Symposium om Styrel. 26 november 2009 World Trade Center, Stockholm

Transkript

1 Symposium om Styrel 26 november 2009 World Trade Center, Stockholm

2 Inledande anförande Eva Liljegren, Energimyndigheten

3 Välkomna!

4 Deltagare 108 representanter från kommuner, elnätsföretag och länsstyrelser från norr till söder i Sverige samt från centrala myndigheter

5 Syfte med symposiet Att informera inför införandet av Styrel i hela Sverige med planerad start 2011 och inför den utbildning som kommer att genomföras 2010

6 Rapport till regeringen 1 dec 2009 Överväganden och slutsatser från kommun- och länsförsök där Styrels planeringsprocess testats Energimyndigheten lämnar ett förslag till enklast möjliga planeringsprocess och föreslår regeringen att införa systemet från 1 januari 2011 samt att vidta behövliga åtgärder därför Rapporten kommer att läggas ut på:

7 Agenda Tid Aktivitet Introduktion Bakgrund Styrel Styrel en del av krisberedskaps- och kontinuitetsarbetet Ludvika så här gjorde vi Lunch Mötesplats Styrel Blekinge så här skapade vi engagemang Skåne - elnätsföretagens deltagande i Styrel Nästa steg - inför införandet av Styrel Avslutning

8 Bakgrund Styrel - behov av ett nytt system vid elbristsituationer Mats Ekeblom, Energimyndighetens projektgrupp för Styrel

9 Elnätets utformning Stamnätet ägs av Svenska Kraftnät och är en del av det nordiska elsystemet EON, Fortum och Vattenfall äger större delen av region- och lokalnäten Totalt finns ca 170 företag som äger elnät i Sverige Bild: Svensk Energi

10 Balans i elsystemet Produktion och förbrukning måste alltid vara i balans Svenska Kraftnät har balansansvar i Sverige och har avtal med stora aktörer som ser till att produktion och inköp varje timme motsvarar förväntad konsumtion och förbrukning Det finns idag flera tekniska och avtalsmässiga mekanismer för att hålla balansen vid störningar i yttersta fall bortkoppling av elanvändning.

11 Vad menar vi med elbrist?! En situation då elanvändarnas kortsiktiga behov av el inte kan tillgodoses Kan uppstå vid begränsningar i produktion eller överföringsmöjligheter Kan leda till att elsystemet kollapsar För att undvika elbrist kan Svenska Kraftnät, som en sista utväg, beordra bortkoppling av elanvändning Med elbrist avses inte elenergibrist, då eltillförseln inte förväntas möta behovet av el under en lång period (månader)

12 Varför ska vi prioritera elanvändare? Dagens system för förbrukningsfrånkoppling kopplar bort stora områden totalt Görs på regionnätsnivå och roteras Stora delar av elnäten, hela lokalnät, drabbas Dagens system tar ingen hänsyn till vilka användare som är känsligast för elavbrott eller viktigast för samhället Det skyddar elnätet men kan skada vårt elberoende samhälle svårt

13 STYREL: Styrning av el till prioriterade användare vid bristsituationer innebär att verksamheter som är viktiga för samhället ska prioriteras så att de så långt möjligt får el vid elbrist... att oprioriterade elanvändare kan kopplas bort

14 Vad görs i Styrel? Kommunen identifierar vilka som är samhällsviktiga elanvändare Elnätsföretaget lägger in dessa på ellinjerna och klarlägger hur de kan prioriteras Kommunen och elnätsföretaget föreslår hur ellinjer ska rangordnas Länsstyrelsen fattar ett myndighetsbeslut om i vilken ordning elanvändare (ellinjer) ska kopplas bort Elnätsföretagen verkställer vid behov

15 Dagens system för bortkoppling vs. Styrel Från teknokrati till demokrati Idag styrs bortkoppling av systemtekniska behov I Styrel av samhällets demokratiskt förankrade behov Från uppifrån- till underifrånperspektiv Idag beordras bortkoppling från central nivå I Styrel av den lokala nivåns behov Från scenariobaserade risk- och sårbarhetsanalyser till kontinuitetsplanering Tidigare baserades krisberedskapen på vad som behövde åtgärdas för att klara vissa scenarier I morgon på vad som är samhällsviktigt och vad som hotar 15

16 Regeringen gav Energimyndigheten uppdraget att belysa frågan tekniskt och juridiskt 2004 att utreda frågan tekniskt, juridiskt och organisatoriskt och ge ett förslag för att skapa möjligheter till prioriteringar 2007 testa tidigare framtagna förslag praktiskt i fyra kommunförsök 2008 och i tre länsförsök 2009 inför ett planerat framtida införande 2011.

17 När ska prioriterad bortkoppling göras? Vid elbrist då kortsiktiga behov av el inte kan tillgodoses......om situationen inte kan hanteras med normala medel och det är risk för elavbrott Inte avsett för ransonering vid långvarig elenergibrist

18 Avgränsningar Det ska bygga på aktuella tekniska förutsättningar i elnäten Det ska kräva rimliga insatser, det finns inga krav på större investeringar eller liknande Men kommer sannolikt att leda till ökad utveckling av fjärrstyrning Det ska inte kräva omfattande organisatoriska förändringar

19 Kostnader Kostnaden för att genomföra Styrel beräknas till 5 miljoner kr per år (14 miljoner de första fyra åren) 1 kr per elkund och år (2,75 kr) kr/kwh (0,0001 kr) Kostnaderna för planering är mycket små i förhållande till samhällets kostnader för elavbrott

20 Styrels utvecklingsprocess Förslag till system till regeringen (2007) Försöksverksamhet i åtta kommuner (2008) Försöksverksamhet Blekinge, Dalarna och Skåne län (2009) Rapport till regeringen 1 december (2009) Utveckling av utbildning och info (2009) MSB tar fram ett inriktningsdokument, ändringar i ellagen, relevanta förordningar etc. för att (2010) kommunerna ska kunna leda det lokala arbetet och lämna förslag till prioritering till länsstyrelsen länsstyrelserna ska leda det regionala arbetet och fatta beslut om prioritering av elanvändare elnätsföretagen ska få rätt att besluta om bortkoppling Utbildning för kommuner, län och elnätsföretag (2010)

21 Under försöken 2008 och 2009 har.. elnätsföretag, kommuner och länsstyrelser genomfört planeringsprocessen.klargjort bland annat Vilka oklarheter och problem som kan uppstå i planerings- och beslutsprocessen och hur de kan hanteras Vilken kompetens och kunskap som behövs hos inblandade aktörer Behov av inriktning och metodstöd från central och regional nivå Processens kostnad för inblandade aktörer, första gången och vid revidering Nu har vi ett förslag till en enkel och effektiv planeringsprocess till låga kostnader

22 Styrelprocessen steg Centrala myndigheter inriktar och ger underlag för arbetet 2. Länsstyrelsen initierar arbetet i länet 3. Kommunerna klarlägger vilka typer av verksamheter och vilka elanvändare de vill prioritera 4. Kommunerna och elnätsföretagen klarlägger praktiska prioriteringsmöjligheter på lokal nivå 5. Kommunerna tar fram beslutsunderlag till länsstyrelsen

23 Styrelprocessen steg Länsstyrelser aggregerar de lokala och regionala prioriteringarna till ett beslutsunderlag per regionnät med underliggande lokalnät 7. Länsstyrelsen fattar myndighetsbeslut om prioriteringarna inom sitt län 8. Information om beslutet ges till kommuner, elnätsföretag och centrala myndigheter samt allmänheten och elanvändare 9. Elnätsföretagen förbereder verkställande av besluten 10. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap initierar översyn av planeringen.

24 Prioritetsklasser 1A Elanvändare som behöver fungera utan störning, dygnet runt, för att säkerställa människors liv och hälsa, elproducenter samt elanvändare av stor nationell (och internationell) betydelse 1B Mycket stora elanvändare som genom avtal åtagit sig att reducera effektuttaget vid elbrist 2 Elanvändare där störningar kan innebära konsekvenser för människors liv och hälsa vid ett kortare (timmar) bortfall av el 3 Elanvändare som har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet och grundläggande värden samt funktioner som krävs för att hantera händelsen och/eller för att motverka följdhändelser 4 Elanvändare som har mycket stor betydelse för miljö 5 Elanvändare som har mycket stor betydelse för ekonomi 6 Elanvändare som har mycket stor betydelse för sociala och kulturella värden 7 Övriga elanvändare

25 Exempel på elnätskarta med prioriterade linjer

26 Vem beslutar om bortkoppling? Vid nationell elbrist beslutar Svenska Kraftnät Region- och lokalnätsföretag beordras koppla bort enligt Länsstyrelsens beslut Vid regional elbrist beslutar regionnätsföretag Lokalnätsföretag beordras koppla bort enligt Länsstyrelsens beslut Vid lokal elbrist beslutar lokalnätsföretag och kopplar bort enligt Länsstyrelsens beslut

27 Agenda Tid Aktivitet Introduktion Bakgrund Styrel Styrel en del av krisberedskaps- och kontinuitetsarbetet Ludvika så här gjorde vi Lunch Mötesplats Styrel Blekinge så här skapade vi engagemang Skåne - elnätsföretagens deltagande i Styrel Nästa steg - inför införandet av Styrel Avslutning

28 Styrel en del av krisberedskaps- och kontinuitetsarbetet Svante Werger, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)

29 Styrel en del av krisberedskapsoch kontinuitetsarbetet Symposium 26 november 2009 Svante Werger Kommunikationsdirektör, MSB

30 MSB:s uppdrag Från vardagsolyckor till katastrofer och krig Före, under och efter en olycka eller kris Samordning över sektors- och ansvarsgränser

31 Driva på Stödja Följa upp Vi hjälper andra att ta det ansvar de har

32 MSB en överblick Samhällsskydd och beredskap Förebygga Förbereda Hantera Lära

33 MSB:s nya roll under en kris Stödja samordningen av krishanteringsåtgärderna informationen till allmänhet och media användningen av samhällets samlade resurser stödet till centrala, regionala och lokala aktörer med information och lägesbilder

34 Samhällets krisberedskap Förebygga, förbereda, hantera och lära Lokalt, regionalt, centralt, inom EU och internationellt Ansvarsprincipen Geografiskt områdesansvar lokalt, regionalt och centralt Offentliga aktörer och privata aktörer

35 Kontinuitet och krishantering Kontinuitetsplanering: Säkerställa att det viktigaste fungerar även om det oönskade inträffar. Krishantering: Hantera konsekvenser och minska skadeverkningar när det oönskade inträffar. Organisationsnivå samhällsnivå

36 Varför ska ni planera? För att er egen verksamhet ska fungera. För att era kunders verksamhet ska fungera. För att samhället ska fungera.

37 Samhällsviktig verksamhet ur ett krisberedskapsperspektiv: 1. Ett bortfall av eller en störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. 2. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt.

38 Det som måste fungera!

39 Kontinuitetsplanering på samhällsnivå erfarenheter Förberedelserna inför millennieskiftet: Hur minska konsekvenserna i samhällsviktig verksamhet av eventuella IT-relaterade störningar? Pandemiplanering (inklusive den nya influensan): Hur minska konsekvenserna i samhällsviktig verksamhet av ett eventuellt stort personalbortfall?

40 Likheter och skillnader?

41 Vad kan Styrel-arbetet lära av pandemiplaneringen? Preliminära slutsatser: En omfattande och svår process att kartlägga samhällsviktig verksamhet skarpt Underifrånperspektivet styrande men måste kompletteras med ett ovanifrånperspektiv Länsstyrelserna har en nyckelroll och måste hitta ett likartat förhållningssätt Oenigheter måste kunna hanteras/dömas av

42 Viktigaste erfarenheten? Den här sortens arbete ger ny kunskap och nya nätverk som kommuner, länsstyrelser, centrala myndigheter och företag har nytta av i sitt övriga arbete med krisberedskap och kontinuitetsplanering!

43 Agenda Tid Aktivitet Introduktion Bakgrund Styrel Styrel en del av krisberedskaps- och kontinuitetsarbetet Ludvika så här gjorde vi Lunch Mötesplats Styrel Blekinge så här skapade vi engagemang Skåne - elnätsföretagens deltagande i Styrel Nästa steg - inför införandet av Styrel Avslutning

44 Ludvika så här gjorde vi Börje Karlsson, Ludvika kommun

45 Styrel Utvecklingsprojekt för prioritering av elanvändare vid elbrist Börje Karlsson Tidigare säkerhetschef, Ludvika kommun Telefon: e-post: Stockholm 26 november 2009

46 Förutsättning och bakgrund Styrel planeringsprocess genomfördes 2008 Styrel länsförsök genomfördes 2009

47 Förutsättning och bakgrund Utgångspunkten är en eleffektbrist där Svenska Kraftnät beslutat att elnätsföretagen ska koppla bort, 20, 50 eller 70 procent av normalt eleffektbehov i kommunen. Temperaturen antas växla mellan -3 o till - 10 o C. Detta innebär att viktiga samhällsfunktioner drabbas av stora störningar.

48 Metod Kommunen kartlägger vilka typer av verksamhet som ska prioriteras vid elbrist. Kommunen och elnätsföretag identifierar tillsammans vilka enskilda objekt/elanvändare som finns inom dessa prioriterade verksamheter. Elnätsföretaget markerar dessa elanvändare på elnätskartor. Kommun och elnätsföretag går igenom hur elanvändarna är lokaliserade på utgående linjer. Dessa linjer delas in i ett antal prioritetsklasser utifrån kommunens rangordning av verksamheternas betydelse för samhället och elnätets tekniska förutsättningar. Resultatet sammanställs i ett beslutsunderlag till länsstyrelsen med redovisning av motiv för prioriteringarna mm.

49 Genomförande Projektorganisation Styrgrupp: Respektive kommunalråd, VD för nätbolaget samt representant från länsstyrelsen. Projektgrupp: Representanter från kommuner, nätbolag, länsstyrelse samt landsting. Referensgrupp: Organisationer och företag inom kommunerna som bedriver samhällsviktig verksamhet bl.a. polis, räddningstjänst, sjukvård och kommunens säkerhetsgrupp. Arbetsgrupp: Representanter från kommuner och nätbolag.

50 Arbetssätt inom projektet Projektet måste vara tydligt förankrat politiskt och inom förvaltningsledningarna Projektledare med mandat Deltagare med stort engagemang och bakgrund inom skilda fackområden Arbetsdisciplin och klara etappmål

51 Förutsättning och bakgrund Vid projektstarten upptäcktes följande problem. VB Elnät är nätägare i kommunerna, Ludvika, Ljusnarsberg och Smedjebacken. VB har vid scenariot ett effektuttag på 180 MW för dessa tre kommuner. Det stod klart att alla tre kommunerna borde ingå i projektet för att till länsstyrelsen kunna presentera ett rättvisande beslutsunderlag.

52 VB Elnäts effektfördelning av 180 MW Ljusnarsberg Max effektuttag 9 MW Bortkoppling av 20% = 1,8 MW (7,2 MW) 50% = 4,5 MW (4,5 MW) 70% = 6,3 MW (2,7 MW) av normalt effektbehov Effektbehov Industri 14 MW* 20% 2,8 MW *8MW är produktion och 6MW är elpanna Övriga elnätsägare: Fortum Ludvika Max effektuttag 47,5 MW Bortkoppling av 20% = 9,5 MW (32 MW) 50% = 23,8 MW (23,7 MW) 70% = 33,3 MW (14,2 MW) av normalt effektbehov Effektbehov Industri 20 MW* 20% 4 MW *18MW är produktion och 2MW är elpanna Övriga elnätsägare: Fortum Smedjebacken Max effektuttag 14,5 MW Bortkoppling av 20% = 2,8 MW (11,6 MW) 50% = 7,3 MW (7,3 MW) 70% = 10,2 MW (4,3 MW) av normalt effektbehov Effektbehov Industri 75 MW* 20% 15 MW *15MW är produktion och 60MW är elstålugn Övriga elnätsägare: Smedjebackens Elnät

53 Prioriterad verksamhet Kommunen kartlägger vilka typer av lokal verksamhet som ska prioriteras vid effektbrist Länsstyrelsen översänder till kommunen den nationella/regionala verksamhet som ska prioriteras

54 Exempel på prioriterad verksamhet Omsorg om äldre och funktionshindrade Sjukvård Ambulans, polis och räddningstjänst Socialtjänst, skola, barnomsorg Dricksvatten och avloppssystem Fjärrvärme Medicin, mat, bank och drivmedel Information och krisledning Kommunikation (data, tele, radio, vägar, järnväg)

55 Prioriteringsplan vid effektbrist 1. Mycket stora konsekvenser Liv 2. Mycket stora konsekvenser Miljö 3. Mycket stora konsekvenser Ekonomi 4. Stora konsekvenser Liv 5. Stora konsekvenser Miljö 6. Stora konsekvenser Ekonomi 7. Små konsekvenser Liv 8. Små konsekvenser Miljö 9. Små konsekvenser Ekonomi

56 Kriterier för prioriteringsplan Prio 1 Människor avlider eller får bestående svåra skador till följd av exempelvis värmebortfall, brist på mat, vatten och medicin. Prio 2 Förorenad dricksvattentäkt. Förorening av dricksvattenledningar. Prio 3 Återstartskostnader på minst 1 miljard kronor. Prio 4 Ohälsa för ett stort antal personer.

57 Prioriterade objekt/elanvändare Förteckna prioriterade objekt enligt följande: Objekt Verksamhet Effektbehov kw Avtal effektreducering kw Reservkraft fast kva Förberedd inkoppling för mobil reservkraft Drivmedel, antal dygn (bränsleförråd samt förbrukning per timme) Prioritering enligt prio 1 prio 9 Fjärrvärme Prioriterad linje 1 4 enligt Styrelhandboken Prioritering vid 50% bortkoppling Prioritering vid 70% bortkoppling

58 Prioriterade objekt/elanvändare Objekt eller enskilda användare identifieras för de olika scenariona 20, 50 eller 70 procent För scenarier 20 och 50 procent gäller vad som kan tas bort. För 70 procent gäller vilken samhällsviktig verksamhet som ska vara kvar

59 Prioritering av utgående linjer Prioritet 1 för utgående linjer Mycket stora konsekvenser för samhällsviktig verksamhet prioriteringsklass 1 3. Prioritet 2 för utgående linjer Stora konsekvenser prioriteringsklass 4 6 Prioritet 3 för utgående linjer Små konsekvenser prioritetsklass 7 9 Prioritet 4 för utgående linjer Övriga verksamheter/objekt

60

61 Förslag till 20% effektbortkoppling Område/åtgärd Ludvika Smedjebacken Ljusnarsberg Elpannor Industri (avtal effektreducering) Besparing 9,5 MW 2,8 MW 1,8 MW 18 MW 3,9 MW Totalt 36 MW

62 Stockholm den 26 november 2009

63 Stockholm den 26 november 2009

64 GIS, exempel

65 GIS, exempel

66 GIS, exempel

67 Börje Karlsson Tidigare säkerhetschef, Ludvika kommun Telefon e-post: Stockholm den 26 november 2009

68 Lunch och Mötesplats Styrel

69 Upplägg : Lunch : Mötesplats Styrel med möjlighet att mingla runt och diskutera olika Styrel-specifika frågor : Paus i foajén

70 Diskussionsteman Elnät och elanvändning Styrels planeringsprocess Utbildning och information Kommunikation om Styrel

71 Agenda Tid Aktivitet Introduktion Bakgrund Styrel Styrel en del av krisberedskaps- och kontinuitetsarbetet Ludvika så här gjorde vi Lunch Mötesplats Styrel Blekinge så här skapade vi engagemang Skåne - elnätsföretagens deltagande i Styrel Nästa steg - inför införandet av Styrel Avslutning

72 Blekinge- så här skapade vi engagemang Mats Persson och Claes Wiberg Blekinge län

73 LÄNSFÖRSÖK BLEKINGE

74 Bakgrund Blekinge LÄNSFÖRSÖK BLEKINGE Samverkanstradition inom krisberedskap Prio ett Styrel Karlskrona

75 Uppdraget LÄNSFÖRSÖK BLEKINGE Fullskaleförsök i länet Planering och beslut om prioritering av elanvändare vid elbrist. Samtliga kommuner och elnätsföretag Elanvändare av nationell karaktär

76 Projektet, upplägg LÄNSFÖRSÖK BLEKINGE Samling Tydlig projektstyrning Projektledare Faser Leveranser Avstämningsmöten Projektgruppen Medlemmar med mandat Dokumentation Externt stöd Kommunikation

77 Struktur och tempo LÄNSFÖRSÖK BLEKINGE

78 Future workshop LÄNSFÖRSÖK BLEKINGE

79 LÄNSFÖRSÖK BLEKINGE

80 LÄNSFÖRSÖK BLEKINGE

81 LÄNSFÖRSÖK BLEKINGE

82 LÄNSFÖRSÖK BLEKINGE

83 LÄNSFÖRSÖK BLEKINGE

84 LÄNSFÖRSÖK BLEKINGE

85 Valnöten LÄNSFÖRSÖK BLEKINGE

86 LÄNSFÖRSÖK BLEKINGE

87 Press LÄNSFÖRSÖK BLEKINGE

88 Slutsatser LÄNSFÖRSÖK BLEKINGE Nätverk och människor viktiga Möjligheten att göra en effektiv och relevant Styrelsprocess är först och främst beroende på människors förmåga att samarbeta. Dialog, tillit, öppenhet och nätverk är nyckelord för att skapa en effektiv process. Projektmedlemmar med mandat Det är viktigt att de personer som medverkar i ett Styrelsarbete också har mandat från sina respektive organisationer.

89 Slutsatser LÄNSFÖRSÖK BLEKINGE Kommunicera prioritering Hela Styrel är formulerat kring beslut om vilka användare som ska kopplas bort. Allt arbete är däremot fokuserat på vilka användare som ska prioriteras och ej kopplas bort. Det är vikttigt att komma ihåg vid kommunikationsarbetet. Kommunikationsfrågor viktiga Det är viktigt att kommunicera Styrel, både internt och externt. Medias bild av prioriteringsarbetet kan i hög grad påverka stödet för prioriteringen hos både medborgare och aktörer.

90 LÄNSFÖRSÖK BLEKINGE

91 LÄNSFÖRSÖK BLEKINGE Claes Wiberg Försvarsdirektör Länsstyrelsen i Blekinge Mats Persson Projektledare Region Blekinge

92 Agenda Tid Aktivitet Introduktion Bakgrund Styrel Styrel en del av krisberedskaps- och kontinuitetsarbetet Ludvika så här gjorde vi Lunch Mötesplats Styrel Blekinge så här skapade vi engagemang Skåne - elnätsföretagens deltagande i Styrel Nästa steg - inför införandet av Styrel Avslutning

93 Skåne - elnätsföretagens deltagande i Styrel Mikael Håkansson, E.ON

94 Malmö-elnätsföretagen deltagande i Styrel Mikael Håkansson E.ON Elnät Styrel Stockholm nov 2009

95 är världens största privatägda energikoncern Omsättning: 600 miljarder SEK EBIT: 78 miljarder SEK Kunder: 35 miljoner Medarbetare: Distribution: 390 TWh el 800 TWh gas

96 E.ON Elnät Sverige AB Våra ledningar sträcker sig km över landet, vilket motsvarar tre varv runt jorden. Vi är Sveriges största nätägare med majoriteten nät på landsbygden. Omsättning: 6,0 miljarder kr Investeringar: 2,5 miljarder kr/år Kunder: Anställda: ca 650 Distribution: 40 TWh Total längd elnät: Regionnät ( kv) varav nedgrävd km km 193 km Lokalnät ( kv) km varav nedgrävd km Ledning per kund 125 meter Antal nätstationer

97 Elnätsföretagens deltagande i Styrel Mikael Håkansson, EON Elnät

98 Mitt Mål Ge inspel och erfarenheter från länsförsöken kring elnätsföretagens roll Elnätet i Sverige Elnätsföretagens roll i processens olika steg Viktiga frågor att reda ut inför fortsättningen 98

99 Elnätet så fungerar det Produktion Stamnät (Transmission 400, 220 kv) Systemtransformering (400/130 kv) Regionnät (Regional distribution kv) Fördelningsstation (exv 70/10 kv) Lokalnät (Lokal distribution) (6 20 kv) Nätstation (exv 10/0,4 kv) Lågspänningsnät/Kund (0,4 kv)

100 Elnätsföretagens steg i processen Steg 2 Uppstart Dialogmöte Steg 3 Kartläggning av prioriterade elanvändare Steg 4 Praktiska prioriteringsmöjligheter på lokal nivå Steg 5 Elanvändare på regionnäten och praktiska prioriteringsmöjligheter Steg 6 Beslutsunderlag kommun Steg 7 Beslutsunderlag länsstyrelse Steg 8 Elnätsföretag validerar beslutsunderlag

101 Uppstart Steg 2 Elnätsföretagets uppgift Deltar på startmötet Informerar om sitt elnät Utveckling Teknisk Begränsning Steg 2 Länsstyrelsen uppstart Uppstartsmöte Projektplan Ev samverkan med andra län

102 Steg 3 Kartläggning elanvändare Elnätsföretagets uppgift Tidig dialog med kommun Gemensam strategi Ex Reservkraft, Tätort, mobiltelefoni Steg 3 Kommunen kartlägger prioriterade elanvändare Exempel: Hälsa och sjukvård Kommunteknik vatten mm Skydd och säkerhet

103 Steg 4 Praktisk prioritering Elnätsföretagets uppgift 3 bortkopplingsalt(30,50,70%) Inv. uttagspunkter i nätet av prioriterade kunder Identifiera på något sätt EAN kod Prioritera utgående linjer Steg 4 Kommuner och elnätsföretag klarlägger praktiska prioriteringsmöjligheter på lokal nivå Från önskelista till underlag Exempel: Kartor EAN-koder Tre nivåer bortkoppling Exempel: Minusgrader ute Elbrist i en vecka etc

104 Steg 5 Prioritering regionnät Elnätsföretagets uppgifter Praktiska prioritering, koordineras regionalt Deltar i prioriteringsarbetet Samordnar lst prioritering med kommun prioritering Steg 5 Länsstyrelsen och regionnätsföretag klarlägger praktiska priorterings möjligheter på regional nivå Exempel: Dialog med stora elförbrukare Avtal om effektreducering Exempel: Stora elförbrukare Prioritering Effektreducering

105 Steg 6/7 Beslutsunderlag Elnätsföretagets uppgift Medverkar i kommunens framtagning av beslutsunderlag Gör eventuella justeringar enligt länsstyrelsens riktlinjer Steg 6 o 7 Kommuner tar fram beslutsunderlag och stämmer av med kommunledning. Länsstyrelsen aggregerar underlag från lokal och regional nivå till ett beslutsunderlag

106 Steg 8 Validerar beslutsunderlag Elnätsföretagets uppgift Analysera möjligheten att utifrån beslutsunderlaget utforma konkreta bortkopplingsplaner Göra förberedelser som krävs för att kunna verkställa beslut Steg 8 Elnätsföretaget validerar beslutsunderlaget

107 Viktiga frågor att reda ut 1 Systemansvar/balansansvar och dess innebörd vid befarad elbrist Tydliggöra regressfrågan/ellagen eftersom avbrottsersättning ej kan utgå i samband med Styrelbeslut. Avtalsskrivning med stora elanvändare

108 Viktiga frågor att reda ut 2 Beordringsproceduren till nätföretagen/praktisk hantering Rotering/omprioritering under pågående effektreduktion, nyttja dygnsvariationen mm Informationsansvar till kunder

109 Styrel Pilotprojekt Malmö Omfattning, volymer, nyckeltal.. Malmö stad och dess elförsörjning: invånare -10 stadsdelar elnätskunder -300 MW maxbelastning -20 fördelningsstationer 130/10 kv kv ledningar nätstationer 10/0,4 kv Samhällsviktig verksamhet/prioritering: 36 kategorier 9 prioriteringssteg exklusive Fripassagerare 800 prioriterade objekt 240 prioriterade ledningar erhölls inbördes ranking 140 ledningar helt utan prioriterade objekt

110 Agenda Tid Aktivitet Introduktion Bakgrund Styrel Styrel en del av krisberedskaps- och kontinuitetsarbetet Ludvika så här gjorde vi Lunch Mötesplats Styrel Blekinge så här skapade vi engagemang Skåne - elnätsföretagens deltagande i Styrel Nästa steg - inför införandet av Styrel Avslutning

111 Nästa steg inför införandet av Styrel Linda Persson, Energimyndighetens projektgrupp för Styrel

112 Styrels utvecklingsprocess Rapport till regeringen 1 december 2009 MSB tar fram ett inriktningsdokument, ändringar i ellagen, relevanta förordningar etc. för att (2010) kommunerna ska kunna leda det lokala arbetet och lämna förslag till prioritering till länsstyrelsen länsstyrelserna ska leda det regionala arbetet och fatta myndighetsbeslut om prioritering av elanvändare elnätsföretagen ska få rätt att besluta om bortkoppling Utveckling av utbildning och info (2009) Utbildning för kommuner, län och elnätsföretag (2010)

113 Inriktningsdokument MSB bör under 2010 ta fram ett inriktningsdokument för länsstyrelsers, kommuners och elnätsföretags planering under 2011 Riktlinjer för identifiering av samhällsviktig verksamhet, sekretesshantering och underlag för länsstyrelsernas beslut, mm

114 Ändringar i ellagen Förslag till ändringar i ellagen (1997:857) Definition av vad som avses med elbrist Svenska Kraftnät ges rätt föreskriva elnätsföretag att delta Prioritering av elanvändare blir tillåten Elnätsföretag får besluta om bortkoppling enligt prioriteringsbeslut i eget nät Energimarknadsinspektionen ska granska bortkoppling i efterhand

115 Ändringar i förordningar Förslag till ändringar i förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion Länsstyrelserna ska kunna genomföra uppgiften att fatta myndighetsbeslut om prioritering av elanvändare vid elbrist (prioriteringsbeslut) Förslag till ändringar i förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap Länsstyrelserna ska kunna initiera och leda planeringen för prioritering av elanvändare vid elbrist

116 Texter i regleringsbrev MSB inriktningsdokument 2010 Energimyndigheten utbilda, mm 2010 Lsty genomföra förberedelser för 2011 SvK genomföra de förberedande åtgärder som krävs

117 Reglering av kommunernas deltagande Föreslås inte regleras i särskild ordning De som inte deltar riskerar att kopplas bort i sin helhet

118 Utbildning och information Mål Berörda aktörer ska ges goda förutsättningar att genomföra sitt åtagande i Styrels planeringsprocess från 2011 och framåt och/eller få information om och en förståelse för Styrel

119 Målgrupper utbildning och information Beslutsfattare som fattar beslut kring Styrel T.ex. landshövding, kommunledning VD/regionchef för elnätsföretag samt centrala aktörer som SvK, MSB, SKL, Svensk Energi, m.fl. Arbetsgrupper som ska genomföra planeringsprocessen T.ex. handläggare i länsstyrelser och kommuner samt personal i nätplanering och driftsledning vid elnätsföretag. Referensgrupper T.ex. landstingspersonal, förvaltningschefer i kommuner, regionchefer och entreprenörer på elnätsföretagen samt personal i samhällsviktiga verksamheter, mm. Intressenter T.ex. informationschefer hos länsstyrelse, kommun och elnätsföretag samt allmänhet, företag, media, etc.

120 Utbildnings- och informationsmoduler Symposium Lärarledda, regionala utbildningar Tidsperiod: 26 November 2009 Tidsperiod: Mars December 2010 Stödjande material, verktyg och organisation Tidsperiod: Mars 2010 Innehåll: Handbok, Utbildningsstöd arbetsgrupper, Mallar, Informationsbroschyr, Nätverk, Energimyndighetens hemsida (inklusive frågor och svar funktion) Bör utvecklas: E learning

121 Lärarledda, regionala utbildningar Målgrupp är ansvariga för Styrel-arbetet hos kommun, länsstyrelse och elnätsföretag, samt om möjligt övriga i arbetsgrupperna Genomförs länsvis och samlar de personer som ska arbeta tillsammans med Styrels planeringsprocess inom hela länet. Inbjudan sker via länsstyrelserna

122 Lärarledda, regionala utbildningar Dag 1: Generell, landsövergripande grundutbildning i Styrel. Föreläsningar varvat med kortare gruppuppgifter Dag 2: Förmiddagen består av regionalt anpassad utbildning. Eftermiddagen ägnas åt hur det praktiska arbetet kan genomföras

123 Nätverk Utgöra ett stöd vid implementeringen av Styrels planeringsprocess under Utgörs av deltagare från kommun- och länsförsöken Varje län kommer att tilldelas kontaktpersoner i nätverket i samband med de lärarledda utbildningarna

124 Hemsida Glöm inte att besöka Frågor och svar Uppdaterad information Dokumentation om Styrel Dagens presentationer

125 Agenda Tid Aktivitet Introduktion Bakgrund Styrel Styrel en del av krisberedskaps- och kontinuitetsarbetet Ludvika så här gjorde vi Lunch Mötesplats Styrel Blekinge så här skapade vi engagemang Skåne - elnätsföretagens deltagande i Styrel Nästa steg - inför införandet av Styrel Avslutning