa ökad förståelse för varandra. Var uppmärksam på hur du själv och andra ledare fungerar riskerar ni att också gå in i en kulturchock och bli en del av problemet? Ha ledarsamlingar och liknande där ni får möjlighet att ventilera intryck, irritation och frågor. Visa respekt för varandra! 10

11 Förbered deltagarna Skapa gemensamma regler för alkohol, tider och beteende tillsammans med utbytets deltagare. Om alla inblandade har kommit överens från början och vet vad som gäller är det enklare att hänvisa till dessa regler. Utse en person som går att nå dygnet runt om en nödsituation uppstår. Ge kontaktpersonens telefonnummer till alla gruppmedlemmar, värdfamiljer och er organisation. Kontaktpersonen ska ha listor över alla deltagares och ledarnas kontaktuppgifter till värdfamiljer och anhöriga. Att delta i ett utbyte kan vara omvälvande på många sätt, och mycket kan hända. Fundera på hur ni som ledare kan skapa trygghet för deltagarna och ha beredskap för allt från hemlängtan till personliga kriser och sjukdomsfall. Förbered ledarna Att inte veta vad som gäller kan skapa förvirring, dålig stämning och även medföra direkta risker. Det är viktigt att ni som ledare är eniga och har en gemensam grundsyn kring en rad frågor. Vid en krissituation kan en ledargrupp som pekar åt olika håll och driver olika linjer vara katastrofal. Alla ledarna ska vara kvalificerade för utbytets aktiviteter och ha kunskap om hur de ska agera i en nödsituation. Tänk på att ni som ledare kan ha olika grundsyn på ungdomsarbete. Var öppen för olika attityder och diskutera gärna igenom detta vid det förberedande mötet eller via e-post. Ge ledarna teoretisk och praktisk utbildning i första hjälpen, hjärt- och lungräddning och brandsäkerhet. Ta gärna reda på vad ni har för resurser i er hemkommun för att utbilda ledare och deltagare. Exempelvis genomför Röda korset kurser i första hjälpen. Gör en tydlig ansvarsfördelning bland ledarna så att alla vet vem som är ansvarig för vad. Utse en huvudansvarig. Se till att alla ledare har god insyn i hur organisationen kring utbytet fungerar. Se till att alla har en rimlig arbetsbelastning och gör ett schema för eventuell ledig tid. Ledarna är ansvariga fram till att den sista deltagaren har kommit hem igen. Kom ihåg! Se till att alla deltagare har den information de kan behöva, exempelvis scheman och viktiga telefonnummer. Se till att deltagarnas vårdnadshavare vet vad som ska hända under utbytet. Vårdnadshavarna ska även ha de kontaktuppgifter som behövs. Se till att ledarna har tillgång till telefon för att kunna kommunicera. Planera in tider och rutiner för kontinuerliga utvärderingar och informationsmöten. På så sätt får ni veta i tid om något har hänt, om gruppen upplever några problem eller om något bör ändras i tidsplaneringen. Se till att ni har tillräckligt med information om varje deltagare och att ungdomsledarna alltid har denna till hands. Till exempel: - personuppgifter - passnummer - närmast anhöriga - upplysningar om allergier, sjukdomar, medicinering och deltagarens bakgrund. Informationen ska förvaras så att de ansvariga enkelt kan ta del av den men se till att ingen obehörig kan läsa uppgifterna. 11

12 Gör en lista med viktiga kontaktuppgifter som ungdomsledarna alltid har till hands. Till exempel: - lokal räddningstjänst - kontaktperson vid nödsituation - nationellt programkontor - ansvarig för den lokal ni ska bo i - försäkringsuppgifter och telefonnummer till försäkringsbolag - relevanta ambassader. Gör en översyn av era försäkringar och ansvar. Se till att deltagarna är försäkrade inför utbytet. Se till att alla har ordning på de papper som behövs vid en utlandsresa, till exempel pass och visum. Tänk på att det kan gälla andra regler för personer med icke-svenskt medborgarskap även om ni reser inom Europa. Kom ihåg att det kan ta tid att få visum. Se till att alla tar kopior på sina pass och visum, kopiorna ska förvaras separat. Se till att alla deltagare har de vaccinationer som behövs. Tänk på att en del vaccinationer måste tas i god tid före en resa. Ordna så att deltagarna inte behöver bära med sig stora summor pengar. 12

13 Under utbytet Ankomsten För den som deltar i ett ungdomsutbyte kan resan till ett okänt land och mötet med nya människor nästan kännas skrämmande till en början. En så enkel sak som att veta var man ska sova, vilken tid bussen går eller om det finns vanliga toaletter kan betyda mycket för tryggheten och säkerheten. Vid ankomsten kan det vara bra med ett orienteringsmöte som handlar om till exempel praktiska frågor, programmet, kontaktuppgifter, ansvarsområden samt insikt och förståelse för hemlängtan. Om förväntningar och grundregler är tydliga från första början är det lättare att iaktta framsteg och svårigheter. Det kan vara bra med en informationstavla i de lokaler som används under utbytet, med information på alla språk som talas av utbytets deltagare. Där kan man också ha en utvärderingslåda som deltagarna kan lägga kommentarer i när de vill. Ha tydliga mötesplatser som alla hittar till. Glöm inte att gå igenom vad ni ska göra om brandlarmet går. Ledarna Tänk på att ni som ledare är förebilder för ungdomarna och de regler som gäller för dem bör gälla även för er. Se till att alla berörda kontinuerligt får information under utbytets gång. Dels kan tider och planer ha ändrats, dels är det bra att repetera vad som gäller. Ledarna behöver träffas dagligen för att diskutera gruppen och programmet. Ledarna ska veta var deltagarna befinner sig, även på fritiden. Sträva efter att ha ett bra och öppet förhållande till deltagarna. Boendet Ge eventuella värdfamiljer kopior av programmet, gemensamma riktlinjer för utbytet och kontaktinformation för eventuella nödsituationer. Värdfamiljerna måste få veta hur långt deras ansvar för deltagaren sträcker sig. Om deltagarna ska bo hos olika värdfamiljer kan det vara bra att träffa värdfamiljerna. Besök deltagarna i värdfamiljerna under utbytet. Om allvarliga problem uppstår i samband med boende hos en värdfamilj ska deltagaren flytta ut direkt. 13

14 Om det blir akut Ibland händer det som inte får hända. Olyckan. Branden. Sjukdomen. Våldtäkten. Dödsfallet. Trots goda förberedelser och duktiga ledare kan det som inte får ske ändå ske. Det är viktigt att skapa bra kunskap och rutiner för att på bästa sätt kunna hantera den situation som kan uppstå. Krishantering kan handla om att släcka en brand, ge första hjälpen eller livrädda. Men de vanligaste kriserna är de som händer i vår vardag skilsmässor, allvarliga sjukdomsfall, att pojkvännen gör slut och så vidare. Då kan det räcka långt att bara lyssna och vara medmänniska. Som ansvariga för ett utbyte gäller det dock att ha tänkt igenom hur ni ska agera om en kris uppstår så att vi kan se till att rätt personer gör rätt saker vid rätt tillfälle. En olycka där ungdomar drabbas kan få med stor säkerhet mycket uppmärksamhet i medierna. De flesta är oförberedda på den situationen. Personer i chock kan utsättas för olycklig exploatering. Ha därför beredskap för hur ni ska agera mot medierna och utse en kontaktperson för journalister. Ledarna bör ha kunskap i första hjälpen. Beroende på vilka aktiviteter ni ska genomföra kan det kanske också behövas kunskaper i livräddning eller hjärt- och lungräddning. I avsnittet Kontakter och utbildningar finns tips om vart ni kan vända er. Tänk på: Upprätta en krisplan för utbytet. Denna ska vara känd och tillgänglig för alla. Erbjud utbildning i exempelvis första hjälpen, livräddning, hjärt- och lungräddning eller krishantering för de ledare som behöver det. Ledarna ska alltid veta var deltagarna befinner sig, även på rasterna. Om ni bor i värdfamiljer så gör en lista över var alla bor. Ha alltid med er utrustning för första hjälpen. Ha alltid tillgång till alla deltagares personuppgifter och försäkringsuppgifter. Ha också alltid tillgång till viktiga kontaktnummer för nödsituationer, till exempel kontaktnummer till den lokala räddningstjänsten och en kontaktperson i hemlandet som ni kan vända er till dygnet runt om ni behöver hjälp. Se till att alla ledare har tillgång till telefon i den utsträckning som behövs. Vid en olycka, rån eller liknande kan det uppstå akut behov av pengar. Fastställ rutiner för hur detta ska lösas. Ha en alternativ plan i ert program om något måste ändras på grund av till exempel en olycka eller ett annat tillbud. Gör en krisplan! Olika grupper och verksamheter kan inte ha samma krisplan, utan den måste anpassas för just det ni ska göra. Utgå från er riskanalys. Gör krisplanen enkel och tydlig att använda. Vem som helst ska lätt kunna ta reda på vad som ska göras om något händer. Var tydlig med vem som är ansvarig för vad om något skulle inträffa. Utse en kontaktperson för medierna. Krisplanen ska inte hamna i en bortglömd pärm utan hållas aktuell. Utse ansvariga för att uppdatera krisplanen. Se till att alla i gruppen känner till krisplanen. 14

15 Rutiner vid en nödsituation Ta reda på vad som har hänt och vart det har hänt. Ring den räddningstjänst som behövs. Om det finns skadade: vilken typ av skador har de, hur omfattande är skadorna, hur många är skadade, vad heter de, är de vuxna eller barn? Om det behövs, ge första hjälpen. Kontrollera att övriga personer i gruppen är i säkerhet och att ingen saknas. Vid en nödsituation är det viktigt att alla ledare driver en linje. Olika besked skapar förvirring och kan vara en allvarlig säkerhetsrisk. Vid allvarlig händelse som dödsfall eller arrestering, kontakta relevant(a) ambassad(er) eller konsulat för rådgivning. Anteckna alla relevanta uppgifter så snart som möjligt. Anteckna eventuella vittnens namn och kontaktuppgifter. Kontakta försäkringsbolaget. En polisrapport kan behövas för eventuella försäkringskrav. Kontakta de inblandades vårdnadshavare. Om utbytet har en kontaktperson för nödsituationer i hemlandet, ring denna och berätta: - typ av händelse, plats, datum och lokal tid för händelsen - namn på de inblandade - uppgifter om skador - åtgärder hittills - telefonnummer för senare kommunikation. Kontakta eventuellt de nationella programkontoren i både hemlandet och värdlandet. Om en allvarlig olycka eller ett dödsfall har inträffat Vad, var och när har det hänt? Vem har drabbats? Kontrollera personens identitet. Vem underrättar anhöriga? Få en bild av de anhörigas behov av stöd vem är det som kan/ska ge det stödet? Genomför eventuell krishantering för inblandade ledare, deltagare och andra. Om det rör sig om en allvarlig händelse, till exempel ett dödsfall eller en arrestering, kontakta ambassad eller konsulat för ytterligare råd och hjälp. Uppföljning av olyckan kan liknande olyckor undvikas i framtiden? Rutiner för kontaktperson i hemlandet Om ni har valt att ha en kontaktperson i hemlandet är det viktigt att utveckla en plan för detta. Kontaktpersonens ansvar är att fungera som en länk mellan utbytets ledare och deltagare, organisationen och deltagarnas föräldrar. Se till att kontaktpersonen kan kontaktas dygnet runt under tiden som utbytet varar. Se till att kontaktpersonen har fått information om närmaste anhörig och kontaktnummer för nödsituationer till alla deltagares och ledares familjer, liksom till de ansvariga i din organisation. Om kontaktpersonen får ett samtal om en nödsituation: Anteckna telefonnumret så fort som möjligt ifall samtalet skulle brytas. Skriv ner all information, kontrollera den genom att upprepa allt för den som ringer. Ta reda på om det behövs hjälp med åtgärder i hemlandet, till exempel att ordna ekonomisk hjälp eller kontakta försäkringsbolag. Informera det nationella programkontoret. Kontakta de inblandades anhöriga. Vid allvarliga händelser ska allas anhöriga kontaktas för att minimera förvirring, oro och rykten. Om händelsen är allvarlig och det troligen kommer att bli nödvändigt med många telefonsamtal bör ett alternativt telefonnummer finnas, så att inte telefonlinjen blockeras. Utse någon som har kontakt med medierna och tar emot alla frågor. 15

16 Stöd i krissituationer Försök skapa en trygg stämning i gruppen och ansträng dig för att se varje deltagare. För den som genomgår någon form av kris är ofta det viktigaste att ha någon som finns där, bryr sig om och lyssnar. Att lyssna aktivt på en annan människa är att se, höra och känna, inte bara att lyssna till det som sägs med ord. Ett stödjande samtal kan vara ett bra sätt för en person att få uttrycka sina känslor, formulera sig och få perspektiv på situationen. Som ledare är du medmänniska inte terapeut. Men att lyssna kan vara ett mycket viktigt stöd. Ibland kan det dock vara nödvändigt att tillkalla professionell hjälp. Det kan ibland kännas frustrerande att möta en människa i kris, eftersom man så gärna vill hjälpa och ställa allt till rätta. Kom ihåg att det viktiga inte alltid är att kunna ge råd och lösa allt. Tvärtom kan problemlösningen ofta komma av sig själv, och kanske räcker det långt bara att få dela sin oro och rädsla med någon annan. Det går aldrig att tvinga någon att berätta om sina känslor, sådant kräver att man känner förtroende. Kanske finns det någon annan som personen kan vända sig till eller en jourtelefon där det går att vara anonym. Du som ledare kan själv behöva någon att prata med, antingen i ledargruppen eller utifrån. Vid en utlandsresa kan det också vara bra att ha en kontaktperson i hemlandet som det går att vända sig till när som helst. Om det börjar brinna Om det uppstår en farlig brandsituation handla enligt metoden RÄDDA LARMA - SLÄCK: Rädda: hjälp människor i säkerhet. Larma: i Sverige, ring 112 till SOS Alarm. Om ni ska vara utomlands, ta i förväg reda på vilket nummer som gäller där. Det är viktigt att kunna svara på operatörens frågor: Vad har hänt? Vilket telefonnummer ringer du ifrån? Var behövs hjälpen? Vad är det som brinner? Släck: om det inte är fara för dig själv kan du göra ett försök att släcka elden. Annars, vänta på räddningstjänsten. 16

17 Vad kunde vi ha gjort bättre? Innan deltagarna i utbytet åker hem är det viktigt att göra en utvärdering där ungdomarna, ledarna och värdfamiljerna tillsammans eller var för sig ger sin syn på vad som har varit bra och mindre bra med utbytet. Det kan göras till en viktig och lärorik övning. En bra idé kan vara att låta deltagarna föra dagbok under utbytet. När ni kommer hem När utbytet är över och er partner har åkt hem eller ni har kommit hem från utlandet är det viktigt att gå igenom och utvärdera det ni har varit med om. Vad fungerade bra, vad kunde ni ha gjort bättre? Behöver ni förändra era förberedelser till nästa gång, kanske utveckla krisplanen? Resonera gärna om detta i er slutrapport till oss på Ungdomsstyrelsen. 17

18 Kontakter och utbildningar Svenska Röda korset Röda korset är världens största och äldsta hjälporganisation och finns i så gott som hela världen. Röda korset ordnar skräddarsydda utbildningar för olika behov och målgrupper, till exempel första hjälpen, förebyggande av olycksfall och stöd i akuta krissituationer. Röda korsets första hjälpen-grupper kan anlitas vid evenemang som rockkonserter och idrottstävlingar. Svenska Livräddningssällskapet Svenska Livräddningssällskapet (SLS) arbetar för att öka tryggheten i och vid vatten och isar. Föreningen verkar för ökad kunskap i simning, speciellt för barn och ungdomar. En viktig verksamhet är att utbilda simlärare, badvakter och livräddare. På webbplatsen finns information om bad- och isvett. Räddningstjänsten I den kommunala räddningstjänsten ingår bland annat brandkår, olycks- och skadeförebyggande verksamhet. Uppgifter om den lokala räddningstjänsten hittar du i telefonkatalogens gröna eller rosa sidor, eller på din kommuns växel och webbplats. Skyddsnätet Skyddsnätet är en informationssajt på internet som tar upp säkerhetsfrågor ur en mängd aspekter: i hemmet, på jobbet, i föreningen och på fritiden. Här finns artiklar samt en mängd tips och goda råd, bland annat länkar till ett stort antal myndigheter och organisationer som jobbar med säkerhet och kan erbjuda rådgivning och utbildningar. Det går också att ladda ned material om bland annat livräddning och brandsäkerhet. Bakom Skyddsnätet står bland annat Räddningsverket, Konsumentverket, Folkhälsoinstitutet, Röda korset och Socialstyrelsen. Barnens hjälptelefon Till Barnens hjälptelefon kan alla under 18 år ringa och prata med en vuxen om vad som helst. Det är gratis och det syns inte på telefonräkningen att du har ringt. Det går att vara anonym. Barnens hjälptelefon drivs av Bris, Barnens rätt i samhället. Röda sidorna En sökmotor där du enkelt kan hitta kontaktuppgifter och länkar till organisationer, myndigheter och verksamheter som syftar till att göra livet bättre och lättare för unga människor. Ungdomsstyrelsen Ungdomsstyrelsen hanterar bland annat EU-programmet Ung och Aktiv i Europa. Vi anordnar utbildningar och har informationsaktiviteter. På vår webbplats hittar du information om programmet och länkar till andra aktiviteter. 18

19 19

20 Ungdomsstyrelsen 2008 projektledare Roger Johansson text Linnéa Falk språkgranskning Ingrid Bohlin och Anette Persson omslag Christián Serrano foto omslag Matton distribution Ungdomsstyrelsen, Box 17801, Stockholm webbplats e-post tfn , fax UNGDOMSSTYRELSEN är en statlig myndighet som verkar för att unga ska få verklig tillgång till inflytande och välfärd. Det gör vi genom att: ta fram och förmedla kunskap om ungas levnadsvillkor. följa upp riksdagens och regeringens mål för den nationella ungdomspolitiken och stödja kommunerna i deras ungdomspolitiska arbete. fördela bidrag till och stödja metodutveckling inom ungas egen organisering, mångfald och jämställdhet samt inom internationellt ungdomssamarbete.

Krishanteringsplan för Förbundet Vi Ungas riksorganisation

Krishanteringsplan för Förbundet Vi Ungas riksorganisation Krishanteringsplan för Förbundet Vi Ungas riksorganisation Antagen av förbundsstyrelsen 3 juni 2006 Reviderad av förbundsstyrelsen 18 maj 2013 1. Inledning Det här är en krishanteringsplan för Förbundet

Läs mer

KRISPLAN HALLANDS LÄNSFÖRBUND AV 4H 2015 FÖR VIKTIGA TELEFONNUMMER. SOS Alarm

KRISPLAN HALLANDS LÄNSFÖRBUND AV 4H 2015 FÖR VIKTIGA TELEFONNUMMER. SOS Alarm KRISPLAN FÖR HALLANDS LÄNSFÖRBUND AV 4H 2015 VIKTIGA TELEFONNUMMER SOS Alarm Polis (icke brådskande) Giftinformationscentralen Sjukvårdsrådgivningen Halland BRIS (barnens hjälptelefon) BRIS (vuxnas telefon

Läs mer

FÅR JAG GIFTA MIG MED VEM JAG VILL?

FÅR JAG GIFTA MIG MED VEM JAG VILL? FÅR JAG GIFTA MIG MED VEM JAG VILL? KÄNNER DU IGEN DIG? ÄR DU OROLIG ATT DU...... inte får gifta dig med vem du vill?... inte får vara kär i någon av samma kön?... inte kan skilja dig om du redan är gift?

Läs mer

Målet är mer än resan

Målet är mer än resan Målet är mer än resan vinster med internationellt ungdomssamarbete vinster 1med internationellt ungdomssamarbete Ungdomsstyrelsen är en statlig myndighet som verkar för att unga ska få verklig tillgång

Läs mer

KRIS OCH KATASTROFPLAN FÖR SÖDRA STOCKHOLMS FOLKHÖGSKOLA

KRIS OCH KATASTROFPLAN FÖR SÖDRA STOCKHOLMS FOLKHÖGSKOLA KRIS OCH KATASTROFPLAN FÖR SÖDRA STOCKHOLMS FOLKHÖGSKOLA Kris och katastrofpärmen förvaras hos rektor Innehållsförteckning Krisberedskap på skolan Ansvarsfrågan Krisledningsgruppen på Södra Stockholms

Läs mer

Krisplan. Skola, fritids & förskola för nyfikna barn. Bråthult

Krisplan. Skola, fritids & förskola för nyfikna barn. Bråthult Krisplan Skola, fritids & förskola för nyfikna barn Bråthult 2013/2014 KRISPLAN Innehåll: 1. Telefonlista med angivet ansvarsområde 2. Olycksfall 3. Brand 4. Inbrott, stöld och/eller skadegörelse 5. Allvarlig

Läs mer

Krisplan. Uppdaterat 2015-08-19. Syfte

Krisplan. Uppdaterat 2015-08-19. Syfte Krisplan Uppdaterat 2015-08-19 Syfte I samband med terminsstart välkomnar SHV traditionellt de nya studenterna med välkomstaktiviteter och det är den period som kanske involverar allra flest studenter

Läs mer

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka EFTER OLYCKAN Information för dig som råkat ut för en olycka DU HAR TRÄFFAT: JAG HAR TELEFONNUMMER: 018-727 30 70 Att drabbas av en olycka När du har varit med om en olycka kan det vara svårt att veta

Läs mer

Krishanteringsplan. Svenska Frisbeesportförbundet

Krishanteringsplan. Svenska Frisbeesportförbundet Krishanteringsplan Syfte Skapa en krismedveten beredskap vid händelse som påverkar Svenska Frisbeesportförbundets verksamhet och aktiviteter i negativ riktning. Mål Krishanteringsplanen ska användas för

Läs mer

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR Dessa råd med tillhörande mall för krisplan och mall för dokumentation, som framtagits av Svenska Aikidoförbundet, kan användas av aikidoklubbar anslutna till förbundet.

Läs mer

KRISPLANER FÖR TEGSPEDAGOGERNAS EKONOMISKA FÖRENING

KRISPLANER FÖR TEGSPEDAGOGERNAS EKONOMISKA FÖRENING KRISPLANER FÖR TEGSPEDAGOGERNAS EKONOMISKA FÖRENING KRISPLANER FÖRSKOLAN KARLAVAGNEN OCH FAMILJEDAGHEM TEG/BÖLEÄNG OMRÅDET För att den upprättade krisplanen skall fungera behövs vissa gemensamma förutsättningar.

Läs mer

Simklubben Elfsborgs policy gällande OLYCKSFALL, AKUT SJUKDOM och KRISHANTERING

Simklubben Elfsborgs policy gällande OLYCKSFALL, AKUT SJUKDOM och KRISHANTERING Simklubben Elfsborgs policy gällande OLYCKSFALL, AKUT SJUKDOM och KRISHANTERING samt riktlinjer vid plötsliga dödsfall i samband med idrottsutövning (Reviderad 2014-02-18) 1 Denna policy för olycksfall

Läs mer

Trygg och Säker miljö på Vi som Växer

Trygg och Säker miljö på Vi som Växer Trygg och Säker miljö på Vi som Växer Skadeförebyggande arbete i den dagliga verksamheten: Ledningen är huvudansvarig för säkerhetsarbetet. All personal skall vara delaktig i den dagliga skadeförebyggande

Läs mer

Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom

Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom Krishanteringsplan s.1 (5) Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom Viktiga kontaktuppgifter vid en krissituation: Namn Funktion Telefonnummer Pia Eriksson huvudtränare 070-958

Läs mer

Krishanteringsplan K Å R S T Y R E L S E N. Inledning. Syfte

Krishanteringsplan K Å R S T Y R E L S E N. Inledning. Syfte 1 (7) Vid akuta situationer så som exempelvis, brand, olycksfall eller dödsfall är det viktigt att alla inom organisationen vet vad som ska göras och vem som gör vad. Denna krishanteringsplan ska vara

Läs mer

KRISPLAN Bergakottens förskola

KRISPLAN Bergakottens förskola KRISPLAN Bergakottens förskola Inledning Vid en akut kris kan man uppleva kraftig stress och det kan därför vara svårt att fatta rationella beslut. Avsikten med den här krisplanen är att underlätta hanteringen

Läs mer

Riktlinjer för första hjälpen och krishantering

Riktlinjer för första hjälpen och krishantering 2008-01-01 Definition Insatser som krävs vid en dramatisk händelse som en olycka, brand eller rån vilka kan få stora konsekvenser på arbetsplatsen eller verksamheten. Det omfattar även händelser i medarbetares

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER

HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER Tänk på Pärm måste finnas tillgänglig med föräldrars aktuella telefonnummer både till hemmet och till arbetet. I pärmen ska även aktuell anhöriglista med telefonnummer

Läs mer

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka EFTER OLYCKAN Information för dig som råkat ut för en olycka Att drabbas av en olycka Vi som arbetar på räddningstjänsten möter ofta människor som varit med om olyckor. Därför vet vi att när man just har

Läs mer

FRAMTID PITE. Certifieringsunderlag. Framtid Pite ett initiativ av PiteEnergi, Sparbanken Nord, PT samt Kultur & Fritid.

FRAMTID PITE. Certifieringsunderlag. Framtid Pite ett initiativ av PiteEnergi, Sparbanken Nord, PT samt Kultur & Fritid. FRAMTID PITE SVERIGES BÄSTA IDROTTSRÖRELSE Certifieringsunderlag Framtid Pite ett initiativ av PiteEnergi, Sparbanken Nord, PT samt Kultur & Fritid. Innehållsförteckning Sida: 3 Bli en säker och trygg

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN FÖR OXELÖ FÖRSKOLA

KRISHANTERINGSPLAN FÖR OXELÖ FÖRSKOLA KRISHANTERINGSPLAN FÖR OXELÖ FÖRSKOLA Här hittar du sidnr. Olycksfall, du som kommer först till olycksplatsen 2 Krisgruppens arbete 2 Rutiner i händelse av förälders dödsfall 3 Bussolycka 3 Ett barn försvinner

Läs mer

Äntligen sommar! När katten är borta dansar råttorna på bordet

Äntligen sommar! När katten är borta dansar råttorna på bordet Säker i Sommar! Äntligen sommar! Här kommer en informationsbroschyr till dig som bor och lever i Lomma kommun. Tanken är att öka säkerheten och tryggheten för dig och din familj. Nu kommer sommaren med

Läs mer

Kompendium om kris- och säkerhetsarbete för funktionärer på Friskis&Svettis

Kompendium om kris- och säkerhetsarbete för funktionärer på Friskis&Svettis Kompendium om kris- och säkerhetsarbete för funktionärer på Friskis&Svettis Viktiga telefonnummer SOS Alarm, larma på telefonnummer 112 Uppgifter att delge SOS-alarm: Företagsadress: Arnljothallen Öneslingan

Läs mer

Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal.

Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal. Beredskapsplan Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal. Ansvariga för förskolans arbete med krisfrågor är krisgruppen. Gruppen

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Krisplan för Bele Barkarby Innebandy. Innehåll

Krisplan för Bele Barkarby Innebandy. Innehåll Krisplan för Bele Barkarby Innebandy Innehåll Inledning...2 Krisplanen syfte...2 Krisen kommer...2 Svårare olycka eller dödsfall...2 Första insatsen...2 Efter olycka / dödsfall... 2 Insatser efter olycka

Läs mer

Riktlinjer gällande resor och utflykter för Barnoch utbildningsnämndens verksamhet

Riktlinjer gällande resor och utflykter för Barnoch utbildningsnämndens verksamhet Riktlinjer gällande resor och utflykter för Barnoch utbildningsnämndens verksamhet Antagen av barn- och utbildningsnämnden 2008-01-30 Diarienummer 2007-000136 1. SYFTE 3 2. OMFATTNING 3 3. RESOR 3 3.1

Läs mer

Första hjälpen och krisstöd. Planering Utbildning Information

Första hjälpen och krisstöd. Planering Utbildning Information Första hjälpen och krisstöd Planering Utbildning Information Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Första hjälpen Med första hjälpen menas de hjälpinsatser som måste genom föras

Läs mer

Utrikesministeriets. tjänster för resenärer

Utrikesministeriets. tjänster för resenärer Utrikesministeriets tjänster för resenärer Mera info i Finland: Utrikesministeriets konsulära enhet PB 415, 00023 Statsrådet Tfn: +358 295 350 000 (växel) Jour dygnet runt: +358 9 1605 5555 Fax: +358 9

Läs mer

Fastställd dec 2006 Reviderad aug 2015. Mattias Nilsson, rektor Marianne Stenvall, förskolechef

Fastställd dec 2006 Reviderad aug 2015. Mattias Nilsson, rektor Marianne Stenvall, förskolechef Fastställd dec 2006 Reviderad aug 2015 Mattias Nilsson, rektor Marianne Stenvall, förskolechef ÅTGÄRDER VID OLIKA TYPER AV KRISER Barn skadas svårt avlider under skoltid. 2. Ambulans och polis tillkallas.

Läs mer

Resepolicy för Varbergs Sim

Resepolicy för Varbergs Sim Resepolicy för Varbergs Sim Rev. 2 Giltig fr.o.m. 2012 12 01 tills vidare I denna resepolicy har vi tecknat ner föreningens avsikter och ambitioner för att tydliggöra för alla, inte minst föräldrar och

Läs mer

Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig?

Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Med första hjälpen menas de hjälpinsatser som måste vidtas direkt då en person skadats eller blivit akut sjuk. Det kan röra sig om att hålla

Läs mer

Krisplan för Al Salamskolan. Plan för hantering av svår olycka, svårt sjukdomsfall eller dödsfall gällande elever och skolpersonal.

Krisplan för Al Salamskolan. Plan för hantering av svår olycka, svårt sjukdomsfall eller dödsfall gällande elever och skolpersonal. Krisplan för Al Salamskolan Plan för hantering av svår olycka, svårt sjukdomsfall eller dödsfall gällande elever och skolpersonal. Innehållsförteckning Krisplan för Al Salamskolan... 1 Inledning... 3 Uppföljning

Läs mer

Försäkra dig om: Viktig att tänka på för barn i kris

Försäkra dig om: Viktig att tänka på för barn i kris Försäkra dig om: - Att ambulans - polis - brandkår tillkallas. Larmnummer 112. - Att ge första hjälpen. - Att hålla obehöriga borta från olycksplatsen. - Att trösta och lugna. - Att rektorn meddelas omedelbart

Läs mer

Säkerhetsplan För de större evenemangen

Säkerhetsplan För de större evenemangen För de större evenemangen Handläggare: Datum: Arrangör: Namn Datum Arrangörens namn Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning Säkerhetsinformation...3-5 Instruktion vid brand...6 Rutiner vid olycksfall

Läs mer

Krishanteringsplan Bromma Volleyboll

Krishanteringsplan Bromma Volleyboll Krishanteringsplan Bromma Volleyboll Behöver inte vara en stor olycka. Kan vara mindre kriser som t ex penalism, sexuella trakasserier, ryktesspridning, doping. Viktigt är att krisgruppen diskuterar olika

Läs mer

Statsbidraget så funkar det! Vägledning om statsbidrag till etniska organisationer

Statsbidraget så funkar det! Vägledning om statsbidrag till etniska organisationer Statsbidraget så funkar det! Vägledning om statsbidrag till etniska organisationer 1 2012 Ungdomsstyrelsen är en myndighet som tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor. Vi ger stöd till föreningsliv och

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER GÄLLANDE FÖR KNUTSBO FÖRSKOLA, SKOLA OCH FRITIDSHEM

HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER GÄLLANDE FÖR KNUTSBO FÖRSKOLA, SKOLA OCH FRITIDSHEM 1 (12) SOCIAL- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2014-06-13 Knutsbo/Junibackens Skolområde HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER GÄLLANDE FÖR KNUTSBO FÖRSKOLA, SKOLA OCH FRITIDSHEM krisplan knutsbo (2).doc Postadress

Läs mer

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

PP- bild 1 Du behövs!

PP- bild 1 Du behövs! PP- bild 1 Du behövs! PP- bild 2 -- Vilka i i klassen kan tänka sig att att arbeta som brandmän i i framtiden? -- Var ligger närmaste brandstation? Har du du varit där någon gång? -- Vad tror du du man

Läs mer

Vill du rädda ditt och andras liv? Ta del av vad Västra Sörmlands Räddningstjänst kan erbjuda för utbildningar!

Vill du rädda ditt och andras liv? Ta del av vad Västra Sörmlands Räddningstjänst kan erbjuda för utbildningar! Vill du rädda ditt och andras liv? Ta del av vad Västra Sörmlands Räddningstjänst kan erbjuda för utbildningar! 1 Innehåll Brandinstruktörsutbildning... 3 Brandombud... 4 Brandutbildning... 5 Information

Läs mer

Enkel checklista för svåra frågor

Enkel checklista för svåra frågor Utbildningsmaterial för föreningar Idrott & förening Enkel checklista för svåra frågor Idrott & förening i samarbete med: www.goteborg.se Innehållsförteckning Bli en säker och trygg förening 3 Jobba med

Läs mer

Krishanteringsplan Hörby Yrkesgymnasium

Krishanteringsplan Hörby Yrkesgymnasium Krishanteringsplan Hörby Yrkesgymnasium Innehåll 1. Inledning 2. Konkret handlingsplan 3. Åtgärder vid olika krissituationer 4. Handfasta råd vid sorgearbete 5. Definition av krisbegreppet samt dess olika

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

Säkerhet och hälsa vid utlandsstudier

Säkerhet och hälsa vid utlandsstudier Säkerhet och hälsa vid utlandsstudier Att tänka på inför dina utlandsstudier högskolan i halmstad Internationella avdelningen www.hh.se 1 2 HAR DU TÄNKT PÅ...? Många studenter har en rad frågor inför sina

Läs mer

Rutin om anställd eller student förolyckas eller avlider

Rutin om anställd eller student förolyckas eller avlider Rutin om anställd eller student förolyckas eller avlider Checklista om anställd eller student förolyckas eller avlider utanför Stockholms universitet Åtgärderna nedan ska om inte annat anges vidtagas av

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Handlingsplan vid kriser

Handlingsplan vid kriser Scouterna Handlingsplan vid kriser Landvetter Scoutkår Göteborgsdistriktet Scouterna Innehåll Vilken typ av kriser är det här en handlingsplan för?...3 Vad gör vi först?...3 Utrymning...3 Vem ska vi kontakta?...3

Läs mer

Simklubben Elfsborgs policy gällande TRAFIKSÄKERHET

Simklubben Elfsborgs policy gällande TRAFIKSÄKERHET Simklubben Elfsborgs policy gällande TRAFIKSÄKERHET samt riktlinjer för att säkra miljövänliga transporter i samband med träning, tävling och läger (Reviderad 2012-11-14) 1 Denna trafiksäkerhetspolicy

Läs mer

Krishantering för individer och grupper

Krishantering för individer och grupper Krishantering för individer och grupper Kriser Hej! Du, jag har precis kommit hem från akuten, jag har blivit påkörd av en bil... Hej. Mina föräldrar är alkoholister, min pappa utnyttjade mig för några

Läs mer

Krisplan Intern version

Krisplan Intern version Krisplan Intern version Beslut: Högskolestyrelsen 2001-06-11 Revidering: Rektor 2011-11-21, 2014-12-01 Dnr: DUC 2011/1822/10 Gäller fr o m: 2014-12-01 Ersätter: Krisplan, inter version, DUC 2011/1822/10,

Läs mer

HANDLINGSPLAN VID AKUTA KRISER PÅ SKANDINAVISKA SKOLAN

HANDLINGSPLAN VID AKUTA KRISER PÅ SKANDINAVISKA SKOLAN HANDLINGSPLAN VID AKUTA KRISER PÅ SKANDINAVISKA SKOLAN Mål: Att skapa beredskap för hantering av kriser som berör elever, personal och anhöriga Innehållsförteckning Viktiga telefonnummer s 2 Handlingsplan

Läs mer

Enkel checklista för svåra frågor

Enkel checklista för svåra frågor Enkel checklista för svåra frågor i samarbete med: Innehållsförteckning Bli en säker och trygg förening 3 Jobba med materialet i lärgrupp 4 Svensk idrott - världens bästa 5 Idrotts- föreningsnämndens vision

Läs mer

Vägvisare. till KFUM Breviks Lägergård

Vägvisare. till KFUM Breviks Lägergård Vägvisare till KFUM Breviks Lägergård Välkommen till Brevik! Nu när ni bokat er vistelse vill vi tillsammans med er göra den så bra som möjligt. För er tid på Brevik ska bli lyckad, ber vi er att läsa

Läs mer

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? - Lättläst Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Miljöfika för företag Kristianstad 140918

Miljöfika för företag Kristianstad 140918 Miljöfika för företag Kristianstad 140918 140320 Britt Carlsson Green britt.carlsson-green@hmskane.se HMSkåne för en hållbar framtid med hållbara transporter www.hmskane.se 1 Framtidsfråga! Det sätt vi

Läs mer

Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra?

Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra? Fråga 1 (barn) Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra? 1. Kasta sig omkull och försöka att kväva elden. X. Ringa Räddningstjänsten. 2. Springa och hämta vatten och släcka branden. Fråga

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Grundutbildning. för Junisledare. Vilket ansvar har jag som ledare

Grundutbildning. för Junisledare. Vilket ansvar har jag som ledare Kurspass 7 Säkerhet Fakta Grundutbildning Vilket ansvar har jag som ledare Ni som ledare har tagit ett ansvar för barn genom att bli ledare för en grupp. Barnens föräldrar har lämnat över ansvaret till

Läs mer

Miljöpolicy. Vi är ett företag som verkar för en bättre miljö genom att ständigt värdera det vi gör utifrån dess miljöpåverkan.

Miljöpolicy. Vi är ett företag som verkar för en bättre miljö genom att ständigt värdera det vi gör utifrån dess miljöpåverkan. Miljöpolicy Vi är ett företag som verkar för en bättre miljö genom att ständigt värdera det vi gör utifrån dess miljöpåverkan. Vi ska därför Öka kunskapen och höja medvetandet kring miljöfrågor hos alla

Läs mer

Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2015

Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2015 Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2015 KAMPANJMANUAL 2015 2 KAMPANJMANUAL 2015 3 INNEHÅLL KOMMUNIKATION SOM RÄDDAR LIV Sid 3-6 Sid 7-10 Sid 11 Sid 12-14 Sid 15-16 Sid 17 Sid 18 Om kampanjen Aktiviteter Budskap

Läs mer

Handlingsplan vid kriser för Landvetter Scoutkår

Handlingsplan vid kriser för Landvetter Scoutkår Landvetter Scoutkår Scouterna Handlingsplan vid kriser för Landvetter Scoutkår Innehåll Innehåll... 1 Vilken typ av kriser är det här en handlingsplan för?...2 Vad gör vi först?... 2 Utrymning... 2 Vem

Läs mer

2011/16/2010 FORDONS DROG OCH ALKOHOLPOLICY

2011/16/2010 FORDONS DROG OCH ALKOHOLPOLICY 2011/16/2010 Lift EQ FORDONS DROG OCH ALKOHOLPOLICY Miljö, Hälsa och Säkerhet Lift EQ Scandinavia AB vill med sin policy begränsa miljöpåverkan och hälsoeffekter som uppstår genom inköp och drift med företagets

Läs mer

BEREDSKAPSPLAN VID KRISSITUATIONER

BEREDSKAPSPLAN VID KRISSITUATIONER BEREDSKAPSPLAN VID KRISSITUATIONER Reviderad 16 oktober 2014 Deltagare i Karlfeldtgymnasiets krisgrupp Rolf Engman Gymnasiechef Bo Larsson Mikael Andersson Utvecklingsledare Jan Vennberg Intendent Åsa

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

Välkommen till Familjehuset!

Välkommen till Familjehuset! Välkommen till Familjehuset! Vad är Familjehuset? Familjehuset är ett akut- utrednings- och behandlingshem för barn och föräldrar. Andledningen till att en familj kommer till Familjehuset varierar. Det

Läs mer

Trafiksäkerhetspolicy

Trafiksäkerhetspolicy ÅSELE TAXISAMORDNING AB Trafiksäkerhetspolicy Syfte Åsele taxisamordning AB skall verka för en hög och varaktig trafiksäkerhet inom verksamheten. Alla transporter skall utföras med fokus på trafiksäkerhet

Läs mer

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2 Information till boende Tre av fyra brandskador inträffar i bostäder. Närmare 100 personer dör i bostadsbränder varje år, många på grund av att säkerhetsutrustning saknas. I regel är det slarv som förorsakar

Läs mer

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA När en olycka har inträffat, är det svårt att veta vad som kommer att hända. Hur man som enskild människa skall bete sig, vad som kommer att hända, vilka

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Kommunala verksamheter

Systematiskt brandskyddsarbete Kommunala verksamheter Systematiskt brandskyddsarbete Kommunala verksamheter Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) innebär att en verksamhet på ett strukturerat sätt planerar, utbildar, övar, dokumenterar, kontrollerar, åtgärdar

Läs mer

Handlingsplan vid kris

Handlingsplan vid kris 1 Handlingsplan vid kris Reviderad 2015-09-15 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Mål sidan 3 Krisgruppen skall sidan 3 Telefonlista sidan 4 Folkhögskolans krisgrupp sidan 4 Handlingsplan - allvarliga tillbud under

Läs mer

Tillfällig uthyrning av lokaler

Tillfällig uthyrning av lokaler Räddningstjänsten Tillfällig uthyrning av lokaler Allmänt Detta dokument gäller för lokaler som tillfälligt hyrs ut till andra ändamål än de normalt används till, t ex för övernattning, disco, fest etc.

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Privata företag

Systematiskt brandskyddsarbete Privata företag Systematiskt brandskyddsarbete Privata företag Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) innebär att en verksamhet på ett strukturerat sätt planerar, utbildar, övar, dokumenterar, kontrollerar, åtgärdar och

Läs mer

LAHOLMS BRANDFÖRSVARS UNGDOMSBRANDKÅR Våxtorp - Knäred - Laholm. Verksamhetsberättelse 2007

LAHOLMS BRANDFÖRSVARS UNGDOMSBRANDKÅR Våxtorp - Knäred - Laholm. Verksamhetsberättelse 2007 LAHOLMS BRANDFÖRSVARS UNGDOMSBRANDKÅR Våxtorp - Knäred - Laholm Verksamhetsberättelse 2007 Redovisning av skolutbildning - hösten 2007 1 Verksamheten i korthet Under året har vi haft 14 övningar på respektive

Läs mer

Rapport från enkät om krisberedskap i Gnosjö kommun

Rapport från enkät om krisberedskap i Gnosjö kommun Rapport från enkät om krisberedskap i Gnosjö kommun Inledning Under slutet av januari till mitten av februari 010 fick medborgarpanelen i Gnosjö kommun svara på en enkät om krisberedskap. Inga alternativ

Läs mer

HANDLINGSPLAN VID OLYCKA/KRIS

HANDLINGSPLAN VID OLYCKA/KRIS HANDLINGSPLAN VID OLYCKA/KRIS 2 Innehållsförteckning: sid Handlingsplan vid olycka/kris Klara Gymnasium 3 - Akut omhändertagande - information till personal - information till elever - information till

Läs mer

Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen för Fysioterapi

Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen för Fysioterapi Systematiskt arbetsmiljöarbete 2015-02-09 (5) Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen för Fysioterapi Arbetarskyddsstyrelsen har i sina föreskrifter (AFS 1999:7) fastslagit

Läs mer

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu!

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! GUIDE Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! Det här dokumentet riktar sig till dig som ansvarar för att personalen får utbildning på ett företag eller till dig som utbildar i arbetsmiljöfrågan hot

Läs mer

Om 112 Frågesport 2. Läs frågorna. Ringa in rätt svar. Bara ett svar är rätt.

Om 112 Frågesport 2. Läs frågorna. Ringa in rätt svar. Bara ett svar är rätt. Om 112 Frågesport 2 Läs frågorna. Ringa in rätt svar. Bara ett svar är rätt. 1. Vad är en nödsituation? A När någon inte förstår ett speciellt ord. B När det är fara för liv, egendom eller miljö. C När

Läs mer

KRISPLAN FÖR VIKSÄNGSSKOLAN

KRISPLAN FÖR VIKSÄNGSSKOLAN VÄSTERÅS STAD 2013-10-15 1(8) Krisplan för KRISPLAN FÖR VIKSÄNGSSKOLAN I samband med svår olycka eller dödsfall gällande elever och medarbetare VÄSTERÅS STAD 2013-10-15 2(8) Krisplan för Innehållsförteckning

Läs mer

Inom vår verksamhet ska vi ha en policy och dokumenterade rutiner för hur arbetsmiljöarbetet ska utföras.

Inom vår verksamhet ska vi ha en policy och dokumenterade rutiner för hur arbetsmiljöarbetet ska utföras. Arbetsmiljöpolicy Inom vår verksamhet ska vi ha en policy och dokumenterade rutiner för hur arbetsmiljöarbetet ska utföras. Upprättad trafiksäkerhetspolicy skall alltid följas, samt rutiner för olyckfallsanmälningar

Läs mer

Krishanteringsplan för Hallands Nation

Krishanteringsplan för Hallands Nation Krishanteringsplan för Hallands Nation Tanken med denna krishanteringsplan är dels att den alltid ska finnas tillgänglig och kunna användas som ett stöd vid en pågående krissituation, men även att den

Läs mer

Föräldrar är viktiga

Föräldrar är viktiga Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker

Läs mer

Mars 2005. Information om brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler

Mars 2005. Information om brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler Mars 2005 Information om brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler Denna information riktar sig till dig som hyr ut eller upplåter lokaler tillfälligt för till exempel dans eller fester. Här

Läs mer

När någon avlidit. till dig som närstående, information och praktiska råd

När någon avlidit. till dig som närstående, information och praktiska råd När någon avlidit till dig som närstående, information och praktiska råd I den här foldern kan du läsa om vad som sker i samband med att någon avlidit och vad du som närstående har ansvar för samt vart

Läs mer

Trafiksäkerhet i bussbranschen

Trafiksäkerhet i bussbranschen Trafiksäkerhet i bussbranschen Sammanställning av enkätsvar från bussföretag i Stockholms län Anna-Sofia Holmquist November 2000 2000 Notat 11 Förord Under hösten 2000 har NTF Stockholms län genomfört

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Ett tryggare Tidaholm 2011-2014. Handlingsplan för kommunens skade- och olycksfallsförebyggande arbete

Ett tryggare Tidaholm 2011-2014. Handlingsplan för kommunens skade- och olycksfallsförebyggande arbete Ett tryggare Tidaholm 2011-2014 Handlingsplan för kommunens skade- och olycksfallsförebyggande arbete Innehåll 1 Inledning... 3 Syfte... 3 Vision... 3 Övergripande mål... 3 Organisation... 3 Uppföljning...

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

BRANDSKYDDSPOLICY VID. Voxnadalens gymnasium-komvux

BRANDSKYDDSPOLICY VID. Voxnadalens gymnasium-komvux 140801 BRANDSKYDDSPOLICY VID Voxnadalens gymnasium-komvux 1. Beskrivning Denna dokumentation avser brandskyddsarbetet på Voxnadalens gymnasium-komvux i Ovanåkers kommun och omfattar skolans lokaler. 2.

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Krisplan. - Studeranderelaterade situationer. Reviderad 27.8.2015. Krisgruppens kontaktuppgifter s. 2. Studerande - svår olycka s.

Krisplan. - Studeranderelaterade situationer. Reviderad 27.8.2015. Krisgruppens kontaktuppgifter s. 2. Studerande - svår olycka s. Krisplan - Studeranderelaterade situationer Reviderad 27.8.2015 Krisgruppens kontaktuppgifter s. 2 Studerande - svår olycka s. 3 Studerande - dödsfall s. 4 Personal - svår olycka s. 5 Personal dödsfall

Läs mer

FYSISKA UTOM- OCH INOMHUSAKTIVITETER

FYSISKA UTOM- OCH INOMHUSAKTIVITETER 2004-10-14 Dnr 04/1502 640 Reviderad 2005-06-21 1 (6) ADMINISTRATIVA RIKTLINJER VID BL.A. RESOR Riktlinjerna i detta dokument skall tillämpas vid bl.a. resor som företas med barn och elever inom barn-

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

Försäkringar i förskola och skola

Försäkringar i förskola och skola September 2012 1 (8) Försäkringar i förskola och skola För barn och ungdomar i förskola och skola har kommunen två försäkringar, en olycksfallsoch en reseförsäkring. Det är inte ovanligt med frågor kring

Läs mer

Säker och Trygg förening i Ludvika kommun

Säker och Trygg förening i Ludvika kommun Säker och Trygg förening i Ludvika kommun Ett arbetsmaterial från till kommunens föreningsliv för certifiering. Ett samarbete mellan Ludvika kommun www.ludvika.se Världshälsoorganisationen www.who.org

Läs mer