Projekt Strålskydd Öst

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projekt Strålskydd Öst"

Transkript

1 7 <T>-Z (JO S6^ m Box BirO-l UW 01 STOCKHOLM SSI-rapport So;;ia Projekt Strålskydd Öst Lägesrapport ISSN Pris: 50 kronor

2 Statens strålskyddsinstitut Swedish Radiation IVotection Institute Nummer / Number: ISSN: Titelblad / Title page Datum / Date of issue: Författare / Author: Torkel Bennerstedt, TeknoTelje Jan Olof Snihs, SSI Heléne Sundewall, SSI Avdelning / Division: GD-staben Dokumentets titel / Title of the document: Projekt Strålskydd Öst Lägesrapport Sammanfattning / Abstract: Regeringen har anslagit 11 miljoner kronor för svensk hjälp med att förbättra strålskyddet i Central- och Östeuropa. Arbetet leds av GD-staben på SSi och kallas Projekt Strålskydd Öst. I denna rapport till miljö- och naturresursdepartementet diskuteras syftet med projektet, val och prioritering av deiprojekt, uppläggning av arbetet och praktiska erfarenheter. Samtliga delprojekt presenteras och det ekonomiska läget redovisas. Avslutningsvis skisse-as det framtida arbetet. Summary in English on page 3. Nyckelord (valda av författaren) / Key words (chosen by the author): Samarbetsprogram, Öststaterna, Östersjöregionen, Lagstiftning, Myndighetsuppbyggnad, Informationsfrågor, Strålskydd, Beredskap, Avfall, Miljökontroll, Sillamäe, Paldiski, Ignalina Antal sidor / Number of pages: 30

3 Projekt Strålskydd Öst Lägesrapport Statens strålskyddsinstitut GD-staben

4 INNEHALLSFÖRTECKNING Sida Summary Sammanfattning och slutsatser Inledning Syftet med projekt Strålskydd Öst Identifiering och prioritering av projekt Uppläggning av arbetet Praktiska erfarenheter Projektöversikt j> Ekonomiskt läge per den 31 mars Projektredovisning * Allmänt * Gemensamma projekt * Estland * Lettland * Litauen * Ryssland * Övrigt Ekonomisk redovisning Fortsatt arbete Dokumen

5 Summan The Swedish Government has allocated SEK 11 million for support in radiation protection to Central and Eastern Europe, particularly the Baltic states and Russia. The Swedish Radiation Protection Institute is in charge of this program, commonly referred to as Radiation Protection - East. The support will be given in the form of consultancy services, measurement equipment, computer hardware and software, etc. Some 40 projects have been initiated and prioritized in discussions wiih relevant parties in the East, and bilateral protocols on cooperation have been signed. Most of the projects are in progress and some have already been finalized. An introduction to the aims, organization and practical experience of the work is given in this report, together with a presentation of all ongoing and planned projects. A financial statement and a quick glance at suggested future projects conclude the report. Sammanfattning och slutsatser Regeringen har anslagit 11 miljoner kronor för bilaterala projekt för att förbättra strålskyddet i Central- och Östeuropa. Arbetet bedrivs i Statens strålskyddsinstituts (SSI) regi. Samarbete har hittills initierats med de baltiska staterna och Ryssland. Protokoll över prioriterade projekt och önskvärda åtgärder har undertecknats av SSI och berörda myndigheter i respektive land. Sammanlagt har ett 40-tal projekt definierats och tillgängliga medel fördelats på dem. Ett fåtal mindre projekt är redan avslutade. Majoriteten pågår för närvarande, i de flesta fall enligt tidsplanen. En del av projekten har, trots att medel avsatts, inte kunnat startas p g a tidsbrist för berörda experter i Sverige eller mottagarlandet. Samarbetsprogrammet, som döpts till Strålskydd Öst, har tagits emot mycket väl i de länder och de ministerier, myndigheter och andra organisationer SSI varit i kontakt med. Entusiasmen har varit stor både i mottagarländerna och på SSI och andra svenska myndigheter och företag som SSI samverkar med. Ett av skälen för den svenska entusiasmen är att vi också lär oss av de pågående projekten. På hårdvarusidan är visserligen flödet enkelriktat, men när det gäller forskningsresultat, kunskaper och information är det ofta ett utbyte av tankar och erfarenheter länderna emellan och inte en ensidig överföring De kontakter som skapats har visat sig vara mycket effektiva, med korta beslutsvägar och enkel administration. Strålskydd Öst ska ge ett förbättrat rtrålskydd i berörda länder i Centraloch Östeuropa och ger samtidigt Sverige goodwill och öppnar kontakter som kan visa sig värdefulla i framtiden. Det har alla parter nytta av. Inledning Regeringen gav den 5 september 1991 SSI i uppdrag att stöda strålskyddsarbetet i Östeuropa, s!ir skilt i de baltiska staterna, och anslog 5 miljoner kronor för samarbetet. Efter en framställan från SSI avsattes den 10 december 1992 ytterligare 6 miljoner kronor för detta

6 ändamål, nu med den geografiska inriktningen Central- och Östeuropa. I sitt beslut ålade regeringen SSI att senast åcn 31 mars 1993 inkomma med en lagesredovisning för pågående samarbetsprojekt inklusive er redovisning av förbrukade medel. Detta är den av regeringen begärda rapporten. SSI har redan tidigare vid olika tillfällen kortfattat rapporterat om planerna för och utfallet dittills av arbetet. Som framgår av regeringens uppdrag ska arbetet bedrivas i form av samarbetsprojekt mellan Sverige och de olika mottagarländerna. Det har därför varit SSIs strävan att undvika att ge projekten karaktär av bistånd. Lyhördhet i kontakterna med mottagarna och öppenhet gentemot alla inblandade organisationer i såväl mottagarländerna som Sverige är nyckelord i detta sammanhang. SSI strävar att arbeta flexibelt och obyråkratiskt, med så korta och informella beslutsvägar som möjligt. Detta gör att projekten kan drivas snabbt och kostnadseffektivt. En del projekt innebär att SSI överlåter utrustning till mottagaren. Man kan ibland välja mellan ny, dyr utrustning och begagnad, billigare. Valet faller då vanligen på den nya utrustningen, där SSI kan få garanti av leverantören, och mottagaren inte omedelbart drabbas av behnvet av reservdelar och servicetekniker. SSI försöker alltså bedöma den optimala användningen av pengarna i eu något längre tidsperspektiv och inte bara med tznke på dagens omedelbara behov. SSIs samarbetspartner har oftast gedigen teoretisk bakgrund och praktisk erfarenhet. Men de har tvingats ai'beta med undermålig materiell utrustning och har länge varit isolerade från den internationella utvecklingen pil området, både teoretiskt och praktiskt. De har många gånger gjort mycket goda insatser med tanke på de resurser de har till sitt förfogande. Därför kommer det att vara värdefullt att ha dem som samarbetspartner nu och i framtiden. Strålskydd Öst är en investering inte bara i bättre gemensam miljö, utan även i goda grannrelationer och ekonomiskt, kulturellt och tekniskt samarbete. Jan Olof Snihs, stf GD och stabschef, är ansvarig för projekt Strålskydd Öst. Till sin hjälp har han en inhyrd konsult, Torkel Bennerstedt, på 40% av en heltid, och delar av staben, där Helene Sundewall på 15% av en heltid svarar för ekonomi och administration. Syftet med Projekt Strålskydd Öst Syftet med Strålskydd Öst är att medverka till förbättrat strålskydd i Central- och Östeuropa. Det innebär att SSI ska medverka i att * bygga upp en effektiv strålskyddsorganisation, inklusive utbildning utrustning beredskap mot nukleära olyckor avfallshantering miljökontroll annan strålningskontroll och tillsyn * lösa akuta strålskyddsproblem

7 f Insatserna ska omtatta hela strålskyddsprogrammet tor skydd av både människa och miljö från skadliga effekter av joniserande och icke joniserande strålning från alla typer av strålkällor, såväl konstgjorda sorr naturliga. I samarbetets form ska Sverige och mottagarländerna utbyta erfarenheter, kunnande och information. Sverige har en lång och internationellt erkänd tradition av straiskyddsfilosofi och dess praktiska tillämpningar, som det nu gäller att förmedla till samarbetsländerna. Med lämpliga hårdvaruinstallationer ska samarbetsländerna dessutom ges de materiella förutsättningarna att tillämpa de nya idéerna. Mottot för Strålskydd Öst är: Deras behov - Våra möjligheter. Identifiering och prioritering av projekt Initialt har insatserna koncentrerats på Baltikum och Ryssland. Projektsamarbetet inleddes med bilaterala samtal vid besök dels i Sverige, dels i de baltiska staterna och Ryssland. En principdiskussion fördes då med ministrar och chefer inom relevanta ministerier och statliga verk. Man gick igenom strålskyddssituationen i landet vad gäller lagstiftning, strategi, myndigheter, organisation, arbetsformer, tillsynsobjekt, akuta och långsiktiga problem etc. Resultatet blev dels att man kom överens om det önskvärda i ett samarbetsprogram, dels att parterna skrev under ett gemensamt protokoll, där prioriterade projekt dokumenterades. Bedömningsgrunder för val av projekt är t ex att det är av principiellt viktig karaktär förväntas leda till sänkta stråldoser av betydelse i mottagarlandet är av intresse för Sverige och Östersjöregionen har karaktären av utbildning för intressanta grupper i mottagarlandet är av gemensamt forsknings- eller informationsintresse En självklar förutsättning är att mottagaren prioriterar projektet - vi ska inte tvinga på dem något de inte vill ha. Det måste också finnas förutsättningar att genomföra projektet på ett kostnadseffektivt sätt. SSI söker därför svaren på bl a följande frågor: Finns den nödvändiga kompetensen, eller behöver den kompletteras? Finns det lokaler och utrustning? Vilka insatser behövs innan man ens kommer igång med projektet? Samtidigt ställer SSI krav på någon form av motprestation från mottagaren, för att markera ett aktivt intresse. Mottagaren kan t ex förbereda arbetet på hemmaplan, underlätta det g**nom att öppna dörrar vid besök från Sverige, informera, motivera och engagera berörda parter i det egna landet och mycket annat. Att dela på utgifterna för ett projekt (inte nödvändigtvis 50/50) är ett annat sätt att markera intresse och skapa delaktighet. Det råder ingen brist på projekt, idéer eller behov i samarbetsländerna. Om någon mottagande organisation inte agerar tillräckligt snabbt och kraftfullt för att driva det överenskomna projektet finns det många som väntar. SSI kan efter påstötningar komma att föra över resurserna till ett annat projekt med bättre chanser att snabbt nå ett resultat.

8 f a Uppläggning av arbetet När ett samarbetsprojekt definierats och överenskommelse träffats med motparten i mottagarlandet sker följande i Sverige: SSI utser en projektledare för den svenska delen av arbetet. Projektledaren analyserar uppgiften i samarbete med mottagaren, definierar vad som behöver göras, föreslår en tidsplan och gör en kostnadsberäkning. Ibland krävs det en förstudie för att skaffa sig tillräckligt underlag för att göra denna projektbeskrivning. Den ansvarige för Strålskydd Öst tar ställning till projektförslaget. Om det godkänns skriver han en projektbeställnmg. I den anvisar han medel för projektet och ger villkor och förutsättningar för arbetet. Hit hör t ex att projektet ska vara slutrapporterat före ett angivet datum Projektledaren är nu fri att inom givna tids- och resursramar driva arbetet och skaffa de konsulter och leverantörer som behövs. Projektledaren förutsätts föra en kontinuerlig dialog med mottagarsidan och ta hänsyn till de synpunkter och önskemål som framförs. Projekten kan medföra besök på plats av berörda svenskar och/eller besök i Sverige av representanter för mottagarsidan. Det kan gälla diskussioner, informationsutbyte, utbildning, seminarier etc. Som regel är projektledaren en tjänsteman på SSI. Detta motiveras av att det är SSI som ansvarar gentemot statsmakterna för hur projekten drivs och att beviljade medel används optimalt. SSI måste därför i alla skeden kunna övervaka och styra arbetet. Projektledaren är dock fri att hyra in någon icke SSI-anställd som driver projektet och måste alltså inte själv svara för merparten av arbetsinsatserna. SSI samarbetar vid behov med andra svenska myndigheter i projekt av gemensamt intresse och med gemensamma beröringspunkter. Främst har det gällt SKI och det intensiva arbetet för att höja säkerheten och förbättra strålskyddet och det allmänna skyddstänkandet i Ignalina. SSI samarbetar eller har samarbetat även med SMHI, Fiskeriverket och Sjöfartsverket Det planerade beredskapsprojektet för Baltikum kommer att kräva nära samarbete med SRV. Många projekt är av den arten att de bäst bedrivs av inhyrd kompetens, medan SSI enbart har en styrande och uppföljande roll. Det har lett till ett givande samarbete med svenska företag och konsulter, inklusive kärntekniska anläggningar och kärnkraftanknutna företag. All upphandling av varor och tjänster koordineras med SSIs ekonomienhet för att säkerställa att gällande regler följs. Nordiskt och internationellt samarbete förekommer också, t ex i Sillamäe-projektet, där fyra länder medverkar. Samarbete med IAEA förutses för den närmaste tiden, medan projekt på EG-nivå ännu inte är realistiska, bl a därför att multilaterala projekt i den skalan är stora och förmodligen relativt tungrodda. Det är dock viktigt att bevaka vad som görs internationellt och av andra länder bilateralt för att undvika dubbelarbete och kunna koordinera och samverka om detta anses möjligt och rationellt.

9 ' SSIs projektledare instrueras att klart informera mottagaren om att SSI inte påtar sig något ansvar för resultaten av mottagarens tillämpning av projekten. Om projekten innebär att SSI permanent eller tillfälligt överlåter instrument, utrustning etc ska projektledaren klart T informera mottagaren om att SSI. såvida inte annat sagts i särskilt beslut, t * inte gör några åtaganden för service och underhåll f * inte påtar sig något ansvar för materielens funktion eller den verksamhet som ' materielen ingår i * inte täcker driftkostnaderna annat än i angiven omfattning (t ex förbrukningsmateriel för ett år) Praktiska erfarenheter Det har ibland visat sig svårt att hitta rätt myndighet att förhandla med. De interna ansvarsförhållandena är inte alltid klarlagda. Det kan vara många organisationer och personer som säger sig ha ansvaret för ett visst område eller en viss fråga. Ibland kan flera myndigheter handlägga strålskyddsfrågor, men med olika infallsvinklar och befogenheter. Följden har t ex blivit att SSI ännu inte i samtliga berörda länder vet vilken myndighet som kommer att få ansvaret för de gammastationer som planeras i Baltikum. Det gör SSIs förhandlingsposition lite osäker. Med vem bör samtalen bedrivas? Vem beslutar? Dessutom är situationen på sina håll fortfarande labil. Sådana osäkerheter försinkar processen. Praktiska förutsättningar (som personal, lokaler, el och teleförbindelser) kan ibland vara svårbedömda. Räcker språkkunskaperna eller måste man anlita tolk? Hur ska ett studiebesök eller seminarium organiseras för att ge bästa utbyte med hänsyn till språk osv? Hur anpassas utrustning till lokala förutsättningar som t ex laboratorieinredning, och hur kan inredningen ändras för att motsvara utrustningens kvalitet? En viktig del av alla mer omfattande projekt är att göra den typen av bedömningar och anpassa insatserna efter svaren. Av naturliga skäl vill mottagarna ibland hellre ha hjälp med att lösa akuta problem (t ex utökad lagringskapacitet för avfall) än mer långsiktiga frågor (t ex en nationell avfallsstrategi). De kan också föredra systeminstallationer och instrumentering framför kunskapsöverföring. Detta får naturligtvis respekteras. Samtidigt råder dock enighet om betydelsen av att också de mera grundläggande och långsiktiga frågorna löses genom projektverksamheten. De SSI-tjänstemän som kommit i kontakt med östprojekten har stimulerats av de nya arbetsuppgifterna. Det är nyttigt att studera nya organisationer och möta nya människor. Perspektiven vidgas och fördomar motarbetas. Östprojekten tar dock tid, och även om insatserna kompenseras så att ordinarie arbetsuppgifter kan utföras kan förseningar uppstå på grund av begränsad tillgång på kvalificerad personal. Samarbetet skulle också vinna på tätare flygförbindelscr, helst direktflyg, men underlaget är ännu för dåligt för det. Man får alltså schemalägga besök och möten efter flygtidtabellerna och inte sällan avsätta mer tid för att planera och genomföra en resa än man avsett.

10 Telefon- och telefaxtorbin;!s!sema med det forna Sovjet har hittills varit en flaskhals. Sedan de baltiska staterna nu fått egna landsnummer och telenäten byggs ut och moderniseras kommer situationen att normaliseras, med västerländska ögon. s På grund av svårigheterna att etablera teleförbindelser med den baltiska motparten har SSI ibland i brådskande ärenden gått via Sveriges ambassad i landet ifråga och bett personalen där vidarebefordra meddelandet. Detta har accepterats av ambassadpersonalen. Vidare har UD och ambassaderna vid ett par tillfällen utnyttjats för att förmedla paket som kan verka stöldbegärliga. Det är bra att dessa möjligheter finns. Projektöversikt Nedan ges en mycket konfattad sammanställning av innehället i samtliga projekt för vilka SSI budgeterat medel inom ramen för 11 miljoner kronor. Mer detaljer, inklusive status för projekten och det ekonomiska läget, ges i de tre följande avsnitten. Land / Område Projekt Innehåll Status Gemensamma Lagstiftning Hjälp med att skriva strålskyddslag och andra relevanta lagar (Se Litauen cch Ryssland nedan) Pågar Myndighetsuppbyggnad Översyn av befintlig organisation, utbildning, seminarier etc Beredskap Organisation, utbildning, utrustning, åtgärdskriterier etc betr radiologiska olyckor Ej startat Gammastationer Installation av gammastationer för övervakning av strålnivån i Baltikum Upphandling pågår Estland Sillamäe Avfall från uranutvinning. Inventering av innehållet, riskanalys Nationellt mätlaboratorium Facilitetcr för mätning av livsmedels- och omgivningsprover Upphandling pågår Paldiski Kunskapsöverföring inför riv- Avvaktar ning av två träningsreaktorer beslut i för ubåtspersonal Estland Radioaktiva fyrar Hjälp vid omhändertagande av ryska fyrar med radioaktiva strålkällor

11 Land / Område Projekt Innehåll Status Estland (forts) Mätinstrument till tullen Instrument och utbildning för tullpersonal för att upptäcka försök till smuggling av radioaktivt material Laboratorium för persondesmätning Utrustning för kalibrering av persondosmätare Dosprognosprogram och datorstöd Datorprogram för beräkning av doser efter radioaktivt nedfall. Leverans av dator, skrivare Radon System för mätning i bostäder Utbildning i motåtgärder Två kalibreringsprojekt Ej startade Avfallsanläggning isaku Har inspekterats av SSL Åtgärder krävs för sanering och omhändertagande av avfallet Vilar Lettland G ammaanalyssystem Datorutrustning och programvara för analys av mätdata från livsmedels- och omgivningsprover Klart Dosprognosprogram och datorstöd Se Estland Kalibrering av persondosmätare Kvalitetshöjande insats vid mätning av persondoser Klart Transportregler Överlämnande av internationella tegelverk för transport av radioaktivt material Klart Radonterapi Slutrappor- teras i vår Utvärdering av stråldoser till patienter och personal vid anstalter där patienter "behandlas" med radon Radon i bostäder Val av lämpliga bostäder, mätning, utvärdering. Inför^affad mätutrustning kommer att över r lämnas till letterna

12 10 Land / Område Projekt Innehåll Status Lettland (Tons) Icke joniserande strålning Del 1: Kalibrering av instrument för mätning av radiofrekvent strålning Del 2: Mätning och information i Lettland Slutrapporteras inom kort Uppskjutet Avfallsanläggning i Baldone Har inspekterats av SSI, kräver åtgärder. Seminarium har hållits Vilar Litauen Utbildning: Studiebesök i Sverige Representanter för Ignalina och tillsynsmyndigheten VATESI besökte SSI, Forsmark, SFR, Oskarshamn, CLAB, KSU och Studsvik i totalt två veckor Delprojekt klart Avfallsfrågor Nationell avfallsstrategi Förstudie avfallslager Ignalina Kompakteringspress för avfall Anläggning för ingjutning av jonbytarmassor (Gemensamma projekt SKI, SSI) Nystartat Klart Nystartat Nystartat Avfallsförvar utanför Vilnius Skriftligt förslag till åtgärder har lämnats. Vidare arbete avhängigt av projektet om avfallsstrategi Vilar Skors tensmonitetering m in Förstudie om behov, förutsättning- Nystartat ar, kostnader avseende åtgärder för att förbättra det operativa strålskyddet vid Ignalina Satellitkommunikation Nationellt mätlaboratorium Strålskyddsinstrument Lagstiftning Upphandling och installation av utrustning för att sända meddelanden om tidig varning från Ignalina iill Sverige Installation och idrifttagande av utrustning för mätning på livsmedel och omgivningsprover Basutrustning för strålskyddsmätningar i Ignalina har skänkts till tillsynsmyndigheten, VATESI Förstudie betr lagar om kärnteknik och strålskydd (tillsammans med SKI) Startas i vår Klart

13 K 11 Land / Område Projekt Innehåll Status Ryssland Saneringsåtgärder Två expeditioner med uppföljande seminarier har hittills genomförts Radioekologi Fältförsök för att studera effekten av olika joribrukstekniska åtgärder för att minska innehållet av cesium i livsmedel Medicin, radiobiologi Uppmätning av stråldoser på ryssar. Seminarium om psykosociala effekter av Tjemobylolyckan Informationsprogram Seminarium om informationsfrågor. Inspelning av video för rysk TV om strålning och strålrisker Klart Specialistutbildning Inbjudan att i Sverige delta i kompetensuppbyggande projekt, seminarier o dyl Anläggningsstrålskydd Besök av rysk strålskyddare vid svenskt kärnkraftverk Ej startat Optimering vid beslut Teknik vid beslutsfattande efter en reaktorolycka (Nordisk-ryskt projekt) Slutrappor teras inom kort Lagstiftning Medverkan i arbetet med ny strålskyddslag Klart Övrigt Resestipendier 25 forskare till seminarium om radiobiologi Medicinskt seminarium Medicinskt strålskydd och sjukhusavfall. I samarbete med IAEA Radoninstrument Bidrag till utrustning till Ungern Infoseminarium Utbildning i informationsfrågor för kärnkraftansvariga i Litauen och Ryssland Klart

14 r 12 I Ekonomiskt läge per den 31 mars 1993 i *' De 11 miljoner kronor som anslagits av regeringen för Strålskydd Öst har budgeterats på olika projekt enligt följande fördelning: * Gemensamt Baltikum * Estland * Lettland * Litauen * Ryssland * Övrigt 1410kkr kkr kkr kkr 745 kkr 345 klo- SUMMA Il 000 kkr I denna budget ingår cirka 1,4 miljoner kronor för projektstyrning och administration, fördelat på de olika länderna. Omkring 7,8 miljoner kronor har intecknats i form av beslutade projekt Därav har hittills utbetalats cirka 2,8 miljoner kronor. Inom kort väntas ytterligare cirka 4,9 miljoner kronor i större utgifter för nedanstående projekt: Gammastationer till Baltikum Nationellt mätlaboratorium till Estland Avfallsstrategi för Litauen Nationellt mätlaboratorium till Litauen 0,6 milj kr 1,6 milj kr 1,1 milj kr 1,6 milj kr Övriga medel förbrukas i takt med att projektarbetet fortskrider. För en mer detaljerad genomgång se avsnittet "Ekonomisk redovisning". Projektredovisning Allmänt Nedan redovisas samtliga projekt som SSI reserverat medel för av tilldelade 11 miljoner, samt status i form av genomfört arbete och resultat. Även projekt som bara formulerats, prioriterats och tilldelats medel men ännu inte i praktiken påbörjats eller kommit särskilt långt redovisas i detta avsnitt. Under rubriken "Fortsatt arbete" presenteras längre fram ett antal projekt, som hittills beviljade medel inte räcker för. Det belopp som anges inom parentes efter respektive projektrubrik avser de av SSI budgeterade medlen för projekten inom ramen 11 miljoner kronor. Gemensamma projekt De projekt som drivs gemensamt är stora och övergripande och har pekats ut av samtliga berörda mottagarländer som prioriterade. Men eftersom det gäller att samordna projekten i

15 13 flera länder blir administrationen mer tungrodd än förde bilaterala projekten. De gemensamma projekten har därför inte kommit lika långt som de bilaterala. Lagstiftning Någon egen nationell lagstiftning beträffande strålskydd, kärnteknisk verksamhet, beredskap, allmänna miljöfrågor, transporter etc finns i allmänhet inte - man har till att börja med tagit över den tidigare sovjetiska. Ny lagstiftning måste därför utarbetas. Det är viktigt att Sverige hjälper till på detta område, eftersom det är grundläggande. Bl a har de baltiska länderna informerats om relevanta svenska lagar på området och fått dem för kännedom. Internationella rekommendationer och överenskommelser (IAEA, IATA etc) är också värdefulla att känna till. Även här har SSI bidragit med dokumentation och kontakter. Med Ryssland och Litauen har startats konkreta lagstiftningsprojekt (se dessa länder nedan). Myndighetsuppbyggnad inkl bibliotek och information ( = 430 kkr) Sedan de baltiska staterna blivit självständiga har man snabbt byggt upp ett antal myndigheter inom strålskydd, miljöfrågor, kärnkraft etc. Men eftersom detta tidigare styrts från Moskva saknar man både erfarenhet och kompetent personal. Gemensamt har SSI och de baltiska systerorganisationerna identifierat följande samarbetsområden: Översyn av organisation och arbetsrutiner Genomgång av tillsynsobjekt och kompetenskrav Utbildning av personal Seminarieverksamhet Anskaffning av utrustning Införande av en genomtänkt strålskyddsfibsofi Presentation av internationella organisationer och deras strategier Hjälp med bibliotekstjänster och informationsprogram Insatserna hittills har främst inriktats på utbildning, information, seminarier, utrustning och bibliotekstjänster. Bl a har SSI tillhandahållit ICRPs viktigaste strålskyddspublikationer och annan strålskyddslitteratur som en bra grundplåt till ett referensbibliotek. Insatserna avseende myndighetsuppbyggnad i Ryssland har hittills begränsats till seminarier och information. Beredskap (300 kkr) Nationell beredskap mot radiologiska olyckor av olika slag är egentligen en del av myndighetsuppbyggnaden, men behandlas separat eftersom det är ett så stort, komplicerat och viktigt område. Beredskap innebär både frågor om organisation, personal, kriterier etc och frågor om mätteknik, tidig varning etc. Hittills har de senare frågorna prioriterats eftersom de kräver mera tid för planering och genomförande. De förstnämnda beredskapsfrågorna har projekterats men inga gemensamma baltisk-svenska insatser har ännu gjorts. Projektet ska koordineras med SRV och SKI. Efter definition av hotbilden kan SSI lämna förslag till organisation, personal, utbildning, utrustning, lokaler etc.

16 14 Det område som kommit längst vad gäller beredskapen är gammastationer (Estland och Lettland) samt satellitöverföring av tidig varning (Ignalina i Litauen); se dessa projekt nedan. Mätstationer (600 kkr) Som ett led i beredskapen är det tänkt att installera dels nationella nätverk med automatiska gammastationer för kontinuerlig övervakning av strålnivin, dels ett antal luftmoniteringsstationer för noggrannare analys av förekomsten av radioaktiva nuklider i luften (halter och ämnen), dels en satellitöverföring av tidig varning frän Ignalina i Litauen. Vad gäller gammastationer ska tre identiska nationella system installeras i Baltikum. De bör vara kompatibla med de existerande nordiska systemen, för att underlätta utbytet av data och meddelanden om tidig varning. SSI har utarbetat förslag till tekniska kravspecifikationer, som godkänts efter smärre ändringar i Estland och Lettland. I Litauen har SSI inte lyckats komma i kontakt med rätt instans ännu. Samma system planeras dock även där. Upphandlingen i Sverige har påbörjats. Ett tjugotal svenska företag har fått bakgrundsinformation med begäran om en offert Fem offerter har lämnats, och utvärderingen av dem pågår för närvarande. Upphandlingen beräknas vara klar i vår. Avsikten är att gammastationcma ska vara levererade och i drift senast vid årsskiftet. SSI har påtagit sig uppgiften att samordna de insatser som görs i olika länder runt Östersjön för att bygga upp ett system för strålningsövervakning. Denna samordning sker inom samarbetet mellan länderna i Östersjöradet. De planerade luftmoniteringsstationerna ryms inte inom nuvarande budget (11 miljoner kronor). Estland Allmänt För närvarande hanteras strålskyddet i Estland av flera organisationer. SSIs viktigaste samarbetsorganisationer sorterar dels under miljöministeriet (Estonian Meteorological and Hydrological Institute, EMHI), dels under hälsovårdsministeriet (Estonian Health Protection Center). Dessutom har kontakter knutits med bl a estniska UD, Estonian Rescue Board och Estonian Academy of Science. Samarbetet har formaliserats genom ett protokoll av den 13 mars 1992, undertecknat av SSI och estniska miljöministeriet. Av protokollet framgår vilka projekt som parterna prioriterat och vad de ska innehålla. I februari 1993 besökte två SSI-representanter Estland i tre dagar och diskuterade pågående och kommande samarbetsprojekt med miljöministeriet/emhi, som är den sammanhållande parten i Estland. Reserapporten redovisar dagsläge och behov inom samtliga prioriterade områden. Bland planerade framtida projekt märks lagstiftning, myndighetsuppbyggnad och luftmoniteringsstationer.

17 t i SillamUc (250 kkr) / 1948 byggdes en fabrik för utvinning av uran i Sillamäe. Drygt 4 miljoner ton uranmalm har behandlats vid anläggningen. Uranmalmen har kommit dels frän trakterna kring Sillamäe, dels frän andra länder i Östeuropa. Avfallet från processen har placerats i en damm ett ; 15 tjugotal meter frän Finska viken och har nu en höjd av cirka 25 m över havet Dammen har en yta av cirka m 2. Innehållet är gyttjeliknande med en volym av m 3 och ett djup på cirka 25 m började man utvinna niob, tantal och andra sällsynta jordartsmetaller ur loparit Detta mineral innehåller även uran och torium, båda radioaktiva ämnen. Avfallet från processen har lagrats i dammen. Vidare har aska från oljeskiffer tillförts dammen. Innehållet i dammen i Sillamäe utgörs alltså av avfall med varierande kemiska och fysikaliska egenskaper. Åtskilligt är radioaktivt och/eller kemiskt giftigt Totala innehållet av radioaktiva ämnen har uppaskattats vara gånger större än det i avfallsdeponin från uranbrytningen i Ranstad. En internationell arbetsgrupp tillsattes 1992 på SSIs initiativ och under dess ledning för att närmare studera innehållet i dammen (ämnen och kvantiteter), läckaget till Finska viken och grundvattnet samt de radiologiska och kemiska riskerna till följd av läckaget Därefter ska olika åtgärder för att förbättra säkerheten runt dammen studeras och slutligen genomföras (om särskilda medel ställs till förfogande). Arbetsgruppen består av representanter från Estland (myndigheter och fabriken i Sillamäe), Finland (strålskyddsmyndigheten), Norge (Institutet för Energiteknik) och Sverige (SSI och Studsvik EcoSafe). Prov har tagits i dammväggarna, grundvattnet och Finska viken (både vatten, sediment och växter). Nu föreligger en rapport för första delen av arbetet. Den visar att det föreligger ett läckage från deponin ut i Finska viken. Läckaget ger hittills endast måttliga miljökonsekvenser. I Finska viken finner man spår av uran och radium ut till några hundra meter från stranden. Grundvattnet har däremot ännu inte påverkats av dammen. Något behöver dock göras för att klara miljön på sikt Dels häller strandkanten på att eroderas bort så att nedre dammväggen kan komma att ge vika, dels kommer innehållet i dammen att fortsätta att läcka ut i Finska viken, så länge vatten (t ex i form av nederbörd) tillförs. Hur allvarligt problemet då blir vet man inte förrän man säkrare fastställt kvantiteterna av de olika ämnena i dammen. En sådan analys kräver ett antal dyra borrprover genom sedimentlagren och gyttjan i dammen. Detta planeras för närvarande och genomförs Arbetsgruppen framhåller också att man bör bygga en ny anläggning för att ta hand om avfallet från den fortsatta driften i fabriken. Projektet finns utförligt beskrivet i SSI-rapport 93-06: Studies on the Waste Depository of the Sillamäe Plant. Nationellt mätlaboratoriiim (1 600 kkr) Behovet av ett nationellt mätlaboratorium har identifierats genom diskussioner med representanter för miljöministeriet i Estland. Vid ett besök i Tallinn utvärderades befintliga resurser, såsom lokaler, personal och utrustning.

18 f 16 '* Syftet är att etablera ett laboratorium för bestämning av innehållet av radioaktivt material i livsmedels- och omgivningsprover. Laboratoriet ska placeras i Tallinn och utrustas för provtagning, provpreparering och radionuklidbestämning. Laboratoriet ska när det tas i driit i början av 1994 kunna utföra omgivningskontroll efter utsläpp frän reaktorer utanför Estland övervaka utsläpp från avfallsdammen i Sillamäe kontrollera andra avfallslager (t ex i Saku) kartlägga restprodukter från militär aktivitet i Estland kontrollera importerade livsmedel Laboratoriepersonal kommer att utbildas och tränas i analysmetodik och kvalitetssäkring. Manualer för bestämning av strontium, uran, radium och radon i livsmedel och omgivningsprover har producerats av SSI. Estland färdigställer just lokalerna och står i begrepp att anställa personal. SSI har färdigställt den tekniska specifikationen för offertförfrågan, som kommer att sändas ut till presumtiva leverantörer så snart lokalerna är färdigställda. Upphandling, installation och utbildning beräknas vara genomfört under senare delen av hösten 1993, då laboratoriet kan tas i drift. Paldiski (120 kkr) I Paldiski finns två reaktorer som använts för utbildning av personal på reaktordrivna ubåtar. De två cirka 20 år gamla utbildningsreaktorema är på 70 resp 90 MW termisk effekt, att jämföra med kärnkraftreaktorer som brukar vara på MW. Reaktorerna är nu avstängda, och förhandlingar pågår mellan Estland och Ryssland om deras framtid. En lösning kan bli att ryssarna monterar ner dem och tar hand om avfallet SSI har av de ansvariga i Estland ombetts att hjälpa till med tekniska frågor i samband med dessa förhandlingar och en eventuell rivning av reaktorerna. Vid ett seminarium i Tallinn juni 1993 presenterade SSI och SKB några problem och metoder för att på ett strålskyddsriktigt sätt riva reaktorer. De femton estniska deltagarna utgjordes av såväl tekniska experter som politiker. SSIs och SKBs representanter besökte Paldiski och fick träffa chefen för anläggningen men släpptes aldrig in på själva reaktorområdet. Tre omgivningsprover togs och analyserades sedan på SSI. De visade ingen onormal aktivitet På begäran av estniska miljöministeriet har SSI utarbetat en utförlig lista med tekniska och radiologiska frågor som esterna bör ta upp under förhandlingarna med ryssarna. SSIs fortsatta insatser styrs helt av hur förhandlingarna utvecklas. SSI är dock berett att även fortsättningsvis hjälpa till på konsultbasis med arbetet på att riva reaktorerna och att göra miljökontroll.

19 17 Radioaktiva fyrar (50 kkr) En fabrik i Narva har enligt uppgift genom aren tillverkat omkring 600 fyrar för navigations- ändamål, som drivs med ett termoelektriskt batteri innehållande en stark radioaktiv strålkälla. Av dessa har åtminstone 23 placerats ut i Estlands skärgård. De innehåller i genomsnitt storleksordningen Bq stronttum-90. De starkaste uppges innehålla över Bq Sr-90 i f V? t (3 000 kci). (Som jämförelse kan nämnas att en fyr med Bq Sr-90 testades i Sverige i. under några år på 1970-talet.) FyTarna var tidigare militära installationer, men har nu lämnats bokstavligen vind för våg. Många av dem sköljs över av havsvattnet, som är korrosivt och kan leda till läckage av Sr-90 till omgivningen. Fritidsseglare kan äntra fyrarna utan kännedom om riskerna. Fyrarna kan bli påseglade och det radioaktiva materialet spridas. Det finns alltså många skäl att ta de radioaktiva fyrarna ur drift, montera ner dem, sanera och kontrollmäta platsen där de stått samt avlägsna andra spår av dem. SSI har tillsammans med svenska Sjöfartsverket och berörda estniska myndigheter startat ett projekt för detta. Ryssarna påstås nu ha avlägsnat tjugo av dessa fyrar. Detta måste kontrolleras och följas upp. Tidsplan för och innehållet i det fortsatta arbetet avgörs väsentligen av esterna. Mätinstrument till tullen (150 kkr) För cirka ett halvår sedan avslöjades ett parti radioaktivt kopparskrot av svenska tullen. Kopparen kom österifrån via Estland. För att undersöka möjligheterna att från svensk sida hjälpa til) att stoppa den sortens trafik har SSI planerat ett projekt med avsikten att utrusta estniska tullen med handinstrument och utbilda dem i handhavandet. En estnisk tullstation har besökts, och en dialog mellan berörda estniska och svenska myndigheter har inletts. Tidsplanen för fortsättningen hänger på estniska beslut Laboratoriet för persondosmätningar (20 kkr) Vid Estonian Health Protection Center finns ett laboratorium med uppgift att licensiera all icke militär verksamhet med strålkällor, främst på sjukhus och industrier. Laboratoriet ansvarar även för arbetarskydd, patientstrålskydd och persondosmätning. Den senare verksamheten är relativt nystartad. Den ryska utrustning (TLD) som finns för ändamålet har kopplats till en dator. Man saknar fortfarande kalibreringsmöjligheter, vilket innebär att de uppmätta doserna är ganska osäkra. För att avhjälpa det kommer SSI att leverera en kalibreringsutrustning från Studsvik, så fort mottagaren givit klartecken genom att bekräfta att den tänkta utrustningen är ändamålsenlig. Dosprognosprogram och datorstöd ( = 165 kkr) SSIs datorprogram LENA för dosberäkningar i samband med utsläpp från kärnkraftverk har presenterats för myndighetsrepresentanter från Estland och Lettland vid ett seminarium i Stockholm. Deltagarna tick också tillfälle att aktivt arbeta med programmet. Intresset var mycket stort. De ansvariga myndigheterna ska därför förses med hårdvara (en 486-dator och

20 I I laserskrivare), program och manual för att kunna göra sina egna dosprognoser i händelse av? ett utsläpp som drabbar landet. Den del av projektet som avser datorstöd fullföljs före i sommaren. 18 Radon ( = 490 kkr) På grund av omorganisation av verksamheten i Estland har detta projekt försenats. I samband med ett besök i Estland i november 1992 drogsriktlinjernaför arbetet upp. Man enades om att dela upp det i fyra underprojekt: a) Upprättande av ett system för mätning av radon i bostäder. Radonmätningarna ska göras med spårfilm. En kravspecifikation för utrustningen har utarbetats, och upphandling pågår. Den ansvarige i Tallinn för produktion och avläsning av spårfilmerna har utsetts, men lokalerna är inte klara. För att komma igång med mätningarna har SSI tillhandahållit ett hundratal spårfilmer som placerats ut i estniska bostäder. De kan samtidigt användas vid intrimnir.g av det estniska analyssystemet genom att de avläses både i Tallinn och på SSI. Projektet ska vara slutfört och avrapporterat den 1 april b) Studium i Sverige av byggnadstekniska åtgärder mot radon. Två personer utbildas för närvarande på Bjcrkings Ingenjörsbyrå. De ska studera åtgärder för såväl befintliga byggnader som nybyggen. Åtgärderna ska förhindra att markradon tränger in i byggnaden och sprider sig till de olika delarna. Projektet ska vara slutfört och avrapporterat den 1 april c) Kalibrering av utrustning för mätning av radon. Påbörjas först senare. d) Kalibrering av den estniska metoden för bestämning av halten av radioaktiva ämnen i byggnadsmaterial. Påbörjas först senare. Avfallsanläggning i Sakti (25 kkr) Anläggningen har besökts av representanter för SSI. Ryssarna har nu lämnat dokumentation om anläggningen, särskilt inventariet av radioaktivt avfall. Enligt uppgift rör det sig bara om civilt avfall om totalt 97 ton och en sammanlagd aktivitet av cirka 10" Bq (3 000 curie). Bunkern för fast avfall är fylld till drygt 50%. Vissa sektioner är fyllda och förslutna. Men förslutningstekniken är undermålig. Det har trängt in vatten i en del sektioner. Tanken för flytande avfall är fylld endast till 3%. Troligen har flyktigt material avdunstat Läckage genom tankens botten och väggar kan inte uteslutas. Mätningar på omgivningsprover har dock inte visat några onormala värden. En sanering av anläggningen är dock nödvändig. SSI saknar för närvarande medel att driva detta projekt vidare.

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet 1 Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Vattenfall AB, E.ON Kärnkraft Sverige AB, Forsmark Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag och Oskarshamns och Östhammars kommuner har idag träffat följande Samarbetsavtal

Läs mer

SKI arbetar för säkerhet

SKI arbetar för säkerhet Säkerheten i fokus SKI arbetar för säkerhet Arbetet med att utveckla och använda kärnkraft har pågått i mer än 50 år. Det snabbt växande industrisamhället krävde energi. Ökad boendestandard skapade ökade

Läs mer

SSi Statens. SSI-rapport 96-10. Persondosmätningar. Årsrapport 1995. Lars Bergman. strålskyddsinstitut ISSN 0282-4434.

SSi Statens. SSI-rapport 96-10. Persondosmätningar. Årsrapport 1995. Lars Bergman. strålskyddsinstitut ISSN 0282-4434. SSIrapport 960 SSi Statens Swedish Radiation Protection Institute strålskyddsinstitut Postadress 7 6 STOCKHOLM Gatuadress Karolinska sjukhuset Solna Telefon 08729 7 00 Persondosmätningar Årsrapport 995

Läs mer

Strålskyddsorganisation för Landstinget Kronoberg

Strålskyddsorganisation för Landstinget Kronoberg Strålskyddsorganisation för Landstinget Kronoberg Bakgrund. Verksamheter som innefattar arbete med joniserande strålning har sedan länge reglerats genom olika typer av föreskrifter, förordningar och råd.

Läs mer

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Rivning av kärnkraftverk Nov 2005 Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Reparationer ger erfarenhet De svenska erfarenheterna av att helt montera ned kärntekniska

Läs mer

Lagar, föreskrifter och rekommendationer. Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö 24-25 oktober 2006

Lagar, föreskrifter och rekommendationer. Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö 24-25 oktober 2006 Lagar, föreskrifter och rekommendationer Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö 24-25 oktober 2006 Samtliga lagar och FS som berör sjukvården 1. SFS 1988:220 Strålskyddslag

Läs mer

Remissversion: Utvärdering av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö

Remissversion: Utvärdering av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö MILKAS remiss dnr. 2006/1070-41 sid 1 REMISS Dnr 2006/1070-41 MILKAS/Stockholm kommentarer på SSI, Avdelningens för Beredskap och miljöövervakning Remissversion: Utvärdering av miljökvalitetsmålet Säker

Läs mer

Halmstad Arena utvärdering av projektet

Halmstad Arena utvärdering av projektet Halmstad Arena utvärdering av projektet Januari 2011 Bo Thörn Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning INLEDNING 1 PARTNERINGSDEKLARATIONEN 1 RESULTAT 2 PRODUKT 2 PROCESS 2 EKONOMI 3 UPPFÖLJNING

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades under 1980 och 1990-talet och är i huvudsak dimensionerad utifrån en olycka i svenska eller utländska kärnkraftverk.

Läs mer

Expertgruppens verksamhetsstrategi

Expertgruppens verksamhetsstrategi EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.

Läs mer

Gábor Szendrö Ämnesråd Miljödepartementet. Gábor Szendrö Miljödepartementet

Gábor Szendrö Ämnesråd Miljödepartementet. Gábor Szendrö Miljödepartementet Direktiv 2011/70/EURATOM om ansvarsfull och säker hantering av använt kärn- bränsle och radioaktivt avfall Ämnesråd Kärnavfallsdirektivet Bakgrund och historik Förhandlingarna Resultatet Hur påverkar detta

Läs mer

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 1 Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 Uppdrag och organisation av arbetet Länsstyrelserna fick i sitt regleringsbrev för 2001 uppdrag att fullfölja satsningen på utbildning inom GIS i StrateGIS-projektets

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 12 februari 2009-2011 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2011/036396 Datum: 2012-02-12 Återrapportering enligt regeringsbeslut 2011-04-28 om förlängning av uppdraget

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten; SFS 2008:452 Utkom från trycket den 16 juni 2008 utfärdad den 5 juni 2008. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndigheten granskar slutförvaret

Strålsäkerhetsmyndigheten granskar slutförvaret Strålsäkerhetsmyndigheten granskar slutförvaret Kärnkraftsindustrin vill bygga ett slutförvar Den 16 mars 2011 lämnade Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) in sin ansökan om att få bygga ett slutförvar

Läs mer

Ansökan skickas till Strålsäkerhetsmyndigheten, 171 16 Stockholm.

Ansökan skickas till Strålsäkerhetsmyndigheten, 171 16 Stockholm. Version 1.0 Ansökan skickas till Strålsäkerhetsmyndigheten, 171 16 Stockholm. Ansökan om tillstånd Slutna radioaktiva strålkällor med hög aktivitet enligt Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS

Läs mer

Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor

Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor Dokumentnr: Version Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor Tillståndsansökan riktar sig mot användare, men för medicinsk användning av öppna strålkällor finns separat blankett.

Läs mer

Samverkansplattform, en metod

Samverkansplattform, en metod Samverkansplattform, en metod Vid en extra ordinär händelse är det viktigt att det finns en accepterad och fastställd rutin för hur händelsen ska hanteras. Det går självklart inte att säga att så här kommer

Läs mer

Delredovisning av uppdrag

Delredovisning av uppdrag BESLUT 2011-01-27 Handläggare: Stig Isaksson Telefon: 08-799 4186 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: SSM 2010/2632 Er referens: M2010/3091/Mk Ert datum: 2010-07-01 Delredovisning av uppdrag

Läs mer

Ringhals en del av Vattenfall

Ringhals en del av Vattenfall Ringhals en del av Vattenfall Nordens största kraftverk 1 Ringhals - Sveriges största elfabrik 2 Ringhals + Barsebäck Barsebäck Kraft AB är dotterbolag till Ringhals AB Ägare: Vattenfall (70,4 %) och E.ON

Läs mer

Författningar som styr avveckling och rivning av kärnkraftverk eller annan kärnreaktor

Författningar som styr avveckling och rivning av kärnkraftverk eller annan kärnreaktor Författningar som styr avveckling och rivning av kärnkraftverk eller annan kärnreaktor Miljöbalken (1998:808) - förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd - förordning (1998:905)

Läs mer

Medborgarförslag om att utreda konsekvenserna av ett kärnkraftverk i Pyhäjoki i Finland

Medborgarförslag om att utreda konsekvenserna av ett kärnkraftverk i Pyhäjoki i Finland 2012-01-30 19 48 Kommunstyrelsen 2012-08-13 159 398 Arbets- och personalutskottet 2012-06-18 151 321 Dnr 12.33-008 jankf23 Medborgarförslag om att utreda konsekvenserna av ett kärnkraftverk i Pyhäjoki

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; SSI FS 1998:3 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut

Läs mer

SKRIVELSE Eventuella frågor besvaras av rådman Anders Lillienau,

SKRIVELSE Eventuella frågor besvaras av rådman Anders Lillienau, NACKA TINGSRÄTT SKRIVELSE 2016-11-22 Aktbilaga 442 Mål nr M 1333-11 Avdelning 4 Anges vid kontakt med domstolen Svensk Kärnbränslehantering AB angående tillstånd till anläggningar i ett sammanhängande

Läs mer

Reglemente för krisledningsnämnden

Reglemente för krisledningsnämnden Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (SFS 2006:544) reglerar kommunens organisation och befogenheter vid extraordinära händelser.

Läs mer

Utsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och

Utsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och Innehåll 1. Inledning 4 1.1 Projektets bakgrund... 4 2 Projektbeskrivning 4 2.1 Uppdragsbeskrivning... 4 2.2 Syfte... 4 2.3 Mål... 4 2.4 Avgränsningar... 4 2.5 Framgångsfaktorer... 4 2.6 Risker... 5 Utsikt

Läs mer

Verksamhetsplan för Avfall Sveriges arbetsgrupp för export. Februari 2012

Verksamhetsplan för Avfall Sveriges arbetsgrupp för export. Februari 2012 Verksamhetsplan för Avfall Sveriges arbetsgrupp för export Februari 2012 Bakgrund Styrelsen för Avfall Sverige beslutade 2011 att inrätta en ny arbetsgrupp för att stimulera till utveckling inom området

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om verksamhet med acceleratorer och slutna strålkällor;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om verksamhet med acceleratorer och slutna strålkällor; SSI FS 2000:9 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om verksamhet med acceleratorer och slutna strålkällor; beslutade den 26 maj 2000. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7 och 8, strålskyddsförordningen

Läs mer

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan Rutin för ansökan om medel från Samordningsförbundet i Halland (se även bilagan till denna blankett) Den 1 januari 2004 infördes en permanent möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet

Läs mer

Fud-utredning. Innehållsförteckning. Promemoria. Ansvarig handläggare: Carl-Henrik Pettersson Fastställd: Ansi Gerhardsson

Fud-utredning. Innehållsförteckning. Promemoria. Ansvarig handläggare: Carl-Henrik Pettersson Fastställd: Ansi Gerhardsson Promemoria Datum: 2015-10-29 Diarienr: SSM2015-1136 Ansvarig handläggare: Carl-Henrik Pettersson Fastställd: Ansi Gerhardsson Fud-utredning Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 2.1

Läs mer

Askersunds kommun. Projektredovisning vid investeringar. Audit KPMG Bohlins AB 11 december 2007 Antal sidor: 7

Askersunds kommun. Projektredovisning vid investeringar. Audit KPMG Bohlins AB 11 december 2007 Antal sidor: 7 Audit KPMG Bohlins AB 11 december 2007 Antal sidor: 7 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Inledning 2 3. Metod 2 4. Resultat av granskningen 2 4.1 Rutin för investeringar 2 4.1.1 Uppföljning 2 4.1.2 Budgetöverskridande

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 HÄRJEDALENS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 PROJEKTPOLICY Denna projektpolicy syftar till att göra projektarbete som arbetsform effektivt samt att ange riktlinjer

Läs mer

Medborgarförslag om att utreda konsekvenserna av ett kärnkraftverk i Pyhäjoki i Finland

Medborgarförslag om att utreda konsekvenserna av ett kärnkraftverk i Pyhäjoki i Finland Kommunfullmäktige 2012-01-30 19 48 2012-08-27 152 354 Kommunstyrelsen 2012-08-13 159 398 Arbets- och personalutskottet 2012-06-18 151 321 Dnr 12.33-008 jankf23 Medborgarförslag om att utreda konsekvenserna

Läs mer

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Det nya direktivet Den 5 december 2013 beslutade Rådet att fastställa ett nytt direktiv för strålskyddet som upphäver de tidigare

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Processbeskrivning Avveckling

Processbeskrivning Avveckling ProcIT-P-021 Processbeskrivning Avveckling Lednings- och kvalitetssystem Fastställt av Sven Arvidson 2012-06-20 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Symboler i processbeskrivningarna 3 2 Avvecklingsprocessen

Läs mer

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010 Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010 Fastställd av styrgruppen på sammanträde den 9 juni 2010 1 Innehåll VERKSAMHETEN 2010...2 Inledning...2 Delprojekt, översikt...2 Beskrivning av delprojekten...4

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

Yttrande över revisorernas granskningsrapport om intern kontroll avseende investeringsprojekt. Ärendebeskrivning LULEÅ KOMMUN

Yttrande över revisorernas granskningsrapport om intern kontroll avseende investeringsprojekt. Ärendebeskrivning LULEÅ KOMMUN Tekniska nämnden 2012 05 24 58 164 Tekniska nämndens arbetsutskott 2012 05 11 73 174 Dnr 2011/945.04 Yttrande över revisorernas granskningsrapport om intern kontroll avseende investeringsprojekt Bilaga:

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav

Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav Kärnavfallsrådets seminarium om strålningsrisker Stockholm den 3 november 2015 Anders Wiebert Disposition UNSCEAR, ICRP, EU och SSM SSM:s slutförvarsföreskrifter

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling Bilaga 1 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Ulf Yngvesson SSMFS 2008:23 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om skydd av människors hälsa och miljön vid utsläpp

Läs mer

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2 Projektplanering www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen måste

Läs mer

SLUTRAPPORT. En förstudie för införande av Ladok3 vid Lunds universitet

SLUTRAPPORT. En förstudie för införande av Ladok3 vid Lunds universitet Avslutsrapport 1 2013-05-14 Dnr SU 2013/211 SLUTRAPPORT för projektet En förstudie för införande av Ladok3 vid Lunds universitet Postadress Box 117 221 00 LUND Besöksadress E-huset LTH Växel 046-222 00

Läs mer

Inledning TEKNISK RAPPORT 1(6) 2C1224 PROJEKTSTYRNING. 2002-10-31 Version 2. Inlämningsuppgift 4, Grupp 36 Magnus Jansson, Svante Rohlin

Inledning TEKNISK RAPPORT 1(6) 2C1224 PROJEKTSTYRNING. 2002-10-31 Version 2. Inlämningsuppgift 4, Grupp 36 Magnus Jansson, Svante Rohlin TEKNISK RAPPORT 1(6) Inledning Denna rapport är en del av examinationen i kursen 2C1224 Projektstyrning. Rapporten är resultatet av en intervju med projektledaren Henry Frödesjö på Fortum Generation AB.

Läs mer

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Bakgrund Lagar som styr Organisation Information till allmänheten Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

Johann Helgason Dreamstime.com. Kärnavfall - ett ansvar över generationsgränser

Johann Helgason Dreamstime.com. Kärnavfall - ett ansvar över generationsgränser Johann Helgason Dreamstime.com Kärnavfall - ett ansvar över generationsgränser Kärnavfall avger farlig strålning i 100 000 år Kärnavfall ska hanteras på ett sätt som inte pålägger framtida generationer

Läs mer

Young Baltic Narratives ungas filmer inom Central Baltic Archipelago and Islands

Young Baltic Narratives ungas filmer inom Central Baltic Archipelago and Islands - KUN 2009-09-15, p 4 KUN 2009/536 Handläggare: Kerstin Olander Young Baltic Narratives ungas filmer inom Central Baltic Archipelago and Islands 1 Förslag till beslut Kulturförvaltningen föreslår kulturnämnden

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om användning av industriutrustningar

Läs mer

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd.

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd. Bilaga 1 Rapport Datum: 2016-02-12 Diarienr: SSM2014-1921 Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd. Sida 2 (283) Sida 3 (283) Införande av strålskyddsdirektivet

Läs mer

Regionens revisorer Region Östergötland Arbetsordning

Regionens revisorer Region Östergötland Arbetsordning Regionens revisorer Region Östergötland Arbetsordning Antagen av regionens revisorer 2015-01-27 Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Ordförandes roll och arbetssätt... 2 3 Informell arbetsuppdelning

Läs mer

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY 1 (7) RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY Inledning Syftet med denna projektpolicy är att skapa en tydlig och enhetlig styrning och struktur för projektarbete i kommunen. Målet med projekt i Strömsunds

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

Bilaga 1 Allmänna villkor för Socialnämnds anslutning till Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd (SSBTEK)

Bilaga 1 Allmänna villkor för Socialnämnds anslutning till Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd (SSBTEK) Bilaga 1 Allmänna villkor för Socialnämnds anslutning till Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd (SSBTEK) 1. Allmänt Dessa Allmänna villkor reglerar Socialnämndens anslutning till Sammansatt Bastjänst

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

1. uppförande, innehav eller drift av kärnteknisk anläggning, 2. förvärv, innehav, överlåtelse, hantering, bearbetning, transport

1. uppförande, innehav eller drift av kärnteknisk anläggning, 2. förvärv, innehav, överlåtelse, hantering, bearbetning, transport Inledande bestämmelser 1 Denna lag gäller kärnteknisk verksamhet, m.m. Med sådan verksamhet avses 1. uppförande, innehav eller drift av kärnteknisk anläggning, 2. förvärv, innehav, överlåtelse, hantering,

Läs mer

Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor

Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor Tillståndsansökan riktar sig mot användare av öppna strålkällor, men för medicinsk användning av öppna strålkällor finns separat blankett.

Läs mer

Bilaga till ansökan om tillstånd till försäljning, installation och underhåll av strålkällor 1

Bilaga till ansökan om tillstånd till försäljning, installation och underhåll av strålkällor 1 Bilaga till ansökan om tillstånd till försäljning, installation och underhåll av strålkällor 1 Till ansökan bifogas: (För att saluföra brandvarnare enligt SSMFS2008:47 och rökdetektorer enligt SSMFS2008:44

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Dalsland. Revisionsrapport Styrelsens ansvar KPMG AB. Antal sidor: 6. FörvrevRapport08.doc

Samordningsförbundet Norra Dalsland. Revisionsrapport Styrelsens ansvar KPMG AB. Antal sidor: 6. FörvrevRapport08.doc ABCD Samordningsförbundet Norra Dalsland Styrelsens ansvar KPMG AB Antal sidor: 6 FörvrevRapport08.doc 2009 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015

Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015 Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Inledning Staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök Göteborgs universitet 2007-06-26 Intern miljörevision Exempel på frågor vid platsbesök Nedan finns exempel på frågor som kan ställas vid platsbesök inom den interna miljörevisionen. Ytterligare följdfrågor

Läs mer

Åtgärds- och tidplan för Norrgläntan med anledning av genomlysning

Åtgärds- och tidplan för Norrgläntan med anledning av genomlysning ÅTGÄRDS-/TIDPLAN 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Äldreomsorgen Vår handläggare Ert datum Er beteckning Anna-Lena Ramstedt, vik. områdeschef Godkänd av vård- och omsorgsnämnden 2007-05-10 Vård- och

Läs mer

Dokument 1 till Kontrakt PROJEKTGENOMFÖRANDE

Dokument 1 till Kontrakt PROJEKTGENOMFÖRANDE Dokument 1 till Kontrakt 2011-04-20 Sid 1 (7) Dokument 1 till Kontrakt PROJEKTGENOMFÖRANDE Unicon 2011 Dokument 1 till Kontrakt 2011-04-20 Sid 2 (7) Innehåll: 1. PROJEKTLEDNING... 3 1.1. Allmänt... 3 1.2.

Läs mer

SSM:s tillsyn av SVAFO år Lokala säkerhetsnämnden den 11. december 2015

SSM:s tillsyn av SVAFO år Lokala säkerhetsnämnden den 11. december 2015 SSM:s tillsyn av SVAFO år 2015 Lokala säkerhetsnämnden den 11 december 2015 Innehåll - Samlad strålsäkerhetsvärdering för 2012-2014 - SSM:s tillsyn 2015 - Rapporterade händelser - Några viktiga beslut

Läs mer

Granskningsgruppens arbetsplan 2010

Granskningsgruppens arbetsplan 2010 s arbetsplan 2010 Antagen av 2010-02-09 1 Förord I och med platsvalsbeslutet den 3 juni 2009 har förutsättningarna kring det planerade slutförvarssystemet i Sverige tydliggjorts för LKO-projektet. SKB:s

Läs mer

För delegationerna bifogas kommissionens dokument SEK(2010) 1290 slutlig.

För delegationerna bifogas kommissionens dokument SEK(2010) 1290 slutlig. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 3 november 2010 (4.11) (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2010/0306 (NLE) 15770/10 ADD 2 ATO 63 ENV 742 FÖLJENOT från: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om skydd av människors hälsa och

Läs mer

Från avfallshantering till resurshushållning

Från avfallshantering till resurshushållning Förslag ny nationell avfallsplan 2012-2017 Från avfallshantering till resurshushållning 1. Vision mot resurshushållning 2. Hantering av avfall idag 3. Mot ökad resurseffektivitet 4. Prioriterade områden

Läs mer

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Tal Inledning Jag har ju växt upp i skuggan av Barsebäck kan man ju säga. Under några år satt jag tillsammans med Torsten Carlsson även i Sydkrafts

Läs mer

Översiktlig struktur av MKB-dokumentet för slutförvarssystemet

Översiktlig struktur av MKB-dokumentet för slutförvarssystemet Mellanlagring, inkapsling och slutförvaring av använt kärnbränsle Översiktlig struktur av MKB-dokumentet för slutförvarssystemet Svensk Kärnbränslehantering AB December 2007 Svensk Kärnbränslehantering

Läs mer

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66.

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66. RADONPLAN Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro 2011 2020 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

AFS 2008:16. och dessa föreskrifter.

AFS 2008:16. och dessa föreskrifter. 5 a Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ska under varje skede av planeringen och projekteringen se till att arbetsmiljön under byggskedet särskilt uppmärksammas i följande avseenden.

Läs mer

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 1 Vård och omsorg 2011-04-12 Beställarenheten Dnr VON 95/11 KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 Utförare = Driftansvarig,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten; SFS 2013:1130 Utkom från trycket den 27 december 2013 utfärdad den 19 december

Läs mer

Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum

Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum Östersjöjudiskt Forum en organisation som hjälper och stöder judar i de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen och ger dem en bättre tillvaro.

Läs mer

Föreläggande efter inspektion

Föreläggande efter inspektion BESLUT 2012-03-30 Södersjukhuset AB Sjukhusbacken 10 118 83 Stockholm Handläggare: Richard Odh Telefon: 08 799 44 78 Vår referens: SSM 2011-3992 Er referens: Objekt: Södersjukhuset AB Föreläggande efter

Läs mer

Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm

Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm Slb analys Stockholms Luft och Bulleranalys R A P P O R T E R F R Å N S L B - A N A L Y S. N R I : 9 4 Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm MILJÖFÖRVA LTN I NGEN I S TOCK HOLM Slb analys Stockholms

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Tillämpningsföreskrifter för POSOM Antagna av kommunstyrelsen 2008-10-08, 119 Inkallande POSOM består av ledningsgrupp och insatsgrupp. POSOM kan inkallas direkt av SOS Alarm Stockholm, Räddningscentralen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning; SFS 2012:848 Utkom från trycket den 14 december 2012 utfärdad den 6 december 2012. Regeringen

Läs mer

EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN

EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN C 58/4 Europeiska unionens officiella tidning 24.2.2011 EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDENS BESLUT av den 20 januari 2011 om arbetsordningen för Europeiska systemrisknämnden (ESRB/2011/1)

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

6 Säker strålmiljö. Delmål Låga utsläpp av radioaktiva ämnen

6 Säker strålmiljö. Delmål Låga utsläpp av radioaktiva ämnen 6 Säker strålmiljö Miljökvalitetsmålet Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Miljökvalitetsmålet är beslutat av riksdagen Miljökvalitetsmålet

Läs mer

Akademiska sjukhusets beredskap sjukhusfysikerns roll. Enn Maripuu 1:e sjukhusfysiker Sjukhusfysik

Akademiska sjukhusets beredskap sjukhusfysikerns roll. Enn Maripuu 1:e sjukhusfysiker Sjukhusfysik Enn Maripuu 1:e sjukhusfysiker Sjukhusfysik Katastrofplan Lokaler / Utrustning Sjukhusfysikerns dagliga arbete Sjukhusfysikerns roll vid katastrofläge Kontaminerade patienter till AS kan även komma från:

Läs mer

B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen

B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen 2016-01-19 Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@folkhalsomyndigheten.se Bakgrund Varför ett projekt om B-samordning Samordningen är komplicerad inom B- pga av

Läs mer

Planera genomförande

Planera genomförande Planera genomförande www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen

Läs mer

Förslag på att införa sociala investeringsfonder

Förslag på att införa sociala investeringsfonder 2013-04-02 1 (5) Individ- och omsorgsnämnden Förslag på att införa sociala investeringsfonder Beslutsunderlag Budget 2013 med plan för 2014 och 2015, beslutad i KF den 26 november 2012 Individ- och omsorgsförvaltningens

Läs mer

En sammanställning av den utrustning som används för övervakning av MKN i Sverige

En sammanställning av den utrustning som används för övervakning av MKN i Sverige En sammanställning av den utrustning som används för övervakning av MKN i Sverige Bakgrund I EU direktivet 2008/50/EG ställs vissa krav på de instrument som skall användas för övervakning av luftkvaliteten

Läs mer

Utvärdering av miljökompensation vid väg- och järnvägsprojekt

Utvärdering av miljökompensation vid väg- och järnvägsprojekt Utvärdering av miljökompensation vid väg- och järnvägsprojekt ett samverkansprojekt mellan SLU och Trafikverket Sammanfattande projektbeskrivning [svenska] Projektet syftar till att kartlägga och utvärdera

Läs mer

Protokoll från KASAM:s sammanträde nr 3/04

Protokoll från KASAM:s sammanträde nr 3/04 Protokoll från KASAM:s sammanträde nr 3/04 Stockholm den 21 april 2004 Närvarande Ledamöter: Sakkunnig: Expert: Sekreterare: Observatör: Kristina Glimelius, ordförande Rolf Sandström Lena Andersson-Skog

Läs mer

Identifiering och implementering av systemhus

Identifiering och implementering av systemhus Sida 1 (5) Identifiering och implementering av systemhus Innehållsförteckning 1. Regeringsbeslut 10, 2005-10-20, Fö2005/2483/MIL, Planeringsanvisningar för Försvarsmaktens budgetunderlag för 2007, Särskild

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL RÖRANDE HJÄLPMEDEL TILL FUNKTIONSHINDRADE PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING OCH ÄLDRE.

SAMVERKANSAVTAL RÖRANDE HJÄLPMEDEL TILL FUNKTIONSHINDRADE PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING OCH ÄLDRE. Sid. 1 (5) Mellan. kommun, nedan kallad Kommunen, och Kommunförbundet Skåne, nedan kallat Kommunförbundet, har träffats följande SAMVERKANSAVTAL RÖRANDE HJÄLPMEDEL TILL FUNKTIONSHINDRADE PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Läs mer

Kärnavfallsrådets utfrågning om systemanalys. 24 april 2008

Kärnavfallsrådets utfrågning om systemanalys. 24 april 2008 Kärnavfallsrådets utfrågning om systemanalys 24 april 2008 Helhetsbild av slutförvarssystemet Olle Olsson Projektchef Kärnbränsleprojektet Dagens presentationer Anläggningar för slutligt omhändertagande

Läs mer

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Verksamhetsåret 2003 STYRELSEN FÖR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE Sekretariatet för utvärdering och intern revision Sekretariatet för utvärdering och

Läs mer

Byggnadsstyrelsen. Tekniskabyråns information 1980-08. radonförekomst. Översiktlig kartläggning SAMMANFATTNING. ningsanstalt.

Byggnadsstyrelsen. Tekniskabyråns information 1980-08. radonförekomst. Översiktlig kartläggning SAMMANFATTNING. ningsanstalt. Byggnadsstyrelsen Tekniskabyråns information 20 1980-08 Radonförekomst Översiktlig kartläggning SAMMANFATTNING Under vintern 79/80 genomfördes läggning av radonförekomsten Undersökningen genomfördes s

Läs mer

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION

Läs mer