Beslut för gymnasiesärskola

Transkript

1 Beslut Nynäshamns kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Nynäshamns kommun

2 Beslut 2(18) Tillsyn i Nyn ihamns kommun har genomfört tillsyn av Nynäshamns kommun under Höstterminen Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformen gyrrmasiesärskola. Måluppfylleise och resultat Kunskapsresultat För gymnasiesärskolan finns ingen nationell statistik tillgänglig. Uppgifter rörande måluppfyllelse och resultat avseende gymnasiesärskolans elever redovisas inte i kommunens insända dokument. Den resultatuppföljning tagit del av från Nynäshamns gymnasium, avseende gymnasiesärskolans elever, redovisas av skolans rektor. Redovisningen omfattar dels det tidigare betygssystemet (G/VG) där eleverna bedömts efter avslutad fyraårig utbildning (rörande elever som påbörjade sin utbildning i gymnasiesärskolan före höstterminen 2013), dels betyg efter genomförda kurser läsåret 2014/2015. Nio genomförda kurser läsåret 2014/2015 finns angivna i redovisningen. Då elevantalet är mycket litet anges inte resultaten i detta beslut. Nynäshamns gymnasiums gymnasiesärskola har också några elever som följer gymnasiesärskolans individuella program. Resultat för dessa elever redovisas inte i detta beslut. För Tallbacka gymnasiesärskola har inte tagit del av någon resultatuppföljning. Samtliga elever i Tallbacka gymnasiesärskola följer gymnasiesärskolans individuella program. Resultat för dessa elever redovisas inte i detta beslut. Värdegrundsresultat Gymnasiesärskolans elever är för få till antalet för att s enkät ska kunna användas. 4v Nynäshamns kommuns dokumenterade kvalitetsarbete (Resultat i utbildningsverksamheten, kallad Utbildningsrapporten) framgår att kommunen följer upp skolornas värdegrundsarbete genom en brukarenkät. Denna enkät omfattar inte grundsärskolan.

3 Beslut 3(18) I Nynäshamns kommuns Mål- och resultatuppföljning 2014 anges att eleverna i Nynäshamns gymnasiesärskola (Nynäshamns gym_nasium) uppfattar sin skola som trygg. Någon motsvarande uppgift redovisas inte för Tallbacka gymnasiesärskola.

4 Översikt över konstaterade brister i verksamheterna Beslut 4(18) Skol!nspektionens ingripanden Område Typ av ingripande Senaste datum för redovisning 1. Förutsättningar för Föreläggande utbildningen vid skolenheterna Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Föreläggande vid vite I kolumnen "Typ av ingripande" anges den allvarligaste formen av ingripande har meddelat inom det arbetsområde som granskats. s bedömningar anges längre fram i detta beslut. Sammanfattande bedömning bedömer att Nynäshamns kommun måste ta ett mer aktivt och tydligt ansvar för gymnasiesärskolan samt genomdriva en tydligare styrning av den för att säkerställa att verksamheten utvecklas kontinuerligt. Kommunen behöver ta krafttag för att förbättra det systematiska kvalitetsarbetet och initiera resursfördelning utifrån elevernas behov. Huvudmannen måste också åtgärda tillgången till psykolog. s tillsyn av gymnasiesärskolan i Nynäshamns kommun visar att gymnasiesärskolans verksamhet i mycket ringa utsträckning ingår i det systematiska kvalitetsarbete som bedrivs i kommunen, och att några särskilda satsningar eller nämndbeslut senaste året som haft direkt syfte att förbättra måluppfyllelsen i gymnasiesärskolan inte har genomförts. Det systematiska kvalitetsarbete som är grunden för att identifiera åtgärder för ökad måluppfyllelse behöver förbättras. Det systematiska kvalitetsarbetet ska vara en tydlig process där uppföljning, analys, planering och genomförande av insatser hänger samman på ett tydligt vis för att bidra till förbättrade resultat och en utveckling av verksamheten. Dessutom ska alla delar i kvalitetsarbetet dokumenteras på ett sådant sätt att huvudmannen får en tydlig bild och ett verktyg för att säkerställa att verksamheten bedrivs utifrån författningarnas krav. Nynäshamns kommun har under flera år saknat kvalitetsarbete avseende gymnasiesärskolan. Vidare saknar kommunen en resursfördelning som möter elevernas olika förutsättningar och behov. Tillsynen visar också att Nynäshamns kommun saknar en systematik när det gäller arbetet mot kränkande

5 Be{ ut 5(18) behandling. Utredningen visar inget annat än att skolmiljön i gymnasiesärskolan präglas av trygghet och studiero, men för att kunna ta ansvar för detta måste huvudmannen hålla sig informerad om vad som händer i verksamheten. Även detta ingår i ett systematiskt kvalitetsarbete. Eftersom kvalitetsarbetet för gymnasiesärskolan i Nynäshamns kommun inte fungerar på detta sätt behöver det förbättras och utvecklas. Ett systematiskt kvalitetsarbete medverkar även till att Nynäshamns kommun får underlag för en resursfördelning som möter elevernas olika förutsättningar och behov. Vidare har huvudmannen inte sett till att gymnasiesärskolan har tillgång till psykolog. För att kravet på en samlad elevhälsa som arbetar förebyggande och hälsofrämjande ska vara uppfyllt krävs att en psykolog kontinuerligt deltar i detta arbete. En fimgerande elevhälsa är viktig för att undanröja eventuella hinder och stödja eleverna i utvecklingen mot målen.

6 Be&ugt 6(18) s beslut Föreläggande vid vite förelägger med stöd av 26 kap. 10 och 27 skollagen (2010:800) Nynäsharrtns kommun att vid vite av kr senast den 11 januari 2016 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas till. Om Nynäshamns kommun inte följer detta föreläggande kan ansöka hos förvaltningsrätten om utdömande av vitet. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen vid skolenheterna inom väsentliga områden, i syfte att främja ökad likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid skolenheterna, i förhållande till de nationella mål och riktlinjer som formuleras i gymnasiesärskolans läroplan. I arbetet ingår också att följa upp de förutsättningar som huvudmannen ger skolenheterna, för att de ska kunna ge eleverna en god utbildning. Huvudmannen analyserar sedan måluppfyllelsen och skolenheternas förutsättningar, beslutar om vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nulägesbilden ska denna bygga på uppgifter som rektorerna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid skolenheterna, men också på uppgifter huvudmannen själv insamlat (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling etc.). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som rektorn tillsammans med lärare och elever leder vid skolenheterna. Ett annat viktigt verktyg för att se till att utbildningen är likvärdig är en behovsstyrd resursfördelning, så att resursfördelningen mellan skolenheterna anpassas efter skolornas skiftande behov och förutsättningar. Med resurser avses såväl ekonomiska som personalmässiga resurser. Resursfördelningen följs upp och utvärderas, så att en bedömning kan göras i vilken grad den främjar elevernas kunskapsutveckling och trygghet. Bedömning av brist konstaterar att Nynäshamns kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Inriktningen för huvudmannens kvalitetsarbete är att de nationella mål och krav som anges i styrdokumenten uppfylls. (4 kap. 3 och 5 skollagen) Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap. 3 och 6 g skollagen)

7 Beslut 7(18) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 skollagen) e Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 3 och 6-7 g skollagen) Kommunen fördelar resurser till utbildning inom skolväsendet efter elevernas olika förutsättningar och behov, för att säkerställa en likvärdig utbildning. (2 kap. 8a skollagen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. - Bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå avseende gymnasiesärskolan, det vill säga; a) följa upp gymnasiesärskolans resultat i relation till de nationella målen, b) utifrån uppföljningen av resultaten analysera vad som påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen, c) utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen identifiera utvecklingsområden och besluta om insatser som ska genomföras för att de nationella målen ska uppfyllas, d) planera och genomföra beslutade utvecklingsåtgärder samt e) dokumentera kvalitetsarbetet på ett sådant sätt att det kan ligga till grund för analys och beslut om utvecklingsåtgärder. - Fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barns och elevers olika förutsättningar och behov, för att säkerställa en likvärdig utbildning. Motivering till bedömning av brist Systematiskt kvalitetsarbete Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete genom att kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Av förarbeten till skollagen framgår bland annat följande. Arbetet med att utveckla verksamheten är en process där analys och värdering bland annat av skolans resultat och redan vidtagna åtgärder måste ligga till grund för beslut och åtgärder för förbättring. Det innebär att huvudmannen ska ha ett kvalitets-

8 Beslut 8(18) arbete med struktur, rutiner, processer och resurser, vilket är en förutsättning för ledning och styrning av verksamheten (prop. 2009/10:165 s. 304). Vidare framgår att kvalitetsarbetet på huvudmannanivå ska bygga på de uppgifter som kommer fram i verksamheternas kvalitetsarbete och på andra uppgifter som är väsentliga för uppföljningen och utvecklingen av utbildningen, till exempel betygsstatistik och resultat i förhållande till nationella prov. Det finns därutöver skäl att anlägga särskilda huvudmannaperspektiv på verksamheten. Som exempel kan nämnas behovet av att analysera variationer mellan de olika programmens resultat och måluppfyllelse liksom likvärdigheten i skolors bedömning och betygssättning. Även huvudmannens styrning, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheterna bör analyseras särskilt (prop. 2009/10:165 s. 306). Enligt Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet (SKOLFS 2012:98) innebär systematiskt och kontinuerligt att arbetet ska bedrivas strukturerat och uthålligt med fokus på en långsiktig utveckling. Varje huvudman och varje skolenhet måste därför hitta sina former och rutiner för kvalitetsarbetet. Utgångspunkten är alltid densamma, att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. s tillsyn visar att Nynäshamn kommuns systematiska kvalitetsarbete för gymnasiesärskolan har mycket stora brister och behöver utvecklas och förbättras. Det enda dokumenterade kvalitetsarbete som finns för gymnasiesärskolans verksamhet är ett rapportunderlag (dokumentet "Mål- och resultatuppföljning") för återrapportering av tidigare beslutade utvecklingsområden, som har tagit del av. Dokumentet är daterat januari 2014 och härrör från gymnasiesärskolan vid Nynäshamns gymnasium. I dokumentet ges exempel på insatser som genomförts, dvs, hur gymnasiesärskolan arbetat för att öka måluppfyllelsen inom de utpekade områdena studieresultat, diskriminering och kränkande behandling, delaktighet och inflytande, arbetsro och ogiltig frånvaro, samt samverkan med andra skolformer. Redogörelsen innehåller inte någon information om vilken status respektive utvecklingsområde upplevs ha i nuläget, eller uppgifter om kunskapsresultat eller resultat av värdegrundsarbete. Vidare saknas analys av insatsernas utfall, dvs, hur dessa påverkat verksamheten och elevernas utveckling mot utbildningens mål. Av tillsynen framgår att Nynäshamns kommuns kvalitetsarbete dokumenteras i rapporten Resultat i utbildningsverksamheten (Utbildningsrapporten). I den senaste Utbildningsrapporten (2013/2014) som tagit del av omnämns gymnasiesärskolan inte alls (annat än i en enda mening, där det anges att elevhälsoenheten ansvarar för mottagandet i gymnasiesärskolan).

9 Bet 9(18) I "Barn- och utbildningsnänmdens verksamhetsplan och intembudget 2015", som huvudmannen skickat in till inför tillsynen, finns olika mål som huvudmannen har utformat och avser att följa upp. Inledningsvis anges i planen att "Under våren 2015 kommer nyckeltals- och resultatuppföljningsdelen av verksamhetsplanen att kompletteras med utvecklingsmål för gymnasieskola, gymnasiesärskola, grundsärskola, fritidshem samt vuxenutbildning". Någon sådan komplettering har inte inkommit till. I intervju säger rektorn för gym_nasiesärskolan vid Nynäshamns gymnasium att det inte finns stöd från huvudmannen i det systematiska kvalitetsarbetet, att ingen har efterfrågat någon dokumentation, och att huvudmannen inte begär in resultat avseende gymnasiesärskolans elever. Att huvudmannen inte har något dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete för gymnasiesärskolan bekräftas i intervju med förvaltningschefen. Rektorns bild av bristande analys bekräftas av skolchef, förvaltningschef och ordförande för barn- och utbildningsnämnden. I kommunens insända dokumentation inför tillsynen anges att några särskilda satsningar eller nämndbeslut senaste året som haft direkt syfte att förbättra måluppfyllelsen i gymnasiesärskolan inte har genomförts. Den bristande systematiken i kvalitetsarbetet är, enligt, synlig även i gymnasiesärskolans arbete efter de rutiner som gäller för hur fall av kränkande behandling ska anmälas till huvudmannen samt i gymnasiesärskolans plan mot kränkande behandling. Rektorn vid Nynäshamns gymnasium uppger i intervjun att han informerat skolchefen om fyra-fem fall av kränkande behandling under vårterminen Enligt intervjuad skolchef har inte någon anmälan om kränkande behandling inkommit från gymnasieskolan. Förvaltningschefen uppger under intervjun att hennes uppfattning är att rutinerna för att anmäla när elever blir utsatta för kränkande behandling fungerar bra och att diarieförda anmälningar tas med till nämnden en gång per månad. I intervju med ordförande för barn- och utbildningsnämnden framkommer att inga ärenden om kränkande behandling har tagits emot under vårterminen Det framkommer också att nämnden har dålig kännedom om i vilken omfattning det förekommer kränkande behandling i kommunens skolverksamheter och inte heller har följt upp i vilken utsträckning det förekommer kränkande behandling i gymnasieskolan. Vidare är Planen mot kränkande behandling som har tagit del av gemensam för gymnasiesärskolan och gymnasieskolan, men återspeglar inte tydligt respektive verksamhet. I planen framgår att en kartläggning har genomförts, men inte vad kartläggningen ska avse eller vad den genomförda kartläggningen visar. Planen innehåller inte heller några åtgärder för gymnasieskolan som utgår från en analys av den aktuella kartläggningen.

10 Beslut 10 (18) bedömer att Nynäshamns kommuns kvalitetsarbete har mycket stora brister avseende gymnasiesärskolans verksamhet. Gymnasiesärskolan ingår i mycket ringa utsträckning i det systematiska kvalitetsarbete som bedrivs i kommunen. Några kunskapsresultat samlas inte in, och den (mycket begränsade) rapportering från gymnasiesärskolan som finns i dokumentet "Mål- och resultatuppföljning" har inte tagits omhand i Utbildningsrapporten. Gymrtasiesärskolans verksamhet omfattas därmed inte av någon tydlig och dokumenterad process där huvudmannens uppföljning, analys av resultat, planering och genomförande av utvecklingsåtgärder medverkar till en utveckling av verksamheten. Resursfördelning Enligt skollagen ska kommunen fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barns och elevers olika förutsättningar och behov, för att säkerställa en likvärdig utbildning. Att resurser viktas och fördelas utifrån dessa grunder är, enligt regeringens uttalanden i förarbetena, ett viktigt instrument för att kunna uppnå likvärdighet i utbildningen. Det är också en viktig förutsättning för att eleverna ska nå utbildningens mål. Varje kommun måste ha ett resursfördelningssystem där resurser fördelas utifrån hur det ser ut i kommunen och kunna redogöra för på vilket sätt detta förväntas bidra till att eleverna når utbildningens mål. Det måste framgå hur förhållandena på förskolor, skolor och fritidshem påverkat resursfördelningen och hur kommunen vägt in barnens och elevernas förutsättningar och behov. (Prop. 2013/14:148 s. 19 ff.) Tillsynen visar att Nynäshamns kommun inte har någon resursfördelning som utgår från elevers förutsättningar och behov i gymnasiesärskolan. Tillsynen visar att elever i gymnasiesärskolan har en högre programpeng än gymnasieskolans elever. I övrigt har Nynäshamns kommun inte har någon resursfördelning som utgår från elevers förutsättningar och behov. Nämndens ordförande uppger i intervjun att uppdraget att ta fram ett resursfördelningssystem ligger hos förvaltningen sedan förra tillsynen Förvaltningschefen uppger i intervjun att skolorna i kommunen inte är lik-värdiga. Skolchefen uppger att kommunen inte har något system för att fördela resurser efter elevernas behov. Skolchefen säger också att den största utmaningen i nuläget är att "få till en bättre resursfördelning, att fördela, och att man ska kunna ansöka till barn i behov av särskilt stöd", och att det inte är likvärdigt som det är nu. Chefen för den centrala elevhälsan uppger att det inte finns något tilläggsbelopp, utan endast en pott för särskilda placeringar genom socialtjänsten. Detta kan få konsekvenser för elevernas resultat, säger chefen för den

11 Beslut 11(18) centrala elevhälsan. Den intervjuade centrala elevhälsan uppger angående resursfördelningen i kommunen att eleverna "överlag" ges "samma peng", att det inte finns någon behovsprövad resursfördelning, och att vale rektor fördelar inom sin verksamhet. Rektorn för gymnasiesärskolan i Nynäshamns gymnasium uppger att alla pengar ligger i programpengen. Vidare framkommer av intervjun med rektorn att programpengen inte räcker för att ge tillräckligt stöd för elever i behov och att det inte finns något system för att fördela resurser efter elevers olika förutsättningar och behov. s bedömning är att Nynäshamns kommun brister i arbetet med att fördela resurser efter elevers olika förutsättningar och behov. Denna bedömning gör bland annat mot bakgrund av att det vid intervjuer med företrädare för förvaltningen och nämnden framkommer samstämmiga uppgifter om att det saknas ett sådant system. Kommunen ger visserligen en högre programpeng för elever i gymnasiesärskolan, men i övrigt riktar kommunen inte sina resurser. Vidare har kommunen stora brister i uppföljning och analys av gymnasiesärskolans verksamhet. Kommunen har därmed inte någon fungerande struktur för att följa upp att den högre programpengen är adekvat utifrån elevernas behov. Sammantaget innebär den bristande resursfördelningen och den bristande uppföljningen, enligt, att kommunen inte kan säkerställa en likvärdig utbildning. Resursfördelningen ska bidra till att eleverna når utbildningens mål. Motivering till föreläggande vid vite som ingripande Enligt 26 kap. 10 skollagen får förelägga en huvudman som står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna. Enligt 26 kap. 27 skollagen får ett föreläggande förenas med vite. ska förena ett föreläggande med vite om föreläggandet avser en eller flera brister som allvarligt förvårar förutsättningarna för eleverna att nå målen för utbildningen, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Nynäshamns kommuns verksamhet avseende gymnasiesärskolan uppfyller inte de krav som gäller för verksamheten. Nynäshamns kommun föreläggs därför att vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete samt behovsstyrd resursfördelning är viktiga förutsättningar för elevernas utveckling mot målen för utbildningen. Gyrrurtasiesärskolan omfattas i mycket ringa utsträckning av ett systematiskt

12 Beslut 12 (18) kvalitetsarbete, vilket är allvarligt. Gymnasiesärskolan har under flera år haft brister när det gäller att systematiskt utveckla utbildningen, samt i arbetet med att fördela resurser utifrån elevernas behov. Redan i beslut den 1 december 2010 (dnr :1412) förelade Nynäshamns kommun att åtgärda brister gällande att följa upp och utvärdera sina verksamheter i förhållande till de nationella målen. I samma beslut kritiserades kommunen för att inte i tillräckligt hög grad ta tillvara resultaten och omsätta dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Vidare redovisade Nynäshamns kommun i sitt svar till angående vidtagna åtgärder efter tillsynen den 1 mars 2011 (dnr :1412) att ett resursfördelningssystem skulle genomföras år Eftersom dessa brister fortfarande kan konstateras vid s tillsynsbesök den 27 augusti och den 1 september 2015 kan bristerna med hänsyn till den tid som har förflutit inte anses vara av tillfällig art. finner sammantaget att föreläggandet ska förenas med vite. Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Nynäshamns kommun att senast den 17 juni 2016 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas till. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska ge rektorn och övrig personal vid skolenheterna förutsättningar, så att utbildningen i gymnasiesärskolan är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår bland annat att förse skolenheterna med nödvändiga materiella och personalmässiga resurser. Huvudmannen ansvarar även för att elevernas tillgång till viktiga stödfunktioner som till exempel elevhälsa, studie- och yrkesvägledning och skolbibliotek säkerställs, och organiseras på ett ändamålsenligt sätt. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat också att säkerställa att rektorerna har den kompetens skolförfattningarna kräver, för att de ska kunna fullgöra sitt ansvar som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig skolpersonal. Huvudmannen har också ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av elever. Ide fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. Bedömning av brist konstaterar att Nynäshamns kommun inte uppfyller förfallitingskraven avseende att: Huvudmannen ser till att det på skolenheterna finns tillgång till elevhälsa för eleverna i gymnasiesärskola, så att den kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot

13 Åtgärder Beslut 13 (18) målen. (För utbildning som påbörjats före 1 juli 2013 gäller: 2 kap. 25 skollagen/för utbildning som påbörjats efter 30 juni 2013 gäller: 2 kap. 25 skollagen; Läroplan för gymnasiesärskolan 2013, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.6 Rektorns ansvar) bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Ge eleverna tillgång till elevhälsa som omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Tillgången till elevhälsa ska vara sådan att det finns förutsättningar att använda elevhälsan främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Motivering till bedömning av brist Enligt skollagen ska det för eleverna i gymnasiesärskolan finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande, och elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. I förarbetena till skollagen betonas att en samlad elevhälsa ska finnas med adekvat utbildad personal som motsvarar elevernas behov av insatser för att skapa en god lärandemiljö för elevernas kunskapsutveckling och personliga utveckling. Vidare framgår att arbetet med elevhälsa förutsätter en hög grad av samverkan mellan elevhälsans personal och övriga personalgrupper i skolan. Det anges även att elevhälsan har ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. De mer generellt inriktade uppgifterna, där elevhälsans medverkan är viktig, rör bland annat elevernas arbetsmiljö och skolans värdegrund. (Prop. 2009/10:165 s. 275 f.) Tillsynen av gymnasiesärskolan visar att det finns brister i tillgången till elevhälsa vilket leder till att den inte kan arbeta främst förebyggande och hälsofrämjande. Vid tillsynen av gymnasiesärskolan framkommer att psykolog saknas i Nynäshamns gymnasium. Rektorn säger i intervju att psykolog ordnas för gymnasiesärskolans elever "om behov finns". I intervju med representanter för skolans elevhälsa säger dessa att psykolog tagits in vid ett enstaka tillfälle, och att insatsen då avsett handledning till personalen. I Tallbacka gymnasiesärskola uppger rektorn att eleverna har tillgång till psykolog genom den elevhälsa som

14 Beslut 14 (18) också arbetar med grundskolans elever i Tallbackaskolan F-3, alternativt genom landstingets habilitering. I intervju med representanter för elevhälsan i Tallbacka gymnasiesärskola framkommer att de i stort sett uteslutande arbetar mot grundskoleeleverna i Tallbackaskolan F-3. Det framkommer av intervjuer med centrala elevhälsan och skolchefen att det finns psykologer i kommunens centrala elevhälsa, men att kommunens gymnasiesärskola inte har tillgång till dessa. Anledningen till att centrala elevhälsan inte arbetar med uppdrag för gymnasiesärskolan är, enligt förvaltningschefen, att Nynäshamns gymnasium - där gymnasiesärskola bedrivs - tidigare valt att inte avstå någon del av verksamhetens budget för att finansiera den centrala elevhälsan. Istället har Nynäshamns gymnasium (såväl gymnasieskolan som gymnasiesärskolan) valt att bygga upp sin egen elevhälsa. Inte heller Tallbacka gymnasiesärskola använder den centrala elevhälsan. Det är s bedömning att Nynäshamns kommun inte har säkerställt tillgång till elevhälsans kompetenser eftersom tillgång till psykolog saknas. bedömer också att Nynäshamns kommun behöver försäkra sig om att tillgången till elevhälsans kompetenser är tillräcklig för att kunna bedriva ett förebyggande och hälsofrämjande arbete i syfte att stödja elevernas kunskapsutveckling. För att kravet på en samlad elevhälsa som arbetar förebyggande och hälsofrämjande ska vara uppfyllt krävs att psykolog utför generellt inriktade och kontinuerliga insatser. Det är också avgörande att elever och vårdnadshavare känner till att det finns en psykolog på skolan som man kan vända sig till och att det finns en faktisk tillgång till psykolog. Motivering till föreläggande som ingripande Enligt 26 kap. 10 skollagen får förelägga en huvudman som står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna.

15 Beslix 15 (18) Nynäshamns kommuns verksamhet avseende gy-mnasiesärskolan uppfyller inte de krav som gäller för verksamheten. Nynäshamns kommun föreläggs därför att vidta åtgärder för att avhjälpa bristen. På Sk linspektionens vägnar Tommy Lagergren Beslutsfattare Anna Blom Föredragande Hur man överklagar, se bilaga 3 Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Nynäshamns kommun Bilaga 3: Överklagandehänvisning

16 Bikga 1: ANL.: it om tillsynen B:laga 16 (18) granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksarnhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gyrrmasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan starma längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvarstagande över de skolformer som huvudmarmen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas.

17 Bilaga 17 (18) Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats under fliken Inspektion. Bilaga 2: Fakta om Nynäshamns kommun Nynäshamns kommun är belägen söder om Stockholm och har drygt invånare. 1 kommunen finns Nynäsharrtns gymnasium som ligger i Nynäsgård. Nynäshamns gymnasium bedrivs gymnasieskola och gyrnnasiesärskola. Gymnasieskolan redovisas i ett separat beslut. Kommunen bedriver också gymnasiesärskola i Tallbacka gymnasiesärskola i Ösmo. I Nynäshamns gymnasium fanns det läsåret 2014/15 enligt rektors uppgifter 18 elever i gynmasiesärskolan, varav 14 inom nationellt program och 4 inom individuellt program. I Tallbacka gyrrtnasiesärskola fanns det läsåret 2014/15 enligt rektors uppgifter 10 elever, varav samtliga inom individuellt program. Nynäshamns kommun ansvarar för att kommunens verksamheter genomförs enligt lagar och förordningar och har som huvudman det yttersta ansvaret för barn- och utbildningsverksamheten. Ansvarig nämnd för gyinnasiesärskolan är barn- och utbildningsnämnden som även ansvarar för övriga skolverksamheter; förskola, fritidshem, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. Barn- och utbildningsförvaltningen verkställer nämndens beslut och leds av en tillförordnad förvaltrtingschef. Skolchefen är underställd förvaltrtingschefen med ansvar för alla skolverksamheter utom förskolan. Skolchefen är närmaste chef för rektorn vid Nynäshamns gymnasium och rektorn vid Tallbacka gynmasiesärskola.

18 Bilaga Överklagandehänvisning _Jaga 18 (18) s beslut om föreläggande vid vite får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Överklagandet ställs till Förvaltningsrätten i Stockholm, men ska skickas eller lämnas till, Box 23069, Stockholm. Överklagandet ska ha inkommit till inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om klaganden är en part som företräder det allmänna ska överklagandet dock ha inkommit inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades. I skrivelsen ska anges vilket beslut som överklagas och vilken ändring som önskas. De skäl som finns för ändring bör också anges. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller dennes ombud.