Syftet med den här undersökningen är att utreda det sociala nätverkets roll under återhämtningsprocessen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Syftet med den här undersökningen är att utreda det sociala nätverkets roll under återhämtningsprocessen"

Transkript

1 Artikel Johanna Levälahti Sociala nätverk och socialt stöd i återhämtningsprocessen från alkoholmissbruk Inledning Alkoholproblem är något som påverkar både den missbrukande individen och hans/hennes sociala nätverk. Också då det gäller lösningen på missbruksproblem kan individens sociala nätverk ha betydelse oberoende av om lösningen inkluderar behandling eller inte. Forskning har visat att sociala nätverk ofta utgör en viktig förändrings- och/eller vidmakthållandefaktor i återhämtningsprocessen (bl.a. Blomqvist 1998, 1999; Cunningham et. al. 1995; Granfield & Cloud 2001; Klingemann 1991; Koski-Jännes 1998; Niemelä 1999). Trots detta finns inte forskning som systematiskt analyserar vilken roll det sociala nätverket spelar i förändringsprocessen, vem som ger, och vad som uppfattas som, socialt stöd och hur missbrukaren kan tillgodogöra sig de sociala resurser som finns i hans/hennes nätverk. Syfte och frågeställning Syftet med den här undersökningen är att utreda det sociala nätverkets roll under återhämtningsprocessen från alkoholmissbruk. Vem har, enligt informanten, gett hjälp eller stöd och vilken typ av stöd upplever infor- A B S T R A C T J. Levälahti: Social networks and social support in the recovery process from alcohol misuse Aim The aim of the study was to investigate the role of social networks in the recovery process from alcohol misuse. Data Narrative interviews with eleven former alcoholics where thematic questions about social networks were asked. The informants were recruited through newspapers, social- and health care workers, alcohol therapists and AAgroups. Method The interviews were analysed using the method part and content for narrative analyse of Lieblich et al. (1998). Social networks formal, contextual and informal provide different kinds of social support: emotional, instrumental, informational and existential. Social networks and social support were studied during three phases of the informants' lives: during addiction, at the turning point and during maintenance of sobriety. Results and conclusions The results show that emotional support, in the form of availability to other persons and good treatment, were the most important kinds of support, although other forms of support could also be essential. All kinds of networks provide social support in different life NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT V O L

2 phases. The importance of the informal networks seems to increase during the maintenance of a resolution to stop drinking. Key words alcohol misuse, social network, social support manten sig ha fått? Jag avgränsar mig till att behandla alkoholmissbruk eftersom alkohol är ett, i vårt samhälle, så allmänt förekommande rusmedel som var och en kommer i kontakt med. De sociala nätverkens betydelse för förändringsprocessen utforskas i denna artikel utgående från tidigare forskning kring återhämtning från alkoholmissbruk och från min forskning (Levälahti 2005) om sociala nätverks roll i återhämtningsprocessen. Min forskning baserar sig på intervjuer med elva (11) f.d. alkoholmissbrukare och deras livsberättelser. Informanterna besvarade bl.a. frågor om vilka personer som haft betydelse för återhämtningsprocessen, liksom om eventuella vårdkontakter förekommit. I den empiriska undersökningen var utgångspunkten att de personer som informanten nämnde i sin berättelse alla i något skede och på något sätt varit viktiga för honom/henne. Dessa personer kallar Skårner (2001, 14) för informantens subjektiva nätverk. För att få perspektiv på informanternas sociala nätverk under förändringsprocessen har jag även studerat nätverkens roll under det aktiva missbruket och då vändpunkten inträffade. Undersökningen är retrospektiv och bygger mao på nyktra informanters minnesbilder av sitt tidigare missbruk och liv. Forskningsfrågan är följande: Vilken betydelse har det sociala nätverket i en alkoholmissbrukares förändringsprocess från alkoholmissbruk till nykterhet? Med alkoholmissbruk avses här att individens alkoholbruk har lett till problem på olika plan i livet. I den empiriska delen definieras alkoholmissbruk utifrån informanternas egen bedömning av att alkoholmissbruket väsentligt påverkat deras vardag. Begreppen missbruk, beroende och alkoholproblem används parallellt; det är alkoholens betydelse för individens vardagsliv som är central. Tidigare forskning Studier kring spontanläkning (eng. natural recovery), d.v.s. att bli fri från ett skadligt bruk av alkohol utan professionell hjälp eller vård, kan bredda vår kunskap om missbruk och bidra med kunskap om hur förändringsprocessen ser ut, vilket också är viktigt för missbrukarvården. Kunskap om spontanläkning belyser även vikten av kontextuella faktorer under lösningsprocessen. (Blomqvist 004; 2004; Bischof et al. 2004, 85; Cunningham et al. 2002, 159; Tucker 2001, 1505; 24 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL

3 Rumpf et al. 2002; Koski-Jännes 1998, 8). Lösningen på individens missbruksproblem är, oberoende av om han/hon fått professionell hjälp eller inte, beroende av faktorer i hans/hennes omgivning, som utvecklas och förändras över tid (Blomqvist 2002). Förändringen utgör en psykisk process som sannolikt inkluderar en eller flera nyckelhändelser. Nyckelhändelserna, eller vändpunkterna, innebär att individen blir medveten om sin situation och leder till att han/hon kan ifrågasätta sin livsstil. (Koski-Jännes 1998, 76) Harald Klingemann (1991, 727) menar att positiva och negativa händelser i livet utgör en del av förändringsprocessen. Andra studier (t.ex. Blomqvist 1999) visar att antalet stressande livshändelser är färre efter att en lösning på missbruksproblemet nåtts. Arnold Ludwig (1985) hävdar att det i första hand inte är händelserna i sig som bidrar till förändringen utan individens förståelse och tolkning av dem. Anja Koski-Jännes (1998, 95 96) är inne på samma linje då hon konstaterar att kärnan till lösningen på missbruksproblem finns i den betydelse individen lägger i sina erfarenheter. Flera undersökningar (bl.a. Ludwig 1985; Klingemann 1991, Blomqvist 1999) kategoriserar förändrings- och vidmakthållandefaktorer som bidrar till ett liv utan missbruk. Koski-Jännes (1998, 81) kritiserar dessa kategoriseringar som inkluderar både inre processer och yttre faktorer. Faktorerna är i verkligheten ofta sammanblandade och antalet faktorer eller händelser som leder till förändring är också ofta flera än en. Förändringserfarenheterna är unika och då de återges betonar olika personer därför olika faktorer. Även om sättet att kategorisera kan ha sina svagheter, visar studierna ändå att både inre och yttre faktorer samverkar i förändringsprocessen och att olika typer av händelser är vanliga då lösningar nås på missbruksproblem, liksom då nykterhet vidmakthålls. Sociala nätverk kan vara närvarande i förändringsprocessen genom konkreta relationer (parförhållande, familj, kamratgrupp) men också genom påtryckningar och rollmodeller. Sociala relationer är centrala även som en vidmakthållandefaktor. Rumpf et al.:s (2002, 125) studie om familjens roll under lösningsprocessen visar att det sociala stöd som individen erhöll ökade efter att lösningen hittats och att sociala nätverk därmed verkar vara en viktig vidmakthållandefaktor. Också Granfield & Cloud (1999 i Granfield & Cloud 2001a, 90) och Granfield (2004, ) lyfter fram sociala nätverk genom att definiera tre strategier som kan vara till hjälp vid lösning av missbruksproblem. Strategierna inkluderar sociala nätverk och är att: 1) engagera sig i alternativa aktiviteter, 2) förlita sig på relationerna till familj och vänner, 3) undvika rusmedel, brukare av rusmedel och sociala sammanhang förknippade med bruk av rusmedel. Empiriskt material Det empiriska materialet bygger på elva (11) narrativa intervjuer, som gjordes under perioden oktober-december 2004, med före detta missbrukare. Tematiska frågor kring sociala nätverk ställdes och den narrativa delen inleddes med uppmaningen: Berätta om ditt liv; Du får börja var du vill. Intervjupersonerna rekryterades via svenskspråkiga dagstidningar, kontakt med a-kliniker och professionella inom N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

4 social- och hälsovården liksom via kontakter till AA:s hjälptelefon. Informanterna är mellan 43 och 79 år gamla och har varit nyktra mellan ett och tolv år. Deras alkoholproblem har varat mellan 5 och 20 år. Tre informanter är kvinnor och åtta män. Alla är föräldrar och två av dem har vid intervjutillfället barn som de bor tillsammans med. Två intervjupersoner är ensamstående medan nio antingen är gifta eller samboende. Alla intervjupersoner bodde tillsammans med sin familj, åtminstone under någon del av missbrukstiden. En intervjuperson är finskspråkig, de övriga är svenskspråkiga. Hälften kommer från södra Finland medan den andra hälften är från Österbotten. Vid intervjutillfället var tre personer verksamma i yrkeslivet och en sjukskriven. Sju var pensionärer, och av dem hade sex sjuk- eller invalidpension. Den sjunde var pensionerad som en direkt konsekvens av sitt alkoholmissbruk. Informanterna har återhämtat sig från sitt missbruksproblem på olika vägar: Många har erhållit stöd via olika hjälpmetoder och t.ex. deltagit i självhjälpsgrupper (åtta personer) och/eller institutionsbehandling (sju personer). Också antal relationer till vården varierar; Två har genom att komma till tro löst sin missbruksproblematik utan formell vård, medan en hade kontakter med fem olika vårdformer. Min studie tillåter inte att generella slutsatser dras om det sociala nätverkets roll i förändringsprocessen till nykterhet. Slutresultatet är trots det begränsade antalet informanter dock entydigt vad gäller betydelsen av sociala nätverk under återhämtningsprocessen och visar på betydelsen av olika former av stöd. Med stöd av den fenomenologiska forskningstraditionen kan det tänkas att studien fångar en bild av det sociala nätverkets roll då medelålders alkoholmissbrukare, som har familj, blir nyktra. Etiska överväganden Att en narrativ intervjuundersökning kan ge mycket personligt och känsligt material var uppenbart under materialinsamlingen, varför informanterna anonymiserats i rapporteringen. Namn på personer och platser har, i likhet med annat som kunde göra att intervjupersonerna identifieras, systematiskt ändrats. Undersökningen baserar sig på frivillighet, vilket också betonats för informanterna. De har skriftligt gett sitt samtyckte till att delta i intervjun och tagit ställning till om intervjun får spelas in på band. När som helst under undersökningen har de haft rätt och möjlighet att avbryta den. Det empiriska materialet har förvarats i låsta skåp på min arbetsplats och endast jag har hört och transkriberat banden. Inspelningarna har även förvarats skilt från det transkriberade materialet. Innan den empiriska undersökningen påbörjades ansökte jag om forskningstillstånd från Helsingfors stads västra socialcentral, eftersom jag då trodde att materialet skulle samlas in inom ramen för deras verksamhet. Forskningstillståndet beviljades den Att undersökningsmaterialet sedermera samlades in via de kanaler som beskrivits ovan, berodde på att jag inte ville att alla intervjupersoner skulle ha deltagit i samma stödverksamhet. Att analysera materialet innebar ytterligare en etisk aspekt. För att inte förvränga den information informanterna gett har jag strävat efter att uppmärksamma i vil- 26 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

5 ket sammanhang något sagts. Analysen måste respektera både materialet och forskningsfrågan samtidigt som de måste kunna hanteras skilt för sig (Tigerstedt 1990, 102; Nousiainen 2004, 32). Livsberättelserna utgör en helhet i vilken jag specifikt har varit intresserad av det sociala nätverkets roll i återhämtningsprocessen från alkoholmissbruk. För att inte göra våld på livsberättelserna då jag sökt svar på forskningsfrågan har jag strävat efter att se till sammanhanget då jag analyserat det sociala nätverket och dess roll i förändringsprocessen. Jag vill också poängtera att det är min tolkning av informantens narration som förs fram, trots att jag strävat efter att vara materialet trogen. Centrala begrepp Forskningsprocessen inleddes med att skapa arbetsredskap för analysen. Sociala nätverk, socialt stöd och sociala resurser är begrepp som ligger nära varandra och som måste definieras för att jag skulle komma vidare. I. Sociala nätverk Sociala nätverk studeras inom många olika vetenskaper, vilket gör att nätverksforskningen influerats av olika forskningsperspektiv. Begreppet har utvecklats från att studera olika relationsmönster till att också utgöra ett analytiskt redskap för att utforska relationers karaktär. (Skårner 2001, 7 8) Sociala nätverk kan studeras utifrån sina strukturella och interaktionella egenskaper. Strukturella egenskaper utgörs av nätverkets storlek, täthet och olika sektorer. Interaktionella egenskaper är relationernas varaktighet och frekvens, graden av intimitet och ömsesidighet samt vad man gör tillsammans. Utöver dessa egenskaper kan även det sociala nätverkets funktion utforskas utifrån nätverkets struktur och interaktion. Nätverksperspektivet kan erbjuda en helhetssyn på, liksom en förståelse av, komplexiteten i det dynamiska samspelet som förekommer i sociala relationer. Forskningen kring sociala nätverk gör det också möjligt att jämföra betydelsen av olika sociala relationer i förhållande till det totala nätverket eller till avsaknaden av sociala nätverk. (Ibid, 12, 56 60) Nätverksforskningen kan ha en kollektiv nivå, där sociala relationer inom olika grupperingar studeras, men också en personcentrerad nivå. Personcentrerade nätverk utgör individens relationer till de personer som sammantaget utgör hans/hennes sociala värld. Det personliga nätverket kan delas in i olika sektorer, såsom familj, vänner, professionella etc. där aktörerna inte nödvändigtvis känner varandra. Den gemensamma nämnaren är att de ingår i samma persons sociala nätverk. (Ibid, 12 13; Hessle 1991, 187; Forsberg & Wallmark 1998, 10, 14 15; Miell & Croghan 2002, 269.) Nätverkets storlek är i teorin svårt att definiera, eftersom det handlar om var man väljer att dra dess gränser. Drar man gränsen vid alla dem som individen möter kan nätverket bli mycket stort, medan det avgränsas betydligt om man drar den vid de emotionellt och socialt betydelsefulla personerna i nätverket. Sociala nätverk är inte statiska utan både relationerna och nätverkets struktur förändras över tid. Förändringen kan bero på yttre betingelser eller individens egen önskan om förändring. (Skårner 2001, 12 13, 23) Sociala nätverk och social interaktion hör samman med olika sociala världar. En N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

6 social värld är uppbyggd av människor med ett gemensamt perspektiv på verkligheten, gemensamma intressen och aktiviteter. Individen hör hemma i flera sociala världar samtidigt och det kan finnas konflikter mellan världarna. (Ibid, 16 17) Dynamiken i sociala nätverk kan också ta sig uttryck i mellanmänskliga relationer eller sociala band (Scheff 1990; 1997; Skårner 2001, 17.) Avgörande för styrkan i de sociala banden är kommunikationen mellan aktörerna. Stabila och förtroendefulla sociala band baseras på ömsesidig identifikation och förståelse. Graden av differentiering, mätt i balansen mellan närhet och distans, är också central för relationen. Det sociala nätverket påverkar också individens identitet och hur han/ hon väljer att handla och gestalta sitt liv. Det är genom sociala relationer och erfarenheter över tid som identiteten formas. Individen både formas av, och formar, sitt sociala nätverk. Individen handlar intentionellt utifrån sin tolkning av den aktuella situationen. (Skårner 2001, 17 25) Den här undersökningen fokuserar på personcentrerade sociala nätverk. Nätverken definieras utifrån de personer som informanterna nämner i sin berättelse om sin återhämtning från alkoholmissbruk. Jag har utgått från att de personer som förekommer i berättelsen på sätt eller annat varit signifikanta för informanten. Sociala nätverk kan indelas i olika typer av nätverk beroende på egenskaper eller funktioner. I undersökningen har de delats in i tre sektorer: 1) informella nätverk dvs. familj, släkt och vänner etc. 2) formella nätverk såsom professionella och myndigheter och 3) kontextbundna nätverk, som uppkommit och förekommer i ett visst sammanhang eller i en social värld. Därmed utgår jag från att individen har flera olika sociala nätverk som existerar parallellt och som kan vara omedvetna om varandra. I undersökningen är det främst det sociala nätverkets roll under återhämtningsprocessen från alkoholmissbruk som studeras. II. Socialt stöd Nätverksforskningen innefattar också stödforskning, eftersom stöd handlar om transaktioner och relationer mellan medlemmarna i de sociala nätverken (Hessle 1991, 188; Skårner 2001, 9). Sociala nätverk utgör den struktur där socialt stöd kan förekomma (Langford et al. 1997, 97). Alan Vaux (1988) utgår ifrån att det inte är möjligt att entydigt definiera begreppet socialt stöd. Begreppet utgör ett metabegrepp som innefattar bl.a. stödjande nätverksrelationer, stödjande handlingar och subjektiva upplevelser av stöd. De olika faktorerna samverkar i en dynamisk process av interaktion mellan den enskilda individen och hans/hennes sociala nätverk. Miell & Croghan (2002, 310) betonar att kvalitén på olika relationer i sociala nätverk är subjektiv. Nätverksrelationerna kan inte anses utgöra en konstant realitet utan är föränderliga. För att utforska sociala nätverk måste man därför ha tillgång till individens uppfattning och tolkning av relationen och dess betydelse. Att undersöka beteenden eller räkna upp antalet nätverksmedlemmar ökar därför inte förståelsen för vilken betydelse individen tillskriver sina relationer. Socialt stöd uppfattas ofta som någonting enbart positivt men i verkligheten behöver det inte vara så. En god intention betyder inte nödvändigtvis att insatsen utgör ett stöd för mottagaren. Hur motta- 28 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

7 garen uppfattar interaktionen beror bl.a. på olika nätverksfaktorer, relationsfaktorer och personliga faktorer. Dessutom påverkar stödets timing hur det uppfattas. (Vaux 1988; Hupcey 1998, ; Skårner 2001, 243). Socialt stöd kan innebära hjälp av olika slag. Vaux (1998, 21) menar att socialt stöd kan vara instrumentellt eller emotionellt. Instrumentellt stöd kan ges genom materiell eller ekonomisk hjälp, information eller råd och vägledning. Emotionellt stöd möter behov av kärlek och känsla av omsorg och omtanke, samt ger individen en självkänsla och identitet. Det emotionella stödet ger därmed också tillhörighet och kompanjonskap. Annan forskning anser att socialt stöd har fyra dimensioner: emotionellt, instrumentellt, informativt och bekräftande (Langford et al. 1997, 95 97; House & Kahn 1985 i Hutchinson 1999, 1521). Emotionellt stöd kan innebära att bry sig om, visa empati, kärlek och tilllit, liksom att ge känslomässigt bistånd. Instrumentellt stöd tar konkreta uttryck i föremål, tjänster eller annan hjälp. Informativt stöd innebär råd och information i stressade livssituationer och fokuserar på att lösa problem. Bekräftande är också en form av information men fokuserar på självkänslan snarare än på problemlösning, samt bekräftar handlingar och påståenden. (Langford et al. 1997, ) Jag har använt begreppen socialt stöd eller positivt socialt stöd för sådan interaktion som informanterna upplevt som positiv, d.v.s. då de erhållna insatserna i intervjupersonens ögon faktiskt utgjort ett stöd. För interaktion som upplevts vara negativ, d.v.s. då stödet uteblivit, har jag i brist på bättre begrepp använt negativ påverkan eller negativa influenser. Med impulser från forskning som kategoriserat stöd i fyra dimensioner, vilka nämnts ovan och på basen av den empiriska undersökningen har socialt stöd kategoriserats som emotionellt, instrumentellt, informativt och existentiellt. III. Sociala resurser Missbrukaren kan i sin återhämtningsprocess dra fördel av sociala nätverk och socialt stöd. Resurserna är bundna till interpersonella relationer, och kan individen tillgodogöra sig resurserna kan detta underlätta återhämtningsprocessen. Nätverket och dess olika grupperingar kan vara stödjande i vissa avseenden och situationer medan de inte är det i andra. Relationernas natur gör dem användbara för olika ändamål och personerna har genom dem tillgång till olika kompetenser och resurser. (Granfield & Cloud 2001a; 2001b; Skårner 2001, 244) Därmed utgör ett mera differentierat nätverk en källa till flera resurser än ett mera homogent nätverk. Sociala resurser är inte ett mål i sig utan snarare en följd av relationerna inom det sociala nätverket. Det innebär att personerna i det sociala nätverket inte endast förmedlar resurser utan även är betydelsefulla för individen, eller som Skårner (2001, 244) uttrycker det: personer är stöd, de ger stöd och man känner stöd. Analysmetod En narrativ intervju täcker inte hela informantens liv, utan intervjupersonen kan välja vad han/hon lyfter fram i sin berättelse. Intervjun visar också på vilka tolkningar individen gjort av sina erfarenheter och är därmed inte en direkt spegling av hans/hennes liv. Också intervjusituationen påverkar berättelsen. Tid, plats, fy- N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

8 siska, psykiska och kognitiva omständigheter, graden av växelverkan, hur bekväm berättaren är med sin lyssnare, samt berättarens motiv bidrar till hur berättelsen utformas. Även forskningsansatsen bidrar till vilken synvinkel berättaren väljer då berättelsen presenteras. (Nousiainen 2004, 32, 36.) Hänninen (2002, 30) menar att en berättelse också belyser inre processer, som dock inte är synliga för forskaren. Då forskaren drar slutsatser utgående från t.ex. en intervju är inte ens informantens berättelser om sig själv direkta framställningar av livet, utan är även de tolkningar och rekonstruktioner. Lieblich et al. (1998) definierar fyra analysansatser för narrativ analys, trots att de i praktiken ofta går in i varandra. Analysansatserna utgår från två centrala och av varandra oberoende dimensioner. Dessa är helhet och del samt form och innehåll. Analysansatserna åskådliggörs i Figur 1. (Modellen är översatt och modifierad av Johansson 2005, 288). En analys som fokuserar på helhet och innehåll utgår från hela livsberättelsen, dess innehåll och de teman som återkommer i berättelsen. Med hjälp av analysansatsen helhet och form undersöker man berättelsens struktur. Analysen som fokuserar på del och innehåll undersöker definierade teman och lösgör stycken som berör dessa ur helheten. Det är ändå viktigt att inte överge biografiska sammanhang som ger betydelse åt tolkningen. Temana klassificeras och kategoriseras. Analysansatsen del och form fokuserar på berättelsens stilistiska karaktär. (Lieblich et al. 1998; Johansson 2005, ) I föreliggande undersökning analyseras det empiriska materialet utifrån analysansatsen del och innehåll (ruta 3 i figur 1). Figur 1. Modell för klassificering av narrativ analys enligt Lieblich et al. (1998, 13). 1. Helhet Innehåll 2. Helhet Form 3. Del Innehåll 4. Del Form Inledningsvis studerade jag hur de sociala nätverken såg ut genom att samla alla personer som nämndes i informanternas livsberättelser i ett schema (se Figur 2). Schemat gav en överblick över vem som fanns med i intervjupersonens nätverk, vilken typ av nätverk som var representerat och hur många personer intervjupersonen nämnt i sin berättelse. Schemat visade även under vilken tidsperiod olika sociala nätverk varit närvarande i intervjupersonens liv. För att sedan se vad nätverksrelationerna stod för skapade jag ytterligare en tabell (se Figur 3) där jag dokumenterade interaktionen i form av sociala nätverk och vilken typ av stöd interaktionen stod för. Jag analyserade sociala nätverk och olika typer av stöd under tre perioder i informanternas liv: aktivt missbruk, vändpunkt och vidmakthållande av lösningen. Detta för att få en djupare förståelse av betydelsen av sociala nätverk och socialt stöd än vad som skulle ha kunnat fås om endast en av perioderna analyserats. På så sätt skapades ett analysschema med typer av nätverk och olika former av stöd. Ett skilt schemat gjordes för var och en av de tre perioderna aktivt missbruk, vändpunkt och vidmakthållande i informanternas liv. Analysen behandlar därmed olika nätverk (informella, kontextbundna och formella) som givare av socialt stöd, vilket kan vara emotionellt, instrumentellt, informativt och existentiellt, under tre 30 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

9 Figur 2. Modell för kartläggning av det sociala nätverket Ursprungsfamilj Familj Vänner Professionella Egen familj Släkt Drickande vänner Nyktra vänner Social- och hälsovård Specialiserad missbrukarvård Aktivt missbruk Vändpunkt AA / kamratföreningar Vidmakthållande Figur 3. Modell för hur socialt stöd kategoriserades enligt former av stöd och aktörer i det sociala nätverket SOCIALA NÄTVERK INFORMELLT NÄTVERK: SOCIALT STÖD Ursprungsfamilj/släkt Egen familj Ny familj Vänner Nya vänner (nyktra) KONTEXTbundet AA / kamratgrupp Arbetskamrater Församling FORMELLT NÄTVERK Arbetsgivare Socialvården Hälsovårdspersonal / läkare Specialiserad missbrukarvård Terapeut / psykolog/ självavårdare Polis Emotionellt Instrumentellt Informativt Existentiellt =känslomässigt och bekräftande stöd =praktisk och materiell hjälp =råd och vägledning, information =religiösa övningar, ansvar N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

10 perioder i informanternas liv: i samband med det aktiva missbruket, vändpunkten och vidmakthållandet av lösningen. Sociala nätverk under återhämtningsprocessen Informanterna hade alla familj under något skede av sitt missbruk. Flera upplevde relationsproblem av olika slag och/eller genomgick skilsmässa. Under det aktiva missbruket inledde dock två informanter nya varaktiga förhållanden. Förhållandet till familj och släkt varierade. Några informanter hade kontakt med åtminstone en del släktingar medan andra helt isolerats från familjen och släkten. Ju längre missbruket framskred desto färre nyktra vänner hade informanterna i regel. Några drack ensamma medan andra sökte sig till dryckeskamrater. Några drack både hemma och tillsammans med andra. Två av intervjupersonerna rörde sig i gatugäng. De kontextbundna nätverken utgjordes under missbrukstiden i huvudsak av arbetskamrater. Kontakten med dem bröts dock då arbetsförhållandet avslutades p.g.a. missbruk eller sjukpension. Nio av de elva informanterna förvärvsarbetade under någon tid av sitt missbruk. Också AA-grupper kunde utgöra kontextbundna nätverk under missbrukstiden. Alla informanter utom en hade kontakt med hälso- och sjukvården under sitt aktiva missbruk. Flera noterade i efterhand att personalen ogärna tog upp eller pratade om alkoholfrågor i samband med besöken, också om patienten själv initierade samtalet. Tre informanter hade kontakt med socialarbetare i utkomst- eller bostadsärenden medan de flesta kontaktade socialvården för att få betalningsförbindelse till institutionsvård. Flera informanter hade också kontakt med personal inom både psyk- och missbrukarvården. Vändpunkten bestod oftast av en speciell händelse eller episod som ledde till eftertanke och hopp om förändring. I berättelserna utgörs ofta det informella nätverket vid vändpunkten av endast en person: en familjemedlem, vän, bekant eller släkting. Vändpunkten kunde bestå av en olyckshändelse, otrohet eller andra bottenupplevelser. De kontextbundna nätverken hade däremot liten betydelse vid informanternas vändpunkter. En informant fick genom en matservering möjlighet till en ny start i livet. Intressant är att ingen informant nämner AA som delaktig i sin vändpunkt. Detta kan bero på att AA:s ideologi betonar att man måste nå sin botten, något speciellt skall inträffa, innan man kan upphöra med missbruket. Att nätverkets roll i vändpunkten är rätt liten beror sannolikt delvis på att vändpunkten oftast tidsmässigt är kort. För några innebar vändpunkten täta kontakter med social- och hälsovården. Institutionsbehandling, som socialvården beviljat betalningsförbindelse till, var i fyra fall central för återhämtningsprocessen. Under tiden för vidmakthållandet av lösningen ökade de informella nätverkens betydelse. Att leva i stabila familjeförhållanden under återhämtningsprocessen var en styrka. Under vidmakthållandet hade de flesta regelbunden kontakt med sin familj. Flera informanter undvek drickande vänner för att skydda sig själva och för att inte bli påminda om händelser från missbrukstiden. För dem vars nätverk bestod av nästan enbart drickande vänner innebar vidmakthållandet också att bygga upp ett nytt socialt nätverk. Återhämtningsprocessen kunde även innebära 32 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

11 att (försöka) återskapa tidigare nätverk. Under vidmakthållandefasen ökade vissa kontextbundna nätverks betydelse. Arbetskamrater nämndes sällan medan AA:s, kamratgruppers och församlingars betydelse ökade. Under vidmakthållandefasen fortgick kontakterna till professionella men betoningen flyttades från allmän hälsovård till terapeutisk vård. För flera var regelbunden kontakt med en terapeut eller själavårdare viktig för att klara av att återhämta sig från missbruket. Socialt stöd under återhämtningsprocessen Sociala nätverk utgjorde under olika skeden av informanternas liv källor till positivt stöd eller negativ påverkan. Hur påverkan från sociala nätverk upplevs beror på hur individen tolkar situationen utifrån sin samlade livserfarenhet, på hur individen blir bemött samt i vilket skede av återhämtningsprocessen han/hon befinner sig. Eftersom intervjuerna är retrospektiva, d.v.s. intervjupersonen berättar i efterhand om något som hänt, kan vissa interaktioner ges en annan betydelse vid intervjutillfället efter en tids nykterhet än under det aktiva missbruket, vilket även beaktats i analysen. Olika typer av nätverk tycks kunna bidra med olika former av socialt stöd i varierande livssituationer. Undersökningen indikerar inget genomgående mönster om vilka nätverk som bäst erbjuder olika typer av stöd. Ändå förefaller de formella nätverkens betydelse att minska och de informella och kontextbundna nätverkens betydelse att öka ju längre nykterheten varar. Aktörer i olika sociala nätverk kan stärka varandras inverkan på förändringsprocessen även om de är oberoende av, och ibland ovetande om, varandra. Exempelvis kan familjen upplevas som en stabiliserande faktor efter en vårdperiod. Olika former av stöd är alltså centrala under återhämtningsprocessen från alkoholmissbruk. I praktiken går stödformerna ofta in i varandra. Exempelvis kan instrumentell hjälp innebära också emotionellt eller informativt stöd. I analysen har jag ändå skilt mellan de olika stödformerna för att kunna se vad som är centralt för olika stödformer. Vidare kan olika sociala nätverk ge alla typer av stöd, även om formella nätverk ofta ger ett stöd som hör samman med deras arbetsuppgifter. Betydelsen av vem som ger socialt stöd har inte analyserats närmare. A) Emotionellt stöd I undersökningen utgörs emotionellt stöd i huvudsak av att ha tillgång till relationer, bemötande, reaktioner på alkoholkonsumtionen och uppmuntran och/eller kritik. Emotionellt stöd är den stödform som förekommer mest i undersökningen. Trots det kan man inte förneka betydelsen av övriga stödformer, eftersom de ibland tycks vara nödvändiga för att individen skall kunna tillgodogöra sig det emotionella stödet. I studien är tillgången till kontinuerliga, stödjande relationer och hur man blir bemött de mest centrala formerna av emotionellt stöd. Dessa former av stöd kan ges av alla typer av sociala nätverk. Under det aktiva missbruket förekom flera negativa interaktioner än vid och efter vändpunkten. Detta kan bero på att vändpunkten och vidmakthållandefasen utgjorde positiva perioder i informanternas liv men också på att den positiva interaktionen verkligen ökade då omgivningen såg att N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

12 intervjupersonen faktiskt förändrades. Under det aktiva missbruket upplevde informanterna både emotionellt stöd och negativ påverkan från det informella nätverket. Informanterna hade få kontinuerliga och stödjande relationer under missbruket. Nyktra släktingar och vänner kunde finnas till hands men möjliggjorde ofta missbruket genom att vara missbrukaren till lags.... att med Greta blev det på det sättet att hon blev en möjliggörare, hon ställde nog hårt opp för mig, det gjorde hon nog, hon levde nog många sömnlösa nätter för min skull, och grät säkert många tårar (suck) det där med en alkoholiserad du får inte börja dalta och du får inte tycka synd om utan du måste ge honom vissa saker som han liksom ska kunna ålägga och känna sig nöjd över att ha klara Linus, 334 Under missbrukstiden var drickande vänner ofta aktiva aktörer i det informella nätverket. Positivt bemötande kännetecknas av att bli accepterad, sedd och bekräftad. Negativ inverkan innebär att inte bli förstådd eller att mötas av överlägsna attityder. Negativ interaktion och motgångar i livet kunde ha en direkt påverkan på missbrukarens beteende. Även förändringar som i sig var positiva kunde öka informanternas missbruk. Exempelvis beskrev en informant att giftermålet innebar en så stor livsförändring att missbruket så småningom accelererade. Informella nätverk både påverkades av och påverkade informanternas dryckesbeteende. förut så sa man ju: kärringen gjorde det där och det där och så for man och dricka... om det händer något oförhappandes på något vis, så hade man lätt att skylla på det [andra eller annat/jl]... inte är det mitt fel inte Anders, 527 Att få feedback på sitt drickande har, åtminstone i efterhand, uppskattats av informanterna. Under det aktiva missbruket utgjorde kontextbundna nätverk stödpersoner och självhjälpsgrupperna kunde ofta stå för en accepterande attityd och omtanke. Att se andra som varit nyktra länge kunde ge känslor av hopp; det är möjligt att vara nykter! eller av hopplöshet; det kommer jag aldrig att klara.... jag hade sen lovat att jag sku ställa upp och koka... det var en årsfest... många fira då, kanske 9 människor på en gång... [att ha varit/jl] nyktra mellan två till kanske 33 år... då kommer jag ihåg, jag var där och hjälpa i varje fall och då märkte jag, då var det på något sätt när jag såg de där tårtorna, det här ljusen,.. då på något sätt tänkte jag att jag kommer aldrig att få ett ljus i kakan... Lena, Formella nätverk kunde förmedla emotionellt stöd till hälften av intervjupersonerna, trots att alla hade kontakter till social- och hälsovården. En intervjuperson betonade speciellt de formella nätverkens betydelse genom att han hade tillgång till stödjande relationer och fick ett gott bemötande. I övrigt verkade den allmänna social- och hälsovården ha svårt att reagera på informanternas drickande: Informanterna upplevde okunskap om missbruk och ovillighet att prata om missbruksfrågor bland dess personal. Den specialiserade missbrukarvården kunde däremot erbjuda informanterna adekvat emotionellt stöd.... jag tog ju opp hos läkaren också säkert en tre, fyra gånger också, så tog jag upp det där, att när han fråga att är 34 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

13 det något annat då, så tog jag upp det här om alkoholen... men han liksom, han for förbi det, att såg jag så pass frisk ut, ändå, så jag vet inte, jag såg ju eländig ut den sista tiden... men, kanske han tyckte att jag inte hade de där symptomen Klas, det var lättare att öppna sig för henne (a-terapeuten/jl), och hon hade också många års erfarenhet, så, hon visste en hel del, och vi diskutera igenom dom här sakerna Linus, 333 Vid vändpunkten, som ofta är sammankopplad med olika livshändelser, kan aktörer som annars är perifera spela en central roll för informanternas nykterhet. så var jag otrogen just för att jag drack. Då tänkte jag att nu måste jag göra något och då ringde jag a-kliniken och (där) har jag fått hjälp Men det måste väl hända, otroheten måste hända innan jag insåg att det spårade ut allt det där. Elisabet, I samband med vändpunkten upplevde flera intervjupersoner rädsla eller någon form av aha-upplevelse. Informella nätverk gav vid vändpunkten emotionellt stöd i form av att lyssna, bekräfta och bry sig om. Medmänniskor på en dagcentral eller matservering kunde ge emotionellt stöd under vändpunkten genom att bry sig om och lyssna på informanterna. Där upplevde de också att de hade ett människovärde. Självhjälpsgrupper förekommer inte i berättelserna vid vändpunkten. Formella nätverk bidrog med att lyssna, trösta och uppmuntra i en krissituation. Om vändpunkten skedde under en behandlingsperiod kunde även andra patienter som deltog i vården vara källor till emotionellt stöd. att man fundera nog... genom sitt liv, när man inte hade något annat att göra, man satt i terapi från morgon till ganska sena kvällar och, och diskutera och hörde på andras diskussioner och i sakta mak, så, så tog det skruv faktiskt på mig det där också, att jag jag börja tänka på livet, på ett lite annat sätt och i sakta mak minska de här tankarna om att det finns kanske något annat än alkohol men, men vad fanken ska jag göra om jag sku sluta dricka, jag har ju inte något Klas, 410 Informanterna upplevde ofta att det svåra inte var att bli nykter utan att på sikt hållas nykter. Under vidmakthållandet av nykterheten fick informanterna ofta skapa eller återskapa sina sociala nätverk. Tillgången till några för informanten centrala personer var en viktig källa till emotionellt stöd. Den gav trygghet och en möjlighet att anförtro sig åt någon. jag kan inte säga på något annat sätt än att det ger en viss trygghet... det är den här tryggheten som man saknar som alkoholist, man hade ju trygghet bara i flaskan... men om det är trygga människor, så då smittar det och så mår man bra, man klarar sig utan Roger, och det ger en otrolig känsla till bygga opp sitt självförtroende, det att märka att nån bryr sig om, det är mycket det Niklas, 169 Också bemötandet var viktigt under vidmakthållandet av lösningen. Bekräftelse, respekt och omtanke var centralt för informanternas återhämtningsprocess. Flera upplevde det också meningsfullt att kunna diskutera med andra som varit i en liknande situation. Att uppleva att människor i ens omgivning gladdes över ens nykterhet gav uppmuntran och positiv N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

14 återkoppling. Negativ påverkan under vidmakthållandefasen utgjordes av att möta andras osäkerhet på hur de skulle bemöta en samt av att andra människor undvek en. Att personer i ens omgivning inte vågade tala om alkoholproblemet liksom att inte bli tagen på allvar upplevdes som negativt. Under vidmakthållandet av nykterheten kunde även kontextbundna nätverk ge emotionellt stöd förutsatt att man kände sig bekväm och trivdes i sitt sammanhang. Även här var tillgången till nyktra, stödjande relationer och kontinuitet i kontakten central. Emotionellt stöd kunde också utgöras av positiv social kontroll. Fler informanter engagerade sig också i kontextbundna nätverk där de kunde hjälpa andra som hade missbruksproblem. [hon/jl] ringde bara och undra när hon inte har hört från mig på länge, att vi har liksom lite, försöker kolla, ha koll på varandra att vi, vi bryr oss om varandra och så, om man inte ses på en tid, eller har kontakt så blir man orolig, man måste kolla att mår hon nu bra Lena, 22 Kontakterna till de formella nätverken blev mera sporadiska ju längre nykterheten varade. De formella nätverken utgjorde dock en källa till trygghet och garanterade att man hade någon att vända sig till om man behövde det. En informant betonade också vikten av att en och samma person var delaktig i hela återhämtningsprocessen. Informanterna fick också emotionellt stöd i form av positivt bemötande från det formella nätverket och a-terapeuterna kunde ta fram informanternas positiva sidor och stärka deras självförtroende. Under vidmakthållandefasen nämnde informanterna föga negativ påverkan från de formella nätverken. B) Instrumentellt stöd Instrumentellt stöd består av praktisk och ekonomisk hjälp samt fysisk vård. Instrumentellt stöd i form av mat, kläder samt någonstans att bo, ter sig nödvändiga för att informanterna skulle kunna ta emot andra former av socialt stöd. Instrumentellt stöd kan ges direkt eller indirekt. I undersökningen är det främst informella och formella nätverk som står för det instrumentella stödet. Praktisk hjälp av familj, vänner och släktingar ökar då nykterheten vidmakthålls. Under den perioden minskar även de professionellas instrumentella stöd i takt med att nykterheten och individens livssituation stabiliserades. Eftersom olika aktörer i formella nätverk, främst vissa a-terapeuter och socialarbetare, bestämmer om betalningsförbindelse till institutionsvård, har formella nätverk en central roll som givare av instrumentellt stöd i krissituationer. Under det aktiva missbruket hjälpte de informella nätverken informanterna med hushållssysslor, mat, husrum och/eller barnskötsel. Indirekt ekonomisk hjälp fick informanterna bl.a. genom en förvärvsarbetande partner eller i form av skjuts till arbetet. Den praktiska hjälpen kunde bidra till att informanten klarade av en krisartad situation eller att han/hon fick vård. I de fall där informanten inte önskade vård upplevdes hjälpen som negativ och tvingande. Instrumentellt stöd i immateriell form utgjordes av AA-grupper, församlingar och dagcentraler genom att de erbjöd informanterna sällskap och sysselsättning. Under det aktiva missbruket förekom formella nätverk främst genom den allmänna 36 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

15 hälso- och sjukvården. Hälsovården kunde ge medicinsk hjälp medan socialvården oftast gav ekonomiskt stöd. Vid vändpunkten upplevde några informanter inget instrumentellt stöd medan andra fann det avgörande för att bli nyktra. Familjen och släkten bidrog vid vändpunkten i huvudsak med att hjälpa informanten att komma till behandling. vi far till Minnesota nu, du har tid där, du får komma med det samma så, de var efter mig då jag var lite under övervakning och packa ihop en lite väska där hemma Klas, 408 T.ex. en matservering kunde erbjuda en av intervjupersonerna instrumentell hjälp i form av mat, arbetstillfälle och bostad. I övrigt bidrog de kontextbundna nätverken med en plats att fördriva tiden på. Betalningsförbindelser till vård, avgiftning och antabusrecept utgjorde en stor del av det formella nätverkets praktiska hjälp vid vändpunkten. gick upp på socialbyrån och sa att nu vill jag åka på behandling, att vill ni stå för kostnaderna... den där betalningsförbindelsen då... det var inte annat, det gick Bengt, 437 Under vidmakthållandet av nykterheten såg det instrumentella stödet annorlunda ut än under de tidigare faserna i återhämtningsprocessen. Fortfarande var det främst informella nätverk som erbjöd instrumentellt stöd. Informanterna behövde något som kunde fylla tomrummet efter flaskan och aktörer i deras sociala nätverk kunde hjälpa bl.a. genom att erbjuda arbete, hjälpa till med praktiska saker eller be informanterna om praktisk hjälp. Kontextbundna nätverk erbjöd också instrumentellt stöd i form av meningsfull sysselsättning och ibland även möjlighet att hjälpa andra med missbruksproblem. men sen kom nog dom här långa månaderna i januari och februari vintermånaderna, som jag inte tyckte att gav något så mycket, men det där i varje fall sen gick jag ju då träget på AA, jag var varje måndag kväll på den svenska gruppen liksom, det gjorde jag Linus, 244 han har ju grejor, och han sa att kom, kom liksom ner och arbeta åt mig, att du behärskar det, att det fixar så är du bort där hemifrån. Linus, 236 Professionella var centrala givare av instrumentellt stöd i form av ekonomiska bidrag och hjälp med att hitta bostad. C) Informativt stöd I undersökningen utgjordes informativt stöd av konstaterande av storkonsumtion eller missbruk, konkreta råd eller allmän information. Informanterna kunde få direkt eller indirekt information. Direkt information innebar att någon gav råd, instruktioner eller annan information medan indirekt information erhölls genom att höra om andras erfarenheter och upplevelser. Formella nätverk gav mest direkt information medan kontextbundna nätverk bidrog med indirekt information. Under det aktiva missbruket påpekade familjen, släkt och vänner missbruket för informanterna men gav också information om vårdformer eller uppmanade dem att söka hjälp. Att missbruket konstaterades kunde upplevas både positivt och negativt. Men alla såg ju min situation, så då sa en kompis åt mig och sen en annan som hade tagit ganska bra hand om mig, så sa att bara hon är begraven nu, din släkting, så packar du kappsäcken N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

16 och så far du till behandling igen Linus, 231 Kontextbundna nätverk bidrog med erfarenhetsbaserad information om hur missbruket fortgår, hur AA:s tolv steg praktiseras och om hur en lösning kan hittas. Formella nätverk gav allmän information om alkoholmissbruk och dess konsekvenser men gav också råd i olika situationer. Utebliven eller inaktuell information av formella nätverk upplevdes negativt under det aktiva missbruket. för dom där filmerna som vi fick se där, det var, folk drack och dom blev berusade och, och hur det går... men att det känner vi till Bengt, 435 Vid vändpunkten förekom informativt stöd av informella och formella nätverk. Informativt stöd kunde ge insikt om det egna missbruket genom jämförelser med andra missbrukare eller genom att konfronteras med sitt missbruk. Professionella bidrog med råd i konkreta situationer. Hon [terapeuten/jl] har hela tiden sagt att jag ska hålla det vid noll, det har hon sagt ofta och det har fastnat liksom i mitt huvud. Det är nu saker som får en att förstå att man inte ska dricka. Elisabet, 111 Råd i specifika situationer var den mest centrala formen av informativt stöd under vidmakthållandet av nykterheten. Informella nätverk gav ofta råd att söka behandling eller terapi. AA-grupper och behandlingsinstitutioner kunde ge direkt eller indirekt information om alkoholmissbruk genom sina program. Informationen kunde informanterna tillämpa i specifika situationer under vidmakthållandefasen. Exempelvis berättade en informant om hur en självhjälpsgrupp stödde honom att bevara det tankesätt han tillägnat sig under Minnesotabehandlingen. Information av behandlare kunde också hjälpa informanterna att förstå sitt missbruk. D) Existentiellt stöd Olika former av existentiellt stöd förekom i flera informanters berättelser. Tre ansåg att existentiellt stöd var avgörande för att de blev nyktra medan andra nämnde existentiellt stöd mera sporadiskt. I undersökningen har existentiellt stöd definierats som andligt och moraliskt stöd. Enligt Niemelä (1999) har andlighet en koppling till existentiella och religiösa frågor men också med frågor som att växa som människa och behovet av att känna samhörighet. Moraliskt stöd kan enligt Granfield & Cloud (2001b) innebära att förändra sitt liv på grund av det ansvar man har för andra människor. Existentiellt stöd erhölls främst av familj, vänner, församlingar och AA-grupper och var vanligast då nykterheten skulle vidmakthållas. Under det aktiva missbruket förekom existentiellt stöd mest i form av ansvarstagande. Till exempel berättade två intervjupersoner om hur ansvar för barnen ledde till att alkoholbruket begränsades, även om missbruket inte upphörde. men det var nog sådär att då börja man redan smutta lite mer och mer och nog märktes det ju här också... då höll jag nog mig ganska i skinnet, för att jag hade ju flickan då... på min nacke Håkan, 472 Andliga frågor förekom under det aktiva missbruket, t.ex. genom att man funderade över livets mening, men lyftes sällan fram. Vid vändpunkten kunde en religiös omvändelse och existentiellt stöd i samband med den vara avgörande för nykterheten. 38 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

17 så jag kom underfund med att enda vägen är att få bestående hjälp är tron... på Gud och det här, så gjorde jag mitt beslut och tala med [partnern/jl] om det och så gick vi till ett par som bad för oss och vi kom båda till tro egentligen samma dag... Roger, 553 Under vändpunkten utgjorde även rädslan för ytterligare förluster eller att skada någon annan människa en förändringsfaktor. Under vidmakthållandet av lösningen insåg informanterna ofta vilken familjens situation hade varit under missbruket, vilket ofta ledde till samvetskval. nå nu var det väl kanske lite att det där dåliga samvetet småningom börja vakna... att man hade farit lite illa med familjen Håkan, 482 Under vidmakthållandefasen var det ändå det andliga stödet som dominerade i några av livsberättelserna. I samband med en religiös omvändelse upplevdes det andliga stödet konkret i form av att informella eller kontextbundna nätverk fanns till hands och kunde erbjuda kunskap om den nyvunna tron, inviga informanten i bön och bibelläsning och samtidigt utgöra förebilder för hur man skulle leva. Andra informanter uttryckte mera diffusa former av existentiellt stöd och sade att de får kraft att hålla sig nykter från någonting som de inte kan specificera. Jag har inte, ska vi säga, religiöst har jag inte blivit något annorlunda inte, inte, alltså inte har jag gått inför det, men någonting finns, det måste jag medge, någonstans fick jag nån sån kraft som inte jag hade, för jag hade provat med egen regi att komma, och få det här under kontroll" Linus, 239 Andligt stöd kunde också upplevas genom AA:s program, som inkluderar en högre makt. Sammanfattning och diskussion Artikeln behandlar sociala nätverks roll i förändringsprocessen från alkoholmissbruk till nykterhet utgående från tidigare forskning om spontanläkning och en narrativ intervjuundersökning där elva före detta alkoholmissbrukare berättar om sitt liv. Livshändelser, kognitiva processer, sociala nätverk och existentiella frågor samverkar under förändringsprocessen. I artikeln analyseras informanternas sociala nätverk och deras roll under det aktiva missbruket, vid vändpunkten och då nykterheten vidmakthålls. Olika typer av socialt stöd förekommer under förändringsprocessen: a) emotionellt, b) instrumentellt, c) informativt och d) existentiellt. Stödet kan ges av informella, kontextbundna och formella nätverk. Sociala nätverks roll under förändringsprocessen är att finnas till hands och ge olika former av stöd. På basen av studien är det emotionella stödet i form av tillgänglighet till betydelsefulla människorelationer och ett gott bemötande en av de mest centrala stödformerna även om också annat stöd kan vara avgörande. Under det aktiva missbruket upplevs flera negativa interaktioner än under vändpunkten och vidmakthållandet av lösningen. Detta kan bero på att de senare livsskedena i sig är mera positiva men också på att antalet positiva interaktioner faktiskt ökar då omgivningen ser att intervjupersonerna förändras. Att goda stödinsatser inte uppfattas som stöd kan bero på många olika faktorer. Stödets timing är central liksom mottagarens be- N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

18 Tabell 1. Socialt stöd under återhämtningsprocessen från alkoholmissbruk Emotionellt stöd Instrumentellt stöd Informativt stöd Existentiellt stöd Definition / innebörd - tillgång till relationer, - hur man upplever sig bli bemött, - reaktioner på drickandet - att få uppmuntran / kritik - praktisk hjälp - ekonomisk hjälp - fysisk vård - allmän information - råd i en specifik situation - konstaterande av missbruk - ansvar / rädsla för förluster - bön, undervisning och förebilder - att få kraft - att ha ett sammanhang Givare Informella, kontextbundna och formella nätverk Främst informella och formella nätverk Informella, kontextbundna och formella nätverk Främst informella och kontextbundna nätverk Förekomst - Emotionellt stöd är viktigt under alla skeden av förändringsprocessen - Informella nätverks betydelse verkar öka under vidmakthållandefasen - Mera positivt emotionellt stöd förekommer under vändpunkten och vidmakthållandefasen än under det aktiva missbruket - Informella nätverks roll som givare av instrumentellt stöd ökar under vidmakthållandet av nykterheten. - Formella nätverk var mera centrala under det aktiva missbruket och vändpunkten. - Under det aktiva missbruket ger formella och kontextbundna nätverk mest allmän information medan informella nätverk konstaterar eller påpekar dryckesbeteendet. - Under vidmakthållandefasen är råd i specifika situationer centralt - Moraliska aspekter förekommer mest under det aktiva missbruket - Kan vara avgörande för vändpunkten - Andligt stöd förekommer mest under vidmakthållandet av nykterheten Övrigt Den form av socialt stöd som förekommer mest under förändringsprocessen Tillgång till relationer och hur positivt man upplever sig bli bemött är de viktigaste formerna av emotionellt stöd Tillfredsställande av vissa grundbehov (mat, kläder, någonstans att bo) verkar vara nödvändigt för att individen skall kunna ta emot andra former av socialt stöd Olika typer av instrumentellt stöd behövs under olika faser av förändringsprocessen Viktigt med aktuell och saklig information Avsaknad av information kan också innebära avsaknad av stöd Kan utgöra en väsentlig eller avgörande del av förändringsprocessen redskap att kunna ta emot stöd och hjälp. I studien finns det exempel på stöd och hjälp som utnyttjas av intervjupersonen så att insatsen leder till fortsatt missbruk snarare än att förhindra det. Om intervjupersonerna inte själva vill förändras eller kan erkänna sitt missbruk bidrar stödinsatserna inte heller till nykerhet. I undersökningen belystes även vikten av att intervjupersonen kan stöda andra på olika sätt. Att hjälpa andra med praktiska saker gör att man känner sig behövd och viktig. Att vara till nytta kan också bidra till att bevara nykterheten i och med att man får meningsfull sysselsättning och sociala kontakter. De informanter som hjälper andra som fortfarande har missbruksproblem betonar dels vikten av att våga möta sin egen smärta och sitt tidigare liv, dels att de upplevs som trovärdiga 40 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

19 hjälpare, eftersom de själva har erfarenhet av missbruk. Att kunna vara andra till hjälp fyller ofta också ett existentiellt behov av att höra samman med andra och att ha en funktion. Sociala nätverk och socialt stöd utgör resurser i individens förändringsprocess om han/hon kan tillgodogöra sig dem. Upplever sig informanten bli bemött på ett kränkande sätt eller får han/hon inte förståelse är det svårt att ta till sig hjälpen. Eftersom individens tolkning av situationen är central för hur interaktionen uppfattas är de sociala nätverkens timing av insatser och deras sensitivitet för individens behov och skede i förändringsprocessen viktiga för att stödet skall bli ett stöd. Undersökningen betonar en helhetssyn på individen genom att lyfta fram olika stödformer och påvisa att givna insatser inte nödvändigtvis utgör stöd. Vaux (1988, 297) betonar komplexiteten kring att kunna tillgodogöra sig stöd och indelar det sociala stödet i stödnätverkets resurser, stödjande beteende och subjektiv uppskattning av stöd. Socialt stöd utgör en process av transaktioner mellan personer och omgivning, mellan individen och hans/hennes sociala nätverk, där individen spelar en central roll. Interaktionen med individens stödnätverk påverkas både av han/hennes personliga egenskaper och omgivningens egenskaper. De personliga egenskaperna utgörs av olika karaktärer såsom tillit, intressen och social kompetens. Omgivande faktorer utgörs av t.ex. bakgrund, sociala roller eller olika krav och förväntningar. Materialet i min undersökning är rätt litet och heterogent. Trots det verkar det som om upplevelsen av stöd är liknande för intervjupersonerna. Det är svårt att på basen av det här materialet dra några slutsatser om olikheter gällande kön eftersom antalet kvinnor i undersökningen är få. Längden på missbruket förefaller inte att förklara skillnader i hur man tillgodogör sig socialt stöd. Däremot är det rimligt att tänka sig att de intervjupersonerna som var marginaliserade, eller på väg att bli det, hade större behov av att ha en fast punkt i livet och kunna vända sig till den när som helst under återhämtningsprocessen. Denna trygghetspunkt kan t.ex. vara en vän som fungerar som stödperson eller AA-gruppen. Denna studies slutsatser om vilka stödformer som är betydelsefulla står i samklang med Skårners (2001, 245) undersökning av 29 narkotikamissbrukare och deras sociala nätverk. Ett genomgående mönster i materialet är betydelsen av att ha tillgång till människor som man tryggt kan anförtro sina personliga känslor och problem: en förtrolig relation där man kan avbörda sig, få förståelse, sympati och uppmuntran och kanske även nya infallsvinklar på sin situation. Det är det stöd man värderar högst och det stöd man sörjer mest när det uteblir eller inte fungerar tillfredsställande. Också betydelsen av ömsesidighet i nätverksrelationerna framkommer i bägge undersökningarna. Att känna sig behövd stärker självkänslan och befrämjar den personliga utvecklingen. Min undersökning gav två resultat: Dels erhölls en bild av hur informanternas sociala nätverk såg ut och förändrades under återhämtningsprocessen liksom vilken roll de kan ha i återhämtningsprocessen från alkoholmissbruk. Dels formades ett analysschema. Analysen blev förhållandevis omfattande, vilket också utgör ett problem då rapporteringen blev mer komplicerad. Jag har trots de olika N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

20 dimensionerna försökt vara tydlig med att beskriva vilken typ av nätverk som under olika perioder kan bidra med olika stödformer. Den kvalitativa forskningen har ett transparenskriterium som innebär att läsaren skall få kunskap om förverkligandet av forskningsprocessen för att kunna pröva arbetets tillförlitlighet (Dahler-Larsen 2002). Jag har strävat efter att ge en helhetsbild av forskningsprocessen och dess olika aspekter liksom jag inkluderat citat för att läsaren skall kunna utvärdera undersökningens slutresultat. Att betona sociala nätverk och stödformer kan få implikationer för praktiskt socialt arbete. Undersökningen bekräftar t.ex. att olika nätverk kan stöda varandra också då de är ovetande om varandras existens. Skulle nätverken känna till varandra och varandras resurser skulle stödfunktionerna kunna samordnas mera effektivt och komma problembäraren än mer till godo. Detta breddar infallsvinkeln och innebär en utmaning inom socialt arbete. Hessle (1991, 188) menar att nätverksperspektivet: Flyttar problemfokus från egenskaper hos individen till relationsproblem mellan individer Förändrar insatserna från professionella till individkontakter liksom det mobiliserar nätverk med supportpotential runt problembäraren Flyttar fokuseringen på vad man kan erbjuda till hur man kan erbjuda olika former av stöd, vilket också betonar relationen mellan professionella och problembärare Skårner (2001, 271) anser att en förutsättning för konstruktivt socialt stöd av professionella är ett fruktbart mellanmänskligt samspel liksom att arbeta med närverksrelationer och söka deras kapacitet, tillvarata dessa och distansera sig från destruktiva interaktioner. Jag har i analysen skilt mellan olika typer av stöd som i verkligheten kan ha sitt ursprung i samma källa. Exempelvis kan instrumentellt eller existentiellt stöd samtidigt utgöra emotionellt stöd. Att jag valt att särskilja de olika stödformerna beror på att jag vill identifiera vad det egentligen är som är av betydelse i förändringsprocessen. Frågeställningen om vilken roll sociala nätverk har i förändringsprocessen avgränsar undersökningen. Därför har inte förändringsprocessens övriga dimensioner såsom livshändelser, inre processer och existentiella upplevelser analyserats närmare även om de förekommer i livsberättelserna. Förändringsprocessen utgör dock en enhet där sociala nätverk utgör en del av denna helhet. Att skilja på de olika beståndsdelarna är konstgjort, om än nödvändigt för analysen. Vidare forskning behövs för att ytterligare testa det uppkomna analysschemat och ge en mera generell bild av det sociala nätverkets roll i förändringsprocessen från alkoholmissbruk till nykterhet. Eftersom sociala nätverk är starkt sammanlänkade med andra faktorer i förändringsprocessen behöver samtliga faktorer beaktas i undersökningarna. Studien väcker också frågor: Vilken betydelse har familjen i återhämtningsprocessen? Hur ser det sociala nätverket ut då individen inte har familj? Hur kan olika sociala nätverk samarbeta för att hjälpa missbrukaren då han/hon söker förändring i sin situation? Hur kan man inom socialt arbete möta klienten i hans/ hennes förändringsprocess och samtidigt beakta hela hans/hennes nätverk som en resurs? Under vilka omständigheter utgör 42 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

Biografiskt arbete i. processen

Biografiskt arbete i. processen återhämtnings-terhämtnings processen Mathilda Wrede-seminarium 14.3.06 Johanna Levälahti (PM) Definition av biografiskt arbete Att upptäcka att man kan förändras och utvecklas Ha tid och möjlighet att

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Råd för hantering av alkoholmissbruk på Hanken

Råd för hantering av alkoholmissbruk på Hanken Råd för hantering av alkoholmissbruk på Hanken Hanken som arbetsgivare vill förtydliga handläggningen av problem med alkoholmissbruk och hänvisning till vård. Man ingriper när det bedöms som nödvändigt

Läs mer

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Intervjuerna utförda under hösten 2009 av Lena Jonsson Det är just det att jag inser, att även om jag skulle vinna alla pengar

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Återhämtningsinriktat arbetssätt

Återhämtningsinriktat arbetssätt Återhämtningsinriktat arbetssätt Vad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning? VAD MENAR VI MED ÅTERHÄMTNING? Återhämtning beskrivs

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015

Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015 Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015 Kaisa Kauppinen docent i socialpsykologi Helsingfors universitet Kauppinen inledde med att presentera sin aktuella forskning som behandlar de som

Läs mer

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org Vad är en grupp? Vilka grupper är du med i? Vilka behov fyller en grupp? Vilka normer finns i en grupp? Vilka sorters grupper finns det? Vilka roller finns det i en grupp? Vad påverkar de roller man får

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg.

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. Nytänkande och utveckling inom hemmatjänst i den västliga värld Samordning av socialtjänst och hälsovård Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. docent,, Islands Universitet Reykjavík,

Läs mer

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR På en timme ingalill roos Tidigare utgivning Energitjuvar Kärlekens energi Bokförlaget Forum, Box 3159, 103 63 Stockholm www.forum.se Copyright Ingalill Roos 2012

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Fråga om omfattningen av den prövning domstolarna ska göra i mål om bistånd enligt socialtjänstlagen.

Fråga om omfattningen av den prövning domstolarna ska göra i mål om bistånd enligt socialtjänstlagen. HFD 2013 ref 39 Fråga om omfattningen av den prövning domstolarna ska göra i mål om bistånd enligt socialtjänstlagen. Lagrum: 4 kap. 1 och 5 kap. 9 socialtjänstlagen (2001:453) G.J. hade ett konstaterat

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning.

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning. Finn din kärna Allt fler styr med självledarskap. Självkännedom och förmågan att kunna leda dig själv gör det lättare att kunna se klart och att leda andra som chef. Självledarskap handlar om att behärska

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Social stöd och socialt nätverk. Janne Agerholm

Social stöd och socialt nätverk. Janne Agerholm Social stöd och socialt nätverk Janne Agerholm Sociala relationer Struktur Formella relationer Informella relationer/socialt nätverk Funktion Social stöd Relationella belastningar Socialt nätverk De sociala

Läs mer

CECILIA SVENSSON DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! VAJA

CECILIA SVENSSON DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! VAJA CECILIA SVENSSON DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! VAJA DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! av Cecilia Svensson Copyright 2011 Cecilia

Läs mer

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal PlanB teamet Kasper Arentoft Sanna Turesson Jonas Lidman Team kompetenser: bl.a. processledning,

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

!#$%&$&'($)*+,%-./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare !"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad

Läs mer

Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer.

Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer. UMEÅ UNIVERSITET Inst för Klinisk Vetenskap 901 85 Umeå Identitetsnu. Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer. Samer i Sverige lever under villkor som gör att man kan fundera över

Läs mer

UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM

UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM Malmö högskolas utvärderingsrapporter Nr 3, 2008 UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM Rebecka Forssell Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering Copyright

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Den missförstådda sorgen

Den missförstådda sorgen Att känna sorg vid en förlust är naturligt. Samtidigt är sorg en av våra mest försummade och missförstådda upplevelser. Vi är ovana att hantera den och vet inte hur vi ska bete oss när vi möter människor

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri TÖI ROLLSPL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri Ordlista fundera uppleva åsidosatt övergiven pressad meningsfullt betydelsefullt spänning samtycke vårdnad befrielse överansträngd påverka uttrycka sina känslor

Läs mer

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter.

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. www.byggledarskap.se Konflikthantering 1(5) Konflikthantering Vad är en konflikt? Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. Andra

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

Inger Axelsson FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen.

Inger Axelsson FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen. FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen Kort bakgrund Nutid Några siffror Något att tänka på Evidensbaserade metoder vid - Alkoholmissbruk

Läs mer

Vi blir också äldre 14 november 2013. Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet

Vi blir också äldre 14 november 2013. Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet Vi blir också äldre 14 november 2013 Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet Delaktig (även) på äldre dar - om delaktighet och åldrande bland personer med utvecklingsstörning

Läs mer

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Det är morgon på ett demensboende. Undersköterskan Maria kommer in till Gustaf som just har vaknat. I den här situationen och i många andra situationer under sin

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Språket inom social- och hälsovård

Språket inom social- och hälsovård Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets

Läs mer

Antaget av Fullmäktige [Välj datum]

Antaget av Fullmäktige [Välj datum] Alkohol- och drogpolicy Antaget av Fullmäktige [Välj datum] Innehåll Innehåll... 2 Kapitel 1: Inledning... 3 Kapitel 2: Allmänna principer... 3 Kapitel 3: Ansvar... 4 Kapitel 4: Åtgärder... 5 2 Kapitel

Läs mer

Alkohol och drogpolicy för Kungsbacka Tennisklubb

Alkohol och drogpolicy för Kungsbacka Tennisklubb Alkohol och drogpolicy för Kungsbacka Tennisklubb (071228 - v1.0) Som ett led i föreningens arbetsmiljöarbete är syftet med denna policy att vi skall ha en alkohol-och drogfri miljö i föreningen och att

Läs mer

Nära relationers betydelse för hälsan Umeå 2010-09-24. www.amilundblad.com 1

Nära relationers betydelse för hälsan Umeå 2010-09-24. www.amilundblad.com 1 Nära relationers betydelse för hälsan Umeå 2010-09-24 www.amilundblad.com 1 Ann-Marie Lundblad Socionom, Auktoriserad familjerådgivare, Leg. Psykoterapeut, Doktor i folkhälsovetenskap. p www.amilundblad.com

Läs mer

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Alkohol och drogförebyggande arbetsmiljö. Diskussionsmaterial för arbetsplatsträffar

Alkohol och drogförebyggande arbetsmiljö. Diskussionsmaterial för arbetsplatsträffar Alkohol och drogförebyggande arbetsmiljö Diskussionsmaterial för arbetsplatsträffar Case 1. Korttidsfrånvaro Du arbetar inom administration och har sett att beteendet förändrats på Kajsa som är din kollega.

Läs mer

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan

Läs mer

Arbetsplatsmobbning, trakasserier i arbetet.

Arbetsplatsmobbning, trakasserier i arbetet. Arbetsplatsmobbning, trakasserier i arbetet. Nordiskt arbetsmiljöforum 3.-5.9.2014 Marjut Joki 1 Definitioner Arbetsplatsmobbning (Vartia) Med arbetsplatsmobbning avses situationer där en medarbetare systematiskt

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 17 mars 2010 KLAGANDE Socialnämnden i Sundsvalls kommun 851 85 Sundsvall MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls beslut den 7 mars

Läs mer

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 PROJEKT NORRSKEN FAKTA PROJEKT NORRSKEN DELTAGARES RESA FAKTA NÅGRA DELTAGARES RESA I PROJEKTET PROJEKTTID: 1 september

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Vår värdegrund Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Goda levnadsvillkor och god etik! Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som ska garantera funktionshindrade

Läs mer

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2014

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2014 EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2014 PROJEKT NORRSKEN FAKTA FAKTA PROJEKTTID: 1 september 2010 31 augusti 2014 Vänder sig till kvinnor och män i Piteå och Arvidsjaur

Läs mer

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev 1 Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev Kan du se scenen framför dig? En stor människoskara som är nyfikna och uppspelta. Ryktena hade gått före Jesus, och nu undrar man vad som ska

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Tre månader i Modena

Tre månader i Modena Tre månader i Modena Jag läser sjuksköterskeprogrammet på Hälsouniversitetet i Linköping och jag har spenderat 12 veckor i italienska Modena. Universitetet där heter Università degli studi di Modena e

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Föräldrastöd i Falun 2013 09 17 gunborg.brannstrom@skl.se Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet V 39 2012

Läs mer

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kristine Ek Ledande minnesrådgivare Minnesrådgivningen 15.05.2013 Vi föds med sexualiteten inom oss och den är lika naturlig

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Uppsala län Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk

Läs mer

ERI och Krav-Kontroll-Stöd

ERI och Krav-Kontroll-Stöd ERI och Krav-Kontroll-Stöd Denna Presentation beskriver 2 olika centrala teorier i arbetet med stressproblematik: ERI och Krav-Kontroll-Stöd. De är bägge framtagna för att hantera stressproblematik på

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

IOGT-NTO:s ALKOHOL- RÅDGIVNING

IOGT-NTO:s ALKOHOL- RÅDGIVNING IOGT-NTO:s ALKOHOL- RÅDGIVNING Om en del av IOGT-NTO:s sociala verksamhet IOGT-NTO erbjuder personer som har eller har haft alkohol- eller andra drogproblem att leva helnyktert och möjligheten att förändra

Läs mer

Alkohol och andra droger

Alkohol och andra droger Avskrift Missbruk av Alkohol och andra droger på arbetsplatsen Policy och vägledning Missbruk av alkohol och andra droger Missbruksproblem på arbetsplatsen Det finns en tumregel som visar att ca 10 % av

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2 i En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet Vägledning vecka 2 Vägledning: Vi tittar närmare på våra berättelser Vår historia från djupet När vi granskade vårt livs historia i fotoalbumet förra veckan,

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Behandling av beroende Information om vår behandlingsmodell för alkohol-, tablett- och narkotikaberoende.

Behandling av beroende Information om vår behandlingsmodell för alkohol-, tablett- och narkotikaberoende. Behandling av beroende Information om vår behandlingsmodell för alkohol-, tablett- och narkotikaberoende. Vårdbolaget TioHundra i Norrtälje är en unik aktör inom vård och omsorg. Det som särskiljer oss

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 1 346 personer var anmälda på utbildningen dag 1, 269 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer