Miljösanering Fagervik ANSÖKAN OM STATSBIDRAG TILL ÅTGÄRDER FÖR AVHJÄLPANDE AV FÖRORENINGSSKADOR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljösanering Fagervik ANSÖKAN OM STATSBIDRAG TILL ÅTGÄRDER FÖR AVHJÄLPANDE AV FÖRORENINGSSKADOR"

Transkript

1 sid. 1 Timrå kommun Miljösanering Fagervik ANSÖKAN OM STATSBIDRAG TILL ÅTGÄRDER FÖR AVHJÄLPANDE AV FÖRORENINGSSKADOR Flygbild från slutet av 1930-talet

2 sid. 2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Administrativa uppgifter Nuvarande markanvändning Planerad markanvändning Bakgrund och historik Övergripande åtgärdsmål Föroreningssituationen Transport och spridning Skyddsobjekt Hälsa Miljö inom området Miljö i omgivningarna Behov av riskreduktion Riskvärdering Mätbara åtgärdsmål Åtgärdsalternativ Förutsättningar för riskreduktion Föreslagna åtgärders riskreduktion och effekter Framtida restriktioner i markanvändning Behov av kontroll, underhåll och skötsel Skälighetsbedömning avseende föreslagna åtgärder Ansvar för avhjälpande av föroreningsskador enligt miljöbalken Projektstyrning och organisation Projektplan Förberedelser Genomförande Uppföljning och utvärdering... 33

3 sid Kvalitetssäkring Miljöaspekter Entreprenadaspekter Informationsaspekter Tidplan Myndighetskrav: Tillstånd anmälningar lov Finansiering och ansvar Finansiering Ansvar Yrkanden Bilageförteckning Bilaga 1 Förteckning över styrgrupps- och arbetsgruppsmedlemmar Bilaga 2 Övergripande projekttidplan

4 sid. 4 1 Sammanfattning Figur 1. Översiktskarta över Fagerviks f.d. industriområde med indelning i delområden. Fagerviks f.d. industriområde i Timrå kommun är ca 35 hektar. Området har till största delen (30 hektar) skapats genom utfyllnader i Klingerfjärden. Dessa utfyllnader har skapats för den industriverksamhet som har bedrivits i området sedan 1880-talet, först i form av sågverk (1881) därefter kompletterad med kolning av trä (1905). Sågverket har sedan ersatts med en sulfitmassafabrik ( ) och en sulfitspritfabrik ( ) samt en klorblekerianläggning (1959). Sulfitindustrin (Wifstavarf AB/SCA) har avvecklats år 1967, medan verksamheten i klorblekeriet har fortsatt till Därefter har viss industriell verksamhet fortsatt i området i form av tillverkning av glasfiberarmerade polyesterrör, -cisterner, etc. (Trelleborgs Centrifugalplast, ) samt behandling av oljeavfall (Norab, PLM Sellbergs och SAKAB, ). Framför allt verksamheten i sulfitmassafabriken har resulterat i omfattande, ojämnt fördelad föroreningar i stort sett i hela industriområdet. Genom de huvudstudieutredningar med tillhörande riskbedömningar och riskvärderingar som har genomförts under perioden har det konstaterats att den avgörande föroreningen i området är arsenik. Denna förorening är en följd av att kisaska har använts som utfyllnad i området. Kisaska har även genom fabriksutloppet förts ut i Klingerfjärden och tillsammans med organiska rester från produktionsprocesserna (bark, spetor, träfiber m.m.) skapat en omfattande fiberbank i fjärden. Delar av fiberbanken syns i form av två uddar fiberuddarna som sticker upp ovanför vattenytan. En del av arsenikföroreningarna i området är inte orsakad av utfyllnaden med kisaska utan av den kisråvara (svavelkis) som har hanterats på området.

5 sid. 5 Utöver arsenik förekommer även tungmetaller (bly, kadmium, zink etc.) som också härrör från utfyllnaderna med kisaska samt hanteringen av kisråvara. I området där olja har lagrats och hanterats, förekommer oljeföroreningar i marken och grundvattnet. Även PAH- och PCB-föroreningar förekommer i området. Med stöd av åtgärdsutredningen som ingår i huvudstudien har kommunledningen i Timrå kommun valt att genomföra ett alternativ som innebär att de förorenade massorna omdisponeras till en s.k. omdisponeringsyta inom området. Detta åtgärdsalternativ resulterar i en betydligt lägre total projektkostnad än om de förorenade massorna skulle transporteras till en avlägsen deponi med motsvarande hantering som på den interna omdisponeringsytan. Långväga transporter till en extern deponi innebär således inte bara en stor miljöbelastning utan även en mnkr högre projektkostnad, dvs mnkr i st.f. 110 mnkr. Sammanfattningsvis innebär det valda åtgärdsalternativet (3:A2) med omdisponeringsyta inom området följande slutresultat: 1. Samtliga byggnader är rivna 2. ca m 3 förorenade massor är uppgrävda och klassificerade efter miljökontrollanalyser. 3. ca m 3 förorenade massor är omdisponerade till omdisponeringsyta inom området 4. ca m 3 återfyllning är utförd 5. Nya rörledningar och kablar är lagda som ersättning för befintliga som går genom förorenade områden 6. ca m 2 skyddstäckning är utförd 7. ca m 3 fiberbankmassor är omhändertagna för omdisponering / förbränning 8. Övriga erforderliga miljösaneringåtgärder enligt huvudstudien är vidtagna. Efter genomförda åtgärder uppfylls de övergripande målen att: - människor ska kunna vistas i och intill projektområdet utan att riskera negativa hälsoeffekter via exponering av föroreningar från marken i området eller p.g.a. risker förknippade med gamla, fallfärdiga byggnader och andra fysiska risker. - föroreningspåverkan från Fagerviksområdet på Klingerfjärden och vidare vattenområden (Bottenhavet och Östersjön) ska inte medföra negativa effekter på det akvatiska livet i dessa vattenområden, vare sig nu eller i framtiden. Med hänvisning till resultaten av genomförda huvudstudieutredningar samt de uppgifter i övrigt som anges i föreliggande bidragsansökan, ansöker Timrå kommun om statsbidrag för genomförande av projektet Miljösanering Fagervik, som omfattar åtgärder för avhjälpande av föroreningsskador i hela Fagerviks f.d. industriområde.

6 sid. 6 2 Administrativa uppgifter Huvudman och sökande: Kommunstyrelsen Timrå kommun TIMRÅ Kontaktperson: Stefan Grundström Kommunledningskontoret Timrå kommun Tel , e-post: Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen i Västernorrlands län Saken: Miljöbalksanmälningar om miljöfarlig verksamhet enl. MB 9 kap: Miljöavdelningen, sektionen för förorenade områden och avfall. Handläggare: Maria Hortlund Tillståndsprövning av miljöfarlig verksamhet enl. MB 9 kap: Miljöavdelningen, sektionen för miljöskydd och geologi. Handläggare: Mattias Entall Miljöbalksanmälningar om vattenverksamhet enligt 11 kap: Kultur- och naturavdelningen, sektionen för naturvård. Handläggare: Per Jonsson Tillståndsprövning av vattenverksamhet enligt MB 11 kap: Kultur- och naturavdelningen, sektionen för naturvård. Handläggare: Lars-Ola Norén Ansökan om statsbidrag enligt förordning (2004:100) om statsbidrag till återstående åtgärder (perioden /2012) för avhjälpande av föroreningsskador på objektet Fagerviks f.d. industriområde (projekt Miljösanering Fagervik), Timrå kommun Fastigheter: Projektet omfattar fastigheterna Fagervik 2:10, 2:11, 2:12, 2:13 och 2:14, Sörberge 2:375 samt Böle 1:156. Se översiktskarta med fastighetsgränser i Figur 2 nedan. Fastighetsägare: Timrå kommun

7 sid. 7 Figur 2. Översiktskarta med fastighetsgränser 3 Nuvarande markanvändning Timrå kommun har under åren med statsbidrag, svarat för genomförandet av etapp 1 av miljösaneringen av Fagerviks f.d. industriområde, ett område med föroreningsskador, heterogent fördelade över hela området, som är ca 35 hektar. Resultatet av de avhjälpande åtgärderna i den första etappen är det fotbollsfält på ca åtta hektar som nu i ca tio år har använts flitigt av fotbollsklubbarna i kommunen. Resterande del av detta f.d. industriområde omfattar ca 28 hektar. På grund av föroreningsskadorna i mark-, grundvatten- och vattenområdena i hela området är den nuvarande markanvändningen således att beteckna som impediment, dvs. marken är obrukbar. För att kunna förändra denna nuvarande improduktiva markanvändning behövs åtgärder för avhjälpande av föroreningsskadorna i området. Av Figur 1 och Figur 2 framgår att omgivningarna till Fagerviks f.d. industriområde utgörs av följande: - Nordöst: Villabebyggelse (Fagervik) från tidigt 1900-tal - Nord: Skogsmark - Nordväst: Villabebyggelse (Böleängen/Köpenhamn) från sent 1900-tal

8 - Väster: Naturmark - Söder: Klingerfjärden - Öster: Småbåtshamn sid. 8 Tvärs igenom området löper i öst-västlig riktning Vältbottenvägen och tillhörande gång- och cykelväg. 4 Planerad markanvändning Figur 3. Detaljplaneskiss, oktober 2008, stadsarkitekt Hans-Erik Åslin I samband med ett allmänt informationsmöte i april 2003 om resultaten från den första delen av huvudstudien, har också den framtida markanvändningen diskuterats. De idéer som då har framförts har sedan resulterat i ett detaljplaneprogram daterat , där områdets planerade markanvändning generellt är angiven som park- och naturmark. Det innebär att ingen bebyggelse av något slag tillåts inom Fagerviks f.d. industriområde. Under pågående förberedelsearbete inför kommande åtgärder för avhjälpande av föroreningsskador i området har detaljplanearbetet fortsatt och resulterat i en detaljplaneskiss enligt Figur 3. Denna skiss har redovisats för allmänheten vid ett informationsmöte om projektet Miljösanering Fagervik Arbetet med att upprätta en detaljplan fortsätter och detaljplanen kommer att vara klar under Projektledningen svarar för att planförfattaren får den information som behövs för att detaljplanen ska överensstämma med de förutsättningar och restriktioner som gäller p.g.a. åtgärderna med att avhjälpa föroreningsskadorna i området. I korthet innebär den planerade markanvändningen i området enligt detaljplaneskissen att: - Mellan infarterna till delområde 6 och delområde 7e (enligt benämningar i Figur 2) får Vältbottenvägen med tillhörande gång- och cykelväg en ny sträckning ca trettio meter norr om den nuvarande, på grund av de åtgärder som behövs för att avhjälpa föroreningarna i marken längs denna sträcka.

9 sid. 9 - På platsen för tidigare råvarumagasin och kisupplag samt på Västra Vältbotten (delområdena 2 och 3 resp. 7a-d) kan förhoppningsvis en del av de befintliga träden och buskarna tas tillvara där saneringsförutsättningarna gör detta möjligt och på så viss skapa ett parkområde med skogsdungar, öppna gröna ytor, slingrande gångvägar och även en strandpromenad. - Inom etapp 1, på områdena väster om delområde 8 där Timrå Bogsering & Bärgning bedriver sin verksamhet, är det på idéskissen angivet skateboardpark och bouleplan. - I viken på östra sidan av Koludden föreslås att möjligheten till ett friluftsbad skall undersökas, eftersom det är ett mycket långgrunt område. - I delområde 1a, där den s.k. omdisponeringsytan anläggs, föreslås enligt idéskissen att utformningen blir sådan att både en solbacke och en skid- och pulkbacke kan anordnas. Se illustrationen i Figur 4. Figur 4. Förslag till framtida markanvändning på området där den s.k. omdisponeringsytan anläggs. Illustration av arkitekt SAR/MSA Hans Gillgren 5 Bakgrund och historik Industriverksamhet har bedrivits i området sedan 1880-talet, först genom ett ångmaskinsdrivet sågverk som 1910 ersätts med en sulfitmassafabrik. Den kompletteras 1959 med en klorblekerianläggning. Sulfitfabriken (Wifstavarfs AB/ SCA) drivs fram till 1967 och blekeriet till Därefter har följande industriverksamheter av betydelse bedrivits inom Fagerviks industriområde:

10 Tillverkning av glasfiberarmerade polyesterrör, -cisterner, etc. (Trelleborgs Centrifugalplast, ). Behandling av oljeavfall (Norab, PLM Sellbergs och SAKAB, ) sid. 10 Samtliga fastigheter inom området är sedan 1978 i kommunal ägo. De flesta fabriksbyggnaderna har rivits under början av 1980-talet och för ca tio år sedan har Etapp 1 av Miljösanering Fagervik genomförts (enl. ovan). Tills nyligen har kommunala verksamheter pågått i f.d. sållhuset (det s.k. Jizon-huset). Vidare har ett åkeri nyttjat ett garage i den västligaste delen av klorblekeribyggnaden. Under våren och sommaren 2008, har Jizon-huset, SAKAB-byggnaden, den s.k. smedjan och den f.d. klorblekeribyggnaden rivits som en del av de åtgärder som ingår i förberedelserna för de kommande åtgärderna för avhjälpande av föroreningsskadorna i detta område. 6 Övergripande åtgärdsmål De övergripande målen med projektet Miljösanering Fagervik är, att: människor ska kunna vistas i och intill projektområdet utan att riskera negativa hälsoeffekter via exponering av föroreningar från marken i området eller p.g.a. risker förknippade med gamla, fallfärdiga byggnader och andra fysiska risker. föroreningspåverkan från Fagerviksområdet på Klingerfjärden och vidare vattenområden (Bottenhavet och Östersjön) ska inte medföra negativa effekter på det akvatiska livet i dessa vattenområden, vare sig nu eller i framtiden. 7 Föroreningssituationen Genom den huvudstudie som har genomförts mellan 2002 och 2006 har föroreningssituationen i området kunnat fastställas och ligga till grund för genomförande av resterande åtgärder för avhjälpande av föroreningsskador i området, dvs. projektet Miljösanering Fagervik (etapp 2). Vid genomförande av huvudstudien har området delats in i följande delområden enligt Figur 1: 1. Övre området 2. Råvarulagret (saltmagasinet) 3. Kisupplaget 4. Fiberbankarna 5. Klorblekeriutloppet 6. Smedjan (pannhuset) med dess närområde 7. Resterande områden (Östra vältbotten, västra vältbotten, barktippen (Böletippen), kolbottenområde samt Koludden) 8. Område vid fotbollsfältet som disponeras av Timrå Bogsering & Bärgning AB t.o.m Därefter har strandområdena vid etapp 1 tillkommit för åtgärder och benämns då: 9. Strandområdena vid Etapp 1

11 sid. 11 Allmänna förutsättningar: Fagerviks f.d. industriområde är till större delen utfyllt med fyllnadsmassor av diverse slag. Inom område 1 utgörs fyllnadsmassorna huvudsakligen av rivningsmaterial från de gamla fabriksbyggnaderna. Inom övriga områden utgörs massorna huvudsakligen av restprodukter från tidigare verksamheter. Hela området söder om Vältbottenvägen (delområdena 2-9) har fyllts ut under årens lopp i samband med industriverksamhetens utveckling. Sedan sulfitfabrikens tillkomst har vid utfyllnader ofta kisaska använts, exv. vid utfyllnader efter sättningar, vid vägbyggande etc. Fyllningens tjocklek är i allmänhet 1-2 meter men på vissa ställen kan den dock vara betydligt större, ända upp till 7 meter. Fyllningen underlagras ofta av siltig sand/sandig silt, siltig lera och ibland av lera. Inom delområde 1 förekommer även morän och berg under fyllningen. Grundvattennivåerna ligger generellt cirka 1-2 meter under marken, och riktningen för grundvattenströmningen är söderut, mot Klingerfjärden. Den pågående verksamheten i området består för närvarande endast av den bogserings- och bärgningsverksamhet som Timrå Bogsering & Bärgning AB bedriver inom delområde 8. Timrå Bogsering & Bärgning ska avveckla sin verksamhet i området senast Projekteringen för åtgärderna i delområde 8 samt delområdena 4a och 9b kan påbörjas tidigast i januari Föroreningssituationen i området kan sammanfattas med hjälp av Figur 5 Figur 9. Figur 5. Föroreningssituationen inom delområde 1. (Blå streckad linje markerar strandlinjen år 1882.)

12 sid. 12 Figur 6. Föroreningssituationen inom delområdena 2 och 3. (Blå streckad linje markerar strandlinjen år 1882.) Figur 7. Föroreningssituationen inom delområdena 5, 6, 7a-d. (Blå streckad linje markerar strandlinjen år 1882.)

13 sid. 13 Figur 8. Föroreningssituationen inom delområdena 4, 5, 6 och 8. (Blå streckad linje markerar strandlinjen år 1882.) Figur 9. Föroreningssituationen inom delområdena 7e-f. (Blå streckad linje markerar strandlinjen år 1882.)

14 sid. 14 Sammanfattningsvis är föroreningssituationen den att höga eller mycket höga halter av arsenik och tungmetaller förekommer heterogent i marken i alla delområden ned till mellan en och två meters djup. Föroreningarna förkommer nästan uteslutande i områden med fyllningsmassor. Fyllningsmassorna består till stor del av kisaska, men även fyllning med svavelkis förekommer inom hela det f.d. industriområdet. Även organiska föroreningar förekommer inom vissa delområden, främst delområde 1 och 6 (alifater/pah), men även i delområdena 2 (alifater/pah och PCB) och 7 (PAH). Resultaten från grundvattenanalyser visar på lokala störningar i form av oljeföroreningar och att spridning till grundvattnet av metaller förekommer. Inom det gamla fabriksområdet, delområde 1, förekommer även stora mängder rivningsmassor, uppblandade med kisaska. I marken söder och väster om det rivna s.k. Jizon-huset, förekommer oljeföroreningar i marken och i grundvattnet, p.g.a. de tidigare oljecisternerna på den platsen. För det s.k. SAKAB-området anges för marken en viss påverkan från tungmetaller och alifater/pah samt för grundvattnet också en viss påverkan från tungmetaller, särskilt från bly, men att föroreningarna härrör från tiden före SAKAB. Marken och grundvattnet inom delområde 2, dvs. platsen för det f.d. råvarulagret ( saltmagasinet ) och senare skrotningsverksamhet, är påverkade av såväl kisaska, skrotmetaller, PCB som alifater/pah. Ovanför den röda stranden på delområde 3 förekommer både svavelkis och kisaska i markytan och halterna av arsenik och tungmetaller i marken har också konstaterats vara höga, liksom även i grundvattnet där. Inom såväl delområde 1, 2 som 3 är även kvicksilverhalterna förhöjda i marken och inom delområdena 2 och 3 har kvicksilver delvis även spridits till grundvattnet. Inom fiberbanken i område 4 förefaller det främst vara det material som finns upplagrat i de uppstickande uddarna som innehåller höga halter av arsenik och tungmetaller, både ytligt och djupare ner i uddarna. I bottensedimenten i delområde 5, dvs. utanför mynningen av bäck som har haft förbindelse med avlopp från klorblekeribyggnaden, förekommer enstaka prov i strandlinjen mot Etapp 1 med höga halter av arsenik och tungmetaller, medan halten av extraherbara organiska halogener (EOX) är relativt låg. De höga halterna av arsenik och tungmetaller är således associerade med kisaska som ligger i strandlinjen och som delvis har eroderat ut i vattnet, varför föroreningen hänförs till strandlinjen längs etapp 1. Detta innebär att för sedimenten i delområde 5 är halterna av föroreningar låga. Marken inom delområde 6 ( smedjanområdet ) är förorenad av olja och kisaska, som också har resulterat i en viss spridning av dessa föroreningar till grundvattnet i området. Även höga halter av PAH:er har påträffats i enstaka jordprover tagna i marken vid strandzonen. Genom grundvattenprov på en plats har det även konstaterats att en spridning av PAH:er och alifater har skett till grundvattnet. Inom det största delområdet delområde 7 förekommer en heterogen fyllning innehållande bl.a. kisaska. Det kan konstateras att halterna av arsenik och tungmetaller varierar kraftigt, dvs. det förekommer delområden där halterna generellt är låga men punktvis också mycket höga. Även höga halter av PAH:er, associerade med tjärprodukter från tidigare träkolning, förekommer heterogent, främst i delområde 7c. I marken inom delområde 8, kajområdet där Timrå Bogsering & Bärgning bedriver verksamhet, förekommer också höga halter av arsenik och tungmetaller (bly och kvicksilver). Där förekommer även en viss spridning av arsenik och bly till grundvattnet.

15 sid. 15 Strandområdena runt etapp 1 består av delområde 9a, 9b och delar av 4a. Hela strandremsan består av fyllningsmassor. I västra delen av område 9b är förekomsten av kisaska stor. I övriga delar är föroreningsinnehållet relativt lågt. Totalt sett är det förekomsten av höga halter arsenik, heterogent spritt över hela området, som är den avgörande föroreningen i detta f.d. industriområde, där den förorenade jordvolymen beräknas omfatta tusen kubikmeter. Med andra ord finns totalt inom detta område tusen ton jord som är förorenad, men i mycket varierande grad, se Figur 10 och 11. Figur 10. Interpolerade arsenikhalter i jord 0-1 meter inom området. Figur 11. Interpolerade arsenikhalter i jord >1 meter inom området.

16 sid. 16 Av Tabell 1 framgår för den dimensionerade föroreningen arsenik hur föroreningssituation beräknas bli förändrad vid den reviderade markanvändningen som innebär en tillämpning av en exponeringsväg som benämns A2 (där förutsättningarna är att bär- och svampplockning ska innefattas). Tabell 1. Uppgifter om delområdesareor, förorenade jordvolymer och -massor samt totala resp. omdisponerade arsenikmängder på varje delområde (Reviderad ). Delområde Area Förorenade jordmassans medeldjup Förorenad jordvolym Total arsenikmängd Arsenikmängd som omdisponeras Förorenad jordmängd som omdisponeras m 2 m m 3 kg kg m 3 1a , b , c d ) ) a b , a (2 000) 2) (8 000) 2) , a , b c , d e , f , , a , b , SUMMA ) ) 1) Omfattar både område 1c och 1d 2) m 3 av fiberbanken kommer att grävas och omhändertas externt. Mängden arsenik och volymen förorenad jord är uppskattad. 3) Summan är exklusive massor från område 4a. Omdisponering till delområde 1a innebär att i den planerade omdisponeringsytan kommer det att finnas förorenade massor som innehåller ca 25 ton arsenik. Dessa massor, med höga arsenikhalter som avlägsnas från hela området till omdisponeringsytan, motsvarar ca 42 % av den totala arsenikmängden i området. Till detta tillkommer mängden från fiberbanken som planeras ska omhändertas externt. Kvarvarande föroreningar där arsenikhalten överskrider den acceptabla resthalten på 15 mg/kg TS kommer att åtgärdas genom skyddstäckning.

17 8 Transport och spridning sid. 17 Spridningspotentialen beträffande föroreningar på området varierar till följd av bl.a. markmaterialets sammansättning. Spridningen kan förväntas vara större från områden innehållande kiser än från områden med kisaska. Enligt den historiska beskrivningen av tidigare verksamheter och fältobservationer är förekomsten av kiser betydligt mindre än förekomsten av kisaskor. Eftersom råvaran för sulfitframställningen var kis hanterades den sannolikt mer försiktigt än restprodukten/avfallet, kisaska. Utöver spill från hanteringen kan därför spridningen av kiser på området främst förväntas ha ägt rum i samband med rivningen av fabriken och råvarumagasin. En spridning av metaller från området till Klingerfjärden pågår. Uppmätta grundvattenhalter varierar avsevärt över tiden varpå beräknad uttransport till fjärden varierar över tiden. I jämförelse med spridningen från näraliggande Näs avloppsreningsverk, den pågående verksamheten i den likaså näraliggande Östrands massafabrik samt från Indalsälven (Klingerfjärden) kan den dock betraktas som synnerligen liten. Biologiska upptagsstudier ger sammantaget bilden av att spridningen från Fagervik varierar längs kuststräckan och att det finns en viss spridning i den närliggande strandzonen. Eftersom Indalsälvens huvudflöde passerar förbi området är vattenomsättningen stor och påverkan från Fagervik har inte kunnat påvisas i utförda undersökningar. Ett betydande upptag av t.ex. bly har påvisats i snäckor utanför området och även fisk i vattenområdet är tydligt påverkad av metaller, dock utan att detta med säkerhet kan knytas till Fagervik. I ett vidare geografiskt perspektiv bör det vägas in vid utformningen av åtgärdsförslag att en spridning från Fagerviks f.d. industriområde pågår men även att andra källor i området är betydande. 9 Skyddsobjekt 9.1 Hälsa Efter vissa antaganden beträffande exponeringsvägar, exponeringstider och styrande värderingar enligt rapport Fagervik, Etapp 2, huvudstudie del 1 (SWECO VIAK, 2003) har det konstaterats att den planerade markanvändningen (rekreation och strövområde) innebär ett mindre utnyttjande än mindre känslig markanvändning (MKM) och därför närmast motsvaras av parkmark eller mark med litet utnyttjande, enligt Naturvårdsverkets definitioner. Till stöd för riskbedömningen har platsspecifika, hälsobaserade riktvärden beräknats enligt Naturvårdsverkets metod för olika typer av markanvändning på olika delområden och djup i markprofilen enligt rapport Fagervik, Etapp 2, huvudstudie del 1 (SWECO VIAK, 2003). Fortsatta diskussioner med myndigheterna samt utvärdering av resultatet har sedan resulterat i de platsspecifika riktvärden som redovisas i avsnitt 12 Mätbara åtgärdsmål. Det är således risken för människors exponering för föroreningar, risken för föroreningsspridning till grundvattnet, risken för föroreningsspridning till Klingerfjärden samt risker i form av fallfärdiga gamla byggnader, håligheter i marken och farliga föremål som har varit vägledande. De bedömningar som har gjorts visar att det främst är risken för exponering från jordmassor innehållande höga arsenikhalter som är dimensionerande för åtgärderna.

18 9.2 Miljö inom området sid. 18 Vid riskbedömningen har det konstaterats att markområdets ekosystem är av ringa skyddsvärde, främst därför att det till stora delar utgörs av utfyllnadsmassor som en konsekvens av mer än 100 års industriverksamhet. 9.3 Miljö i omgivningarna Det finns inte några kända naturvärden inom Fagerviks f.d. industriområde. Det närbelägna område som benämns Indalsälvens delta är av riksintresse för naturvård och friluftsliv. Vidare utgör hela Indalsälvens mynningsområde ett riksintresse för yrkesfisket med avseende på lax- och sikfiske. I Klingerfjärden, i detta f.d. industriområdes närhet, förekommer fritidsfiske sporadiskt. I detaljplaneprogrammet daterat anges: Strandskydd gäller ej inom det gamla industriområdet. 10 Behov av riskreduktion Efter genomförd huvudstudie och hittills genomförda förberedelseinsatser konstateras att behovet av riskreduktion är styrd av följande: Risken på området består av tre komponenter; i) de markbundna föroreningarna, ii) de grundvattenburna föroreningarna samt iii) fysiska risker i form av gamla byggnader samt förekomsten av skrot och vassa föremål på området. Sannolikheten för exponering av föroreningar i marken inom området bedöms generellt som måttlig, liksom sannolikheten för exponering av föroreningar via vatten och sedimenten i Klingerfjärden. Risken för fysiska skador på dem (människor och djur) som uppehåller sig i området bedöms som stora. Markområdets skyddsvärde bedöms som litet, medan Klingerfjärden och dess ekosystem bedöms ha ett stort skyddsvärde. Områdets mark och grundvatten är förorenat av ett antal föroreningar med mycket hög farlighet, främst av arsenik, men även av bly, PCB samt PAH. Föroreningsnivån är allvarlig och mängderna bedöms som stora. Spridningsförutsättningarna till recipienten i Klingerfjärden bedöms som stora.

19 sid Riskvärdering Av huvudstudierapporten (Envipro, ) framgår att ett antal risker, kopplade till föroreningsskador i markområdet och i fiberuddarna (delområde 4), har bedömts vara oacceptabla, varför åtgärder behövs för att avhjälpa dessa risker. Som stöd för riskvärderingen och framtagandet av åtgärdsmål har en åtgärdsutredning gjorts för att identifiera möjliga, kostnadsberäknade åtgärder med syftet att nedbringa riskerna till acceptabla nivåer. I riskvärderingen har den önskade riskreduktionen vägts mot kostnader, regionala och lokala juridiska förutsättningar samt eventuella motstående intressen från närboende och näringsidkare. Kommunens målsättning är att långsiktigt och hållbart minska befintliga och potentiella miljö- och hälsorisker relaterade till det aktuella området i Fagervik. Området ska kunna utnyttjas för rekreation och som strövområde. För skydd av människors hälsa ska normal vistelse i området inte innebära hälsofarlig exponering för föroreningar eller risker av annat slag. Detta innebär bl.a. att humantoxikologiska lågrisknivåer inte ska överskridas. Även nuvarande och framtida spridning till Klingerfjärden ska reduceras, liksom risken för framtida skadehändelser p.g.a. fallfärdiga byggnader, håligheter i marken, o.d. Åtgärderna i sig ska inte leda till långsiktigt ökade risker för föroreningsspridning. De övergripande åtgärdsmålen har varit vägledande för utarbetande av åtgärdsalternativ. Riskvärderingen har resulterat i att de framräknade platsspecifika riktvärdena även kom att utgöra acceptabla resthalter i ytligt markmaterial och därmed utgöra mätbara åtgärdsmål. Med utgångspunkt i riskbedömningen och riskvärderingen har det först fastställts att restrisken ska vara lika stor på alla delar av området, dvs. att åtgärdsambitionen bör vara densamma över hela området. I ett senare skede har Naturvårdsverket framfört en begäran om en utredning där kostnaderna beräknas för differentierade ambitioner på Fagerviks industriområde, dvs. alternativa åtgärdsmål för olika delar av området anges samt att kostnaderna för ökad ambitionsnivån på området generellt också anges. Annorlunda uttryckt innebär detta att en ny värderingsgrund utöver risker, kostnader, regionala och lokala juridiska förutsättningar samt eventuella motstående intressen från närboende och näringsidkare, förs in i riskvärderingen, nämligen en strävan att till så liten kostnad som möjligt avlägsna så stor del av föroreningarna som möjligt. Utredningen har resulterat i de åtgärder och åtgärdsvolymer som nu planeras inom hela projektområdet med bl.a. omdisponering av massor inom området på ett sätt som uppfyller kraven för deponering av farligt avfall. De volymer som berörs framgår av Tabell 1. I detta sammanhang påpekas att de till synes höga acceptabla resthalterna hos de föroreningar som lämnas kvar (Tabell 2) är ett resultat av beräkningar gjorda enligt Naturvårdsverkets riktvärdesmodell. Värdena kan te sig som orimliga tagna ur sitt sammanhang och detta motiverar en lite mer utförlig bakgrundsbeskrivning. Föroreningssituationen i Fagervik kan beskrivas som heterogena fyllnadsmassor, där föroreningsinnehållet företrädesvis utgörs av kisaska, även om också bl.a. olja, PAH och kis förekommer. Omfattande utredningsarbete har gjorts inom ramen för huvudstudien för att försöka karaktärisera och avgränsa föroreningar. Som exempel kan nämnas ytlig jordprovtagning av ett område som är ca 17 hektar, där ett triangulärt nät med 10 meters avstånd mellan punkterna har använts för att fånga in hotspots där framförallt kisaska förkommer. Totalt innebär detta att det har gjorts XRF-mätning och okulär bedömning av 1700 provpunkter. Tack vare denna arbetsinsats har det varit möjligt att få en bra uppfattning om föroreningssituationen inom delområde 7, men också kunskap om att hur än detaljerade utredningar som görs, är det näst intill omöjligt att fånga in små hotspots av den typ

20 sid. 20 som förekommer på Fagervik. Den totala föroreningsvolymen har skattats till tusen kubikmeter. Med detta sagt, inses också att ett alternativt angreppssätt är svårt att genomföra pga. orimligt höga kostnader (t.ex. att skifta ut/sortera all fyllning och sedan återanvända det rena fyllnadsmaterialet). Det som istället förordas innebär att fokus läggs på mer homogena föroreningsstråk med kisaska, och att allt detta material (ca kubikmeter) schaktas upp och omhändertas på en yta som motsvarar kraven på en deponi för farligt avfall. Små ytliga hotspot-områden (identifierade eller inte) täcks över med en skyddstäckning om minst 1 meter för att förhindra exponering och minska utlakning. Valt angreppssätt innebär att framräknade acceptabla resthalter enligt tabell 2, därför mer kan ses som en teoretisk modell, och det förordade alternativet som en praktisk lösning med tillräcklig riskreduktion. I realiteten innebär förslaget att de halter/mängder som lämnas under skyddstäckning inte är särskilt höga/stora. Detta framgår också tydligt vid jämförelse mellan redovisningen av föroreningssituationen enligt figurerna 10 och 11, och redovisningen av halterna kvarlämnade föroreningar samt de områden där grävsanering görs enligt figurerna 18 och Mätbara åtgärdsmål Den i avsnitt 7 redovisade föroreningssituation har efter den riskbedömning som är gjord under huvudstudieskedet år 2003 och därefter följande riskvärdering ( ) samt utförda kompletterande lakningstester (2008) resulterat i mätbara åtgärdsmål i form av platsspecifika acceptabla resthalter och platsspecifika FA-haltsgränser som framgår av Tabell 2. Då det i stort sett är en förorening arsenik som är dimensionerande för åtgärdsmålen saknar de övriga värdena egentlig betydelse. En sanering av arsenik till platsspecifikt riktvärde resp. platsspecifik haltgräns för farligt avfall gör att alla andra eventuella föroreningar saneras på köpet. För att ändå redovisa platsspecifika riktvärden resp. platsspecifika haltgränser för farligt avfall för övriga ämnen, har beräkningsmodellens resultat ersatts med de haltgränser som gäller för farligt avfall enligt Avfall Sverige och i förekommande fall de generella riktvärdena för mindre känslig markanvändning (MKM).

21 sid. 21 Tabell 2 Mätbara åtgärdsmål, mg/kg TS Ämne/ ämnesgrupp Jmfr. KM (enl. NVs generella riktvärden) Jmfr. MKM (enl. NVs generella riktvärden) Platsspecifik acceptabel resthalt (PLS) 0-1 m >1m Platsspecifik FA-haltsgräns (FA) Arsenik (500) 1) Bly ) Kadmium 0, ) 100 Koppar ) ) Krom (tot) ) 450 8) ) Krom (VI) Kvicksilver 0,25 2, Nickel ) Zink ) ) Fenol 1, ) 5 7) 5 PCB (tot) (2 0,04 1 0, PAH-canc 3) PAH-övrga 3) ) Alifater >C6-16 4) ) Alifater >C ) ) Aromater >C8-C ) Aromater >C10-C35 5) ) ) För arsenik i form av kisaska gäller FA: 500 mg/kg TS 2 ) KM för PCB-7=0,008, PCB-7 anses vara 20% av PCB (tot) 3 ) Enligt nya NV-riktvärden delas PAH upp i PAH-L, PAH-M, PAH-H. Med ett undantag motsvaras PAH-övriga av PAH-L och PAH-M. PAH-cancerogena motsvaras av PAH-H. PAH-föroreningarna i grupperna PAH-M och PAH- L betraktas numera som potentiellt cancerogena. 4 ) Generella riktvärdet gäller Alifater >C5-16 för känslig markanvändning (KM) 5 ) Generella riktvärdet gäller Aromater >C10-C16 för känslig markanvändning (KM) 6 ) Då beräkningen av platsspecifik resthalt för jordmassor 0-1 meter, resulterar i värden som överskrider den platsspecifika resthalten för jordmassor under en meter, tillämpas NV:s generella MKM-riktvärden. 7 ) Då beräkningen av platsspecifik resthalt för jordmassor under en meter, resulterar i värden som överskrider den platsspecifika FA-haltsgränsen, tillämpas FA-gränsen även som platsspecifik resthalt. 8 ) För halten krom totalt tillämpas halten för krom IV.

22 sid. 22 För att tillgodose att åtgärdsmålen uppfylls på schaktbotten tillämpas begreppet acceptabla resthalter enligt följande: - markmaterial med halter under platsspecifika acceptabla resthalter (PLS) kan lämnas utan åtgärd - markmaterial med halter över platsspecifik acceptabel resthalt (PLS), men under haltgränser för farligt avfall enligt Avfall Sverige, rapport 2007:01 omdisponeras inom området och/eller skyddstäcks på plats - markmaterial med halter över haltgränser för farligt avfall enligt Avfall Sverige, som ovan omdisponeras och skyddstäcks enligt kraven för en deponi för farligt avfall. Den s.k. Selektiva Efterbehandlingsvolymen (SEV), dvs. den, för bekräftelse av åtgärdsmålens uppfyllelse, största provtagnings- och klassificeringsvolymen, är för detta projekt fastställd till 50 m 3. För klassificering av uppschaktade jordmassor tillämpas Tabell 2 enligt följande: SEV-medelhalten KLASS < KM-halt Klass 1 Rena jordmassor > KM-halt men < PLS-halt 0-1m Klass 2 Jordmassor som kan användas fritt inom området > PLS-halt 0-1m men < FA-halt Klass 3 Jordmassor som klassas som icke-farligt avfall och där kisaska okulärt bedöms förekomma i mindre omfattning, kan användas på utvalda områden om skyddstäckning görs med > 1,0 m ren jord > PLS-halt 0-1m men < FA-halt Klass 4 Jordmassor som klassas som icke-farligt avfall och där den största delen okulärt bedöms utgöras av kisaska och arsenikhalten < 500 mg/kg TS, innebär att kvalificerad täckning behövs, dvs. massorna läggs på omdisponeringsytan > FA-halt Klass 5 Jordmassor som klassas som farligt avfall eller som så gott som uteslutande består av kisaska och har en arsenikhalten > 500 mg/kg TS, innebär att kvalificerad täckning behövs, dvs. massorna läggs på omdisponeringsytan eller körs till deponi med tillstånd för sådana massor. 13 Åtgärdsalternativ De föreslagna åtgärdsalternativen i huvudstudierapporten (Envipro, ) har genom reviderad riskvärdering (Envipro, ) resulterat i två revideringar av åtgärdsalternativen. Efter ytterligare en kompletterande utredning redovisad i rapport benämnd Kompletteringar och kostnadsrevidering av åtgärder (Envipro, ) har huvudmannen beslutat att genomföra det alternativ som benämns åtgärdsalternativ 3:A2 samt att detta alternativ genomförs i kombination med att anlägga en omdisponeringsyta inom delområde 1a där föroreningarna från övriga delområden läggs och innesluts med samma krav som för en deponi för farligt avfall. Valt alternativ framgår av Figur 12 Figur 17.

23 sid. 23 Figur 12. Åtgärdsförslag för delområde 1. (OBS Beslutad skyddstäckning = 1,0 meter) Figur 13. Föreslagen placering av omdisponeringsytan inom delområde 1 med schematisk terrängutformning efter att åtgärden är färdigställd.

Informationsmöte 25 september Huvudstudie Bysjön. Miljöteknisk markutredning för bostads- och grönområde vid Bysjön, Borlänge kommun

Informationsmöte 25 september Huvudstudie Bysjön. Miljöteknisk markutredning för bostads- och grönområde vid Bysjön, Borlänge kommun Informationsmöte 25 september 2014 Huvudstudie Bysjön Miljöteknisk markutredning för bostads- och grönområde vid Bysjön, Borlänge kommun Lina Westerlund 2014-09-25 Innehåll Kort historik Varför ännu en

Läs mer

RESULTAT AV MILJÖTEKNISK UNDERSÖKNING VID GAMLA SLOTTSBRON I GRUMS KOMMUN

RESULTAT AV MILJÖTEKNISK UNDERSÖKNING VID GAMLA SLOTTSBRON I GRUMS KOMMUN PM 1(5) 577-813-04 1700-3100 Miljöskyddsenheten Björn Nilsson RESULTAT AV MILJÖTEKNISK UNDERSÖKNING VID GAMLA SLOTTSBRON I GRUMS KOMMUN 1 Inledning På uppdrag av Länsstyrelsen Värmland har DGE Mark & Miljö

Läs mer

PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun

PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun Uppdrag Miljöteknisk byggnads- och markundersökning Beställare Kronetorp Park AB Från Nicklas Lindgren, Ramböll Sverige AB Till Mats Widerdal,

Läs mer

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11 Peab Sverige AB Fabege AB Stockholm 2011-04-11 Datum 2011-04-11 Uppdragsnummer 61151144701 Utgåva/Status Joakim Persson Uppdragsledare Linnea Sörenby Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer

KILSTRÖMSKAJEN, KARLSKRONA. Översiktlig miljöteknisk markundersökning

KILSTRÖMSKAJEN, KARLSKRONA. Översiktlig miljöteknisk markundersökning KILSTRÖMSKAJEN, KARLSKRONA Översiktlig miljöteknisk markundersökning PM 2015-02-04 Upprättad av: Danielle Wiberg och Jerry Forsberg Granskad av: Jerry Forsberg Uppdragsnr: 10208095 Daterad: 2015-02-04

Läs mer

Nedläggning av bilskrot Västerås

Nedläggning av bilskrot Västerås Nedläggning av bilskrot Västerås 19 april 2013 Kristina Aspengren, kristina.storfors.aspengren@vasteras.se 021-39 18 12 Malin Urby, malin.urby@vasteras.se 021-39 27 72 Historia Verksamheten startade 1957

Läs mer

Kompletterande miljöteknisk markundersökning vid Djursholms f.d. Elverk, Danderyds kommun

Kompletterande miljöteknisk markundersökning vid Djursholms f.d. Elverk, Danderyds kommun Kompletterande miljöteknisk markundersökning vid Djursholms f.d. Elverk, Danderyds kommun Upprättat: Mikael Pyyny, Hifab AB Granskat: Åsa Sand, Hifab AB Datum: 2006-08-21 Uppdragsnummer: 310 893 Envipro

Läs mer

PM Översiktlig miljöteknisk utredning, förorenat område - Översiktlig beskrivning och bedömning av föroreningssituation

PM Översiktlig miljöteknisk utredning, förorenat område - Översiktlig beskrivning och bedömning av föroreningssituation PM Översiktlig miljöteknisk utredning, förorenat område - Översiktlig beskrivning och bedömning av föroreningssituation Uppdrag: Översiktlig miljöteknisk utredning för detaljplan för kvarteret Alen, fastighet

Läs mer

Övervakningsprogram av föroreningsspridning till Göta älv från f.d. Surte Glasbruk NCC TEKNIK

Övervakningsprogram av föroreningsspridning till Göta älv från f.d. Surte Glasbruk NCC TEKNIK NCC TEKNIK Övervakningsprogram av föroreningsspridning till Göta älv från f.d. Surte Glasbruk Uppföljande kontroll av f.d. Surte glasbruk (Västra området) övervakningsprogram\surte_övervakningsprogram_20100428.doc

Läs mer

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Ann-Marie Fällman Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 2008-04-01 Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1

EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1 EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1 Vetlanda kommun Redovisning av efterbehandling av fastigheterna Snickaren 3 och Östanå 3:1 Vetlanda 2003-12-01 Diarienummer 2002/TK0260.353 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Riskbedömning av dokumenterad restförorening på OKQ8:s f.d. bensinstation 33116, fastighet Syltlöken 1, Mölndals kommun.

Riskbedömning av dokumenterad restförorening på OKQ8:s f.d. bensinstation 33116, fastighet Syltlöken 1, Mölndals kommun. 2016-02-09 Riskbedömning av dokumenterad restförorening på OKQ8:s f.d. bensinstation 33116, fastighet Syltlöken 1, Mölndals kommun. Inledning (tidigare Sandström Miljö och Säkerhetskonsult AB) genomförde

Läs mer

PM Kompletterande markundersökning Plinten 1, Karlstad

PM Kompletterande markundersökning Plinten 1, Karlstad UPPDRAG Plinten 1 Kompletterande MU UPPDRAGSNUMMER 1331623000 UPPDRAGSLEDARE Annika Niklasson UPPRÄTTAD AV Annika Niklasson DATUM Härtill hör Bilaga 1 Bilaga 2 Fältrapport (15 sid) Analysresultat jord

Läs mer

Sedimentprovtagning vid huvudvattenledningen mellan Ra dan och Kaninholmen

Sedimentprovtagning vid huvudvattenledningen mellan Ra dan och Kaninholmen Uppdragsnummer Sweco 1146009000 Projektnummer: 957 Diarienummer Norrvatten: 2013-03-04_0210 Sedimentprovtagning vid huvudvattenledningen mellan Ra dan och Kaninholmen Sweco Environment AB Rev. 2014-03-19

Läs mer

Sanering av Klippans Läderfabrik. Studiebesök Renare Mark Syd

Sanering av Klippans Läderfabrik. Studiebesök Renare Mark Syd Sanering av Klippans Läderfabrik Studiebesök Renare Mark Syd 2009-11-03 Översiktskarta Föroreningshalter i fyllnadsmassor Täckmassor på deponierna Utanför området Längst söderut Grundvatten Nedströms

Läs mer

Samråd enligt miljöbalken

Samråd enligt miljöbalken Samråd enligt miljöbalken 1 och 2 dec 2010 1 Hållpunkter för samrådsmötet 1. Inledning närvarande 2. Vad är ett samråd enligt miljöbalken? 3. Varför behöver hamnbassängen saneras? 4. Vilka blir de långsiktiga

Läs mer

TUDOR. Miljöriskbedömning. Med avseende på Bly Med avseende på TCE Med avseende på olja Med avseende på övriga föroreningar. Omgivningsfaktorer

TUDOR. Miljöriskbedömning. Med avseende på Bly Med avseende på TCE Med avseende på olja Med avseende på övriga föroreningar. Omgivningsfaktorer TUDOR TUDOR 1 TUDOR Miljöriskbedömning Med avseende på Bly Med avseende på TCE Med avseende på olja Med avseende på övriga föroreningar Omgivningsfaktorer 2 Platsspecifika riktvärden Förutsättningarna

Läs mer

Kurs om åtgärdsutredning och riskvärdering, Örebro 2014-03-06. Pass 2 förståelse för begreppet riskvärdering

Kurs om åtgärdsutredning och riskvärdering, Örebro 2014-03-06. Pass 2 förståelse för begreppet riskvärdering Kurs om åtgärdsutredning och riskvärdering, Örebro 2014-03-06 Pass 2 förståelse för begreppet riskvärdering Syfte med pass 2 Förstå när och varför riskvärdering utförs Förstå skillnaden mellan riskvärdering

Läs mer

Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm?

Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm? Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm? Thomas Rihm På säker grund för hållbar utveckling Avfall (förslag MB) Varje ämne eller föremål som innehavaren gör sig av

Läs mer

Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun

Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun HÄRNÖSANDS KOMMUN Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun FÖRHANDSKOPIA Sundsvall 2012-12-21 8. Lövudden 8.1 Allmän områdesbeskrivning, tidigare bebyggelse Det undersökta området är beläget längs

Läs mer

A3. Skäligt och rimligt i praktiken

A3. Skäligt och rimligt i praktiken A3. Skäligt och rimligt i praktiken Nätverket Renare marks Vårmöte 2007 Helena Segervall Föredragets innehåll Utredning och sanering av förorenade områden Tillsynsmyndighetens arbetssätt Den ansvariges

Läs mer

Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Internetadress Tanums kommun Miljöavdelningen TANUMSHEDE

Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Internetadress Tanums kommun Miljöavdelningen TANUMSHEDE Sida 1 av 5 Anmälan om avhjälpandeåtgärder efterbehandling av förorenat område - upplysning enligt 11 i 10 kap Miljöbalken anmälan enligt 28 i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Personuppgifter

Läs mer

Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun

Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun Uppdragsnr: 10171588 1 (5) PM Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun I detta PM beskrivs kortfattat den provtagning som utförts av WSP på uppdrag av Skanska Sverige

Läs mer

Förorenad mark i byggprojekt

Förorenad mark i byggprojekt Förorenad mark i byggprojekt En minikurs om vad du behöver veta om du stöter på förorenad mark i ditt byggprojekt Anneli Liljemark Liljemark Consulting anneli@liljemark.net Innehåll Bakgrund När och varför

Läs mer

Översiktlig redovisning av föroreningarnas utbredning

Översiktlig redovisning av föroreningarnas utbredning 2009-12-14 BILAGA 13 Översiktlig redovisning av föroreningarnas utbredning Scharins industriområde (Fas 2) Christer Svensson Översiktlig redovisning av föroreningarnas utbredning 1 Inledning I dokumentet

Läs mer

EBH-processen. Åtgärd och uppföljning. Upplägg av passet

EBH-processen. Åtgärd och uppföljning. Upplägg av passet Åtgärd och uppföljning Granskning, bedömning och handläggning av anmälan enligt 28 FMH, beslut, sanering, slutrapport och uppföljning EBH-processen Sen då? Upplägg av passet Handläggning av anmälan -praktikfall

Läs mer

PM Miljö SKANSKA NYA HEM AB. Ekerö Strand. Stockholm 2011-06-20

PM Miljö SKANSKA NYA HEM AB. Ekerö Strand. Stockholm 2011-06-20 SKANSKA NYA HEM AB Stockholm 2011-06-20 Datum 2011-06-20 Uppdragsnummer 61151145372 Utgåva/Status Utredning Joakim Persson Uppdragsledare Jeanette Winter Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer

Kv. Adjutanten (f.d. del av Artilleriet 1:33), Visby Region Gotland. Kommande åtgärder inom förorenat område

Kv. Adjutanten (f.d. del av Artilleriet 1:33), Visby Region Gotland. Kommande åtgärder inom förorenat område Visby 2013-03-13 12038 Kv. Adjutanten (f.d. del av Artilleriet 1:33), Visby Region Gotland Pm-1 Kommande åtgärder inom förorenat område Handläggare: Daniel Werkelin AB PentaCon Telefon 0498-27 90 85 Org

Läs mer

BIDRAGSANSÖKAN. Oskarshamns kommun Författad av. Kaj Nilsson, Fredrik Hansson 1. Bidragsansökan (7)

BIDRAGSANSÖKAN. Oskarshamns kommun Författad av. Kaj Nilsson, Fredrik Hansson 1. Bidragsansökan (7) BIDRAGSANSÖKAN för Efterbehandlingsåtgärder för minskat utsläpp till Östersjön från Oskarshamns hamnbassäng, genomförandeskedet 2012 2016 samt uppföljning Oskarshamns kommun 2011-10-21 Författad av Kaj

Läs mer

SVANÖ MILJÖSANERING Teori och praktik NRM_vårmöte_2011_Svanö_1.2

SVANÖ MILJÖSANERING Teori och praktik NRM_vårmöte_2011_Svanö_1.2 SVANÖ MILJÖSANERING Teori och praktik 1 2 1867-1905 1906-1966 Sågverk Sulfitmassafabrik kisaska (arsenik och tungmetaller) 1970-/80-talet Fabriksbyggnaderna rivs (Kramfors kommun) 1994-2004 2005-2007 Bakgrund

Läs mer

Teknisk PM Miljö och Geoteknik. Staffanstorps kommun. Åttevägen Hjärup. Malmö 2011-12-02

Teknisk PM Miljö och Geoteknik. Staffanstorps kommun. Åttevägen Hjärup. Malmö 2011-12-02 Staffanstorps kommun Malmö 2011-12-02 Datum 2011-12-02 Uppdragsnummer 61671148440 Anna Fjelkestam Sofia Bergström (Miljö) Anna Fjelkestam Anders Dahlberg (Geo) Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll

Läs mer

Exempel på masshantering i stora och små projekt. Magnus Dalenstam WSP Environmental

Exempel på masshantering i stora och små projekt. Magnus Dalenstam WSP Environmental Exempel på masshantering i stora och små projekt Magnus Dalenstam WSP Environmental Generella frågeställningar Vilka aktörer är inblandade? Vem styr masshanteringen och hur? Massbalans i vilket skede tas

Läs mer

F D BOHUS VARV, HUVUDSTUDIE

F D BOHUS VARV, HUVUDSTUDIE F D BOHUS VARV, HUVUDSTUDIE Del 2 Åtgärdsutredning 232 137 161 2065 783 125 2061 104 2021615 507 1028 1655 223 233 960 4212 456 1309 3582 5448 6555 826 3932 6075 6473 3775 2013 15258 9150 6160 17479 10120

Läs mer

Miljösanering Fagervik. Historik

Miljösanering Fagervik. Historik 1 Miljösanering Fagervik 1881-1910 1905-? 1912-1967 1959-1974 2002-2006 2008-2012 Historik Sågverk Träkolning i ugnar och milor träkol, terpentin och tjära Sulfitmassafabrik (Wifstavarf AB/SCA) kisaska

Läs mer

Bedömning av prövningsnivån vid återvinning av schaktmassor i anläggningsändamål

Bedömning av prövningsnivån vid återvinning av schaktmassor i anläggningsändamål Bedömning av prövningsnivån vid återvinning av schaktmassor i anläggningsändamål Inledning Detta handläggarstöd är tänkt som en hjälp i bedömningen av när en anläggning där schaktmassor (avfall) återvinns

Läs mer

Markmiljötekniskt PM. Bilaga 5-1, flik 17. Mariestads kommun Sjöstaden

Markmiljötekniskt PM. Bilaga 5-1, flik 17. Mariestads kommun Sjöstaden Bilaga 5-1, flik 17 Mariestads kommun Sjöstaden Markmiljötekniskt PM Ingår i ansökan om tillstånd till vattenverksamhet enligt Miljöbalken kap 11 för åtgärder i vatten med anledning av Sjöstadens utbyggnad.

Läs mer

Ansökan om bidrag för avhjälpande av föroreningsskador år 2016-2017

Ansökan om bidrag för avhjälpande av föroreningsskador år 2016-2017 ANSÖKAN 1 (8) 2015-10-27 Dnr 577-4725-2015 Dossnr 2100-001-072 Miljöenheten Ulrika Nilsson direktnr 010-225 14 96 ulrika.nilsson@lansstyrelsen.se Naturvårdsverket registrator@naturvardsverket.se Ansökan

Läs mer

Avveckla koppargjuteriverksamhet

Avveckla koppargjuteriverksamhet Avveckla koppargjuteriverksamhet Inom Kopparlunden Västerås Jenny Seppas 2014-02-05 Vi avvecklar vårt koppargjuteri Vi tar ansvar för de föroreningar vi orsakat. Vi vill ha en nöjd miljömyndighet och nöjd

Läs mer

Upptäckt av förorenade jordmassor med kvicksilver i fri fas EKA Bengtsfors 2007. Projektstatus rapport nr 6

Upptäckt av förorenade jordmassor med kvicksilver i fri fas EKA Bengtsfors 2007. Projektstatus rapport nr 6 Upptäckt av förorenade jordmassor med kvicksilver i fri fas EKA Bengtsfors 2007 2007-10-29 Projektstatus rapport nr 6 Författad av Fredrik Hansson, Empirikon AB 1 Göran Nilsson, Hifab AB 2 1 Projektledning

Läs mer

Välkomna till informationsmöte om Torsö f.d. sågverk, Sundet!

Välkomna till informationsmöte om Torsö f.d. sågverk, Sundet! Välkomna till informationsmöte om Torsö f.d. sågverk, Sundet! 19 februari 2015 SGU, Länsstyrelsen Västra Götaland, Mariestads kommun, WSP Sverige AB Program Välkomna! Vilka är vi? Varför ett möte och vad

Läs mer

Frågeformulär angående inventering av eventuellt Sida 1 av 10 förorenade områden

Frågeformulär angående inventering av eventuellt Sida 1 av 10 förorenade områden Kommunhuset 234 81 LOMMA 040-641 10 00 Frågeformulär angående inventering av eventuellt Sida 1 av 10 Uppdaterad: november 2014 Utrymmet för svaren är inte begränsat. Rutan utökas ju mer du skriver. Hoppa

Läs mer

Huvudstudie Vinterviken

Huvudstudie Vinterviken Huvudstudie Vinterviken SAMMANFATTNING MARS 2014 www.stockholm.se Huvudstudie Vinterviken sammanfattning mars 2014 Bakgrund Vinterviken är ett välbesökt grönområde med en lång industrihistoria. I området

Läs mer

Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4)

Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4) Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4) Objekt Gamla Slottsbrons sågverk ID nr F1764-0023 Kommun Grums Upprättad Björn Nilsson 2006-01-23 Senast reviderad Björn Nilsson 2006-03-08 Mark Antal prov 16*

Läs mer

Skrivelse angående markundersökningar på Gullviksområdet

Skrivelse angående markundersökningar på Gullviksområdet Malmö stad Miljöförvaltningen Datum 2006-06-22 Handläggare Miljöinspektör David Lalloo Direkttelefon 040-342019 Till Gullviksborna Ärende: 543:0636-2003 Skrivelse angående markundersökningar på Gullviksområdet

Läs mer

Vanliga frågor & svar

Vanliga frågor & svar Vanliga frågor & svar Innehåll Ordlista... 2 Om Brevet... 2 Vad ska jag göra med brevet som jag fått?... 2 Motivering saknas till min fastighet, varför?... 2 Vilka har fått utskicket från Länsstyrelsen?...

Läs mer

Bohus varv: Kompletterande markundersökningar Projektering av saneringen

Bohus varv: Kompletterande markundersökningar Projektering av saneringen Bohus varv: Kompletterande markundersökningar Projektering av saneringen Torgny Mellin, Fil.Dr, M.Sc Entreprenadansvarig och miljösakkunnig COWI AB (tidigare FB Engineering AB) F D BOHUS VARV Fyllnadsmassorna

Läs mer

UJ UJ UJ HALMSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2007-02-08 23 Mhn 7 Dnr: 2007 32 Föreläggande av Stora Enso Finepaper AB om undersökning

Läs mer

Seminarium om utmaningar och möjligheter kring deponier 26 november Malmö

Seminarium om utmaningar och möjligheter kring deponier 26 november Malmö Seminarium om utmaningar och möjligheter kring deponier 26 november Malmö Dagens hantering av förorenade jord- och muddermassor Peter Flyhammar, SGI Finansiärer: SGI och Avfall Sverige På säker grund för

Läs mer

Arbetar främst med utredningar och riskbedömningar inom förorenad mark.

Arbetar främst med utredningar och riskbedömningar inom förorenad mark. Välkomna! Teresia Kling, Miljökonsult på Ramböll sen två år tillbaka. Arbetar främst med utredningar och riskbedömningar inom förorenad mark. Tidigare jobbat på Miljökontoret i Borås och några andra mindre

Läs mer

Yttrande över Förslag till tillämpade riktvärden för Silverdal, Sollentuna kommun

Yttrande över Förslag till tillämpade riktvärden för Silverdal, Sollentuna kommun NATURVÅRDSVERKET 1(6) 2003-03-14 Dnr: 642-1880-03-Rf Enheten för förorenade områden Fredrika Östlund Sollentuna kommun Miljö och hälsoskyddskontoret Att: Ann-Christin Granfors 191 86 Sollentuna Yttrande

Läs mer

Massor för anläggningsändamål

Massor för anläggningsändamål Massor för anläggningsändamål Vilka alternativa användnings- områden träffar vi på? Vad menas med rena/inerta massor? Gudrun Magnusson 2012-10-18 Massor vägbyggen, tomter mm Sluttäckning av deponi Efterbehandling

Läs mer

Kostnadsbedömning avseende marksanering, Kv Drotten 10 Jkp Jönköpings kommun

Kostnadsbedömning avseende marksanering, Kv Drotten 10 Jkp Jönköpings kommun Sida 1 av 5 P14-5358A Kostnadsbedömning avseende marksanering, Kv Drotten 10 Jkp Jönköpings kommun Uppdrag och syfte bsv har på uppdrag av fastighetsägaren, Mesulan AB, gjort en mer noggrann bedömning

Läs mer

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2015-09-29 260 Ansökan om bidrag till huvudstudie av förorenade sediment i Falkenbergs hamnbassäng. KS 2015-295

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Anna Thyrén UPPRÄTTAD AV. Petra Almqvist. Inventering av förorenad mark av Björnemossen, Hova, Gullspångs kommun

UPPDRAGSLEDARE. Anna Thyrén UPPRÄTTAD AV. Petra Almqvist. Inventering av förorenad mark av Björnemossen, Hova, Gullspångs kommun -14 UPPDRAG MKB detaljplan Hova, Gullspångs kommun UPPDRAGSNUMMER 1321526 UPPDRAGSLEDARE Anna Thyrén UPPRÄTTAD AV Petra Almqvist DATUM GRANSKAD AV Ann Christine Lember Inventering av förorenad mark av

Läs mer

Att bygga på förorenade områden! Hur vågar man köpa en gammal kemisk industri?

Att bygga på förorenade områden! Hur vågar man köpa en gammal kemisk industri? Att bygga på förorenade områden! Hur vågar man köpa en gammal kemisk industri? Malin Norin NCC Teknik Geo/Anläggning NCC Construction Sverige AB, Malin Norin Under ytan 2009-10-21 1 Markköparen vågade

Läs mer

Uttagsrapport Eget scenario: Bostäder 0-1 m Naturvårdsverket, version 1.00 Generellt scenario: KM

Uttagsrapport Eget scenario: Bostäder 0-1 m Naturvårdsverket, version 1.00 Generellt scenario: KM 2015-05-31, kl. 20:18 Uttagsrapport Eget scenario: Bostäder 0-1 m Naturvårdsverket, version 1.00 Bostäder och blandad bebyggelse 0-1 m under markytan Beräknade riktvärden Ämne Riktvärde Styrande för riktvärde

Läs mer

Alvesta kommun Sjöparken/Sjön Salen, Alvesta

Alvesta kommun Sjöparken/Sjön Salen, Alvesta Alvesta kommun Sjöparken/Sjön Salen, Alvesta Sediment-, vatten och jordprovtagning Datum: 2012-06-28 Rev. Datum: Uppdragsnummer: M&P 5867 01069 Upprättad av: Johan Ericsson Sign. JE Granskad av: Peter

Läs mer

Grävarbeten i förorenad jord upplysning, anmälan och slutredovisning

Grävarbeten i förorenad jord upplysning, anmälan och slutredovisning upplysning, anmälan och slutredovisning När du gräver och upptäcker en markförorening ska arbetet omedelbart stoppas och samhällsförvaltningen kontaktas. Den här blanketten använder du för att lämna en

Läs mer

Inledning. Efterbehandlingsprojekt karaktäriseras bl.a. av: Viktigt att: För detta krävs:

Inledning. Efterbehandlingsprojekt karaktäriseras bl.a. av: Viktigt att: För detta krävs: Inledning Efterbehandlingsprojekt karaktäriseras bl.a. av: Skarpa, icke förhandlingsbara, villkor kring miljön Osäkerheter i flera dimensioner Viktigt att: Säkra villkoren i det tillstånd som givits för

Läs mer

Förslag på program för referenskontroll inom Miljöprojekt Gusum

Förslag på program för referenskontroll inom Miljöprojekt Gusum Förslag på program för referenskontroll inom Miljöprojekt Gusum SLUTRAPPORT Henrik Eriksson och Pär Elander Hifab AB/Envipro Miljöteknik Göteborg och Linköping 2008-01-03 SAMMANFATTNING Envipro Miljöteknik

Läs mer

Antal sidor: 5 Helsingborg 2013-09-16

Antal sidor: 5 Helsingborg 2013-09-16 VVS Energi & Miljö Styr & Övervakning Brand & Risk Teknisk Förvaltning Bostadsbolaget Åbyängskolan Katedern 11 Västerviks Kommun PCB utredning mark inför byggnation Antal sidor: 5 Helsingborg : Bengt Dahlgren

Läs mer

Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar

Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar Uppdragsnr: 10106430 1 (4) PM Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009 1 Sammanfattning Halmstads kommun planerar för en ny deponi på Kistinge söder om Halmstad. I samband med detta har

Läs mer

BT Kemi Efterbehandlings SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

BT Kemi Efterbehandlings SAMMANTRÄDESPROTOKOLL s 1 (7) Plats och tid Torgskolan, Teckomatorp, kl. 09.00 11:00 Beslutande Hans-Inge Svensson (S), ordf. Birgit Landquist (C), vice ordf. Torsten Vigre (M) 6-7, 9 Hans Lennartsson (S) Sven-Ove Dahlsson

Läs mer

Riskbedömning av förorenad mark

Riskbedömning av förorenad mark Riskbedömning av förorenad mark NMC 2006-10-18 Louise Larborn ad är RISK? Sannolikhet x Konsekvens ilka risker eller konsekvenser? kador på miljön Samhällets arligt för hälsan an bli skadligt/farligt om

Läs mer

2007-01-04 10083754. Rev. A 2007-06-20. Stugsund, fd impregnering Söderhamns kommun. Geoteknisk undersökning. PM. Handläggare: Mats Granström

2007-01-04 10083754. Rev. A 2007-06-20. Stugsund, fd impregnering Söderhamns kommun. Geoteknisk undersökning. PM. Handläggare: Mats Granström Stugsund, fd impregnering Söderhamns kommun Geoteknisk undersökning. PM Handläggare: Mats Granström WSP Samhällsbyggnad Norra Skeppargatan 11 803 20 Gävle Tel: 026-66 35 50 Fax: 026-66 35 60 WSP Sverige

Läs mer

1. Administrativa uppgifter 1.1 Fastighetsbeteckning 1.2 Fastighetsägare. 1.3 Besöksadress 1.4 Verksamhetsutövare (anmälare)

1. Administrativa uppgifter 1.1 Fastighetsbeteckning 1.2 Fastighetsägare. 1.3 Besöksadress 1.4 Verksamhetsutövare (anmälare) 1 (5) Anmälan om avhjälpandeåtgärder med anledning av föroreningsskada enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (efterbehandling av ett förorenat område) Länsstyrelsen

Läs mer

RAPPORT. Översiktlig miljöteknisk markundersökning med fördjupad utvärdering Skomakarudden, Bovallstrand 2010-02-24

RAPPORT. Översiktlig miljöteknisk markundersökning med fördjupad utvärdering Skomakarudden, Bovallstrand 2010-02-24 RAPPORT Översiktlig miljöteknisk markundersökning med fördjupad utvärdering Skomakarudden, Bovallstrand 2010-02-24 Upprättad av: Anna Vickman Granskad av: Ellen Samuelsson Uppdragsnr: 1013 2527 Daterad:

Läs mer

Bilaga 6.1. Metodbeskrivning för beräkning av riktvärden

Bilaga 6.1. Metodbeskrivning för beräkning av riktvärden Uppdragsnr: 0083240, Bilaga. (5) Bilaga.. Metodbeskrivning för beräkning av riktvärden Generella riktvärden. Hälsobaserade riktvärden De hälsobaserade generella riktvärdena beräknas genom en sammanvägning

Läs mer

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor Miljö Göteborg AB, delprojektledare Miljö

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor Miljö Göteborg AB, delprojektledare Miljö Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor, delprojektledare Miljö 1. Lägesrapport 2. Tekniska problem och lösningar Var ska man muddra och hur mycket? Hur hanterar man spillet vid muddring

Läs mer

Länsstyrelsen har haft i uppdrag från Naturvårdsverket att identifiera alla potentiellt förorenade områden.

Länsstyrelsen har haft i uppdrag från Naturvårdsverket att identifiera alla potentiellt förorenade områden. Observera att FAQn gäller både i det fall ett objekt har kommunicerats efter identifiering eller efter att inventering och riskklassning har gjorts. Vilket utskick som är det aktuella (identifiering eller

Läs mer

PM Bedömning av föroreningssituationen för programområdet Fredrikstrandsvägen, Ekerö kommun

PM Bedömning av föroreningssituationen för programområdet Fredrikstrandsvägen, Ekerö kommun Affärsområde Vårt datum Vår beteckning Miljö och Vatten 2014-03-11 603361 Handläggare Ert datum Er beteckning Kristoffer Gokall-Norman PM Bedömning av föroreningssituationen för programområdet Fredrikstrandsvägen,

Läs mer

Landskapsförordning (2006:124) om hantering av jord- och muddermassor

Landskapsförordning (2006:124) om hantering av jord- och muddermassor Landskapsförordning (2006:124) om hantering av jordoch muddermassor 2006:124 Landskapsförordning (2006:124) om hantering av jord- och muddermassor LF (2006:124) om hantering av jord- och muddermassor 1.

Läs mer

Strandstaden i Fagersanna

Strandstaden i Fagersanna Strandstaden i Fagersanna Redovisning av föroreningssituation Ylva Persson Ann Helén Österås 2014-06-12 Innehåll Bakgrund dioxin Genomförda undersökningar Resultat fisk och grödor Resultat sediment och

Läs mer

Informationsmöte 2014-01-28, Grimstorp. Lillesjön åtgärdsförslag och fortsatta arbeten

Informationsmöte 2014-01-28, Grimstorp. Lillesjön åtgärdsförslag och fortsatta arbeten Informationsmöte 2014-01-28, Grimstorp Lillesjön åtgärdsförslag och fortsatta arbeten Riskreduktion åtgärdsbehov Den interna cirkulationen av arsenik i Lillesjön och risken för att sedimenten i framtiden

Läs mer

Kommunicering via e-post? Kordinater (ange centrumpunkt för punktförorening alt. hörn/noder för förorenat område, SWEREF 15.00)

Kommunicering via e-post? Kordinater (ange centrumpunkt för punktförorening alt. hörn/noder för förorenat område, SWEREF 15.00) Saneringsanmälan Enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Anmälare Verksamhetsutövare Personnummer/organisationsnummer Gatuadress Postnummer och ort E-postadress Fastighetsbeteckning

Läs mer

Agenda Presentation av deltagare Presentation av EWG/Miljöbolaget Presentation av Nästa steg

Agenda Presentation av deltagare Presentation av EWG/Miljöbolaget Presentation av Nästa steg Agenda Presentation av deltagare Presentation av EWG/Miljöbolaget Presentation av Nästa steg European Wenture Group Miljöbolaget i Storfors Förvärvades av EWG, European Wenture Group AB 2013/2014 Inom

Läs mer

Gasverkstomten Västerås. Statistisk bearbetning av efterbehandlingsåtgärderna VARFÖR STATISTIK? STANDARDAVVIKELSE MEDELVÄRDE OCH MEDELHALT

Gasverkstomten Västerås. Statistisk bearbetning av efterbehandlingsåtgärderna VARFÖR STATISTIK? STANDARDAVVIKELSE MEDELVÄRDE OCH MEDELHALT Gasverkstomten Västerås VARFÖR STATISTIK? Underlag för riskbedömningar Ett mindre subjektivt beslutsunderlag Med vilken säkerhet är det vi tar bort över åtgärdskrav och det vi lämnar rent? Effektivare

Läs mer

grumlande arbeten i Göta älv inför saneringen av f.d. Bohus varv

grumlande arbeten i Göta älv inför saneringen av f.d. Bohus varv Antal sidor: 11 BOHUS VARV Kontrollprogram för grumlande arbeten i Göta älv inför saneringen av f.d. Bohus Göteborg FB ENGINEERING AB Skärgårdsgatan 1, Göteborg Postadress: Box 12076, 402 41 GÖTEBORG Telefon:

Läs mer

ARBETSMATERIAL Miljöteknisk markundersökning i Högsätra, Lidingö

ARBETSMATERIAL Miljöteknisk markundersökning i Högsätra, Lidingö Grap 15220 ARBETSMATERIAL Miljöteknisk markundersökning i Högsätra, Lidingö Geosigma AB November 2015 SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare: David Engdahl Uppdragsnr: 604044 Grap nr: 15220 Version:

Läs mer

Bakgrund. Miljöprojekt Gusum - Lägesrapport november 2008

Bakgrund. Miljöprojekt Gusum - Lägesrapport november 2008 MILJÖPROJEKT GUSUM Miljöprojekt Gusum - Lägesrapport november 2008 Bakgrund Strax innan jul förra året fick kommunen och länsstyrelsen besked från Naturvårdsverket att vi får ytterligare 5,5 miljoner kronor

Läs mer

Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok 2010:1. Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Värmland

Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok 2010:1. Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Värmland Återvinning av avfall i anläggningsarbeten Handbok 2010:1 Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Värmland Carl Mikael Strauss Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 2010-03-25 Naturvårdsverket

Läs mer

Komplettering av anmälan om avhjälpandeåtgärd för föroreningar på kv. Tor i Vaggeryds kommun

Komplettering av anmälan om avhjälpandeåtgärd för föroreningar på kv. Tor i Vaggeryds kommun Uppdragsnr: 10165793 1 (6) HANDLING 13.5 PM Komplettering av anmälan om avhjälpandeåtgärd för föroreningar på kv. Tor i Vaggeryds kommun Uppdrag och syfte WSP har på uppdrag av VSBo gjort en anmälan om

Läs mer

GRANSKNINGSUTLÅTANDE 1 (10)

GRANSKNINGSUTLÅTANDE 1 (10) Byggnadsnämnden GRANSKNINGSUTLÅTANDE 1 (10) Detaljplan för Hede 3:122 i Kungsbacka stad Genomförande Byggnadsnämnden godkände 2014-06-05 det i maj 2014 upprättade planförslaget som underlag för granskning.

Läs mer

Lägesrapport 2009 - Sanering av Klippans Läderfabrik avseende Rivning av byggnader

Lägesrapport 2009 - Sanering av Klippans Läderfabrik avseende Rivning av byggnader Lägesrapport 2009 - Sanering av Klippans Läderfabrik avseende Rivning av byggnader Lägesrapport 2009 Rivning av byggnader sidan 2 (5) Inledning Rivning och sanering av fd Klippans Läderfabrik finansieras

Läs mer

Klargörande gällande potentiellt förorenade markområden inom detaljplan 4 på f.d. F18 i Tullinge.

Klargörande gällande potentiellt förorenade markområden inom detaljplan 4 på f.d. F18 i Tullinge. Sida 1 av 5 Samhällsbyggnadsförvaltningen Botkyrka kommun Att: David Arvidsson Munkhättevägen 45 147 85 Tumba PM Klargörande gällande potentiellt förorenade markområden inom detaljplan 4 på f.d. F18 i

Läs mer

Sanering av Klippans Läderfabrik Etapp 3

Sanering av Klippans Läderfabrik Etapp 3 Sanering av Klippans Läderfabrik Etapp 3 Baserad på material från: - Structor Miljö Göteborg AB - Naturcentrum AB - Conviro AB Beställare: Klippans kommun Extern projektledare: Conviro AB Projektör: Structor

Läs mer

VÄG 25, KALMAR-HALMSTAD, ÖSTERLEDEN, TRAFIKPLATS FAGRABÄCK, VÄXJÖ Översiktlig miljöteknisk markundersökning

VÄG 25, KALMAR-HALMSTAD, ÖSTERLEDEN, TRAFIKPLATS FAGRABÄCK, VÄXJÖ Översiktlig miljöteknisk markundersökning VÄG 25, KALMAR-HALMSTAD, ÖSTERLEDEN, TRAFIKPLATS FAGRABÄCK, VÄXJÖ Översiktlig miljöteknisk markundersökning PM 2016-03-03 Upprättad av Granskad av: Matti Envall, Trafikverket Godkänd av ver 1.0 Uppdragsnr:

Läs mer

Sträckning och tekniskt utförande

Sträckning och tekniskt utförande Grunden för ansökan Den nya ledningen mellan Lindbacka och Östansjö syftar till att förstärka stamnätet från östra Svealand, mot Västerås- och Örebroområdet för att därefter fortsätta söderut till Hallsbergområdet

Läs mer

RAPPORT MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING, TIPP INOM FASTIGHETEN KUNGSÄNGEN-TIBBLE 1:331

RAPPORT MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING, TIPP INOM FASTIGHETEN KUNGSÄNGEN-TIBBLE 1:331 RAPPORT MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING, TIPP INOM FASTIGHETEN KUNGSÄNGEN-TIBBLE 1:331 RAPPORT 21 DECEMBER 2012 Uppdrag: 244 238, Brunna Översiktlig markundersökning Titel på rapport: Status: Miljöteknisk

Läs mer

Hur arbeta med förorenade massor

Hur arbeta med förorenade massor Hur arbeta med förorenade massor Förorenade jordmassor, mudder, sediment Antal markärenden i Göteborg per år: ca 100 st Pågående saneringsärenden: 80 st Ärenden där massor uppkommer som klassas som FA:

Läs mer

Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet

Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Yttrande över WSP Environmental rapport Gåshaga brygga, Lidingö stad. Fördjupad miljö- och hälsoriskbedömning inklusive kompletterande miljöteknisk markundersökning

Läs mer

I5 KASERNOMRÅDE, MARKMILJÖBEDÖMNING

I5 KASERNOMRÅDE, MARKMILJÖBEDÖMNING Fältjägaren Fastigheter AB I5 KASERNOMRÅDE, MARKMILJÖBEDÖMNING 2007-03-05 SWECO VIAK AB Norra regionen Bild från www.ostersund.se ra01s 2005-11-11 Uppdragsnummer 1644211000 SWECO VIAK Ringvägen 2, 831

Läs mer

ÖSTRA HAMNEN. Bilaga 1

ÖSTRA HAMNEN. Bilaga 1 ÖSTRA HAMNEN Bilaga 1 Bilaga 2 KVARTER BRÄNSLET Kollagring ca. 1940-1970. Från 1970-talet har verksamheten bestått i Järn, plåt- och stålhantering. Färg- och lösningsmedelshantering inomhus. Dieseltankanläggning.

Läs mer

BILAGA 2. Miljöbelastning

BILAGA 2. Miljöbelastning BILAGA 2 PM Sida 1 (6) 2016-02-12 Miljöbelastning Vilket område bedöms vara miljöbelastat? Hela området som är eller har varit flygplatsområde riskerar att vara förorenat av flygplatsverksamhet. Det område

Läs mer

Miljöaspekter inför och under saneringen. Ale kommun, Västra Götalands län

Miljöaspekter inför och under saneringen. Ale kommun, Västra Götalands län Miljöaspekter inför och under saneringen Ale kommun, Västra Götalands län Orientering Nationella miljökvalitetsmålen innebär att områden som hotar betydelsefulla vattentäkter skall vara utredda och vid

Läs mer

Skydd av Markmiljö. Pär-Erik Back. Renare Marks seminarium i Visby, 9 oktober På säker grund för hållbar utveckling

Skydd av Markmiljö. Pär-Erik Back. Renare Marks seminarium i Visby, 9 oktober På säker grund för hållbar utveckling Skydd av Markmiljö Renare Marks seminarium i Visby, 9 oktober 2014 Pär-Erik Back par-erik.back@swedgeo.se På säker grund för hållbar utveckling Innehåll Problemställning Befintlig vägledning Vanliga frågor

Läs mer

Kompletterande huvudstudie av förorenade sediment i Viskan

Kompletterande huvudstudie av förorenade sediment i Viskan Kompletterande huvudstudie av förorenade sediment i Viskan Rapport VISKAN 2009:07 Sammanfattande resultatredovisning, riskbedömning och åtgärdsutredning Beställare: Borås Stad, kommunledningskontoret 2011-06-30

Läs mer

TEKNISK PM GEOTEKNIK OCH MILJÖTEKNIK Utredning inför detaljplan

TEKNISK PM GEOTEKNIK OCH MILJÖTEKNIK Utredning inför detaljplan VARBERGS KOMMUN FALKENBÄCK 25 TEKNISK PM GEOTEKNIK OCH MILJÖTEKNIK Utredning inför detaljplan 2015-01-16 ÅF-Infrastructure AB Grafiska vägen 2, Box 1551 SE-401 51 Göteborg Telefon +46 10 505 00 00. Fax

Läs mer

Anmälan enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd efterbehandling av förorenat område

Anmälan enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd efterbehandling av förorenat område 1(5) Anmälan enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd efterbehandling av förorenat område Administrativa uppgifter Plats där föroreningen finns (bifoga karta): Fastighet:

Läs mer

Sammanfattning av utredningar inom huvudstudie

Sammanfattning av utredningar inom huvudstudie AB Lilla Bommen 6 411 04 GÖTEBORG Tel: [+46] 31 700 82 30 Fax: [+46] 31 700 82 31 http://www.golder.se Uppdragsnummer: 0670337 Uppdragsgivare: Högsby kommun Björkshults glasbruk Sammanfattning av utredningar

Läs mer