Tänk efter före! Risk- och säkerhetsanalys för ungdomsutbyten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tänk efter före! Risk- och säkerhetsanalys för ungdomsutbyten"

Transkript

1 Tänk efter före! Risk- och säkerhetsanalys för ungdomsutbyten

2

3 Tänk efter före! Risk- och säkerhetsanalys för ungdomsutbyten

4

5 Förord Ni är på väg att genomföra ett internationellt utbyte, i Sverige eller utomlands. Det är mycket som ska förberedas och tänkas igenom innan ni äntligen kan välkomna era gäster eller sätta er på planet. En viktig del av förberedelserna är att tänka igenom vad som kan hända om ni har otur och drabbas av en olycka. Det kan också inträffa saker som inte är farliga men väl så irriterande, till exempel när kommunikationen brister. Den här handledningen hjälper er att förbereda utbytet. Lycka till med ert projekt! Per Nilsson generaldirektör, Ungdomsstyrelsen

6

7 Före utbytet Det är mycket att tänka på innan ett utbyte börjar. Riskanalys och säkerhetstänkande låter kanske inte speciellt roligt. Att ägna tid åt att fundera på trafikolyckor är betydligt tråkigare än att planera för spännande möten med människor. Men att tänka efter före, så att ni som ansvariga har gjort det ni kan för att förebygga att en olycka inträffar eller att saker går snett, är väl investerad tid. Och om något trots allt skulle hända kan ni agera på ett bra sätt. Med trygga deltagare och ledare kan ni koncentrera er på det roliga och spännande. Val av utbytespartner Många av dem som har genomfört utbyten pekar på vikten av att ha bra kontakt med sin utbytespartner. Se till att ha samma bild av vad ni vill göra och hur det praktiska ska klaffa. Ett planeringsbesök kan vara väldigt viktigt. Dålig respons kan vara en varningssignal. Var beredd att dra dig ur om det inte känns helt rätt. Kommunikation som trygghet Det allra viktigaste i föreberedelsearbetet är att ha bra kontakt med sin(a) utbytespartner(s). Oavsett om planeringen sker på plats, per telefon eller e-post, se till att få den information ni behöver för att kunna genomföra ett tryggt och bra arrangemang. Gör en gemensam överenskommelse med er partner om mål, syften, aktiviteter, ledarnas roll och så vidare. Det är viktigt att lära känna varandra för att skapa förtroende och förståelse. Att genomföra ett ungdomsutbyte innebär ett mycket stort ansvar, såväl för ungdomarna som för föräldrarna. Självklart vill de slippa vara oroliga för sina ungdomar. Ha därför en bra kommunikation med föräldrarna och involvera dem i förberedelsearbetet. Dessutom ökar er egen trovärdighet om ni inte slarvar med informationen. Tänk på: Lämna information i god tid! Tala till exempel om för deltagarna var de kommer att bo i god tid före utbytet. Lämna kontaktinformation om deltagarna ska bo i värdfamiljer. Låt gärna värdorganisationen skicka bilder på vandrarhemmet eller konferensanläggningen som ni ska bo så. Lär känna varandra inom den egna gruppen före utbytet och lär känna den grupp som ni kommer att göra utbytet med. Kanske kan deltagarna ha kontakt med varandra i förväg genom att mejla, chatta eller skicka brev och foton. Diskutera er fram till en gemensam grundsyn på exempelvis alkohol och tider, både inom de respektive grupperna och mellan de olika grupperna. Se till att värdfamiljerna är medvetna om vilka regler som gäller. 7

8 Kontrollera att ni har samma bild som er samarbetspartner av vad ni vill genomföra och åstadkomma. Beskriv hur ni själva resonerar och var lyhörda för hur de andra beskriver samma sak. Ge er samarbetspartner respons på de frågetecken som de har både före och under utbytet alla ska känna sig trygga. Ha en alternativ plan om någon del av programmet måste ändras. Kom överens med er utbytespartner om system för att dokumentera iakttagelser och utvärdera utbytet. Om olika länder eller samarbetspartner har olika regler, följ de mest restriktiva reglerna. Riskanalys En riskanalys innebär helt enkelt att försöka tänka sig in i vad som skulle kunna hända. Riskanalysen är till för att ni ska försäkra er om att ni har gjort allt ni kan för att skydda deltagarna och ledarna från att fara illa. Det är viktigt att ni gör denna riskanalys tillsammans i gruppen så att alla känner igen sig och ställer upp på överenskomna regler. För att göra en riskanalys diskuterar ni ert program och försöker komma på vad som skulle kunna gå snett. När ni har tagit reda på vilka risker som finns gäller det att komma på hur de kan undvikas och vad ni behöver vara vaksamma på. Ofta är det sådant som man inte tror är farligt som i själva verket utgör de största riskerna. Diskutera vad ni gör om något ändå inträffar. Glöm inte att ta med förberedelser och eventuellt planeringsbesök i riskanalysen. Här är exempel på frågor som skulle kunna diskuteras i en riskanalys: Vilken tid på året och vilket klimat kommer det att vara under utbytet? Finns det risk för till exempel vätskebrist, solbränna eller förfrysningsskador? Är det något i gruppens sammansättning som vi bör vara extra observanta på? Vilka ska vara ledare? Har de tillräckligt med information om sina ansvarsområden, sin roll och hur de ska hantera nödsituationer? Har ledarna tillräcklig utbildning, exempelvis i livräddning och första hjälpen? Vad gör ledarna om något helt oförutsett inträffar? Planera för säkerhet Var ute i god tid när ni planerar. Skriv riktlinjer för: olycksfall och akut sjukdom alkohol och droger - resor och trafik. Att tillsammans skriva ned regler kan vara ett bra sätt att i förväg diskutera igenom vad som ska gälla. Alla deltagare bör vara delaktiga i diskussionen redan från början. När alla vet vad som gäller förebygger ni tveksamheter om något skulle hända. Om olika deltagargrupper har olika regler, följ de regler som är mest restriktiva. Håll kontinuerlig kontakt med er samarbetspartner. Skapa gemensamma riktlinjer när det är möjligt. Hjälp varandra med riskanalysen: med att få fram kartor och telefonnummer och med att skapa en bild av hur aktiviteterna kommer att genomföras. Boende Om det är möjligt, besök de lokaler och platser där ni kommer att bo och ha aktiviteter. Ta annars reda på så mycket det går. Se till att ha ett tydligt avtal för boendet. Kontrollera eventuella värdfamiljer och besök dem gärna. Glöm inte att tala om ifall ni planerar att besöka dem när utbytet pågår. Behöver de fylla i några papper? 8

9 Brandsäkerhet Finns det uppenbara risker i lokalerna eller med de aktiviteter som ni ska genomföra? Hur kan ni förebygga brand och vad gör ni om det börjar brinna? Kommer ni att övernatta i någon lokal som egentligen inte är byggd för övernattning, till exempel en skola? Behövs det tillstånd för övernattning eller tillsyn för att kontrollera brandsäkerheten? Finns det brandvarnare? Finns det utrymningsvägar och är de lätta att hitta? Går dörrarna att öppna? Var finns brandsläckare? Hur ska ni göra med levande ljus, risk för smygrökning och andra brandrisker? Om ni ska elda utomhus ta reda på om det är tillåtet. Innan ni eldar ta en titt på vädret. Ha alltid någon som är vaken tills elden är släckt. Aktiviteter Kontrollera utrustningen som ska användas vid aktiviteterna i förväg om det går. Klarar alla av att delta i de aktiviteter som är planerade? Hur är det exempelvis med simkunnigheten? Finns det regler eller lagar i hemlandet eller utbyteslandet som påverkar de aktiviteter ni vill ha? Krävs certifikat eller andra tillstånd för vissa aktiviteter? Om ni ska genomföra något arrangemang som kräver tillstånd så bör ni tidigt ta kontakt med räddningstjänst, polis med flera. Diskutera förutsättningarna för aktiviteterna med ungdomsledarna från de andra länderna. I en del länder måste vårdnadshavarna godkänna aktiviteterna i programmet. Trafik Många olyckor sker i trafiken. Det är därför värt att se över riskerna kring olika trafiksituationer som kan uppstå. Fundera på: hur deltagarna tar sig till och från aktiviteter. vilka risker som finns i samband med resor och att vistas i trafiken. hur ni kan minska riskerna. Ett sätt att minska trafikriskerna under utbytet kan vara att skapa regler för transporter och trafiksäkerhet. Se till att alla berörda har ordentlig information och kunskap om vad som gäller. Kopiera till exempel upp reglerna och dela ut till alla ledare, deltagare, föräldrar och värdfamiljer. Här är några exempel på vad som kan stå: Föraren ska hålla hastighetsgränserna. Föraren och alla passagerare ska använda bilbälte. Föraren ska ha haft körkort i minst 24 månader. Vid körning av minibuss ska föraren ha genomgått halkutbildning för detta fordon. Vid cykling ska alla använda cykelhjälm. Vid tveksamt väglag eller andra svårigheter starta inte eller avbryt resan. Vägra åka med någon som kör för fort. Vägra åka med någon som har druckit alkohol. Deltagarna får inte hyra egna mopeder/vespor/bilar. 9

10 Kulturkrockar risk och möjlighet Trots en mycket bra idé och goda förberedelser kan ett utbyte gå snett. Kulturkrockar är inte ovanliga för dem som deltar i utbyten. Det är ju en del av syftet att få möta och upptäcka en ny kultur. I vissa fall kan detta möte bli omtumlande. Kanske blir man helt förvirrad och förstår ingenting, eller så blir man tvärsäker på att man själv har rätt och att den okända kulturen är heltokig. Förutfattade meningar är ett sätt för oss människor att fungera i samhället på något sätt måste vi tolka vår omgivning. Men ibland tolkar vi fel och det kan finnas helt andra förklaringar till vissa beteenden än de vi först trott. Ibland är det själva språket som orsakar problem. Brist på förståelse, misstolkningar samt olika regler och attityder kan också leda till risker för deltagarna. Inte minst kan olika sätt att se på alkohol, droger och sex vara orsak till besvärligheter och bli en källa till konflikter mellan ledare och deltagare men även ledare emellan. Att förbereda sig på kulturkrockar gör utbytet både intressantare och säkrare. Diskutera innan utbytet Diskutera begreppet kultur och eventuella skillnader mellan de olika länderna så att alla är förberedda. Hur är inställningen till alkohol och droger bland utbytets deltagare och ledare? Var kan man köpa tobak och alkohol och vilka åldersgränser gäller? Hur är tillgängligheten till andra droger? Vilken attityd har vuxna till att bjuda ungdomar på alkohol? Hur är inställningen till sex? Är det okej att tjejer och killar sover i samma rum? Hur är inställningen till kondom och andra preventivmedel? Homosexualitet? Är det okej att prata om sex? Är det tabu för unga par att öppet visa att de är tillsammans? Vilka risker kan det finnas med olika syn på bland annat alkohol, droger och sex? Hur kan dessa risker förebyggas? Vilka oskrivna regler finns det i länderna som deltar i utbytet? Hur är det med jämställdhet, respekt för äldre och olika tabun? Vilken roll spelar religionen? Hur är synen på ledaren och kommunikationen mellan ledaren och deltagarna? Försök få en bild av det politiska systemet i utbytesländerna. Kan det påverka utbytet och deltagarnas säkerhet? Innebär ert projekt någon risk för er utbytespartner? Vilket språk använder ni när ni kommunicerar med er samarbetspartner? Behärskar båda parter det språket tillräckligt bra? Finns det risker för missförstånd och misstolkningar på grund av språkförbistring? Går detta att förebygga? Finns det olika syn på ledarens roll i deltagande länder? På plats Sträva efter att alla ska förstå varandra, red ut begrepp som kan tolkas på olika sätt. Var lyhörda och håll ögonen öppna för kulturkrockar så att ni kan minska problemen. Använd kulturskillnader till något positivt passa på att diskutera för att lära er mer om och skapa ökad förståelse för varandra. Var uppmärksam på hur du själv och andra ledare fungerar riskerar ni att också gå in i en kulturchock och bli en del av problemet? Ha ledarsamlingar och liknande där ni får möjlighet att ventilera intryck, irritation och frågor. Visa respekt för varandra! 10

11 Förbered deltagarna Skapa gemensamma regler för alkohol, tider och beteende tillsammans med utbytets deltagare. Om alla inblandade har kommit överens från början och vet vad som gäller är det enklare att hänvisa till dessa regler. Utse en person som går att nå dygnet runt om en nödsituation uppstår. Ge kontaktpersonens telefonnummer till alla gruppmedlemmar, värdfamiljer och er organisation. Kontaktpersonen ska ha listor över alla deltagares och ledarnas kontaktuppgifter till värdfamiljer och anhöriga. Att delta i ett utbyte kan vara omvälvande på många sätt, och mycket kan hända. Fundera på hur ni som ledare kan skapa trygghet för deltagarna och ha beredskap för allt från hemlängtan till personliga kriser och sjukdomsfall. Förbered ledarna Att inte veta vad som gäller kan skapa förvirring, dålig stämning och även medföra direkta risker. Det är viktigt att ni som ledare är eniga och har en gemensam grundsyn kring en rad frågor. Vid en krissituation kan en ledargrupp som pekar åt olika håll och driver olika linjer vara katastrofal. Alla ledarna ska vara kvalificerade för utbytets aktiviteter och ha kunskap om hur de ska agera i en nödsituation. Tänk på att ni som ledare kan ha olika grundsyn på ungdomsarbete. Var öppen för olika attityder och diskutera gärna igenom detta vid det förberedande mötet eller via e-post. Ge ledarna teoretisk och praktisk utbildning i första hjälpen, hjärt- och lungräddning och brandsäkerhet. Ta gärna reda på vad ni har för resurser i er hemkommun för att utbilda ledare och deltagare. Exempelvis genomför Röda korset kurser i första hjälpen. Gör en tydlig ansvarsfördelning bland ledarna så att alla vet vem som är ansvarig för vad. Utse en huvudansvarig. Se till att alla ledare har god insyn i hur organisationen kring utbytet fungerar. Se till att alla har en rimlig arbetsbelastning och gör ett schema för eventuell ledig tid. Ledarna är ansvariga fram till att den sista deltagaren har kommit hem igen. Kom ihåg! Se till att alla deltagare har den information de kan behöva, exempelvis scheman och viktiga telefonnummer. Se till att deltagarnas vårdnadshavare vet vad som ska hända under utbytet. Vårdnadshavarna ska även ha de kontaktuppgifter som behövs. Se till att ledarna har tillgång till telefon för att kunna kommunicera. Planera in tider och rutiner för kontinuerliga utvärderingar och informationsmöten. På så sätt får ni veta i tid om något har hänt, om gruppen upplever några problem eller om något bör ändras i tidsplaneringen. Se till att ni har tillräckligt med information om varje deltagare och att ungdomsledarna alltid har denna till hands. Till exempel: - personuppgifter - passnummer - närmast anhöriga - upplysningar om allergier, sjukdomar, medicinering och deltagarens bakgrund. Informationen ska förvaras så att de ansvariga enkelt kan ta del av den men se till att ingen obehörig kan läsa uppgifterna. 11

12 Gör en lista med viktiga kontaktuppgifter som ungdomsledarna alltid har till hands. Till exempel: - lokal räddningstjänst - kontaktperson vid nödsituation - nationellt programkontor - ansvarig för den lokal ni ska bo i - försäkringsuppgifter och telefonnummer till försäkringsbolag - relevanta ambassader. Gör en översyn av era försäkringar och ansvar. Se till att deltagarna är försäkrade inför utbytet. Se till att alla har ordning på de papper som behövs vid en utlandsresa, till exempel pass och visum. Tänk på att det kan gälla andra regler för personer med icke-svenskt medborgarskap även om ni reser inom Europa. Kom ihåg att det kan ta tid att få visum. Se till att alla tar kopior på sina pass och visum, kopiorna ska förvaras separat. Se till att alla deltagare har de vaccinationer som behövs. Tänk på att en del vaccinationer måste tas i god tid före en resa. Ordna så att deltagarna inte behöver bära med sig stora summor pengar. 12

13 Under utbytet Ankomsten För den som deltar i ett ungdomsutbyte kan resan till ett okänt land och mötet med nya människor nästan kännas skrämmande till en början. En så enkel sak som att veta var man ska sova, vilken tid bussen går eller om det finns vanliga toaletter kan betyda mycket för tryggheten och säkerheten. Vid ankomsten kan det vara bra med ett orienteringsmöte som handlar om till exempel praktiska frågor, programmet, kontaktuppgifter, ansvarsområden samt insikt och förståelse för hemlängtan. Om förväntningar och grundregler är tydliga från första början är det lättare att iaktta framsteg och svårigheter. Det kan vara bra med en informationstavla i de lokaler som används under utbytet, med information på alla språk som talas av utbytets deltagare. Där kan man också ha en utvärderingslåda som deltagarna kan lägga kommentarer i när de vill. Ha tydliga mötesplatser som alla hittar till. Glöm inte att gå igenom vad ni ska göra om brandlarmet går. Ledarna Tänk på att ni som ledare är förebilder för ungdomarna och de regler som gäller för dem bör gälla även för er. Se till att alla berörda kontinuerligt får information under utbytets gång. Dels kan tider och planer ha ändrats, dels är det bra att repetera vad som gäller. Ledarna behöver träffas dagligen för att diskutera gruppen och programmet. Ledarna ska veta var deltagarna befinner sig, även på fritiden. Sträva efter att ha ett bra och öppet förhållande till deltagarna. Boendet Ge eventuella värdfamiljer kopior av programmet, gemensamma riktlinjer för utbytet och kontaktinformation för eventuella nödsituationer. Värdfamiljerna måste få veta hur långt deras ansvar för deltagaren sträcker sig. Om deltagarna ska bo hos olika värdfamiljer kan det vara bra att träffa värdfamiljerna. Besök deltagarna i värdfamiljerna under utbytet. Om allvarliga problem uppstår i samband med boende hos en värdfamilj ska deltagaren flytta ut direkt. 13

14 Om det blir akut Ibland händer det som inte får hända. Olyckan. Branden. Sjukdomen. Våldtäkten. Dödsfallet. Trots goda förberedelser och duktiga ledare kan det som inte får ske ändå ske. Det är viktigt att skapa bra kunskap och rutiner för att på bästa sätt kunna hantera den situation som kan uppstå. Krishantering kan handla om att släcka en brand, ge första hjälpen eller livrädda. Men de vanligaste kriserna är de som händer i vår vardag skilsmässor, allvarliga sjukdomsfall, att pojkvännen gör slut och så vidare. Då kan det räcka långt att bara lyssna och vara medmänniska. Som ansvariga för ett utbyte gäller det dock att ha tänkt igenom hur ni ska agera om en kris uppstår så att vi kan se till att rätt personer gör rätt saker vid rätt tillfälle. En olycka där ungdomar drabbas kan få med stor säkerhet mycket uppmärksamhet i medierna. De flesta är oförberedda på den situationen. Personer i chock kan utsättas för olycklig exploatering. Ha därför beredskap för hur ni ska agera mot medierna och utse en kontaktperson för journalister. Ledarna bör ha kunskap i första hjälpen. Beroende på vilka aktiviteter ni ska genomföra kan det kanske också behövas kunskaper i livräddning eller hjärt- och lungräddning. I avsnittet Kontakter och utbildningar finns tips om vart ni kan vända er. Tänk på: Upprätta en krisplan för utbytet. Denna ska vara känd och tillgänglig för alla. Erbjud utbildning i exempelvis första hjälpen, livräddning, hjärt- och lungräddning eller krishantering för de ledare som behöver det. Ledarna ska alltid veta var deltagarna befinner sig, även på rasterna. Om ni bor i värdfamiljer så gör en lista över var alla bor. Ha alltid med er utrustning för första hjälpen. Ha alltid tillgång till alla deltagares personuppgifter och försäkringsuppgifter. Ha också alltid tillgång till viktiga kontaktnummer för nödsituationer, till exempel kontaktnummer till den lokala räddningstjänsten och en kontaktperson i hemlandet som ni kan vända er till dygnet runt om ni behöver hjälp. Se till att alla ledare har tillgång till telefon i den utsträckning som behövs. Vid en olycka, rån eller liknande kan det uppstå akut behov av pengar. Fastställ rutiner för hur detta ska lösas. Ha en alternativ plan i ert program om något måste ändras på grund av till exempel en olycka eller ett annat tillbud. Gör en krisplan! Olika grupper och verksamheter kan inte ha samma krisplan, utan den måste anpassas för just det ni ska göra. Utgå från er riskanalys. Gör krisplanen enkel och tydlig att använda. Vem som helst ska lätt kunna ta reda på vad som ska göras om något händer. Var tydlig med vem som är ansvarig för vad om något skulle inträffa. Utse en kontaktperson för medierna. Krisplanen ska inte hamna i en bortglömd pärm utan hållas aktuell. Utse ansvariga för att uppdatera krisplanen. Se till att alla i gruppen känner till krisplanen. 14

15 Rutiner vid en nödsituation Ta reda på vad som har hänt och vart det har hänt. Ring den räddningstjänst som behövs. Om det finns skadade: vilken typ av skador har de, hur omfattande är skadorna, hur många är skadade, vad heter de, är de vuxna eller barn? Om det behövs, ge första hjälpen. Kontrollera att övriga personer i gruppen är i säkerhet och att ingen saknas. Vid en nödsituation är det viktigt att alla ledare driver en linje. Olika besked skapar förvirring och kan vara en allvarlig säkerhetsrisk. Vid allvarlig händelse som dödsfall eller arrestering, kontakta relevant(a) ambassad(er) eller konsulat för rådgivning. Anteckna alla relevanta uppgifter så snart som möjligt. Anteckna eventuella vittnens namn och kontaktuppgifter. Kontakta försäkringsbolaget. En polisrapport kan behövas för eventuella försäkringskrav. Kontakta de inblandades vårdnadshavare. Om utbytet har en kontaktperson för nödsituationer i hemlandet, ring denna och berätta: - typ av händelse, plats, datum och lokal tid för händelsen - namn på de inblandade - uppgifter om skador - åtgärder hittills - telefonnummer för senare kommunikation. Kontakta eventuellt de nationella programkontoren i både hemlandet och värdlandet. Om en allvarlig olycka eller ett dödsfall har inträffat Vad, var och när har det hänt? Vem har drabbats? Kontrollera personens identitet. Vem underrättar anhöriga? Få en bild av de anhörigas behov av stöd vem är det som kan/ska ge det stödet? Genomför eventuell krishantering för inblandade ledare, deltagare och andra. Om det rör sig om en allvarlig händelse, till exempel ett dödsfall eller en arrestering, kontakta ambassad eller konsulat för ytterligare råd och hjälp. Uppföljning av olyckan kan liknande olyckor undvikas i framtiden? Rutiner för kontaktperson i hemlandet Om ni har valt att ha en kontaktperson i hemlandet är det viktigt att utveckla en plan för detta. Kontaktpersonens ansvar är att fungera som en länk mellan utbytets ledare och deltagare, organisationen och deltagarnas föräldrar. Se till att kontaktpersonen kan kontaktas dygnet runt under tiden som utbytet varar. Se till att kontaktpersonen har fått information om närmaste anhörig och kontaktnummer för nödsituationer till alla deltagares och ledares familjer, liksom till de ansvariga i din organisation. Om kontaktpersonen får ett samtal om en nödsituation: Anteckna telefonnumret så fort som möjligt ifall samtalet skulle brytas. Skriv ner all information, kontrollera den genom att upprepa allt för den som ringer. Ta reda på om det behövs hjälp med åtgärder i hemlandet, till exempel att ordna ekonomisk hjälp eller kontakta försäkringsbolag. Informera det nationella programkontoret. Kontakta de inblandades anhöriga. Vid allvarliga händelser ska allas anhöriga kontaktas för att minimera förvirring, oro och rykten. Om händelsen är allvarlig och det troligen kommer att bli nödvändigt med många telefonsamtal bör ett alternativt telefonnummer finnas, så att inte telefonlinjen blockeras. Utse någon som har kontakt med medierna och tar emot alla frågor. 15

16 Stöd i krissituationer Försök skapa en trygg stämning i gruppen och ansträng dig för att se varje deltagare. För den som genomgår någon form av kris är ofta det viktigaste att ha någon som finns där, bryr sig om och lyssnar. Att lyssna aktivt på en annan människa är att se, höra och känna, inte bara att lyssna till det som sägs med ord. Ett stödjande samtal kan vara ett bra sätt för en person att få uttrycka sina känslor, formulera sig och få perspektiv på situationen. Som ledare är du medmänniska inte terapeut. Men att lyssna kan vara ett mycket viktigt stöd. Ibland kan det dock vara nödvändigt att tillkalla professionell hjälp. Det kan ibland kännas frustrerande att möta en människa i kris, eftersom man så gärna vill hjälpa och ställa allt till rätta. Kom ihåg att det viktiga inte alltid är att kunna ge råd och lösa allt. Tvärtom kan problemlösningen ofta komma av sig själv, och kanske räcker det långt bara att få dela sin oro och rädsla med någon annan. Det går aldrig att tvinga någon att berätta om sina känslor, sådant kräver att man känner förtroende. Kanske finns det någon annan som personen kan vända sig till eller en jourtelefon där det går att vara anonym. Du som ledare kan själv behöva någon att prata med, antingen i ledargruppen eller utifrån. Vid en utlandsresa kan det också vara bra att ha en kontaktperson i hemlandet som det går att vända sig till när som helst. Om det börjar brinna Om det uppstår en farlig brandsituation handla enligt metoden RÄDDA LARMA - SLÄCK: Rädda: hjälp människor i säkerhet. Larma: i Sverige, ring 112 till SOS Alarm. Om ni ska vara utomlands, ta i förväg reda på vilket nummer som gäller där. Det är viktigt att kunna svara på operatörens frågor: Vad har hänt? Vilket telefonnummer ringer du ifrån? Var behövs hjälpen? Vad är det som brinner? Släck: om det inte är fara för dig själv kan du göra ett försök att släcka elden. Annars, vänta på räddningstjänsten. 16

17 Vad kunde vi ha gjort bättre? Innan deltagarna i utbytet åker hem är det viktigt att göra en utvärdering där ungdomarna, ledarna och värdfamiljerna tillsammans eller var för sig ger sin syn på vad som har varit bra och mindre bra med utbytet. Det kan göras till en viktig och lärorik övning. En bra idé kan vara att låta deltagarna föra dagbok under utbytet. När ni kommer hem När utbytet är över och er partner har åkt hem eller ni har kommit hem från utlandet är det viktigt att gå igenom och utvärdera det ni har varit med om. Vad fungerade bra, vad kunde ni ha gjort bättre? Behöver ni förändra era förberedelser till nästa gång, kanske utveckla krisplanen? Resonera gärna om detta i er slutrapport till oss på Ungdomsstyrelsen. 17

18 Kontakter och utbildningar Svenska Röda korset Röda korset är världens största och äldsta hjälporganisation och finns i så gott som hela världen. Röda korset ordnar skräddarsydda utbildningar för olika behov och målgrupper, till exempel första hjälpen, förebyggande av olycksfall och stöd i akuta krissituationer. Röda korsets första hjälpen-grupper kan anlitas vid evenemang som rockkonserter och idrottstävlingar. Svenska Livräddningssällskapet Svenska Livräddningssällskapet (SLS) arbetar för att öka tryggheten i och vid vatten och isar. Föreningen verkar för ökad kunskap i simning, speciellt för barn och ungdomar. En viktig verksamhet är att utbilda simlärare, badvakter och livräddare. På webbplatsen finns information om bad- och isvett. Räddningstjänsten I den kommunala räddningstjänsten ingår bland annat brandkår, olycks- och skadeförebyggande verksamhet. Uppgifter om den lokala räddningstjänsten hittar du i telefonkatalogens gröna eller rosa sidor, eller på din kommuns växel och webbplats. Skyddsnätet Skyddsnätet är en informationssajt på internet som tar upp säkerhetsfrågor ur en mängd aspekter: i hemmet, på jobbet, i föreningen och på fritiden. Här finns artiklar samt en mängd tips och goda råd, bland annat länkar till ett stort antal myndigheter och organisationer som jobbar med säkerhet och kan erbjuda rådgivning och utbildningar. Det går också att ladda ned material om bland annat livräddning och brandsäkerhet. Bakom Skyddsnätet står bland annat Räddningsverket, Konsumentverket, Folkhälsoinstitutet, Röda korset och Socialstyrelsen. Barnens hjälptelefon Till Barnens hjälptelefon kan alla under 18 år ringa och prata med en vuxen om vad som helst. Det är gratis och det syns inte på telefonräkningen att du har ringt. Det går att vara anonym. Barnens hjälptelefon drivs av Bris, Barnens rätt i samhället. Röda sidorna En sökmotor där du enkelt kan hitta kontaktuppgifter och länkar till organisationer, myndigheter och verksamheter som syftar till att göra livet bättre och lättare för unga människor. Ungdomsstyrelsen Ungdomsstyrelsen hanterar bland annat EU-programmet Ung och Aktiv i Europa. Vi anordnar utbildningar och har informationsaktiviteter. På vår webbplats hittar du information om programmet och länkar till andra aktiviteter. 18

19 19

20 Ungdomsstyrelsen 2008 projektledare Roger Johansson text Linnéa Falk språkgranskning Ingrid Bohlin och Anette Persson omslag Christián Serrano foto omslag Matton distribution Ungdomsstyrelsen, Box 17801, Stockholm webbplats e-post tfn , fax UNGDOMSSTYRELSEN är en statlig myndighet som verkar för att unga ska få verklig tillgång till inflytande och välfärd. Det gör vi genom att: ta fram och förmedla kunskap om ungas levnadsvillkor. följa upp riksdagens och regeringens mål för den nationella ungdomspolitiken och stödja kommunerna i deras ungdomspolitiska arbete. fördela bidrag till och stödja metodutveckling inom ungas egen organisering, mångfald och jämställdhet samt inom internationellt ungdomssamarbete.

Plan för krishantering och säkerhetsföreskrifter för Föreningen Bakom krönet

Plan för krishantering och säkerhetsföreskrifter för Föreningen Bakom krönet 2014 08 06, giltig tillsvidare Plan för krishantering och säkerhetsföreskrifter för Föreningen Bakom krönet Inledning En kris kan uppstå oväntat. Därför har vi tagit fram det här dokumentet som ett stöd

Läs mer

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR Dessa råd med tillhörande mall för krisplan och mall för dokumentation, som framtagits av Svenska Aikidoförbundet, kan användas av aikidoklubbar anslutna till förbundet.

Läs mer

Krisplan. Skola, fritids & förskola för nyfikna barn. Bråthult

Krisplan. Skola, fritids & förskola för nyfikna barn. Bråthult Krisplan Skola, fritids & förskola för nyfikna barn Bråthult 2013/2014 KRISPLAN Innehåll: 1. Telefonlista med angivet ansvarsområde 2. Olycksfall 3. Brand 4. Inbrott, stöld och/eller skadegörelse 5. Allvarlig

Läs mer

Krishanteringsplan för Förbundet Vi Ungas riksorganisation

Krishanteringsplan för Förbundet Vi Ungas riksorganisation Krishanteringsplan för Förbundet Vi Ungas riksorganisation Antagen av förbundsstyrelsen 3 juni 2006 Reviderad av förbundsstyrelsen 18 maj 2013 1. Inledning Det här är en krishanteringsplan för Förbundet

Läs mer

Krisplan. Uppdaterat 2015-08-19. Syfte

Krisplan. Uppdaterat 2015-08-19. Syfte Krisplan Uppdaterat 2015-08-19 Syfte I samband med terminsstart välkomnar SHV traditionellt de nya studenterna med välkomstaktiviteter och det är den period som kanske involverar allra flest studenter

Läs mer

FÅR JAG GIFTA MIG MED VEM JAG VILL?

FÅR JAG GIFTA MIG MED VEM JAG VILL? FÅR JAG GIFTA MIG MED VEM JAG VILL? KÄNNER DU IGEN DIG? ÄR DU OROLIG ATT DU...... inte får gifta dig med vem du vill?... inte får vara kär i någon av samma kön?... inte kan skilja dig om du redan är gift?

Läs mer

TRYGG & SÄKER FÖRENING

TRYGG & SÄKER FÖRENING TRYGG & SÄKER FÖRENING Certifieringsunderlag 2010 Certifieringsunderlag Föreningens namn År Föreningens tre certifieringsansvariga stämmer tillsammans av samtliga punkter i detta underlag och garanterar

Läs mer

Handlingsplan/ Krishantering

Handlingsplan/ Krishantering Handlingsplan/ Krishantering KATASTROFPLAN En dramatisk händelse, som en olycka eller ett dödsfall kan få stora konsekvenser för både den drabbade och hennes/hans omgivning. Därför är det viktigt att denna

Läs mer

KRISPLAN HALLANDS LÄNSFÖRBUND AV 4H 2015 FÖR VIKTIGA TELEFONNUMMER. SOS Alarm

KRISPLAN HALLANDS LÄNSFÖRBUND AV 4H 2015 FÖR VIKTIGA TELEFONNUMMER. SOS Alarm KRISPLAN FÖR HALLANDS LÄNSFÖRBUND AV 4H 2015 VIKTIGA TELEFONNUMMER SOS Alarm Polis (icke brådskande) Giftinformationscentralen Sjukvårdsrådgivningen Halland BRIS (barnens hjälptelefon) BRIS (vuxnas telefon

Läs mer

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka EFTER OLYCKAN Information för dig som råkat ut för en olycka DU HAR TRÄFFAT: JAG HAR TELEFONNUMMER: 018-727 30 70 Att drabbas av en olycka När du har varit med om en olycka kan det vara svårt att veta

Läs mer

Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom

Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom Krishanteringsplan s.1 (5) Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom Viktiga kontaktuppgifter vid en krissituation: Namn Funktion Telefonnummer Pia Eriksson huvudtränare 070-958

Läs mer

Krishanteringsplan. Svenska Frisbeesportförbundet

Krishanteringsplan. Svenska Frisbeesportförbundet Krishanteringsplan Syfte Skapa en krismedveten beredskap vid händelse som påverkar Svenska Frisbeesportförbundets verksamhet och aktiviteter i negativ riktning. Mål Krishanteringsplanen ska användas för

Läs mer

Krisplan för Bele Barkarby Innebandy. Innehåll

Krisplan för Bele Barkarby Innebandy. Innehåll Krisplan för Bele Barkarby Innebandy Innehåll Inledning...2 Krisplanen syfte...2 Krisen kommer...2 Svårare olycka eller dödsfall...2 Första insatsen...2 Efter olycka / dödsfall... 2 Insatser efter olycka

Läs mer

En kris är en oväntad händelse som riskerar att skada vår verksamhet och vårt varumärke.

En kris är en oväntad händelse som riskerar att skada vår verksamhet och vårt varumärke. En kris är en oväntad händelse som riskerar att skada vår verksamhet och vårt varumärke. En kris och ett problem är inte samma sak. Denna plan är till för kriser. Problem bör självklart alltid hanteras,

Läs mer

Krisplan för Al Salamskolan. Plan för hantering av svår olycka, svårt sjukdomsfall eller dödsfall gällande elever och skolpersonal.

Krisplan för Al Salamskolan. Plan för hantering av svår olycka, svårt sjukdomsfall eller dödsfall gällande elever och skolpersonal. Krisplan för Al Salamskolan Plan för hantering av svår olycka, svårt sjukdomsfall eller dödsfall gällande elever och skolpersonal. Innehållsförteckning Krisplan för Al Salamskolan... 1 Inledning... 3 Uppföljning

Läs mer

KRISPLANER FÖR TEGSPEDAGOGERNAS EKONOMISKA FÖRENING

KRISPLANER FÖR TEGSPEDAGOGERNAS EKONOMISKA FÖRENING KRISPLANER FÖR TEGSPEDAGOGERNAS EKONOMISKA FÖRENING KRISPLANER FÖRSKOLAN KARLAVAGNEN OCH FAMILJEDAGHEM TEG/BÖLEÄNG OMRÅDET För att den upprättade krisplanen skall fungera behövs vissa gemensamma förutsättningar.

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN FÖR OXELÖ FÖRSKOLA

KRISHANTERINGSPLAN FÖR OXELÖ FÖRSKOLA KRISHANTERINGSPLAN FÖR OXELÖ FÖRSKOLA Här hittar du sidnr. Olycksfall, du som kommer först till olycksplatsen 2 Krisgruppens arbete 2 Rutiner i händelse av förälders dödsfall 3 Bussolycka 3 Ett barn försvinner

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER

HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER Tänk på Pärm måste finnas tillgänglig med föräldrars aktuella telefonnummer både till hemmet och till arbetet. I pärmen ska även aktuell anhöriglista med telefonnummer

Läs mer

Vill du rädda ditt och andras liv? Ta del av vad Västra Sörmlands Räddningstjänst kan erbjuda för utbildningar!

Vill du rädda ditt och andras liv? Ta del av vad Västra Sörmlands Räddningstjänst kan erbjuda för utbildningar! Vill du rädda ditt och andras liv? Ta del av vad Västra Sörmlands Räddningstjänst kan erbjuda för utbildningar! 1 Innehåll Brandinstruktörsutbildning... 3 Brandombud... 4 Brandutbildning... 5 Information

Läs mer

FRAMTID PITE. Certifieringsunderlag. Framtid Pite ett initiativ av PiteEnergi, Sparbanken Nord, PT samt Kultur & Fritid.

FRAMTID PITE. Certifieringsunderlag. Framtid Pite ett initiativ av PiteEnergi, Sparbanken Nord, PT samt Kultur & Fritid. FRAMTID PITE SVERIGES BÄSTA IDROTTSRÖRELSE Certifieringsunderlag Framtid Pite ett initiativ av PiteEnergi, Sparbanken Nord, PT samt Kultur & Fritid. Innehållsförteckning Sida: 3 Bli en säker och trygg

Läs mer

Krisgruppens arbete. Krisgruppens arbete

Krisgruppens arbete. Krisgruppens arbete Krisgruppens arbete I en förening kan en kris uppkomma av många olika anledningar. Det första man tänker på är troligen en olycka där en eller flera medlemmar är inblandade. Är det dessutom i klubbens

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Trygg och Säker miljö på Vi som Växer

Trygg och Säker miljö på Vi som Växer Trygg och Säker miljö på Vi som Växer Skadeförebyggande arbete i den dagliga verksamheten: Ledningen är huvudansvarig för säkerhetsarbetet. All personal skall vara delaktig i den dagliga skadeförebyggande

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

SIMNING KRISPLAN. Alla inom simsektionen ska känna till beredskapsplanen, vad den innehåller och hur den ska användas.

SIMNING KRISPLAN. Alla inom simsektionen ska känna till beredskapsplanen, vad den innehåller och hur den ska användas. SIMNING KRISPLAN INLEDNING Denna plan ska vara en hjälp för simsektionens styrelse, tränare, och ledare, då hot, våld, sexuella trakasserier, olycka eller dödsfall inträffar och där simsektionens barn,

Läs mer

KRIS OCH KATASTROFPLAN FÖR SÖDRA STOCKHOLMS FOLKHÖGSKOLA

KRIS OCH KATASTROFPLAN FÖR SÖDRA STOCKHOLMS FOLKHÖGSKOLA KRIS OCH KATASTROFPLAN FÖR SÖDRA STOCKHOLMS FOLKHÖGSKOLA Kris och katastrofpärmen förvaras hos rektor Innehållsförteckning Krisberedskap på skolan Ansvarsfrågan Krisledningsgruppen på Södra Stockholms

Läs mer

Riktlinjer för första hjälpen och krishantering

Riktlinjer för första hjälpen och krishantering 2008-01-01 Definition Insatser som krävs vid en dramatisk händelse som en olycka, brand eller rån vilka kan få stora konsekvenser på arbetsplatsen eller verksamheten. Det omfattar även händelser i medarbetares

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER GÄLLANDE FÖR KNUTSBO FÖRSKOLA, SKOLA OCH FRITIDSHEM

HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER GÄLLANDE FÖR KNUTSBO FÖRSKOLA, SKOLA OCH FRITIDSHEM 1 (12) SOCIAL- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2014-06-13 Knutsbo/Junibackens Skolområde HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER GÄLLANDE FÖR KNUTSBO FÖRSKOLA, SKOLA OCH FRITIDSHEM krisplan knutsbo (2).doc Postadress

Läs mer

Fryshusets Volontärpolicy

Fryshusets Volontärpolicy Fryshusets Volontärpolicy Fastställd av ledningsgruppen den 2 juni 2010 Volontärpolicy Volontär verksamheten på Fryshuset drivs i enlighet med Fryshusets vision, värdegrund och policydokument. I denna

Läs mer

Krisplan för Equmenia Nords läger

Krisplan för Equmenia Nords läger Krisplan för Equmenia Nords läger 1 Innehållsförteckning: 1. Varför en krisplan? 2. Förberedelser innan lägret 3. Vid trafikolycka 4. Vid dödsfall 5. Vid övergrepp 6. Hur man går vidare 7. Vid brand 8.

Läs mer

KRISPLAN Bergakottens förskola

KRISPLAN Bergakottens förskola KRISPLAN Bergakottens förskola Inledning Vid en akut kris kan man uppleva kraftig stress och det kan därför vara svårt att fatta rationella beslut. Avsikten med den här krisplanen är att underlätta hanteringen

Läs mer

Olycksfall och krisstöd

Olycksfall och krisstöd Olofströms kommun 1 (5) Krishanteringsplan för Olofströms kommun I denna handlingsplan tar vi upp åtgärder som kan behövas vid olycksfall, akut sjukdom, brand m.m. Dessa åtgärder kan även appliceras vid

Läs mer

Avesta SS verkar för att medlemmar, ledare, föräldrar och aktiva följer de riktlinjer som samlats i detta dokument.

Avesta SS verkar för att medlemmar, ledare, föräldrar och aktiva följer de riktlinjer som samlats i detta dokument. Avesta Simsällskaps policy gällande verksamhet tillgänglig för alla jämställdhet drogförebyggande arbete ledarskap trafik Avesta SS verkar för att medlemmar, ledare, föräldrar och aktiva följer de riktlinjer

Läs mer

Simklubben Elfsborgs policy gällande OLYCKSFALL, AKUT SJUKDOM och KRISHANTERING

Simklubben Elfsborgs policy gällande OLYCKSFALL, AKUT SJUKDOM och KRISHANTERING Simklubben Elfsborgs policy gällande OLYCKSFALL, AKUT SJUKDOM och KRISHANTERING samt riktlinjer vid plötsliga dödsfall i samband med idrottsutövning (Reviderad 2014-02-18) 1 Denna policy för olycksfall

Läs mer

Försäkra dig om: Viktig att tänka på för barn i kris

Försäkra dig om: Viktig att tänka på för barn i kris Försäkra dig om: - Att ambulans - polis - brandkår tillkallas. Larmnummer 112. - Att ge första hjälpen. - Att hålla obehöriga borta från olycksplatsen. - Att trösta och lugna. - Att rektorn meddelas omedelbart

Läs mer

Resepolicy för Varbergs Sim

Resepolicy för Varbergs Sim Resepolicy för Varbergs Sim Rev. 2 Giltig fr.o.m. 2012 12 01 tills vidare I denna resepolicy har vi tecknat ner föreningens avsikter och ambitioner för att tydliggöra för alla, inte minst föräldrar och

Läs mer

Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig?

Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Med första hjälpen menas de hjälpinsatser som måste vidtas direkt då en person skadats eller blivit akut sjuk. Det kan röra sig om att hålla

Läs mer

Målet är mer än resan

Målet är mer än resan Målet är mer än resan vinster med internationellt ungdomssamarbete vinster 1med internationellt ungdomssamarbete Ungdomsstyrelsen är en statlig myndighet som verkar för att unga ska få verklig tillgång

Läs mer

Kommunikation är samarbete

Kommunikation är samarbete Kommunikation är samarbete Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Kommunikation är samarbete Innehåll Samverkan Innehåll i kommunikation Organisation Informationsansvarig Kanalansvariga Drabbade/anhörigcenter

Läs mer

Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal.

Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal. Beredskapsplan Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal. Ansvariga för förskolans arbete med krisfrågor är krisgruppen. Gruppen

Läs mer

Rektor ansvarar för att vid terminsstart informera samtlig personal om att ta del av dokumentet.

Rektor ansvarar för att vid terminsstart informera samtlig personal om att ta del av dokumentet. Möllegårdens skola 2012-11-30 Handlingsplan vid våld eller hot om våld Rektor ansvarar för att vid terminsstart informera samtlig personal om att ta del av dokumentet. Identifierade risker Konflikt elev

Läs mer

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola Handlingsplan vid KRISSITUATIONER för Kyrkvillans förskola Innehållsförteckning Brand. 3 Olycksfall. 4 Hot och våld.. 5-6 Krisgrupp. 7 Krisgruppens uppgifter Planering av första tiden Information i akut

Läs mer

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som

Läs mer

TELEFONLISTA TILL HANDLINGSPLAN VID SKADA / OLYCKA, BRAND SOS Räddningstjänst, Polis, giftinformation, akut.112. Giftinformation...

TELEFONLISTA TILL HANDLINGSPLAN VID SKADA / OLYCKA, BRAND SOS Räddningstjänst, Polis, giftinformation, akut.112. Giftinformation... 2012-03-05 Flik 12 TELEFONLISTA TILL HANDLINGSPLAN VID SKADA / OLYCKA, BRAND SOS Räddningstjänst, Polis, giftinformation, akut.112 Giftinformation... 33 12 31 Sjukvårdsrådgivning dygnet runt.....320 100

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett

Läs mer

Fastställd dec 2006 Reviderad aug 2015. Mattias Nilsson, rektor Marianne Stenvall, förskolechef

Fastställd dec 2006 Reviderad aug 2015. Mattias Nilsson, rektor Marianne Stenvall, förskolechef Fastställd dec 2006 Reviderad aug 2015 Mattias Nilsson, rektor Marianne Stenvall, förskolechef ÅTGÄRDER VID OLIKA TYPER AV KRISER Barn skadas svårt avlider under skoltid. 2. Ambulans och polis tillkallas.

Läs mer

Säker & Trygg förening

Säker & Trygg förening Säker & Trygg förening Enkel checklista för svåra frågor i samarbete med: INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bli en säker och trygg förening...3 Jobba med materialet i lärgrupp...4 Svensk idrott - världens bästa...5

Läs mer

Handlingsplan för krishantering för Borås Karateklubb

Handlingsplan för krishantering för Borås Karateklubb Wado Ryu 2015-11-08 1(6) Handlingsplan för krishantering för Bakgrund Många associerar kriser med enbart olyckor, men kriser kan också uppstå ur mindre allvarliga situationer som dock kan få allvarliga

Läs mer

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern Syfte Syftet med detta formulär är att det ska följa eleven från det att han/hon anländer till Sverige och genom elevens skolgång. På

Läs mer

Krishanteringsplan K Å R S T Y R E L S E N. Inledning. Syfte

Krishanteringsplan K Å R S T Y R E L S E N. Inledning. Syfte 1 (7) Vid akuta situationer så som exempelvis, brand, olycksfall eller dödsfall är det viktigt att alla inom organisationen vet vad som ska göras och vem som gör vad. Denna krishanteringsplan ska vara

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

1. MÅLSÄTTNING MED HANDLINGSPLANEN

1. MÅLSÄTTNING MED HANDLINGSPLANEN KRISPLAN 2011/2012 1. MÅLSÄTTNING MED HANDLINGSPLANEN Planen syftar till att hjälpa barn och personal i krishantering Att få vara ett redskap till att ge uttryck för sina känslor och tankar Att sätta av

Läs mer

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha

Läs mer

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu!

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! GUIDE Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! Det här dokumentet riktar sig till dig som ansvarar för att personalen får utbildning på ett företag eller till dig som utbildar i arbetsmiljöfrågan hot

Läs mer

Simklubben Elfsborgs policy gällande TRAFIKSÄKERHET

Simklubben Elfsborgs policy gällande TRAFIKSÄKERHET Simklubben Elfsborgs policy gällande TRAFIKSÄKERHET samt riktlinjer för att säkra miljövänliga transporter i samband med träning, tävling och läger (Reviderad 2012-11-14) 1 Denna trafiksäkerhetspolicy

Läs mer

Föräldrar är viktiga

Föräldrar är viktiga Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker

Läs mer

Vägledning. Vägledning för badanläggningar

Vägledning. Vägledning för badanläggningar Vägledning Vägledning för badanläggningar Vägledning för badanläggningar Konsumentverket, reviderad 2014 Ansvarig handläggare: Maria Lindstedt Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Inledning... 6 2.1

Läs mer

Introduktion. Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation

Introduktion. Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Introduktion Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Handbok i Kriskommunikation Introduktion Innehåll Förord Vad är en kris? Vad innebär kriskommunikation? Sanningen finns hos mottagaren Medierna

Läs mer

Rutin om anställd eller student förolyckas eller avlider

Rutin om anställd eller student förolyckas eller avlider Rutin om anställd eller student förolyckas eller avlider Checklista om anställd eller student förolyckas eller avlider utanför Stockholms universitet Åtgärderna nedan ska om inte annat anges vidtagas av

Läs mer

Grundutbildning. för Junisledare. Vilket ansvar har jag som ledare

Grundutbildning. för Junisledare. Vilket ansvar har jag som ledare Kurspass 7 Säkerhet Fakta Grundutbildning Vilket ansvar har jag som ledare Ni som ledare har tagit ett ansvar för barn genom att bli ledare för en grupp. Barnens föräldrar har lämnat över ansvaret till

Läs mer

Täby Baskets katastrofplan Rutiner vid katastrofer

Täby Baskets katastrofplan Rutiner vid katastrofer Täby Baskets katastrofplan Rutiner vid katastrofer Vid olycksfall 1. Ge första hjälpen 2. Ring SOS alarm tfn 112 3. Underrätta krisansvarige som samordnar och tar vidare kontakter med övriga i krisgruppen.

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Krisplan för Mönsteråsgymnasiet/Komvux

Krisplan för Mönsteråsgymnasiet/Komvux Reviderad 20150824 Krisplan för Mönsteråsgymnasiet/Komvux I händelse av svår olycka, dödsfall eller annan kris inom Mönsteråsgymnasiet/Komvux. Innehåll: 1. Inledning 2. Bakgrund och syfte 3. Några begrepp

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN 2015. Handledning för krisledningsgruppen och enhetens personal vid Vuxenutbildningsenheten i Jönköpings Kommun

KRISHANTERINGSPLAN 2015. Handledning för krisledningsgruppen och enhetens personal vid Vuxenutbildningsenheten i Jönköpings Kommun KRISHANTERINGSPLAN 2015 Handledning för krisledningsgruppen och enhetens personal vid Vuxenutbildningsenheten i Jönköpings Kommun Definition En kris definieras oftast som en händelse där ens tidigare erfarenheter

Läs mer

Riktlinjer gällande resor och utflykter för Barnoch utbildningsnämndens verksamhet

Riktlinjer gällande resor och utflykter för Barnoch utbildningsnämndens verksamhet Riktlinjer gällande resor och utflykter för Barnoch utbildningsnämndens verksamhet Antagen av barn- och utbildningsnämnden 2008-01-30 Diarienummer 2007-000136 1. SYFTE 3 2. OMFATTNING 3 3. RESOR 3 3.1

Läs mer

Läsåret 2014/2015: Högstadiet och gymnasiet

Läsåret 2014/2015: Högstadiet och gymnasiet Läsåret 2014/2015: Högstadiet och gymnasiet Kris- och katastrofplan för Svenska skolan på St Do 28, avenue Ste Foy, 92 200 Neuilly sur Seine, tel : 01.40.88.92.20 ------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Första hjälpen och krisstöd. Planering Utbildning Information

Första hjälpen och krisstöd. Planering Utbildning Information Första hjälpen och krisstöd Planering Utbildning Information Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Första hjälpen Med första hjälpen menas de hjälpinsatser som måste genom föras

Läs mer

Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken. Högstadiet. Pratmanus till föräldramöte

Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken. Högstadiet. Pratmanus till föräldramöte Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken Högstadiet. Pratmanus till föräldramöte 1. Don t drink & drive startades av Vägverket år 2003 och syftar till att göra ungdomar uppmärksamma

Läs mer

PP- bild 1 Du behövs!

PP- bild 1 Du behövs! PP- bild 1 Du behövs! PP- bild 2 -- Vilka i i klassen kan tänka sig att att arbeta som brandmän i i framtiden? -- Var ligger närmaste brandstation? Har du du varit där någon gång? -- Vad tror du du man

Läs mer

Handlingsplan vid kriser

Handlingsplan vid kriser Scouterna Handlingsplan vid kriser Landvetter Scoutkår Göteborgsdistriktet Scouterna Innehåll Vilken typ av kriser är det här en handlingsplan för?...3 Vad gör vi först?...3 Utrymning...3 Vem ska vi kontakta?...3

Läs mer

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? - Lättläst Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Sammanfattning Tema A 3:3

Sammanfattning Tema A 3:3 Sammanfattning Tema A 3:3 Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd är det tema som vi skall arbeta med i de olika nätverken. Vi är nu framme vid den tredje och sista omgången i Tema

Läs mer

VOLONTÄRINSATSER FÖR MISSION OCH BISTÅNDSPROJEKT. Instruktioner för volontären, församlingen och missionären.

VOLONTÄRINSATSER FÖR MISSION OCH BISTÅNDSPROJEKT. Instruktioner för volontären, församlingen och missionären. VOLONTÄRINSATSER FÖR MISSION OCH BISTÅNDSPROJEKT Instruktioner för volontären, församlingen och missionären. Innehåll Inledningsord - Att sända ut volontärer Instruktioner för volontären Instruktioner

Läs mer

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp www.granser.nu

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp www.granser.nu mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp Att diskutera i din organisation Till dig som är ledare eller aktiv i styrelsen Det händer att barn och unga utsätts för sexuella kränkningar

Läs mer

att lämna svåra besked

att lämna svåra besked att lämna svåra besked Jakob Carlander Liten lathund, checklista och komihåg Det finns några grundläggande punkter som bör gälla svåra besked i de flesta sammanhang. Se detta som en checklista du går igenom

Läs mer

Krishanteringsplan. Umedalens IF:s (UIF) krishanteringsplan anger i första hand vart man ska vända sig i olika krissituationer.

Krishanteringsplan. Umedalens IF:s (UIF) krishanteringsplan anger i första hand vart man ska vända sig i olika krissituationer. Krishanteringsplan Inledning Umedalens IF:s (UIF) krishanteringsplan anger i första hand vart man ska vända sig i olika krissituationer. Att på alla sätt och vid varje tillfälle och i varje situation agera

Läs mer

RÄDDNINGSTJÄNSTEN 1 (6) ÖSTRA KRONOBERG

RÄDDNINGSTJÄNSTEN 1 (6) ÖSTRA KRONOBERG RÄDDNINGSTJÄNSTEN 1 (6) PM 2002 Information och riktlinjer för tillfälliga övernattningslokaler Vid olika typer av arrangemang och tävlingar uppkommer ofta behov av att ordna tillfälliga övernattningsplatser

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

RUTINER VID OLYCKSFALL...

RUTINER VID OLYCKSFALL... Senast reviderad 2003-11-21 Krismanual 1 RUTINER VID OLYCKSFALL... 2 2 RUTIN VID PÅGÅENDE INBROTT ELLER SKADEGÖRELSE... 3 3 RUTIN EFTER INBROTT ELLER SKADEGÖRELSE... 4 4 RUTIN VID DÖDSFALL I BARNGRUPPEN

Läs mer

Krisplan. Skola, fritids & förskola för nyfikna barn

Krisplan. Skola, fritids & förskola för nyfikna barn Krisplan Skola, fritids & förskola för nyfikna barn 2011/2012 KRISPLAN Innehåll: 1. Telefonlista med angivet ansvarsområde 2. Olycksfall 3. Brand 4. Inbrott, stöld och/eller skadegörelse 5. Allvarlig sjukdom

Läs mer

Säkerhetsplan För de större evenemangen

Säkerhetsplan För de större evenemangen För de större evenemangen Handläggare: Datum: Arrangör: Namn Datum Arrangörens namn Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning Säkerhetsinformation...3-5 Instruktion vid brand...6 Rutiner vid olycksfall

Läs mer

Välkommen till Familjehuset!

Välkommen till Familjehuset! Välkommen till Familjehuset! Vad är Familjehuset? Familjehuset är ett akut- utrednings- och behandlingshem för barn och föräldrar. Andledningen till att en familj kommer till Familjehuset varierar. Det

Läs mer

- Ett hjälpdokument vid kris eller olycksfall

- Ett hjälpdokument vid kris eller olycksfall Krishanteringsplan LUNDS NATION LUND Upprättad 2007-09-01 - Ett hjälpdokument vid kris eller olycksfall Rev. 2011-06-15 2012-06-23 2013-09-06 2014-01-10 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 2 Ansvarsfördelning

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Handlingsplan vid kriser för Landvetter Scoutkår

Handlingsplan vid kriser för Landvetter Scoutkår Landvetter Scoutkår Scouterna Handlingsplan vid kriser för Landvetter Scoutkår Innehåll Innehåll... 1 Vilken typ av kriser är det här en handlingsplan för?...2 Vad gör vi först?... 2 Utrymning... 2 Vem

Läs mer

Krisplan för Salems IF

Krisplan för Salems IF Krisplan för Salems IF Version 2011-10-28 Innehåll 1 INLEDNING... 2 2 KRISPLANEN SYFTE... 2 3 KRISEN KOMMER... 2 3.1 Svårare olycka eller dödsfall... 2 3.1.1 Första insatsen... 2 3.2 Efter olycka/dödsfall...

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pumpkällagårdens förskola upprättad 2015-05-04

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pumpkällagårdens förskola upprättad 2015-05-04 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pumpkällagårdens förskola upprättad 2015-05-04 Vision På förskolan skall inget barn eller vuxen känna sig diskriminerade eller bli utsatt för kränkande

Läs mer

Äntligen sommar! När katten är borta dansar råttorna på bordet

Äntligen sommar! När katten är borta dansar råttorna på bordet Säker i Sommar! Äntligen sommar! Här kommer en informationsbroschyr till dig som bor och lever i Lomma kommun. Tanken är att öka säkerheten och tryggheten för dig och din familj. Nu kommer sommaren med

Läs mer

Rapport från enkät om krisberedskap i Gnosjö kommun

Rapport från enkät om krisberedskap i Gnosjö kommun Rapport från enkät om krisberedskap i Gnosjö kommun Inledning Under slutet av januari till mitten av februari 010 fick medborgarpanelen i Gnosjö kommun svara på en enkät om krisberedskap. Inga alternativ

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Den person som får kännedom om krissituation kontaktar rektor.

Den person som får kännedom om krissituation kontaktar rektor. 2015-09-15 Krisplan för Furulunds enhet Furan Steg 1 (omedelbara åtgärder) Den person som får kännedom om krissituation kontaktar rektor. Rektor sammankallar krisgruppen. Om rektor inte finns tillgänglig

Läs mer

NÄR DU ARBETAR FÖR OSS...

NÄR DU ARBETAR FÖR OSS... NÄR DU ARBETAR FÖR OSS... Information till dig som utför arbete på uppdrag av Helsingborgshem HEJ ENTREPRENÖR! Vi hoppas att du känner dig välinformerad och trygg med de riktlinjer och förhållningssätt

Läs mer

Ämnesområde Likabehandlingsplan

Ämnesområde Likabehandlingsplan Ämnesområde Likabehandlingsplan Syftet med planen är: Alla elever har rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med respekt. Skolan och fritidshemmet ska vara fria från diskriminering, trakasserier

Läs mer

KRISPLAN FÖR VIKSÄNGSSKOLAN

KRISPLAN FÖR VIKSÄNGSSKOLAN VÄSTERÅS STAD 2013-10-15 1(8) Krisplan för KRISPLAN FÖR VIKSÄNGSSKOLAN I samband med svår olycka eller dödsfall gällande elever och medarbetare VÄSTERÅS STAD 2013-10-15 2(8) Krisplan för Innehållsförteckning

Läs mer

!!!! Version skall verifieras! Sista version? KRISHANTERINGSPLAN FÖR VARBERG SIM. Inledning

!!!! Version skall verifieras! Sista version? KRISHANTERINGSPLAN FÖR VARBERG SIM. Inledning Version skall verifieras Sista version? Inledning KRISHANTERINGSPLAN FÖR VARBERG SIM I en idrottsförening kan diverse situationer inträffa där man snabbt måste ha en strikt plan för åtgärder som ska följas.

Läs mer

Krishanteringsplan för Täfteå IK

Krishanteringsplan för Täfteå IK Krishanteringsplan för Täfteå IK 1. Inledning Att vara aktiv i en idrottsförening, exempelvis som idrottsledare eller ledamot i styrelse, innebär ett stort ansvar för andra människor, inte minst barn och

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

Internationalisering och jag

Internationalisering och jag Övningar Internationalisering och jag Övning 1: Ordassociationer Övningar för att testa dina attityder till internationalisering och fundera på om det passar dig att resa ut i världen. Vad tänker du på

Läs mer

Krishanteringsplan för

Krishanteringsplan för Krishanteringsplan för 2015-02-10 Förord I vårt samhälle försöker vi på alla sätt undvika olyckor och kriser. Trots alla ansträngningar som görs vet vi att någon gång händer det som inte går att förutse

Läs mer