Anvisningar till kurserna Organisationspsykologi I, 5 p, och II 5p (kurserna 27 och 28) Läsanvisning

Transkript

1 Uppsala universitet Institutionen för psykologi Psykologprogrammet, termin 8 VT-2010 Anvisningar till kurserna Organisationspsykologi I, 5 p, och II 5p (kurserna 27 och 28) Läsanvisning Kursanvisningen är utförlig och beskriver både kursernas innehåll och uppläggning. Söker du information om kurslitteraturen finner du denna information på institutionens hemsida och kort information ges också i kursanvisningen. Beskrivningen på sidorna 1-3 syftar till att ge en bred introduktion till kursernas innehåll och kunskapsmål. Därefter är beskrivningen mera praktiskt inriktad och svarar på frågor om bl.a. examination och arbetsplanering. En introduktion till organisationspsykologins område Inom organisationspsykologin studeras hur organisationers uppbyggnad och processer inom organisationer påverkar den arbetande individen. I den internationella litteraturen brukar man inte skilja på arbets- och organisationspsykologi utan benämner området Work psychology. Arbets- och organisationspsykologers uppgift är att genom beskrivning och analys bidra till att utforma arbeten och de yttre villkoren för arbetet på arbetsplatsen så att de: inte skadar inte belastar främjar personlig utveckling främjar motivation och arbetstillfredsställelse främjar lärande och långsiktig anställbarhet Arbetspsykologer har särskild kompetens om arbetsuppgifternas innehåll och utformning. Organisationspsykologer har särskild kompetens om ramen runt arbetet. Det finns ingen strikt gräns mellan vad som tillhör arbets- respektive organisationspsykologins domäner, och många yrkesverksamma föredrar att kalla sig arbets- och organisationspsykologer. Lönearbete utförs inom en organisatorisk ram och för att den arbetande individen skall kunna vara en effektiv kugge i hjulet krävs dels att denne har kunskap om det organisatoriska sammanhanget och dels att det organisatoriska sammanhanget gagnar arbetet och individen. Blivande psykologer har nytta av kunskaper om arbets- och organisationspsykologin av flera skäl: oavsett med vilka uppgifter psykologen kommer att arbeta så utförs arbetet inom en organisatorisk ram. Kunskaper om hur en arbetsplats fungerar organisatoriskt är förstås nödvändiga för att psykologens uppgifter skall kunna utföras effektivt. allt utvecklings- och förändringsarbete sker i samspel och inom en organisatorisk ram. För att kunna medverka i att utveckla arbetet och verksamheten krävs kunskaper om den organisatoriska ramen och vilka frihetsgrader den bjuder. utöver detta tillkommer det självklara att kunskaper om arbets- och organisationspsykologin är basen för att kunna arbeta som praktiskt verksam inom området. 1

2 Kursernas mål och innehåll Organisationspsykologi I Kursens mål Efter genomgången kurs skall studenten: kunna redogöra för centrala teorier om hur arbetets innehåll, utformning och organisation påverkar individers och grupper av individers hälsa, motivation, lärande, personliga utvecklingsmöjligheter samt långsiktiga anställbarhet, självständigt kunna identifiera och beskriva problem och möjligheter i en organisation i privat eller offentligt näringsliv utifrån organisationspsykologiska teorier, kunna analysera och konceptualisera dessa problem och möjligheter utifrån arbetsoch organisationspsykologiska teorier, kunna kritiskt värdera det organisationspsykologiska bidraget till förståelsen av organisationens problem och möjligheter. Kursens innehåll Kursens syfte är att ge en teoretisk fördjupning inom området arbets- och organisationspsykologi och att presentera aktuell forskning och beprövad erfarenhet inom området. I kursen fördjupas, integreras och tillämpas kunskaper som inhämtas framförallt under kurserna socialpsykologi, gruppsykologi, organisationsteori och miljöpsykologi. Kursen ger en introduktion till praktiskt organisationspsykologiskt arbete genom att studenterna i samarbete med företrädare för en organisation identifierar, kartlägger och analyserar ett problem av organisatorisk art ur arbets- och organisationspsykologisk synvinkel. Den teoretiska belysningen av ett praktiskt problem redovisas i form av en skriftlig rapport under kursen Organisationspsykologi II. Ett första utkast till denna rapport författas under Organisationspsykologi I.. Organisationspsykologi II Mål Efter genomgången kurs skall studenten: kunna, under handledning, planera, genomföra och kontinuerligt följa upp ett projekt vars syfte är att ta fram förslag på hur ett organisatoriskt problem kan lösas, eller hur en organisation kan utvecklas till gagn för medarbetarna ur ett organisationspsykologiskt perspektiv, i samarbete med företrädare för andra discipliner och funktioner kunna planera långsiktigt strategiskt arbete för att gestalta, utveckla eller förändra villkor som främjar individer eller grupper av individer inom en organisation, kunna, under handledning, planera och genomföra en mindre konsultativ insats inom en organisation för att förbättra enskildas eller gruppers villkor och/eller fungerande. Innehåll Kursen syftar till att ge färdighetsträning i organisationspsykologiskt arbete och bygger på de kunskaper som inhämtats under kursen Organisationspsykologi I samt det praktiska arbete som där påbörjats. Fokus ligger på att under handledning integrera och tillämpa teorier på ett problem av organisatorisk art inom ett projekt som syftar till att identifiera alternativa 2

3 lösningar på problemet. Vidare i samarbete med företrädare för den aktuella organisationen ge förslag på hur organisationen strategiskt kan arbeta för att utveckla organisationen samt att genomföra en mindre konsultativ insats i form av en kvalificerad återkoppling av resultaten för att påbörja denna process. Under kurserna tränas färdigheten i att arbeta konsultativt gentemot en organisation genom grupparbetet ute på en arbetsplats. Kursernas innehåll och uppläggning Kurs I och II omfattar vardera drygt sex veckor och 7,5 poäng mot bakgrund av att de löper parallellt med det kliniska arbetet. Kurserna läses som separata kurser och examineras separat, men bildar en helhet och de är därför integrerade och tydligt kopplade till varandra. För att effektivisera inlärningen och underlätta det praktiska arbetet är merparten av undervisningen och inläsningen av litteratur förlagd till den första kursen. Kursen Organisationsteori I De första veckorna av Organisationsteori I har tyngdpunkten i omfattande litteraturstudier. Fokus är på teori samt tillämpning av teori och modeller på de dimensioner av organisatoriskt fungerande som vanligen belyses vid konsultation och i beskrivningar av en organisations problem och möjligheter i arbets- och organisationspsykologiska sammanhang. Syftet är att de studerande skall få fördjupad kunskap om centrala teorier och nyare utvecklingar inom organisationspsykologin, vilka därefter kan appliceras i det praktiska arbetet ute på ett företag eller i en organisation. I undervisningen ges också grundläggande kunskaper om hur man planerar och genomför en intervju och hur en kvalitativ tematisk databearbetning kan genomföras. Tanken är att kursen skall ge de kunskaper och den färdighet som behövs för att kunna genomföra det praktiska arbetet under Organisationsteori II. Under kursens senare hälft genomför studenterna i grupp om 4 personer ett studiebesök med åtföljande intervju med en person i ledande ställning på ett företag eller i en organisation för att: skapa intresse för att få genomföra ett mindre projekt vars syfte är att ta fram förslag på hur ett organisatoriskt problem kan lösas, eller hur en organisation kan utvecklas till gagn för medarbetarna ur ett organisationspsykologiskt perspektiv identifiera intressanta problem/möjligheter/aspekter som skulle kunna belysas i ett projekt Redan vid kursens början rekommenderas de studerande att bilda grupper och påbörja arbetet med att söka ett företag eller organisation inom privat och offentlig verksamhet inom vilken de kan genomföra det kommande projektarbetet. Vi rekommenderar de studerande att kontakta organisationen helst redan under de första två kursveckorna och boka tid för ett första studiebesök. Vid detta tillfälle kan det vara lämpligt att samla skriftligt material i form av verksamhetsplaner, organisations- eller verksamhetsbeskrivningar, måldokument, verksamhetsredovisningar etc. De flesta verksamheter har också en hemsida från vilken information kan hämtas. I samband med studiebesöket och intervjun är det lämpligt att diskutera om det finns någon fråga eller företeelse som organisationens företrädare är särskilt intresserade av att få belyst. Boka in tider för datainsamling och för återrapportering så snart det är möjligt. Undvik att planera olika aktiviteter stegvis, dvs. planera samtliga aktiviteter så långt möjligt och boka tid för dessa redan vid kursens början. 3

4 De aspekter av en organisation som beskrivs i bilaga 1 kan ge ledning till vad som bör belysas under studiebesöket. I bilaga 1 finns en modell för en ytlig s.k. screening av hur organisationen fungerar sett ur ledningens synvinkel. Tanken är att projektet under Organisationspsykologi II skall ha både praktisk och teoretisk relevans. Observera att det inte är möjligt att belysa alla de aspekter som kan ha relevans för företaget eller för ett problem. Arbetet måste avgränsas och vid det första handledningstillfället diskuteras problem, avgränsningar och de teoretiska utgångspunkterna för hur ett avgränsat problem kan belysas. De studerande kan efter den första kontakten och under studiebesöket muntligen beskriva vilket arbete de önskar göra på företaget och under vilken tidsperiod. För att underlätta kontakten finns ett introduktionsbrev, se bilaga. Organisationen bör vara tillräckligt stor för att det skall vara meningsfullt att belysa de dimensioner som en organisationskonsultation vanligen täcker, se särskild beskrivning i bilaga. En tumregel är att den skall vara tillräckligt stor för att det skall finna en arbetsorganisation med olika funktioner, grupper eller avdelningar som behöver samordnas och ledas. Det brukar innebära ca 20 anställda. Det är möjligt att genomföra projektet inom en del av en större organisation, exempelvis en produktionsenhet inom ett större företag eller en avdelning på ett sjukhus. Mot bakgrund av arbetslivets utformning är det för erfarenhetsutbytet mellan de studerande av intresse att det finns en balans mellan de studerandes val av arbetsplatser. Tidigare erfarenhet ger att det finns en slagsida såtillvida att de studerande oftare valt att studera offentlig verksamhet än privat företagsverksamhet. I undervisningen ges utförligare information och fördjupad kunskap om hur projektet kan genomföras. Examination Kursen examineras genom: examination på litteraturen. Examinationsformen bestäms i samråd mellan studenter och examinator vid kursintroduktionen. studiebesök och intervju (se ovan) på ett företag eller organisation skriftlig problematisering av det område/fråga/problem/möjlighet som väljs i samråd med företaget/organisationen i form av en rapport som görs i grupp om 4 personer. Rapporten är ett första utkast till teoretisk referensram och problematisering av området som efter synpunkter från handledare på Organisationskurs II kommer att modifieras, utvecklas och så småningom utgöra den teoretiska referensramen till den rapport som examineras på Organisationsteori II. På rapporten ställs samma krav på innehåll och form som på en sedvanlig akademisk rapport. Under kursen sker kvalitetssäkring av arbetet genom en processutvärdering. Formerna för denna utformas i samband med undervisningen om kvalitetssäkring och styrsystem. Aktivt deltagande i utformningen och användningen av processutvärderingen är obligatorisk då detta är en del av färdighetsträningen i kvalitetssäkring Litteratur Se kursplan på institutionens hemsida. Artiklarna kan köpas hos vaktmästarna. På förekommen anledning har kollegiet beslutat att ingen kurslitteratur som är bestämd av institutionsstyrelsen skall anges på fler dokument än kursplanen. Nedanstående litteratur är 4

5 obligatorisk för alla och inbegrips i det som i kursplanen anges som litteratur enligt lärares anvisning. Lantz kompendium kan hämtas hem från kursens hemsida. Lantz, A (2007). Intervjumetodik. Kompendium, Institutionen för Psykologi, Uppsala universitet. Svenska Språknämnden (2000). Svenska skrivregler. Stockholm: Svenska språknämnden och Liber AB Kursen Organisationsteori II De första veckorna av Organisationsteori II har tyngdpunkten i att teoretisk förankra och planera det projekt som skall genomföras på företaget eller i organisationen. Studenterna arbetar i de redan etablerade små grupperna. Det interna gruppsamspelet och arbetsrutiner är en källa till kunskap om arbetsgruppers fungerande och en betydelsefull del av genomförandet av projektet, och i seminarieform diskuteras och belyses interna grupprocesser i effektiviserande syfte. Parallellt med att projektarbetet genomförs inbjuds några praktiskt verksamma psykologer för att illustrera vanligt förekommande metoder och arbetssätt inom organisationspsykologiskt arbete. Syftet är att de studerande skall få kunskap om projektmetodik, god sed i konsultrollen och vanligt förekommande arbetsuppgifter för organisationspsykologer. Redan den första veckan påbörjar studenterna i grupper om 4 personer arbetet med att genomföra sitt projekt. Projektarbetet sker under handledning och grupperna bokar tid för tre handledningstillfällen med handledaren. Handledningen sker vid strategiska tillfällen under arbetet: innan datainsamlingen påbörjas; efter att sammanställning av data är genomförd och inför analysarbetet; och under analysen av data och rapportskrivningen. Det är troligt att grupperna kommer att behöva mera handledning som då bokas efter behov. Handledningen är oundgänglig för arbetet på samma sätt som handledningen inom den kliniska utbildningen. Det praktiska arbetet med att samla data för att belysa de problem/möjligheter/aspekter som ingår i projektet sker vanligen med hjälp av intervjuer eller enkäter. Vi rekommenderar att de studerande gör en datainsamling som omfattar ca intervjuer om en kvalitativ tematisk analys skall genomföras. Intervjuer är relativt tidskrävande och varje intervju torde ta minst en timme i anspråk. Vilka som ingår i undersökningen/projektet bestäms i samråd med organisationens ledning eller av denna utsedd kontaktperson. Principen för urval är att personerna bedöms kunna ge väsentlig information utifrån frågeställningarna. Om de studerande väljer att arbeta med en kvantitativ ansats i syftet att försöka generalisera resultaten och datainsamling sker med frågeformulär, rekommenderas förstås en betydligt större undersökningsgrupp och en annan typ av urvalsförfarande. Projektet presenteras för organisationen på så sätt att ledningen kan fatta ett informerat beslut om deltagande. Ledningen bör därefter presentera projektet för medverkande personer. Det är av allra största vikt att god sed tillämpas, vilket bl.a. innebär att enskilda personer eller hela organisationen bör vara anonym i rapporterna. Vidare att materialet så långt det är möjligt redovisas på ett anonymt sätt. Ett exempel: istället för att skriva företagets namn kan skrivas Företaget A är ett tillverkande företag inom pappersindustri, eller Avdelning B är en enhet inom landstingets geriatriska vård. Ledningen informeras om vilka dimensioner som kommer att studeras och hur, och godkänner projektets uppläggning och genomförande. 5

6 De deltagande organisationerna motiveras genom att de får en beskrivning och en analys, om än begränsad, av hur deras organisation fungerar i några väsentliga avseenden. Arbetet utförs för att studenterna skall få en praktisk tillämpning av teoretiska kunskaper och resultaten kan förhoppningsvis vara organisationen till gagn, men arbetet kan inte formuleras som ett uppdrag med krav på specifika analyser, åtgärder eller åtgärdsförslag. Det är värdefullt att informera om den egna rollen och avgränsningen mot en yrkesverksam konsults och de studerandes ambition att göra en opartisk analys. Det senare innebär bl.a., bildligt uttryckt, att inte vara någons advokat. I slutet av näst sista kursveckan sker examinationen av rapporten. Parallellt genomförs en generalrepetition av den muntliga redovisningen till företaget under ledning av erfaren organisationskonsult. Redovisningen består av en redovisning på ca 45 minuter med PowerPoint. Feed-back ges på innehåll och framförande. Under sista kursveckan redovisas därefter arbetet till organisationen i form av en muntlig återrapportering och om så också önskas i rapportform. Tidigare studenter har framfört önskemål om att kurser inte skall överlappa och att det kan vara svårt att få tiden att räcka till under denna kurs. I den gjorda planeringen avslutas kursen inom den givna tidsramen, men för att detta skall vara möjligt krävs att de studerande försöker ha framförhållning och effektiviserar datainsamlingen genom att i god tid boka tid för datainsamlingen. Kursen bygger på att flera olika processer genomförs parallellt och det är lättare att genomföra dessa om arbetsgrupperna noga klargör vad som skall göras, på vilket sätt och diskuterar hur arbetet skall fördelas över tiden. Examination Projektarbetet redovisas skriftligt i en rapport, se särskild anvisning om sidantal och utformning från examinator Erik Rautalinko, och denna skall efter att den bedömts som tillräckligt väl genomarbetad av handledare och därefter godkänts av examinator lämnas till organisationen. Rapporten skall alltså först ha preliminärt godkännande av handledare innan den lämnas till examinator. Rapporten examineras genom återkoppling till varje grupp av examinator. Efter att synpunkter på rapporten lämnats och rapporten modifierats i enlighet med dessa lämnas ett exemplar till examinator för slutgiltigt godkännande. Därefter skickas ett exemplar till kursledningen för arkivering. Referenslitteraturen i rapporten examineras i samband med examinationen av rapporten. Varje grupp väljer ut fyra-fem centrala artiklar som ligger till grund för den teoretiska referensramen. Varje student skriver individuellt en fråga per artikel. Artiklar och frågor (med namn) lämnas som papperskopior till examinator, (se schemat) i god tid före examinationen. Organisationen erbjuds en muntlig föredragning av arbetet och som en förberedelse inför denna genomför varje grupp en generalrepetition inför lärare och kurskamrater Företaget kan ta del av den slutgiltiga rapporten om så önskas. Det är också möjligt att lämna en PowerPoint-presentation med åhörarkopior. Samtliga deltagare bör på något sätt få återkoppling på resultaten Under kursen sker kvalitetssäkring av arbetet genom en processutvärdering. Formerna för denna utformas i samband med undervisningen om projektstyrning. Aktivt deltagande i utformningen och användningen av processutvärderingen är obligatorisk då detta är en del av färdighetsträningen i kvalitetssäkring av projekt och projektstyrning 6

7 Litteratur Se kursplan på institutionens hemsida. På förekommen anledning har kollegiet beslutat att ingen kurslitteratur som är bestämd av institutionsstyrelsen skall anges på fler dokument än kursplanen. Nedanstående litteratur är obligatorisk för alla och inbegrips i det som i kursplanen anges som litteratur enligt lärares anvisning. Lantz kompendium finns på kursens hemsida. Lantz, A (2007). Intervjumetodik. Kompendium, Institutionen för Psykologi, Uppsala universitet. Svenska Språknämnden (2000). Svenska skrivregler. Stockholm: Svenska språknämnden och Liber AB Utvärdering Utvärdering är alltid viktigt och då kursen kommer att ytterligare utvecklas och förändras är den för dessa kurser extra värdefull. Utvärdering är ett organisatoriskt styrsystem och ett verktyg för kvalitetssäkring. Utvärderingen sker enligt gällande rutiner vid Institutionen för Psykologi form av en skriftlig utvärdering vid kursernas slut. Under kursen sker kvalitetssäkring av arbetet genom en processutvärdering. Formerna för denna utformas i samband med undervisningen om projektstyrning. Aktivt deltagande i utformningen och användningen av processutvärderingen är obligatorisk då detta är en del av färdighetsträningen i kvalitetssäkring. Informationsutbyte Institutionen för Psykologi använder hemsidan och Ping Pong för informationsutbyte. På hemsidan för respektive kurs finns all information i form av exempelvis föreläsningsmaterial, kompendier, kursanvisningar, utvärderingar etc. att hämta efter det att registrering på kursen skett. Material läggs in kontinuerligt varför det är av största vikt att regelbundet besöka hemsidan. Kursledning Docent Annika Lantz, universitetslektor Kontakt sker enklast via annika.lantz@psyk.uu.se Telefon: eller ej efter kl. 18 7

8 Bilagor Bilaga 1. Sammanfattning av några vanligen belysta aspekter av en organisation Forskare och organisationspsykologer har identifierat sex centrala dimensioner som är betydelsefulla att studera för att förstå hur en organisation fungerar (figur 1). De aspekter som ofta, men inte alltid, belyses är verksamhetsmål, arbetsorganisation, belöningssystem, kultur och klimat, styrmekanismer samt ledarskap. Det är självfallet så att det går att beskriva en organisation i fler dimensioner och att organisationens mål och uppgift kommer att bestämma produktionsteknik m.m. Allt hänger samman och de olika dimensionerna påverkar varandra inbördes. Omvärldsförhållanden som konjunktur, lagar och regelverk, kunder, leverantörer, konkurrenter, marknad, politik, nationell och internationell ekonomi påverkar naturligtvis allt som sker inom organisationen. Medarbetarna påverkar också i sin tur också organisationens utformning och organisatoriska processer. Det innebär att en förändring i en av dimensionerna får följdverkningar i övriga. Syftet med nedanstående mycket förenklade modell är att den skall hjälpa till att identifiera några centrala aspekter av en organisation som får effekter på organisationens verksamhet och på medarbetarna. Den kan vara en hjälp vid det första studiebesöket och en intervjuplan kan utformas med stöd av modellen. Utifrån en beskrivning och analys av dimensionerna, deras inbördes relationer samt påverkan på individen kan man sedan ge förslag till förändringar. Spänningar uppstår ofta som en diskrepans mellan det formella och det informella systemet. Den formella organisationen är idealbeskrivningen, det som borde vara. Det är denna som ofta finns beskriven i dokument. Den informella organisationen är hur det ser ut i verkligheten. Det som är. Mål Styrmekanismer Belöningssystem Ledarskap Arbetsorganisation Kultur och klimat Medarbetarnas - Hälsa - Utvecklingsmöjligheter - Kompetens - Långsiktiga anställbarhet - Personliga initiativkraft - Motivation etc. 8

9 Några vanliga aspekter för screening av hur organisationen fungerar 1. Verksamhetsmål Målharmoni: hur riktiga är målen i förhållande till organisationens omgivning. Finns det till exempel tillräckligt konsumentstöd för att säkerställa överlevnad? Målklarhet: är verksamhetsmålen tillräckligt konkret formulerade? Kraven på mål är att de ska vara realistiska, tydliga, mätbara, förankrade, konkreta, det ska finnas klara motiv till varför man gör olika saker samt att det ska finnas en koppling mellan medarbetarnas egna mål och organisationens. Målacceptans: i vilken omfattning visar människor i sitt informella beteende att de är införstådda med målen? 2. Struktur När en organisationsstruktur studeras ingår medarbetarnas arbetsuppgifter (känner man att man gör rätt saker och vet man vad som förväntas?), ansvarsfördelning, hur beslut fattas samt medarbetarnas känsla av beroende och grad av upplevd kontroll. Genom rollfördelning etableras och vidmakthålls organisationens struktur. Roll definieras som beteenden man förväntar sig av en individ på grund av en specifik position hon har inom en grupp, dvs. de både beskriver och förutsäger olika beteenden samt inrymmer ansvar. Hur ser rollfördelning, ansvar och befogenheter ut? Vilka konflikter finns? Är det tydligt för alla hur ansvar och mandat är fördelade och vem som gör vad? 3. Relationer Relationer har i detta sammanhang studerats utifrån grad av ömsesidigt formellt beroende för att kunna utföra ett arbete utifrån den yttre miljöns krav samt utifrån samarbetskvalitet, exempelvis psykosocialt klimat, upplevelse av samarbete, upplevelse av stöd, kvalitet i kommunikation samt kvalitet i störningar/konflikter och hantering av dessa. Det finns flera olika sätt att hantera konflikter; 1) genom att starka individer får sin vilja igenom (forcering), 2) genom att man blundar för eller förminskar meningsskiljaktigheter (överslätning), 3) genom att inte föra en öppen diskussion på grund av olika lojalitetsaspekter (undvikande), 4) genom att på olika sätt försöka begränsa problemen genom någon form av förhandling för att maximera egna fördelar (förhandling) och 5) genom att öppet diskutera meningsskiljaktigheter och problemlösa (konfrontering). Hög grad av ömsesidigt beroende ställer höga krav på relationerna samt på sättet man hanterar konflikter. För att definieras som goda måste relationerna både främja organisationens verksamhetsmål och bibehålla eller stärka individernas självkänsla. 4. Belöningar I detta sammanhang brukar belöningar studerats utifrån vad som motiverar till arbete. Det finns två typer av belöningssystem; dessa är formella och informella. Formella belöningssystem finns normalt skriftligt formulerade i dokument, exempelvis löner, bonus, förmåner och befordran. Informella belöningssystem utgörs av vad som gör att man känner sig och agerar som om man vore belönad. Dessa kan vara de samma som de formella, men de kan även röra sådant som exempelvis beröm och uppskattning. 9

10 5. Ledarskap I definitionen av ledarskap innefattas beskrivning av den på avdelningen formella chefens roll. Vidare ingår olika former av informellt ledarskap samt vilka effekter dessa båda former har på verksamheten i övrigt. Ledningen har i praktiken den samordnande positionen i systemet. Ledningen har en rad uppgifter som måste uppfyllas för att en organisation skall fungera på ett tillfredsställande sätt. Ansvaret för samtliga dessa uppgifter tillfaller ledarskapet i en organisation och kan inte delegeras ut. Dessa brukar för den högsta ledningen definieras som: definiera övergripande verksamhetsmål förmedla och tillsammans med medarbetare formulera verksamhetsmålen i program och delmål utforma arbetsorganisationen försvara den institutionella integriteten hantera interna konflikter koordinera och följa upp resultat resultat och måluppfyllelse arbetsmiljö 6. Styrmekanismer Med styrmekanismer menas mekanismer som koordinerar, integrerar och övervakar arbetet inom en organisation. De ska alltså underlätta för individerna att utföra uppgifter som kräver flera individers insatser samt ge individerna vetskap om utfallet av organisationens arbete. Det finns två grundläggande krav styrmekanismer måste uppfylla. Det ena är deras existens, ett exempel är om kvalitetssäkringssystem är utformade för att passa verksamhetens art. Det andra kravet är att de måste vara användbara vilket innebär att de fungerar enligt det de syftar till, dvs. att koordinera, integrera, övervaka organisationen eller att kunna lösa oförutsedda händelser i organisationen. 10

11 Bilaga 2. Introduktionsbrev till deltagande organisationer Information angående projektarbete på kursen Organisationspsykologi på Psykologprogrammet, Uppsala Universitet, vårterminen De studerande som skall genomföra detta arbete går den åttonde terminen på det femåriga psykologprogrammet vid Uppsala universitet. Under terminen fördjupas kunskaperna i organisationspsykologi. De studerande lär om organiseringen av arbete och om hur organisationen bl.a. påverkar den arbetande individens hälsa, arbetstillfredsställelse, lärande, motivation och utvecklingsmöjligheter. En del av kursen består i att göra ett praktiskt arbete i form av en analys av några centrala aspekter av en organisations fungerade. Det är vanligt att mål; styrsystem; struktur och arbetsorganisation; relationer och samarbetsklimat; belöningssystem eller ledarskapet studeras i relation till exempelvis motivation, utvecklingsmöjligheter eller arbetstillfredsställelse. Syftet är att de studerande genom praktiskt arbete skall öka den egna förståelsen av det som lärs ut teoretiskt under kursen. Ambitionen är inte att göra en heltäckande analys av organisationens fungerande, utan att anknyta till ett problem eller förhållande som organisationen önskar få belyst och genomföra en undersökning som är både teoretiskt intressant och har praktisk relevans. Vi vill att studenterna skall få träning i att beskriva och analysera en organisation och att därefter ge förslag på tänkbara förändringar. Att träna på en arbetsplats är naturligtvis att föredra framför påhittade pappersfall och vi hoppas ni kan erbjuda den möjligheten. Arbetet genomförs under handledning av lärarna på kursen. Sätten att ta reda på dessa saker kan variera. Det vanligaste är att information samlas med hjälp av intervjuer och deltagande observationer, men även enkäter kan förekomma. Arbetet kommer huvudsakligen att genomföras under mars månad. De studerande arbetar i grupper om fyra personer. Det är svårt att precist ange hur lång tid arbetet tar i anspråk, men varje intervju brukar ta en dryg timme. Resultatet ska presenteras på utbildningen i mitten av april. Det sker då i muntlig och skriftlig form inom den grupp som följer kursen. Vi eftersträvar att arbetsplatsen och enskilda personer skall vara anonyma. De studerande kommer tillbaka till er och presenterar resultatet i form av en muntlig dragning om ni inte vill annorlunda. Vår erfarenhet är att deltagande organisationer finner resultaten intressanta och på många platser tycker man sig tidigare ha haft god nytta av dem. Har ni frågor besvarar undertecknad dem gärna. Annika Lantz (kursledare) nås enklast på eller Det går också bra att ringa eller och lämna meddelande till kursadministratör, eller att skicka ett . Med vänlig hälsning Annika Lantz Kursansvarig annika.lantz@psyk.uu.se 11