Värmepumpar. Byggnadsstyrelsen 47 Tekniska byråns information befintliga hus SAMMANFATTNING

Transkript

1 Byggnadsstyrelsen 47 Tekniska byråns information Värmepumpar -befintliga hus SAMMANFATTNING Med syfte att undersöka möjligheterna att minska oljeförbrukningen för uppvärmning av byggnadsstyrelsens fastigheter genom installation av värmepumpar har en översiktlig utredning gjorts. Utredningen omfattar en värdering av lämpliga värmepumpstorlekar, inkopplingsmöjligheter till befintliga värmesystem samt en översiktlig potentialbedömninq av införandet av värmepumpar i en större skala för byggnadsstyrelsens fastigheter. Av utredningen framgår att oljeförbrukningen skulle kunna minskas med storleksordningen 25%, att investeringsbehovet grovt kan uppskattas till 100 milj kr, att investeringsbehovet per m3/år minskad oljeförbrukning blir av storleksordningen kr. Dessutom noteras att största delen av för byggnadsstyrelsen aktuella värmepumpar är av en storleksklass som hittills installerats i ringa omfattning i Sverige Utredningen har gjorts av B Bäckström i samarbete med tekniska byråns vvs- och drifttekniska sektion. Ref Svante Nilsson

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund, syfte och omfattning Förutsättningar Byggnadsbeståndet Energiekonomi - möjligheter till oljeersättning Systemutformning - inkopplingssätt Begränsande faktorer Potentialbedömning Installations- Sammanfattning och investeringsvolym och förslag

3 1 Bakgrund, s fte och omfattning Bakgrunden till projektet är att det borde vara möjligt att använda elenergi för att minska oljeförbrukningen för uppvärmningsändamål i vissa av de av byggnadsstyrelsen förvaltade byggnaderna. Med hjälp av värmepumpar kan eventuellt tillgänglig el både ur energi- och effektsynpunkt ge 2 å 3 gånger mer värme än om den används i elpannor eller för direkt elvärme. Syftet med projektet är att ta fram ett underlag för att bedöma möjligheterna att installera värmepumpar som komplement till befintliga oljeeldade pannor för att därigenom minska oljeförbrukningen betydligt i de hus där sådana installationer är praktiskt möjliga och ekonomiskt försvarbara. Projektet omfattar: - energiekonomisk utvärdering av lämpliga värmepumpstorlekar, - systemteknisk utvärdering av lämplig inkoppling till befintliga värmesystem, - översiktlig potentialbedömning. 1 projektet ingår ingen direkt jämförelse med andra tänkbara metoder för reducering av oljeförbrukningen såsöm konvertering till eldning med inhemska bränslen, installation av elpannor etc. Ej heller ingår någon detaljerad bedömning av tillgängliga installationsutrymmen, kostnader för utökat elabonnemang etc utan dessa faktorer får här endast ingå som begränsningar i en allmän potenti albedömning. Förutsättningar Utredningen grundas i första hand på statistikuppgifter för olje- och elförbrukning för byggnaderna som driftområdesvis finns samlade i diagramform. Statistiken ger oljeförbrukningen per normalår rör de olika objekten. Uppgifter om maxeffektbehov finns inte tillgängliga. Det har därför förutsatts att effektvaraktigheten har sarluna karaktär som för bostadshus men med den ändringen att tappvattenförbrukningen i de här aktuella husen är betydligt mindre än i bostadshus. Sålunda antas här en fulleffektdrift på ca 2200 h/år, Värdet är oberoende av objektets geografiska läge dvs av klimatet. Tillgängliga uppgifter ger ingen detaljerad möjlighet att ta hänsyn till olika ventilationsgrad dvs fördelningen av årsvärmebehovet på värmning av ventilationsluft direkt med luftvärmare resp rumsuppvärmning med radiatorer. Radiatorsystemen förutsätts vara dimensionerade för högst +80/+60 C vid dimensionerande utetemperatur, DUT, dvs genomsnittligt kan en måttlig överdimensionering av radiatorerna förutsättas särskilt som tätning och liknande elementära energibesparande åtgärder sannolikt har genomförts. Termostatiska radiatorventiler förutsätts också vara inmonterade i de flesta "vanliga" objekten, Värmepumparna förutsätts genomgående vara elrlotordrivna kompressoranläggningar med uteluft som värmekälla. För mindre objekt, som här antas ha relativt hög frekvens, förutsätts att eldning sker med lätta eldningsoljor dvs Eo 1 och WRD.

4 2 Rörligt energipris antas till ca 250 Kr/MWh (nyttiggjord värme). För större objekt förutsätts oljekvaliteterna Eo3 och Eo4 och energipriset ca 200 Kr/MWh. Rörligt elenergipris antas genomsnittligt till 200 K r/t:1wh. Som förutsättning för byggnadernas storlek, antal och nu varande energiförbrukning.m m gäller de ovannämnda statistikuppgifterna i diagramform. E cygnadsbeståndet En genomgång av energistatistikuppgifterna har sammanfattningsvis givit följande. Totala oljeförbrukningen under eldningssäsongen 1980/31 var ca m3/ år. Fördelningen på oljeslag är ej angiven. Statistikuppgifterna visar att det totalt är fråga om drygt 400 (408 st ) objekt. Dessa varierar i hög grad beträffande storlek och typ varför det är mycket svårt att göra någon kategoriindelning, som skulle vara till nytta inom ramen för detta projekt, sålunda ingår exempelvis en del stora objekt av typen högskolor, vårdcentraler och vissa militära anläggningar som övertagits av byggnadsstyrelsen. Dessa objekt får här betraktas som "udda ' genom sin speciella karaktär och uppbyggnad. Det är inom denna kategori oftast fråga om ett flertal byggnader mer eller mindre gemensamt försörjda. Generell behandling av dessa objekt torde ge mycket osäkra resultat vilket inte hindrar att uteluftvärmepumpar i anslutning till dessa objekts panncentraler i vissa fall skulle vara tänkbara. Någon enhetlighet som skulle ge möjlighet till en "typisering" är dock svår att se. Genomgång av materialet har vidare visat att tings- och polishus jämte några andra liknande byggnader kan betraktas som en någorlunda enhetlig grupp och denna har därför valts ut som en testgrupp för vidare bearbetning. Objekten inom denna grupp är fördelade över de flesta förvaltningsområden dvs har ungefärlig jämn geografisk fördelning. Gruppen omfattar antalsmässigt ca 17% av totala antalet eller 68 av 408 objekt. Inom gruppen förbrukas ca 10 ö av totala oljemängden eller knappt 4000 m3 per normalår. Förbrukningen per objekt är således lägre än för genomsnittet vilket beror på den ovannämnda kategorin av enstaka stora objekt, som också har stor oljeförbrukning per objekt. För testgruppen, tings- och polishus, har maxeffektbehoven uppskattats red hjälp av energiförbrukningsvärdena för de olika ingående objekten. En sammanställning härav har gjorts i diagram 1.

5 3 Diagram 1 Tings-, polishus och liknande, hela landet. Fördelning enligt maxeffektbehov. Antal objekt = 68 av totalt 408 = (11%) Total oljeförbrukning = ca 10 % av den totala Antal objekt kw (max effektbehov

6 4 fram- Av fördelningsdiagrammet går att: Energiekonomi - möjligheter till ol'eersättning 9 objekt har maxeffektbehov >ca 400 kw - 12 objekt har maxeffektbehov > 300 < 400 kw - 27 objekt har maxeffektbehov > 100 < 200 kw - 20 objekt har maxeffektbehov 100 kw Antas att 35 å 40 % av maxeffektbehovet täcks med värmepump så är det inom testgruppen fråga om följande maximalt möjliga antal värmepumpinstallationer. antal avgiven värme i kw/anläggn. (vid balanseringspunkten) För objekten i den s k testgruppen ovan gäller att huvuddelen av värmeenergibehovet åtgår för lokaluppvärmning och en ringa del kan antas åtgå för t.appvattenvärmning. Detta innebär att effektbehovet varierar ungefär som utetemperaturen och en varaktighetskurva för värmeeffekten kan antas se ut som den i diagr, 2, Kurvformen blir i stort sett oberoende-av klimat medan givetvis den dimensionerande utetemperaturen varierar. Det har ovan nämnts att värmepumpen lämpligen skall täcka 35. å_49 % av maxeffektbehovet, vilket ger den s k balanseringspunkten. Med uteluft som värmekälla och om vederbörlig hänsyn tas till avfrostning vid låga utetemperaturer så kan man anta en effektkurva för värmepumpen enligt diagram 2. Stopptemperaturen dvs den lägsta utetemperaturen vid vilken värmepumpen hålls i drift kommer att ligga någon olika beroende på den aktuella ortens klimat (årstemperatur) men denna variation påverkar slutresultatet ganska obetydligt, dvs den del av årsenergibehovet, som kan tas över av värmepumpen, är i stort sett oberoende av klimatzonen. Med de förhållanden, som visas i diagram 2, kan ca 75 % tillföras genom en "normaldimensionerad" uteluftvärmepump och följaktligen sjunkter oljeförbrukningen till ca 25 % av den ursprungliga. För att kunna göra uppskattningar av elförbrukning och driftkostnadsminskning krävs en bestämning av årsvärmefaktorn. Denna beror givetvis av driftförhållandena, sambandet mellan utetemperatur och radiatorsystemets vattentemperaturer, värmepumpens storlek (kw värme) och konstruktion m m. Värdena kan variera en del från anläggning till anläggning men som

7 5 ett riramligt genomsnittsvärde antas här 2,4 som total årsvärme faktor. De ovan gjorda uppskattningarna leder sammanfattningsvis till följande: Per m3/år ursprunglig oljeförbrukning förbrukas efter värmepumpi.n s tal lati onen ca 0,2 m3)år olja ca 2,5 MWh/år el eller för ett hus med ett maxvärmebehov på 250 kw kommer att åtgå Det har visat sig att anläggningskostnaderna för en komplett värmepumpanläggning särskilt i befintliga hus är kraftigt beroende av de sk kringkostnaderna dvs kostnader för exempelvis rör- och elinstallationer samt byggnadsarbeten. Själva aggregat- eller värmepumpkostnaden är däremot för likvärdig utrustning tämligen enhetlig och varierar endast något med aggregatstorleken på så sätt att priset per kw värme sjunker något vid stigande kapacitet per aggregat. - ca 16 m3/år olja - ca 200 M h/år el för värmepumpdriften om en värmepump på ca 100 kw värme vid balanseringspunkten installeras. I det ovannämnda fallet minskar oljeförbrukningen med ca 64 m3/år som vid oljepriset 1600 kr/m3 kostar kr/år. Den tillkommande elenergin var ca 200 MWh/år som med priset 200 Kr/MWh kostar Kr/år. Driftkostnadsminskningen blir således = kr/år om ingen hänsyn tas till övrig drift- och underhållskostnader. Sammanfattningsvis ger en luft/ vattenvärmepump under här antagna förhållanden och energipriser en driftkostnadsminskning på ca 600 kr/år per kw värme vid balanseringspunkten. Krävs en återbetalningstid på säg 5 år får anläggningskostnaden uppgå till 3000 kr/kwh vilket sällan torde vara möjligt vid nuvarande kostnadsnivå. Detta innebär att återbetalningstider på mellan 5 och 10 år måste accepteras för denna typ av anläggningar.

8 6 VARAKTIGNETSDIAGRAM Diagram 2 h VÄRM4E FRÅN BEFINTLIG PANNCENT ' L (olja) genomsnittligt 20 % VÄRME FRÅN VÄRMEPUMP ca 80 % TIM. VARIATION BEROENDE PÅ KLIMAT

9 stenutformning - inko lingssätt Uppvärmningssystemen inom hela det aktuella byggnadsbeståndet kan antas vara detaljutformade på en mångfald olika sätt. Detaljerade studier av metoder för anslutning av värmepumpar till dessa värmesystem ryms inte inom ramen för detta projekt men vissa principer skall dock diskuteras här. Följande 3 kategorier (system) kan tänkas 1 - luft/vatten-värmepump kopplad till radiatorsystemet i enskild byggnad 2 - luft/vatten-värmepump kopplad till systemet för distribution av värme till radiatorerna och vv-beredare i flera byggnader 3 - luft/luft-värmepurrip i byggnader med luf tbuten värme (typ sporthall) eller sk balanserad ventilation (typ kontorshus). Den tidigare omnämnda testgruppen av polis- och tingshus tillhör troligen i de flesta fall kategori 1. Behovet av tappvarmvatten är här jämförelsevis litet och bör helst inte få `ha avgörande inflytande på värmepumpens inkoppling och drift. Det kan alltså i vissa fall vara förmånligare att låta värmepumpen följa det temperaturkrav, som radiatorsystemet ställer, och vid behov eftervärma tappvarmvattnet med direkt el. sk 4-rörs-typ. Särskilt vid 2-rörsdistribution är det vid installation av värmepumpar fördelaktigt om tappvattenvärmningen kan läggas över på direktel under huvuddelen av året. Här antas att sk bivalent drift tillämpas dvs oljepannan tar över hela lasten under den kallaste delen av året och även tappvattnet kan då givetvis värmas med oljeenergi som tidigare under denna tämligen begränsade del av eldningssäsongen. Sammanfattningsvis gäller att luft/vattenvärmepumpar i första hand skall kopplas in i radiatorsystemens återledning vilket möjliggör parallelldrift med oljepannan under den tid värmepumpen inte ensam kan täcka byggnadens värmebehov men då ute- respektive framledningstemperaturen är sådan att värmepumpen kan hållas i drift. Av diagram 3 framgår bl a att temperaturen efter kondensorn dvs värmebäraretemperaturen ut från värmepumpen kan hållas betydligt lägre vid enbart radiatorvärmning än om hänsyn också måste tas till t.appvättenvärmning. Detta gäller även vid normaldimensionerade radiatorer (80/60 C) och särskilt vid uteluftvärmepumpar. Kategori 2 skiljer sig från den förstnämnda i huvudsak genom att objektet omfattar flera byggnader försörjda från en gemensam panna eller panncentral. Distributionen kan ske i sk 2-rörs- eller 4-rörsystem dvs tappvattenvärmningen kan ske lokalt i varje byggnad eller i panncentral varvid vv- och vvcledningar tillkommer i distributionsnätet som därmed blir av

10 8 VÄRMEPUMP ANSLUTEN TILL PANNA I ENSKILD BYGGNAD' FLAKTKYLARE 4-RÖRS DISTRIBUTION?v y 4 fl t BEF. PANNA VARMVATTENBEREDARE VÄRMEPUMP

11 9 PANNCENTRAL MED UT ELUFTVARMEPUMPAR PRINCIPSCHEMA Z-RtRSDISTRIBUTION

12 10 VÄRMEPUMP UTELUFT/VATTEN Ft$R GRUPPCENTRAL =. STURRE PANNCENTRAL HUS MED KOMPRESSORER OCH KONDESOR F{3RANGARE TILL GRUPPCENTRAL

13 11 VÄRMEPUMPANLÄGGNING Diagram 3 I VÄRMEDISTRIBUTIONSSYSTEM MED VARIABELT FLÖDE VARAKTIGHETSDIAGRAM oc 0 TEMP EFFEKT FULLEFFEKTTID 2400 h/år TEMP EFTER KONDENSOR VID ENBART RADIATORVrRME FRAMLEDN I NGSTEMPERATUR TILL RADIATORER o TIM

14 12 Be ränsade faktorer De begränsade faktorerna bestäms till stor del av de lokala förutsättningarna särskilt som det här gäller befintliga byggnader och är sammanfattningsvis följande: - Tillgängliga installationsutrymmen. för själva värmepumpen med kringutrustning i form av ev ackumulatortankar, cirkulationspumpar m m för värmekollektorerna i form av luftkylbatterier med eller utan fläktar - Risken för ljudstörningar från kompressorer och ev fläktar - Den befintliga värmeanläggningens placering och utformning - Kraven på temperaturer i det befintliga värmesystemet och möjligheterna att anpassa dessa till värmepumpdriften - Tillgången på eleffekt Oftast ger de sk begränsade faktorerna i utslag form av högre initialkostnader. Dessutom finns ibland vissa faktorer som inte alltid kan kompenseras genom högre investering. Estetiska krav på en byggnads exteriör kan exempelvis göra det praktiskt omöjligt att applicera ute 1 uf tvärmeko l lektore r på eller i närheten av byggnaden. Om bedömningen görs på rent ekonomisk grund - dvs en lönsamhetsbedömning enligt önskad metod - så måste kapitalkostnaden till följd av investeringen kompenseras av den resulterande driftkostnadsminskningen som är värdet av den inbesparade oljan minskat med värmepumpens elkostnad och ökade skötsel- och underhållskostnader. Olje- resp elpriserna har här dominerande betydelse och den helt avgörande svårigheten vid sådana lönsamhetsbedömningar är att förutsäga, hur dessa priser kommer att utvecklas under åtminstone 5 och helst 10 år framåt. Kraven på lönsamhet kan givetvis också vara olika beroende på framförallt hur den minskade. oljeförbrukningen värdesätts. Värmepumpalternativet måste givetvis också konkurrera med andra tillgängliga möjligheter att spara olja såsom exempelvis elpannor och konvertering till inhemska bränslen. I sammanhanget måste naturligtvis också konventionella spar- och hushållningsåtgärder alltid beaktas och tekniskt-ekonomiskt värderas. Det är av vikt att lönsamhetskalkylen för värmepumpen baseras på de energibehov m m, som gäller efter det att mer lönsamma spar- och hushållningsåtgärder redan vidtagits. Det må här också framhållas att en sänkning av temperaturerna i ett värmedistributionsnät, ev betingad av en värmepumpinstallation, kan ge en icke föraktlig minskning av distributionsförlusterna och därmed en direkt besparing. Det korrekta kalkylsättet är givetvis att varje åtgärd lönsamhetsbedöms för sig så att inte en del mindre lönsamma åtgärder åker med "av bara farten" på de mer lönsammas bekostnad. Potentialbedömning Någon enhetlig egentlig potentialbedömning för hela det aktuella byggnadsbeståndet kan inte göras med ledning av det tillgängliga materialet och i detta projekt gjord bearbetning. Det kan endast bli fråga om följande mycket grova uppskattningar. Den maximalt möjliga oljebesparingen kan med ledning av vad som ovan nämnts sägas vara ca 75 % av den nuvarande, ca m3/år dvs ca m3/år, Detta förut-

15 13 sätter att alla objekten försågs med normala uteluftvärmepumpar vilket givetvis inte är vare sig praktiskt eller ekonomiskt möj lagt. Uppställda lönsamhetskrav har stor inverkan på utfallet. Antas en återbetalningstid på upp till 10 år för objekt sorri ger ca 80 å-ig oljebesparing så kan följande kvalificerade gissning göras. För den enligt ovan utvalda "testgruppen" som idag svarar för ca 10 % av den totala oljeförbrukningen kan möjligen 2/3 av anläggningarna komma ifråga. Detta skulle innebära en besparad oljemängd på 2/3 0,8. 0,1 = 0,053 = 5 å av dvs ca 2100 m3/år. För den övriga delen av beståndet torde 50 % av fallen vara ett högt antangde. Om dessa fördelar sig jämt över storlekarna så skulle det innebära en högsta möjliga oljebesparing på 0,5. 0,8 0, = ca m3/år, där faktorn 0,5 innebär 50 ö av anläggningarna, där faktorn 0,8 innebär att 80 ö av oljan "sparas" genom värmepumpinställation, där faktorn 0,9 innebär totala beståndet minus testgruppen på 10 Qdvs 90% av hela beståndet. Totala oljebesparingen skulle då bli = eller knappt m3/år för hela beståndet. Antas större konkurrens från de alternativa åtgärderna exempelvis att några av de större objekten konverteras till fastbränsleeldning och några av de mindre förses med elpannor så finns fog för en försiktigare bedömning. För testgruppen kan då istället antas att 50 ö av anläggningarna förses med värmepumpar och att oljeförbrukningen däri g enom minskar till ca 1600 m å / å r. Samtidigt minskar oljebesparingen med hjälp av värmepumpar inom det övriga beståndet till uppskarrningsvis hälften av vad som ovan antagits el er 0, = 7500 m /år. Denna försiktigare bedömning resulterar således i en total oljebesparing på ca = 9000 m3/år eller säg ca 8000 r13/år. Sammanfattningsvis har ovan gjorda bedömningar således resulterat i följande möjligheter att minska oljeförbrukningen: Omfattningen Minskning av av värmepump- oljeförbrukning. installationer: i m3/ år i % stor måttlig Procentvärdena ovan kan jämföras med 75 % som är den minskning av oljeförbrukningen som kan uppnås med en "vanlig" uteluftvärmepumpinstallation. Det torde vara mycket svårt att på denna väg komma upp till exempelvis en 50 ö reduktion av oljeförbrukningen för hela byggnadsbeståndet medan storleksordningen 25 % kan vara ett rimligt antagande om acceptabel lönsamhet samtidigt skall uppnås. Installations- och inves terin s- vol m "Installationsvolymen" dvs en grov uppskattning av vad ovan gjorda potentialbedömningar motsvarar i antal värmepumpanläggningar resp aggregat kan ge en viss uppfattning om storleksordningen av de insatser som krävs på installationssidan.

16 14 För att uppnå en 25 ö-ig reduktion av oljeförbrukningen krävs följande mycket ungefärliga "installationsvolym": För testgruppen (68 tings- och polishus) är det fråga om 35 å 40 anläggningar som tillsammans innehåller - 10 å 12 aggregat på ca 100 kw värme - 25 å 35 aggregat på ca 50 kw värme - 25 å 35 aggregat på ca kw värme. Inom det övriga beståndet, som är mycket heterogent, är det praktiskt tagit omöjligt att ge något riktigt användbart rclått på installationsvolymen. För att uppnå den ovan antagna reduktionen av oljeförbrukningen måste det rimligtvis bli fråga om totalt 50 å 60 anläggningar varav åtminstone ett par bör ha effekter på storleksordningen 0,5-1 MW värme medan flertalet är betydligt mindre. Aggregatstorlekar på 50 till 100 kw kan antas vara dominerande medan såväl mindre som större kommer att behövas. Några siffervärden på fördelningen kan här inte ges. För att minska oljeförbrukningen med 25 %, som ovan ansetts som rimligt, är det fråga om 0, ca10000m3/år dvs en installerad värmepumpeffekt på totalt 10000/ = kw, Med en specifik anläggningskostnad på 5000 kr/kwv för värmepumparna är det således fråga om ett investeringsbehov på = 85 Mkr dvs ca 100 r2kr. Investeringsbehovet per m3/år minskad oljeförbrukning blir av storleksordningen kr. Med dessa antagna kostnader och ett rörligt energipris av 200 kr/mwh för både olje och el blir återbetalningstiden ca 10 år genomsnittligt. Om oljeenergipriset antas stiga till 250 kr/mwh och om elpriset förblir oförändrat så sjunkter återbetalningstiden ner mot 8 år om specifika anläggningskostnaden är oförändrad, 5000 kr/kw värme. Installationsvolymen är i och för sig inte märkvärdig men jämfört med idag befintliga värmepumpanläggningar av den aktuella "storleksordningen" så får den anses betydande särskilt om den skall utföras under en begränsad tidsperiod. För en anläggning med ett maximalt värmeeffektbehov på 250 kw är oljeförbrukningen ca 80 m3/år vid enbart oljeeldning. Installeras en uteluftvärmepump på ca 80 å 100 k;n1 värme vid balanseringspunkten sparas 75-80% av oljan eller ca 60m3/år.

17 15 Sammanfattning och första Sammanfattningsvis kan nämnas följande: o Byggnadsbeståndet är mycket oenhetligt och en generell behandling ger därför osäkra resultat. o Ett försök till potentialbedömning visar att oljeförbrukningen skulle kunna minskas med storleksordningen 25 % eller ca m3/år. o Investeringsbehovet härför kan grovt uppskattas till 100 Mkr eller kr per m3/år sparad olja. o Installationsvolymen för att nå sparmålet 25 ö av oljan är i och för sig måttlig men bör fördelas under åtminstone 0 0 några ar. o Återbetalningstiden är genomsnittligt ca 10 år om de rörliga energipriserna är 200 kr/mwh för både olja och el och om anläggningskostnaden för värmepumpen är 5000 kr/kw värme. där- o Att en förnyad potential och lönsamhetsbedömning efter görs. o Den största delen av värmepumpinstallationerna gäller aggregat och anläggningar av en storleksklass (kw värme) som hittills installerats i ringa omfattning i Sverige. o Att byggnadsobjekten snabbinventeras så att en bättre bild av de lokala installationsmöjligheterna erhålls. o Att om denna ger ett positivt resultat de "bästa" objekten planeras och byggs snarast som rena produktionsanläggningar och att ett antal typanläggningar byggs som testprojekt för en ev fortsatt större insats något senare,

18 e

19

20 Byggnadsstyrelsen Stockholm telefon 08/