NY PLAN FÖR LEDAR- OCH SPELARUTVECKLING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NY PLAN FÖR LEDAR- OCH SPELARUTVECKLING"

Transkript

1 NY PLAN FÖR LEDAR- OCH SPELARUTVECKLING Rapporten ger förslag på strategisk inriktning av en ny plan samt beskriver inhämtad information och påföljande analys som förslaget grundar sig på. Projektet pågick från november 2010 till 12 maj Rapporten finjusterades och färdigställdes formellt under oktober En projektrapport av Jeanette Jonsson och Tom Englén. I projektets styrgrupp ingick Johan Grip (vice ordförande förbundsstyrelsen) och Bengt Wicksell (generalsekreterare).

2 INNEHÅLL NY PLAN FÖR LEDAR- OCH SPELARUTVECKLING BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL BAKGRUND SYFTE OCH MÅL TILLVÄGAGÅNGSÄTT PROJEKTORGANISATION ARBETSGÅNG PROJEKTSTYRNING AVGRÄNSNINGAR NULÄGE OCH OMVÄRLD SVENSK VOLLEYBOLLS INTRESSENTMODELL SVENSK VOLLEYBOLLS PLANER OCH PROGRAM VERKSAMHETSINRIKTNING Plattform för kommunikation Spelarutvecklingsmodell Ledarutbildningar Elitprojekt Licens & föreningsstatistik Licenser volleyboll Licenser beachvolley Ungdomslicenser volleyboll Ungdomslicenser beachvolley Föreningar per Internationell ranking FIVB CEV ( ) Jämförelse andra idrotter Alla nationella idrottsförbund Några bollidrotter Skolsamverkan Riksidrottsgymnasium (RIG) Nationella idrottsutbildningar (NIU) Lokala idrottsgymnasier Idrottsuniversitet RF och SOK

3 3.7.1 SOK RF Utveckling i andra volleynationer Norge Kanada Holland Schweiz Australien Tyskland Utveckling i andra idrotter i Sverige Generella omvärldstrender Idrotts- och motionsvanor Relevant forskning/vetenskap LTAD Medveten träning Motivationsteori Ledarskapets utmaningar Principer för motorisk inlärning Ny teknik för utbildning Analys Styrkor Svagheter Hot Möjligheter Koncept (modell + utvecklingsplan + genomförande) Modellen Principer och förhållningssätt Utvecklingsplan ledare Utvecklingsplan spelare Genomförande Organisation Sportsligt råd Övrig sportslig ledning Effekter av att anamma konceptet Beslutsförslag till förbundsstyrelsen

4 1 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 1.1 BAKGRUND Bakgrund till projektet enligt Bengt Wicksell, generalsekreterare SVBF: Svensk Volleyboll har utvecklat sin centrala och regionala organisation mycket de senaste fem åren. Vision, värdegrund och verksamhetsinriktning har nyligen reviderats. Vår vision är att vara Sveriges mest offensiva och expansiva idrott. Vår värdegrund säger att vi är nytänkande, samspelande och skapar resultat. I vår verksamhetsinriktning är de viktigaste områdena att bli fler, nå internationell sportslig framgång och förbättra vår kommunikation. För att verkligen göra positiv skillnad behöver vi nu inspirera våra ledare och spelare till att bli fler och nå högre nivåer. Volleyboll och beachvolley är globala sporter med mycket hög internationell konkurrens. För att lyckas behöver vi en ny strategi för att få fler personer att engagera sig, hålla på längre och nå bättre resultat. Vi behöver göra vägval, vara effektiva med våra resurser och få så många som möjligt att dra åt samma håll. 1.2 SYFTE OCH MÅL Projektet syftar till att ska skapa en plan med en given strategisk inriktning på hur Svensk Volleyboll ska öka attraktionskraften hos ledare och spelare. Planen ska beskriva hur Svensk volleyboll, utifrån den strategiska inriktningen, ska organisera färdigställandet och implementeringen av ett nytt program för ledar- och spelarutveckling. Övergripande målsättningen är att skapa en metod som etablerar Svensk volleyboll på en högre nivå såväl i nationella som internationella sammanhang. 2 TILLVÄGAGÅNGSÄTT 2.1 PROJEKTORGANISATION Styrgruppen har bestått av Johan Grip (vice ordförande förbundsstyrelsen), Bengt Wicksell (generalsekreterare) Jeanette Jonsson (verksamhetschef RTC/RIG) och Tom Englén (projektledare diverse projekt). Projektets arbetsgrupp har bestått av Jeanette Jonsson och Tom Englén. 2.2 ARBETSGÅNG Projektet startade den 10 november 2010 då styrgruppen hade sitt första möte. Inledningsvis formades projektbeskrivningen genom samtal inom styrgruppen som renderade i inriktning, prioriteringar och avgränsningar. Arbetsgruppen började därefter sätta sig in i pågående och nyss avslutade sportsliga elitprojekt inom SVBF. En överlämning av information och erfarenheter gjordes med förre sportchefen Torbjörn Johansson under flertal möten under november Därefter gjordes en inventering av omvärlden (andra idrotter, andra volleyländer, forskning, generella trender) med sikte på nya råd & rön att utgå ifrån. Detta skedde genom framför allt genom kontakter med företrädare från andra svenska idrottsorganisationer, andra volleynationer och relevanta kunskapsorganisationer. 4

5 Genom en sammanställning och analys av den inhämtande informationen gjordes sedan förslag till principer och förhållningssätt för fortsatta arbetet och förslag till struktur för den nya ledar- och spelarutvecklingsplanen. Ambitionen är att redovisa all den inhämtade information som ligger till grund för rapportens förslag. Detta för att de som kommer att engagera sig i planen ska ha möjlighet att dra sina slutsatser efter samma underlag som vi ha gjort. 2.3 PROJEKTSTYRNING Arbetsgruppen fick dessa inledande direktiv från Johan Grip och Bengt Wicksell: Ledarnas roll ska belysas. Den nya planen ska utgå från utövarnas behov. Vi ska vara nytänkande. Relevant vetenskap ska inventeras och användas. Nya möjligheter att använda ny teknik för utbildning ska utredas. Planens mål ska beaktas utifrån hur process och resultat respektive individ och helhet förhåller sig till varandra. Projektet ska även beakta möjligheter att öka samordningen inom Svensk volleyboll (projekt, enheter, de båda grenarna etc.). 2.4 AVGRÄNSNINGAR Vad gäller ledare så har projektet inriktat sig på tränare och inte behandlat organisationsledare specifikt. Projektet har inte utgått och behandlat alla de intressenter som Svensk volleyboll har. T.ex. har media och näringsliv uteslutits (dessa två behandlas i förstudien av elitserien.) 3 NULÄGE OCH OMVÄRLD 3.1 SVENSK VOLLEYBOLLS INTRESSENTMODELL Modellen tjänar till att ge en överblick över de intressenter som Svensk volleyboll bör eller måste förhålla sig till på något sätt. Den har tjänat som projektets utgångspunkt och checklista i beskrivning och analys av Svensk volleybolls nuläge. 5

6 3.2 SVENSK VOLLEYBOLLS PLANER OCH PROGRAM VERKSAMHETSINRIKTNING Svensk volleyboll har en verksamhetsinriktning för och här återges de för projektet viktigaste delarna av innehållet. Dokumentet i sin helhet finns att läsa här: % % pdf Vision Sveriges mest offensiva och expansiva idrott Värdegrund Vi är nytänkande, samspelande, spektakulära och skapar resultat Svensk volleyboll ska kännetecknas av innovation och nytänkande. Vi driver utveckling som andra följer. Svensk volleyboll kännetecknas också av samspelet på planen och inom organisationen. Beachvolley och volleyboll hör till världens mest offensiva och spektakulära lagbollsporter. Med nytänkande menar vi att vi har viljan att ständigt utveckla vår idrott: Vi är uppfinningsrika, trendsättande och nyskapande Vi är nyfikna, ifrågasättande och blickar framåt Med samspelande menar vi: Genom samverkan och förståelse når vi våra resultat Helhetens framgång bygger på delarnas framgång 6

7 Med spektakulära menar vi: Snabbt, intensivt och offensivt med många spänningsmoment Atleter som ger beachkänsla i city Våra olika mål samlar vi under de gemensamma nämnarna Fler Syns Bättre Tillsammans Fokuserade områden Fler ska spela beachvolley och volleyboll Vi ska attrahera fler deltagare Vi ska hålla nere kostnaderna för deltagarna Vi ska öka tillgängligheten för de som vill utöva sporten Vi ska verka för fler utomhusplaner Vi ska stärka Svenska Volleybollförbundets varumärke och öka synligheten i riksmedia. Vi ska ta fram en ny kommunikationsstrategi som ska visa vägen mot ett tydligare varumärke och ökad synlighet i riksmedia Vi ska nå internationell sportslig framgång för våra landslag Vi ska använda våra ökade resurser via elitstödet till att nå internationella resultat Vi ska revidera transformationskartorna för topp 10 Europa Vi ska tydliggöra spelarutvecklingsmodellen för beachvolley inkluderande ett Riksidrottsgymnasium Vi ska arrangera internationella tävlingar med hög kvalité Vi vill varaktigt vara med och arrangera World Tour i beachvolley. Vi ska sträva efter att få arrangera internationella tävlingar i Sverige. Vi ska vara drivande i utvecklingen av NEVZA Club Championship och arbeta för att våra klubblag ska delta i europeiskt cupspel Vi ska dubbla vår utbildningsverksamhet Vi ska genomföra programmet för volleybollens ideella ledare Vi ska kompetensutveckla våra ledare Vi ska samverka med SISU Idrottsutbildarna i utbildningsfrågor Vi ska vara ledande inom organisationsutveckling Vi ska utveckla våra samverkansformer i alla led Vi ska ha ett effektivt samspel mellan förbundsstyrelse, personal, distrikt och föreningar Vår distriktsorganisation ska leda utvecklingen av föreningarnas verksamhet i samverkan med SISUidrottsutbildarna Vi ska ha en väl fungerande intern kommunikation Medlemsföreningarna ska känna tillit till förbundsstyrelsen och personalen Vi ska vara ledande inom valberedningsarbete Vi ska skapa nya rekryteringsmodeller Vi ska införa nya arbetsmetoder Våra valberedningar ska förtjäna och få ökad status Vi ska vara ledande i jämställdhetsarbete Vi ska prioritera rekrytering och utbildning av kvinnliga organisationsledare, domare och tränare 7

8 Vi ska prioritera rekrytering av manliga spelare Vi ska arbeta för jämställda styrelser på alla nivåer Vi ska ha goda ekonomiska förutsättningar Vi ska sträva efter årliga positiva ekonomiska resultat Vi ska bygga upp ett eget kapital på minst 4 miljoner PLATTFORM FÖR KOMMUNIKATION Under 2010 skapades en plattform för kommunikation för Svensk volleyboll. Innehållet processades fram med hjälp av kommunikationsbyrån Blacke. Plattformen består av en kommunikationsstrategi och varumärkesstruktur som ska utgöra en grund för en stark och enhetlig kommunikation i alla olika verksamheter och identiteter inom ramen för Svensk volleyboll. Här beskrivs bla sportens identitet, utvecklingsmål, marknadsdefinition, målmarknad, kundprofil och visuell sammanhållning. Utvecklingsmål Övergripande varaktiga mål Bli den idrott som attraherar flest utövare (spelare, ledare, förtroendevalda) inom definierad målmarknad. Bli en av de tre idrotter som attraherar störst publik inom definierad målmarknad. Attrahera fler och större sponsorer med kommersiellt intresse av målmarknaden. Stimulera en personlig och sportslig utveckling med utgångspunkt från individuella drivkrafter. Taktiska varaktiga mål Ökad uppmärksamhet från media på nationell nivå. Nå internationell framgång som topp 10-nation i Europa inom volleyboll. Etablera dam- och herrlandslag som maindraw-lag på FIVB World Tour inom beachvolley. 8

9 Kundprofil SPELARUTVECKLINGSMODELL Volleyboll Sedan 1999 har SVBF haft denna spelarutvecklingsmodell för volleyboll. Steg 1 = åren före gymnasiestarten. Med hjälp av tränarna på RIG genomför SVBF årligen fyra utvecklingsläger för talanger, samt ett stort öppet talangläger. Alla läger utgör samtidigt rekryteringsbasen för RIG. SVBF har byggt ut samarbetet med de nordiska länderna på denna nivå och landskamper spelas from 2004 även för denna yngre åldersgrupp. RIG-tränarna är U/J-landslagscoacher. Steg 2 = RIG i SVBF:s elitspelarutvecklingsmodell. Steget innefattar 1800 timmar och SVBF tar i huvudsak ut spelare från RIG för att representera ungdoms- och juniorlandslaget. SVBF:s mål är att elever på RIG kommer ha möjlighet att spela 9

10 minst 30 internationella matcher på 3 år. Enbart väl kvalificerade tränare anställs på RIG och de har huvudansvaret för U/J- landslagsverksamheten. Steg 3 = åren efter RIG och fram till ca 22 års ålder. Målet i spelarutvecklingsmodellen är att uppnå 2000 timmar kvalitativ elitträning/internationell matchning även i detta steg. Det bygger på ett samarbete mellan elitklubbarna och SVBF:s riksträningscentrum (RTC) i Falköping. Steg 4 =A-landslag. Senaste åren har landslaget bestått av 55-80% spelare med RIG-bakgrund Beachvolley För beachvolley så har Svensk volleyboll gjort åtgärdsprogram för A-, utvecklings- och U-landslag i olika former sedan slutet av 90-talet. Den senaste strukturen, Swedish Beach Program, innehöll tre olika steg som ungefär motsvarar steg 2, 3 och A-landslag i modellen för volleyboll. Denna modell är nu avslutad och de olika namnen är inte längre en del av SVBF:s varumärkesstruktur Spelformer För ungdomar finns de anpassade spelformerna Kidsvolley, Volley2000 och tremanna i beachvolley. Kidsvolley är utvecklat för pojkar och flickor mellan 6 och 9 år. I Kidsvolley spelar man på olika nivåer. Det finns tre stycken, Level 0, Level 1 och Level 2 där det är kunskaper mer än ålder som styr var man spelar. Volley 2000 den svenska spelformen för barn och ungdomar mellan 10 och 14 år. Spelformen passar även bra för andra åldrar och är perfekt som nybörjar och motionsspel. Kännetecknande för Volley 2000 är långa bolldueller tack vare studsen, att lagen kommer till Spike momentet ofta. 3-beach är spelformen i beachvolley för alla under 15 år där man är tre spelare i laget. Mer information om dessa spelformer finns på hemsidan för Svensk volleyboll: LEDARUTBILDNINGAR SVBF:s utbildningssystem Nivåer på stegutbildningar idag Tränare volleyboll, steg 1-4 Tränare beachvolley, steg 1-3 Tränare Kidsvolley Domare volleyboll: Klubbdomare, distriktsdomare, förbundsdomare, elitdomare Domare beachvolley: Distriktsdomare, förbundsdomare, elitdomare RF/SISU:s utbildningar Här finns många gränsöverskridande utbildningar med de för alla idrotter gemensamma delarna. Plattformen, grundläggande utbildning för alla som leder barn och ungdomar. Grundtränarutbildning (GTU), steg 1-3. Elittränarutbildning (ETU), Fystränarutbildning, Coachprogrammet, Idrottspsykologisk rådgivning. Mer information på 10

11 FIVB/CEV nuvarande utbildningsmöjligheter/karriärmöjligheter Inom FIVB erbjuds kurser för domare och coacher i volleyboll och beachvolley. FIVB Coaches courses: Level I Basic Volleyball techniques and preparation of a team Duration: 12 days Level II Level III Coaching of advanced level teams Duration: 13 days * Participants must have passed Level I to enter Level II Coaching of high level teams and preparation or direction of national coach programmes Duration: from 7 to 14 days * Participants must have passed Level II to enter Level III TECHNICAL SEMINARS The FIVB Technical Seminars programme is intended for technicians (with experience as Volleyball players and/or coaches) looking to improve their knowledge and competences of the different Volleyball techniques. These seminars usually feature world-renowned Volleyball coaches and instructors and associate players for practical demonstrations. Type of Volleyball Technical Seminars: Setting Defense/Serve and Reception/Libero Outside Hitter/Serve Middle player (block/attack) Other Technical Seminars: VIS (Volleyball Information System) Beach Get Involved Teachers Players Mer information om olika utbildningsmöjligheter finns på Gold medal squared Det finns rimligen ett stort utbud från andra aktörer i volleybollens värld. Sannolikt finns det i utbudet ett flertal adekvata utbildningar. En sådan aktör är Gold Medal Squared, som är ett amerikanskt företag som drivs av fyra av USAs mest framgångsrika coacher; Dr. Carl McGown, Dr. Marv Dunphy, Dr. Doug Beal och Jim McLaughlin. Deras utbildningsystem är enligt dem baserat på vetenskapliga principer inom human kinetics, organizational behavior, statistik och psykologi. Mer info: ELITPROJEKT Kravanalyser Med stöd av SOK har det utvecklats kravanalyser för internationell volleyboll (senast uppdaterad 2009) och beachvolley (senast uppdaterad 2010). Detta för både damer och herrar. Kravanalyserna är framtagna efter samma modell och beskriver bla: 11

12 Tävlingssystem, tävlingsform, tävlingsfrekvens idag och om 5-6 år Prestationsnivå för aktiva i världstoppen idag och om 5-6 år Kravprofil (fysiska krav mm) Spelartyper och dess kapaciteter för bla teknik och fysik Jämförelse kapaciteter mellan svenska toppspelare och spelare i världstoppen Insats för aktiva i världstoppen Transformationskarta beachvolley(2006) 12

13 Transformationskarta volleyboll herrlandslag (2010) Tränarutvecklingsprojekt Ett nytt tränarutvecklingsprojekt har genomförts under läsåret 10/11 på RIG. Anders Kristiansson anlitades för att i första hand utveckla tränarna, men också spelarna på RIG under totalt 25 dagar. Målet med projektet har varit att prova en praktiskt inriktad utveckling och utbildning för tränare under en längre tid. Anders har coachat tränarna före, under och efter träningspassen. Man har fört diskussioner och analyserat mål med träningar, val av övningar, tidsdisposition, val av fokus och feedback till spelarna samt resultaten av de olika valen. 13

14 3.3 LICENS & FÖRENINGSSTATISTIK LICENSER VOLLEYBOLL Distrikt Mittsvenska Nordsvenska Skåne Stockholm-Gotland Sydsvenska Värmland-Örebro Västsvenska Östsvenska Total LICENSER BEACHVOLLEY Distrikt Mittsvenska Nordsvenska Skåne Stockholm-Gotland Sydsvenska Värmland-Örebro Västsvenska Östsvenska Totalt

15 3.3.3 UNGDOMSLICENSER VOLLEYBOLL födda H D H D H D H D H D H D H D Sydsvenska Skåne Västsvenska Östsvenska Värmland-Örebro Stockholm-Gotland Nordsvenska Mittsvenska Totalt UNGDOMSLICENSER BEACHVOLLEY Ma n Kvinna Mittsvenska 5 1 Nordsvenska 0 3 Skåne 4 5 Sthlm-Gotland 2 2 Sydsvenska 5 20 Värmland-Örebro 0 0 Västsvenska Östsvenska 1 1 Totalt FÖRENINGAR PER Mittsvenska Nordsvenska Skåne Stockholm- Gotland Sydsvenska Värmland-Örebro Västsvenska Östsvenska

16 Total INTERNATIONELL RANKING FIVB Ranking FIVB volleyboll och beachvolley säsongen 10/11 Senior herrar volleyboll Sverige 82:a plats Senior damer, herr- och damjuniorer volleyboll Sverige ej med på rankinglistan Senior herrar beachvolley Gunnarsson-Brinkborg 17:e plats ( ) Senior damer, herr- och damjuniorer beachvolley Sverige ej med på rankinglistan CEV ( ) Herrar beachvolley Gunnarsson-Brinkborg 89:e plats Randén/Wijk-Tegenrot 138:e plats Jonsson/Huitfeldt 149:e plats Damer beachvolley Nilsson/Hansson 65:e plats Stahre/Grawender 104:e plats Simonsson/Yoken 104:e plats 3.5 JÄMFÖRELSE ANDRA IDROTTER ALLA NATIONELLA IDROTTSFÖRBUND RF publikation Idrotten i siffror redovisar hårda fakta på Svensk idrott och dess specialförbund: Där visas bla denna tabell med beskrivning av respektive SF i ett generellt numerärt perspektiv. 16

17 3.5.2 NÅGRA BOLLIDROTTER 2009, 09/10 Sv volleyboll Sv handboll Sv innebandy Sv basket Publiksnitt elit dam Publiksnitt elit herr Medlemsföreningar Licensierade spelare Omsättning SF 15 MSEK 33 MSEK 54 MSEK 21 MSEK Länder i intern. förb SKOLSAMVERKAN RIKSIDROTTSGYMNASIUM (RIG) Bakgrund Målet med Riksidrottsgymnasier är att erbjuda elever möjlighet att kombinera en satsning på studier samtidigt som man satsar mot en framtida elitkarriär i sin idrott. Ett Specialidrottsförbund kan ansöka om att få bedriva RIG-verksamhet tillsammans med en kommun. Riksidrottsförbundet har sedan talet haft i uppdrag att leda arbetet med godkännande, kvalitetssäkring och fördelning av elevplatser på Riksidrottsgymnasier i alla idrotter. Elevplatserna tilldelas i 3-års perioder. Svensk volleyboll har under lång tid fått stort förtroende från RF att bedriva RIG-verksamhet. Senaste decenniet har Svensk volleyboll varit det förbund som tilldelats flest elevplatser tillsammans med tre övriga förbund (fotboll, friidrott och skidor) gjordes en större utredning vid de två Riksidrottsgymnasierna i volleyboll och då fann Svensk volleyboll att förutsättningarna för flickornas gymnasium i Katrineholm och pojkarnas i Falköping var så olika att man beslutade att flytta flickorna till Falköping. Samtidigt beslutade Svensk volleyboll att satsningen inom landslagsverksamheten skulle vara likvärdig för damer och herrar. En viktig del i satsningen var uppbyggnaden av ett Riksträningscentrum (RTC) i Falköping. Målet att samla landslagsverksamhet till Falköping var en stor del i kommunens vilja att satsa ytterligare resurser för att bereda plats för sammanlagt 60 elever from hösten RIG för volleyboll har funnits sedan Andel platser och modell Idag bedriver Svensk volleyboll och Falköpings kommun ett framgångsrikt och mycket väl fungerande Riksidrottsgymnasium för volleyboll, som också utgör en stor del av Svensk volleybolls Riksträningscentrum för volleyboll. Volleybollgymnasiet är också hjärtat i den spelarutvecklingsmodell Svensk volleyboll valt för elit- och landslagsverksamheten beslutade Svensk volleyboll att se över möjligheterna att ansöka till Riksidrottsförbundet om ytterligare RIG-elevplatser inför perioden med målet att bygga upp en liknande spelarutvecklingsmodell för beachvolley. Spelarutvecklingsmodellen i volleyboll finns tydligt beskriven i senaste Verksamhetsbeskrivningen för Volleybollgymnasiet 2008 och är det dokument som ligger till grund för Svensk volleybolls kommande elitsatsning i beachvolley. De huvudsakliga delarna i spelarutvecklingsprogrammet är att 17

18 U-/J-landslagsverksamheten bygger på RIG och de elever och tränare som finns där. Modellen består av 14 timmar kvalitativ träning boll och fys/vecka Återkommande rekryteringsläger/talangläger före uttagningar till RIG Eleverna får en stor mängd matchning i serie- och träningsspel samt internationellt spel på såväl hemma- som bortaplan. Tränarna på RIG ska vara väl kvalificerade att leda spelarnas utveckling även ur ett internationellt perspektiv och är ansvariga för U-/J-landslagsverksamheten. RF avslog ansökan 2007 om ytterligare platser och tilldelade Svensk volleyboll 60 platser i volleyboll för perioden beslutade Svensk volleyboll att göra ett nytt försök inför perioden Svensk volleyboll fann tre möjliga kommuner att samverka med, Göteborgs kommun, Södertälje kommun och Falköpings kommun. Ansökan om 24 nya elevplatser skickades in tillsammans med de tre kommunerna. I ansökan fördes tydligt fram att grenen beachvolley är en individuell idrott, till skillnad från volleyboll som är en lagidrott. RF gav det glädjande besked att man beslutat öka antalet elevplatser med 12 nya platser utöver de tidigare 60 elevplatserna. Detta ger Svensk volleyboll 72 elevplatser under perioden RF bedömer dock att grenen beachvolley är en lagidrott. I RF:s besked om dimensioneringen gäller normen minst 30 elever/rig och ort för lagbollidrotter och 12 elever/rig och ort för individuella idrotter. Svensk volleyboll bedömde att antalet tävlingsaktiva i beachvolley från åk 9 och yngre för närvarande inte är tillräckligt stort för att starta ett RIG beachvolley på en ny ort med 30 av de 72 elevplatserna. Inför perioden beslutade Svensk volleyboll att placera elevplatserna för både volleyboll och beachvolley i Falköping. Falköpings kommun kommer att bygga en ny beachvolleyhall under läsåret 11/12. Hösten 2012 planeras de första eleverna börja på det nya RIG volleyboll och beachvolley Nya modellen för RIG i volleyboll och beachvolley 2012 I Svensk volleyboll:s nya spelarutvecklingsmodell poängteras vikten av samordning mellan grenarna volleyboll och beachvolley. Under RIG-perioden ska elevens möjlighet till utveckling mot en framtida internationell elit i någon eller båda grenarna vara av största vikt. Helheten ska betonas vilket innefattar både den sociala miljön, studiemiljö och idrottsmiljön. I modellen ska hänsyn tas till erfarenheter och forskning nationellt och internationellt, både vad gäller medicinska aspekter, träning och tävling i båda grenarna i aktuell ålder. Utmaningen ligger bland annat i att det ännu inte finns några beprövade samordnade modeller där de båda grenarna utövas i gymnasieåldern mot elit. Flera nationer har dock påbörjat verksamhet för ungdomar, både på motions- och elitnivå, i de båda grenarna där samordningen ses över. Svensk volleyboll kommer utveckla RIG-verksamheten i de båda grenarna allteftersom och lyhördheten för de erfarenheter som växer fram är av stor vikt. Inledningsvis kommer eleverna på RIG att utbildas i båda grenarna under de tre åren på RIG. Andelen träning-tävling i volleyboll och beachvolley kommer att variera under åren och beskrivs vidare i den nya spelarutvecklingsmodellen. 18

19 Elevplatser/år i respektive gren styrs bland annat av schematekniska skäl och aktuellt internationellt program. Ansökningarna behandlas av RIG-tränarna och verksamhetschefen NATIONELLA IDROTTSUTBILDNINGAR (NIU) Från och med hösten 2011 är det möjligt att starta nationella idrottsutbildningar inom ramen för den nya gymnasieskolan GY11. Riksidrottsförbundet har efter samråd med Skolverket beslutat om de certifieringskrav som kommer att gälla för det nya idrottsgymnasiealternativet, Nationella idrottsutbildningar (NIU) Grundförutsättningar för SF-certifiering av nationellt godkända idrottsutbildningar Certifiering av ett specialidrottsförbund krävs innan huvudmannens ansökan går vidare till Skolverket om att få ge utbildning där ämnet specialidrott ingår. Certifieringen utgår från en viss utvärderingsbar standard på idrottsutbildningen, dels genom SF-gemensamma och grundläggande krav, dels genom SF-specifika krav. Målsättningen med verksamheten är att ungdomar ska kunna kombinera elitinriktad idrottsträning med studier på gymnasienivå. Idrottsutbildningen ska ha en tydlig elitidrottskaraktär där målsättningen är att uttagna elever på sikt ska kunna nå nationell elit. Nationellt godkända idrottsutbildningar vänder sig i första hand till ett lokalt och regionalt upptagningsområde. Utbildningen skall tillstyrkas av specialidrottsförbundet. Statens skolverk beslutar om var nationellt godkända idrottsutbildningar får anordnas och om hur många platser dessa utbildningar får omfatta efter rekommendation av berört SF. För att starta en Nationell idrottsutbildning är lägsta nivå 12 elever i individuella idrotter och 15 elever i lagbollidrotter på en treårsperiod. De antagna ska bedömas ha goda förutsättningar att på sikt kunna nå nationell elit. Den anordnande huvudmannen ska uttrycka sin ambition och vilja att stödja den nationellt godkända idrottsgymnasieutbildningen. Intagningen mellan killar och tjejer ska i grunden vara 50/50 på riksbasis. Eventuella SF som avviker från denna norm i sin karaktär kan justera intaget så att det blir i rimligt förhållande till antalet licensierade utövare. Könsfördelningen på anställda tränare bör stå i proportion mot de intagna elevernas kön SF-gemensamma kriterier 1. Huvudmannen och förening/distrikt som är skolans samarbetspartner ska ha ett etablerat samarbete med specialidrottsförbundet. 2. Huvudmannen/skolan ska erbjuda ändamålsenliga anläggningar och en optimal träningsmiljö under hela läsåret. 3. För elever som inte kan dag pendla ska huvudmannen bistå med hjälp att anskaffa boende. 4. Skolan ska erbjuda ett bra programutbud, elevvård, studiehjälp, lärarförståelse och ett idrottsvänligt schema. 5. Den anordnade huvudmannen ska erbjuda minst 400 poäng specialidrott. 6. Respektive SF:s studieplan för ämnet specialidrott ska följas och i undervisningen ska av SF anvisad litteratur användas. 7. Minst tre träningar/undervisningstillfällen i specialidrott per vecka ska kunna erbjudas inom ramen för schemalagd skoltid. 19

20 8. Eleven ska erbjudas möjlighet att träna i en klubb/miljö med elitinriktad verksamhet utanför skoltid. 9. Vid skolan ska en utbildad tränare/lärare vara anställd på minst halvtid. 10. Huvudtränarens utbildningsnivå ska vara av respektive SF fastställd idrottsspecifik utbildningsnivå med önskvärd akademisk lärar- eller tränarutbildning. 11. Samtliga av skolan anställda lärare, instruktörer och tränare med uppdrag inom idrottsutbildningen ska av huvudmannen erbjudas dels fortbildning relaterad till den undervisning de utför, dels relevant idrottsspecifik fortbildning. 12. Huvudläraren/tränaren ska delta på av SF arrangerade sammankomster och utbildningar riktade till lärare/tränare anställda på de certifierade gymnasierna. 13. Huvudmannen ska kunna erbjuda kontakter till specialistnätverk inom idrottsmedicin, idrottsfysiologi, idrottspsykologi och idrottsnutrition. 14. Den sökande som anses ha bäst förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen ska ges företräde vid urval till utbildningen. 15. Certifieringen gäller i sex år förutsatt att huvudmannen kan leva upp till certifieringskraven utifrån årligt genomförda utvärderingar. För certifierade skolor som vid kontroll, uppföljning eller utvärdering inte uppfyller samtliga krav kan ett års dispens ges för att åtgärda dessa brister innan certifieringen förloras. 16. Verksamheten ska kvalitetssäkras enligt föreslagen SF-modell. Utöver de gemensamma certifieringskraven har Svensk volleyboll skrivit fram särskilda certifieringskrav och kommentarer till de för alla idrotter grundläggande kraven. Svenska Volleybollförbundet (Svensk volleyboll) ser årligen över behovet av att utveckla de särskilda certifieringskraven LOKALA IDROTTSGYMNASIER Lokala idrottsgymnasier utvecklas inom respektive kommun, främst för kommunens (skolans) egna elever. Initiativtagare kan vara intresset utifrån elevernas individuella val, lokala idrottsföreningarnas önskemål eller kommunens/skolans intresse att profilera viss verksamhet. Omfattning, innehåll och samverkan sker ofta med ortens idrottsföreningar, både beträffande uppläggning och genomförande. Om ersättning för eventuella tränarresurser och specialidrottsanläggningar som utnyttjas ska utgå avgörs av kommunen/skolan IDROTTSUNIVERSITET Riksidrottsuniversitet En majoritet av dagens ungdomar anger att de har som avsikt att studera vidare vilket innebär att en betydligt större volym kommer att vilja kombinera sin elitsatsning med studier på akademisk nivå. Vad det gäller Riksidrottsuniversitet vill RF nu pröva möjligheten att utveckla en ny modell för 20

21 kombinationen elitidrott och utbildning. Allt ifrån idrottsfrämjande högskolor/universitet till fullskaliga Riksidrottsuniversitet (forskning, tester, support, utbildning etc.). Riksidrottsförbundet kommer under året att besöka ett antal lärosäten. Dessa samtal ska övergå i en konstruktiv dialog kring förutsättningar och önskemål om att vilja utveckla möjligheten att kombinera elitidrott och utbildning på den postgymnasiala nivån Umeå Universitet Umeå universitet, Umeå centrum för idrottsvetenskap, har visat intresse av att starta ett samarbete kring särskild satsning där dels elitspelare kan kombinera elitsatsning med studier på ett fördelaktigt sätt och dels där Svensk volleyboll tillsammans med Umeå Universitet kan bedriva passande forskningsprojekt. Idag har de sådana samarbeten med skidförbundet (längd), friidrottsförbundet och orienteringsförbundet. Vi har fått ett generellt avtalsförslag och försöker skapa ett möte för att precisera möjligheterna. Mer info om Umeå centrum för idrottsvetenskap och deras samverkan med idrottsförbund RF OCH SOK SOK Sveriges Olympiska Kommitté har ett program för stöd till aktiva och specialidrottsförbund. Programmet är indelat i tre delar: Topp-& talangprogrammet ska utökas, men kvarstår i sin kärna och form samt förbättras i vissa delar. OS-kopplingen med planeringsperspektiven 4-8 år samt OS-förberedelserna förstärks. Utmanarprogrammet förändras mycket. Individuella insatser för unga talanger och strategiska specialinsatser för (i första hand) OSF-tränare kommer istället att genomföras inom ramen för Topp-& talangprogrammet. De nya "framtids-satsningarna" kommer 2009 att utvecklas och planeras under rubriken Utmanare. Supportprogrammet kvarstår innehållande medicinsk support, specialister-/resurspersoner, ledar- och tränarutveckling, aktivutbildningar samt FoU. Ökat fokus och insatser behövs för att stärka tränarkompetensen, få utökat genomförande av systematiskt utvecklingsarbete och för att förbättra den medicinska preventionen. För fullständig beskrivning av programmets mål och riktlinjer: 21

22 3.7.2 RF För elitutvecklingsarbete har Svensk volleybolls möjligheter att få olika sorters stöd från RF (och SISU) ökat de senaste åren. Det finns t.ex. en rad olika stöd i form av hjälp till självhjälp som bla ska utveckla förbunds förmåga att arbeta med elit och talangutveckling. Numera utgår också ett monetärt stöd, elitstödet, som för i synnerhet små förbund gör skillnad. Utöver det finns också resurser att söka för skräddarsydda projekt, Svenska spels elitstöd. RF har numera på regeringens uppdrag helhetsansvaret att fördela statliga medel - inklusive elitsatsningen - samt att säkerställa de ekonomiska förutsättningarna för deltagande i OS och Paralympics. 22

23 Totalt finns ca 100 MSEK i anslag från staten som fördelas; Gemensamt stöd 25 MSEK, landslagsstöd 42 MSEK, riktat stöd 35 MSEK. De riktade stödet är för lag/individer som är eller bedöms inom kort vara i yttersta världstoppen (dagens och morgondagens medaljörer). Under hösten (2011) kommer en översyn göras av bl.a. kriterierna för landslags- och riktat stöd. 3.8 UTVECKLING I ANDRA VOLLEYNATIONER Vi har inlett dialog med några andra volleynationer och börjat få viss information om deras spelarutvecklingsarbete. Vi har mötts av en stor vilja att samarbeta och byta erfarenheter. Här finns sannolikt mer värdefull information att hämta i det fortsatta arbetet NORGE Vi har en dialog med Norge, avdelningsledaren Öyvind Marvik, om verksamhet på volleybollgymnasium. De har vissa intressanta likheter och utmaningar som oss. Norges variant på RIG kallas Toppvolley Norge och finns i Sand. De har en kombinerad beach- och volleybollutbildning där alla eleverna får samma utbildning i båda disciplinerna. Under ca 8 vintermånader har de fokuserat på volleyboll och de fyra sommarmånaderna på beachvolley. Under 2011 får de en hall för beachvolley och då kommer de sannolikt ändra periodiseringen. Marvik tror att det kommer bli ca 60 % volleyboll och 40 % beachvolley. De har valt att inte specialisera av i huvudsak två skäl. Dels så tror de att en kombination förebygger skador och kan gynna antalet träningstimmar under de tre åren. Toppvolley Norge har nära samarbete med inhemsk idrottsforskning (Roar Bahr, FIVB Medical Commission m fl.) och fått samma rekommendationer där ifrån. De har även frågat de norska nuvarande och f.d. beachvolleystjärnorna som enligt Marvik enhälligt förespråkar att inte specialisera under denna period. Marvik menar att en allmän utbildning även gynnar den långsiktiga individuella utvecklingen vilket är deras huvuduppgift. 23

24 Mer info om Norges volleybollgymnasium: KANADA Kanadensisk volleyboll har en spelarutvecklingsplan, Volleyball for life, som är LTAD-baserad. Den togs i bruk under 2006 och utvecklades under ledning av Ed Drakich (f.d. landslagsspelare volleyboll och beachvolley, numera tränare och ledare med uppdrag för bl.a. FIVB). Drakich har delgivit oss en del av deras erfarenheter. De har ännu inte gjort någon utvärdering men i de regioner som planen har hunnit genomföras längst ser de positiva effekter. Vid utvecklingen av planen och förankringen av så var rörelsen mycket positiv. Väldigt lite eller inget motstånd fanns till planen och dess LTAD-baserade principer. Men vid genomförandet så uppstod intressekonflikter. Det är enligt Drakich viktigt att forma systemet (t.ex. ålders indelning tävlingar) för framtidens fungerande verksamhet (istället för att anpassa till dagens situation som inte är den önskvärda). Han menade vidare att modellen & dess principer är obestridliga, MEN det är när förändringarna sker som det börjar värnas om egenintressen, därför rekommenderar han at lansera hela modellen en gång! Annars blir friktionen större då motståndare hinner samla motargument. Ed ledde arbetet med en noga sammansatt working group som tillsammans mötte rörelsen och externa intressenter (regionvis). Process ledare för working groups arbete var LTAD-expert från Sports Canada. Utvecklingsarbetet tog tid, många blev väldigt engagerade och nyckel till effektivt arbete är att working group väljs med omsorg. För dom var och är det viktigt att trycka på behovet av förändring (citatet Insanity is doing same thing.). Devisen att tävlingarna/matcherna ska vara servant not master är en ledstjärna i deras plan. De försöker skapa matchformat för att främja alla individers utveckling, utan tidig specialisering. T.ex: Efter ungdomsmatch ha skill-competition där alla i laget deltar, seger där ger lika många poäng som att vinna matchen. Triple-ball annat exempel där efter avslutad boll så spelas två gratisbollar där coach kastar enkel boll över till andra sidan. Lag väljer klass/nivå efter eget tycke (utvecklingsnivå) Drakich menar vidare att landslagens prestation är en biprodukt/reflektion av systemet, inte tvärt om. På fråga om selektering så tycker de (med hänvisning på erfarenheter från bl.a. amerikanska proffsidrottens talangscouting) att välja rätt talanger i tonåren är mycket svårt, därför undviker dom att 24

25 koncentrera sig på de som då är mest utvecklade, det ökar sannolikheten att främja dom som verkligen kommer vilja/orka gå långt. Planen i sin helhet: 007.pdf HOLLAND Hollands spelarutvecklingsmodell, Longterm education plan, learn to win, är baserad på LTADprinciperna. Svensk volleyboll har fått en engelsk översättning av modellen. Planen är endast för volleyboll men utveckling av samordningen mellan volleybollbeachvolley pågår. Man vill erbjuda majoriteten av spelare möjlighet till 8 månader volleyboll och 4 månader beachvolley. Spelare i alla åldrar på landslagsnivå utövar i huvudsak bara den ena grenen SCHWEIZ Schweiz arbetar för att spelare ska utöva både volleyboll och beachvolley under hela året och har en mycket bra nationell beachtour för de unga spelarna från maj-sept. Unga spelare på landslagsnivå i volleyboll samlas ca 35 dagar/år. U-/J-landslagsspelare i beachvolley samlas endast vid ett 5-dagars läger/år. Fokus ligger på volleyboll för U-/J-landslagen och man deltar endast vid beachtävlingar om det inte krockar med volleybollaktiviteterna. Sedan 2009 har man ett beachvolleycenter där de 10 herrar och 10 damer tränar och får full support. De 6 bästa B-lagspelarna (23-25 år och satsning mot World Tour) och 4 i åldern Man ser över att from våren erbjuda de två mest lovande beachvolleyspelarna i U-landslaget i volleyboll att satsa på beachvolley på samma sätt som ovan. Landslagsspelare i volleyboll som väljer beachvolleyträning och matcher som krockar med volleybollaktiviteterna ska då inte få möjlighet att komma tillbaka till volleybollandslagen. 25

26 3.8.5 AUSTRALIEN Australien har under lång tid haft de största ungdomstalangerna i volleyboll på pojksidan samlade på ett center i Canberra (kan jämföras med RIG i Falköping). From 2009 har man integrerat beachvolley i utbildningen. De största talangerna i junioråldern, i båda grenarna, tränar numera både volleyboll och beachvolley och tas ut till landslagen. Målet är nationella och internationella tävlingar i både volleyboll och beachvolley. Man har ingen motsvarande modell för flickor i volleyboll. Beachvolleyträningen bedrivs i Australiens träningscentrum för beachvolley i Adelaide. Här finns även spelare som enbart utövar beachvolley. Toppspelare på seniornivå tränar på centrat TYSKLAND Vi har inlett en dialog med tysk volleyboll genom Hubert Martens, vice ordförande, och Jörg Ahmann ( Bundestrainer ungdomar beachvolley). Tyskland har en struktur för spelarutveckling för beachvolley som illustreras av bilden nedan. Deras modell bygger enligt Ahmann på samma principer som Kanadas. Specialisering, volleyboll eller beachvolley, sker alltså i detta fall på nivån efter U18/19. 26

27 3.9 UTVECKLING I ANDRA IDROTTER I SVERIGE Det finns några andra idrotter som har börjat använda sig av LTAD i sitt utvecklingsarbete. Bla Innebandy och orientering. Innebandyn har nyligen utvecklat Svensk innebandys utvecklingsmodell ( SIU ) som bygger på bl.a. LTAD och dess principer. Modellen har ambitionen att vara helt baserad på idrottsvetenskapliga principer och ska utgöra den röda tråd som de upplevde saknades inom sporten förut. Modellen ska främja individers livslånga intresse för idrottsutövande och i strukturen finns tydliga och givna övergångar mellan karriärstegen och bredd/motionsidrotten. Modellen bygger på tio nyckelfaktorer och består av sex nivåer. De första nivåerna ska uppmuntra till en idrottslig grundutbildning och idrott för alla. Nivå 4-5 fokuserar på maximal prestation och den sista till ett livslångt idrottande. Första tre nivåerna, upp till ca 16 år, så är deras uppgift att utveckla idrottaren. Därefter gäller utveckling av spelaren. Svensk innebandys utvecklingsmodell i sin helhet: GENERELLA OMVÄRLDSTRENDER Det finns åtskilliga generella omvärldstrender/förändringar som kommuniceras, dock inte ovanligt med inslag av blandad mängd spekulation. Några påverkar säkert Svensk volleyboll framöver och bör beaktas i olika utvecklingsarbeten. De följande omvärldstrenderna bygger i väsentliga delar på Svenska innebandys verksamhetsinriktning, (Kairos Future, 2009). STORA DEMOGRAFISKA SVÄNGNINGAR Fram till år 2030 kommer befolkningen i arbetsför ålder att stagnera samtidigt som antalet personer i vårdkrävande ålder (+85 år) mer än fördubblas. Allt talar för att detta kommer att sätta en enorm press på de offentliga finanserna. Utvecklingen kommer dock att te sig väldigt annorlunda beroende på landsända. I vissa kommuner i skogslänen kommer försörjningsbördan (kommunala kostnader/löneinkomster) att öka med upp till hundra procent medan utvecklingen i storstadsregionerna kommer att vara betydligt mer gynnsam (se t ex regionalpolitiska utredningen, SoU 2000:87). Allt talar för att de ökade kommunala kostnaderna som kommer av den åldrande befolkningen kommer att tvinga fram väldigt tuffa prioriteringar. En sannolik utveckling är att insatser för idrotten 27

28 kommer att definieras bort från det offentliga åtagandet. Vi kommer istället ser mer av ideella insatser och kommersiella lösningar. Snart lämnar fyrtiotalisterna yrkeslivet. Det är en grupp som består av närmare 1,7 miljoner människor och de utgör den mest hälsosamma och mest ekonomiskt välbeställda pensionärsgenerationen hittills. Det kan leda till möjligheter då många pigga pensionärer eventuellt skulle kunna tänka sig att göra en ideell insats. ÖKAD INTERNATIONALISERING Människor söker upplevelser, sociala kontakter och arbete utanför sitt lands gränser. Resandet ökar och det blir allt billigare att flyga till världens alla hörn. Företagen blir allt mer integrerade i den globala ekonomin och förlägger produktion av varor och tjänster, forskning och utveckling där det är mest fördelaktigt. Konkurrensen ökar, men också tillgången till större marknader. Tekniken möjliggör utvecklingen och man kan kommunicera, utbyta idéer och komma i kontakt med andra människor i realtid när som helst på dygnet. Detta leder också till att referenspunkterna för svenskarna förskjutits. Förr jämförde man sig med grannbyn och distriktsmästerskap var en stor händelse. Idag är det de stora mästerskapen i de stora sporterna som räknas och kampen med grannbyn tappar i betydelse. ÖKAD INDIVIDUALISERING Vi ser sedan en lång tid tillbaka en förskjutning från kollektiva till individuella värderingar. Individuella behov ges större betydelse i livets alla delar och människor inrättar sig i mindre grad i givna strukturer och roller. Det egna livsprojektet kommer i allt större fokus. ÖKAD UPPLEVD TIDSBRIST Yrkeslivet och arbetsuppgifterna upptar allt större del av tiden för människor som prioriterar sin tid i högre utsträckning. Samtidigt ökar utbudet och möjligheterna av vad man kan göra på sin fritid hela tiden, vilket tar sig uttryck i det vi ibland kallar 24-timmarssamhället. Detta leder till att många upplever en ökad tidsbrist: Så många möjligheter så lite tid. Många försöker helt enkelt klämma in allt fler göranden under dygnets vakna timmar. För barnfamiljer tycks tiden vara den största bristvaran vilket gör att fritiden blir dyrbar och prioriteringarna sker då på bekostnad av t ex ideellt arbete. ÖKAT HÄLSOFOKUS Människor i allmänhet tenderar att fokusera allt mer på hälsofrågor. Idag vill individer må bättre än bra och det betyder mycket mer än att bara må bra spannet för vad som gör att man mår bättre än bra kan ha med mycket mer livsstilsfrågor att göra än vad hälsa i allmänhet gjorde tidigare. Jakten på hälsa och välbefinnande handlar inte bara om frånvaro av sjukdom, att må bra socialt och psykiskt, utan också om känslan av att man uppfyller sin potential. Det handlar om att ha möjlighet att utvecklas i livet och för många även att lyckas med det man föresatt sig. Ambitionen har alltså skjutits från att hålla sig frisk till att må bättre än bra. Motionsutbudet ökar dessutom hela tiden för att bygga på smörgåsbordet för morgondagens hälsokonsumenter men det gör också att konkurrensen om individerna ökar IDROTTS- OCH MOTIONSVANOR Riksidrottsförbundet för statistik om olika gruppers idrotts vanor. En större undersökning äger rum årligen, Svenska folkets tävling- och motionsvanor. 28

29 4 RELEVANT FORSKNING/VETENSKAP Vi har valt att redovisa de studier/principer som vi tycker har störst relevans för projektet och störst chans att göra skillnad för Svensk volleyboll i nuläget. 4.1 LTAD LTAD står för Long-Term Athlete Development och är en modell som förespråkar både elitidrott och en hälsosam livsstil med ett livslångt idrottande. Den förespråkar fokus på individens långsiktiga utveckling med stöd från bla 10-års-regeln, som säger att det krävs i snitt tre timmars träning om dagen att nå internationell toppnivå oavsett om det gäller idrott, musik eller tex. matematik (Ericsson, et al 1993). LTAD-modellen utvecklades i Kanada för ca tio år sedan och en av upphovsmännen är Istvan Bayli (PhD., National Coaching Institute British Columbia). Modellen bygger bl.a. på principer om när det är som mest gynnsamt att träna olika färdigheter och att man ska utgå från utövarnas biologiska ålder/mognad istället för kronologiska ålder. Traditionellt så tränas utövare på samma sätt oavsett kön och ålder (så som vuxna män tränar). LTAD-modellen kan tolkas så att det är samma recept på ungdomsträning oavsett om syftet är att skapa framtida elitidrottare eller att ge utövarna ett hälsosamt liv genom ett livslångt idrottande. Bakgrunden till LTAD beskrivs i Volley Canadas LTAD-plan under stycket Shortcomings : Sport technical experts have identified a list of shortcomings in the Canadian sport system and their consequences for athletic participation and performance. LTAD was developed by sports-scientists and technical experts to address these shortcomings. Some of the key observations are listed below. Training and competition are based on chronological age, rather than developmental age. Training programs fail to take full advantage of critical periods of accelerated adaptation to training. Training and competition in the developmental stages place too much emphasis on short-term outcomes (winning) rather than on process (training and development). Development athletes tend to under-train and over-compete. Adult training and competition programs are imposed on developing athletes. Training methods and programs developed for male athletes are imposed on female athletes. Fundamental movement and sport skills are not taught properly. Physical education programs in schools, recreational programs, and high performance programs are poorly integrated. The most knowledgeable and experienced coaches are encouraged to work with older highperformance athletes; coaches who work with development athletes often lack the necessary training, skills, expertise, and experience. Flera länder och idrotter har anammat LTAD-modeller. Förutom Kanada jobbar bla Australien, Storbritannien, Irland och USA hockey efter dessa principer. Mer info om LTAD: 29

30 4.2 MEDVETEN TRÄNING Det har tidigare beskrivits att det tar minst tio år för att bli en idrottare på hög nivå. Det intressanta är dock innehållet och upplägget av de timmarna. Den idrottsliga utvecklingen av två idrottare kan variera pga. olika möjligheter till lärande, de olika instruktionsmetoderna som används, samt miljön som lärandet äger rum i. Enligt studier som berör lärande och färdighetsutveckling har det visat sig att det effektivaste lärandet sker genom en väl strukturerad aktivitet, som kallas deliberate practice. Deliberate practice är krävande, genererar inga direkta belöningar, och motiveras av målet att förbättra prestationen framför den naturliga glädjen (Anders K Ericsson). Motivation och lärande blir viktigt när vi försöker förstå vilken typ av erfarenhet idrottare behöver få, och vad som behöver läras ut på de olika nivåerna av idrottsdeltagandet. I utvecklingen av duktiga idrottare finns det känsliga perioder där viktiga beslut behöver tas, som inkluderar en reduktion av lek och spel och en ökning av mer resultatinriktad träning (Bloom 1985). Fastän tiden som läggs ner inom det aktuella området, i det här fallet idrott, är en viktig faktor för inlärning, är det inte tillräckligt för att säkerställa en hög nivå på prestationen. 4.3 MOTIVATIONSTEORI En sammanfattning av den i modern tid mest ledande motivationsteorin SDT Self determination theory (Edward Deci och Richard Ryan), såsom beskrivet i Why we do what we do? (Deci, 2006). Det finns två typer av motivation: 1. Kontrollerad motivation, som kan delas upp i - Yttre motivation (piska/morot) - Introjicerad motivation (ångest, skam, självkänsla, skuld) 2. Autonom motivation, som kan delas upp i - Integrerad motivation (ideal, högre syfte) - Inre motivation (intresse, lek, utmaning) De olika motivationstyperna har olika effekter (varaktighet, intensitet och riktning): Autonomt motiverade människor har större uthållighet än kontrollerat motiverade. Kreativitet och nytänkande gynnas av autonom motivation och missgynnas av kontrollerad motivation. Inlärning gynnas mer av autonom motivation än kontrollerad motivation. Autonom motivation gynnar lycka och reducerar stress. Autonom motivation gagnar moralen, medan piska/morot ökar behovet av genväg/fusk. I ett prestationsperspektiv funkar båda typerna, men kontrollerad motivation har mer kortsiktig varaktighet. 4.4 LEDARSKAPETS UTMANINGAR Enligt projektets styrning bör Svensk volleybolls framtida ledarutvecklingsmodell innehålla större delar ledarskap än idag och ska vara baserad på modern forskning. Detta med utgångspunkt från att ledarskapet hos såväl aktivitets- som organisationsledaren i svensk volleyboll är avgörande för utveckling, framgång och välmående hos individer och grupper. 30

31 Vi har tittat på möjliga vägar för i första hand ledarskapsutveckling hos tränarna. En modell för tillämpning av ledarskap som är grundad i forskning finns i boken Ledarskapets 5 utmaningar, Stefan Söderfjell Ledarskapscentrum. Här finns både teori, forskning och tillämpning av ledarskap. En röd tråd som löper genom alla kapitel är att följande beteendeområden måste vila på en stabil grund av överensstämmelse mellan ord och handling. 1. Vara en förebild för värdegrunden 2. Skapa gemensamma visioner 3. Utmana och ifrågasätt 4. Frigör handlingskraft 5. Uppmuntra och synliggör 4.5 PRINCIPER FÖR MOTORISK INLÄRNING Det finns en rad vetenskapliga studier för motorisk inlärning som är relevanta för volleybollträning. Några av principerna är beskrivna i artikeln Motor Learning Principles and the Superiority of Whole Training in Volleyball som är skriven av professorerna Steven Bain (University of Washington) och Carl McGown (Brigham Young University och mångårig coach USA s landslag). De principer för motorisk inlärning som beskrivs är: SPECIFICITY VS GENERALITY TRANSFER (träningseffektivitet, permanenta förbättringar) WHOLE TRAINING vs part/progressive. training (helhetsövningar jmf med progression ) APPROPRIATE REGULATORY STIMULI RANDOM VS BLOCKED PRACTISE Artikeln i sin helhet: 5 NY TEKNIK FÖR UTBILDNING Projektet har även kollat av möjligheterna att använda sig av ny teknik som verktyg för nya kommande program. Utvecklingen på området går snabbt och det kommer nya möjligheter med täta mellanrum såsom utbildningsformer online och olika programvaror som kan förnya och effektivisera former för i synnerhet ledarutbildningar. De nya pekskärmarna (Ipad s) skapar sannolikt nya vägar för coacher att demonstrera/instruera sina adepter. Dessa tar i nuläget i snitt ca 100 timmar att utveckla s.k. app, enligt Sogeti i Umeå. De nya tekniska lösningarna ger Svensk volleyboll möjlighet att utveckla tillgången till kunskap och utbildningar. USA Volleyboll har online utbildningar som deltagarna kan gå när de har tid, på kort eller lång tid, och de kan när kursen är klar även printa ut certifikatet. 31

32 När Svensk innebandy lanserade sin spelarutvecklingsmodell så sändes presentationen live på webben med powerpoint-slides som visades bredvid den rörliga bilden. Sändningen kan ses efteråt när som helst: 6 ANALYS 6.1 STYRKOR Vision/mål/handlingsplan som är ambitiös Ny plattform för kommunikation med viktiga ställningstaganden Tradition/historia av prestationer internationellt Goda karriärmöjligheter för individer genom stora internationella marknaden Fungerande/bra elittävlingar beach, SBT Anpassade spelformer för ungdomar RTC, relativt många RIG-platser => tränartjänster God kännedom om vad som krävs för att lyckas i internationella mästerskap (kravanalyser, personliga erfarenheter mm) Ett landslag i världseliten, god chans att nå OS 2012, (Brinkborg/Gunnarsson) 6.2 SVAGHETER Få heltidstränare Svag/liten samordning och samsyn inom Svensk volleyboll vad gäller sportslig utveckling Vikande antal ledare och spelare. Kritiskt lite pojkar födda mitten 90-talet. Lågt deltagande tränarutbildningar Låg internationell ranking för våra landslag (undantaget beachvolley herrar) Få antal spelare, spelare börjar sent vilket ger senare etablering internationellt jmf många andra nationer. 32

33 6.3 HOT Pga. ökade kommunala försörjningsbördan i framtiden är det stor risk att idrotten i större utsträckning måste kunna stå på egna ben. I så fall störst påverkan på organisationer med låg självfinansieringsgrad. Vuxna idrottare är mindre aktiva i traditionella idrottsformer (t ex givna tider för träningar och matchåtagande 1 ggr/vecka), fler väljer flexiblare former. 6.4 MÖJLIGHETER Ökade resurser av RF, elitstödet & andra stöd Skolsamverkan. RIG/NIU/Lokala idrottsgymnasier, universitet. Skolornas vilja att ha volleyboll i utbudet. Evidensbaserad utveckling god tillgång till adekvat kunskap och utbildningar Erfarenhet och utbyte med andra nationer. Erfarenhet och utbyte med andra idrotter. Nya digitala utbildningsmöjligheter 7 KONCEPT (MODELL + UTVECKLINGSPLAN + GENOMFÖRANDE) Vi föreslår att Svensk volleyboll utvecklar en plan som är LTAD-baserad och som utvecklas i tre steg. Det första är modellen och den beskriver filosofin och de principer som planen ska ligga till grund för. Detta blir den röda tråden för Svensk volleybolls utveckling av ledare och spelare. Modellen kan färdigställas när styrelsen har beslutat om innehållet. Därefter arbetas utvecklingsplanen fram för i tur och ordning, ledare och spelare. Den beskriver innehållet i utbildningarna, stegvis och fas för fas (målsättningar, periodiseringar, färdigheter som prioriteras, träning/tävlingsförhållande, dosering beach/inomhus,). På en del steg eller nivåer kan, om så bedöms lämpligt, även specifikt innehåll såsom övningspaket designas. Tredje steget är följaktligen genomförandet. 7.1 MODELLEN PRINCIPER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT Varför volleyboll? Anledningar till att engagera sig i Svensk volleyboll ska alltid vara tydligt. Utveckling av Svensk volleybolls uppgift och erbjudande, vid sidan av mer övergripande värderingar, ska alltid föregå utformning och genomförande av handlingsplaner. Detta är något som ofta saknas både hos Svensk volleyboll idag och även i de LTAD-baserade planer som hittills framtagits Samordning Modellen och dess efterföljande utvecklingsplaner ska tjäna som röd tråd inom Svensk volleyboll. Detta kommer i sig öka samordningen mellan olika projekt, för olika faser/åldrar och mellan grenarna. Men det handlar också om ett förhållningssätt, att försöka vara effektiva genom att hitta kollektiva lösningar. Ett korrekt konkurrensperspektiv inom rörelsen där ambitionen är att göra sandlådan större snarare än att kriga i den. 33

34 Lyckas med rätt saker Vi anser att huvudinriktning ska vara att skapa förutsättningar för att framgångar ska uppstå (istället för det traditionella alternativet att satsa på att skapa framgångar). Vi föreslår att planen ska förbättra förutsättningarna för att Svensk volleyboll ska kunna erbjuda en bättre miljö för ledare och spelare. Man skulle kunna säga att vi ska öka BNVn (bruttonationalvolleynyttan). Det fundamentala ska vara att utveckla miljöer som motiverar individer på ett uthålligt sätt i rätt riktning. Som en effekt av ökad BNVn kommer våra traditionella mått (landslagsprestationer, antal utövare etc.), som vi kan kalla BNVp (brutto national volleyprodukten), att öka. Möjligheter att mäta BNVn ligger i att t.ex. fråga utvalda grupper av ledare och utövare: vet/förstår de organisationens uppgift? Tror de på uppgiften? Kan de påverka den? Känner de att deras engagemang bidrar till uppgiften? Grad av olika känslomässiga bindningar Sådan mätning ger då kvalitativa mått på t.ex. kunskap/intellektuell tillgång, varumärkeslojalitet och organisationskultur. Mätningarna mäter sådant som i mycket hög grad är påverkbart. Till skillnad från en resultatmätning som mäter framgångar där man är i högre grad är beroende av saker som man inte kan påverka Individuella planer och möjligheter Karriärmöjligheter Ledar- och spelarutvecklingsplanen ska erbjuda attraktiva och tydliga karriärmöjligheter. För individer med proffsdrömmar finns, trots en stenhård internationell konkurrens för våra landslag, stora möjligheter genom den stora internationella marknaden Individens och helhetens förhållande För att lyckas i traditionell mening måste vi lyckas genom en ny strategi som är anpassad utifrån dagens villkor för Svensk volleyboll. Den bygger på att individernas utveckling är en förutsättning för sportens framgång. 34

Svenska Ridsportförbundets certifieringskrav för Nationellt godkänd Idrottsutbildning (NIU)

Svenska Ridsportförbundets certifieringskrav för Nationellt godkänd Idrottsutbildning (NIU) Svenska Ridsportförbundets certifieringskrav för Nationellt godkänd Idrottsutbildning (NIU) De reviderade certifieringskraven är framtagna av referensgruppen för NIU som består av ett antal representanter

Läs mer

Certifieringskrav - Gymnastik NIU år 2013

Certifieringskrav - Gymnastik NIU år 2013 Gymnastikförbundet Idrottens Hus, 11473 Stockholm : 08-699 60 00 e-post: info@gymnastik.se www.gymnastik.se Certifieringskrav - Gymnastik NIU år 2013 Riksidrottsförbundet har tagit fram certifieringskrav

Läs mer

Specialidrottsförbundens (SF) gemensamma och reviderade certifieringskrav för Nationellt godkänd Idrottsutbildning (NIU) från och med hösten 2014.

Specialidrottsförbundens (SF) gemensamma och reviderade certifieringskrav för Nationellt godkänd Idrottsutbildning (NIU) från och med hösten 2014. Sida 1 / 5 Stockholm 2013-10-10 SBBF Specialidrottsförbundens (SF) gemensamma och reviderade certifieringskrav för Nationellt godkänd Idrottsutbildning (NIU) från och med hösten 2014. De reviderade certifieringskraven

Läs mer

Verksamhetsinriktning 2015 Med budgetram 2015 För Svenska Volleybollförbundet

Verksamhetsinriktning 2015 Med budgetram 2015 För Svenska Volleybollförbundet Svenska Volleybollförbundet Org nr Verksamhetsinriktning 2015 Med budgetram 2015 För Svenska Volleybollförbundet Svenska Volleybollförbundet INLEDNING... 3 VERKSAMHETSIDÈ... 3 VISION... 3 VÄRDEGRUND...

Läs mer

Gemensamma SF certifieringskrav för nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU)

Gemensamma SF certifieringskrav för nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU) Skolan förbinder sig att följa samtliga av följande kriterier: Gemensamma SF certifieringskrav för nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU) Ämnet Specialidrott 30 Ämnesplanen för specialidrott får bara

Läs mer

Svenska Orienteringsförbundet. Ansökan för certifiering NIU specialidrott orientering, skido, mtbo.

Svenska Orienteringsförbundet. Ansökan för certifiering NIU specialidrott orientering, skido, mtbo. Svenska Orienteringsförbundet Ansökan för certifiering NIU specialidrott orientering, skido, mtbo. I ansökan ange: 1. huvudman för utbildningen 2. kontaktperson/-er 3. hur många elevplatser ni söker (på

Läs mer

Ny ledar- och spelarutvecklingsplan OM PLANEN

Ny ledar- och spelarutvecklingsplan OM PLANEN Ny ledar- och spelarutvecklingsplan OM PLANEN PROJEKTGRUPP Annika Hermansson Camilla Park Hanna Wigertz-Qvist Skapa en effektiv lösning till nytta för ledare och spelare på alla nivåer. En plan som förbättrar

Läs mer

2015-2021 NIU-Handboll

2015-2021 NIU-Handboll Avtal 2015-2021 NIU-Handboll Följande avtal är idag upprättad för perioden 2015-2021 mellan Svenska Handbollförbundet gymnasieskola (skolan) (SHF) och Underskrift av ansvarig kommunal tjänsteman:... Underskrift

Läs mer

6-9 år. 9-12år år Utbildningspolicy

6-9 år. 9-12år år Utbildningspolicy Utbildningspolicy Vi värdesätter våra ledare och deras utbildning. Vi vill att alla nya ledare skall gå en grundutbildning och människan redan på hösten sitt första år Vi vill att alla våra ledare ska

Läs mer

Verksamhetsinriktning 2016 för Svensk Bowling

Verksamhetsinriktning 2016 för Svensk Bowling Verksamhetsinriktning 2016 för Svensk Bowling Verksamhetsidé Vision Bowlingsporten ska vara framgångsrik, kul, socialt engagerande och tillgänglig för alla. Bowling en sport för alla En idrott alla kan

Läs mer

Ansökningsformulär/avtal för Nationell Idrottsutbildning (NIU) simning och simhopp för start höstterminen 2015

Ansökningsformulär/avtal för Nationell Idrottsutbildning (NIU) simning och simhopp för start höstterminen 2015 Ansökningsformulär/avtal för Nationell Idrottsutbildning (NIU) simning och simhopp för start höstterminen 2015 Detta trepartsavtal gäller mellan huvudman, samarbetande förening/distrikt och Svenska Simförbundet.

Läs mer

Mål 2015 och VI 2012/13. En nationell modell för Riksidrottsuniversitet (RIU) Riksidrottsforum 20121111

Mål 2015 och VI 2012/13. En nationell modell för Riksidrottsuniversitet (RIU) Riksidrottsforum 20121111 En nationell modell för Riksidrottsuniversitet (RIU) Riksidrottsforum 20121111 Kent Lindahl & Liselotte Ohlson Idrottsstödsutredningen Idrott åt alla (SOU 1969:29) lade fram förslag om en organisationsform

Läs mer

Nationell idrottsutbildning

Nationell idrottsutbildning Delegationsbeslut Handläggare: Gunilla Ericsson 2011-06-20 GN 2011.0225 Degerfors IF Nationell idrottsutbildning Sammanfattning Degerfors IF har inkommit med ett brev angående genomförande av nationell

Läs mer

Idrottsutveckling, danssport 22/4 2012

Idrottsutveckling, danssport 22/4 2012 Idrottsutveckling, danssport 22/4 2012 RF:s talang- och elitplan 2012 RF elitavd Grenprofil / kravanalys Utvecklingstrappa Långsiktiga elitplaner RF elitavd Kapacitetsprofil / rådgivning Träningskoncept

Läs mer

Ett utbildningsprogram för tränare på elitförberedande nivå samt tränare på elitnivå.

Ett utbildningsprogram för tränare på elitförberedande nivå samt tränare på elitnivå. Idrottens Elittränarutbildning, ETU Kursbeskrivning 2016-2017 Ett utbildningsprogram för tränare på elitförberedande nivå samt tränare på elitnivå. SISU Idrottsutbildarna genomför i samarbete med RF Idrottens

Läs mer

ANSÖKAN OM GODKÄND NATIONELL IDROTTSUTBILDNING (NIU) - I ämnet specialidrott orientering

ANSÖKAN OM GODKÄND NATIONELL IDROTTSUTBILDNING (NIU) - I ämnet specialidrott orientering ANSÖKAN OM GODKÄND NATIONELL IDROTTSUTBILDNING (NIU) - I ämnet specialidrott orientering Ort och datum Underskrift av behörig företrädare för huvudman förtydligande Sökande Huvudman Organisationsnummer

Läs mer

Svensk Pingis framtid 2011-2016

Svensk Pingis framtid 2011-2016 Svensk Pingis framtid 2011-2016 1 Vision Svensk Pingis Svensk Pingis ska sträva mot att vara bäst för alla på alla nivåer. Vi ska arbeta för att utveckla alla våra områden och det gör vi genom en stark

Läs mer

Verksamhetsidé - VOIB

Verksamhetsidé - VOIB Verksamhetsidé - VOIB VOIB ansvarar för all landslagsverksamhet för svenska badmintonspelare. VOIB ska tillse bästa förutsättningar för landslagsspelare i kvalitetssäkrade miljöer och tillsammans med individen

Läs mer

Till Regionala träffar för Elitfotbollsgymnasier (NIU) Jönköping Stockholm Umeå

Till Regionala träffar för Elitfotbollsgymnasier (NIU) Jönköping Stockholm Umeå Till Regionala träffar för Elitfotbollsgymnasier (NIU) Jönköping 2011-05-03 Stockholm 2011-05-04 Umeå 2011-05-05 10:15 12:15 Elitfotbollsgymnasier SvFF 12:15 13:15 Lunch 13:15 14:00 Gruppdiskussioner 14:00

Läs mer

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN TROLLHÄTTAN 2013 Innehåll Inledning... 3 Det här är Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna... 4 Konsulentens roll... 5 Verksamhetsidé...

Läs mer

E N S K E D E I K ENSKEDEMODELLEN

E N S K E D E I K ENSKEDEMODELLEN Enskedemodellen handlar i grund och botten om ett förändrat synsätt på hur en verksamhet bör bedrivas för att skapa bra förutsättningar för en välfungerande barn- och ungdomsfotboll. Konceptet är helt

Läs mer

Friidrott. talet. Verksamhetsinriktning 2010-2013. Förslag och arbetsunderlag till. och Genomförandeplan 2010 för Svensk Friidrott

Friidrott. talet. Verksamhetsinriktning 2010-2013. Förslag och arbetsunderlag till. och Genomförandeplan 2010 för Svensk Friidrott Friidrott för 2010 talet Förslag och arbetsunderlag till Verksamhetsinriktning 2010-2013 och Genomförandeplan 2010 för Svensk Friidrott Förslag och arbetsunderlag till Verksamhetsinriktning 2010-2013 och

Läs mer

Elitidrottskonferensen 11 maj 2015 Anvisningar för barn och ungdomsidrott. Berör de elitidrotten?

Elitidrottskonferensen 11 maj 2015 Anvisningar för barn och ungdomsidrott. Berör de elitidrotten? Elitidrottskonferensen 11 maj 2015 Anvisningar för barn och ungdomsidrott. Berör de elitidrotten? Dåtid Först kom idrotten av män för män sen kom kvinnorna och sedan kom barn- och ungdomsidrotten 1977

Läs mer

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering Svensk orientering Världens bästa Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering Svensk orienterings vision dit vill vi Svensk orientering vill vara

Läs mer

Verksamhetsidé, vision, värdegrund

Verksamhetsidé, vision, värdegrund Verksamhetsidé, vision, värdegrund Verksamhetsidé Svenska Danssportförbundet har till uppgift att främja och administrera danssporten i Sverige på sådant sätt att den står i överensstämmelse med idrottens

Läs mer

Version: 2. Antagen:

Version: 2. Antagen: Version: 2 Antagen: 2016-05-21 Inledning Svenska Bouleförbundets elitplan ger tydligare struktur och skapar förutsättningar för att dokumentera hur elitsatsningen över tid ser ut. Elitplanen beskriver

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna 2014 2015 SISU Idrottsutbildarna Foto: Bildbyrån Grafisk form: Mu ab September 2013 Verksamhetsinriktning 2014-2015 För förbundsstyrelsens (FS) ledning av verksamheten

Läs mer

VERKSAMHETEN NU. Detta är vi, 2015 700-750 spelare

VERKSAMHETEN NU. Detta är vi, 2015 700-750 spelare VERKSAMHETEN NU Detta är vi, 2015 700-750 spelare Dunungarna 2011-2014 (40 barn + föräldrar) Träningsgrupper: (450 spelare) Flickor 10, 09, 08, 07, 06, 05, 04, 03, 01/02, 99/00, DJ Pojkar 10, 09, 08, 07,

Läs mer

NORRBOTTENSSKOLIDROTTSFÖRBUND. VERKSAMHETSPLAN 2013. Årsmöte 9 mars 2013 Arbetslivsresurs

NORRBOTTENSSKOLIDROTTSFÖRBUND. VERKSAMHETSPLAN 2013. Årsmöte 9 mars 2013 Arbetslivsresurs NORRBOTTENSSKOLIDROTTSFÖRBUND. VERKSAMHETSPLAN 2013. Årsmöte 9 mars 2013 Arbetslivsresurs NORRBOTTENS SKOLIDROTTSFÖRBUND VERKSAMHETSINRIKTINING 2013 SKOLIDROTTSFÖRBUNDET ETT KATEGORIFÖRBUND SOM TILLHÖR

Läs mer

Svensk Pingis framtid

Svensk Pingis framtid Svensk Pingis framtid 2011-2016 1 VISION Svensk Pingis världens bästa Svensk Pingis ska sträva mot att vara bäst för alla på alla nivåer. Vi ska arbeta för att utveckla alla våra områden och det gör vi

Läs mer

Svensk orientering världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång

Svensk orientering världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång Svensk orientering världens bästa Offensiv orientering vägval till glädje och framgång Verksamhetsinriktning för svensk orientering mot 2021 med strategiska mål för 2017-2018 Svensk orienterings vision

Läs mer

Idrott för barn. Med idrott för barn avser vi idrott upp till och med 12 års ålder.

Idrott för barn. Med idrott för barn avser vi idrott upp till och med 12 års ålder. Idrott för barn Med idrott för barn avser vi idrott upp till och med 12 års ålder. - Idrott för barn skall ledas av ledare med grundläggande kunskap om barns fysiska, psykiska och sociala utveckling. Hur

Läs mer

Jämtland/Härjedalens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna. Verksamhetsinriktning

Jämtland/Härjedalens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna. Verksamhetsinriktning Jämtland/Härjedalens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna Verksamhetsinriktning 2016-2017 Jämtland Härjedalens Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna Box 384, Sollidenvägen 62 B 831 25 Östersund Tel:

Läs mer

Projektbeskrivning Föreningslyftet 2016

Projektbeskrivning Föreningslyftet 2016 1 Projektbeskrivning Föreningslyftet 2016 Bakgrund Förutsättningarna för föreningslivet har förändrats. Idag råder t.ex. större fokus på det enskilda laget än föreningen. I många föreningar är det till

Läs mer

Uppdelning av ansvar. Nivå 1 & 2 utförs på yrkeslärarnivå Nivå 3 & 4 utförs på högre utbildningsnivå

Uppdelning av ansvar. Nivå 1 & 2 utförs på yrkeslärarnivå Nivå 3 & 4 utförs på högre utbildningsnivå Ungern Uppdelning av ansvar Nivå 1 & 2 utförs på yrkeslärarnivå Nivå 3 & 4 utförs på högre utbildningsnivå Generell struktur för nivå1&2 Anatomi Fysiologi Nutrition Pedagogik Psykologi Lärande Idrotts-

Läs mer

Svenska Skidförbundets anvisningar för barn- och ungdomsverksamhet

Svenska Skidförbundets anvisningar för barn- och ungdomsverksamhet 2016-05-03 Svenska Skidförbundets anvisningar för barn- och ungdomsverksamhet Tommy Eliasson Winter, alpint Karin Ersson, längd Joar Båtelson, skicross Olle Danielsson, snowboard och freeskiing Katarina

Läs mer

Idrottens Elittränarutbildning, ETU Kursplan 2013-2015

Idrottens Elittränarutbildning, ETU Kursplan 2013-2015 Idrottens Elittränarutbildning, ETU Kursplan 2013-2015 Ett utbildningsprogram för elittränare/elitcoacher SISU Idrottsutbildarna i samarbete med RF genomför Idrottens ETU 2013-15. Nytt för i år är möjlighet

Läs mer

Svensk Pingis bäst i världen! Mål och handlingsplan

Svensk Pingis bäst i världen! Mål och handlingsplan Svensk Pingis bäst i världen! Mål och handlingsplan 2011-2016 Vision Svensk Pingis bäst i världen! Värdegrund Pingis för alla, fair play, kamratskap, lättillgängligt, överallt, ledande, nydanande, föregångare,

Läs mer

Idrottens strategiarbete och förslag på verksamhetsinriktning

Idrottens strategiarbete och förslag på verksamhetsinriktning Idrottens strategiarbete och förslag på verksamhetsinriktning Strategiarbetet Uppdraget RF-stämman 2013 beslutade att uppdra till RS: att genomföra ett strategiarbete om Svensk idrotts framtid att ge förslag

Läs mer

Idrottens organisation

Idrottens organisation Idrottens organisation Riksidrottsstyrelsen, RS Riksidrottsförbundet RF Förbundsstyrelsen, FS SISU Idrottsutbildarna SOK:s styrelse Sveriges Olympiska Kommitté SOK 71 Specialidrottsförbund SF Styrelser

Läs mer

Anders Wahlström. Ansvarig för barn- och ungdomsidrott på Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna. Twitter: @anderswahlstrom

Anders Wahlström. Ansvarig för barn- och ungdomsidrott på Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna. Twitter: @anderswahlstrom Anders Wahlström Ansvarig för barn- och ungdomsidrott på Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna Twitter: @anderswahlstrom Dåtid Först kom idrotten av män för män sen kom kvinnorna och sedan kom

Läs mer

Dokumentation Nätverkande Konferens för distriktsstyrelserna

Dokumentation Nätverkande Konferens för distriktsstyrelserna Dokumentation Nätverkande Konferens för distriktsstyrelserna 18-19/8 2012 - Halmstad tourfinalen Swedish beach tour Deltagare: Robert Öhrström, Ilkka Räisänen, Thomas Rydberg (Västsvenska VBF) Göran Henrysson,

Läs mer

Måldokument Svenska Styrkelyftförbundet 2014-2018

Måldokument Svenska Styrkelyftförbundet 2014-2018 Måldokument Svenska Styrkelyftförbundet 2014-2018 VISION Svensk styrkelyft - Idrotten som lyfter Svensk Styrkelyft ska sträva mot att utveckla alla individer på alla nivåer. Vi ska arbeta för att utveckla

Läs mer

FÖRBUNDSMÖTET Verksamhets- & Ekonomisk inriktning

FÖRBUNDSMÖTET Verksamhets- & Ekonomisk inriktning Verksamhets- & Ekonomisk inriktning 2017-2018 Förslag till Förbundsmötet 23-24 april 2016 Verksamhetsinriktning 2017-2018 Visionsmålen 2020 visar vägen framåt Sedan Förbundsmötet 2012 arbetar Gymnastikförbundet

Läs mer

LB07 modellen. Vi tar avstånd från all form av kränkningar, våld och rasism. Vår värdegrund bygger på hörnstenarna; Utbildning Utveckling Ansvar.

LB07 modellen. Vi tar avstånd från all form av kränkningar, våld och rasism. Vår värdegrund bygger på hörnstenarna; Utbildning Utveckling Ansvar. LB07 modellen Förord En förening ska alltid ha en strategi för framtiden, som binder ihop dagens situation med morgondagens. Det är viktigt eftersom verkligheten ständigt ändras. Vi erbjuder barn och unga

Läs mer

Varför finns Ishockeyn vill?

Varför finns Ishockeyn vill? Ishockeyn Vill 2 Varför finns Ishockeyn vill? Det är viktigt att vi alla inom svensk ishockey kontinuerligt reflekterar och tydliggör de visioner och mål vi har satt upp för både oss själva och utomstående.

Läs mer

Vägen till Landslaget

Vägen till Landslaget Svenska Judoförbundet Landslaget Vägen till Landslaget Uttagning riktlinjer för svenska Judoförbundets utvecklingstrupper Utvecklingstrupp Utvecklingstruppen är en del i Svenska judoförbundets landslagsprogram

Läs mer

2013-04-28. Är baserad på fysisk, emotionell och kognitiv utveckling hos barn och ungdomar.

2013-04-28. Är baserad på fysisk, emotionell och kognitiv utveckling hos barn och ungdomar. INSPIRATION CanadianSport for Life (CS4L)är ett projekt som syftar till att förbättra idrotten och den fysiska aktiviteten, så att fler kanadensare får kvalitativ träning, fler håller på längre, och att

Läs mer

IDROTTS LYFTET. Svenska Dragkampförbudets utvecklingsplan för idrottslyftet år 1-4. År ett 2007-0701- 2008-06-30

IDROTTS LYFTET. Svenska Dragkampförbudets utvecklingsplan för idrottslyftet år 1-4. År ett 2007-0701- 2008-06-30 IDROTTS LYFTET Svenska Dragkampförbudets utvecklingsplan för idrottslyftet år 1-4 År ett 2007-0701- 2008-06-30 Svenska Dragkampförbundet vill bli ett tydligt förbund Inriktning på idrottslyftet Öppna dörrarna

Läs mer

Välkommen till IFK Stocksund IFK. Seriös och generös

Välkommen till IFK Stocksund IFK. Seriös och generös Välkommen till IFK Stocksund IFK Seriös och generös A Varmt välkommen till IFK Stocksund! KIFK Stocksund startade som en friidrottsklubb 2005. Vi började träna tillsammans och snart sprang flera ungdomar

Läs mer

För de två första nivåerna har vi fokuserat på bedömningar som integrerar flera olika lärande mål i en bedömning uppgift.

För de två första nivåerna har vi fokuserat på bedömningar som integrerar flera olika lärande mål i en bedömning uppgift. Ungern I Ungern kombineras bedömningssystemet på nivå 1 & 2 bedömningen olika formativa bedömningar med en summativ bedömningar (även olika delar) vid slutet av varje nivå i tränarutbildningen. Utbildningen

Läs mer

Utvecklingsplan för Idrottslyftet 2013-2015 Svenska Castingförbundet (SCF)

Utvecklingsplan för Idrottslyftet 2013-2015 Svenska Castingförbundet (SCF) Utvecklingsplan för Idrottslyftet 2013-2015 (SCF) Denna utvecklingsplan är ett levande dokument som kan göra förändringar i om så krävs för att Idrottslyftets mål i ännu högre utsträckning ska uppnås.

Läs mer

Idrottsprogrammet ELIT

Idrottsprogrammet ELIT Idrottsprogrammet ELIT Är du en elitsatsande idrottstalang? Då är det här du ska tillbringa dina år på gymnasiet. Tillgängliga idrottskurser (hos IGU) Specialidrott Träningslära, Näringslära, Ledarskap

Läs mer

Idrottsgymnasiet. Gotland

Idrottsgymnasiet. Gotland Idrottsgymnasiet Gotland Idrottsgymnasiet Gotland Satsar du mycket tid och kraft på ditt idrottande? Då kan Idrottsgymnasiet Gotland vara något för dig! Syftet med idrottsgymnasiet är att elever ska få

Läs mer

Talangutvecklingsplan. Sv Bandyförbundet

Talangutvecklingsplan. Sv Bandyförbundet Talangutvecklingsplan Sv Bandyförbundet Talangutvecklingsgruppen Rolf Käck, SBF generalsekreterare Thomas Engström, proj.ledare och FK P15 Thony Lindquist, RIG-tränare Sebastian Falk, RIG-tränare Mattias

Läs mer

RIKSKONFERENS 23/ Svenska Fotbollförbundets Mål &Strategi

RIKSKONFERENS 23/ Svenska Fotbollförbundets Mål &Strategi RIKSKONFERENS 23/11-2012 Svenska Fotbollförbundets Mål &Strategi 2013-2017 rikskonferens innehåll & Syfte Presentera vad som framkommit under sommarens ordförande konferens och höstens Rådslag samt redovisa

Läs mer

Svenska Skidförbundets anvisningar för barn- och ungdomsverksamhet

Svenska Skidförbundets anvisningar för barn- och ungdomsverksamhet Svenska Skidförbundets anvisningar för barn- och ungdomsverksamhet Svenska Skidförbundets riktlinjer bygger på Riksidrottsförbundets anvisningar för barn- och ungdomsidrott. All idrottsverksamhet för barn

Läs mer

LIDINGÖIDROTTEN VILL

LIDINGÖIDROTTEN VILL LIDINGÖIDROTTEN VILL Ett basdokument för idrotten på hälsans ö beslutat vid Idrottsrådets föreningsmöte 30 november 2011 Ett basdokument för idrotten på hälsans ö beslutat vid Idrottsrådets föreningsmöte

Läs mer

Spelarutveckling Tips från coachen. Föräldramöte 13 maj 2015 Magnus Ennerberg, KLTK

Spelarutveckling Tips från coachen. Föräldramöte 13 maj 2015 Magnus Ennerberg, KLTK Spelarutveckling Tips från coachen Föräldramöte 13 maj 2015 Magnus Ennerberg, KLTK Bakgrund Informationen i presentationen utgår från tre delar: - Tränarerfarenhet(över 14.000 timmar på banan) - Utbildningar(3

Läs mer

VÄRDEGRUND DJURGÅRDENS IDROTTSFÖRENING KORTVERSION

VÄRDEGRUND DJURGÅRDENS IDROTTSFÖRENING KORTVERSION BAKGRUND VÄRDEGRUND DJURGÅRDENS IDROTTSFÖRENING År 1891 bildades Djurgårdens Idrottsförening. 1990 formades Djurgårdsalliansen för att säkra föreningens existens. Nu 2016, efter att tusentals engagerade

Läs mer

VERKSAMHETSINRIKTNING VERKSAMHETSPLAN OCH. Fastställd av årsmötet /11

VERKSAMHETSINRIKTNING VERKSAMHETSPLAN OCH. Fastställd av årsmötet /11 VERKSAMHETSINRIKTNING OCH VERKSAMHETSPLAN Fastställd av årsmötet 2016 1/11 Verksamhetsidé SkBBF representerar och tar tillvara distriktets föreningars intressen. SkBBF samverkar med SBBF och stödjer föreningarna

Läs mer

Gemensam strategi för svensk idrotts framtid! SDF-KONFERENS 2015

Gemensam strategi för svensk idrotts framtid! SDF-KONFERENS 2015 Gemensam strategi för svensk idrotts framtid! SDF-KONFERENS 2015 Dagens arbete Gemensam strategi för svensk idrotts framtid 4 strategiska områden Övergripande målsättningar Verksamhetsinriktningen för

Läs mer

Idrottslyftet mer och fler - regler och principer för Stockholms Idrottsförbunds skolsamverkan

Idrottslyftet mer och fler - regler och principer för Stockholms Idrottsförbunds skolsamverkan 2009-02-01 Idrottslyftet mer och fler - regler och principer för Stockholms Idrottsförbunds skolsamverkan Bakgrund Stockholms Idrottsförbunds fick 1 juli 2007 i uppdrag att ge idrottsföreningar möjligheten

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015

VERKSAMHETSPLAN 2015 VERKSAMHETSPLAN 2015 PISTOLSEKTIONEN Svenskt pistolskytte mot världsklass 2020 Svenska Skyttesportförbundet Swedish Shooting Sport Federation www.skyttesport.se Pistolsektionens verksamhetsplan 2015 -

Läs mer

Strategi 2020 och Verksamhetsinriktning 2015 2017

Strategi 2020 och Verksamhetsinriktning 2015 2017 Strategi 2020 och Vision Bättre idrott för fler Tillsammans skapar vi bästa möjliga förutsättningar för personer med funktionsnedsättning att idrotta och vara fysiskt aktiva SAMMANFATTNING Detta dokument

Läs mer

NATIONELLT GODKÄND IDROTTSUTBILDNING HANDBOLL

NATIONELLT GODKÄND IDROTTSUTBILDNING HANDBOLL NATIONELLT GODKÄND IDROTTSUTBILDNING HANDBOLL VAD VILL DU? Vill du gå en gymnasieutbildning och samtidigt göra en elitsatsning på handboll så är det dig vi vill satsa på. Du får personlig individuell utveckling

Läs mer

Idrottsgymnasiesystemet och talangutveckling en optimal kombination? Stefan Lund Linnéuniversitetet

Idrottsgymnasiesystemet och talangutveckling en optimal kombination? Stefan Lund Linnéuniversitetet Idrottsgymnasiesystemet och talangutveckling en optimal kombination? Stefan Lund Linnéuniversitetet Tendenser RIG systemet skapar på en generell nivå utrymme för att utvecklas till elitidrottare Erikssons

Läs mer

Djurgårdens Idrottsförening får människor att växa genom idrottens gemenskap, för samhällets bästa

Djurgårdens Idrottsförening får människor att växa genom idrottens gemenskap, för samhällets bästa Bakgrund År 1891 bildades Djurgårdens Idrottsförening. 1990 formades Djurgårdsalliansen för att säkra föreningens existens. Nu 2016, efter att tusentals engagerade djurgårdare - ledare, idrottare, styrelser,

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

Lokal idrottsutbildning (LIU) Petter Svensson samordnare Idrottsgymnasiet Gotland UAF Jan Christoffersson samordnare Idrottsgymnasiet Gotland GI

Lokal idrottsutbildning (LIU) Petter Svensson samordnare Idrottsgymnasiet Gotland UAF Jan Christoffersson samordnare Idrottsgymnasiet Gotland GI Lokal idrottsutbildning (LIU) Petter Svensson samordnare Idrottsgymnasiet Gotland UAF Jan Christoffersson samordnare Idrottsgymnasiet Gotland GI Syftet med Idrottsgymnasiet Gotland är att ge elever möjlighet

Läs mer

Lorem ipsum suas. Dubbla karriärer. Framgång i idrott och studier med ADC/TDC Växjö

Lorem ipsum suas. Dubbla karriärer. Framgång i idrott och studier med ADC/TDC Växjö Dubbla karriärer Framgång i idrott och studier med ADC/TDC Växjö 1 ADC/TDC Växjö är en satsning för framtiden Athletics Development Center (ADC) och Tennis Development Center (TDC) i Växjö erbjuder dig

Läs mer

LICENSED 1080 PERFORMANCE SPECIALIST

LICENSED 1080 PERFORMANCE SPECIALIST MOVEMENT SYSTEMS LICENSED 1080 PERFORMANCE SPECIALIST MOVEMENT IS THE ESSENCE OF PERFORMANCE Som Licensierad 1080 Performance Specialist kommer du ha en unik förmåga att kunna analysera och förstå funktionell

Läs mer

Svensk Gymnastik VILL

Svensk Gymnastik VILL Svensk Gymnastik VILL Underlag till Förbundsmötet 2016 Svensk Gymnastik Vill Visionsmål 2012 satte vi upp riktningen Svensk Gymnastik - Rörelse hela livet, vilken beskriver de många ansikten som vi tillsammans

Läs mer

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Strategisk plan för Svensk orientering

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Strategisk plan för Svensk orientering Svensk orientering Världens bästa Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Strategisk plan för Svensk orientering Svensk orienterings vision Dit vill vi! Svensk orientering, världens bästa!

Läs mer

Vision. Verksamhetsidé och värdegrund. Gemensamma mål och hur vi når dem.

Vision. Verksamhetsidé och värdegrund. Gemensamma mål och hur vi når dem. Vision. Verksamhetsidé och värdegrund. Gemensamma mål och hur vi når dem. Verksamhetsidé för Svensk Triathlon Svensk Triathlon erbjuder en aktiv livsstil genom varierande träning och utmanande tävlingar

Läs mer

MÅLDOKUMENTET. Ishockeyn Vill. SVENSKA ISHOCKEYFÖRBUNDET Utvecklings- och Landslagsavdelningen M Å L D O K U M E N T

MÅLDOKUMENTET. Ishockeyn Vill. SVENSKA ISHOCKEYFÖRBUNDET Utvecklings- och Landslagsavdelningen M Å L D O K U M E N T MÅLDOKUMENTET Ishockeyn Vill SVENSKA ISHOCKEYFÖRBUNDET Utvecklings- och Landslagsavdelningen INNEHÅLL Sid 3 Sid 4 Presentation Ishockey för barn Ishockey för ungdom Ishockey för juniorer Sid 5 Sid 6 Ishockey

Läs mer

Kreativ. Kreativ coaching. Lärgruppsplan COACHING. när det snurrar i bollen. PG Fahlström Carl-Axel Hageskog

Kreativ. Kreativ coaching. Lärgruppsplan COACHING. när det snurrar i bollen. PG Fahlström Carl-Axel Hageskog Kreativ COACHING när det snurrar i bollen PG Fahlström Carl-Axel Hageskog Lärgruppsplan Kreativ coaching Inledning Nästan alla barn och ungdomar i vårt land är under någon period av sitt liv med i idrotten.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Svenska Cheerleadingförbundet

VERKSAMHETSPLAN Svenska Cheerleadingförbundet VERKSAMHETSPLAN Svenska Cheerleadingförbundet -2015 Innehåll Svenska Cheerleadingförbundet -2015... 2 Mission... 2 Vision... 2 Organisation... 2 Kommittéer och utskott... 2 Mästerskap och tävlingar...

Läs mer

INTERNATIONELL HANDLINGSPLAN

INTERNATIONELL HANDLINGSPLAN INTERNATIONELL HANDLINGSPLAN Svenska Baseboll och Softboll Förbundet Om SBSFs Internationella Handlingsplan Denna handlingsplan skall utgöra riktmärke och ange ambitionsnivå för Svenska Baseboll och Softboll

Läs mer

Svenska Basketbollförbundet tar sikte på 2020. Vi vill växa för att kunna utvecklas ännu mer!

Svenska Basketbollförbundet tar sikte på 2020. Vi vill växa för att kunna utvecklas ännu mer! Svenska Basketbollförbundet tar sikte på 2020 Vi vill växa för att kunna utvecklas ännu mer! Foto: Niklas Larsson Svensk basket tar sikte på 2020 Nu sätter vi upp nya mål. Och siktar framåt. På Svenska

Läs mer

Skånes Brottningsförbunds organisations- och arbetsplan

Skånes Brottningsförbunds organisations- och arbetsplan Skånes Brottningsförbunds organisations- och arbetsplan Styrelsen Verksamhetsidén Skånes Brottningsförbunds styrelse och kommittéer vill på alla nivåer bedriva brottningens idé så att den utvecklar människor

Läs mer

Svensk Innebandys Utvecklingsmodell

Svensk Innebandys Utvecklingsmodell Svensk Innebandys Utvecklingsmodell Bakgrund behovet av en spelarutvecklingsmodell Föreningsfostran och tävlingsfostran Idrotten vill men gör något annat? - Vad skall vi göra Röd tråd - Hjälpa till med

Läs mer

VISION SVENSK HANDBOLL

VISION SVENSK HANDBOLL VISION SVENSK HANDBOLL 2017 SVENSKA HANDBOLLFÖRBUNDET Idrottens Hus, 114 73 Stockholm Telefon +46 (0 ) 8-699 60 00 Mejl info@handboll.rf.se Webb www.svenskhandboll.se VISION 2017 Svensk handboll alltid

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning för Gärde skola och fritidshem 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

ELIT GÖTEBORG DEN MEST ATTRAKTIVA FRIIDROTTSMILJÖN I SVERIGE

ELIT GÖTEBORG DEN MEST ATTRAKTIVA FRIIDROTTSMILJÖN I SVERIGE ELIT GÖTEBORG DEN MEST ATTRAKTIVA FRIIDROTTSMILJÖN I SVERIGE Visionen är att Göteborg ska ha den mest attraktiva friidrottsmiljön i Sverige BAKGRUND På distriktsårsmötet 2009 beslutade Göteborgsklubbarna

Läs mer

Dagens föreläsning. Grundläggande syn. Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö

Dagens föreläsning. Grundläggande syn. Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö Henrik Gustafsson 2013 Dagens föreläsning Myter om Vad är? Miljöns betydelse sklimatet Psykologiska behov och Vad göra för att stimulera? Grundläggande

Läs mer

Ledarskap Coaching. "Coaching av unge utøvere i et langtidsperspektiv

Ledarskap Coaching. Coaching av unge utøvere i et langtidsperspektiv Ledarskap Coaching "Coaching av unge utøvere i et langtidsperspektiv 1 Utveckling av unga utövare Coaching Talang Coachens roll Arbetssätt - Coaching filosofi - Kierkegaard Coachens utveckling Coachingens

Läs mer

ASPERO. Elitidrottsgymnasiet på Prioritet Serneke Arena. www.aspero.nu. Du hänger la med! IDROTTSGYMNASIUM GÖTEBORG

ASPERO. Elitidrottsgymnasiet på Prioritet Serneke Arena. www.aspero.nu. Du hänger la med! IDROTTSGYMNASIUM GÖTEBORG ASPERO IDROTTSGYMNASIUM GÖTEBORG Elitidrottsgymnasiet på Prioritet Serneke Arena Du hänger la med! www.aspero.nu i Modern utbildning ASPERO EKONOMI inriktning ekonomi Om du vill bli ekonom, ekonomichef,

Läs mer

Nomineringsmöte Fortbildning Zonlagsledare och DFK inför Zonlagsturneringen

Nomineringsmöte Fortbildning Zonlagsledare och DFK inför Zonlagsturneringen Nomineringsmöte Fortbildning Zonlagsledare och DFK inför Zonlagsturneringen Spelarlyftet/Göteborgs Fotbollförbund 150928 Agenda Gemensamt: Syftet med Zonlagsturningen Praktiska detaljer och datum Selektering

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Gröna tråden. Policydokument för Grönahögs IK En förening i Utveckling. (Rev. A )

Gröna tråden. Policydokument för Grönahögs IK En förening i Utveckling. (Rev. A ) Gröna tråden Policydokument för Grönahögs IK En förening i Utveckling (Rev. A 2012 11 16) Innehållsförteckning Introduktion... 3 Värdegrunder, Moral och Etik... 3 Svenska Fotbollförbundet... 3 Grönahögs

Läs mer

HAGA BG. Verksamhetsplan

HAGA BG. Verksamhetsplan HAGA BG Verksamhetsplan 2016-2017 Inledning Verksamhetsplanens syfte är att tydliggöra Haga BGs verksamhet. Innehållet i denna verksamhetsplan skall beskriva vad vi som NIU och basketgymnasium står för

Läs mer

Förslag till riktlinjer för Idrottslyftet

Förslag till riktlinjer för Idrottslyftet Förslag till riktlinjer för Idrottslyftet Utgåva 0.3 2008-11-03 Sida 1 (11) 1 Inledning Svenska Klätterförbundets styrelse har givit Barn- och Ungdomskommittén (BoUK) i uppdrag att ta fram förslag på riktlinjer

Läs mer

Pedagogisk akademi vid Medicinska fakulteten

Pedagogisk akademi vid Medicinska fakulteten 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Pedagogisk akademi vid Beslutsförslag Medicinska fakultetsstyrelsen föreslås inrätta en pedagogisk akademi enligt riktlinjer i det följande. Syfte Att skapa ett nätverk

Läs mer

Utvecklingstrappa Svensk Freestyleprogrammet Puckelpist

Utvecklingstrappa Svensk Freestyleprogrammet Puckelpist Bakgrund Saknat en träningsstruktur (röd tråd) Puckelpist har blivit mer komplex. Rätt träning i rätt ålder krävs för att få rätt utveckling Utvecklingstrappa Svensk Freestyleprogrammet Puckelpist Svensk

Läs mer

Svenska Ridsportförbundet

Svenska Ridsportförbundet Svenska Ridsportförbundet SvRF idag Svenska Ridsportförbundet har till uppgift att främja ridningen, körningen och ridsporten i alla dess grenar samt därtill anknuten verksamhet nationellt och internationellt.

Läs mer

Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2014-2015

Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2014-2015 VERKSAMHETSINRIKTNING 2014-2015 Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2014-2015 OM SISU IDROTTSUTBILDARNA SISU Idrottsutbildarna är idrottens eget studieförbund skapat av medlemmarna,

Läs mer

Verksamhetsplan och organisation Viktor

Verksamhetsplan och organisation Viktor Verksamhetsplan Golf akademin Fredrika Bremer Gymnasiet 2016/2017 Verksamhetsplan och organisation 2016-2020 Viktor G o l f a k a d e m i n F r e d r i k a B r e m e r G y m n a s i e t Innehållsförteckning

Läs mer

Verksamhetsmanual Hörnefors IF Fotboll

Verksamhetsmanual Hörnefors IF Fotboll Verksamhetsmanual Hörnefors IF Fotboll 2 Verksamhetsprinciper... 3 Lagstruktur HIF fotboll... 4 Organisation runt barnidrotts- och ungdomslagen... 5 Tränare... 5 Lagledare... 5 Föräldragrupp... 5 Ekonomi...

Läs mer