Avrapportering etapp
|
|
- Dan Eklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förvaltningsinformation 2002 Redovisning av etapp 3 Rekommendationer och krav avseende struktur och arkitektur för central förvaltningsinformation - grunddatabas - IT-- - BYGG--- - OCH--- - FASTIGHET Avrapportering etapp FI2002 Grunddatabas IFC-format Projekteringsoch byggdatabas (IFC/BSABbaserad) Primärverksamhet Planera FM-process Genomföra FM-process Kontrollera FM-process FM-verksamhet Författare Kjell Svensson, Bo Tyrefors Christer Bergenudd, Erik Sandström Finansiärer IT Bygg och Fastighet 2002: Byggherreföreningen Fastighetsbranschens Utvecklingsforum Ufo-Gruppen SABO Vinnova/Nutek
2 2 ETAPP 3 FÖRVALTNINGSINFORMATION 2002 Innehåll Författare... 1 Inledning... 3 Arbetets syfte... 3 Redovisning... 4 Grunddatabas Modell- och textdel samt katalog- och exempeldel... 4 Revidering av Rekommendationerna 5 och Målgrupp... 5 Läsanvisning... 5 Några slutsatser... 5 Nyttor... 6 dokument för beskrivning av grunddatabas... 7 Huvuddokument
3 FÖRVALTNINGSINFORMATION 2002 ETAPP 3 3 INLEDNING Avrapportering av projektet Förvaltningsinformation 2002 del 3 för projektets finansiärer sker i och med upprättandet av detta dokument med tillhörande modell- och textdel och katalog och exempeldel. ARBETETS SYFTE Projektet Förvaltningsinformation 2002 beskrivs i sin helhet i projektplan daterad Arbetet är uppdelat i fyra etapper: Etapp 1: Verksamhetsanalys, teknikutvärdering och branschinventering Etapp 2: Vidareutveckla modeller och ge lösningsförslag Denna Etapp 3: Konkretisering och tillämpning av struktur för förvaltningsinformation. Etapp 4: Implementering och slutlig utvärdering Med etapp 3 ges projektet en tydligare inriktning mot praktiska IT-tillämpningar. De i föregående etapp utvecklade rekommendationerna utgör en plattform för arbetet i etapp 3 men har inte utvecklas mer såvida inte det varit nödvändigt för att definiera datamodellen. Fokuseringen ligger i etapp 3 på att åstadkomma resultat som direkt går att använda inom fastighetsföretagsverksamhet och IT-stöd samt för programutveckling. Huvudmålet för arbetet har varit att åstadkomma standardiserade informationsstrukturer för hantering av förvaltningsinformation under fastighetens hela livscykel. Detta huvudmål har i projektarbetet brutits ner i följande tre delmål: Att utveckla en datamodell för förvaltningsinformation. Med datamodell avses en modell av en informationsstruktur dvs. inte en modell av ett datasystem. Att samverka med andra pågående projekt som har kopplingar till projektets huvudmål standardiserade informationsstrukturer i syfte att påverka och koordinera med det egna modellarbetet Att under projektets genomförande kommunicera med branschens aktörer dvs. fastighetsföretag och programutvecklare så att de ställer sig bakom projektets resultat och därigenom ger förutsättningar för en defactostandard Huvuddokument
4 4 ETAPP 3 FÖRVALTNINGSINFORMATION 2002 REDOVISNING - Avrapportering av etapp 3 av FI 2002-projektet (detta dokument) Grunddatabas Modell - och textdel Grunddatabas Katalog - och exempeldel Inledning 1. Teori och bakgrund om informationssystem och informationssystemutveckling 2. Strukturmodeller 2.1 Processperspektivet 2.2 Målperspektivet 2.3 Intressentperspektivet 2.4 Resursperspektivet 2.5 Sammanfattande beskrivning av grunddatabasstrukturen och resultatdiskussion 3. Metodik och verktyg för - attributarbete 4. Etapp 3-arbetet och dess tillämpning i FM-systemarkitektur Inledning Modellklasser i olika modeller Processmodell Målmodell Intressentmodell Resursmodell Dokumentmodell Attribut och attributstruktur I olika modellklasser Attributtabeller Reviderad Rekommendation 5 Programarbete och erfarenhetsåterföring samordnad Reviderad Rekommendation 6 Drift - och underhållsinformation Projektresultatet från etapp 3 redovisas enligt bild ovan. Resultatet består av två huvuddelar: Avrapportering med titeln Rekommendationer och krav avseende struktur och arkitektur för central förvaltningsinformation Grunddatabas. Denna resultatredovisning är uppdelad i två dokument: o Grunddatabas Modell- och textdel o Grunddatabas del. Revidering av Rekommendationerna 5 och 6. o Rekommendation 5 Programarbete och erfarenhetsåterföring o Rekommendation 6 Drift- och underhållsinformation GRUNDDATABAS MODELL- OCH TEXTDEL SAMT KATALOG- OCH EXEM- PELDEL Innehållsförteckningarna i dessa två dokument redovisas på sista sidan i detta dokument. Denna resultatdel innebär: en konkretisering och implementering av tidigare publicerade rekommendationer i kravspecifikation avseende en för fastighetsförvaltning central databas praktiskt användbara hjälpmedel och underlag för fastighetssektorns olika aktörer bl a i samband med systemutveckling och verksamhetsutveckling Huvuddokument
5 FÖRVALTNINGSINFORMATION 2002 ETAPP 3 5 REVIDERING AV REKOMMENDATIONERNA 5 OCH 6. Som ett led i projektets ambition att ge bra underlag för samverkan med andra IT Bof projekt och framhålla FM-verksamhetens krav och behov, har dessa rekommendationer reviderats. De redovisas som ny version av redan publicerade dokument vars huvudresultat är en informationsstruktur för hantering av förvaltningsinformation som är tillämplig under fastighetens hela livscykel. MÅLGRUPP Projektresultatet har primärt tre målgrupper. 1. Beställare inom fastighetssektorn av informationssystem. 2. Utvecklare och/eller leverantörer av informationssystem för fastighetssektorn. 3. Konsulter inom organisations- och systemutveckling LÄSANVISNING Denna skriftliga avrapportering från etapp 3 av FI 2002-projektet rubricerad Rekommendationer och krav avseende struktur och arkitektur för central förvaltningsinformation - Grunddatabasstruktur är uppdelad i två delar: Modell- och textdel (separat dokument) som beskriver grunddatabasens uppbyggnad/struktur via modeller och kommenterande texter. Innehållet i modell- och textdelen är uppdelat i fyra kapitel. De fyra kapitlen heter: 1. Teori och bakgrund om informationssystem och informationssystemutveckling. 2. Strukturmodeller 3. Metodik och verktyg för attributarbete. 4. Etapp 3 arbetet och dess tillämpning i FM-systemarkitektur. Katalog- och exempeldel (separat dokument) som beskriver grunddatabasens innehåll via olika sammanställningar över relevanta objektsklasser och dessas attribut. Innehållet är indelat i två kapitel (modellkatalog och klasstabeller samt attributlistor). De två huvudkapitlen heter: 1. Modellklasser i olika modeller 2. Attribut och attributstruktur i olika modellklasser. NÅGRA SLUTSATSER Sammanfattningsvis visar bl a de samlade erfarenheterna från FI 2002-arbetet att det finns en signifikant utvecklingspotential i FM-verksamheten genom informationsteknikens tillämpning om man inom detta tillämpningsområde förmår att tillvarata den snabba utvecklingen av informationstekniken. Datorer och nätverk skapar stora potentiella möjligheter för FM-applikationer genom att tillhandahålla effektiva verktyg för användning, administration och förvaltning av fastigheter och byggnader. Huvuddokument
6 6 ETAPP 3 FÖRVALTNINGSINFORMATION 2002 En avgörande grundförutsättning är emellertid utvecklingen av en erforderlig grundstruktur i form av standardiserade informationsstrukturer och processbeskrivningar utvecklade utifrån FM-verksamhetens behov. Medan den generella utvecklingen av hårdvaror, programvaror och nätverksteknik sker oberoende av om FM-sektorn engagerar sig eller ej är det bara genom aktiv och målmedveten aktiv medverkan från FMverksamhetens intressenter som en sådan behövlig grundstruktur kan utvecklas. Etapp 3-arbetet av FI 2002-projektet har resulterat i en grundstruktur för en grundläggande och gemensam databas. Utgångspunkter för denna är processmodeller och verksamhetsmodeller. Etapp 3-arbetet av FI 2002-projektet har även inneburit viss revidering av modeller och checklistor för verksamhetsbeskrivning, utrymmes- och byggnadsprogram samt checklistor för drift- och underhållsinformation. Etapp 3-arbetets centrala resultat är ett förslag till struktur för en grunddatabas, som understödjer mer integrerad och flexibel informationshantering inom förvaltningsområdet men också med primärverksamheten och med projektering och byggande. En schematisk beskrivning finns på detta dokuments framsida. Det är viktigt att arbetet med att utveckla informationssystem för FM-verksamheten tar hänsyn till dagens situation inom tillämpningsområdet. Detta inkluderar t ex hänsynstagande till att mycket av informationen finns som pappersdokument och att bygg- och förvaltningssektorsgemensam klassifikation och terminologi utnyttjas effektivt. Ytterligare en viktig faktor är tillämpning av relevant standardisering inom informationshanteringsområdet såsom utvecklingen av IFC inom byggproduktmodellområdet och tillämpning av internationell standard för dokumentmetadata. I modell- och textdelens avslutande kapitlet beskrivs varför och hur, med bl a utgångspunkt från ovanstående slutsatser, en grunddatabas konstruerad enligt föreslagen grundstruktur kan ingå som en central komponent i en FM-systemarkitektur. NYTTOR Den direkta och indirekta nyttan av redovisat arbete i FI2002 etapp 3 är bland annat följande: Gemensam informationsstruktur för fastighetssektorn o Krav mot systemleverantörer o Generell arbetsmetodik för s k FM-konsulter eller organisationskonsulter. o Bättre ordning och tillgänglighet på informationen o Gemensamt gränssnitt för informationsöverföring (köp, övertagande osv.) o Enklare byta info-system/systemmoduler mot gemensam databas. o Information följer fastigheten o Lättare sälja/köpa fastighet pga. likartad informationsstruktur o Bättre terminologi - ökad förståelse Huvuddokument
7 FÖRVALTNINGSINFORMATION 2002 ETAPP 3 7 o Bättre anpassningar till teknikförändringar o Samordning med internationell och nationell standardisering Fastighetssektorgemensamt systemtänkande. o Samordning med annan parallell utveckling o Verktyg för erfarenhetsåterföring o Branschgemensamma krav på byggprocessen o Fastighetssektorn styr produktionen (och inte tvärtom) o Nya möjligheter till projektinnovation och projektstyrning genom tydligare informationshantering i tidiga skeden o Bättre kundanpassning av byggnader och utrymmen o Bättre avstämning av krav mot utfall o Mindre informationsförluster i skedes- och verksamhetsgränser. o Samordning internationell/nationell standardisering o Samordning annan parallell utveckling o Bättre kvalitet i egna arbetet genom branschgemensamt grundmaterial Effektivare och lönsammare fastighetsföretag. o Generell processtruktur för FM-området o Nöjda kunder o Sänkta drift- och underhållskostnader o Säkrare arbetsmiljö o Bättre omhändertagande av erfarenheter o Ökad miljösäkring DOKUMENT FÖR BESKRIVNING AV GRUNDDATABAS Modell- och textdel (separat dokument) Katalog- och exempeldel (separat dokument) Huvuddokument
8 Förvaltningsinformation 2002 Redovisning av etapp 3 Rekommendationer och krav avseende struktur och arkitektur för central förvaltningsinformation - grunddatabas - IT-- - BYGG--- - OCH--- - FASTIGHET RAPPORT ETAPP Rot Relation hanterar Objekt ställer krav Projekt samverkar använder vägleder Process Resurs Intressent Mål Grupp styr mot Objektmodeller Affärshändelsemodell Resursmodeller Intressentmodell Målmodell Författare Kjell Svensson, Bo Tyrefors Erik Sandström, Christer Bergenudd
9 Kap 2 (82) FÖRVALTNINGSINFORMATION FI2002 Rekommendationer och krav avseende struktur och arkitektur för central förvaltningsinformation - Grunddatabasstruktur Inledning... 5 Målgrupp... 5 Läsanvisning Teori och bakgrund om informationssystem och informationssystemutveckling... 7 Vad menas med informationssystem... 7 Vad menas med verksamhet... 8 Utveckling av informationssystem... 9 Modellering av information Vad är en informationsmodell? Informationsmodellens begrepp Redovisning av modell Utveckling av informationssystem i relation till verksamhetsmodellering Olika perspektiv i FI Objekt -perspektivet Process -perspektivet Mål -perspektivet Intressent -perspektivet Resurs -perspektivet Strukturmodeller Objekt-perpektiv - Sammanfattande beskrivning av grundatabasstrukturen16 Modellbeskrivning Sammanhållande objektmodellstruktur Process-perspektivet Generell struktur för FM-processer Processhierarkier och processkartor Processtabell Processkartor Olika processmodeller Affärshändelsemodell Affärhändelesemodellens tillämpning i processen upplåta/hyra Styrmodell för verksamhet... 28
10 FÖRVALTNINGSINFORMATION 2002 FI2002 Kap 3 (82) Styrning av FM-processerna Utgångspunkter för styrning och kontroll Tre kärnprocesser i fokus Ekonomistyrning Mål-perpektivet Affärsmodell/verksamhetsstyrningsmodell för FM Målmodellen Målklassificering Intressent-perspektivet FM-verksamhetens intressenter Intressentmodell för FM-verksamheten FM-verksamhetens olika roller Kundroller Leverantörsroller Organisationsroller Beställar-/ägarroller Omvärldsroller Resurs-perspektivet Generell resursmodell Resursmodell Informationsresurser Informationsinsatser och informationsutfall i FM-processerna Styrande och stödjande informationsresurser i FM-processerna Styrande information Resursmodeller för fysisk miljö Objektmodell för primärverksamhet/brukare (brukarmodell) Objektmodell för den fysiska miljön Objektmodell för FM Modell för dokument- och metadatahantering Liten ordlista Metadatamodell Dokumentlista Metodik och verktyg för attributarbete Attributbeskrivning Allmänt om attributredovisning Attributklassificering... 62
11 Kap 4 (82) FÖRVALTNINGSINFORMATION FI2002 Utgångspunkter för klassifikation av egenskaper Attributklassifikation och förvaltningsresultat Attributklassifikation och Stanli Verktyg för attributredovisning Attributtabeller Attributförteckning per objektsklass Attributförteckning Etapp 3-arbetet och dess tillämpning i FM-systemarkitektur Några slutsatser Två kategorier av informationssystem inom FM-området Dagens informationssystemanvändning inom FM-området Utrymmets roll i informationssystemen Tre delar i den gemensamma grunddatabasen Förslag till en övergripande systemstruktur för FM-området Aktuell situation Utgångspunkter för systemarkitektur Schematisk beskrivning av relevant systemarkitektur Referenslista... 81
12 FÖRVALTNINGSINFORMATION 2002 FI2002 Kap 5 (82) INLEDNING MÅLGRUPP Projektresultatet har primärt tre målgrupper. 1. Beställare inom fastighetssektorn av informationssystem. 2. Utvecklare och/eller leverantörer av informationssystem för fastighetssektorn. 3. Konsulter inom organisations- och systemutveckling. LÄSANVISNING Den skriftliga avrapporteringen från etapp 3 av FI 2002-projektet är rubricerad Rekommendationer och krav avseende struktur och arkitektur för central förvaltningsinformation - Grunddatabasstruktur är uppdelad i två delar; Katalog- och exempeldel (systerdokument). Innehållet i denna del är indelat i två kapitel (perspektiv och attribut) samt Modell- och textdel (detta dokument). Innehållet i modell- och textdelen är uppdelat i fyra kapitel. Bakgrund till och innehåll i dessa fyra kapitel beskrivs kapitelvis nedan i avsikt att underlätta för läsaren att orientera sig inför läsandet. 1. Teori och bakgrund om informationssystem och informationssystemutveckling Kapitel 1 beskriver först begreppet informationssystem dels utifrån ett slutanvändarperspektiv och dels utifrån ett systemutvecklarperspektiv. Därefter orienteras läsaren om systemutvecklingsarbetet och den centrala roll s k konceptuell modellering har i detta arbete. Avslutningsvis beskrivs hur en typ av konceptuell modellering, nämligen verksamhetsmodellering, har en helt avgörande roll i etapp 3- arbetet av FI2002-projektet. Utveckling av informationssystem för verksamheten och modellering av verksamheten blir två aktiviteter som hänger intimt samman. 2. Strukturmodeller Kapitel 2 beskriver en serie modeller som tillsammans ger en struktur för en databas som kan hantera central information i FM-verksamheten. Modellerna beskriver FM-verksamheten utifrån olika perspektiv. Modellerna är inte omedelbart implementerbara modeller utan snarare diskussionsunderlag och utgångspunkter att tillämpa vid utveckling av modeller i FM-företaget. De perspektiv på FMverksamheten som beskrivs av modellerna är följande. Objekt-perspektivet innehåller en struktur som dels kan ge en sammanhållande struktur för de övriga fyra perspektiven och dels ger en funktionell koppling till den s k IFC-standardens modelltänkande. Process-perspektivet som beskriver FM-verksamheten i form av processmodeller (delkapitel 2.1). Här beskrivs både ett generellt mönster för processtänkandet och ett antal centrala modeller som tillämpar detta processmönster. Mål-perspektivet som beskriver en objektmodell för att hantera information om mål av olika slag och på olika nivåer kan medverka till att planera och styra FMverksamheten (delkapitel 2.2).
13 Kap 6 (82) FÖRVALTNINGSINFORMATION FI2002 Intressent-perspektivet som beskriver en modell för hantering av information om de personer/individer eller grupper an individer som har intresse i FMverksamhetens genomförande och resultat (delkapitel 2.3). Intressentmodellen beskriver relationen mellan en organisation och de individer som medverkar i organisationens arbete och olika typer av information som förklarar denna samverkan. Resursperspektivet beskriver flera resursmodeller som alla kan hantera information om de centrala resurser som behövs för att genomföra FM-verksamhetens aktiviteter och processer (delkapitel 2.4). Delkapitlet innehåller dels en allmän resursmodell för planering och registrering av resurser av olika slag i FMverksamheten. Delkapitlet innehåller också specifik resursmodell för hantering av den i FM-verksamheten centrala utrymmesresursen (primärverksamhetens tillgång till fysisk miljö) och dels en specifik resursmodell för hantering av den informationsresurs som dokument av olika slag utgör i FM-verksamheten. 3. Metodik och verktyg för attributarbete Kapitel 3 innehåller en introduktion till det arbete med attribut som genomförts i etapp 3 av FI 2002-projektet. Kapitlet innehåller dels en allmän beskrivning av attribut och attributredovisning samt texter som beskriver specifikt hur attribut klassificerats och redovisats strukturerat i etapp 3-arbetet. Slutligen beskrivs ett verktyg som utvecklats och använts i detta arbete. 4. Etapp 3-arbetet och dess tillämpning i FM-systemarkitektur Kapitel 4 innehåller inledningsvis en beskrivning av några viktiga slutsatser från etapp 3-arbetet och också från föregående etapper. Därefter beskrivs ganska utförligt hur en central databas kan bli navet i ett system av informationssystem som kan understödja FM-verksamheten.
14 FÖRVALTNINGSINFORMATION 2002 FI2002 Kap 7 (82) 1. TEORI OCH BAKGRUND OM INFORMATIONSSYSTEM OCH INFORMATIONSSYSTEMUTVECKLING VAD MENAS MED INFORMATIONSSYSTEM I FI 2002-dokumentet Fastighetssektorns rekommendation för förvaltningsinformation nr 4 Ordlista - Förslag till terminologi för fastighetssektorn [Svensson et al, 2000] redovisas begreppet informationssystem enligt följande. informationssystem komplett system för att beskriva, lagra och manipulera information [Keijer et al, 1994] Ett informationssystem samlar in, lagrar, bearbetar och lämnar information, som är relevant för en organisation eller för samhället, på ett sådant sätt att informationen blir tillgänglig och användbar för den som vill använda den inklusive ledning, personal, kunder och medborgare. Ett informationssystem är ett användartillvänt system, som kan, men inte nödvändigtvis behöver, innebära användning av datorer. [Buckingham et al, 1987b] En mera systemtekniskt inriktad definition av informationssystem är följande, som föreslogs av ISO redan år 1982 [STG, 1985]. Enligt denna definition består ett datoriserat informationssystem av ett konceptuellt schema, en informationsbas och en informationsprocessor, enligt Bild 1. Systemgräns Systemets tillämpning In Informationsstruktur (modell) Informationsprocessor Ut Systemets användare Databas Bild 1. De tre huvuddelarna i ett datorbaserat informationssystem enligt ISO-rapport. Efter [STG, 1985] Informationssystemets tre grundläggande delar/element har följande funktioner. Det konceptuella schemat är informationsmodeller/informationsstrukturer som beskriver den formella strukturer för hur information/data skall hanteras i systemet (databasstrukturen). Informationsbasen (databasen) innehåller formaterade data som hanteras av systemet t ex text, bilder och ljud (databasens innehåll). Informationsprocessorer är maskinvara och programvara d v s den informationsteknik (IT) som behövs för att bearbeta informationen. Utveckling av informationssystem innebär arbete inom två problemområden [Sundgren, 1992];
15 Kap 8 (82) FÖRVALTNINGSINFORMATION FI2002 det infologiska problemområdet som avser informationssystemets yttre egenskaper (vad och varför?) och det datalogiska området som avser informationssystemets inre egenskaper (hur?). Det infologiska problemområdet avser de egenskaper som är relevanta för systemets tillämpning och systemets användare. Det hanterar t ex informationssystemets syfte, funktionalitet och innehåll. Viktiga intressenter i detta arbete är beställare av systemet, systemets brukare och slutanvändare av systemets information. Det datalogiska problemområdet innehåller frågeställningar om hur informationssystemet skall realiseras inom ramen för tillgängliga tekniska, ekonomiska, personella och tidsmässiga resurser. Den datalogiska huvudfasen i systemutvecklingsprocessen är inriktad på teknikfrågor och systembyggande och den viktigaste intressenten i det datalogiska arbetet är olika kategorier av informationssystemutvecklare. VAD MENAS MED VERKSAMHET I FI 2002-projektet studeras och analyseras en del av verkligheten som ibland kallas kundorienterad fastighetsverksamhet och ibland facilities management (FM). Denna verksamhet betraktas utifrån ett helhetssynsätt eller systemsynsätt. För att tillämpa systemsynsättet krävs modeller som beskriver det studerade systemet som i sin tur representerar den studerade verksamheten. I ett verksamhetssystem ingår flera olika element enligt följande [efter Eriksson & Penker, 2000]. Här beskrivs ett generellt verksamhetssystem d v s ett system som representerar en valfri produktiv verksamhet. Verksamhetens processer är de aktiviteter/processer som utförs i verksamheten. Verksamhetens insatser d v s de objekt av olika slag som förbrukas eller förändras i processen. Det kan vara materiella objekt eller informationsobjekt. Verksamhetens utfall d v s produkter och/eller tjänster (service) mm som är resultatet av verksamheten. Andra typer av utfallsobjekt är information och avfall. Verksamhetens mål mm d v s verksamhetens syfte som också innefattar affärsidé, vision och strategier. Verksamhetens begränsningar d v s externa relationer och begränsningar som är styrande för verksamheten (verksamhetens omgivning). Verksamhetens aktörer/intressenter d v s de personer och/eller funktioner/roller som medverkar i verksamheten. Verksamhetens praktik d v s de metoder som används i verksamheten. Verksamhetens språk och begrepp d v s det språk som används i verksamheten. Verksamhetens informationssystem d v s de manuella eller datoriserade informationssystem som utnyttjas i verksamheten. De olika komponenter som samverkar med verksamhetsmodellens processer kallas verksamhetsobjekt (affärsobjekt). En verksamhetsmodell som utgår från beskrivningen av verksamhetssystemet ovan redovisas i Bild 2 nedan. Ett specialfall av verksamhetssystem är affärsverksamhet.
16 FÖRVALTNINGSINFORMATION 2002 FI2002 Kap 9 (82) Mål Begränsning Systemgräns Material/ råvaror Produkter/ service Energi/ media Insats Processer/ aktiviteter Utfall Informationsutfall Informationsinsats Aktör Praktik Språk och begrepp Infosystem Avfall/ miljöpåverkan Bild 2. Organiserad verksamhet som system UTVECKLING AV INFORMATIONSSYSTEM En väl genomförd infologisk systemutvecklingsfas är en nödvändig grund för det datalogiska systemarbetet och ett välgjort infologiskt arbete ger en bra förutsättning för ett lyckat slutresultat d v s informationssystem. Följande arbete avser i huvudsak ett grundläggande infologiskt arbete för hela den svenska FM-branschen/FMverksamheten. Ett (datoriserat) informationssystems användbarhet står i proportion till hur väl det understödjer verksamhetens processer och praktik. Detta faktum är t o m en viktig utgångspunkt för en väl etablerad förklaring av begreppet informationssystem enligt följande och som också ingår som en anmärkning i anslutning till definitionen av begreppet informationssystem refererad ovan i texten. Ett informationssystem är enligt Buchingham et al., [1987b] ett system som samlar in, lagrar, bearbetar och lämnar information, som är relevant för en organisation eller för samhället, på ett sådant sätt att informationen blir tillgänglig och användbar för den som vill använda den. Ett informationssystem är ett användartillvänt system. Det kan, men behöver nödvändigtvis inte, innebära användning av datorer. Denna förklaring poängterar några viktiga frågeställningar. Hur informationen hanteras av informationssystemet: Informationssystemet inkluderar en rad informationshanteringsaktiviteter såsom datafångst, överföring, lagring, återvinning, bearbetning eller presentation av information eller data. Alla dessa olika typer av informationshantering föranleder olika krav på informationssystemet. Vilken information som hanteras av informationssystemet: Informationssystemet skall utvecklas utifrån organisationens och det omgivande samhällets informationsbehov. Detta informationsbehov, t ex typ och mängd av information, klarläggs av organisationens syfte och aktiviteter. Hur informationen hanteras och i vilket syfte: Informationssystemet måste hantera och presentera informationen på ett sådant sätt, att den blir användbar för många olika kategorier av användare. FM-arbetet involverar en lång rad av olika aktörer. Informationssystemet skall inte enbart tillgodose FM-
17 Kap 10 (82) FÖRVALTNINGSINFORMATION FI2002 organisationens eget informationsbehov. Det är minst lika viktigt att andra aktörer, t ex kunder/hyresgäster, leverantörer, driftentreprenörer, konsulter och myndigheter får tillgång till relevant information. FM-arbetet bedrivs i normalfallet som ett organisatoriskt arbete som måste samverka med andra organisationers arbete, t ex primärverksamhet och byggprojekt. Informationssystemets har även här en central funktion genom att det skall underlätta och stödja samverkan och informationsutbyte. MODELLERING AV INFORMATION Ett vanligt problem i samband med informationssystemutveckling är att medverkande parter/intressenter har svårt att förstå varandra. IT-specialisterna koncentrerar sig på teknik medan systemanvändare och beställare koncentrerar sig på verksamhetens processer, medarbetare och praktik. Att arbeta med (informations)modeller har visat sig vara det hittills mest ändamålsenliga sättet att komma runt denna svårighet, denna språkförbistring, mellan systemutvecklare/systemleverantörer och systembeställare/systemslutanvändare. I FI 2002-projektet analyseras FM-verksamheten utifrån ett informationsperspektiv. Vilken information om verksamheten och dess samverkan med omgivningen bör olika specifika informationssystem hantera? Detta arbete görs i hög grad genom analys av verkligheten med hjälp av s k informationsmodeller (informationsanalys) och resultatet av arbetet redovisas likaså i form av informationsmodeller. VAD ÄR EN INFORMATIONSMODELL? En informationsmodell är en formell men förenklad beskrivning av idéer, fakta och processer mm som hör till den studerade verksamheten av intresse och dess omgivning. Modellens syfte är att förmedlar en mängd tydliga och förklarande utsagor om den studerade verksamhetens information och informationshantering. Om informationsanalysen syftar till att definiera all information inom ett informationssystem kallas arbetet för konceptuell modellering och resultatet är en konceptuell modell. Den konceptuella modellen är det samlade underlaget för det fortsatt arbetet att utforma/konstruera aktuellt informationssystem. Innehåll, struktur och omfång av den konceptuella modellen beskriver tillsammans de krav, aktuella eller förväntade, på information och informationshantering som verksamheten ställer på informationssystemet. En av de viktigaste uppgifterna under de inledande skedena (främst i systemutrednings- och systemanalysskedena) i systemutvecklingsarbetet är analys och precisering av dessa krav. Den konceptuella modellen fungerar i detta arbete dels som ett hjälpmedel att inventera och analysera kraven och dels som ett hjälpmedel att formellt och precist redovisa de slutgiltiga kraven. Med utgångspunkt från den konceptuella modellen kan man i senare skeden av systemutvecklingsarbetet (i designskedet och framåt) göra en beskrivning av hur informationssystemets lagring av informationen fysiskt skall utformas (internt schema) och hur olika användare av informationssystemet utnyttjar den tillgängliga informationen i olika applikationer (externt schema). Den konceptuella modellen visar på ett översiktligt och lättbegripligt sätt vilken information om verksamheten och dess omgivning som informationssystemet kommer att innehålla. Konceptuella modeller kan byggas upp med hjälp av olika grundläggande modelleringsbegrepp. Den ansats som bl a används i det FI 2002-arbete som redo-
18 FÖRVALTNINGSINFORMATION 2002 FI2002 Kap 11 (82) visas i rubricerat dokument utnyttjar huvudbegreppen entitet, attribut och relation. Modelltypen kallas därför ibland entitet-attribut-relations-modell (förkortat EARmodell) och ibland entitet-relations-modell (förkortat ER-modell). INFORMATIONSMODELLENS BEGREPP De tre huvudbegreppen har i objektorienterad systemutvecklingsmetodik och objektorienterad modellering sin motsvarighet i begreppen objekttyp/klass, attribut och relation/förhållande (förhållandetyp). De tre huvudbegreppen i EAR-ansatsen kan definieras/beskrivs relativt utförligt i det följande. Entitet/objekt i den konceptuella modellen motsvarar konkreta eller abstrakta företeelser/objekt i verksamheten som man vill kunna göra utsagor om. I regel behöver man klassificera och generalisera objekten för att kunna hantera dem. Klassificering och generalisering innebär att man abstraherar d v s att man kan gruppera objekt genom att utgå från i sammanhanget intressanta gemensamma drag och egenskaper och bortse från i sammanhanget oviktiga skillnader. Klassificering innebär att bestämma vilka objekt som skall tillhöra en viss objektklass/objekttyp. (Inversen/motsatsen till klassificering är instantiering.) Generiska objekt karaktäriserar objekt som tillhör en viss objekttyp. Varje objekttyp svarar mot ett generiskt objekt. En objekttyp definierar således en viss klass av objekt vilken finns, har funnits eller kan komma att finnas i den konceptuella modellen. Generalisering innebär att betrakta samband mellan generiska objekt (objekttyper). Motsatsen till generalisering kallas specialisering, vilket innebär att man kan skapa objektklass-hierarkier. (Inversen/motsatsen till generalisering är specialisering.) Attribut är en namngiven association mellan en objektklass/objekttyp och ett attributvärde. (Det kan också vara en namngiven association mellan en relationstyp och ett attributvärde.) Till en objektklass knyter man ett antal attribut. Attributen visar vilka egenskaper hos objekten i objektklassen som man vill ha information om. Alla objekt i en objektsklass karaktäriseras alltså med hjälp av samma attribut. Ett attribut kan ha olika värden. Den samlade mängden värden som ett attribut kan anta kallas attributets domän. För vissa attribut är antalet attributvärden ganska litet eller åtminstone starkt begränsat. Domänen kan man i sådana fall ange genom att räkna upp de möjliga attributvärdena eller hänvisa till källa där alla attributvärden finns att tillgå. I andra fall kan attributet anta ett närmast oändligt antal värden men inom två yttre gränser. I sådana fall kan man ange domänen genom att uppge den måttenhet man använder och domänens yttervärden.
19 Kap 12 (82) FÖRVALTNINGSINFORMATION FI2002 Relation avser ett samband (en association) mellan minst två objekt eller objektklasser. Objekten kan vara av samma typ eller av skilda typer. När relationen avser samband mellan objekt av samma typ kan man tala om egenrelationer. Vanligast är dock relationer mellan objekt som tillhör olika objekttyper. Relationen karaktäriseras, förutom genom ett namn, genom att ange hur många objekt i varje objektklass som relationen knyter ihop. Detta kallas relationens kardinalitet. Tre kategorier finns. En-till-en relation (1:1) En-till-många relation (1:n) Många-till-många relation (n:m) Ibland kan man dessutom ange minimum och maximum av antal objekt som kan förekomma på båda sidor i relationen. Relationer mellan generiska objekt. Denna typ av relation kallas is a- relation. Den används för att uttrycka arv av egenskaper och attribut mellan olika objektklasser i en klasshierarki. Arv innebär en möjlighet att låta en klass överta/ärva attribut och metoder som redan har definierats i en överordnad klass. REDOVISNING AV MODELL Den information som kan lämnas till, lagras, beräknas, härledas ur ett informationssystem definieras av systemets konceptuella modell. Den konceptuella modellen består av en schemadel (det konceptuella schemat) och en faktadel (informationsbasen). Jämför med beskrivning av begreppet informationssystem i Bild 1. Den konceptuella modellen omfattar således både typnivå och förekomstnivå. Förekomstnivån består av objekt i verkligheten. Varje objekt har en unik identitet, ett tillstånd som beskrivs via attribut och beteenden. En del av dessa objekt har gemensamma egenskaper. De har samma beteenden och deras tillstånd karaktäriseras med samma attribut. En sådan gruppering representerar en objekttyp och beskrivs som en klass. Mellan objekttyper/klasser finns samband av olika slag. Något förenklat kan man säga att schemat med sina klasser och samband mellan dessa motsvarar typnivån medan faktadelen motsvarar förekomstnivån. Det konceptuella schemat redovisas ibland i ett sammanhang men oftast uppdelat på två delar, där den ena redovisningsdelen beskriver objekt/objektklasser och relationer mellan dessa medan attributen redovisas separat. För att undvika ohanterliga modeller bör man dela upp det konceptuella schemat i delschemor som vardera innehåller maximalt objektklasser. De olika konceptuella schemor som tillsamman utgör schemat för den i FI 2002-projektet definierade grunddatabasen för frekvent använd FM-information finns i detta dokument redovisade nedan dels i olika avsnitt i kapitel 2 i detta dokument (konceptuella schemor) och dels i kapitel 3 (attributredovisning) i detta dokument. Den för slutanvändaren av FM-verksamhetens informationssystem mest konkreta och därmed på ett sätt mest relevanta beskrivningen av databasstrukturen redovisas i ett separat etapp 3-dokument som har titeln Rekommendationer och krav avseende struktur och arkitektur för central förvaltningsinformation - (Grunddatabasstruktur) - Katalog- och exempeldel I detta dokument redovisas för var och en av de olika kon-
20 FÖRVALTNINGSINFORMATION 2002 FI2002 Kap 13 (82) ceptuella modeller, som tillsammans beskriver FM-verksamheten, dels ett stort antal exempel på objekttyper som respektive modell kan hantera och dels en katalog med viktiga attribut som modellera skall kunna hantera. UTVECKLING AV INFORMATIONSSYSTEM I RELATION TILL VERKSAMHETSMODELLERING Ett informationssystems syfte är enligt tidigare refererad definition av begreppet informationssystem att understödja och underlätta informationshanteringen i organisationer av olika slag (organiserad verksamhet). Systemet skall förse organisationen med ändamålsenlig och korrekt information som tillfredställer organisationens verksamhet och därigenom understöder såväl löpande rutinarbete som mer sällan förekommande t ex beslutsfattande. Verksamheters informationssystem är en mer eller mindre integrerad del av verksamheten. Den aktuella utvecklingen innebär att graden av integration ökar. Enligt många experter leder detta till att framtida informationssystem och affärsverksamheter kommer att vara totalt integrerade, en förändring i en verksamhet innebär en förändring av dess informationssystem och tvärtom, [Fagerström et al, 1998]. Det finns metoder för verksamhetsförändringar som bygger på en objektorienterad modellering av verksamheten och resultatet blir en detaljerad modell av verksamheten som direkt kan översättas till programkod. Med utgångspunkt från den ovan refererade förklaringen/definitionen av begreppet informationssystem kan man härleda behovet av att beskriva den verksamhet som skall använda systemet och om vilket det skall hantera information måste ske utifrån några olika perspektiv. En kartläggning och analys av FM-verksamheten påbörjades redan i etapperna 1 och 2 av FI 2002-projektet men det är först i aktuell etapp (etapp 3) av projektet som den genomförs konsekvent och resulterar i formella modeller. Följande fyra perspektiv beskrivna i Bild 3 anses i FI 2002-arbetet som grundläggande. ställer krav på objekt Mål vägleder intressent styr mot mål Objekt Objekt hanteras av Process används av Intressent hanteras, används i process använder resurs Resurser Bild 3. Beskriver sammanfattande olika perspektiv för FM-verksamheten
Sammanfattande beskrivning av FI2002-projektet och av FFi
Bilaga 1 Sammanfattande beskrivning av FI2002-projektet och av FFi Författare: Civ.ing. och Tekn.dr. Kjell Svensson, teknisk samordnare i FI -projektet och sekreterare i Föreningen för Förvaltningsinformation
Läs merFörvaltningsinformation 2002 Etapp 2 - Preliminära rekommendationer
BYGGSTANDARDISERINGEN -IT-- -BYGG--- -OCH--- -FASTIGHET--- -2002--- Förvaltningsinformation 2002 Etapp 2 - a rekommendationer Fastighetssektorns rekommendationer för förvaltningsinformation Resurser Återkoppling,
Läs merAvsiktsförklaring avseende samverkan mellan Metadatamodell och FI2002
Avsiktsförklaring avseende samverkan mellan Metadatamodell och FI2002 Inom ramen för ITBoFs implementeringsprojekt har lösningar på behovet av integrerad informationshantering inom förvaltning och byggande
Läs merMallar för upphandling av informationssystem
Förfrågan Bilaga 1 Allmänna bestämmelser Bilaga 2 Tillämpningar användning Bilaga 3 Informationsinnehåll Bilaga 4 IT-lösning Bilaga 5 Adm. föreskrifter branschpraxis Bilaga 2.1 Processmodeller Bilaga 3.1
Läs merNationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning
Nationell Informationsstruktur 2015:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Innehåll Nationell informationsstruktur arkitektur och metod... 3 Standarder inom informatik... 3 NI relaterat till ISO 42010...
Läs mer0. ALLMÄNT INNEHÅLL. Bilaga 1.Referensförteckning över angivna referenser i Verksamhetsåtagande. Handbok KRAVDOK Verksamhetsåtagande 1996-04-03
FLYG 075/96 Sida 1 (7) 0. ALLMÄNT INNEHÅLL 0. ALLMÄNT...2 0.1 OMFATTNING, INNEHÅLL...3 0.2 SYFTE...5 0.3 TILLÄMPNING, GILTIGHET...5 0.4 REFERENSER, STANDARDER...6 0.5 DEFINITIONER, FÖRKORTNINGAR...7 Bilaga
Läs merArkitektur och metodbeskrivning. Nationell informationsstruktur
Arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur Nationell informationsstruktur arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur (NI) ska bestå av sammanhängande modeller, vilket
Läs merProcesser och processkartläggning
Processer och processkartläggning Process. Om processbegreppet och processkartläggning. Detta innefattar hur man indelar verksamheten i olika typer av processer, gränssnitt mellan processer, ledning av
Läs merTeknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning
Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Presentation målbild, syfte och omfattning Sara Meunier Kurt Helenelund Version PA2 Svenska Kommunförbundet
Läs merFi2xml-meddelande Arkitektur
Innehåll 4 Inledning 2 4.1 Process certifiering 2 4.1.1 Projektdefinition 3 4.1.2 Konstruktion 3 4.1.3 Godkännande och certifiering 4 4.1.4 Publicering 4 4.2 Scenarier 4 4.2.1 Behov av integrationer mellan
Läs merIntressent- och behovskarta
Dokument nr: Version: Status: Sida: 1 Utgåva (0)6 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Leveransrapport ehälsa/mobilitet 1403 Dokumentbeskrivning: Intressent- och behovskarta Utfärdat av: Utf datum: Godkänt
Läs merNationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning
Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur (NI) ska bestå av sammanhängande
Läs merLUNDS UNIVERSITET. Kvalitets- och miljöledning
Kvalitets- och miljöledning 1 Kvalitet som begrepp Den internationella standarden för kvalitetsledning ger nedanstående definition i ISO 9000:2005 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi:
Läs merVerksamhetsplan 2004 för Föreningen för Förvaltningsinformation, FI2002
Verksamhetsplan 2004, FI2002 2003-11-20 Föreningens övergripande syfte: Föreningen skall valta och vidareutveckla en stabil grundstruktur information (FI2002), åt fastighetssektorn så att grundstrukturen
Läs merFörklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)
Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,
Läs merMoment 3: Att kartlägga och klassificera information
Moment 3: Att kartlägga och klassificera information För att kunna kartlägga och klassificera.. behöver vi veta: Vad vi gör Hur vi gör Vem som är ansvarig Om det finns någon styrande lagstiftning Vilken
Läs merProcessledningsmodell för Kungälvs kommun
Processledningsmodell för Kungälvs kommun Anvisning Diarienummer: KS 2016/0898 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beslutad av: Förvaltningsledning Datum för beslut: 2016-08-29 Giltighetstid: 2019-12-31 Handläggare:
Läs merFörslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun
DANDERYDS KOMMUN 1(11) Kommunstyrelsen Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun Intentionen med föreliggande förslag är att utveckla och tydliggöra kommunens mål- och styrmodell.
Läs merLångsiktig teknisk målbild Socialtjänsten
Långsiktig teknisk målbild Socialtjänsten Innehållsförteckning Dokumentinformation... 2 Versionshantering... 2 Inledning... 4 Syfte... 4 Målgrupp... 4 IT-strategi... 4 Socialtjänstens målbild för verksamheten...
Läs merNYA OCH FÖRÄNDRADE ENTITETER OCH OBJEKT...
Innehållsförteckning 1 INTRODUKTION... 3 2 NYA OCH FÖRÄNDRADE ENTITETER OCH OBJEKT... 3 2.1 NYA MODELLER OCH ENTITETER... 3 2.2 BORTTAGNA ELEMENT... 3 2.3 KOMPLETTERADE ELEMENT... 4 2.4 NYA KOMPLEXA STRUKTURER...
Läs merL U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning
Kvalitets- och miljöledning 1 Kvalitet som begrepp Den internationella standarden för kvalitetsledning ger nedanstående definition i ISO 9000:2005 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi:
Läs merNationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna
Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna Innehåll Inledning... 3 Ord och uttryck... 4 Processmodeller... 5 Vad är en processmodell?... 5 Hur används processmodeller
Läs merCertifiering (godkännandemärkning av system).
Certifiering (godkännandemärkning av system). 20090505 Innehåll Bakgrund... 2 Principer... 3 Fi2 informationsmodell... 3 Fi2 s olika delmodeller... 4 Certifieringens olika nivåer... 5 Metod för Godkännandemärkning...
Läs merObjektorientering. Grunderna i OO
Objektorientering Grunderna i OO 1 Systemutveckling Tre systemnivåer: Verksamhet Informationssystem Datasystem Huvuduppgifterna i ett systemutvecklingsarbete: Verksamhetsanalys Informationsbehovsanalys
Läs merGöteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012
Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012 Förord Våren 2009 påbörjades arbetet med att ta fram en it-strategisk plan för Göteborgs universitet. Syftet med en sådan plan är att den ska vägleda
Läs merBusiness Model Transformation. Banbrytande affärsmodeller genom transformation av affärsarkitektur
Business Model Transformation Banbrytande genom transformation av affärsarkitektur Business Model Transformation Vår grundläggande metod för affärsutveckling och transformation av verksamheter kallar vi
Läs merMålbild för standardbaserad verksamhets- och informationsarkitektur
Målbild för standardbaserad verksamhets- och informationsarkitektur Del 1 HSF, Gemis 2019-02-06 2 (17) Innehåll Inledning...3 1. Standardbaserad verksamhets- och informationsarkitektur...3 1.1 Vad är en
Läs merhttp://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS 62 40 70 Fastställd 2002-10-11 Utgåva 1 Ledningssystem för kompetensförsörjning
Läs merVisionen om en Tjänstekatalog
Visionen om en Tjänstekatalog Varför ska vi införa tjänster? Copyright BiTA Service Management/Rolf Norrman 1 IT:s värde för verksamheten tydliggörs i verksamhetens egna termer Organisationens kundfokus
Läs merRiktlinje för intern styrning och kontroll avseende Norrköping Rådhus AB:s bolagskoncern
Riktlinje Riktlinje för intern styrning och kontroll avseende Norrköping Rådhus AB:s bolagskoncern Beslutat av Norrköping Rådhus AB den 11 februari 2015 Enligt Kommunallagen (6 Kap 7 ) ska nämnder och
Läs merBIMInfo. - Informationssystematik, BIM-labb och pilottillämpningar. 1. FormasBIC - projekt 2. Interreg IV A - projekt LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA
BIMInfo - Informationssystematik, BIM-labb och pilottillämpningar 1. FormasBIC - projekt 2. Interreg IV A - projekt BIMInfo Effektivisering av informationshanteringen i form av BIM är en nyckelfaktor för
Läs merNya föreskrifter och allmänna råd
Nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet beslutade och publicerade träder i kraft den 1 januari 2012 Bakgrund Varför behövde de nuvarande föreskrifterna
Läs merDel 1: Projektdefinition
Arkiveringsrekommendationer Del 1: Projektdefinition fi2 förvaltningsinformation informationsleveranser Projektet Arkiveringsrekommendationer syftar till en genomlysning av konsekvenser vid dagens vägval
Läs merRemissyttrande förslag på revidering av riktlinje för styrmodell och ledningssystem. (SAN 2018/184)
147 Remissyttrande förslag på revidering av riktlinje för styrmodell och ledningssystem. (SAN 2018/184) Beslut beslutar att godkänna förslag på remissyttrande till kommunstyrelsen med förändringen enligt
Läs merProjektbeskrivning över Projekt 24-timmarskommunen i Halmstad
Arbetsgruppen för projektbeskrivning över Projekt 24-timmarskommunen i Halmstad 2005-03-09 Projektbeskrivning över Projekt 24-timmarskommunen i Halmstad Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Förord... 3 2 Syfte,
Läs merProcessbeskrivning Avveckling
ProcIT-P-021 Processbeskrivning Avveckling Lednings- och kvalitetssystem Fastställt av Sven Arvidson 2012-06-20 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Symboler i processbeskrivningarna 3 2 Avvecklingsprocessen
Läs merInstruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte
Instruktion Stöd för processkartläggning i ett 1 (7) Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Denna instruktion syftar till att utgöra ett stöd
Läs merInterreg IV Aktivitet 4 Pilot 3, Armering. Anders Ekholm, Lars Häggström
Interreg IV Aktivitet 4 Pilot 3, Armering Anders Ekholm, Lars Häggström Bakgrund Arbetet ingår i Interreg IV- projektet Integrering av hållbara byggprocesser inom aktivitet 4 Transformering av nationella
Läs merRIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet
RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer
Läs merSlutrapport för projektet Förvaltningsinformation
Förvaltningsinformation 2002 - FI2002 Slutrapport 2002-09-30 KS Konsult - Kjell Svensson - Bo Tyrefors Detta projekt har genomförts med finansiering av: IT Bygg och Fastighet Vinnova SABO Fastighetsbranschens
Läs merBESLUTSSTÖD i Hudiksvalls kommun
BESLUTSSTÖD i Hudiksvalls kommun PROCESSER SOM FINNS I BESLUTSSTÖDET STRATEGISK PLANERING I beslutsstödet kan kommunens styrmodell med vision och långsiktiga mål formuleras och kommuniceras. Detta ger
Läs merRapport Version 1.0 Johan Aldén Sida 1 av 12 2011-04-25. Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk
Johan Aldén Sida 1 av 12 Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk Johan Aldén Sida 2 av 12 Innehållsförteckning Inledning... 4 Deltagande kommuner... 4 Sammanfattning... 5 Förstudiens
Läs merRiktlinjer för IT i Halmstads kommun
Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5
Läs merVÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS!
VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS! Denna presentationsslinga fungerar som en introduktion till miljö & kvalitetsledningssystemet och beskriver dess uppbyggnad. INTRODUKTION TVS står för TriffiQs
Läs merFöretagsmodellering i UML
Företagsmodellering i UML En kort-kort introduktion av Ambjörn Naeve http://kmr.nada.kth.se Modellering En modell är en förenklad beskrivning av ett komplext område En modell är motiverad av mål (= har
Läs merRamverk för projekt och uppdrag
Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...
Läs merE-hälsostrategi för socialförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Appert 2019-03-12 SN 2019/0197.11.01 Tel 0480-450950 Socialnämnden E-hälsostrategi för socialförvaltningen 2019-2025 Förslag till beslut Socialnämnden
Läs merGöteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök
Göteborgs universitet 2007-06-26 Intern miljörevision Exempel på frågor vid platsbesök Nedan finns exempel på frågor som kan ställas vid platsbesök inom den interna miljörevisionen. Ytterligare följdfrågor
Läs merIT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18
IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens
Läs merProcessinriktning i ISO 9001:2015
Processinriktning i ISO 9001:2015 Syftet med detta dokument Syftet med detta dokument är att förklara processinriktning i ISO 9001:2015. Processinriktning kan tillämpas på alla organisationer och alla
Läs merSamma krav gäller som för ISO 14001
Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom
Läs merInformationssäkerhetspolicy för Vetlanda kommun
1 (10) Informationssäkerhetspolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-12-16 202) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-12-16 Dokumentansvarig:
Läs merProcessbeskrivning Systemutveckling
ProcIT-P-015 Processbeskrivning Systemutveckling Lednings- och kvalitetssystem Fastställd av Sven Arvidson 2011-09-12 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Symboler i processbeskrivningarna 3 2 Systemutvecklingsprocessen
Läs mer4. Inriktning och övergripande mål
Lednings- och verksamhetsstöd IT-policy Bilaga 2 LS 14/06 HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Ante Grubbström 2005-12-19 IT-policy för samtliga verksamheter i Landstinget Sörmland 1. Definition Med IT informationsteknologi
Läs merFörvaltningshandlingar 2000
BYGGSTANDARDISERINGEN -IT-- -BYGG--- -OCH--- -FASTIGHET--- -2002--- Förvaltningshandlingar 2000 Etapp 1 - Inventering Slutrapport Författare Kjell Svensson, Håkan Yngve, Christer Bergenudd Medförfattare
Läs merPolicy för innovation och digitalisering GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
Policy för innovation och digitalisering GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte...3 2. Tillämpning...4 3. Definition...4 3.1 Avgränsningar...4 4. Mål...5 5. Viljeriktning...5 5.1 Fokus
Läs merEn övergripande presentation
En övergripande presentation Processorienterad verksamhetsledning för företag i BI:s verktyg för företagsutveckling Vad är Povel? Bakgrund Många byggföretag har svårt att hantera verksamhetsstyrning på
Läs merDatum Diarienummer Ärendetyp. ange ange ange. Dokumentnummer. ange 1(15) <SYSTEM> <VERSION> IT-SÄKERHETSSPECIFIKATION VIDMAKTHÅLLA (ITSS-V)
ange 1(15) IT-SÄKERHETSSPECIFIKATION VIDMAKTHÅLLA (ITSS-V) ange 2(15) Innehåll 1 Basfakta... 6 1.1 Giltighet och syfte... 6 1.2 Revisionshistorik... 6 1.3 Terminologi och begrepp...
Läs merSKOLFS. beslutade den XXX 2017.
1 (11) Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:247) om ämnesplan för ämnet programmering i gymnasieskolan, inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och inom vidareutbildning
Läs merProcesstyrning, riktlinje
Riktlinje Process: 1.2.3.4 RGK Hantera processer och processtyrning Område: Giltig fr.o.m: 2018-09-17 Faktaägare: Carl Mölstad, Ekonomi- och planeringsavdelningen Fastställd av: Martin Myrskog, Regiondirektör
Läs merFörnyad förvaltning. Presentation
Förnyad förvaltning Presentation 2012-05-03 Förnyad förvaltning» Presentation av förslaget till förändringar i förvaltningsorganisationen (Extern konsult har avrapporterat utredning på styrelsemöte i februari)»
Läs merLedningssystem för kvalitet en introduktion
ISO 9001 Ledningssystem för kvalitet en introduktion Innehåll 3 Vad är ett ledningssystem för kvalitet? 3 ISO 9001 4 Varför ska man ha ett kvalitetsledningssystem? 5 Hur man börjar? 7 Vad betyder certifiering?
Läs merFörvaltningsmodell e- tjänsteplattform
Förvaltningsmodell e- tjänsteplattform 2018-11-20 Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Modell... 3 2.1 Förvalta plattform och förvalta e-tjänst... 3 2.2 Vilket ansvar behöver finnas kopplat
Läs merPreliminär projektdefinition Bygglovsleveranser 2010-04-09/bj
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 2 3. MÅL... 3 4. OMFATTNING OCH RESULTAT... 4 5. KOPPLINGAR TILL OCH BEROENDEN AV ANDRA PROJEKT... 5 6. PLAN FÖR GENOMFÖRANDE... 6 Sida 1 1. BAKGRUND Denna
Läs merRUTIN FÖR PROCESSKARTLÄGGNING
1 (5) TYP AV DOKUMENT: RUTIN BESLUTAD AV: UPPDRAGSCHEF ANTAGEN: 25 AUGUSTI 2015 ANSVARIG: KVALITETSSAMORDNARE REVIDERAS: ÅRLIGEN SENAST REVIDERAD: 7 JUNI 2016 RUTIN FÖR PROCESSKARTLÄGGNING Det här är en
Läs merPOLISENS LEDARKRITERIER
MÅL OCH RESULTAT Det innebär att styra och driva mot angivna mål och att se vad som gagnar på såväl kort som lång sikt. Ha god uthållighet och förmåga att ha målen i sikte även när händelseutvecklingen
Läs merBegrepp Definition Objekttyp Sökväg
Anläggningsdata (f.d. Anläggningsinformation) Anläggningsdata beskriver anläggningens funktion, utformning, tillstånd, läge och ingående delars relationer, samt övriga egenskaper. Anläggningsdata omfattar
Läs merProcesser och värdegrund
2009-08-06 Processer och värdegrund Ann-Sofie Mattsson Processer och värdegrund Innehåll 1 SAMMANFATTNING 2 2 INLEDNING 3 3 KOMMUNENS VÄRDERINGAR UTTRYCKS I PROCESSER 6 3.1 Professionalitet 6 3.2 Engagemang
Läs merVälkomna! Med utveckling menas som bekant åsiktsförändring i för bedömaren behaglig rikting. Hjalmar Söderberg
2014 09 18 Kvalitets och miljösystem? Välkomna! Vad är ett kvalitets miljösystem? Varför i byggprocessen? (Vad består ett kvalitets miljösystem av?) Genomgång av uppgiften kopplad till modul kretslopp...
Läs merFölja upp, utvärdera och förbättra
Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda
Läs merUTBILDNING: Effektiv processutveckling
UTBILDNING: Effektiv processutveckling Introduktion Kursen i effektiv processutveckling fokuserar på effektiva, väl beprövade arbetssätt för att identifiera, definiera, kartlägga och utveckla företagets
Läs merUTBILDNING: Företagsstrategi i praktiken
UTBILDNING: Företagsstrategi i praktiken Introduktion Ett effektivt lednings- och strategiarbete med en strukturerad affärsplanering är en förutsättning för att skapa långsiktigt lönsamma och konkurrenskraftiga
Läs merProvläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS 62 77 50 Fastställd 2003-10-24 Utgåva 1 Energiledningssystem Kravspecifikation Energy management systems Specification ICS 13.020.10 Språk: svenska Publicerad:
Läs merIntegrerade modeller och datastandardisering. Projektplan för projekten inom fokusområdet
Integrerade modeller och datastandardisering Projektplan för projekten inom fokusområdet Programmets mål och nyttan av standardisering Unik identifiering ger spårbarhet för produkter och material 40 %
Läs merBYGGHANDLINGAR 90, Byggsektorns rekommendationer för redovisning av byggprojekt. Del 8 Digitala leveranser för bygg och förvaltning Utgåva 2
BYGGHANDLINGAR 90, Byggsektorns rekommendationer för redovisning av byggprojekt Del 8 Digitala leveranser för bygg och förvaltning Utgåva 2 1 2008 SIS Förlag AB Bygghandlingar 90 del 8 Digitala leveranser
Läs merRiktlinjer för styrdokument
Riktlinjer för styrdokument Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-12-15, 135 Diarienummer: 2014-000378 För revidering ansvarar: Kommunchef För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kommunchef
Läs merRiktlinjer för bedömning av examensarbeten
Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar
Läs merChaos om IT-projekt..
Användarcentrerad systemutveckling, gränssnitt och prototyper. Lämplig extraläsning Gulliksen, Göransson: Användarcentrerad systemdesign, Studentlitteratur, kapitel: 4, 5, 6, 7, 8, 9 (Bredvidläsning) Syfte
Läs merPROJEKTPLAN, ETAPP 1 FÖR INSATSOMRÅDE 3 - TEKNISK INFRASTRUKTUR
PROJEKTPLAN, ETAPP 1 FÖR INSATSOMRÅDE 3 - TEKNISK INFRASTRUKTUR En del av aktionsprogrammet för Kommunal ITsamverkan i vård och omsorg, 20081001-20111231 1 Aktiviteter 2009-2010 1. Kommuners och landstings
Läs merInformationsleveranser. Att leverera. Ett obrutet informationsflöde? Kurt Löwnertz Sweco. digitala leveranser för bygg och förvaltning
Informationsleveranser Kurt Löwnertz Sweco Att leverera Ett obrutet informationsflöde? 1 Från vaxad väv till datafil En byggnad står i många år Dokumentation från tillblivelsen Information fram till idag
Läs merPROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar hur mjukvaror skapas, anpassas och utvecklas samt programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering och praktisk datoriserad problemlösning.
Läs merNyttorealisering på 10-minuter ger
Nyttorealisering på 10 min Nyttorealisering på 10-minuter ger kortfattade svar på följande frågor om Nyttorealisering på 10-minuter ger kortfattade svar på följande frågor om nyttorealisering: nyttorealisering:
Läs merDagmaröverenskommelsen 2007
Dagmaröverenskommelsen 2007 I den nationella strategin för God vård slås fast att verksamheten inom hälso- och sjukvården skall vara av god kvalitet det vill säga säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik,
Läs merProjekteringsprocessen. Construction Management
Projekteringsprocessen Construction Management Byggprocessen 2 Projekteringsprocessen 3 Påverkan från omvärlden Samhällsförändringar Politiska förändringar Finansiella förutsättningar Lokala opinioner
Läs mer1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument
1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Strategi Beslutad av Kommunfullmäktige 2018-02-21 20 Dokumentansvarig IT-chef Reviderad av 3(7) Innehållsförteckning 1 Inledning...4 2 Övergripande mål och
Läs merSvensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016)
Svensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016) 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter Antagen den 25 augusti 2016 www.svenskkvalitetsbas.se 1 INNEHÅLL Inledning... 3 Syfte med standarden... 3 Föreningens
Läs merRIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT
RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-06-19, 81 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: - Dokumentet gäller för: Alla
Läs merSamordningsplan. Vision e-hälsa 2025
Samordningsplan 2018 Vision e-hälsa 2025 Innehåll Sammanfattning av förslag... 3 Regelverk... 3 Enhetligare begreppsanvändning och standarder... 3 Övriga insatser... 3 Inledning... 4 Styr- och samverkansorganisationen...
Läs merProgram Strategi Policy Riktlinje. Digitaliseringsstrategi
Program Strategi Policy Riktlinje Digitaliseringsstrategi 2018 2022 S i d a 2 Dokumentnamn: Digitaliseringsstrategi 2018 2022 Berörd verksamhet: Östersunds kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige 2019-03-28,
Läs merChaos om datorprojekt..
Systemutveckling och användbarhet Användarcentrerad systemutveckling, gränssnitt och prototyper. Referens till avsnitt i kursboken Dix kapitel 6 Gulliksen, Göransson: Användarcentrerad systemdesign, kapitel:
Läs merRiktlinje BIM-samordning
Riktlinje BIM-samordning 2014-05-23 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Orientering... 3 1.3 Syfte och mål... 3 1.4 Målgrupp... 3 2 BIM-samordnarens roll... 4 2.1 Förvaltningsmiljön
Läs merRiktlinjer för stadens arbetssätt,
Riktlinjer för stadens arbetssätt, metoder och verksamhetsarkitektur inom it-området tillhör Ett program för digital förnyelse The Capital of Scandinavia Innehåll 1 Inledning... 3 2 Stadens arkitekturramverk...
Läs merIT-strategi. Krokoms kommun
IT-strategi Krokoms kommun Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter, tidsram och ansvar POLICY Krokoms
Läs merProcessbeskrivning Test
ProcIT-P-017 Processbeskrivning Test Lednings- och kvalitetssystem Fastställt av Sven Arvidson 2012-06-20 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Symboler i processbeskrivningarna 3 2 Testprocessen 4 2.1
Läs merKvalitets- och miljösystem? Välkomna! Vad är ett kvalitets- miljösystem? Varför i byggprocessen?
2012-09-04 Kvalitets- och miljösystem? Välkomna! Vad är ett kvalitets- miljösystem? Varför i byggprocessen? (Vad består ett kvalitets- miljösystem av?) Genomgång av uppgiften kopplad till modul kretslopp...
Läs merDigital strategi för Strängnäs kommun
1/8 Beslutad: Kommunfullmäktige 2016-01-25 8 Gäller fr o m: 2016-01-26 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2015:646-005 Ersätter: Ansvarig: IT-strateg Digital strategi för Strängnäs kommun 2/8
Läs merÅrsplan för verksamhetsstyrning vid Karolinska Institutet Dnr 882/2012-010 Fastställd av konsistoriet 2012-02-20
Årsplan för verksamhetsstyrning vid Karolinska Institutet Dnr 882/2012-010 Fastställd av konsistoriet 2012-02-20 Dnr 882/2012-010 INNEHÅLL 1. Bakgrund... 1 1.1 En sammanhållen process... 1 2. Aktiviteter
Läs merPolicy och riktlinjer för användning av informationsteknik inom Göteborgs Stad
Policy och riktlinjer för användning av informationsteknik inom Göteborgs Stad Policy för användning av informationsteknik inom Göteborgs Stad Policyn visar stadens förhållningssätt till informationsteknik
Läs merNovare Peritos - Integritetspolicy. Datum för ikraftträdande: Senast uppdaterad:
Novare Peritos - Integritetspolicy Datum för ikraftträdande: 2015-05-25 Senast uppdaterad: 2015-05-11 1 INLEDNING Denna policy beskriver hur Novare Peritos AB (fortsättningsvis Peritos eller vi ), som
Läs merIntroduktion - version 3.0 Copyright Tyréns AB ETT SYSTEM FÖR INVENTERING, BEDÖMNING OCH KLASSIFICERING AV FASTIGHETER
ETT SYSTEM FÖR INVENTERING, BEDÖMNING OCH KLASSIFICERING AV FASTIGHETER Instrument för miljöstyrning En miljöbedömning ger dig kunskap om dina fastigheters miljöbelastning. Systemet redovisar olika miljönyckeltal
Läs mer