Metod och projekterfarenheter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Metod och projekterfarenheter"

Transkript

1 Metod och projekterfarenheter Arbetet med Folkhälsopolitisk rapport 2010

2 Metod och projekterfarenheter Arbetet med Folkhälsopolitisk rapport 2010

3 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2011, R 2011:22 ISSN ISBN (pdf) ISBN (print) GRAFISK PRODUKTION: ab typoform TRYCK: Strömberg, Stockholm 2011

4 Innehåll 5 Förord 6 Sammanfattning 8 Summary Inledning Bakgrund 1.2 Målen för projektet Syfte Avgränsningar Metodval och erfarenheter 2.1 Systemanalytiskt angreppssätt Tre modeller som beskriver det studerade systemet Analysens sex olika steg Metoder och tillvägagångssätt i olika analysens olika steg Struktur för syntesen i huvudrapporten Sammanfattande slutsatser metodval och erfarenheter Erfarenhetsredovisning av projektet 3.1 Projektanalys Projektets syfte och mål Projektets roll i organisation och omgivning Projektstyrning Kvalitetssäkring Sammanfattande slutsatser erfarenheter från projektarbetet Referenser 59 Bilaga 1. Strategiska områden och samspel mellan målområden Goda livsvillkor 59 Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor 60 Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel 62 Samband mellan de tre strategiska områdena Bilaga 2. Lista över indikatorer för upp följningen i Folkhälsopolitisk rapport 2010

5 69 Bilaga 3. Avstämningsbrev till myndigheter Avstämning angående folkhälsopolitisk rapport Bilaga 4. Inbjudan till konferenser om Folkhälsopolitisk rapport 2010

6 Förord Det övergripande målet för folkhälsan är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Sveriges riksdag antog den nationella folkhälsopolitiken år 2003 i propositionen Mål för folkhälsan (2002/03:35). År 2008 presenterades sedan propositionen En förnyad folkhälsopolitik (2007/08:110). Statens folkhälsoinstitut har regeringens uppdrag att analysera och följa upp den nationella folkhälsopolitiken och ger därför ut Folkhälsopolitisk rapport, den första gavs ut år 2005 och den andra i november Det finns två huvudsyften med den folkhälsopolitiska rapporteringen. Det första är att ge regeringen en överblick över folkhälsans utveckling och resultatet av de genomförda åtgärderna. Det andra är att rekommendera framtida satsningar på ett sådant sätt att regeringen lättare kan göra strategiska val och prioritera bland de föreslagna åtgärderna. Underlaget för Folkhälsopolitisk rapport 2010 är omfattande och presenteras i flera olika underlagsrapporter. Dessa rapporter ger bl.a. en fördjupad bild av varje enskilt målområde för folkhälsa. Den här rapporten innehåller en redovisning av metod och projekterfarenheterna från arbetet med Folkhälsopolitisk rapport Denna rapport har arbetats fram av Anita Linell, expert vid avdelningen för analys och uppföljning. Rapporten har granskats av institutets interna sekretariat för den folkhälsopolitiska rapporten. Vetenskaplig granskare har varit Lisa Hörnsten Friberg, skog. dr och forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut. Östersund september 2011 Sarah Wamala Generaldirektör M e t o d o c h p r o j e k t e r f a r e n h e t e r 5

7 Sammanfattning Den här rapporten beskriver metod och projekterfarenheterna från en omfattande myndighetsutredning, Folkhälsopolitisk rapport Rapporten togs fram på uppdrag av regeringen och handlar om arbetet för att nå folkhälsans övergripande mål och de elva målområdena. Uppdraget var att dels ge en tillbakablickande bedömning av utvecklingen och de genomförda åtgärderna under perioden , dels ge ett underlag för framtida folkhälsopolitiska satsningar. Arbetet med den folkhälsopolitiska rapporten har gett många erfarenheter och de varierar beroende på vem som äger dem. Här redovisas erfarenheterna ur ett projektledarperspektiv. De är till stora delar allmängiltiga och kan användas av den som arbetar med samhällsutredningar och är intresserad av metod och projekterfarenheter. Syftet är att lära för framtiden, både av det som fungerade väl och det som fungerade mindre väl under utredningen. Redovisningen av erfarenheter utgår från nio projektmål (framgångsfaktorer) som sattes upp för projektet. Målen togs fram vid diskussioner med uppdragsgivaren, externa intressenter och olika delar av projektorganisationen. Rapporten behandlar vilka sätt som valdes för att nå målen, hur lösningarna fungerade, om något hade kunnat göras annorlunda och om något behöver förbättras. Några av projektmålen hade betydelse för valet av det angreppssätt, de modeller och metoder som användes för analysen. De behandlas i rapportens första del. En utmaning var att hitta en analysmodell för att hålla ihop analyserna i de 21 underlagsrapporter som sedan skulle sammanfogas till en koncentrerad huvudrapport. Där blev den s.k. DPSIR-modellen ett viktigt hjälpmedel. Modellen hjälpte även till att tydliggöra den politiska spelplanen, dvs. vilka faktorer eller samhälleliga förutsättningar som politiker kan påverka för att nå en önskad förändring inom ett målområde. En annan utmaning var önskemålet om en huvudrapport som gav överblick och helhetssyn. För att nå det målet använde projektet en enkel beslutsstödsmodell som underlättade både avvägningarna mellan olika strategiska områden inom folkhälsopolitiken och prioritering av åtgärderna inom respektive område. Rapportens första del visar också hur tillämpningen av en beslutsfattarorienterad systemanalys blev ett stöd för policyanalysen och hur projektgruppen lade upp konsekvensanalyserna av åtgärdsförslagen och de samhällsekonomiska analyserna. Vidare beskrivs problemen med att utvärdera de genomförda åtgärderna och behovet av en mer omfattande omvärldsbevakning. Inom samtliga av dessa analysområden finns behov av ett utvecklingsarbete för att öka kvaliteten i framtida utredningar. 6 M e t o d o c h p r o j e k t e r f a r e n h e t e r

8 I rapportens andra del beskrivs erfarenheterna från projektarbetet utifrån fyra områden: syfte och mål, projektets roll i organisation och omgivning, projektstyrning samt kvalitetssäkring. Där beskrivs projektets organisation och deltagarnas roller, mandat och befogenheter, samt hur det påverkade projektets möjligheter att hålla tidplaner. Där beskrivs också styrgruppens betydelse i ett projekt med flera nya arbetssätt samt hur projektet formades för att involvera många olika intressenter i utredningen och dess förslag. Vidare behandlas projektgruppens arbete, projektets utformning för att samordna utredarna, få in nya arbetssätt och skapa tydlighet i arbetet, samt reflexioner kring vad som kunde ha gjorts annorlunda. Två viktiga saker blev tydliga under projektarbetet: Det behövs en rutin för att kvalitetssäkra uppföljningen av olika projekt, och det behövs en bättre rutin för att kvalitetssäkra rapporterna. M e t o d o c h p r o j e k t e r f a r e n h e t e r 7

9 Summary Method and project experiences from the Public Health Policy Report 2010 This report describes the method and project experiences from a comprehensive agency study, the Public Health Policy Report The report was prepared on behalf of the Government of Sweden and deals with the work of achieving the overarching public health aim and the 11 public health objective domains. The assignment was to provide a retrospective assessment of developments and the measures implemented during the period , as well as a basis for future public health policy strategies and measures. Work on the public health policy report provided multiple experiences that vary depending on who had them. Here, these experiences are presented from a project management perspective. They are largely general and can be used by those who work with societal studies and are interested in method and project experiences. The objective is to learn for the future, both from what worked well and what worked less well during the study. The presentation of experiences is based on nine project objectives (success factors) that were set for the project. The objectives were developed in discussions with the principal, external stakeholders and various parts of the project organisation. The report addresses the approaches chosen to achieve the objectives, how the solutions worked, if something could have been done differently and if something needs improvement. Some of the project objectives were of significance to the approaches, models and methods used for the analysis. They are discussed in the first section of the report. One challenge was finding an analysis model to coordinate the analyses of the 21 sub-reports that were later compiled into a concentrated main report. There, the Driving forces-pressures-state-impacts-responses (DPSIR) model became an important aid. The model also helped clarify what factors or societal conditions that politicians can influence to achieve a desired change in an objective domain. Another challenge was the desire for a main report that provided an overview and a holistic perspective. In order to achieve this, the project used a simple decisionsupport model that facilitated both considerations between various strategic areas in public health policy and the prioritisation of the proposed measures in each area. The first section of the report also shows how the application of decision-makeroriented systems analysis became an aid in policy analysis and how the project group arranged the impact assessments of the proposed measures and the socioeconomic analyses. In addition, the problems of evaluating the implemented measures and the need for more extensive monitoring of the area are described. In all of these 8 M e t o d o c h p r o j e k t e r f a r e n h e t e r

10 areas of analysis, development efforts are needed in order to improve the quality of future reports. The second section of the report describes the experiences from the project work based on four areas: purpose and objectives, the project s role in the organisation and its surroundings, project management and quality assurance. Here, the project organisation and the participants roles, mandates and authorisations are described, as well as how this influenced the project s chances of maintaining timetables. The steering group s significance in a project with several new ways of working is also described, as well as how the project was structured to involve many different stakeholders in the study and its proposals. In addition, the project group s work is discussed, as well as the project s structure for coordinating the project group members, obtaining new approaches and creating clarity in the work, and reflections on what could have been done differently. Two important things became clear in the course of the project: A procedure is needed for quality assurance of the follow-up of various projects, and a better procedure is needed to quality assure the reports. M e t o d o c h p r o j e k t e r f a r e n h e t e r 9

11

12 1 Inledning M e t o d o c h p r o j e k t e r f a r e n h e t e r 11

13 1.1. Bakgrund Lärdomarna från olika projekt tas alltför sällan till vara. Risken finns då att de goda erfarenheterna inte kommer till nytta och att misstagen kan upprepas i nya projekt. Därför är det viktigt att stanna upp och summera erfarenheterna av det genomförda arbetet, speciellt när det gäller projekt som kräver mycket tid, personal och pengar. Den här rapporten handlar om arbetet med Folkhälsopolitisk rapport 2010, som Statens folkhälsoinstitut tog fram på uppdrag av regeringen (Statens folkhälsoinstitut, 2006), se faktaruta 1.1. Projektet gjorde en nystart i januari 2010 på grund av personella och organisatoriska förändringar inom Statens folkhälsoinstitut. Vi var cirka 20 personer som ingick i projektgruppen och som fick möjlighet att medverka i detta viktiga men komplexa uppdrag. I korthet innebar uppdraget att utifrån målen för folkhälsan (se faktaruta 1.2) för år beskriva utvecklingen för viktiga faktorer som påverkar hälsan de genomförda åtgärderna inom folkhälsopolitiken samt resultatet av dessa rekommendationer till framtida åtgärder. De största utmaningarna som projektledaren identifierade med uppdraget var att hitta ett lämpligt angreppssätt, samt modeller och metoder, dels för att analysera ett komplext och omfattande sakområde, dels för att samordna många olika utredare upprätta en projektprocess där alla de berörda intressenterna kunde vara delaktiga och ge synpunkter och idéer under utredningens gång ge regeringen ett användbart beslutsunderlag inom utsatt tid. Det finns en rad intressenter som på olika sätt kan påverka hur folkhälsan utvecklas i Sverige, men det gäller främst de centrala myndigheterna, länsstyrelserna, landstingen och regionerna, kommunerna, olika ideella organisationer och näringslivet. 12 M e t o d o c h p r o j e k t e r f a r e n h e t e r

14 Faktaruta 1.1. uppdraget Här följer en beskrivning av uppdraget enligt regleringsbrevet till Statens folkhälsoinstitut (Statens folkhälsoinstitut, 2006). Statens folkhälsoinstitut skall ta fram en folkhälsopolitisk rapport. Rapporten skall redovisa indikatorer för folkhälsans viktigaste bestämningsfaktorer som institutet, i samråd med andra aktörer, identifierat. Redovisningen skall ske i form av tidsserier som möjliggör analys av utvecklingstrender. Rapporten skall vidare redovisa vidtagna insatser på nationell, och så långt det är möjligt, på regional och lokal nivå som bedöms väsentligen ha bidragit till eller väsentligen kan komma att bidra till att nå det övergripande nationella folkhälsomålet och målen inom de elva målområdena i propositionen Mål för folkhälsan (Regeringens proposition 2002/03:35). Rapporten skall även redovisa en bedömning av resultaten och de mer långsiktiga effekterna av genomförda insatser samt ge rekommendationer om åtgärder. Utvecklingen av bestämningsfaktorerna skall redovisas efter kön. I analysen skall Statens folkhälsoinstitut särskilt beakta socioekonomisk ställning och etnicitet samt förutsättningarna för barns, äldres, funktionshindrades och homo- och bisexuellas hälsa. Avrapporteringsdatum var satt till 10 november Faktaruta 1.2. Mål för folkhälsan Riksdagen har tagit beslut om Mål för folkhälsan (prop. 2002/03:03:35 och prop. 2007/08:110). Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel M e t o d o c h p r o j e k t e r f a r e n h e t e r 13

15 1.2 Målen för projektet Nystarten av projektet i januari 2010 började med att projektsekretariatet gjorde en enkel undersökning kring vad som skulle kunna göra Folkhälsopolitisk rapport 2010 framgångsrik. Med framgångsrik menas att resultatet skulle upplevas som trovärdigt samt att det skulle kunna komma till nytta och användas som inspiration till nya satsningar i det svenska arbetet för en bättre folkhälsa. Detta gäller även Statens folkhälsoinstituts arbete i övrigt och vi strävar efter att alltid leva upp till dessa s.k. resultatmål gentemot vår omvärld (Statens folkhälsoinstitut, 2009). Under det första mötet efter nystarten tog projektgruppen bl.a. fram viktiga projektmål för att utredningen skulle bli framgångsrik. Även andra grupper fick i uppdrag att identifiera framgångsfaktorer (projektmål) för utredningen: uppdragsgivaren dvs. representanter för socialdepartementet, styrgruppen, en extern referensgrupp för projektet samt fyra olika dialoggrupper med representanter för länsstyrelser, kommuner, ideella organisationer, landsting och regioner. I tabell 1.1 följer en sammanställning av projektmålen (framgångsfaktorer) som de olika grupperna lyfte fram. Sammanställningen är en syntes av de projektmål som grupperna angav. I tabellen markeras också projektmålens koppling till nytta, inspiration och trovärdighet dvs. det eller de viktigaste resultat som skulle uppnås med ett projektmål. Tabell 1.1. Projektmålen och deras koppling till resultatmålen Projektmål (framgångsfaktorer) Resultatmål Nytta Inspiration Trovärdighet 1. Ta fasta på det övergripande målet, samhälleliga förutsättningar för god hälsa på lika villkor i befolkningen, och beskriv det i analysen. N T 2. Förslag till åtgärder ska vara konsekvensbedömda. Ange vad det kostar att göra respektive inte göra åtgärder. N I T 3. Presentera resultatet så att det blir överblickbart för beslutsfattarna, och ange prioriteringar. 4. Rekommendationer till åtgärder ska vara politiskt realiserbara. Ta hänsyn till vem som äger frågan och till statsfinansiella kostnader. 5. Arbetet ska vila på vetenskaplig grund. Graden av vetenskapligt stöd ska anges. 6. Stäm av önskemål och förankra resultaten under utredningens gång med berörda intressenter och målgrupper. N N N T T T T 14 M e t o d o c h p r o j e k t e r f a r e n h e t e r

16 Projektmål (framgångsfaktorer) Resultatmål 7. Utredningen behöver stringens, mallar och tydlighet från ledningen och styrgruppen så att projektarbetet blir realistisk och av hög kvalitet (projektgruppens önskemål). N T 8. Använd ett tillgängligt språk som kan förstås även av den som inte har folkhälsobakgrund. 9. Anpassa och paketera information och planera kommunikationsinsatser så att avsedda målgrupper nås. N N I I Med trovärdighet menas att resultatet uppfattas som tillförlitligt. Nytta gäller att de berörda målgrupperna kan använda rapporterna för olika syften i sin verksamhet, att de är relevanta och kommunicerbara. Med inspiration avses att rapporternas innehåll, helt eller delvis, kan bidra till nya initiativ och satsningar eller ett ökat engagemang. Det är inte alltid självklart hur projektmålen ska kopplas till resultatmålen men tabellen visar det som har bedömts vara mest relevant. De fem första målen i tabell 1.1 fick konsekvenser för hur utredningen lades upp, med angreppssätt, modeller och metoder. Vad vi gjorde för att nå dessa mål behandlas i kapitel 2 Metodval och erfarenheter. De fem sista målen fick betydelse för hur processen i projektet planerades och genomfördes, i förhållande till uppdragsgivaren, linjeorganisationen, projektdeltagarna och intressenterna. De behandlas i kapitel 3 Projekterfarenheter. Mål 5 finns med i båda analyserna eftersom det påverkar både metodval och projektarbetet. Erfarenhetsredovisningen från projektarbetet som redovisas längre fram i kapitel 3 följer strukturen för en projektanalys (Naturvårdsverket, 2003). Denna beskrivs närmare i inledningen till kapitel 3. En projektanalys innehåller viktiga perspektiv som bör beaktas vid projektstarten, under genomförandet och efter avslutningen när man ska dra erfarenheter från projektet. Erfarenhetsredovisningen kapitel 3 och 4 innehåller dels beskrivningar, dels värderande inslag med projektledarens bedömningar av t.ex. vad som hade kunnat göras annorlunda och vad som behöver utvecklas. Dessa bedömningar särredovisas under rubriken Kommentar. 1.3 Syfte Syftet är att utifrån projektmålen för utredningen och projektet Folkhälsopolitisk rapport 2010 redovisa vilket angreppssätt, och vilka modeller och metoder som valdes för analysen M e t o d o c h p r o j e k t e r f a r e n h e t e r 15

17 beskriva projektprocessen med de berörda deltagarna i projekt- och linjeorganisationen samt delaktighetsprocessen med de externa intressenterna och avstämningarna med uppdragsgivaren summera erfarenheterna från projektet och visa vilka utvecklingsbehov som finns. Rapporten vänder sig till utredare, forskare och andra som är intresserade av utredningsmetoder och erfarenheter från projektprocesser. Detta projekt genomfördes inom en myndighet, men metod och projekterfarenheterna är mer allmängiltiga och kan användas i andra typer av organisationer. 1.4 Avgränsningar Redovisningen i denna rapport är främst avgränsad till tiden för projektets sista del och omfattar cirka ett och ett halvt år med start i januari Ett omfattande projekt som Folkhälsopolitisk rapport 2010 ger många erfarenheter och de kan vara olika beroende på vem som äger dem. Här redovisas erfarenheterna ur projektledarens perspektiv. Vidare är denna rapport avgränsad till att beskriva hur projektet genomfördes för att nå de mål som sattes för projektet, dvs. vilket angreppssätt och vilka metoder och modeller som valdes, samt hur projektarbetet formades. Det finns också en extern rapport som innehåller en fullständig utvärdering av processen med en bedömning av hur väl målen nåddes och varför, sett ur flera olika berörda aktörers perspektiv. Erfarenhetsredovisningen från projektarbetet i kapitel 3 avgränsas till att beskriva hur projektarbetet formades, i första hand för att nå mål 5 9 i tabell 1.1 kommentera om valda lösningar fungerade, om något hade kunnat göras annorlunda samt om det behövs något utvecklingsarbete. 16 M e t o d o c h p r o j e k t e r f a r e n h e t e r

18 2 Metodval och erfarenheter M e t o d o c h p r o j e k t e r f a r e n h e t e r 17

19 Det här kapitlet handlar om valet av angreppssätt, modeller och struktur för analysen, utredningens olika steg och metoderna som användes i arbetet med underlagsrapporterna och huvudrapporten. Syftet med huvudrapporten var att ge en helhetsbild av innehållet i de många underlagsrapporterna. En av utmaningarna var att skapa en struktur för huvudrapporten så att den blev ett användbart underlag med bra överblick över resultatet av den genomförda politiken och rekommendationerna för framtidens folkhälsopolitik. 2.1 Systemanalytiskt angreppssätt Det här avsnittet handlar om vilket angreppssätt som valdes för policyanalysen för att nå projektmålen 1 5 i tabell 1.1. Policyanalys är en verksamhet där vi i problemlösande syfte studerar offentliga handlingslinjer och program genom att sönderdela dem och betrakta delarna och därefter sammanfoga dem till en ny och annorlunda (och förhoppningsvis) bättre helhet (Premfors, 1989). Enligt Premfors utförs policyanalyser vanligtvis med stöd av operationsanalys, systemanalys, kostnadsnyttoanalyser, framtidsstudier och prognoser. Uppdraget i Folkhälsopolitisk rapport 2010 var omfattande och komplext, och vi valde därför att utgå från den särskilda metodik som används inom den beslutsfattarorienterade systemanalysen (Molander, 1981; Olsson & Sjöstedt, 2004). Metodiken inom systemanalysen är speciellt anpassad för utredningar som bl.a. kännetecknas av att problemet är dynamiskt, tidsperspektiven långa, systemgränserna inte självklara och målen vagt definierade. Dessutom kan vissa väsentliga faktorer som behöver hanteras i analysen vara svåra att kvantifiera (Molander, 1981). Alla dessa kännetecken stämmer för utredningen Folkhälsopolitisk rapport De olika målområdena är vagt definierade, de anger bara en riktning och är inte tidsatta eller mätbara. Tidsperspektiven är långa eftersom hälsoeffekter i form av sjukdomar ofta uppträder med stor fördröjning. Men det tar också lång tid innan beslutade åtgärder ger önskade resultat. Systemgränserna är inte klara, för när det gäller målområdena kan åtgärder inom ett målområde ge effekter även inom ett annat målområde. Det är dessutom relativt ont om kvantitativa underlag inom folkhälsovetenskapen och konsekvensanalyser får oftast ske med kvalitativa metoder. 18 M e t o d o c h p r o j e k t e r f a r e n h e t e r

20 Tyngdpunkten i systemanalys (Molander, 1981; Bardach, 2009) läggs vid att göra en problemformulering samla in underlag, om möjligt evidensbaserade skapa flera handlingsalternativ, inklusive ett referensalternativ utveckla kriterier för att jämföra alternativen genomföra konsekvensbedömningar av olika handlingsalternativ hantera osäkerheter och beskriva begränsningar i analysen ge rekommendationer, strukturera och skapa överblick över resultatet så att beslutsfattaren lättare kan sätta sig in i beslutsunderlaget. Kommentar Vi valde ett systemanalytiskt angreppssätt, dels på grund av karaktären på den utredning som skulle genomföras, dels på grund av uppdragsgivarens önskemål om konsekvensbedömningar av förslagen. Systemanalytiska metoder är också generellt väl lämpade för att nå målen 1 5 i tabell 1.1. Arbetet med de olika momenten i en systemanalys kommenteras i efterföljande avsnitt Tre modeller som beskriver det studerade systemet Det här avsnittet handlar om hur projektet lades upp för att nå projektmål 1 i tabell 1.1 dvs. att ta fasta på det övergripande målet för folkhälsan, synliggöra de samhälleliga förutsättningarna för hälsa och att göra enhetliga konsekvensbedömningar av förslagen inklusive ekonomiska analyser. Projektgruppen bestod av 20 olika utredare som var och en arbetade med avgränsade delar av helheten, och utmaningen var att samordna dem så att deras resultat gick att summera och komprimera till en huvudrapport. Då är det särskilt viktigt att ha en gemensam syn på det studerade systemet och gemensamma modeller av det. Med det studerade systemet (helheten) menas här samhällsverksamheter, aktiviteter och andra förutsättningar som påverkar utvecklingen av det övergripande målet för folkhälsan och de elva målområdena. Modeller hjälper inte bara till att hålla ihop analysen i komplexa utredningar, de kan också användas som pedagogiska hjälpmedel i ett senare skede då resultatet ska presenteras för beslutsfattarna. Vi valde att använda tre modeller för att få en gemensam syn på det som analyserna skulle handla om. De tre olika modellerna visar A. viktiga faktorer som påverkar folkhälsan B. sambandet mellan folkhälsa och politik C. samhälleliga förutsättningar för hälsa som kan påverkas genom politiska beslut inom olika målområden. Modellerna har ett gemensamt förhållningssätt när det gäller de faktorer som påverkar hälsan och hur dessa kan påverkas av politiska beslut. Den första modellen visar M e t o d o c h p r o j e k t e r f a r e n h e t e r 19

21 viktiga faktorer som påverkar folkhälsan och den andra visar sambandet mellan politik och folkhälsa. Den tredje modellen visar vilka faktorer som politiker och andra beslutsfattare kan påverka med åtgärder och styrmedel. Den användes för åtgärdsanalyserna inom respektive målområde och kan ses som en fördjupning av modell B. Här följer en närmare beskrivning av modellerna Modell A: Viktiga faktorer som påverkar folkhälsan År 2003 slog riksdagen fast den nu gällande nationella folkhälsopolitiken (prop. 2002/03:35) och gjorde då ett viktigt strategiskt vägval: När målen för folkhälsopolitiken formulerades valde man att utgå från de faktorer som påverkar hälsan i stället för att utgå från sjukdomar och hälsoproblem. Genom att följa upp de faktorer som påverkar hälsan, t.ex. tobaksbruk, psykosociala arbetsmiljöfaktorer eller miljön i skolan, får man en snabb indikation på hur läget är på väg att förändras jämfört med då sjukdomar och hälsoproblem följs upp. Denna indikation kan vara ett betydelsefullt underlag för politiska beslut. Som framgår av figur 2.1 är det många faktorer som påverkar vår hälsa biologiska faktorer, sociala relationer, levnadsvanor och samhällsfaktorer (Dahlgren & Whitehead, 1992). Modellen visar också att folkhälsan påverkas av beslut inom ett stort antal politikområden. Figur 2.1. Faktorer som påverkar folkhälsan MILJÖ Samhällsekonomiska strategier Arbetslöshet Arbetsmiljö Utbildning Boende Trafik Alkohol Tobak Matvanor Sexualitet och samlevnad Narkotika Socialt stöd Barns vuxenkontakter Sociala nätverk Individ Familj Fritid och kultur Socialförsäkring Fysisk aktivitet Socialtjänst Sömnvanor Jordbruk och livsmedel Hälso-, sjuk- och tandvård Ålder Kön Arv Källa: Dahlgren och Whitehead (1992). 20 M e t o d o c h p r o j e k t e r f a r e n h e t e r

22 2.2.2 Modell B: Sambandet mellan folkhälsa och politik Befolkningens hälsa påverkas av många olika samhällssektorer och politikområden, vilket figur 2.2 visar. Med downstream menas faktorer som påverkar hälsan hos en enskild individ, t.ex. livsstil och levnadsvanor. Med upstream menas faktorer som ligger på samhällsnivå, långt från individen. Allmänpolitiken har fokus på upstreamfaktorer medan folkhälsopolitiken kan påverka faktorer både upstream och downstream. Med miljö menas både fysiska och psykosociala livsmiljöer och miljön kan påverkas genom både folkhälsopolitik och allmänpolitik. För att ett folkhälsoarbete ska bli framgångsrikt på lång sikt behöver man noga tänka igenom vilka satsningar som ska göras på upstream- respektive downstreamfaktorer. Med andra ord, vad ett visst problem egentligen beror på. Figur 2.2. Samband mellan folkhälsa och politik. Allmän politik Folkhälsopolitik Hälsofrämjande åtgärder Prevention Sjukvård Rehabilitering Ekonomi Struktur Institutioner Miljö Levnadsvanor Hälsa Livskvalitet Upstream Downstream Källa: Figuren är en tankemodell av Sven Bremberg, inspirerad av Dahlgren och Whiteheads modell (Statens folkhälsoinstitut, 2010) Modell C: Samhälleliga förutsättningar för hälsa som kan påverkas genom politiska beslut För att analysera åtgärder inom olika målområden användes den s.k. DPSIRmodellen som har tagits fram av Europeiska miljöbyrån (European Environmental Agency [EEA] 1999). Benämningen utgår från modellens komponenter som beskrivs närmare i tabell 2.1 (Statens folkhälsoinstitut, 2010). Ursprungligen togs den fram för att beskriva orsakssamband i samspelet mellan samhälle och miljö, och vi valde DPSIR-modellen för att den illustrerar de samhälleliga förutsättningar för hälsa (drivkrafter och påverkansfaktorer) som politiker kan påverka med sina beslut visar sambandet mellan en hälsopåverkande faktor (exemplifierat med tobaksbruk i figur 2.3) och hälsoutfallet i form av sjukdomar och dödsfall, och de kostnader som uppstår med eller utan åtgärder inkluderar kopplingen till det övergripande målet, att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Den hälso- M e t o d o c h p r o j e k t e r f a r e n h e t e r 21

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Falköpings kommun

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Falköpings kommun FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Folkhälsoarbete i Folkhälsorådet i Falköping 1 är ett samverkansorgan mellan och Västra Götalandsregionen vars syfte är att initiera, utveckla och samordna det tvärsektoriella

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson Helsingborgs stad juni 2005 Kerstin Månsson Arbetsmaterial Inledning Begreppet hälsa skall här läsas och förstås i sitt allra vidaste sammanhang, vilket gör att begrepp som folkhälsa, välfärd och hållbar

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Folkhälsopolitiskt program Flens kommun Förslag 2008-2011 Innehållsförteckning Inledning Folkhälsa och folkhälsoarbete Folkhälsa och hälsa Folkhälsoarbete Hälsans bestämningsfaktorer Risk och skyddsfaktorer

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD Verksamhetsplan 2012 GULLSPÅNGS KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOLKHÄLSA... 3 FOLKHÄLSOARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN... 3 FOLKHÄLSORÅDET... 5 FOLKHÄLSORÅDETS UPPGIFT...

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar för en god hälsa i Mora kommun krävs samarbete mellan kommunala verksamheter, hälso- och sjukvård,

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

National Prevention Strategy

National Prevention Strategy National Prevention Strategy Patrik Johansson, MD, MPH University of Nebraska Medical Center, College of Public Health, Member The Advisory Group on Prevention, Health Promotion, Integrative and Public

Läs mer

Lokalt och regionalt folkhälsoarbete

Lokalt och regionalt folkhälsoarbete Lokalt och regionalt folkhälsoarbete Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010 Lokalt och regionalt folkhälsoarbete Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT,

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Folkhälsoplan Bergs kommun

Folkhälsoplan Bergs kommun Folkhälsoplan Bergs kommun Augusti 2006 December 2010 2006-05-21 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Övergripande vision för Bergs kommun 5 Målområde - Delaktighet och inflytande 6 Målområde - Trygga

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Sammanställning av samrådsremiss: Folkhälsoplan för Borlänge Kommun 2008-2011.

Sammanställning av samrådsremiss: Folkhälsoplan för Borlänge Kommun 2008-2011. Sammanställning av samrådsremiss: Folkhälsoplan för Borlänge Kommun 2008-2011. Borlänge kommun har på uppdrag av kommunstyrelsen tagit fram ett förslag till folkhälsoplan för Borlänge Kommuns långsiktiga,

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1 Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa 2011-05-05 Sid 1 Folkhälsopolitiken Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun Folkhälsa Folkhälsomål för Umeå kommun Inledning I Umeå kommun vill vi arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle. Kommunens övergripande mål är att skapa en attraktiv kommun där människor har förutsättningar

Läs mer

Från ord till handling i regeringens ANDT-strategi

Från ord till handling i regeringens ANDT-strategi Från ord till handling i regeringens ANDT-strategi Maria Renström Ämnesråd/Gruppledare ANDT och Socialtjänst Min presentation Hur kom vi fram till regeringens ANDT-strategi? Hur involverade vi praktiker,

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger LÄNSSTYRELSEN 2011-04-01 1(5) Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger 1. Skånesamverkan mot droger Under namnet Skånesamverkan mot droger, SMD samverkar Länsstyrelsen, Region Skåne, Kommunförbundet

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

1. Så här fungerar en kommun

1. Så här fungerar en kommun LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 1. Så här fungerar en kommun Organisation och påverkan I Sverige finns 290 kommuner som har till uppgift att ta tillvara gemensamma intressen för dem som lever

Läs mer

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

Drogpolitiskt program 2010. Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

Drogpolitiskt program 2010. Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Drogpolitiskt program 2010 Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Inledning Drogfrågorna är en viktig del av Sveriges folkhälsopolitik. Att begränsa skadorna av alkohol är en viktig faktor

Läs mer

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2014-02-10 1(5) Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Ansökan om medel från förbundet till

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami

Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami 2012-11-19 1 Översikt Vad är ett gäng - Begreppsförvirring Den svenska gängutvecklingen Stockholm Gang Intervention and Prevention Project

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Granskning av folkhälsoarbetet för barn och ungdomar

Granskning av folkhälsoarbetet för barn och ungdomar Revisionsrapport Granskning av folkhälsoarbetet för barn och ungdomar Ängelholms kommun Augusti 2009 Jean Odgaard, Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 4

Läs mer

Projektplan - Hållbarhetsintegrering

Projektplan - Hållbarhetsintegrering Projektplan - Hållbarhetsintegrering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-09 1.0 Susanna Jakobsson, Lotta Heckley, Maria Kronogård, Jenny Theander Stadskontoret

Läs mer

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag Statens folkhälsoinstitut, Östersund isbn: 978-91-7257-473-1 omslagsillustration: AB Typoform/Ann Sjögren grafisk form: AB Typoform foto: sid 5 Peter de

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika

Läs mer

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020 Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa mellan Motala kommun;

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program Alkohol- och drogpolitiskt program Förslag från livsmiljörådet Antaget av kommunfullmäktige den 19 juni 2006 Dnr KS2006/421 Kommunkansliet Alko_06.doc Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Inställning...

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

2013:4. Utvärdering av uppföljningssystemet för den nationella folkhälsopolitiken

2013:4. Utvärdering av uppföljningssystemet för den nationella folkhälsopolitiken 2013:4 Utvärdering av uppföljningssystemet för den nationella folkhälsopolitiken MISSIV DATUM DIARIENR 2013-03-20 2012/132-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2012-05-31 S2012/4059/FS (delvis) Regeringen Socialdepartementet

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013

Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013 Tjänsteskrivelse 2013-04-15 Handläggare: Cecilia Ljung Dnr: 2013.0048 Folkhälsonämnden Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013 Sammanfattning Folkhälsonämnden bjuder in till den årliga folkhälsokonferensen

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Drivkrafter hinder mervärde

Drivkrafter hinder mervärde 2013 03 06 Ulf Hedbjörk Universitets och högskolerådet Internationell mobilitet Drivkrafter hinder mervärde Ny myndighet: Universitets och högskolerådet HSV VHS YH UHR IPK KRUS Tre studier från UHR under

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Folkhälsopolitiskt. program

Folkhälsopolitiskt. program Folkhälsopolitiskt program 1 2 Alla har rätt till ett gott liv En god hälsa är för de flesta av oss något som vi värdesätter mycket högt. Alltför ofta är den goda hälsan något som vi tar för givet ända

Läs mer

Remissyttrande över promemorian En mer samlad myndighetsstruktur inom folkhälsoområdet (DS 2012:49)

Remissyttrande över promemorian En mer samlad myndighetsstruktur inom folkhälsoområdet (DS 2012:49) Stockholm 2013-01-21 Socialdepartementet Enheten för folkhälsa och sjukvård Remissyttrande över promemorian En mer samlad myndighetsstruktur inom folkhälsoområdet (DS 2012:49) Ref: S2012/7860/FS Folkhälsa

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Rökfri arbetstid. Antagen av kommunfullmäktige 2010-03-18

Rökfri arbetstid. Antagen av kommunfullmäktige 2010-03-18 Rökfri arbetstid Antagen av kommunfullmäktige 2010-03-18 Policy om rökfri arbetstid Riksdagen har antagit fyra etappmål för den nationella folkhälsopolitiken som innefattar: en tobaksfri livsstart från

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Projecticon. Grafisk Standard. Projecticon AB Box 2131 103 14 Stockholm, Sweden. www.projecticon.se

Projecticon. Grafisk Standard. Projecticon AB Box 2131 103 14 Stockholm, Sweden. www.projecticon.se Projecticon Grafisk Standard Logotype Logotype Typsnitt: Palatino Färg: RGB, R46, G98, B174 C87M65 Typsnitt Dokument Rubriker Brödtext Fotnoter Verdana Garmond Arial Webb Rubriker Brödtext Länkar Verdana

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Drogpolitisk policy för Landskrona kommun - alkohol, tobak och narkotika

Drogpolitisk policy för Landskrona kommun - alkohol, tobak och narkotika Vuxenförvaltningen 1(6) Datum 2007-03-30 Handläggare Er Referens Vår Referens Claes Zachrison dnr 2006/131 016 6001 Förvaltningsutredare Drogpolitisk policy för Landskrona kommun - alkohol, tobak och narkotika

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program Alkohol- och drogpolitiskt program 2011-2015 1 Inledning Folkhälsorådet har av Kommunstyrelsen fått i uppdrag att revidera det Alkohol- och drogpolitiska programmet som antogs av kommunfullmäktige 16 oktober

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014

Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014 Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014 Projektguide - Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling 15 hp I utbildningen ingår att genomföra ett förbättringsprojekt.

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Utvecklings- och folkhälsoenheten Utveckling Forskning Utbildning Folkhälsa Regional utveckling Varje dag lite bättre Sveriges

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Nordanstigs Kommun. Lena Linné 2005 06 20

Nordanstigs Kommun. Lena Linné 2005 06 20 ÖVERGRIPANDE PLAN FÖR TOBAKSARBETE Nordanstigs Kommun 1 Nordanstigs kommun har valt att fokusera på tre av målen för folkhälsan i sitt folkhälsoarbete. Mål 9 Ökad fysisk aktivitet. Mål 10 Goda matvanor

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid

Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid Kommunstyrelsen 2009-09-14 176 455 Arbets- och personalutskottet 2009-08-31 173 377 Dnr 09.524-02 septks15 Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid Ärendebeskrivning Forskning visar att

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

TOBACCO ENDGAME - RÖKFRITT SVERIGE ÅR 2025

TOBACCO ENDGAME - RÖKFRITT SVERIGE ÅR 2025 Marie K Wighed, sjuksköterska och diplomerad tobaksavvänjare. Primärvården samt föreläser på skolor och företag om tobak. En av 12 deltagare i regionala gruppen -. Mål: Att få människor på olika nivåer

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett allvarligt hälsoproblem bland barn och ungdomar och därmed ett angeläget område för samhällsinsatser. Det mesta av de resurser som samhället satsar på barn och ungdomar

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regional Levnadsvanedag för fysioterapeuter och dietister, Skövde 14 11 06 WHO konferens i Ottawa

Läs mer