Avrapportering etapp

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Avrapportering etapp 3 2001-09-30"

Transkript

1 Förvaltningsinformation 2002 Redovisning av etapp 3 Rekommendationer och krav avseende struktur och arkitektur för central förvaltningsinformation - grunddatabas - IT-- - BYGG--- - OCH--- - FASTIGHET Avrapportering etapp FI2002 Grunddatabas IFC-format Projekteringsoch byggdatabas (IFC/BSABbaserad) Primärverksamhet Planera FM-process Genomföra FM-process Kontrollera FM-process FM-verksamhet Författare Kjell Svensson, Bo Tyrefors Christer Bergenudd, Erik Sandström Finansiärer IT Bygg och Fastighet 2002: Byggherreföreningen Fastighetsbranschens Utvecklingsforum Ufo-Gruppen SABO Vinnova/Nutek

2 2 ETAPP 3 FÖRVALTNINGSINFORMATION 2002 Innehåll Författare... 1 Inledning... 3 Arbetets syfte... 3 Redovisning... 4 Grunddatabas Modell- och textdel samt katalog- och exempeldel... 4 Revidering av Rekommendationerna 5 och Målgrupp... 5 Läsanvisning... 5 Några slutsatser... 5 Nyttor... 6 dokument för beskrivning av grunddatabas... 7 Huvuddokument

3 FÖRVALTNINGSINFORMATION 2002 ETAPP 3 3 INLEDNING Avrapportering av projektet Förvaltningsinformation 2002 del 3 för projektets finansiärer sker i och med upprättandet av detta dokument med tillhörande modell- och textdel och katalog och exempeldel. ARBETETS SYFTE Projektet Förvaltningsinformation 2002 beskrivs i sin helhet i projektplan daterad Arbetet är uppdelat i fyra etapper: Etapp 1: Verksamhetsanalys, teknikutvärdering och branschinventering Etapp 2: Vidareutveckla modeller och ge lösningsförslag Denna Etapp 3: Konkretisering och tillämpning av struktur för förvaltningsinformation. Etapp 4: Implementering och slutlig utvärdering Med etapp 3 ges projektet en tydligare inriktning mot praktiska IT-tillämpningar. De i föregående etapp utvecklade rekommendationerna utgör en plattform för arbetet i etapp 3 men har inte utvecklas mer såvida inte det varit nödvändigt för att definiera datamodellen. Fokuseringen ligger i etapp 3 på att åstadkomma resultat som direkt går att använda inom fastighetsföretagsverksamhet och IT-stöd samt för programutveckling. Huvudmålet för arbetet har varit att åstadkomma standardiserade informationsstrukturer för hantering av förvaltningsinformation under fastighetens hela livscykel. Detta huvudmål har i projektarbetet brutits ner i följande tre delmål: Att utveckla en datamodell för förvaltningsinformation. Med datamodell avses en modell av en informationsstruktur dvs. inte en modell av ett datasystem. Att samverka med andra pågående projekt som har kopplingar till projektets huvudmål standardiserade informationsstrukturer i syfte att påverka och koordinera med det egna modellarbetet Att under projektets genomförande kommunicera med branschens aktörer dvs. fastighetsföretag och programutvecklare så att de ställer sig bakom projektets resultat och därigenom ger förutsättningar för en defactostandard Huvuddokument

4 4 ETAPP 3 FÖRVALTNINGSINFORMATION 2002 REDOVISNING - Avrapportering av etapp 3 av FI 2002-projektet (detta dokument) Grunddatabas Modell - och textdel Grunddatabas Katalog - och exempeldel Inledning 1. Teori och bakgrund om informationssystem och informationssystemutveckling 2. Strukturmodeller 2.1 Processperspektivet 2.2 Målperspektivet 2.3 Intressentperspektivet 2.4 Resursperspektivet 2.5 Sammanfattande beskrivning av grunddatabasstrukturen och resultatdiskussion 3. Metodik och verktyg för - attributarbete 4. Etapp 3-arbetet och dess tillämpning i FM-systemarkitektur Inledning Modellklasser i olika modeller Processmodell Målmodell Intressentmodell Resursmodell Dokumentmodell Attribut och attributstruktur I olika modellklasser Attributtabeller Reviderad Rekommendation 5 Programarbete och erfarenhetsåterföring samordnad Reviderad Rekommendation 6 Drift - och underhållsinformation Projektresultatet från etapp 3 redovisas enligt bild ovan. Resultatet består av två huvuddelar: Avrapportering med titeln Rekommendationer och krav avseende struktur och arkitektur för central förvaltningsinformation Grunddatabas. Denna resultatredovisning är uppdelad i två dokument: o Grunddatabas Modell- och textdel o Grunddatabas del. Revidering av Rekommendationerna 5 och 6. o Rekommendation 5 Programarbete och erfarenhetsåterföring o Rekommendation 6 Drift- och underhållsinformation GRUNDDATABAS MODELL- OCH TEXTDEL SAMT KATALOG- OCH EXEM- PELDEL Innehållsförteckningarna i dessa två dokument redovisas på sista sidan i detta dokument. Denna resultatdel innebär: en konkretisering och implementering av tidigare publicerade rekommendationer i kravspecifikation avseende en för fastighetsförvaltning central databas praktiskt användbara hjälpmedel och underlag för fastighetssektorns olika aktörer bl a i samband med systemutveckling och verksamhetsutveckling Huvuddokument

5 FÖRVALTNINGSINFORMATION 2002 ETAPP 3 5 REVIDERING AV REKOMMENDATIONERNA 5 OCH 6. Som ett led i projektets ambition att ge bra underlag för samverkan med andra IT Bof projekt och framhålla FM-verksamhetens krav och behov, har dessa rekommendationer reviderats. De redovisas som ny version av redan publicerade dokument vars huvudresultat är en informationsstruktur för hantering av förvaltningsinformation som är tillämplig under fastighetens hela livscykel. MÅLGRUPP Projektresultatet har primärt tre målgrupper. 1. Beställare inom fastighetssektorn av informationssystem. 2. Utvecklare och/eller leverantörer av informationssystem för fastighetssektorn. 3. Konsulter inom organisations- och systemutveckling LÄSANVISNING Denna skriftliga avrapportering från etapp 3 av FI 2002-projektet rubricerad Rekommendationer och krav avseende struktur och arkitektur för central förvaltningsinformation - Grunddatabasstruktur är uppdelad i två delar: Modell- och textdel (separat dokument) som beskriver grunddatabasens uppbyggnad/struktur via modeller och kommenterande texter. Innehållet i modell- och textdelen är uppdelat i fyra kapitel. De fyra kapitlen heter: 1. Teori och bakgrund om informationssystem och informationssystemutveckling. 2. Strukturmodeller 3. Metodik och verktyg för attributarbete. 4. Etapp 3 arbetet och dess tillämpning i FM-systemarkitektur. Katalog- och exempeldel (separat dokument) som beskriver grunddatabasens innehåll via olika sammanställningar över relevanta objektsklasser och dessas attribut. Innehållet är indelat i två kapitel (modellkatalog och klasstabeller samt attributlistor). De två huvudkapitlen heter: 1. Modellklasser i olika modeller 2. Attribut och attributstruktur i olika modellklasser. NÅGRA SLUTSATSER Sammanfattningsvis visar bl a de samlade erfarenheterna från FI 2002-arbetet att det finns en signifikant utvecklingspotential i FM-verksamheten genom informationsteknikens tillämpning om man inom detta tillämpningsområde förmår att tillvarata den snabba utvecklingen av informationstekniken. Datorer och nätverk skapar stora potentiella möjligheter för FM-applikationer genom att tillhandahålla effektiva verktyg för användning, administration och förvaltning av fastigheter och byggnader. Huvuddokument

6 6 ETAPP 3 FÖRVALTNINGSINFORMATION 2002 En avgörande grundförutsättning är emellertid utvecklingen av en erforderlig grundstruktur i form av standardiserade informationsstrukturer och processbeskrivningar utvecklade utifrån FM-verksamhetens behov. Medan den generella utvecklingen av hårdvaror, programvaror och nätverksteknik sker oberoende av om FM-sektorn engagerar sig eller ej är det bara genom aktiv och målmedveten aktiv medverkan från FMverksamhetens intressenter som en sådan behövlig grundstruktur kan utvecklas. Etapp 3-arbetet av FI 2002-projektet har resulterat i en grundstruktur för en grundläggande och gemensam databas. Utgångspunkter för denna är processmodeller och verksamhetsmodeller. Etapp 3-arbetet av FI 2002-projektet har även inneburit viss revidering av modeller och checklistor för verksamhetsbeskrivning, utrymmes- och byggnadsprogram samt checklistor för drift- och underhållsinformation. Etapp 3-arbetets centrala resultat är ett förslag till struktur för en grunddatabas, som understödjer mer integrerad och flexibel informationshantering inom förvaltningsområdet men också med primärverksamheten och med projektering och byggande. En schematisk beskrivning finns på detta dokuments framsida. Det är viktigt att arbetet med att utveckla informationssystem för FM-verksamheten tar hänsyn till dagens situation inom tillämpningsområdet. Detta inkluderar t ex hänsynstagande till att mycket av informationen finns som pappersdokument och att bygg- och förvaltningssektorsgemensam klassifikation och terminologi utnyttjas effektivt. Ytterligare en viktig faktor är tillämpning av relevant standardisering inom informationshanteringsområdet såsom utvecklingen av IFC inom byggproduktmodellområdet och tillämpning av internationell standard för dokumentmetadata. I modell- och textdelens avslutande kapitlet beskrivs varför och hur, med bl a utgångspunkt från ovanstående slutsatser, en grunddatabas konstruerad enligt föreslagen grundstruktur kan ingå som en central komponent i en FM-systemarkitektur. NYTTOR Den direkta och indirekta nyttan av redovisat arbete i FI2002 etapp 3 är bland annat följande: Gemensam informationsstruktur för fastighetssektorn o Krav mot systemleverantörer o Generell arbetsmetodik för s k FM-konsulter eller organisationskonsulter. o Bättre ordning och tillgänglighet på informationen o Gemensamt gränssnitt för informationsöverföring (köp, övertagande osv.) o Enklare byta info-system/systemmoduler mot gemensam databas. o Information följer fastigheten o Lättare sälja/köpa fastighet pga. likartad informationsstruktur o Bättre terminologi - ökad förståelse Huvuddokument

7 FÖRVALTNINGSINFORMATION 2002 ETAPP 3 7 o Bättre anpassningar till teknikförändringar o Samordning med internationell och nationell standardisering Fastighetssektorgemensamt systemtänkande. o Samordning med annan parallell utveckling o Verktyg för erfarenhetsåterföring o Branschgemensamma krav på byggprocessen o Fastighetssektorn styr produktionen (och inte tvärtom) o Nya möjligheter till projektinnovation och projektstyrning genom tydligare informationshantering i tidiga skeden o Bättre kundanpassning av byggnader och utrymmen o Bättre avstämning av krav mot utfall o Mindre informationsförluster i skedes- och verksamhetsgränser. o Samordning internationell/nationell standardisering o Samordning annan parallell utveckling o Bättre kvalitet i egna arbetet genom branschgemensamt grundmaterial Effektivare och lönsammare fastighetsföretag. o Generell processtruktur för FM-området o Nöjda kunder o Sänkta drift- och underhållskostnader o Säkrare arbetsmiljö o Bättre omhändertagande av erfarenheter o Ökad miljösäkring DOKUMENT FÖR BESKRIVNING AV GRUNDDATABAS Modell- och textdel (separat dokument) Katalog- och exempeldel (separat dokument) Huvuddokument

8 Förvaltningsinformation 2002 Redovisning av etapp 3 Rekommendationer och krav avseende struktur och arkitektur för central förvaltningsinformation - grunddatabas - IT-- - BYGG--- - OCH--- - FASTIGHET RAPPORT ETAPP Rot Relation hanterar Objekt ställer krav Projekt samverkar använder vägleder Process Resurs Intressent Mål Grupp styr mot Objektmodeller Affärshändelsemodell Resursmodeller Intressentmodell Målmodell Författare Kjell Svensson, Bo Tyrefors Erik Sandström, Christer Bergenudd

9 Kap 2 (82) FÖRVALTNINGSINFORMATION FI2002 Rekommendationer och krav avseende struktur och arkitektur för central förvaltningsinformation - Grunddatabasstruktur Inledning... 5 Målgrupp... 5 Läsanvisning Teori och bakgrund om informationssystem och informationssystemutveckling... 7 Vad menas med informationssystem... 7 Vad menas med verksamhet... 8 Utveckling av informationssystem... 9 Modellering av information Vad är en informationsmodell? Informationsmodellens begrepp Redovisning av modell Utveckling av informationssystem i relation till verksamhetsmodellering Olika perspektiv i FI Objekt -perspektivet Process -perspektivet Mål -perspektivet Intressent -perspektivet Resurs -perspektivet Strukturmodeller Objekt-perpektiv - Sammanfattande beskrivning av grundatabasstrukturen16 Modellbeskrivning Sammanhållande objektmodellstruktur Process-perspektivet Generell struktur för FM-processer Processhierarkier och processkartor Processtabell Processkartor Olika processmodeller Affärshändelsemodell Affärhändelesemodellens tillämpning i processen upplåta/hyra Styrmodell för verksamhet... 28

10 FÖRVALTNINGSINFORMATION 2002 FI2002 Kap 3 (82) Styrning av FM-processerna Utgångspunkter för styrning och kontroll Tre kärnprocesser i fokus Ekonomistyrning Mål-perpektivet Affärsmodell/verksamhetsstyrningsmodell för FM Målmodellen Målklassificering Intressent-perspektivet FM-verksamhetens intressenter Intressentmodell för FM-verksamheten FM-verksamhetens olika roller Kundroller Leverantörsroller Organisationsroller Beställar-/ägarroller Omvärldsroller Resurs-perspektivet Generell resursmodell Resursmodell Informationsresurser Informationsinsatser och informationsutfall i FM-processerna Styrande och stödjande informationsresurser i FM-processerna Styrande information Resursmodeller för fysisk miljö Objektmodell för primärverksamhet/brukare (brukarmodell) Objektmodell för den fysiska miljön Objektmodell för FM Modell för dokument- och metadatahantering Liten ordlista Metadatamodell Dokumentlista Metodik och verktyg för attributarbete Attributbeskrivning Allmänt om attributredovisning Attributklassificering... 62

11 Kap 4 (82) FÖRVALTNINGSINFORMATION FI2002 Utgångspunkter för klassifikation av egenskaper Attributklassifikation och förvaltningsresultat Attributklassifikation och Stanli Verktyg för attributredovisning Attributtabeller Attributförteckning per objektsklass Attributförteckning Etapp 3-arbetet och dess tillämpning i FM-systemarkitektur Några slutsatser Två kategorier av informationssystem inom FM-området Dagens informationssystemanvändning inom FM-området Utrymmets roll i informationssystemen Tre delar i den gemensamma grunddatabasen Förslag till en övergripande systemstruktur för FM-området Aktuell situation Utgångspunkter för systemarkitektur Schematisk beskrivning av relevant systemarkitektur Referenslista... 81

12 FÖRVALTNINGSINFORMATION 2002 FI2002 Kap 5 (82) INLEDNING MÅLGRUPP Projektresultatet har primärt tre målgrupper. 1. Beställare inom fastighetssektorn av informationssystem. 2. Utvecklare och/eller leverantörer av informationssystem för fastighetssektorn. 3. Konsulter inom organisations- och systemutveckling. LÄSANVISNING Den skriftliga avrapporteringen från etapp 3 av FI 2002-projektet är rubricerad Rekommendationer och krav avseende struktur och arkitektur för central förvaltningsinformation - Grunddatabasstruktur är uppdelad i två delar; Katalog- och exempeldel (systerdokument). Innehållet i denna del är indelat i två kapitel (perspektiv och attribut) samt Modell- och textdel (detta dokument). Innehållet i modell- och textdelen är uppdelat i fyra kapitel. Bakgrund till och innehåll i dessa fyra kapitel beskrivs kapitelvis nedan i avsikt att underlätta för läsaren att orientera sig inför läsandet. 1. Teori och bakgrund om informationssystem och informationssystemutveckling Kapitel 1 beskriver först begreppet informationssystem dels utifrån ett slutanvändarperspektiv och dels utifrån ett systemutvecklarperspektiv. Därefter orienteras läsaren om systemutvecklingsarbetet och den centrala roll s k konceptuell modellering har i detta arbete. Avslutningsvis beskrivs hur en typ av konceptuell modellering, nämligen verksamhetsmodellering, har en helt avgörande roll i etapp 3- arbetet av FI2002-projektet. Utveckling av informationssystem för verksamheten och modellering av verksamheten blir två aktiviteter som hänger intimt samman. 2. Strukturmodeller Kapitel 2 beskriver en serie modeller som tillsammans ger en struktur för en databas som kan hantera central information i FM-verksamheten. Modellerna beskriver FM-verksamheten utifrån olika perspektiv. Modellerna är inte omedelbart implementerbara modeller utan snarare diskussionsunderlag och utgångspunkter att tillämpa vid utveckling av modeller i FM-företaget. De perspektiv på FMverksamheten som beskrivs av modellerna är följande. Objekt-perspektivet innehåller en struktur som dels kan ge en sammanhållande struktur för de övriga fyra perspektiven och dels ger en funktionell koppling till den s k IFC-standardens modelltänkande. Process-perspektivet som beskriver FM-verksamheten i form av processmodeller (delkapitel 2.1). Här beskrivs både ett generellt mönster för processtänkandet och ett antal centrala modeller som tillämpar detta processmönster. Mål-perspektivet som beskriver en objektmodell för att hantera information om mål av olika slag och på olika nivåer kan medverka till att planera och styra FMverksamheten (delkapitel 2.2).

13 Kap 6 (82) FÖRVALTNINGSINFORMATION FI2002 Intressent-perspektivet som beskriver en modell för hantering av information om de personer/individer eller grupper an individer som har intresse i FMverksamhetens genomförande och resultat (delkapitel 2.3). Intressentmodellen beskriver relationen mellan en organisation och de individer som medverkar i organisationens arbete och olika typer av information som förklarar denna samverkan. Resursperspektivet beskriver flera resursmodeller som alla kan hantera information om de centrala resurser som behövs för att genomföra FM-verksamhetens aktiviteter och processer (delkapitel 2.4). Delkapitlet innehåller dels en allmän resursmodell för planering och registrering av resurser av olika slag i FMverksamheten. Delkapitlet innehåller också specifik resursmodell för hantering av den i FM-verksamheten centrala utrymmesresursen (primärverksamhetens tillgång till fysisk miljö) och dels en specifik resursmodell för hantering av den informationsresurs som dokument av olika slag utgör i FM-verksamheten. 3. Metodik och verktyg för attributarbete Kapitel 3 innehåller en introduktion till det arbete med attribut som genomförts i etapp 3 av FI 2002-projektet. Kapitlet innehåller dels en allmän beskrivning av attribut och attributredovisning samt texter som beskriver specifikt hur attribut klassificerats och redovisats strukturerat i etapp 3-arbetet. Slutligen beskrivs ett verktyg som utvecklats och använts i detta arbete. 4. Etapp 3-arbetet och dess tillämpning i FM-systemarkitektur Kapitel 4 innehåller inledningsvis en beskrivning av några viktiga slutsatser från etapp 3-arbetet och också från föregående etapper. Därefter beskrivs ganska utförligt hur en central databas kan bli navet i ett system av informationssystem som kan understödja FM-verksamheten.

14 FÖRVALTNINGSINFORMATION 2002 FI2002 Kap 7 (82) 1. TEORI OCH BAKGRUND OM INFORMATIONSSYSTEM OCH INFORMATIONSSYSTEMUTVECKLING VAD MENAS MED INFORMATIONSSYSTEM I FI 2002-dokumentet Fastighetssektorns rekommendation för förvaltningsinformation nr 4 Ordlista - Förslag till terminologi för fastighetssektorn [Svensson et al, 2000] redovisas begreppet informationssystem enligt följande. informationssystem komplett system för att beskriva, lagra och manipulera information [Keijer et al, 1994] Ett informationssystem samlar in, lagrar, bearbetar och lämnar information, som är relevant för en organisation eller för samhället, på ett sådant sätt att informationen blir tillgänglig och användbar för den som vill använda den inklusive ledning, personal, kunder och medborgare. Ett informationssystem är ett användartillvänt system, som kan, men inte nödvändigtvis behöver, innebära användning av datorer. [Buckingham et al, 1987b] En mera systemtekniskt inriktad definition av informationssystem är följande, som föreslogs av ISO redan år 1982 [STG, 1985]. Enligt denna definition består ett datoriserat informationssystem av ett konceptuellt schema, en informationsbas och en informationsprocessor, enligt Bild 1. Systemgräns Systemets tillämpning In Informationsstruktur (modell) Informationsprocessor Ut Systemets användare Databas Bild 1. De tre huvuddelarna i ett datorbaserat informationssystem enligt ISO-rapport. Efter [STG, 1985] Informationssystemets tre grundläggande delar/element har följande funktioner. Det konceptuella schemat är informationsmodeller/informationsstrukturer som beskriver den formella strukturer för hur information/data skall hanteras i systemet (databasstrukturen). Informationsbasen (databasen) innehåller formaterade data som hanteras av systemet t ex text, bilder och ljud (databasens innehåll). Informationsprocessorer är maskinvara och programvara d v s den informationsteknik (IT) som behövs för att bearbeta informationen. Utveckling av informationssystem innebär arbete inom två problemområden [Sundgren, 1992];

15 Kap 8 (82) FÖRVALTNINGSINFORMATION FI2002 det infologiska problemområdet som avser informationssystemets yttre egenskaper (vad och varför?) och det datalogiska området som avser informationssystemets inre egenskaper (hur?). Det infologiska problemområdet avser de egenskaper som är relevanta för systemets tillämpning och systemets användare. Det hanterar t ex informationssystemets syfte, funktionalitet och innehåll. Viktiga intressenter i detta arbete är beställare av systemet, systemets brukare och slutanvändare av systemets information. Det datalogiska problemområdet innehåller frågeställningar om hur informationssystemet skall realiseras inom ramen för tillgängliga tekniska, ekonomiska, personella och tidsmässiga resurser. Den datalogiska huvudfasen i systemutvecklingsprocessen är inriktad på teknikfrågor och systembyggande och den viktigaste intressenten i det datalogiska arbetet är olika kategorier av informationssystemutvecklare. VAD MENAS MED VERKSAMHET I FI 2002-projektet studeras och analyseras en del av verkligheten som ibland kallas kundorienterad fastighetsverksamhet och ibland facilities management (FM). Denna verksamhet betraktas utifrån ett helhetssynsätt eller systemsynsätt. För att tillämpa systemsynsättet krävs modeller som beskriver det studerade systemet som i sin tur representerar den studerade verksamheten. I ett verksamhetssystem ingår flera olika element enligt följande [efter Eriksson & Penker, 2000]. Här beskrivs ett generellt verksamhetssystem d v s ett system som representerar en valfri produktiv verksamhet. Verksamhetens processer är de aktiviteter/processer som utförs i verksamheten. Verksamhetens insatser d v s de objekt av olika slag som förbrukas eller förändras i processen. Det kan vara materiella objekt eller informationsobjekt. Verksamhetens utfall d v s produkter och/eller tjänster (service) mm som är resultatet av verksamheten. Andra typer av utfallsobjekt är information och avfall. Verksamhetens mål mm d v s verksamhetens syfte som också innefattar affärsidé, vision och strategier. Verksamhetens begränsningar d v s externa relationer och begränsningar som är styrande för verksamheten (verksamhetens omgivning). Verksamhetens aktörer/intressenter d v s de personer och/eller funktioner/roller som medverkar i verksamheten. Verksamhetens praktik d v s de metoder som används i verksamheten. Verksamhetens språk och begrepp d v s det språk som används i verksamheten. Verksamhetens informationssystem d v s de manuella eller datoriserade informationssystem som utnyttjas i verksamheten. De olika komponenter som samverkar med verksamhetsmodellens processer kallas verksamhetsobjekt (affärsobjekt). En verksamhetsmodell som utgår från beskrivningen av verksamhetssystemet ovan redovisas i Bild 2 nedan. Ett specialfall av verksamhetssystem är affärsverksamhet.

16 FÖRVALTNINGSINFORMATION 2002 FI2002 Kap 9 (82) Mål Begränsning Systemgräns Material/ råvaror Produkter/ service Energi/ media Insats Processer/ aktiviteter Utfall Informationsutfall Informationsinsats Aktör Praktik Språk och begrepp Infosystem Avfall/ miljöpåverkan Bild 2. Organiserad verksamhet som system UTVECKLING AV INFORMATIONSSYSTEM En väl genomförd infologisk systemutvecklingsfas är en nödvändig grund för det datalogiska systemarbetet och ett välgjort infologiskt arbete ger en bra förutsättning för ett lyckat slutresultat d v s informationssystem. Följande arbete avser i huvudsak ett grundläggande infologiskt arbete för hela den svenska FM-branschen/FMverksamheten. Ett (datoriserat) informationssystems användbarhet står i proportion till hur väl det understödjer verksamhetens processer och praktik. Detta faktum är t o m en viktig utgångspunkt för en väl etablerad förklaring av begreppet informationssystem enligt följande och som också ingår som en anmärkning i anslutning till definitionen av begreppet informationssystem refererad ovan i texten. Ett informationssystem är enligt Buchingham et al., [1987b] ett system som samlar in, lagrar, bearbetar och lämnar information, som är relevant för en organisation eller för samhället, på ett sådant sätt att informationen blir tillgänglig och användbar för den som vill använda den. Ett informationssystem är ett användartillvänt system. Det kan, men behöver nödvändigtvis inte, innebära användning av datorer. Denna förklaring poängterar några viktiga frågeställningar. Hur informationen hanteras av informationssystemet: Informationssystemet inkluderar en rad informationshanteringsaktiviteter såsom datafångst, överföring, lagring, återvinning, bearbetning eller presentation av information eller data. Alla dessa olika typer av informationshantering föranleder olika krav på informationssystemet. Vilken information som hanteras av informationssystemet: Informationssystemet skall utvecklas utifrån organisationens och det omgivande samhällets informationsbehov. Detta informationsbehov, t ex typ och mängd av information, klarläggs av organisationens syfte och aktiviteter. Hur informationen hanteras och i vilket syfte: Informationssystemet måste hantera och presentera informationen på ett sådant sätt, att den blir användbar för många olika kategorier av användare. FM-arbetet involverar en lång rad av olika aktörer. Informationssystemet skall inte enbart tillgodose FM-

17 Kap 10 (82) FÖRVALTNINGSINFORMATION FI2002 organisationens eget informationsbehov. Det är minst lika viktigt att andra aktörer, t ex kunder/hyresgäster, leverantörer, driftentreprenörer, konsulter och myndigheter får tillgång till relevant information. FM-arbetet bedrivs i normalfallet som ett organisatoriskt arbete som måste samverka med andra organisationers arbete, t ex primärverksamhet och byggprojekt. Informationssystemets har även här en central funktion genom att det skall underlätta och stödja samverkan och informationsutbyte. MODELLERING AV INFORMATION Ett vanligt problem i samband med informationssystemutveckling är att medverkande parter/intressenter har svårt att förstå varandra. IT-specialisterna koncentrerar sig på teknik medan systemanvändare och beställare koncentrerar sig på verksamhetens processer, medarbetare och praktik. Att arbeta med (informations)modeller har visat sig vara det hittills mest ändamålsenliga sättet att komma runt denna svårighet, denna språkförbistring, mellan systemutvecklare/systemleverantörer och systembeställare/systemslutanvändare. I FI 2002-projektet analyseras FM-verksamheten utifrån ett informationsperspektiv. Vilken information om verksamheten och dess samverkan med omgivningen bör olika specifika informationssystem hantera? Detta arbete görs i hög grad genom analys av verkligheten med hjälp av s k informationsmodeller (informationsanalys) och resultatet av arbetet redovisas likaså i form av informationsmodeller. VAD ÄR EN INFORMATIONSMODELL? En informationsmodell är en formell men förenklad beskrivning av idéer, fakta och processer mm som hör till den studerade verksamheten av intresse och dess omgivning. Modellens syfte är att förmedlar en mängd tydliga och förklarande utsagor om den studerade verksamhetens information och informationshantering. Om informationsanalysen syftar till att definiera all information inom ett informationssystem kallas arbetet för konceptuell modellering och resultatet är en konceptuell modell. Den konceptuella modellen är det samlade underlaget för det fortsatt arbetet att utforma/konstruera aktuellt informationssystem. Innehåll, struktur och omfång av den konceptuella modellen beskriver tillsammans de krav, aktuella eller förväntade, på information och informationshantering som verksamheten ställer på informationssystemet. En av de viktigaste uppgifterna under de inledande skedena (främst i systemutrednings- och systemanalysskedena) i systemutvecklingsarbetet är analys och precisering av dessa krav. Den konceptuella modellen fungerar i detta arbete dels som ett hjälpmedel att inventera och analysera kraven och dels som ett hjälpmedel att formellt och precist redovisa de slutgiltiga kraven. Med utgångspunkt från den konceptuella modellen kan man i senare skeden av systemutvecklingsarbetet (i designskedet och framåt) göra en beskrivning av hur informationssystemets lagring av informationen fysiskt skall utformas (internt schema) och hur olika användare av informationssystemet utnyttjar den tillgängliga informationen i olika applikationer (externt schema). Den konceptuella modellen visar på ett översiktligt och lättbegripligt sätt vilken information om verksamheten och dess omgivning som informationssystemet kommer att innehålla. Konceptuella modeller kan byggas upp med hjälp av olika grundläggande modelleringsbegrepp. Den ansats som bl a används i det FI 2002-arbete som redo-

18 FÖRVALTNINGSINFORMATION 2002 FI2002 Kap 11 (82) visas i rubricerat dokument utnyttjar huvudbegreppen entitet, attribut och relation. Modelltypen kallas därför ibland entitet-attribut-relations-modell (förkortat EARmodell) och ibland entitet-relations-modell (förkortat ER-modell). INFORMATIONSMODELLENS BEGREPP De tre huvudbegreppen har i objektorienterad systemutvecklingsmetodik och objektorienterad modellering sin motsvarighet i begreppen objekttyp/klass, attribut och relation/förhållande (förhållandetyp). De tre huvudbegreppen i EAR-ansatsen kan definieras/beskrivs relativt utförligt i det följande. Entitet/objekt i den konceptuella modellen motsvarar konkreta eller abstrakta företeelser/objekt i verksamheten som man vill kunna göra utsagor om. I regel behöver man klassificera och generalisera objekten för att kunna hantera dem. Klassificering och generalisering innebär att man abstraherar d v s att man kan gruppera objekt genom att utgå från i sammanhanget intressanta gemensamma drag och egenskaper och bortse från i sammanhanget oviktiga skillnader. Klassificering innebär att bestämma vilka objekt som skall tillhöra en viss objektklass/objekttyp. (Inversen/motsatsen till klassificering är instantiering.) Generiska objekt karaktäriserar objekt som tillhör en viss objekttyp. Varje objekttyp svarar mot ett generiskt objekt. En objekttyp definierar således en viss klass av objekt vilken finns, har funnits eller kan komma att finnas i den konceptuella modellen. Generalisering innebär att betrakta samband mellan generiska objekt (objekttyper). Motsatsen till generalisering kallas specialisering, vilket innebär att man kan skapa objektklass-hierarkier. (Inversen/motsatsen till generalisering är specialisering.) Attribut är en namngiven association mellan en objektklass/objekttyp och ett attributvärde. (Det kan också vara en namngiven association mellan en relationstyp och ett attributvärde.) Till en objektklass knyter man ett antal attribut. Attributen visar vilka egenskaper hos objekten i objektklassen som man vill ha information om. Alla objekt i en objektsklass karaktäriseras alltså med hjälp av samma attribut. Ett attribut kan ha olika värden. Den samlade mängden värden som ett attribut kan anta kallas attributets domän. För vissa attribut är antalet attributvärden ganska litet eller åtminstone starkt begränsat. Domänen kan man i sådana fall ange genom att räkna upp de möjliga attributvärdena eller hänvisa till källa där alla attributvärden finns att tillgå. I andra fall kan attributet anta ett närmast oändligt antal värden men inom två yttre gränser. I sådana fall kan man ange domänen genom att uppge den måttenhet man använder och domänens yttervärden.

19 Kap 12 (82) FÖRVALTNINGSINFORMATION FI2002 Relation avser ett samband (en association) mellan minst två objekt eller objektklasser. Objekten kan vara av samma typ eller av skilda typer. När relationen avser samband mellan objekt av samma typ kan man tala om egenrelationer. Vanligast är dock relationer mellan objekt som tillhör olika objekttyper. Relationen karaktäriseras, förutom genom ett namn, genom att ange hur många objekt i varje objektklass som relationen knyter ihop. Detta kallas relationens kardinalitet. Tre kategorier finns. En-till-en relation (1:1) En-till-många relation (1:n) Många-till-många relation (n:m) Ibland kan man dessutom ange minimum och maximum av antal objekt som kan förekomma på båda sidor i relationen. Relationer mellan generiska objekt. Denna typ av relation kallas is a- relation. Den används för att uttrycka arv av egenskaper och attribut mellan olika objektklasser i en klasshierarki. Arv innebär en möjlighet att låta en klass överta/ärva attribut och metoder som redan har definierats i en överordnad klass. REDOVISNING AV MODELL Den information som kan lämnas till, lagras, beräknas, härledas ur ett informationssystem definieras av systemets konceptuella modell. Den konceptuella modellen består av en schemadel (det konceptuella schemat) och en faktadel (informationsbasen). Jämför med beskrivning av begreppet informationssystem i Bild 1. Den konceptuella modellen omfattar således både typnivå och förekomstnivå. Förekomstnivån består av objekt i verkligheten. Varje objekt har en unik identitet, ett tillstånd som beskrivs via attribut och beteenden. En del av dessa objekt har gemensamma egenskaper. De har samma beteenden och deras tillstånd karaktäriseras med samma attribut. En sådan gruppering representerar en objekttyp och beskrivs som en klass. Mellan objekttyper/klasser finns samband av olika slag. Något förenklat kan man säga att schemat med sina klasser och samband mellan dessa motsvarar typnivån medan faktadelen motsvarar förekomstnivån. Det konceptuella schemat redovisas ibland i ett sammanhang men oftast uppdelat på två delar, där den ena redovisningsdelen beskriver objekt/objektklasser och relationer mellan dessa medan attributen redovisas separat. För att undvika ohanterliga modeller bör man dela upp det konceptuella schemat i delschemor som vardera innehåller maximalt objektklasser. De olika konceptuella schemor som tillsamman utgör schemat för den i FI 2002-projektet definierade grunddatabasen för frekvent använd FM-information finns i detta dokument redovisade nedan dels i olika avsnitt i kapitel 2 i detta dokument (konceptuella schemor) och dels i kapitel 3 (attributredovisning) i detta dokument. Den för slutanvändaren av FM-verksamhetens informationssystem mest konkreta och därmed på ett sätt mest relevanta beskrivningen av databasstrukturen redovisas i ett separat etapp 3-dokument som har titeln Rekommendationer och krav avseende struktur och arkitektur för central förvaltningsinformation - (Grunddatabasstruktur) - Katalog- och exempeldel I detta dokument redovisas för var och en av de olika kon-

20 FÖRVALTNINGSINFORMATION 2002 FI2002 Kap 13 (82) ceptuella modeller, som tillsammans beskriver FM-verksamheten, dels ett stort antal exempel på objekttyper som respektive modell kan hantera och dels en katalog med viktiga attribut som modellera skall kunna hantera. UTVECKLING AV INFORMATIONSSYSTEM I RELATION TILL VERKSAMHETSMODELLERING Ett informationssystems syfte är enligt tidigare refererad definition av begreppet informationssystem att understödja och underlätta informationshanteringen i organisationer av olika slag (organiserad verksamhet). Systemet skall förse organisationen med ändamålsenlig och korrekt information som tillfredställer organisationens verksamhet och därigenom understöder såväl löpande rutinarbete som mer sällan förekommande t ex beslutsfattande. Verksamheters informationssystem är en mer eller mindre integrerad del av verksamheten. Den aktuella utvecklingen innebär att graden av integration ökar. Enligt många experter leder detta till att framtida informationssystem och affärsverksamheter kommer att vara totalt integrerade, en förändring i en verksamhet innebär en förändring av dess informationssystem och tvärtom, [Fagerström et al, 1998]. Det finns metoder för verksamhetsförändringar som bygger på en objektorienterad modellering av verksamheten och resultatet blir en detaljerad modell av verksamheten som direkt kan översättas till programkod. Med utgångspunkt från den ovan refererade förklaringen/definitionen av begreppet informationssystem kan man härleda behovet av att beskriva den verksamhet som skall använda systemet och om vilket det skall hantera information måste ske utifrån några olika perspektiv. En kartläggning och analys av FM-verksamheten påbörjades redan i etapperna 1 och 2 av FI 2002-projektet men det är först i aktuell etapp (etapp 3) av projektet som den genomförs konsekvent och resulterar i formella modeller. Följande fyra perspektiv beskrivna i Bild 3 anses i FI 2002-arbetet som grundläggande. ställer krav på objekt Mål vägleder intressent styr mot mål Objekt Objekt hanteras av Process används av Intressent hanteras, används i process använder resurs Resurser Bild 3. Beskriver sammanfattande olika perspektiv för FM-verksamheten

Sammanfattande beskrivning av FI2002-projektet och av FFi

Sammanfattande beskrivning av FI2002-projektet och av FFi Bilaga 1 Sammanfattande beskrivning av FI2002-projektet och av FFi Författare: Civ.ing. och Tekn.dr. Kjell Svensson, teknisk samordnare i FI -projektet och sekreterare i Föreningen för Förvaltningsinformation

Läs mer

Förvaltningsinformation 2002 Etapp 2 - Preliminära rekommendationer

Förvaltningsinformation 2002 Etapp 2 - Preliminära rekommendationer BYGGSTANDARDISERINGEN -IT-- -BYGG--- -OCH--- -FASTIGHET--- -2002--- Förvaltningsinformation 2002 Etapp 2 - a rekommendationer Fastighetssektorns rekommendationer för förvaltningsinformation Resurser Återkoppling,

Läs mer

Avsiktsförklaring avseende samverkan mellan Metadatamodell och FI2002

Avsiktsförklaring avseende samverkan mellan Metadatamodell och FI2002 Avsiktsförklaring avseende samverkan mellan Metadatamodell och FI2002 Inom ramen för ITBoFs implementeringsprojekt har lösningar på behovet av integrerad informationshantering inom förvaltning och byggande

Läs mer

Mallar för upphandling av informationssystem

Mallar för upphandling av informationssystem Förfrågan Bilaga 1 Allmänna bestämmelser Bilaga 2 Tillämpningar användning Bilaga 3 Informationsinnehåll Bilaga 4 IT-lösning Bilaga 5 Adm. föreskrifter branschpraxis Bilaga 2.1 Processmodeller Bilaga 3.1

Läs mer

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell Informationsstruktur 2015:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Innehåll Nationell informationsstruktur arkitektur och metod... 3 Standarder inom informatik... 3 NI relaterat till ISO 42010...

Läs mer

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Presentation målbild, syfte och omfattning Sara Meunier Kurt Helenelund Version PA2 Svenska Kommunförbundet

Läs mer

0. ALLMÄNT INNEHÅLL. Bilaga 1.Referensförteckning över angivna referenser i Verksamhetsåtagande. Handbok KRAVDOK Verksamhetsåtagande 1996-04-03

0. ALLMÄNT INNEHÅLL. Bilaga 1.Referensförteckning över angivna referenser i Verksamhetsåtagande. Handbok KRAVDOK Verksamhetsåtagande 1996-04-03 FLYG 075/96 Sida 1 (7) 0. ALLMÄNT INNEHÅLL 0. ALLMÄNT...2 0.1 OMFATTNING, INNEHÅLL...3 0.2 SYFTE...5 0.3 TILLÄMPNING, GILTIGHET...5 0.4 REFERENSER, STANDARDER...6 0.5 DEFINITIONER, FÖRKORTNINGAR...7 Bilaga

Läs mer

Verksamhetsplan 2004 för Föreningen för Förvaltningsinformation, FI2002

Verksamhetsplan 2004 för Föreningen för Förvaltningsinformation, FI2002 Verksamhetsplan 2004, FI2002 2003-11-20 Föreningens övergripande syfte: Föreningen skall valta och vidareutveckla en stabil grundstruktur information (FI2002), åt fastighetssektorn så att grundstrukturen

Läs mer

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur (NI) ska bestå av sammanhängande

Läs mer

Intressent- och behovskarta

Intressent- och behovskarta Dokument nr: Version: Status: Sida: 1 Utgåva (0)6 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Leveransrapport ehälsa/mobilitet 1403 Dokumentbeskrivning: Intressent- och behovskarta Utfärdat av: Utf datum: Godkänt

Läs mer

Fi2xml-meddelande Arkitektur

Fi2xml-meddelande Arkitektur Innehåll 4 Inledning 2 4.1 Process certifiering 2 4.1.1 Projektdefinition 3 4.1.2 Konstruktion 3 4.1.3 Godkännande och certifiering 4 4.1.4 Publicering 4 4.2 Scenarier 4 4.2.1 Behov av integrationer mellan

Läs mer

Processer och processkartläggning

Processer och processkartläggning Processer och processkartläggning Process. Om processbegreppet och processkartläggning. Detta innefattar hur man indelar verksamheten i olika typer av processer, gränssnitt mellan processer, ledning av

Läs mer

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning Kvalitets- och miljöledning 1 Kvalitet som begrepp Den internationella standarden för kvalitetsledning ger nedanstående definition i ISO 9000:2005 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi:

Läs mer

Processledningsmodell för Kungälvs kommun

Processledningsmodell för Kungälvs kommun Processledningsmodell för Kungälvs kommun Anvisning Diarienummer: KS 2016/0898 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beslutad av: Förvaltningsledning Datum för beslut: 2016-08-29 Giltighetstid: 2019-12-31 Handläggare:

Läs mer

Projektbeskrivning över Projekt 24-timmarskommunen i Halmstad

Projektbeskrivning över Projekt 24-timmarskommunen i Halmstad Arbetsgruppen för projektbeskrivning över Projekt 24-timmarskommunen i Halmstad 2005-03-09 Projektbeskrivning över Projekt 24-timmarskommunen i Halmstad Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Förord... 3 2 Syfte,

Läs mer

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna Innehåll Inledning... 3 Ord och uttryck... 4 Processmodeller... 5 Vad är en processmodell?... 5 Hur används processmodeller

Läs mer

Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012

Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012 Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012 Förord Våren 2009 påbörjades arbetet med att ta fram en it-strategisk plan för Göteborgs universitet. Syftet med en sådan plan är att den ska vägleda

Läs mer

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

Certifiering (godkännandemärkning av system).

Certifiering (godkännandemärkning av system). Certifiering (godkännandemärkning av system). 20090505 Innehåll Bakgrund... 2 Principer... 3 Fi2 informationsmodell... 3 Fi2 s olika delmodeller... 4 Certifieringens olika nivåer... 5 Metod för Godkännandemärkning...

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Objektorientering. Grunderna i OO

Objektorientering. Grunderna i OO Objektorientering Grunderna i OO 1 Systemutveckling Tre systemnivåer: Verksamhet Informationssystem Datasystem Huvuduppgifterna i ett systemutvecklingsarbete: Verksamhetsanalys Informationsbehovsanalys

Läs mer

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Instruktion Stöd för processkartläggning i ett 1 (7) Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Denna instruktion syftar till att utgöra ett stöd

Läs mer

NYA OCH FÖRÄNDRADE ENTITETER OCH OBJEKT...

NYA OCH FÖRÄNDRADE ENTITETER OCH OBJEKT... Innehållsförteckning 1 INTRODUKTION... 3 2 NYA OCH FÖRÄNDRADE ENTITETER OCH OBJEKT... 3 2.1 NYA MODELLER OCH ENTITETER... 3 2.2 BORTTAGNA ELEMENT... 3 2.3 KOMPLETTERADE ELEMENT... 4 2.4 NYA KOMPLEXA STRUKTURER...

Läs mer

Business Model Transformation. Banbrytande affärsmodeller genom transformation av affärsarkitektur

Business Model Transformation. Banbrytande affärsmodeller genom transformation av affärsarkitektur Business Model Transformation Banbrytande genom transformation av affärsarkitektur Business Model Transformation Vår grundläggande metod för affärsutveckling och transformation av verksamheter kallar vi

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

Interreg IV Aktivitet 4 Pilot 3, Armering. Anders Ekholm, Lars Häggström

Interreg IV Aktivitet 4 Pilot 3, Armering. Anders Ekholm, Lars Häggström Interreg IV Aktivitet 4 Pilot 3, Armering Anders Ekholm, Lars Häggström Bakgrund Arbetet ingår i Interreg IV- projektet Integrering av hållbara byggprocesser inom aktivitet 4 Transformering av nationella

Läs mer

4. Inriktning och övergripande mål

4. Inriktning och övergripande mål Lednings- och verksamhetsstöd IT-policy Bilaga 2 LS 14/06 HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Ante Grubbström 2005-12-19 IT-policy för samtliga verksamheter i Landstinget Sörmland 1. Definition Med IT informationsteknologi

Läs mer

Processbeskrivning Avveckling

Processbeskrivning Avveckling ProcIT-P-021 Processbeskrivning Avveckling Lednings- och kvalitetssystem Fastställt av Sven Arvidson 2012-06-20 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Symboler i processbeskrivningarna 3 2 Avvecklingsprocessen

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

Moment 3: Att kartlägga och klassificera information

Moment 3: Att kartlägga och klassificera information Moment 3: Att kartlägga och klassificera information För att kunna kartlägga och klassificera.. behöver vi veta: Vad vi gör Hur vi gör Vem som är ansvarig Om det finns någon styrande lagstiftning Vilken

Läs mer

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök Göteborgs universitet 2007-06-26 Intern miljörevision Exempel på frågor vid platsbesök Nedan finns exempel på frågor som kan ställas vid platsbesök inom den interna miljörevisionen. Ytterligare följdfrågor

Läs mer

RUTIN FÖR PROCESSKARTLÄGGNING

RUTIN FÖR PROCESSKARTLÄGGNING 1 (5) TYP AV DOKUMENT: RUTIN BESLUTAD AV: UPPDRAGSCHEF ANTAGEN: 25 AUGUSTI 2015 ANSVARIG: KVALITETSSAMORDNARE REVIDERAS: ÅRLIGEN SENAST REVIDERAD: 7 JUNI 2016 RUTIN FÖR PROCESSKARTLÄGGNING Det här är en

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

En övergripande presentation

En övergripande presentation En övergripande presentation Processorienterad verksamhetsledning för företag i BI:s verktyg för företagsutveckling Vad är Povel? Bakgrund Många byggföretag har svårt att hantera verksamhetsstyrning på

Läs mer

SKOLFS. beslutade den XXX 2017.

SKOLFS. beslutade den XXX 2017. 1 (11) Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:247) om ämnesplan för ämnet programmering i gymnasieskolan, inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och inom vidareutbildning

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS!

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS! VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS! Denna presentationsslinga fungerar som en introduktion till miljö & kvalitetsledningssystemet och beskriver dess uppbyggnad. INTRODUKTION TVS står för TriffiQs

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd

Nya föreskrifter och allmänna råd Nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet beslutade och publicerade träder i kraft den 1 januari 2012 Bakgrund Varför behövde de nuvarande föreskrifterna

Läs mer

Förvaltningshandlingar 2000

Förvaltningshandlingar 2000 BYGGSTANDARDISERINGEN -IT-- -BYGG--- -OCH--- -FASTIGHET--- -2002--- Förvaltningshandlingar 2000 Etapp 1 - Inventering Slutrapport Författare Kjell Svensson, Håkan Yngve, Christer Bergenudd Medförfattare

Läs mer

Processinriktning i ISO 9001:2015

Processinriktning i ISO 9001:2015 Processinriktning i ISO 9001:2015 Syftet med detta dokument Syftet med detta dokument är att förklara processinriktning i ISO 9001:2015. Processinriktning kan tillämpas på alla organisationer och alla

Läs mer

Samma krav gäller som för ISO 14001

Samma krav gäller som för ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Visionen om en Tjänstekatalog

Visionen om en Tjänstekatalog Visionen om en Tjänstekatalog Varför ska vi införa tjänster? Copyright BiTA Service Management/Rolf Norrman 1 IT:s värde för verksamheten tydliggörs i verksamhetens egna termer Organisationens kundfokus

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2

Läs mer

Del 1: Projektdefinition

Del 1: Projektdefinition Arkiveringsrekommendationer Del 1: Projektdefinition fi2 förvaltningsinformation informationsleveranser Projektet Arkiveringsrekommendationer syftar till en genomlysning av konsekvenser vid dagens vägval

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument

Riktlinjer för styrdokument Riktlinjer för styrdokument Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-12-15, 135 Diarienummer: 2014-000378 För revidering ansvarar: Kommunchef För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kommunchef

Läs mer

Rapport Version 1.0 Johan Aldén Sida 1 av 12 2011-04-25. Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk

Rapport Version 1.0 Johan Aldén Sida 1 av 12 2011-04-25. Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk Johan Aldén Sida 1 av 12 Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk Johan Aldén Sida 2 av 12 Innehållsförteckning Inledning... 4 Deltagande kommuner... 4 Sammanfattning... 5 Förstudiens

Läs mer

Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015

Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015 Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015 1 Orientering Två av de viktigaste målen vid revideringen av standarderna i ISO 9000-serien var att a) utveckla förenklade standarder

Läs mer

UTBILDNING: Effektiv processutveckling

UTBILDNING: Effektiv processutveckling UTBILDNING: Effektiv processutveckling Introduktion Kursen i effektiv processutveckling fokuserar på effektiva, väl beprövade arbetssätt för att identifiera, definiera, kartlägga och utveckla företagets

Läs mer

BESLUTSSTÖD i Hudiksvalls kommun

BESLUTSSTÖD i Hudiksvalls kommun BESLUTSSTÖD i Hudiksvalls kommun PROCESSER SOM FINNS I BESLUTSSTÖDET STRATEGISK PLANERING I beslutsstödet kan kommunens styrmodell med vision och långsiktiga mål formuleras och kommuniceras. Detta ger

Läs mer

Processbeskrivning Systemutveckling

Processbeskrivning Systemutveckling ProcIT-P-015 Processbeskrivning Systemutveckling Lednings- och kvalitetssystem Fastställd av Sven Arvidson 2011-09-12 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Symboler i processbeskrivningarna 3 2 Systemutvecklingsprocessen

Läs mer

Välkomna! Med utveckling menas som bekant åsiktsförändring i för bedömaren behaglig rikting. Hjalmar Söderberg

Välkomna! Med utveckling menas som bekant åsiktsförändring i för bedömaren behaglig rikting. Hjalmar Söderberg 2014 09 18 Kvalitets och miljösystem? Välkomna! Vad är ett kvalitets miljösystem? Varför i byggprocessen? (Vad består ett kvalitets miljösystem av?) Genomgång av uppgiften kopplad till modul kretslopp...

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy för Vetlanda kommun

Informationssäkerhetspolicy för Vetlanda kommun 1 (10) Informationssäkerhetspolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-12-16 202) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-12-16 Dokumentansvarig:

Läs mer

Svensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016)

Svensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016) Svensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016) 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter Antagen den 25 augusti 2016 www.svenskkvalitetsbas.se 1 INNEHÅLL Inledning... 3 Syfte med standarden... 3 Föreningens

Läs mer

Förnyad förvaltning. Presentation

Förnyad förvaltning. Presentation Förnyad förvaltning Presentation 2012-05-03 Förnyad förvaltning» Presentation av förslaget till förändringar i förvaltningsorganisationen (Extern konsult har avrapporterat utredning på styrelsemöte i februari)»

Läs mer

Kvalitets- och miljösystem? Välkomna! Vad är ett kvalitets- miljösystem? Varför i byggprocessen?

Kvalitets- och miljösystem? Välkomna! Vad är ett kvalitets- miljösystem? Varför i byggprocessen? 2012-09-04 Kvalitets- och miljösystem? Välkomna! Vad är ett kvalitets- miljösystem? Varför i byggprocessen? (Vad består ett kvalitets- miljösystem av?) Genomgång av uppgiften kopplad till modul kretslopp...

Läs mer

Riktlinjer för stadens arbetssätt,

Riktlinjer för stadens arbetssätt, Riktlinjer för stadens arbetssätt, metoder och verksamhetsarkitektur inom it-området tillhör Ett program för digital förnyelse The Capital of Scandinavia Innehåll 1 Inledning... 3 2 Stadens arkitekturramverk...

Läs mer

Chaos om IT-projekt..

Chaos om IT-projekt.. Användarcentrerad systemutveckling, gränssnitt och prototyper. Lämplig extraläsning Gulliksen, Göransson: Användarcentrerad systemdesign, Studentlitteratur, kapitel: 4, 5, 6, 7, 8, 9 (Bredvidläsning) Syfte

Läs mer

UTBILDNING: Företagsstrategi i praktiken

UTBILDNING: Företagsstrategi i praktiken UTBILDNING: Företagsstrategi i praktiken Introduktion Ett effektivt lednings- och strategiarbete med en strukturerad affärsplanering är en förutsättning för att skapa långsiktigt lönsamma och konkurrenskraftiga

Läs mer

Vägledning för innovativ applikations- och tjänsteutveckling

Vägledning för innovativ applikations- och tjänsteutveckling Vägledning för innovativ applikations- och tjänsteutveckling Version 2.0 2014-04-15 ARK_0022 Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Målgrupper... 3 Avgränsning... 3 Vägledningens mallar... 3 Informationsspecifikation...

Läs mer

Begrepp Definition Objekttyp Sökväg

Begrepp Definition Objekttyp Sökväg Anläggningsdata (f.d. Anläggningsinformation) Anläggningsdata beskriver anläggningens funktion, utformning, tillstånd, läge och ingående delars relationer, samt övriga egenskaper. Anläggningsdata omfattar

Läs mer

Processer och värdegrund

Processer och värdegrund 2009-08-06 Processer och värdegrund Ann-Sofie Mattsson Processer och värdegrund Innehåll 1 SAMMANFATTNING 2 2 INLEDNING 3 3 KOMMUNENS VÄRDERINGAR UTTRYCKS I PROCESSER 6 3.1 Professionalitet 6 3.2 Engagemang

Läs mer

Dagmaröverenskommelsen 2007

Dagmaröverenskommelsen 2007 Dagmaröverenskommelsen 2007 I den nationella strategin för God vård slås fast att verksamheten inom hälso- och sjukvården skall vara av god kvalitet det vill säga säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik,

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument

Riktlinjer för styrdokument Sida 1/10 Riktlinjer för styrdokument Verksamheten i Kungsbacka kommun styrs, förutom av sitt eget självstyre, av många olika omvärldsfaktorer som, lagar och förordningar, staten och andra myndigheter.

Läs mer

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-06-19, 81 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: - Dokumentet gäller för: Alla

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Borås Stads. Riktlinjer för styrdokument. Riktlinjer för styrdokument 1

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Borås Stads. Riktlinjer för styrdokument. Riktlinjer för styrdokument 1 Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för styrdokument Riktlinjer för styrdokument 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet en introduktion

Ledningssystem för kvalitet en introduktion ISO 9001 Ledningssystem för kvalitet en introduktion Innehåll 3 Vad är ett ledningssystem för kvalitet? 3 ISO 9001 4 Varför ska man ha ett kvalitetsledningssystem? 5 Hur man börjar? 7 Vad betyder certifiering?

Läs mer

IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig ITstandardisering

IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig ITstandardisering REMISSVAR 1 (9) 2007/214 ERT ER BETECKNING N2007/5876/ITP Näringsdepartementet ITP 103 33 STOCKHOLM IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig

Läs mer

Facilities Management

Facilities Management Facilities Management Fastighetsförvaltning Med fastigheten som utgångspunkt Mål att utveckla fastighetens lönsamhet Fastighetsförvaltning är en kärnverksamhet FM definition Att få fastigheter, byggnader,

Läs mer

Årsplan för verksamhetsstyrning vid Karolinska Institutet Dnr 882/2012-010 Fastställd av konsistoriet 2012-02-20

Årsplan för verksamhetsstyrning vid Karolinska Institutet Dnr 882/2012-010 Fastställd av konsistoriet 2012-02-20 Årsplan för verksamhetsstyrning vid Karolinska Institutet Dnr 882/2012-010 Fastställd av konsistoriet 2012-02-20 Dnr 882/2012-010 INNEHÅLL 1. Bakgrund... 1 1.1 En sammanhållen process... 1 2. Aktiviteter

Läs mer

Följa upp, utvärdera och förbättra

Följa upp, utvärdera och förbättra Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda

Läs mer

Användarcentrerad Systemutveckling

Användarcentrerad Systemutveckling Användarcentrerad Systemutveckling Människadatorinteraktion (MDI) Inst. för informationsteknologi http://www.it.uu.se/edu/ course/homepage/hci/ ht10 Användarcentrerad systemutveckling, gränssnitt och prototyper.

Läs mer

Planeringsmodell PTS. Presentation av Josefina Hinnerson, Centrum för Vårdens Arkitektur (CVA) josefina.hinnerson@chalmers.se

Planeringsmodell PTS. Presentation av Josefina Hinnerson, Centrum för Vårdens Arkitektur (CVA) josefina.hinnerson@chalmers.se Planeringsmodell PTS Presentation av Josefina Hinnerson, Centrum för Vårdens Arkitektur (CVA) josefina.hinnerson@chalmers.se Planeringsmodell PTS Projekt med syfte att utveckla en planeringsmodell integrerat

Läs mer

Kvinnor och män i statistiken 11

Kvinnor och män i statistiken 11 Kvinnor och män i statistiken I detta kapitel ska statistikprocessen beskrivas mycket översiktligt. Här ges också exempel på var i processen just du kan befinna dig. Var finns statistik om kvinnor och

Läs mer

Nyttorealisering på 10-minuter ger

Nyttorealisering på 10-minuter ger Nyttorealisering på 10 min Nyttorealisering på 10-minuter ger kortfattade svar på följande frågor om Nyttorealisering på 10-minuter ger kortfattade svar på följande frågor om nyttorealisering: nyttorealisering:

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Riktlinjer för redovisning av myndigheternas åtgärder inom e-förvaltningsområdet

Riktlinjer för redovisning av myndigheternas åtgärder inom e-förvaltningsområdet Dnr 2008/50 1 (15) Riktlinjer för redovisning av myndigheternas åtgärder inom e-förvaltningsområdet Generellt I samband med regeringens beslut om Handlingsplan för e-förvaltning 1 fick 70 myndigheter i

Läs mer

Innehåll. 3 Figurförteckning... 5. 4 Bilagor... 5

Innehåll. 3 Figurförteckning... 5. 4 Bilagor... 5 Sammanfattning I detta kapitel beskrivs Höganäs verksamhetsstyrning och egenkontroll. Lagstiftning som styr egenkontroll utgörs huvudsakligen av kap 26 19 i miljöbalken samt förordningar och föreskrifter

Läs mer

Digital strategi för Strängnäs kommun

Digital strategi för Strängnäs kommun 1/8 Beslutad: Kommunfullmäktige 2016-01-25 8 Gäller fr o m: 2016-01-26 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2015:646-005 Ersätter: Ansvarig: IT-strateg Digital strategi för Strängnäs kommun 2/8

Läs mer

Certifierad verksamhetsarkitekt

Certifierad verksamhetsarkitekt Certifierad verksamhetsarkitekt EN UTBILDNING MED SEX TVÅDAGARSAVSNITT, ÖVER 100 TIMMAR En verksamhetsarkitekt strävar efter att öka företagets förmåga att möta nya affärskrav! Lottie Aderinne är ansvarig

Läs mer

Processbeskrivning Test

Processbeskrivning Test ProcIT-P-017 Processbeskrivning Test Lednings- och kvalitetssystem Fastställt av Sven Arvidson 2012-06-20 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Symboler i processbeskrivningarna 3 2 Testprocessen 4 2.1

Läs mer

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer

GIS-strategi. för Nybro kommun. GIS-samordnare Lise Svensson. Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25

GIS-strategi. för Nybro kommun. GIS-samordnare Lise Svensson. Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25 GIS-strategi för Nybro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25 GIS-samordnare Lise Svensson 2 Inledning Bakgrund Geografiska informationssystem, GIS, används idag av de flesta kommuner, organisationer,

Läs mer

Hur får man en kommunal RSA att funka? Tankar och erfarenheter från utvecklingsarbete i Malmö stad

Hur får man en kommunal RSA att funka? Tankar och erfarenheter från utvecklingsarbete i Malmö stad Hur får man en kommunal RSA att funka? Tankar och erfarenheter från utvecklingsarbete i Malmö stad HENRIK HASSEL & ALEXANDER CEDERGREN, LUNDS UNIVERSITET GABRIELLA WESTHEIM, MALMÖ STAD Utveckling av RSA-arbete

Läs mer

Preliminär projektdefinition Bygglovsleveranser 2010-04-09/bj

Preliminär projektdefinition Bygglovsleveranser 2010-04-09/bj INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 2 3. MÅL... 3 4. OMFATTNING OCH RESULTAT... 4 5. KOPPLINGAR TILL OCH BEROENDEN AV ANDRA PROJEKT... 5 6. PLAN FÖR GENOMFÖRANDE... 6 Sida 1 1. BAKGRUND Denna

Läs mer

Internrevision miljö- och kvalitet - enligt ISO och ISO 9001

Internrevision miljö- och kvalitet - enligt ISO och ISO 9001 Internrevision miljö- och kvalitet - enligt ISO 14001 och ISO 9001 Göteborgs Stads Upphandlings AB Anna Lundeen anna.lundeen@canea.se 2016-05-17 Packhusgatan 6 SE-411 13 Göteborg Folkungagatan 49 SE-116

Läs mer

Introduktion - version 3.0 Copyright Tyréns AB ETT SYSTEM FÖR INVENTERING, BEDÖMNING OCH KLASSIFICERING AV FASTIGHETER

Introduktion - version 3.0 Copyright Tyréns AB ETT SYSTEM FÖR INVENTERING, BEDÖMNING OCH KLASSIFICERING AV FASTIGHETER ETT SYSTEM FÖR INVENTERING, BEDÖMNING OCH KLASSIFICERING AV FASTIGHETER Instrument för miljöstyrning En miljöbedömning ger dig kunskap om dina fastigheters miljöbelastning. Systemet redovisar olika miljönyckeltal

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

POLISENS LEDARKRITERIER

POLISENS LEDARKRITERIER MÅL OCH RESULTAT Det innebär att styra och driva mot angivna mål och att se vad som gagnar på såväl kort som lång sikt. Ha god uthållighet och förmåga att ha målen i sikte även när händelseutvecklingen

Läs mer

Arbetsgivarverkets kommunikationsstrategi

Arbetsgivarverkets kommunikationsstrategi Version 1.0 2013-08-27 Dnr 1308-0342-33 Arbetsgivarverkets kommunikationsstrategi Inledning... 2 Styrdokument för vår kommunikation... 2 Huvudbudskapen genomsyrar all kommunikation... 2 Primära målgrupper...

Läs mer

Så får Atlas Copco ut maximalt värde och säkrad drift av sina affärskritiska applikationer

Så får Atlas Copco ut maximalt värde och säkrad drift av sina affärskritiska applikationer REFERENS Så får Atlas Copco ut maximalt värde och säkrad drift av sina affärskritiska applikationer Om Atlas Copco Atlas Copco är en världsledande leverantör av lösningar för industriell produktivitet.

Läs mer

PROJEKTPLAN, ETAPP 1 FÖR INSATSOMRÅDE 3 - TEKNISK INFRASTRUKTUR

PROJEKTPLAN, ETAPP 1 FÖR INSATSOMRÅDE 3 - TEKNISK INFRASTRUKTUR PROJEKTPLAN, ETAPP 1 FÖR INSATSOMRÅDE 3 - TEKNISK INFRASTRUKTUR En del av aktionsprogrammet för Kommunal ITsamverkan i vård och omsorg, 20081001-20111231 1 Aktiviteter 2009-2010 1. Kommuners och landstings

Läs mer

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 Prel Utgåva (1)9 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektbeskrivning Dokumentbeskrivning: Underlag för beslut om stimulansmedel Mobilitet Mobila tjänster Utfärdat

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för IT Riktlinjer för IT 1 Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 20 juni 2011 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning

Läs mer

Klassificeringsstruktur för kommunala verksamheter

Klassificeringsstruktur för kommunala verksamheter 1 (7) Klassificeringsstruktur för kommunala verksamheter Verksamhetens beslutsunderlag & uppdragskontrakt namn Klassificeringsstruktur för kommunala verksamheter (KLASSA) Ytterst projektbeställare (YPB)

Läs mer

Modell över den elektroniska upphandlingsprocessen - från annonsering till kontrakt

Modell över den elektroniska upphandlingsprocessen - från annonsering till kontrakt Modell över den elektroniska upphandlingsprocessen - från annonsering till kontrakt M O D ELL ÖVER DEN ELEKT R O NISKA UPPHANDLINGS P R O C ESSEN 1 1. Introduktion Upphandlingsstödet vid Kammarkollegiet

Läs mer

Processbeskrivning Telefoni

Processbeskrivning Telefoni ProcIT-P-007 Processbeskrivning Telefoni Lednings- och kvalitetssystem Fastställt av Sven Arvidson 2011-08-29 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Symboler i processbeskrivningarna 3 2 Telefoniprocessen

Läs mer

Regeringens mål för IT-politiken är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Regeringens mål för IT-politiken är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Sida 1/5 Digital strategi Bakgrund Digitalisering är en ständigt pågående utveckling som hela tiden ställer nya krav på infrastruktur, tekniska lösningar i form av verktyg och system och arbetssätt. Digitala

Läs mer

Sammanfattning av lägesrapport 1 mars 2013

Sammanfattning av lägesrapport 1 mars 2013 Sammanfattning av lägesrapport 1 mars 2013 14 myndigheter i samverkan för ett förenklat och minskat uppgiftslämnande N2013/311/ENT Sammanfattning Att förenkla vardagen för företagare skapar förutsättningar

Läs mer

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Revisionsrapport Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Mora kommun November 2009 Författare Robert Heed Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga... 3 1.2 Metod...

Läs mer

Objektorienterad analys och design

Objektorienterad analys och design Objektorienterad analys och design Objektorienterad analys och design 1 Dagens föreläsning Första delen, innan rasten: Motivation och bakgrund Analys Funktioner Andra delen, efter rasten: Objektorienterade

Läs mer