Projekt Strålskydd Öst

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projekt Strålskydd Öst"

Transkript

1 7 <T>-Z (JO S6^ m Box BirO-l UW 01 STOCKHOLM SSI-rapport So;;ia Projekt Strålskydd Öst Lägesrapport ISSN Pris: 50 kronor

2 Statens strålskyddsinstitut Swedish Radiation IVotection Institute Nummer / Number: ISSN: Titelblad / Title page Datum / Date of issue: Författare / Author: Torkel Bennerstedt, TeknoTelje Jan Olof Snihs, SSI Heléne Sundewall, SSI Avdelning / Division: GD-staben Dokumentets titel / Title of the document: Projekt Strålskydd Öst Lägesrapport Sammanfattning / Abstract: Regeringen har anslagit 11 miljoner kronor för svensk hjälp med att förbättra strålskyddet i Central- och Östeuropa. Arbetet leds av GD-staben på SSi och kallas Projekt Strålskydd Öst. I denna rapport till miljö- och naturresursdepartementet diskuteras syftet med projektet, val och prioritering av deiprojekt, uppläggning av arbetet och praktiska erfarenheter. Samtliga delprojekt presenteras och det ekonomiska läget redovisas. Avslutningsvis skisse-as det framtida arbetet. Summary in English on page 3. Nyckelord (valda av författaren) / Key words (chosen by the author): Samarbetsprogram, Öststaterna, Östersjöregionen, Lagstiftning, Myndighetsuppbyggnad, Informationsfrågor, Strålskydd, Beredskap, Avfall, Miljökontroll, Sillamäe, Paldiski, Ignalina Antal sidor / Number of pages: 30

3 Projekt Strålskydd Öst Lägesrapport Statens strålskyddsinstitut GD-staben

4 INNEHALLSFÖRTECKNING Sida Summary Sammanfattning och slutsatser Inledning Syftet med projekt Strålskydd Öst Identifiering och prioritering av projekt Uppläggning av arbetet Praktiska erfarenheter Projektöversikt j> Ekonomiskt läge per den 31 mars Projektredovisning * Allmänt * Gemensamma projekt * Estland * Lettland * Litauen * Ryssland * Övrigt Ekonomisk redovisning Fortsatt arbete Dokumen

5 Summan The Swedish Government has allocated SEK 11 million for support in radiation protection to Central and Eastern Europe, particularly the Baltic states and Russia. The Swedish Radiation Protection Institute is in charge of this program, commonly referred to as Radiation Protection - East. The support will be given in the form of consultancy services, measurement equipment, computer hardware and software, etc. Some 40 projects have been initiated and prioritized in discussions wiih relevant parties in the East, and bilateral protocols on cooperation have been signed. Most of the projects are in progress and some have already been finalized. An introduction to the aims, organization and practical experience of the work is given in this report, together with a presentation of all ongoing and planned projects. A financial statement and a quick glance at suggested future projects conclude the report. Sammanfattning och slutsatser Regeringen har anslagit 11 miljoner kronor för bilaterala projekt för att förbättra strålskyddet i Central- och Östeuropa. Arbetet bedrivs i Statens strålskyddsinstituts (SSI) regi. Samarbete har hittills initierats med de baltiska staterna och Ryssland. Protokoll över prioriterade projekt och önskvärda åtgärder har undertecknats av SSI och berörda myndigheter i respektive land. Sammanlagt har ett 40-tal projekt definierats och tillgängliga medel fördelats på dem. Ett fåtal mindre projekt är redan avslutade. Majoriteten pågår för närvarande, i de flesta fall enligt tidsplanen. En del av projekten har, trots att medel avsatts, inte kunnat startas p g a tidsbrist för berörda experter i Sverige eller mottagarlandet. Samarbetsprogrammet, som döpts till Strålskydd Öst, har tagits emot mycket väl i de länder och de ministerier, myndigheter och andra organisationer SSI varit i kontakt med. Entusiasmen har varit stor både i mottagarländerna och på SSI och andra svenska myndigheter och företag som SSI samverkar med. Ett av skälen för den svenska entusiasmen är att vi också lär oss av de pågående projekten. På hårdvarusidan är visserligen flödet enkelriktat, men när det gäller forskningsresultat, kunskaper och information är det ofta ett utbyte av tankar och erfarenheter länderna emellan och inte en ensidig överföring De kontakter som skapats har visat sig vara mycket effektiva, med korta beslutsvägar och enkel administration. Strålskydd Öst ska ge ett förbättrat rtrålskydd i berörda länder i Centraloch Östeuropa och ger samtidigt Sverige goodwill och öppnar kontakter som kan visa sig värdefulla i framtiden. Det har alla parter nytta av. Inledning Regeringen gav den 5 september 1991 SSI i uppdrag att stöda strålskyddsarbetet i Östeuropa, s!ir skilt i de baltiska staterna, och anslog 5 miljoner kronor för samarbetet. Efter en framställan från SSI avsattes den 10 december 1992 ytterligare 6 miljoner kronor för detta

6 ändamål, nu med den geografiska inriktningen Central- och Östeuropa. I sitt beslut ålade regeringen SSI att senast åcn 31 mars 1993 inkomma med en lagesredovisning för pågående samarbetsprojekt inklusive er redovisning av förbrukade medel. Detta är den av regeringen begärda rapporten. SSI har redan tidigare vid olika tillfällen kortfattat rapporterat om planerna för och utfallet dittills av arbetet. Som framgår av regeringens uppdrag ska arbetet bedrivas i form av samarbetsprojekt mellan Sverige och de olika mottagarländerna. Det har därför varit SSIs strävan att undvika att ge projekten karaktär av bistånd. Lyhördhet i kontakterna med mottagarna och öppenhet gentemot alla inblandade organisationer i såväl mottagarländerna som Sverige är nyckelord i detta sammanhang. SSI strävar att arbeta flexibelt och obyråkratiskt, med så korta och informella beslutsvägar som möjligt. Detta gör att projekten kan drivas snabbt och kostnadseffektivt. En del projekt innebär att SSI överlåter utrustning till mottagaren. Man kan ibland välja mellan ny, dyr utrustning och begagnad, billigare. Valet faller då vanligen på den nya utrustningen, där SSI kan få garanti av leverantören, och mottagaren inte omedelbart drabbas av behnvet av reservdelar och servicetekniker. SSI försöker alltså bedöma den optimala användningen av pengarna i eu något längre tidsperspektiv och inte bara med tznke på dagens omedelbara behov. SSIs samarbetspartner har oftast gedigen teoretisk bakgrund och praktisk erfarenhet. Men de har tvingats ai'beta med undermålig materiell utrustning och har länge varit isolerade från den internationella utvecklingen pil området, både teoretiskt och praktiskt. De har många gånger gjort mycket goda insatser med tanke på de resurser de har till sitt förfogande. Därför kommer det att vara värdefullt att ha dem som samarbetspartner nu och i framtiden. Strålskydd Öst är en investering inte bara i bättre gemensam miljö, utan även i goda grannrelationer och ekonomiskt, kulturellt och tekniskt samarbete. Jan Olof Snihs, stf GD och stabschef, är ansvarig för projekt Strålskydd Öst. Till sin hjälp har han en inhyrd konsult, Torkel Bennerstedt, på 40% av en heltid, och delar av staben, där Helene Sundewall på 15% av en heltid svarar för ekonomi och administration. Syftet med Projekt Strålskydd Öst Syftet med Strålskydd Öst är att medverka till förbättrat strålskydd i Central- och Östeuropa. Det innebär att SSI ska medverka i att * bygga upp en effektiv strålskyddsorganisation, inklusive utbildning utrustning beredskap mot nukleära olyckor avfallshantering miljökontroll annan strålningskontroll och tillsyn * lösa akuta strålskyddsproblem

7 f Insatserna ska omtatta hela strålskyddsprogrammet tor skydd av både människa och miljö från skadliga effekter av joniserande och icke joniserande strålning från alla typer av strålkällor, såväl konstgjorda sorr naturliga. I samarbetets form ska Sverige och mottagarländerna utbyta erfarenheter, kunnande och information. Sverige har en lång och internationellt erkänd tradition av straiskyddsfilosofi och dess praktiska tillämpningar, som det nu gäller att förmedla till samarbetsländerna. Med lämpliga hårdvaruinstallationer ska samarbetsländerna dessutom ges de materiella förutsättningarna att tillämpa de nya idéerna. Mottot för Strålskydd Öst är: Deras behov - Våra möjligheter. Identifiering och prioritering av projekt Initialt har insatserna koncentrerats på Baltikum och Ryssland. Projektsamarbetet inleddes med bilaterala samtal vid besök dels i Sverige, dels i de baltiska staterna och Ryssland. En principdiskussion fördes då med ministrar och chefer inom relevanta ministerier och statliga verk. Man gick igenom strålskyddssituationen i landet vad gäller lagstiftning, strategi, myndigheter, organisation, arbetsformer, tillsynsobjekt, akuta och långsiktiga problem etc. Resultatet blev dels att man kom överens om det önskvärda i ett samarbetsprogram, dels att parterna skrev under ett gemensamt protokoll, där prioriterade projekt dokumenterades. Bedömningsgrunder för val av projekt är t ex att det är av principiellt viktig karaktär förväntas leda till sänkta stråldoser av betydelse i mottagarlandet är av intresse för Sverige och Östersjöregionen har karaktären av utbildning för intressanta grupper i mottagarlandet är av gemensamt forsknings- eller informationsintresse En självklar förutsättning är att mottagaren prioriterar projektet - vi ska inte tvinga på dem något de inte vill ha. Det måste också finnas förutsättningar att genomföra projektet på ett kostnadseffektivt sätt. SSI söker därför svaren på bl a följande frågor: Finns den nödvändiga kompetensen, eller behöver den kompletteras? Finns det lokaler och utrustning? Vilka insatser behövs innan man ens kommer igång med projektet? Samtidigt ställer SSI krav på någon form av motprestation från mottagaren, för att markera ett aktivt intresse. Mottagaren kan t ex förbereda arbetet på hemmaplan, underlätta det g**nom att öppna dörrar vid besök från Sverige, informera, motivera och engagera berörda parter i det egna landet och mycket annat. Att dela på utgifterna för ett projekt (inte nödvändigtvis 50/50) är ett annat sätt att markera intresse och skapa delaktighet. Det råder ingen brist på projekt, idéer eller behov i samarbetsländerna. Om någon mottagande organisation inte agerar tillräckligt snabbt och kraftfullt för att driva det överenskomna projektet finns det många som väntar. SSI kan efter påstötningar komma att föra över resurserna till ett annat projekt med bättre chanser att snabbt nå ett resultat.

8 f a Uppläggning av arbetet När ett samarbetsprojekt definierats och överenskommelse träffats med motparten i mottagarlandet sker följande i Sverige: SSI utser en projektledare för den svenska delen av arbetet. Projektledaren analyserar uppgiften i samarbete med mottagaren, definierar vad som behöver göras, föreslår en tidsplan och gör en kostnadsberäkning. Ibland krävs det en förstudie för att skaffa sig tillräckligt underlag för att göra denna projektbeskrivning. Den ansvarige för Strålskydd Öst tar ställning till projektförslaget. Om det godkänns skriver han en projektbeställnmg. I den anvisar han medel för projektet och ger villkor och förutsättningar för arbetet. Hit hör t ex att projektet ska vara slutrapporterat före ett angivet datum Projektledaren är nu fri att inom givna tids- och resursramar driva arbetet och skaffa de konsulter och leverantörer som behövs. Projektledaren förutsätts föra en kontinuerlig dialog med mottagarsidan och ta hänsyn till de synpunkter och önskemål som framförs. Projekten kan medföra besök på plats av berörda svenskar och/eller besök i Sverige av representanter för mottagarsidan. Det kan gälla diskussioner, informationsutbyte, utbildning, seminarier etc. Som regel är projektledaren en tjänsteman på SSI. Detta motiveras av att det är SSI som ansvarar gentemot statsmakterna för hur projekten drivs och att beviljade medel används optimalt. SSI måste därför i alla skeden kunna övervaka och styra arbetet. Projektledaren är dock fri att hyra in någon icke SSI-anställd som driver projektet och måste alltså inte själv svara för merparten av arbetsinsatserna. SSI samarbetar vid behov med andra svenska myndigheter i projekt av gemensamt intresse och med gemensamma beröringspunkter. Främst har det gällt SKI och det intensiva arbetet för att höja säkerheten och förbättra strålskyddet och det allmänna skyddstänkandet i Ignalina. SSI samarbetar eller har samarbetat även med SMHI, Fiskeriverket och Sjöfartsverket Det planerade beredskapsprojektet för Baltikum kommer att kräva nära samarbete med SRV. Många projekt är av den arten att de bäst bedrivs av inhyrd kompetens, medan SSI enbart har en styrande och uppföljande roll. Det har lett till ett givande samarbete med svenska företag och konsulter, inklusive kärntekniska anläggningar och kärnkraftanknutna företag. All upphandling av varor och tjänster koordineras med SSIs ekonomienhet för att säkerställa att gällande regler följs. Nordiskt och internationellt samarbete förekommer också, t ex i Sillamäe-projektet, där fyra länder medverkar. Samarbete med IAEA förutses för den närmaste tiden, medan projekt på EG-nivå ännu inte är realistiska, bl a därför att multilaterala projekt i den skalan är stora och förmodligen relativt tungrodda. Det är dock viktigt att bevaka vad som görs internationellt och av andra länder bilateralt för att undvika dubbelarbete och kunna koordinera och samverka om detta anses möjligt och rationellt.

9 ' SSIs projektledare instrueras att klart informera mottagaren om att SSI inte påtar sig något ansvar för resultaten av mottagarens tillämpning av projekten. Om projekten innebär att SSI permanent eller tillfälligt överlåter instrument, utrustning etc ska projektledaren klart T informera mottagaren om att SSI. såvida inte annat sagts i särskilt beslut, t * inte gör några åtaganden för service och underhåll f * inte påtar sig något ansvar för materielens funktion eller den verksamhet som ' materielen ingår i * inte täcker driftkostnaderna annat än i angiven omfattning (t ex förbrukningsmateriel för ett år) Praktiska erfarenheter Det har ibland visat sig svårt att hitta rätt myndighet att förhandla med. De interna ansvarsförhållandena är inte alltid klarlagda. Det kan vara många organisationer och personer som säger sig ha ansvaret för ett visst område eller en viss fråga. Ibland kan flera myndigheter handlägga strålskyddsfrågor, men med olika infallsvinklar och befogenheter. Följden har t ex blivit att SSI ännu inte i samtliga berörda länder vet vilken myndighet som kommer att få ansvaret för de gammastationer som planeras i Baltikum. Det gör SSIs förhandlingsposition lite osäker. Med vem bör samtalen bedrivas? Vem beslutar? Dessutom är situationen på sina håll fortfarande labil. Sådana osäkerheter försinkar processen. Praktiska förutsättningar (som personal, lokaler, el och teleförbindelser) kan ibland vara svårbedömda. Räcker språkkunskaperna eller måste man anlita tolk? Hur ska ett studiebesök eller seminarium organiseras för att ge bästa utbyte med hänsyn till språk osv? Hur anpassas utrustning till lokala förutsättningar som t ex laboratorieinredning, och hur kan inredningen ändras för att motsvara utrustningens kvalitet? En viktig del av alla mer omfattande projekt är att göra den typen av bedömningar och anpassa insatserna efter svaren. Av naturliga skäl vill mottagarna ibland hellre ha hjälp med att lösa akuta problem (t ex utökad lagringskapacitet för avfall) än mer långsiktiga frågor (t ex en nationell avfallsstrategi). De kan också föredra systeminstallationer och instrumentering framför kunskapsöverföring. Detta får naturligtvis respekteras. Samtidigt råder dock enighet om betydelsen av att också de mera grundläggande och långsiktiga frågorna löses genom projektverksamheten. De SSI-tjänstemän som kommit i kontakt med östprojekten har stimulerats av de nya arbetsuppgifterna. Det är nyttigt att studera nya organisationer och möta nya människor. Perspektiven vidgas och fördomar motarbetas. Östprojekten tar dock tid, och även om insatserna kompenseras så att ordinarie arbetsuppgifter kan utföras kan förseningar uppstå på grund av begränsad tillgång på kvalificerad personal. Samarbetet skulle också vinna på tätare flygförbindelscr, helst direktflyg, men underlaget är ännu för dåligt för det. Man får alltså schemalägga besök och möten efter flygtidtabellerna och inte sällan avsätta mer tid för att planera och genomföra en resa än man avsett.

10 Telefon- och telefaxtorbin;!s!sema med det forna Sovjet har hittills varit en flaskhals. Sedan de baltiska staterna nu fått egna landsnummer och telenäten byggs ut och moderniseras kommer situationen att normaliseras, med västerländska ögon. s På grund av svårigheterna att etablera teleförbindelser med den baltiska motparten har SSI ibland i brådskande ärenden gått via Sveriges ambassad i landet ifråga och bett personalen där vidarebefordra meddelandet. Detta har accepterats av ambassadpersonalen. Vidare har UD och ambassaderna vid ett par tillfällen utnyttjats för att förmedla paket som kan verka stöldbegärliga. Det är bra att dessa möjligheter finns. Projektöversikt Nedan ges en mycket konfattad sammanställning av innehället i samtliga projekt för vilka SSI budgeterat medel inom ramen för 11 miljoner kronor. Mer detaljer, inklusive status för projekten och det ekonomiska läget, ges i de tre följande avsnitten. Land / Område Projekt Innehåll Status Gemensamma Lagstiftning Hjälp med att skriva strålskyddslag och andra relevanta lagar (Se Litauen cch Ryssland nedan) Pågar Myndighetsuppbyggnad Översyn av befintlig organisation, utbildning, seminarier etc Beredskap Organisation, utbildning, utrustning, åtgärdskriterier etc betr radiologiska olyckor Ej startat Gammastationer Installation av gammastationer för övervakning av strålnivån i Baltikum Upphandling pågår Estland Sillamäe Avfall från uranutvinning. Inventering av innehållet, riskanalys Nationellt mätlaboratorium Facilitetcr för mätning av livsmedels- och omgivningsprover Upphandling pågår Paldiski Kunskapsöverföring inför riv- Avvaktar ning av två träningsreaktorer beslut i för ubåtspersonal Estland Radioaktiva fyrar Hjälp vid omhändertagande av ryska fyrar med radioaktiva strålkällor

11 Land / Område Projekt Innehåll Status Estland (forts) Mätinstrument till tullen Instrument och utbildning för tullpersonal för att upptäcka försök till smuggling av radioaktivt material Laboratorium för persondesmätning Utrustning för kalibrering av persondosmätare Dosprognosprogram och datorstöd Datorprogram för beräkning av doser efter radioaktivt nedfall. Leverans av dator, skrivare Radon System för mätning i bostäder Utbildning i motåtgärder Två kalibreringsprojekt Ej startade Avfallsanläggning isaku Har inspekterats av SSL Åtgärder krävs för sanering och omhändertagande av avfallet Vilar Lettland G ammaanalyssystem Datorutrustning och programvara för analys av mätdata från livsmedels- och omgivningsprover Klart Dosprognosprogram och datorstöd Se Estland Kalibrering av persondosmätare Kvalitetshöjande insats vid mätning av persondoser Klart Transportregler Överlämnande av internationella tegelverk för transport av radioaktivt material Klart Radonterapi Slutrappor- teras i vår Utvärdering av stråldoser till patienter och personal vid anstalter där patienter "behandlas" med radon Radon i bostäder Val av lämpliga bostäder, mätning, utvärdering. Inför^affad mätutrustning kommer att över r lämnas till letterna

12 10 Land / Område Projekt Innehåll Status Lettland (Tons) Icke joniserande strålning Del 1: Kalibrering av instrument för mätning av radiofrekvent strålning Del 2: Mätning och information i Lettland Slutrapporteras inom kort Uppskjutet Avfallsanläggning i Baldone Har inspekterats av SSI, kräver åtgärder. Seminarium har hållits Vilar Litauen Utbildning: Studiebesök i Sverige Representanter för Ignalina och tillsynsmyndigheten VATESI besökte SSI, Forsmark, SFR, Oskarshamn, CLAB, KSU och Studsvik i totalt två veckor Delprojekt klart Avfallsfrågor Nationell avfallsstrategi Förstudie avfallslager Ignalina Kompakteringspress för avfall Anläggning för ingjutning av jonbytarmassor (Gemensamma projekt SKI, SSI) Nystartat Klart Nystartat Nystartat Avfallsförvar utanför Vilnius Skriftligt förslag till åtgärder har lämnats. Vidare arbete avhängigt av projektet om avfallsstrategi Vilar Skors tensmonitetering m in Förstudie om behov, förutsättning- Nystartat ar, kostnader avseende åtgärder för att förbättra det operativa strålskyddet vid Ignalina Satellitkommunikation Nationellt mätlaboratorium Strålskyddsinstrument Lagstiftning Upphandling och installation av utrustning för att sända meddelanden om tidig varning från Ignalina iill Sverige Installation och idrifttagande av utrustning för mätning på livsmedel och omgivningsprover Basutrustning för strålskyddsmätningar i Ignalina har skänkts till tillsynsmyndigheten, VATESI Förstudie betr lagar om kärnteknik och strålskydd (tillsammans med SKI) Startas i vår Klart

13 K 11 Land / Område Projekt Innehåll Status Ryssland Saneringsåtgärder Två expeditioner med uppföljande seminarier har hittills genomförts Radioekologi Fältförsök för att studera effekten av olika joribrukstekniska åtgärder för att minska innehållet av cesium i livsmedel Medicin, radiobiologi Uppmätning av stråldoser på ryssar. Seminarium om psykosociala effekter av Tjemobylolyckan Informationsprogram Seminarium om informationsfrågor. Inspelning av video för rysk TV om strålning och strålrisker Klart Specialistutbildning Inbjudan att i Sverige delta i kompetensuppbyggande projekt, seminarier o dyl Anläggningsstrålskydd Besök av rysk strålskyddare vid svenskt kärnkraftverk Ej startat Optimering vid beslut Teknik vid beslutsfattande efter en reaktorolycka (Nordisk-ryskt projekt) Slutrappor teras inom kort Lagstiftning Medverkan i arbetet med ny strålskyddslag Klart Övrigt Resestipendier 25 forskare till seminarium om radiobiologi Medicinskt seminarium Medicinskt strålskydd och sjukhusavfall. I samarbete med IAEA Radoninstrument Bidrag till utrustning till Ungern Infoseminarium Utbildning i informationsfrågor för kärnkraftansvariga i Litauen och Ryssland Klart

14 r 12 I Ekonomiskt läge per den 31 mars 1993 i *' De 11 miljoner kronor som anslagits av regeringen för Strålskydd Öst har budgeterats på olika projekt enligt följande fördelning: * Gemensamt Baltikum * Estland * Lettland * Litauen * Ryssland * Övrigt 1410kkr kkr kkr kkr 745 kkr 345 klo- SUMMA Il 000 kkr I denna budget ingår cirka 1,4 miljoner kronor för projektstyrning och administration, fördelat på de olika länderna. Omkring 7,8 miljoner kronor har intecknats i form av beslutade projekt Därav har hittills utbetalats cirka 2,8 miljoner kronor. Inom kort väntas ytterligare cirka 4,9 miljoner kronor i större utgifter för nedanstående projekt: Gammastationer till Baltikum Nationellt mätlaboratorium till Estland Avfallsstrategi för Litauen Nationellt mätlaboratorium till Litauen 0,6 milj kr 1,6 milj kr 1,1 milj kr 1,6 milj kr Övriga medel förbrukas i takt med att projektarbetet fortskrider. För en mer detaljerad genomgång se avsnittet "Ekonomisk redovisning". Projektredovisning Allmänt Nedan redovisas samtliga projekt som SSI reserverat medel för av tilldelade 11 miljoner, samt status i form av genomfört arbete och resultat. Även projekt som bara formulerats, prioriterats och tilldelats medel men ännu inte i praktiken påbörjats eller kommit särskilt långt redovisas i detta avsnitt. Under rubriken "Fortsatt arbete" presenteras längre fram ett antal projekt, som hittills beviljade medel inte räcker för. Det belopp som anges inom parentes efter respektive projektrubrik avser de av SSI budgeterade medlen för projekten inom ramen 11 miljoner kronor. Gemensamma projekt De projekt som drivs gemensamt är stora och övergripande och har pekats ut av samtliga berörda mottagarländer som prioriterade. Men eftersom det gäller att samordna projekten i

15 13 flera länder blir administrationen mer tungrodd än förde bilaterala projekten. De gemensamma projekten har därför inte kommit lika långt som de bilaterala. Lagstiftning Någon egen nationell lagstiftning beträffande strålskydd, kärnteknisk verksamhet, beredskap, allmänna miljöfrågor, transporter etc finns i allmänhet inte - man har till att börja med tagit över den tidigare sovjetiska. Ny lagstiftning måste därför utarbetas. Det är viktigt att Sverige hjälper till på detta område, eftersom det är grundläggande. Bl a har de baltiska länderna informerats om relevanta svenska lagar på området och fått dem för kännedom. Internationella rekommendationer och överenskommelser (IAEA, IATA etc) är också värdefulla att känna till. Även här har SSI bidragit med dokumentation och kontakter. Med Ryssland och Litauen har startats konkreta lagstiftningsprojekt (se dessa länder nedan). Myndighetsuppbyggnad inkl bibliotek och information ( = 430 kkr) Sedan de baltiska staterna blivit självständiga har man snabbt byggt upp ett antal myndigheter inom strålskydd, miljöfrågor, kärnkraft etc. Men eftersom detta tidigare styrts från Moskva saknar man både erfarenhet och kompetent personal. Gemensamt har SSI och de baltiska systerorganisationerna identifierat följande samarbetsområden: Översyn av organisation och arbetsrutiner Genomgång av tillsynsobjekt och kompetenskrav Utbildning av personal Seminarieverksamhet Anskaffning av utrustning Införande av en genomtänkt strålskyddsfibsofi Presentation av internationella organisationer och deras strategier Hjälp med bibliotekstjänster och informationsprogram Insatserna hittills har främst inriktats på utbildning, information, seminarier, utrustning och bibliotekstjänster. Bl a har SSI tillhandahållit ICRPs viktigaste strålskyddspublikationer och annan strålskyddslitteratur som en bra grundplåt till ett referensbibliotek. Insatserna avseende myndighetsuppbyggnad i Ryssland har hittills begränsats till seminarier och information. Beredskap (300 kkr) Nationell beredskap mot radiologiska olyckor av olika slag är egentligen en del av myndighetsuppbyggnaden, men behandlas separat eftersom det är ett så stort, komplicerat och viktigt område. Beredskap innebär både frågor om organisation, personal, kriterier etc och frågor om mätteknik, tidig varning etc. Hittills har de senare frågorna prioriterats eftersom de kräver mera tid för planering och genomförande. De förstnämnda beredskapsfrågorna har projekterats men inga gemensamma baltisk-svenska insatser har ännu gjorts. Projektet ska koordineras med SRV och SKI. Efter definition av hotbilden kan SSI lämna förslag till organisation, personal, utbildning, utrustning, lokaler etc.

16 14 Det område som kommit längst vad gäller beredskapen är gammastationer (Estland och Lettland) samt satellitöverföring av tidig varning (Ignalina i Litauen); se dessa projekt nedan. Mätstationer (600 kkr) Som ett led i beredskapen är det tänkt att installera dels nationella nätverk med automatiska gammastationer för kontinuerlig övervakning av strålnivin, dels ett antal luftmoniteringsstationer för noggrannare analys av förekomsten av radioaktiva nuklider i luften (halter och ämnen), dels en satellitöverföring av tidig varning frän Ignalina i Litauen. Vad gäller gammastationer ska tre identiska nationella system installeras i Baltikum. De bör vara kompatibla med de existerande nordiska systemen, för att underlätta utbytet av data och meddelanden om tidig varning. SSI har utarbetat förslag till tekniska kravspecifikationer, som godkänts efter smärre ändringar i Estland och Lettland. I Litauen har SSI inte lyckats komma i kontakt med rätt instans ännu. Samma system planeras dock även där. Upphandlingen i Sverige har påbörjats. Ett tjugotal svenska företag har fått bakgrundsinformation med begäran om en offert Fem offerter har lämnats, och utvärderingen av dem pågår för närvarande. Upphandlingen beräknas vara klar i vår. Avsikten är att gammastationcma ska vara levererade och i drift senast vid årsskiftet. SSI har påtagit sig uppgiften att samordna de insatser som görs i olika länder runt Östersjön för att bygga upp ett system för strålningsövervakning. Denna samordning sker inom samarbetet mellan länderna i Östersjöradet. De planerade luftmoniteringsstationerna ryms inte inom nuvarande budget (11 miljoner kronor). Estland Allmänt För närvarande hanteras strålskyddet i Estland av flera organisationer. SSIs viktigaste samarbetsorganisationer sorterar dels under miljöministeriet (Estonian Meteorological and Hydrological Institute, EMHI), dels under hälsovårdsministeriet (Estonian Health Protection Center). Dessutom har kontakter knutits med bl a estniska UD, Estonian Rescue Board och Estonian Academy of Science. Samarbetet har formaliserats genom ett protokoll av den 13 mars 1992, undertecknat av SSI och estniska miljöministeriet. Av protokollet framgår vilka projekt som parterna prioriterat och vad de ska innehålla. I februari 1993 besökte två SSI-representanter Estland i tre dagar och diskuterade pågående och kommande samarbetsprojekt med miljöministeriet/emhi, som är den sammanhållande parten i Estland. Reserapporten redovisar dagsläge och behov inom samtliga prioriterade områden. Bland planerade framtida projekt märks lagstiftning, myndighetsuppbyggnad och luftmoniteringsstationer.

17 t i SillamUc (250 kkr) / 1948 byggdes en fabrik för utvinning av uran i Sillamäe. Drygt 4 miljoner ton uranmalm har behandlats vid anläggningen. Uranmalmen har kommit dels frän trakterna kring Sillamäe, dels frän andra länder i Östeuropa. Avfallet från processen har placerats i en damm ett ; 15 tjugotal meter frän Finska viken och har nu en höjd av cirka 25 m över havet Dammen har en yta av cirka m 2. Innehållet är gyttjeliknande med en volym av m 3 och ett djup på cirka 25 m började man utvinna niob, tantal och andra sällsynta jordartsmetaller ur loparit Detta mineral innehåller även uran och torium, båda radioaktiva ämnen. Avfallet från processen har lagrats i dammen. Vidare har aska från oljeskiffer tillförts dammen. Innehållet i dammen i Sillamäe utgörs alltså av avfall med varierande kemiska och fysikaliska egenskaper. Åtskilligt är radioaktivt och/eller kemiskt giftigt Totala innehållet av radioaktiva ämnen har uppaskattats vara gånger större än det i avfallsdeponin från uranbrytningen i Ranstad. En internationell arbetsgrupp tillsattes 1992 på SSIs initiativ och under dess ledning för att närmare studera innehållet i dammen (ämnen och kvantiteter), läckaget till Finska viken och grundvattnet samt de radiologiska och kemiska riskerna till följd av läckaget Därefter ska olika åtgärder för att förbättra säkerheten runt dammen studeras och slutligen genomföras (om särskilda medel ställs till förfogande). Arbetsgruppen består av representanter från Estland (myndigheter och fabriken i Sillamäe), Finland (strålskyddsmyndigheten), Norge (Institutet för Energiteknik) och Sverige (SSI och Studsvik EcoSafe). Prov har tagits i dammväggarna, grundvattnet och Finska viken (både vatten, sediment och växter). Nu föreligger en rapport för första delen av arbetet. Den visar att det föreligger ett läckage från deponin ut i Finska viken. Läckaget ger hittills endast måttliga miljökonsekvenser. I Finska viken finner man spår av uran och radium ut till några hundra meter från stranden. Grundvattnet har däremot ännu inte påverkats av dammen. Något behöver dock göras för att klara miljön på sikt Dels häller strandkanten på att eroderas bort så att nedre dammväggen kan komma att ge vika, dels kommer innehållet i dammen att fortsätta att läcka ut i Finska viken, så länge vatten (t ex i form av nederbörd) tillförs. Hur allvarligt problemet då blir vet man inte förrän man säkrare fastställt kvantiteterna av de olika ämnena i dammen. En sådan analys kräver ett antal dyra borrprover genom sedimentlagren och gyttjan i dammen. Detta planeras för närvarande och genomförs Arbetsgruppen framhåller också att man bör bygga en ny anläggning för att ta hand om avfallet från den fortsatta driften i fabriken. Projektet finns utförligt beskrivet i SSI-rapport 93-06: Studies on the Waste Depository of the Sillamäe Plant. Nationellt mätlaboratoriiim (1 600 kkr) Behovet av ett nationellt mätlaboratorium har identifierats genom diskussioner med representanter för miljöministeriet i Estland. Vid ett besök i Tallinn utvärderades befintliga resurser, såsom lokaler, personal och utrustning.

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet 1 Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Vattenfall AB, E.ON Kärnkraft Sverige AB, Forsmark Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag och Oskarshamns och Östhammars kommuner har idag träffat följande Samarbetsavtal

Läs mer

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Rivning av kärnkraftverk Nov 2005 Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Reparationer ger erfarenhet De svenska erfarenheterna av att helt montera ned kärntekniska

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten; SFS 2008:452 Utkom från trycket den 16 juni 2008 utfärdad den 5 juni 2008. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

Ansökan skickas till Strålsäkerhetsmyndigheten, 171 16 Stockholm.

Ansökan skickas till Strålsäkerhetsmyndigheten, 171 16 Stockholm. Version 1.0 Ansökan skickas till Strålsäkerhetsmyndigheten, 171 16 Stockholm. Ansökan om tillstånd Slutna radioaktiva strålkällor med hög aktivitet enligt Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; SSI FS 1998:3 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut

Läs mer

Gábor Szendrö Ämnesråd Miljödepartementet. Gábor Szendrö Miljödepartementet

Gábor Szendrö Ämnesråd Miljödepartementet. Gábor Szendrö Miljödepartementet Direktiv 2011/70/EURATOM om ansvarsfull och säker hantering av använt kärn- bränsle och radioaktivt avfall Ämnesråd Kärnavfallsdirektivet Bakgrund och historik Förhandlingarna Resultatet Hur påverkar detta

Läs mer

Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor

Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor Dokumentnr: Version Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor Tillståndsansökan riktar sig mot användare, men för medicinsk användning av öppna strålkällor finns separat blankett.

Läs mer

Medborgarförslag om att utreda konsekvenserna av ett kärnkraftverk i Pyhäjoki i Finland

Medborgarförslag om att utreda konsekvenserna av ett kärnkraftverk i Pyhäjoki i Finland 2012-01-30 19 48 Kommunstyrelsen 2012-08-13 159 398 Arbets- och personalutskottet 2012-06-18 151 321 Dnr 12.33-008 jankf23 Medborgarförslag om att utreda konsekvenserna av ett kärnkraftverk i Pyhäjoki

Läs mer

Protokoll från KASAM:s sammanträde nr 3/04

Protokoll från KASAM:s sammanträde nr 3/04 Protokoll från KASAM:s sammanträde nr 3/04 Stockholm den 21 april 2004 Närvarande Ledamöter: Sakkunnig: Expert: Sekreterare: Observatör: Kristina Glimelius, ordförande Rolf Sandström Lena Andersson-Skog

Läs mer

Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum

Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum Östersjöjudiskt Forum en organisation som hjälper och stöder judar i de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen och ger dem en bättre tillvaro.

Läs mer

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Verksamhetsåret 2003 STYRELSEN FÖR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE Sekretariatet för utvärdering och intern revision Sekretariatet för utvärdering och

Läs mer

Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor

Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor Tillståndsansökan riktar sig mot användare av öppna strålkällor, men för medicinsk användning av öppna strålkällor finns separat blankett.

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens underlag till regeringens forskningspolitik

Strålsäkerhetsmyndighetens underlag till regeringens forskningspolitik Dokumentstatus: Godkänt Promemoria Datum: 2015-10-15 Diarienr: SSM2015-2819 Handläggare: Eva Simic Fastställd: Fredrik Hassel Strålsäkerhetsmyndighetens underlag till regeringens forskningspolitik Målbild

Läs mer

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste VERKSAMHETSPLAN 2015 1 (5) 2014-11-03 Dnr 36/2014 Kärnavfallsrådets Verksamhetsplan 2015 1. Utgångspunkter för Kärnavfallsrådets verksamhet och

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Det nya direktivet Den 5 december 2013 beslutade Rådet att fastställa ett nytt direktiv för strålskyddet som upphäver de tidigare

Läs mer

Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm

Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm Slb analys Stockholms Luft och Bulleranalys R A P P O R T E R F R Å N S L B - A N A L Y S. N R I : 9 4 Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm MILJÖFÖRVA LTN I NGEN I S TOCK HOLM Slb analys Stockholms

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om externa personer i verksamhet

Läs mer

Dokument 1 till Kontrakt PROJEKTGENOMFÖRANDE

Dokument 1 till Kontrakt PROJEKTGENOMFÖRANDE Dokument 1 till Kontrakt 2011-04-20 Sid 1 (7) Dokument 1 till Kontrakt PROJEKTGENOMFÖRANDE Unicon 2011 Dokument 1 till Kontrakt 2011-04-20 Sid 2 (7) Innehåll: 1. PROJEKTLEDNING... 3 1.1. Allmänt... 3 1.2.

Läs mer

NyhetsblAD nr. 2012:2

NyhetsblAD nr. 2012:2 NyhetsblAD nr. 2012:2 FRÅN KÄRNAVFALLSRÅDET Den 28 mars: Kärnavfallsrådet arrangerade ett seminarium om avveckling och rivning på Studsvik Nuclear AB Den 28 mars arrangerade Kärnavfallsrådet ett seminarium

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2

Läs mer

rivningen av Barsebäcksverket?

rivningen av Barsebäcksverket? Hur förbereder f sig Barsebäck Kraft AB inför rivningen av Barsebäcksverket? I Barsebäck jobbar vi med utveckling KASAM - Rivning av nedlagda kärntekniska k anläggningar i Sverige 11 december 2007, VD

Läs mer

GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG)

GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG) VERSION FINALE GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG) 1. Inledning Europeiska unionens verksamhet på folkhälsoområdet skall stödjas

Läs mer

Kärnavfallsrådets utfrågning om systemanalys. 24 april 2008

Kärnavfallsrådets utfrågning om systemanalys. 24 april 2008 Kärnavfallsrådets utfrågning om systemanalys 24 april 2008 Helhetsbild av slutförvarssystemet Olle Olsson Projektchef Kärnbränsleprojektet Dagens presentationer Anläggningar för slutligt omhändertagande

Läs mer

Samverkansplattform, en metod

Samverkansplattform, en metod Samverkansplattform, en metod Vid en extra ordinär händelse är det viktigt att det finns en accepterad och fastställd rutin för hur händelsen ska hanteras. Det går självklart inte att säga att så här kommer

Läs mer

Guideline för kvalitetssäkring vid inköp och leverans av laboratorieutrustning

Guideline för kvalitetssäkring vid inköp och leverans av laboratorieutrustning D 828 TO45-38 Guideline för kvalitetssäkring vid inköp och leverans av laboratorieutrustning Torbjörn Engkvist Svenerik Bäckman Nyckelord: Laboratorium, analytisk kemi, utrustning, inköp, vägledning, guidelines

Läs mer

Delredovisning av uppdrag

Delredovisning av uppdrag BESLUT 2011-01-27 Handläggare: Stig Isaksson Telefon: 08-799 4186 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: SSM 2010/2632 Er referens: M2010/3091/Mk Ert datum: 2010-07-01 Delredovisning av uppdrag

Läs mer

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste VERKSAMHETSPLAN 2011 1 (5) 2010-10-27 Dnr 15/2010 Kärnavfallsrådets Verksamhetsplan 2011 I mars 2011 planerar Svensk Kärnbränslehantering AB:s

Läs mer

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Första hjälpen vid RN-händelse Fakta om strålning och strålskydd Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66.

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66. RADONPLAN Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro 2011 2020 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Läs mer

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2 Projektplanering www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen måste

Läs mer

Flera olika föreskrifter reglerar olika moment inom nuklearmedicinen

Flera olika föreskrifter reglerar olika moment inom nuklearmedicinen Lokaler och avfall Flera olika föreskrifter reglerar olika moment inom nuklearmedicinen Laboratoriearbete (beredning och dispensering) SSMFS 2008:28, 2008:51 Administration och undersökning/behandling

Läs mer

Årsrapport strålskydd 2012

Årsrapport strålskydd 2012 Medicinskt servicecentrum 2013-01-14 Medicinsk fysik och teknik Årsrapport strålskydd 2012 1 Inledning Tillståndshavaren (Landstingsdirektören) ansvarar för att verksamheten med strålning bedrivs i enlighet

Läs mer

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION

Läs mer

Åtgärds- och tidplan för Norrgläntan med anledning av genomlysning

Åtgärds- och tidplan för Norrgläntan med anledning av genomlysning ÅTGÄRDS-/TIDPLAN 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Äldreomsorgen Vår handläggare Ert datum Er beteckning Anna-Lena Ramstedt, vik. områdeschef Godkänd av vård- och omsorgsnämnden 2007-05-10 Vård- och

Läs mer

Tillstånd för hantering av radioaktiva ämnen vid avvecklingen av isotopcentralen i Studsvik

Tillstånd för hantering av radioaktiva ämnen vid avvecklingen av isotopcentralen i Studsvik AB SVAFO 611 82 Nyköping Beslut Vårt datum: 2014-12-11 Er referens: S-10-786 Diarienr: SSM 2010/2001 Handläggare: Simon Carroll Telefon: +46 8 799 41 24 Tillstånd för hantering av radioaktiva ämnen vid

Läs mer

En vägledning för tillsyn på export av blybatterier

En vägledning för tillsyn på export av blybatterier EN VÄGLEDNING FÖR TILLSYN PÅ EXPORT AV BLYBATTERIER En vägledning för tillsyn på export av blybatterier Den här tillsynsvägledningen riktar sig till dig som utövar tillsyn på verksamheter som hanterar

Läs mer

Information om radonbidrag till egnahem

Information om radonbidrag till egnahem Information om radonbidrag till egnahem Staten ger bidrag för att sänka radonhalten i inomhusluften i egnahem. För ansökningar som kommer in från och med januari 2003 gäller delvis nya regler. Detta informationsmaterial

Läs mer

Föreläggande om åtgärder

Föreläggande om åtgärder Medicinsk Röntgen AB Sveavägen 64, plan 2 111 34 Stockholm Beslut Vårt datum: 2013-06-13 Er referens: - - Diarienr: SSM2013-306 Handläggare: Carl Bladh-Johansson Telefon: +46 8 799 4484 Föreläggande om

Läs mer

Akademiska sjukhusets beredskap sjukhusfysikerns roll. Enn Maripuu 1:e sjukhusfysiker Sjukhusfysik

Akademiska sjukhusets beredskap sjukhusfysikerns roll. Enn Maripuu 1:e sjukhusfysiker Sjukhusfysik Enn Maripuu 1:e sjukhusfysiker Sjukhusfysik Katastrofplan Lokaler / Utrustning Sjukhusfysikerns dagliga arbete Sjukhusfysikerns roll vid katastrofläge Kontaminerade patienter till AS kan även komma från:

Läs mer

1 Problemet och vad SSM vill uppnå

1 Problemet och vad SSM vill uppnå Sida: 1/6 Vårt datum: 2011-03-10 Vår referens: SSM 2011/1133 Konsekvensutredning över förslag till föreskrifter om hantering av torv- och trädbränsleaska som är kontaminerad med cesium- 137 eller naturligt

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Vad gör en sjukhusfysiker på länsstyrelsen vid en kärnkraftsolycka?

Vad gör en sjukhusfysiker på länsstyrelsen vid en kärnkraftsolycka? Vad gör en sjukhusfysiker på länsstyrelsen vid en kärnkraftsolycka? Röntgenveckan 2013, Uppsala 2-6 september Föredrag 10:9-2, Sal K7 Robert Finck, PhD, Strålsäkerhetsmyndigheten Robert R. Finck Nr 1 SSM:s

Läs mer

SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP

SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP Box 6242 102 34 Stockholm Årsmöte och studiebesök i Ågesta Som vanligt vid SKS årsmöten sken solen från en klarblå himmel när vi anlände fredag morgon till Ågesta Kärnraftvärmeverk

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

SV 1 SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 05/11/2010 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2010 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 01, 29

SV 1 SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 05/11/2010 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2010 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 01, 29 EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 05/11/2010 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2010 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 01, 29 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC 55/2010 euro MEDLEN ÖVERFÖRS FRÅN KAPITEL - 2902

Läs mer

Kvalitetssäkring Förnuft & Känsla Inspirationskällor: ISO, FR2000, TCO 6E samt egna erfarenheter och värderingar.

Kvalitetssäkring Förnuft & Känsla Inspirationskällor: ISO, FR2000, TCO 6E samt egna erfarenheter och värderingar. Kvalitetssäkring Förnuft & Känsla Inspirationskällor: ISO, FR2000, TCO 6E samt egna erfarenheter och värderingar. 1. KVALITETSSYSTEM För att styra arbetet och vår utveckling, minimera risken för missförstånd

Läs mer

Aktiviteter vid avtalets upphörande

Aktiviteter vid avtalets upphörande SID 1 (10) Bilaga 4h Aktiviteter vid avtalets upphörande Förfrågningsunderlag Upphandling av ett helhetsåtagande avseende IT-stöd för pedagogiskt genomförande inom Skolplattform Stockholm Box 22049, 104

Läs mer

Allmänna villkor för konsultuppdrag

Allmänna villkor för konsultuppdrag 14 FEBRUARI 2011 ALLMÄNNA VILLKOR Stockholm Strategic Advise AB 1(6) STRATVISE 11-0078 Allmänna villkor för konsultuppdrag Dessa bestämmelser gäller vid anlitande av konsulter vid kompetens- och resursuppdrag.

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter om alkoholutandningsprov med sållningsinstrument och bevisinstrument m.m.;

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Tillämpningsföreskrifter för POSOM Antagna av kommunstyrelsen 2008-10-08, 119 Inkallande POSOM består av ledningsgrupp och insatsgrupp. POSOM kan inkallas direkt av SOS Alarm Stockholm, Räddningscentralen

Läs mer

Byggnadsstyrelsen. Tekniskabyråns information 1980-08. radonförekomst. Översiktlig kartläggning SAMMANFATTNING. ningsanstalt.

Byggnadsstyrelsen. Tekniskabyråns information 1980-08. radonförekomst. Översiktlig kartläggning SAMMANFATTNING. ningsanstalt. Byggnadsstyrelsen Tekniskabyråns information 20 1980-08 Radonförekomst Översiktlig kartläggning SAMMANFATTNING Under vintern 79/80 genomfördes läggning av radonförekomsten Undersökningen genomfördes s

Läs mer

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet RADONGUIDEN Det vore så mycket lättare, om radon var grönt... Radon märks inte. Men det kan vara skadligt för din hälsa. I den

Läs mer

Askersunds kommun. Projektredovisning vid investeringar. Audit KPMG Bohlins AB 11 december 2007 Antal sidor: 7

Askersunds kommun. Projektredovisning vid investeringar. Audit KPMG Bohlins AB 11 december 2007 Antal sidor: 7 Audit KPMG Bohlins AB 11 december 2007 Antal sidor: 7 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Inledning 2 3. Metod 2 4. Resultat av granskningen 2 4.1 Rutin för investeringar 2 4.1.1 Uppföljning 2 4.1.2 Budgetöverskridande

Läs mer

Processbeskrivning Avveckling

Processbeskrivning Avveckling ProcIT-P-021 Processbeskrivning Avveckling Lednings- och kvalitetssystem Fastställt av Sven Arvidson 2012-06-20 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Symboler i processbeskrivningarna 3 2 Avvecklingsprocessen

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Anna Hilmarsson, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Kristianstads kommun Januari 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors

Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors Umeå tingsrätt Miljödomstolen Box 138 902 04 UMeå Vår ref: Umeå 2008-05-07 Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors I egenskap av ombud för Urban Zingmark

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2005) 479 SLUTLIG BRYSSEL DEN 15.04.2005 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2005 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNING 01 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC11/2005 OBLIGATORISKA

Läs mer

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Sida 1 av 5 2012-12-16 Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Utdrag ur Boverkets allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem (OVK) Vem ansvarar för

Läs mer

Vilka strålskyddsregler måste vi följa?

Vilka strålskyddsregler måste vi följa? Vilka strålskyddsregler måste vi följa? Henrik Karlsson Sjukhusfysiker Onkologiska kliniken och Strålningsfysik, Kalmar SK-kurs Medicinsk strålningsfysik, Linköping 2013-10-09 Onkologiska kliniken och

Läs mer

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Verksamhetsåret 2005 STYRELSEN FÖR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE Sekretariatet för utvärdering och intern revision Revisionsplan för internrevisionen

Läs mer

Remiss: Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av SKB:s slutförvarsansökan

Remiss: Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av SKB:s slutförvarsansökan Datum: 2014-04-28 Diarienr: SSM2014-1683 Remiss: Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av SKB:s slutförvarsansökan Ni bereds härmed möjlighet att yttra er över Svensk Kärnbränslehantering AB:s (SKB) slutförvarsansökan

Läs mer

Forsmarks historia. 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas.

Forsmarks historia. 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas. Forsmarks historia 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas. 1970 Riksdagen beslutade att omlokalisera främst av arbetsmarknadspolitiska

Läs mer

Lagar och krav. Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver?

Lagar och krav. Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver? Lagar och krav Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver? Kurs i modellanvändning för en renare tätortsluft Helena Sabelström

Läs mer

Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden

Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden 2014-02-05 Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden Avfall Sverige ger, genom sin samordnade utvecklingssatsning, bidrag till utvecklingsprojekt inom avfallshantering

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter. Temoundersökning genomförd 2001

Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter. Temoundersökning genomförd 2001 4 Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter Temoundersökning genomförd 2001 Internationella programkontoret Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter Genomförd april 2001

Läs mer

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Projektmaterial Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Bilaga 1 Allmänna villkor för Socialnämnds anslutning till Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd (SSBTEK)

Bilaga 1 Allmänna villkor för Socialnämnds anslutning till Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd (SSBTEK) Bilaga 1 Allmänna villkor för Socialnämnds anslutning till Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd (SSBTEK) 1. Allmänt Dessa Allmänna villkor reglerar Socialnämndens anslutning till Sammansatt Bastjänst

Läs mer

Kvalitet, säkerhet och kompetens

Kvalitet, säkerhet och kompetens Kvalitet, säkerhet och kompetens Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning, nu och i framtiden. Sammanfattning

Läs mer

INSTRUKTIONER: Nej. Om ja, vilket år? FREDSMILJONEN. Ansökan ska följa de rubriker och den struktur som finns nedan. Ansökan får omfatta max 20 sidor.

INSTRUKTIONER: Nej. Om ja, vilket år? FREDSMILJONEN. Ansökan ska följa de rubriker och den struktur som finns nedan. Ansökan får omfatta max 20 sidor. FREDSMILJONEN Ansökningsblankett projektstöd internationellt utvecklingssamarbete Projektbidrag kan sökas för ett i tiden avgränsat projekt med tydlig början och slut. Projektet ska utföras i enlighet

Läs mer

Yttrande över revisorernas granskningsrapport om intern kontroll avseende investeringsprojekt. Ärendebeskrivning LULEÅ KOMMUN

Yttrande över revisorernas granskningsrapport om intern kontroll avseende investeringsprojekt. Ärendebeskrivning LULEÅ KOMMUN Tekniska nämnden 2012 05 24 58 164 Tekniska nämndens arbetsutskott 2012 05 11 73 174 Dnr 2011/945.04 Yttrande över revisorernas granskningsrapport om intern kontroll avseende investeringsprojekt Bilaga:

Läs mer

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv Inspirationsguide 1 Förberedelsearbetet steg för steg Växtkraft Mål 3 En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv 1. FÖRBEREDELSEARBETET STEG FÖR STEG... 3 HUR VI ARBETAR MED

Läs mer

Kontaminerade områden, hur genomförs saneringen och hur går man vidare? Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

Kontaminerade områden, hur genomförs saneringen och hur går man vidare? Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Kontaminerade områden, hur genomförs saneringen och hur går man vidare? Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Innehåll Introduktion Utsläpp, spridning och nedfall Skyddsåtgärder

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter m.m. om icke kärnenergianknutet

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Östersjöstaternas Råds Aktionsgrupp mot Människohandel

Östersjöstaternas Råds Aktionsgrupp mot Människohandel Arbejdsmarkedsudvalget, Retsudvalget, Socialudvalget, Udvalget for Udlændinge- og Integrationspolitik 2010-11 AMU alm. del Bilag 109, REU alm. del Bilag 251, SOU alm. del Bilag 178, UUI alm. del Bilag

Läs mer

AFS 2008:16. och dessa föreskrifter.

AFS 2008:16. och dessa föreskrifter. 5 a Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ska under varje skede av planeringen och projekteringen se till att arbetsmiljön under byggskedet särskilt uppmärksammas i följande avseenden.

Läs mer

Interna och externa kontroller

Interna och externa kontroller ISSN 1400-6138 Interna och externa kontroller () Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin Bild- och Funktionsmedicin Utgåvenumreringen följer den numrering dokumentet ev hade under tidigare ME-beteckning.

Läs mer

Lokala säkerhetsnämnden vid Oskarshamns kärnkraftverk. informerar

Lokala säkerhetsnämnden vid Oskarshamns kärnkraftverk. informerar Lokala säkerhetsnämnden vid s kärnkraftverk informerar Lokala säkerhetsnämnden På Simpevarpshalvön norr om ligger sverket, som drivs av OKG Aktiebolag. Verkets tre kärnkraftsaggregat producerar en tiondel

Läs mer

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB FORSMARK En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB OM FORSMARK Forsmark är Sveriges yngsta kärnkraftverk som har drivits sedan 1980. Varje år producerar tre reaktorer en sjättedel av

Läs mer

Dispens med villkor för nedmontering och rivning av sovringsverket i Ranstad

Dispens med villkor för nedmontering och rivning av sovringsverket i Ranstad Ranstad Industricentrum AB Häggum Ranstadverket 521 64 Stenstorp Beslut Vårt datum: 2013-03-07 Er referens: RICKU12-037 Diarienr: SSM2012-2498 Handläggare: Henrik Efraimsson Telefon: +46 8 799 4288 Dispens

Läs mer

Inledning. Efterbehandlingsprojekt karaktäriseras bl.a. av: Viktigt att: För detta krävs:

Inledning. Efterbehandlingsprojekt karaktäriseras bl.a. av: Viktigt att: För detta krävs: Inledning Efterbehandlingsprojekt karaktäriseras bl.a. av: Skarpa, icke förhandlingsbara, villkor kring miljön Osäkerheter i flera dimensioner Viktigt att: Säkra villkoren i det tillstånd som givits för

Läs mer

Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec

Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec Detta dokument beskriver hur Frontec bedriver utvecklingsprojekt med kvalitetssäkring FSAB_LS020_Projekt och kvalitetsstyrning A.doc Sida 1(6) Frontec kan projekt

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Hur effektiv är radonsaneringen?

Hur effektiv är radonsaneringen? Hur effektiv är radonsaneringen? INFORMATION OM RADON I SMÅHUS Har du höga radonhalter i inomhusluften? I så fall finns det flera metoder för att sanera huset. Vilken metod som är bäst beror bl.a. på var

Läs mer

Så här läser du ett. Säkerhetsdatablad

Så här läser du ett. Säkerhetsdatablad Så här läser du ett Säkerhetsdatablad Säkerhetsdatablad Säkerhetsdatablad Har du någon gång tittat på ett säkerhetsdatablad och känt att du inte orkar eller vill läsa det, fastän du vet att du egentligen

Läs mer

PROFESSIONELLT & PERSONLIGT

PROFESSIONELLT & PERSONLIGT PROFESSIONELLT & PERSONLIGT ETT UTBYTE FÖR ATT GAGNA, INSPIRERA & FÖRKOVRA DEN SMÅSKALIGA TURISMEN ETT SAMARBETEMELLAN LEADER MITTSKÅNE & LEADER ÅLAND INNEHÅLL PROFESSIONELLT & PERSONLIGT... 1 Projektidé...

Läs mer

Emanuel P Bramfors 2013-11-01 Sidan 1 IT-student, Projektledare Distansmöten

Emanuel P Bramfors 2013-11-01 Sidan 1 IT-student, Projektledare Distansmöten (1)9 Emanuel P Bramfors 2013-11-01 Sidan 1 (2)9 Projektidé 140104-eTjänster Distansmöten Syftet med projektet är att minska resorna som görs i jobbrelaterade ärenden och möten. Finansiering (Uppskattad)

Läs mer

Transnationellt samarbete i Östersjöregionen Svenska institutet

Transnationellt samarbete i Östersjöregionen Svenska institutet 2015-03-24 Transnationellt samarbete i Östersjöregionen Svenska institutet 1 EUSBSR Svenska institutet Östliga Partnerskapet HELCOM BSAP SI ska bidra med att främja och utveckla samarbetet i Östersjöregionen

Läs mer

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

Affärsmöjligheter inom avfallshantering, vattenrening och sanering i Tjeckien 24-25 januari 2005 i Prag

Affärsmöjligheter inom avfallshantering, vattenrening och sanering i Tjeckien 24-25 januari 2005 i Prag Inbjudan till miljöteknikseminarium med workshop Lena Sommestad leder delegation till Tjeckien Affärsmöjligheter inom avfallshantering, vattenrening och sanering i Tjeckien 24-25 januari 2005 i Prag Sveriges

Läs mer

10 års. garanti. välj service efter behov. Vi servar alla typer och fabrikat av telfrar, traverser, portar, etc

10 års. garanti. välj service efter behov. Vi servar alla typer och fabrikat av telfrar, traverser, portar, etc upplyftande Dematek är idag den största organisationen inom lyftteknik i Sverige. I slutet av 2005 övertog vi verksamheten från ABB lyftteknik och välkomnade dess personal in i vår organisation. Vi finns

Läs mer

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 I checklistan gäller det att instämma med de påståenden som anges i listan för att vara säker på att verksamhetens miljöledningssystem

Läs mer

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum 2011-05-31 14 (33) 139 Dnr 2011/105 Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd INLEDNING

Läs mer