Metod och projekterfarenheter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Metod och projekterfarenheter"

Transkript

1 Metod och projekterfarenheter Arbetet med Folkhälsopolitisk rapport 2010

2 Metod och projekterfarenheter Arbetet med Folkhälsopolitisk rapport 2010

3 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2011, R 2011:22 ISSN ISBN (pdf) ISBN (print) GRAFISK PRODUKTION: ab typoform TRYCK: Strömberg, Stockholm 2011

4 Innehåll 5 Förord 6 Sammanfattning 8 Summary Inledning Bakgrund 1.2 Målen för projektet Syfte Avgränsningar Metodval och erfarenheter 2.1 Systemanalytiskt angreppssätt Tre modeller som beskriver det studerade systemet Analysens sex olika steg Metoder och tillvägagångssätt i olika analysens olika steg Struktur för syntesen i huvudrapporten Sammanfattande slutsatser metodval och erfarenheter Erfarenhetsredovisning av projektet 3.1 Projektanalys Projektets syfte och mål Projektets roll i organisation och omgivning Projektstyrning Kvalitetssäkring Sammanfattande slutsatser erfarenheter från projektarbetet Referenser 59 Bilaga 1. Strategiska områden och samspel mellan målområden Goda livsvillkor 59 Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor 60 Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel 62 Samband mellan de tre strategiska områdena Bilaga 2. Lista över indikatorer för upp följningen i Folkhälsopolitisk rapport 2010

5 69 Bilaga 3. Avstämningsbrev till myndigheter Avstämning angående folkhälsopolitisk rapport Bilaga 4. Inbjudan till konferenser om Folkhälsopolitisk rapport 2010

6 Förord Det övergripande målet för folkhälsan är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Sveriges riksdag antog den nationella folkhälsopolitiken år 2003 i propositionen Mål för folkhälsan (2002/03:35). År 2008 presenterades sedan propositionen En förnyad folkhälsopolitik (2007/08:110). Statens folkhälsoinstitut har regeringens uppdrag att analysera och följa upp den nationella folkhälsopolitiken och ger därför ut Folkhälsopolitisk rapport, den första gavs ut år 2005 och den andra i november Det finns två huvudsyften med den folkhälsopolitiska rapporteringen. Det första är att ge regeringen en överblick över folkhälsans utveckling och resultatet av de genomförda åtgärderna. Det andra är att rekommendera framtida satsningar på ett sådant sätt att regeringen lättare kan göra strategiska val och prioritera bland de föreslagna åtgärderna. Underlaget för Folkhälsopolitisk rapport 2010 är omfattande och presenteras i flera olika underlagsrapporter. Dessa rapporter ger bl.a. en fördjupad bild av varje enskilt målområde för folkhälsa. Den här rapporten innehåller en redovisning av metod och projekterfarenheterna från arbetet med Folkhälsopolitisk rapport Denna rapport har arbetats fram av Anita Linell, expert vid avdelningen för analys och uppföljning. Rapporten har granskats av institutets interna sekretariat för den folkhälsopolitiska rapporten. Vetenskaplig granskare har varit Lisa Hörnsten Friberg, skog. dr och forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut. Östersund september 2011 Sarah Wamala Generaldirektör M e t o d o c h p r o j e k t e r f a r e n h e t e r 5

7 Sammanfattning Den här rapporten beskriver metod och projekterfarenheterna från en omfattande myndighetsutredning, Folkhälsopolitisk rapport Rapporten togs fram på uppdrag av regeringen och handlar om arbetet för att nå folkhälsans övergripande mål och de elva målområdena. Uppdraget var att dels ge en tillbakablickande bedömning av utvecklingen och de genomförda åtgärderna under perioden , dels ge ett underlag för framtida folkhälsopolitiska satsningar. Arbetet med den folkhälsopolitiska rapporten har gett många erfarenheter och de varierar beroende på vem som äger dem. Här redovisas erfarenheterna ur ett projektledarperspektiv. De är till stora delar allmängiltiga och kan användas av den som arbetar med samhällsutredningar och är intresserad av metod och projekterfarenheter. Syftet är att lära för framtiden, både av det som fungerade väl och det som fungerade mindre väl under utredningen. Redovisningen av erfarenheter utgår från nio projektmål (framgångsfaktorer) som sattes upp för projektet. Målen togs fram vid diskussioner med uppdragsgivaren, externa intressenter och olika delar av projektorganisationen. Rapporten behandlar vilka sätt som valdes för att nå målen, hur lösningarna fungerade, om något hade kunnat göras annorlunda och om något behöver förbättras. Några av projektmålen hade betydelse för valet av det angreppssätt, de modeller och metoder som användes för analysen. De behandlas i rapportens första del. En utmaning var att hitta en analysmodell för att hålla ihop analyserna i de 21 underlagsrapporter som sedan skulle sammanfogas till en koncentrerad huvudrapport. Där blev den s.k. DPSIR-modellen ett viktigt hjälpmedel. Modellen hjälpte även till att tydliggöra den politiska spelplanen, dvs. vilka faktorer eller samhälleliga förutsättningar som politiker kan påverka för att nå en önskad förändring inom ett målområde. En annan utmaning var önskemålet om en huvudrapport som gav överblick och helhetssyn. För att nå det målet använde projektet en enkel beslutsstödsmodell som underlättade både avvägningarna mellan olika strategiska områden inom folkhälsopolitiken och prioritering av åtgärderna inom respektive område. Rapportens första del visar också hur tillämpningen av en beslutsfattarorienterad systemanalys blev ett stöd för policyanalysen och hur projektgruppen lade upp konsekvensanalyserna av åtgärdsförslagen och de samhällsekonomiska analyserna. Vidare beskrivs problemen med att utvärdera de genomförda åtgärderna och behovet av en mer omfattande omvärldsbevakning. Inom samtliga av dessa analysområden finns behov av ett utvecklingsarbete för att öka kvaliteten i framtida utredningar. 6 M e t o d o c h p r o j e k t e r f a r e n h e t e r

8 I rapportens andra del beskrivs erfarenheterna från projektarbetet utifrån fyra områden: syfte och mål, projektets roll i organisation och omgivning, projektstyrning samt kvalitetssäkring. Där beskrivs projektets organisation och deltagarnas roller, mandat och befogenheter, samt hur det påverkade projektets möjligheter att hålla tidplaner. Där beskrivs också styrgruppens betydelse i ett projekt med flera nya arbetssätt samt hur projektet formades för att involvera många olika intressenter i utredningen och dess förslag. Vidare behandlas projektgruppens arbete, projektets utformning för att samordna utredarna, få in nya arbetssätt och skapa tydlighet i arbetet, samt reflexioner kring vad som kunde ha gjorts annorlunda. Två viktiga saker blev tydliga under projektarbetet: Det behövs en rutin för att kvalitetssäkra uppföljningen av olika projekt, och det behövs en bättre rutin för att kvalitetssäkra rapporterna. M e t o d o c h p r o j e k t e r f a r e n h e t e r 7

9 Summary Method and project experiences from the Public Health Policy Report 2010 This report describes the method and project experiences from a comprehensive agency study, the Public Health Policy Report The report was prepared on behalf of the Government of Sweden and deals with the work of achieving the overarching public health aim and the 11 public health objective domains. The assignment was to provide a retrospective assessment of developments and the measures implemented during the period , as well as a basis for future public health policy strategies and measures. Work on the public health policy report provided multiple experiences that vary depending on who had them. Here, these experiences are presented from a project management perspective. They are largely general and can be used by those who work with societal studies and are interested in method and project experiences. The objective is to learn for the future, both from what worked well and what worked less well during the study. The presentation of experiences is based on nine project objectives (success factors) that were set for the project. The objectives were developed in discussions with the principal, external stakeholders and various parts of the project organisation. The report addresses the approaches chosen to achieve the objectives, how the solutions worked, if something could have been done differently and if something needs improvement. Some of the project objectives were of significance to the approaches, models and methods used for the analysis. They are discussed in the first section of the report. One challenge was finding an analysis model to coordinate the analyses of the 21 sub-reports that were later compiled into a concentrated main report. There, the Driving forces-pressures-state-impacts-responses (DPSIR) model became an important aid. The model also helped clarify what factors or societal conditions that politicians can influence to achieve a desired change in an objective domain. Another challenge was the desire for a main report that provided an overview and a holistic perspective. In order to achieve this, the project used a simple decisionsupport model that facilitated both considerations between various strategic areas in public health policy and the prioritisation of the proposed measures in each area. The first section of the report also shows how the application of decision-makeroriented systems analysis became an aid in policy analysis and how the project group arranged the impact assessments of the proposed measures and the socioeconomic analyses. In addition, the problems of evaluating the implemented measures and the need for more extensive monitoring of the area are described. In all of these 8 M e t o d o c h p r o j e k t e r f a r e n h e t e r

10 areas of analysis, development efforts are needed in order to improve the quality of future reports. The second section of the report describes the experiences from the project work based on four areas: purpose and objectives, the project s role in the organisation and its surroundings, project management and quality assurance. Here, the project organisation and the participants roles, mandates and authorisations are described, as well as how this influenced the project s chances of maintaining timetables. The steering group s significance in a project with several new ways of working is also described, as well as how the project was structured to involve many different stakeholders in the study and its proposals. In addition, the project group s work is discussed, as well as the project s structure for coordinating the project group members, obtaining new approaches and creating clarity in the work, and reflections on what could have been done differently. Two important things became clear in the course of the project: A procedure is needed for quality assurance of the follow-up of various projects, and a better procedure is needed to quality assure the reports. M e t o d o c h p r o j e k t e r f a r e n h e t e r 9

11

12 1 Inledning M e t o d o c h p r o j e k t e r f a r e n h e t e r 11

13 1.1. Bakgrund Lärdomarna från olika projekt tas alltför sällan till vara. Risken finns då att de goda erfarenheterna inte kommer till nytta och att misstagen kan upprepas i nya projekt. Därför är det viktigt att stanna upp och summera erfarenheterna av det genomförda arbetet, speciellt när det gäller projekt som kräver mycket tid, personal och pengar. Den här rapporten handlar om arbetet med Folkhälsopolitisk rapport 2010, som Statens folkhälsoinstitut tog fram på uppdrag av regeringen (Statens folkhälsoinstitut, 2006), se faktaruta 1.1. Projektet gjorde en nystart i januari 2010 på grund av personella och organisatoriska förändringar inom Statens folkhälsoinstitut. Vi var cirka 20 personer som ingick i projektgruppen och som fick möjlighet att medverka i detta viktiga men komplexa uppdrag. I korthet innebar uppdraget att utifrån målen för folkhälsan (se faktaruta 1.2) för år beskriva utvecklingen för viktiga faktorer som påverkar hälsan de genomförda åtgärderna inom folkhälsopolitiken samt resultatet av dessa rekommendationer till framtida åtgärder. De största utmaningarna som projektledaren identifierade med uppdraget var att hitta ett lämpligt angreppssätt, samt modeller och metoder, dels för att analysera ett komplext och omfattande sakområde, dels för att samordna många olika utredare upprätta en projektprocess där alla de berörda intressenterna kunde vara delaktiga och ge synpunkter och idéer under utredningens gång ge regeringen ett användbart beslutsunderlag inom utsatt tid. Det finns en rad intressenter som på olika sätt kan påverka hur folkhälsan utvecklas i Sverige, men det gäller främst de centrala myndigheterna, länsstyrelserna, landstingen och regionerna, kommunerna, olika ideella organisationer och näringslivet. 12 M e t o d o c h p r o j e k t e r f a r e n h e t e r

14 Faktaruta 1.1. uppdraget Här följer en beskrivning av uppdraget enligt regleringsbrevet till Statens folkhälsoinstitut (Statens folkhälsoinstitut, 2006). Statens folkhälsoinstitut skall ta fram en folkhälsopolitisk rapport. Rapporten skall redovisa indikatorer för folkhälsans viktigaste bestämningsfaktorer som institutet, i samråd med andra aktörer, identifierat. Redovisningen skall ske i form av tidsserier som möjliggör analys av utvecklingstrender. Rapporten skall vidare redovisa vidtagna insatser på nationell, och så långt det är möjligt, på regional och lokal nivå som bedöms väsentligen ha bidragit till eller väsentligen kan komma att bidra till att nå det övergripande nationella folkhälsomålet och målen inom de elva målområdena i propositionen Mål för folkhälsan (Regeringens proposition 2002/03:35). Rapporten skall även redovisa en bedömning av resultaten och de mer långsiktiga effekterna av genomförda insatser samt ge rekommendationer om åtgärder. Utvecklingen av bestämningsfaktorerna skall redovisas efter kön. I analysen skall Statens folkhälsoinstitut särskilt beakta socioekonomisk ställning och etnicitet samt förutsättningarna för barns, äldres, funktionshindrades och homo- och bisexuellas hälsa. Avrapporteringsdatum var satt till 10 november Faktaruta 1.2. Mål för folkhälsan Riksdagen har tagit beslut om Mål för folkhälsan (prop. 2002/03:03:35 och prop. 2007/08:110). Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel M e t o d o c h p r o j e k t e r f a r e n h e t e r 13

15 1.2 Målen för projektet Nystarten av projektet i januari 2010 började med att projektsekretariatet gjorde en enkel undersökning kring vad som skulle kunna göra Folkhälsopolitisk rapport 2010 framgångsrik. Med framgångsrik menas att resultatet skulle upplevas som trovärdigt samt att det skulle kunna komma till nytta och användas som inspiration till nya satsningar i det svenska arbetet för en bättre folkhälsa. Detta gäller även Statens folkhälsoinstituts arbete i övrigt och vi strävar efter att alltid leva upp till dessa s.k. resultatmål gentemot vår omvärld (Statens folkhälsoinstitut, 2009). Under det första mötet efter nystarten tog projektgruppen bl.a. fram viktiga projektmål för att utredningen skulle bli framgångsrik. Även andra grupper fick i uppdrag att identifiera framgångsfaktorer (projektmål) för utredningen: uppdragsgivaren dvs. representanter för socialdepartementet, styrgruppen, en extern referensgrupp för projektet samt fyra olika dialoggrupper med representanter för länsstyrelser, kommuner, ideella organisationer, landsting och regioner. I tabell 1.1 följer en sammanställning av projektmålen (framgångsfaktorer) som de olika grupperna lyfte fram. Sammanställningen är en syntes av de projektmål som grupperna angav. I tabellen markeras också projektmålens koppling till nytta, inspiration och trovärdighet dvs. det eller de viktigaste resultat som skulle uppnås med ett projektmål. Tabell 1.1. Projektmålen och deras koppling till resultatmålen Projektmål (framgångsfaktorer) Resultatmål Nytta Inspiration Trovärdighet 1. Ta fasta på det övergripande målet, samhälleliga förutsättningar för god hälsa på lika villkor i befolkningen, och beskriv det i analysen. N T 2. Förslag till åtgärder ska vara konsekvensbedömda. Ange vad det kostar att göra respektive inte göra åtgärder. N I T 3. Presentera resultatet så att det blir överblickbart för beslutsfattarna, och ange prioriteringar. 4. Rekommendationer till åtgärder ska vara politiskt realiserbara. Ta hänsyn till vem som äger frågan och till statsfinansiella kostnader. 5. Arbetet ska vila på vetenskaplig grund. Graden av vetenskapligt stöd ska anges. 6. Stäm av önskemål och förankra resultaten under utredningens gång med berörda intressenter och målgrupper. N N N T T T T 14 M e t o d o c h p r o j e k t e r f a r e n h e t e r

16 Projektmål (framgångsfaktorer) Resultatmål 7. Utredningen behöver stringens, mallar och tydlighet från ledningen och styrgruppen så att projektarbetet blir realistisk och av hög kvalitet (projektgruppens önskemål). N T 8. Använd ett tillgängligt språk som kan förstås även av den som inte har folkhälsobakgrund. 9. Anpassa och paketera information och planera kommunikationsinsatser så att avsedda målgrupper nås. N N I I Med trovärdighet menas att resultatet uppfattas som tillförlitligt. Nytta gäller att de berörda målgrupperna kan använda rapporterna för olika syften i sin verksamhet, att de är relevanta och kommunicerbara. Med inspiration avses att rapporternas innehåll, helt eller delvis, kan bidra till nya initiativ och satsningar eller ett ökat engagemang. Det är inte alltid självklart hur projektmålen ska kopplas till resultatmålen men tabellen visar det som har bedömts vara mest relevant. De fem första målen i tabell 1.1 fick konsekvenser för hur utredningen lades upp, med angreppssätt, modeller och metoder. Vad vi gjorde för att nå dessa mål behandlas i kapitel 2 Metodval och erfarenheter. De fem sista målen fick betydelse för hur processen i projektet planerades och genomfördes, i förhållande till uppdragsgivaren, linjeorganisationen, projektdeltagarna och intressenterna. De behandlas i kapitel 3 Projekterfarenheter. Mål 5 finns med i båda analyserna eftersom det påverkar både metodval och projektarbetet. Erfarenhetsredovisningen från projektarbetet som redovisas längre fram i kapitel 3 följer strukturen för en projektanalys (Naturvårdsverket, 2003). Denna beskrivs närmare i inledningen till kapitel 3. En projektanalys innehåller viktiga perspektiv som bör beaktas vid projektstarten, under genomförandet och efter avslutningen när man ska dra erfarenheter från projektet. Erfarenhetsredovisningen kapitel 3 och 4 innehåller dels beskrivningar, dels värderande inslag med projektledarens bedömningar av t.ex. vad som hade kunnat göras annorlunda och vad som behöver utvecklas. Dessa bedömningar särredovisas under rubriken Kommentar. 1.3 Syfte Syftet är att utifrån projektmålen för utredningen och projektet Folkhälsopolitisk rapport 2010 redovisa vilket angreppssätt, och vilka modeller och metoder som valdes för analysen M e t o d o c h p r o j e k t e r f a r e n h e t e r 15

17 beskriva projektprocessen med de berörda deltagarna i projekt- och linjeorganisationen samt delaktighetsprocessen med de externa intressenterna och avstämningarna med uppdragsgivaren summera erfarenheterna från projektet och visa vilka utvecklingsbehov som finns. Rapporten vänder sig till utredare, forskare och andra som är intresserade av utredningsmetoder och erfarenheter från projektprocesser. Detta projekt genomfördes inom en myndighet, men metod och projekterfarenheterna är mer allmängiltiga och kan användas i andra typer av organisationer. 1.4 Avgränsningar Redovisningen i denna rapport är främst avgränsad till tiden för projektets sista del och omfattar cirka ett och ett halvt år med start i januari Ett omfattande projekt som Folkhälsopolitisk rapport 2010 ger många erfarenheter och de kan vara olika beroende på vem som äger dem. Här redovisas erfarenheterna ur projektledarens perspektiv. Vidare är denna rapport avgränsad till att beskriva hur projektet genomfördes för att nå de mål som sattes för projektet, dvs. vilket angreppssätt och vilka metoder och modeller som valdes, samt hur projektarbetet formades. Det finns också en extern rapport som innehåller en fullständig utvärdering av processen med en bedömning av hur väl målen nåddes och varför, sett ur flera olika berörda aktörers perspektiv. Erfarenhetsredovisningen från projektarbetet i kapitel 3 avgränsas till att beskriva hur projektarbetet formades, i första hand för att nå mål 5 9 i tabell 1.1 kommentera om valda lösningar fungerade, om något hade kunnat göras annorlunda samt om det behövs något utvecklingsarbete. 16 M e t o d o c h p r o j e k t e r f a r e n h e t e r

18 2 Metodval och erfarenheter M e t o d o c h p r o j e k t e r f a r e n h e t e r 17

19 Det här kapitlet handlar om valet av angreppssätt, modeller och struktur för analysen, utredningens olika steg och metoderna som användes i arbetet med underlagsrapporterna och huvudrapporten. Syftet med huvudrapporten var att ge en helhetsbild av innehållet i de många underlagsrapporterna. En av utmaningarna var att skapa en struktur för huvudrapporten så att den blev ett användbart underlag med bra överblick över resultatet av den genomförda politiken och rekommendationerna för framtidens folkhälsopolitik. 2.1 Systemanalytiskt angreppssätt Det här avsnittet handlar om vilket angreppssätt som valdes för policyanalysen för att nå projektmålen 1 5 i tabell 1.1. Policyanalys är en verksamhet där vi i problemlösande syfte studerar offentliga handlingslinjer och program genom att sönderdela dem och betrakta delarna och därefter sammanfoga dem till en ny och annorlunda (och förhoppningsvis) bättre helhet (Premfors, 1989). Enligt Premfors utförs policyanalyser vanligtvis med stöd av operationsanalys, systemanalys, kostnadsnyttoanalyser, framtidsstudier och prognoser. Uppdraget i Folkhälsopolitisk rapport 2010 var omfattande och komplext, och vi valde därför att utgå från den särskilda metodik som används inom den beslutsfattarorienterade systemanalysen (Molander, 1981; Olsson & Sjöstedt, 2004). Metodiken inom systemanalysen är speciellt anpassad för utredningar som bl.a. kännetecknas av att problemet är dynamiskt, tidsperspektiven långa, systemgränserna inte självklara och målen vagt definierade. Dessutom kan vissa väsentliga faktorer som behöver hanteras i analysen vara svåra att kvantifiera (Molander, 1981). Alla dessa kännetecken stämmer för utredningen Folkhälsopolitisk rapport De olika målområdena är vagt definierade, de anger bara en riktning och är inte tidsatta eller mätbara. Tidsperspektiven är långa eftersom hälsoeffekter i form av sjukdomar ofta uppträder med stor fördröjning. Men det tar också lång tid innan beslutade åtgärder ger önskade resultat. Systemgränserna är inte klara, för när det gäller målområdena kan åtgärder inom ett målområde ge effekter även inom ett annat målområde. Det är dessutom relativt ont om kvantitativa underlag inom folkhälsovetenskapen och konsekvensanalyser får oftast ske med kvalitativa metoder. 18 M e t o d o c h p r o j e k t e r f a r e n h e t e r

20 Tyngdpunkten i systemanalys (Molander, 1981; Bardach, 2009) läggs vid att göra en problemformulering samla in underlag, om möjligt evidensbaserade skapa flera handlingsalternativ, inklusive ett referensalternativ utveckla kriterier för att jämföra alternativen genomföra konsekvensbedömningar av olika handlingsalternativ hantera osäkerheter och beskriva begränsningar i analysen ge rekommendationer, strukturera och skapa överblick över resultatet så att beslutsfattaren lättare kan sätta sig in i beslutsunderlaget. Kommentar Vi valde ett systemanalytiskt angreppssätt, dels på grund av karaktären på den utredning som skulle genomföras, dels på grund av uppdragsgivarens önskemål om konsekvensbedömningar av förslagen. Systemanalytiska metoder är också generellt väl lämpade för att nå målen 1 5 i tabell 1.1. Arbetet med de olika momenten i en systemanalys kommenteras i efterföljande avsnitt Tre modeller som beskriver det studerade systemet Det här avsnittet handlar om hur projektet lades upp för att nå projektmål 1 i tabell 1.1 dvs. att ta fasta på det övergripande målet för folkhälsan, synliggöra de samhälleliga förutsättningarna för hälsa och att göra enhetliga konsekvensbedömningar av förslagen inklusive ekonomiska analyser. Projektgruppen bestod av 20 olika utredare som var och en arbetade med avgränsade delar av helheten, och utmaningen var att samordna dem så att deras resultat gick att summera och komprimera till en huvudrapport. Då är det särskilt viktigt att ha en gemensam syn på det studerade systemet och gemensamma modeller av det. Med det studerade systemet (helheten) menas här samhällsverksamheter, aktiviteter och andra förutsättningar som påverkar utvecklingen av det övergripande målet för folkhälsan och de elva målområdena. Modeller hjälper inte bara till att hålla ihop analysen i komplexa utredningar, de kan också användas som pedagogiska hjälpmedel i ett senare skede då resultatet ska presenteras för beslutsfattarna. Vi valde att använda tre modeller för att få en gemensam syn på det som analyserna skulle handla om. De tre olika modellerna visar A. viktiga faktorer som påverkar folkhälsan B. sambandet mellan folkhälsa och politik C. samhälleliga förutsättningar för hälsa som kan påverkas genom politiska beslut inom olika målområden. Modellerna har ett gemensamt förhållningssätt när det gäller de faktorer som påverkar hälsan och hur dessa kan påverkas av politiska beslut. Den första modellen visar M e t o d o c h p r o j e k t e r f a r e n h e t e r 19

21 viktiga faktorer som påverkar folkhälsan och den andra visar sambandet mellan politik och folkhälsa. Den tredje modellen visar vilka faktorer som politiker och andra beslutsfattare kan påverka med åtgärder och styrmedel. Den användes för åtgärdsanalyserna inom respektive målområde och kan ses som en fördjupning av modell B. Här följer en närmare beskrivning av modellerna Modell A: Viktiga faktorer som påverkar folkhälsan År 2003 slog riksdagen fast den nu gällande nationella folkhälsopolitiken (prop. 2002/03:35) och gjorde då ett viktigt strategiskt vägval: När målen för folkhälsopolitiken formulerades valde man att utgå från de faktorer som påverkar hälsan i stället för att utgå från sjukdomar och hälsoproblem. Genom att följa upp de faktorer som påverkar hälsan, t.ex. tobaksbruk, psykosociala arbetsmiljöfaktorer eller miljön i skolan, får man en snabb indikation på hur läget är på väg att förändras jämfört med då sjukdomar och hälsoproblem följs upp. Denna indikation kan vara ett betydelsefullt underlag för politiska beslut. Som framgår av figur 2.1 är det många faktorer som påverkar vår hälsa biologiska faktorer, sociala relationer, levnadsvanor och samhällsfaktorer (Dahlgren & Whitehead, 1992). Modellen visar också att folkhälsan påverkas av beslut inom ett stort antal politikområden. Figur 2.1. Faktorer som påverkar folkhälsan MILJÖ Samhällsekonomiska strategier Arbetslöshet Arbetsmiljö Utbildning Boende Trafik Alkohol Tobak Matvanor Sexualitet och samlevnad Narkotika Socialt stöd Barns vuxenkontakter Sociala nätverk Individ Familj Fritid och kultur Socialförsäkring Fysisk aktivitet Socialtjänst Sömnvanor Jordbruk och livsmedel Hälso-, sjuk- och tandvård Ålder Kön Arv Källa: Dahlgren och Whitehead (1992). 20 M e t o d o c h p r o j e k t e r f a r e n h e t e r

22 2.2.2 Modell B: Sambandet mellan folkhälsa och politik Befolkningens hälsa påverkas av många olika samhällssektorer och politikområden, vilket figur 2.2 visar. Med downstream menas faktorer som påverkar hälsan hos en enskild individ, t.ex. livsstil och levnadsvanor. Med upstream menas faktorer som ligger på samhällsnivå, långt från individen. Allmänpolitiken har fokus på upstreamfaktorer medan folkhälsopolitiken kan påverka faktorer både upstream och downstream. Med miljö menas både fysiska och psykosociala livsmiljöer och miljön kan påverkas genom både folkhälsopolitik och allmänpolitik. För att ett folkhälsoarbete ska bli framgångsrikt på lång sikt behöver man noga tänka igenom vilka satsningar som ska göras på upstream- respektive downstreamfaktorer. Med andra ord, vad ett visst problem egentligen beror på. Figur 2.2. Samband mellan folkhälsa och politik. Allmän politik Folkhälsopolitik Hälsofrämjande åtgärder Prevention Sjukvård Rehabilitering Ekonomi Struktur Institutioner Miljö Levnadsvanor Hälsa Livskvalitet Upstream Downstream Källa: Figuren är en tankemodell av Sven Bremberg, inspirerad av Dahlgren och Whiteheads modell (Statens folkhälsoinstitut, 2010) Modell C: Samhälleliga förutsättningar för hälsa som kan påverkas genom politiska beslut För att analysera åtgärder inom olika målområden användes den s.k. DPSIRmodellen som har tagits fram av Europeiska miljöbyrån (European Environmental Agency [EEA] 1999). Benämningen utgår från modellens komponenter som beskrivs närmare i tabell 2.1 (Statens folkhälsoinstitut, 2010). Ursprungligen togs den fram för att beskriva orsakssamband i samspelet mellan samhälle och miljö, och vi valde DPSIR-modellen för att den illustrerar de samhälleliga förutsättningar för hälsa (drivkrafter och påverkansfaktorer) som politiker kan påverka med sina beslut visar sambandet mellan en hälsopåverkande faktor (exemplifierat med tobaksbruk i figur 2.3) och hälsoutfallet i form av sjukdomar och dödsfall, och de kostnader som uppstår med eller utan åtgärder inkluderar kopplingen till det övergripande målet, att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Den hälso- M e t o d o c h p r o j e k t e r f a r e n h e t e r 21

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander 24 november 2010 2011-04-18 Sid 1 Uppdraget Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009; bestämningsfaktorerna och befolkningsgrupper Redovisa

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2015 Falköpings kommun

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2015 Falköpings kommun FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2015 Folkhälsoarbete i Folkhälsorådet i Falköping 1 är ett samverkansorgan mellan och Västra Götalandsregionen vars syfte är att initiera, utveckla och samordna det tvärsektoriella

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Folkhälsostrategi

Folkhälsostrategi Fritids- och kulturförvaltningen 1(7) Datum 2015-10-13 Handläggare Er Referens Vår Referens Sandra Beletic 090/001.871-15 Folkhälsostrategi 2016-2019 Beslutsversion 2015-10-13 Diarienummer: 090/001.871-15

Läs mer

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Falköpings kommun

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Falköpings kommun FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Folkhälsoarbete i Folkhälsorådet i Falköping 1 är ett samverkansorgan mellan och Västra Götalandsregionen vars syfte är att initiera, utveckla och samordna det tvärsektoriella

Läs mer

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun 1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter

Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter 1(11) Gemensamma utgångspunkter för arbetet med att förbättra befolkningens hälsa i Gävleborg Innehållsförteckning: Programförklaring Befolkningens hälsa

Läs mer

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Carina Cannertoft Tfn: 08-508 430 28 Anders Eriksson Tfn: 08-508 430 22 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-09 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28

Läs mer

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region

Läs mer

Policy och riktlinjer

Policy och riktlinjer Policy och riktlinjer ANDT (ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH TOBAK) ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-06-17 Bakgrund Den 30 mars 2011 antog riksdagen en samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z Hälsokonsekvensbedömning i planering Henry Stegmayr 061129 LST Z Definition av HKB En kombination av metoder genom vilka politiska beslut, program eller projekt bedöms utifrån sina möjliga effekter på

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN 1 INLEDNING Policyn är en gemensam viljeinriktning för det länsgemensamma folkhälsoarbetet

Läs mer

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA? HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället

Läs mer

Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Medel för särskilda folkhälsosatsningar LULEÅ KOMMUN Dnr 1 (5) Barbro Müller Medel för särskilda folkhälsosatsningar Beslutat 2011-11-28 Reviderat 2013-02-25 Reviderat 2015-01-12 LULEÅ KOMMUN Dnr 2 (5) Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Läs mer

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2011 ISBN (pdf) ISBN (print) OMSLAGSFOTO: Photos.com

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2011 ISBN (pdf) ISBN (print) OMSLAGSFOTO: Photos.com Framtidens folkhälsa allas ansvar En kortversion av Folkhälsopolitisk rapport 2010 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2011 ISBN 978-91-7257-803-6 (pdf) ISBN 978-91-7257-804-3 (print) OMSLAGSFOTO: Photos.com

Läs mer

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet

Läs mer

Elva målområden för folkhälsoarbetet

Elva målområden för folkhälsoarbetet Elva målområden för folkhälsoarbetet Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden där man finner de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. Det övergripande

Läs mer

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka Ärende 4 - bilaga Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Kungsbacka Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Vad är folkhälsovetenskap?

Vad är folkhälsovetenskap? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Presentation vid U-FOLDs seminarium Missbruk hos äldre den 21:a januari 2015 i Uppsala Marie Risbeck, enhetschef Folkhälsomyndigheten 2.

Läs mer

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun Policy för Folkhälsoarbete i Lunds kommun Reviderad med anledning av den av riksdagen tagna propositionen 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik samt på grund av kommunala beslut. Antagen av kommunstyrelsens

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Prioriterade Folkhälsomål

Prioriterade Folkhälsomål Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2009-06-17, 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...1 1.1 Folkhälsa...1 2. Folkhälsomål...2 2.1 Nationella

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra

Läs mer

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun

Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Härnösands kommun Karin Erlander karin.erlander@harnosand.se FOLKHÄLSOPLAN Bilaga 1 Datum 2014-09-29 Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Dokumentnamn Folkhälsoplan 2014-2020 Plan Fastställd/upprättad

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre

Läs mer

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.

Läs mer

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Juni 2010 kortversion Folkhälsoarbete handlar om att med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser åstakomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen.

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Inrapportering av inträdesprojekt i HFS-nätverket (patient-, medarbetare- och befolkningsprojekt)

Inrapportering av inträdesprojekt i HFS-nätverket (patient-, medarbetare- och befolkningsprojekt) Inrapportering av inträdesprojekt i HFS-nätverket (patient-, medarbetare- och befolkningsprojekt) Skicka ifyllda projektbeskrivningar med epost till HFS-nätverkets sekretariat. Letter of Intent måste däremot

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Förslag till ett reviderat Folkhälsopolitiskt program 2015 - Hälsa är en mänsklig rättighet Visionen År 2020 har Skellefteå kommuns invånare världens bästa hälsa 80.000 invånare år 2030 Framgångsfaktorer

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN Falköpings kommun

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN Falköpings kommun FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2012 Falköpings kommun Folkhälsoarbete i Falköpings kommun Folkhälsorådet i Falköping 1 är ett samverkansorgan mellan Falköpings kommun och Västra Götalandsregionen vars

Läs mer

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen Sa m ma nträdesprotokol I 2016-01-25 13 (2e) s10 Folkhälsopolicy (KS 2015. 126) Beslut Kommunstyrelsen skickar förslaget till folkhälsopolicy på remiss till nämnderna till och med den 3o

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

ANTAGEN KF 2012-06-18 118

ANTAGEN KF 2012-06-18 118 ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.

Läs mer

KUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar

KUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar KUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar 2017-2019 Datum: 2016-09-07 Innehåll: 1. BEGREPPSFÖRKLARINGAR... 3 2. FAKTORER SOM PÅVERKAR HÄLSAN... 6 3. TVÄRSEKTORIELLT ARBETE...

Läs mer

Folkhälsoplan.

Folkhälsoplan. Folkhälsoplan www.monsteras.se Foto: Claus Kempe God hälsa - mer än en livsstil Mönsterås kommuns långsiktiga folkhälsomål ska vara en kompass för hur folkhälsoarbetet ska utvecklas under åren 2016-2018.

Läs mer

För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt

För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt Presentation för Funktionshindersdelegationen 20 februari 2017 Professor Olle Lundberg, ordförande Kommissionens uppdrag - två delar 1. Att

Läs mer

Folkhälsoarbete bland myndigheter, länsstyrelser, kommuner, landsting och regioner

Folkhälsoarbete bland myndigheter, länsstyrelser, kommuner, landsting och regioner Folkhälsoarbete bland myndigheter, länsstyrelser, kommuner, landsting och regioner Kvantitativa resultat från enkätundersökningar genomförda 2016 av Kommissionen för jämlik hälsa Folkhälsoarbete bland

Läs mer

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken, ANDT Erfarenheter och insatser

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken, ANDT Erfarenheter och insatser En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken, ANDT 2011-2014 Erfarenheter och insatser Trysil 7 september 2011 Ulrik Lindgren Politisk sakkunnig för Maria Larsson, Barnoch

Läs mer

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och

Läs mer

Från ord till handling i regeringens ANDT-strategi

Från ord till handling i regeringens ANDT-strategi Från ord till handling i regeringens ANDT-strategi Maria Renström Ämnesråd/Gruppledare ANDT och Socialtjänst Min presentation Hur kom vi fram till regeringens ANDT-strategi? Hur involverade vi praktiker,

Läs mer

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Folkhälsoplan 2013 2014 1 Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Längre ner i visionstexten står det att Vi värnar om varandra och vårt samhälles

Läs mer

För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt

För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt Finsam-konferens Malmö 21 mars 2017 Laura Hartman, ledamot Uppdraget två delar Analysera och lämna förslag Öka medvetenhet och engagemang

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopning- och tobakspolitiken

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopning- och tobakspolitiken En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopning- och tobakspolitiken Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat

Läs mer

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,

Läs mer

Motion om tillsättande av en kommunal kommission för jämlik hälsa - remissvar

Motion om tillsättande av en kommunal kommission för jämlik hälsa - remissvar HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-04-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

National Prevention Strategy

National Prevention Strategy National Prevention Strategy Patrik Johansson, MD, MPH University of Nebraska Medical Center, College of Public Health, Member The Advisory Group on Prevention, Health Promotion, Integrative and Public

Läs mer

Nämndplan 2011 Lokala nämnden i Kungsbacka

Nämndplan 2011 Lokala nämnden i Kungsbacka Nämndplan 2011 Lokala nämnden i Kungsbacka Beslutad av Lokala nämnden i Kungsbacka 2011-05-09 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 FÖRORD... 3 LOKALA NÄMNDENS UPPDRAG... 3 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH

Läs mer

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 Plan för folkhälsoarbetet 2007 2011 Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 2 Foto omslag: Fysingen, Jan Franzén. Valstadagen, Franciesco Sapiensa. Grafisk form: PQ layout. 2007 Innehåll Inledning

Läs mer

Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst

Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst Karin Melinder Folkhälsovetare. Med dr. Statens Folkhälsoinstitut, 831 40 Östersund. E-post: karin.melinder@fhi.se. www.folkhalsatillitjamlikhet.se.

Läs mer

Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika

Läs mer

En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län

En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län Foto: Richard Ryan Danderyds kommun den 17 april 2013 Nationell

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Förord. Låt oss tillsammans hjälpas åt att förverkliga denna policy och därmed skapa ett tryggare och hälsosammare samhälle!

Förord. Låt oss tillsammans hjälpas åt att förverkliga denna policy och därmed skapa ett tryggare och hälsosammare samhälle! Drogpolitisk policy Förord Alkohol och droger är ett av de största folkhälsoproblemen. Här kan vetenskapligt påvisas samband med cancer, skrumplever, infektioner, barnlöshet, demens, misshandel och mord

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer