Bättre effekt på projekt. Hur underlättas en projektledares arbete?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bättre effekt på projekt. Hur underlättas en projektledares arbete?"

Transkript

1 Bättre effekt på projekt. Hur underlättas en projektledares arbete? Ledarskap och medarbetarutveckling i ett regionalt, nationellt och globalt perspektiv VT 2011, Centrum för arbetsvetenskap Ett 7,5 poängsarbete av Bertil Andrén, Benny Jensen och Hans Sjöberg 1

2 Innehållsförteckning Sida Inledning 3 Syfte 3 Definitioner av viktiga begrepp 3 Presentation av verksamheterna 4 Metod 7 Resultat 7 - Beslut och förutsättningar 7 - Möjligheter och resurser 8 - Kommunikation och uppföljning 8 Diskussion 9 Slutsatser 10 Reflektion 12 Litteraturförteckning 13 Appendix 1 Enkät 14 2

3 Inledning I organisationer och företag så är ledarskap på alla nivåer, från företagsledning till projektledning, en av nyckelfaktorerna för framgång och överlevnad. Hur ledarskapskulturen såsom processer för beslutsfattande och kommunikation, ser ut i våra olika företag påverkar resultatet. Detta är bakgrunden till vårt projekt där en del av detta studerats. Projektledning är något som alla ledare är involverade i oavsett typen av verksamhet. En person som leder projekt behöver nödvändigtvis inte vara en chef men projektledarrollen innebär arbetsuppgifter som är lika de som en linjechef utför. Ledningen för organisationen/företaget kan involveras som styrgrupp, mottagare av resultatet, resursägare eller kommunikatör för förändringsarbetet till övrig organisation. Därför tror vi att hur engagerade och ansvarstagande ledningen är i ett förändringsarbete är av största betydelse för förändringens slutliga resultat. Därför vi vill vi undersöka hur kommunikationsoch beslutsstruktur kan påverka arbete och resultat i ett förändringsarbete och projekt. För att få ett hanterbart område att undersöka så har vi begränsat det till att välja tre företag som vi besöker och genomför en studie kring en ganska vanlig situation. Vi tar som utgångspunkt hur projekt/ändringar bedrivs och hur situationen är för den person som har ansvaret dvs : Projektledaren. En projektledare kan vara en speciellt utsedd medarbetare eller ofta samma person som den ordinarie linjechefen (Mindre bolag). En förutfattad mening vi gick in i arbetet med var att det skulle finnas en del att förbättra kring projektstyrning i företagen. Syfte Syftet med projektet är att jämföra hur kommunikations och beslutskulturen ser ut på de undersökta företagen och hur denna påverkar möjligheten att driva förändringsarbete, genom att studera projektledarens situation. Frågan vi vill ha svar på är hur projektledarens möjligheter påverkas av organisationens besluts och kommunikationskultur. Definitioner av viktiga begrepp I Bolman & Deal (2003). Nya perspektiv på organisation och ledarskap, (sid 368) beskrivs beslutsfattande och kommunikation i fyra olika tolkningar. Där anges vitt skilda definitioner som nog sällan förekommer renodlat. Det som vi i rapporten menar med beslutskultur är organisationens sätt att fatta och följa upp beslut. Det som vi i rapporten men med kommunikationskultur är organisationens sätt att kommunicera mål, beslut och resultat. Övriga begrepp som förekommer i rapporten är: Projektmål = De för projektet specifika målen. Exempel: Skapa och implementera en ny process. 3

4 Effektmål = De effekter som linjeorganisationen skall uppnå med hjälp av förutsättningarna som ett projekt levererar. Exempel: Den nya processen ska ha x% högra kapacitet än den gamla. Projektmål= De mål som projektorganisationen har. Dessa mål skall linjeorganisationen använda för att uppnå effektmålen. Linjeorganisation= Den permanenta organisationsstruktur företaget har. Projektkunskap = Erfarenhet att arbete i en projektstyrningsmodell med planering, resurssäkring samt leveranstider i ett gate system (Gate = tidpunkter då projektet stannar upp och kontrollerar att allt är klart för fortsatt arbete). Projektorganisation = En temporärt utsedd tvärfunktionell organisation som arbetar under en bestämd tid, med bestämd budget mot ett bestämt mål. Projektmodell = Den beskrivning/definition av projekt samt metod för att arbeta i projekt som organisationen valt. Projektstyrningsverktyg = De hjälpmedel som organisationen ger projektledaren i form av rutiner/instruktioner, administrativa hjälpmedel och andra stöd för projektets genomförande. Förändringsledare = Den person som leder en förändring i verksamheten där förändringen inte klassats som tillräckligt stor eller komplex för att starta ett projekt. Alltså den körs ej med projektorganisation eller enligt projektmodell. Projektledare = Den person som leder en förändring i verksamheten där förändringen klassats som tillräckligt stor eller komplex för att starta ett projekt. Alltså den körs med projektorganisation och enligt projektmodell. Presentation av verksamheterna FÖRETAG X Ett företag med djupa rötter i Sjuhäradsbygdens textila historia. Sedan 1846 och framåt så har företaget överlevt genom att anpassa sig till marknadens förutsättningar och består idag av ett antal affärsområden fördelat på 3 företag. Ett moderföretag i Finland och två företag utanför Borås varav ett med stor produktion. Projektet rör endast företaget med produktion och försäljning och det är ett i högsta grad internationellt företag. Den största delen av produktionen (ca 95% ) exporteras till mer än 60 olika länder. Anläggningen rymmer ett komplett textilt beredningsverk, det enda som är kvar i Sverige, och är en processindustri. Det betyder t.ex. att produktionen är igång dygnet runt med endast ett avbrott under helgerna och att alla anställda representerar ett väldigt brett spektrum av kompetenser. Produkten är väv för invändigt solskydd varav största delen är rullgardiner. Kunderna är företag som tillverkar färdiga rullgardiner. Den genomsnittliga profilen på företagets personal om totalt 140 personer är relativt hög ålder och en blandad utbildningsnivå från grundskolenivå till högskolekompetens. Företaget har en låg personalomsättning. 4

5 Projekt genomförs inom många olika områden. Allt från utveckling av nya produkter och processer till energibesparing. Formerna och förutsättningarna för projekten är därmed högst varierande vilket har gjort att de administrativa stöden och rutinerna inte är färdigutvecklade ännu FÖRETAG Y Vi har också genomfört intervjuer på ett företag med förändrings och projektverksamhet där verksamheten är uppbyggd som en komplett fabrik med lokal ledningsgrupp. Funktionerna är bland annat tung montering, logistik, HR, ekonomi och teknisk utveckling av både produkt och process. Företaget har funnits i Boråstrakten sedan 70 talet och är en del av en större koncern med liknande produktion på flera ställen i både Sverige och utlandet. Vår åsikt efter undersökningen är att företaget historiskt har fungerat relativt autonomt och först nu på senare tid börjar de olika enheterna att jämföras med varandra vilket har medfört en ökad intern konkurrens. Den genomsnittliga profilen på företagets personal är relativt hög ålder och utbildningsnivå på gymnasie eller grundskolenivå men med visst inslag av högskolekompetens. Anställningstiden tenderar till att vara lång. Företaget har ca 380 anställda. Visualiserad modell för att driva förändringsarbete finns framtagen sedan 2005 men är inte helt införd och förankrad i organisationen. Gamla metoder för förändringsstyrning eller avsaknad av styrning stör fortfarande processerna för förändring i företaget. Organisationens kompetens kring projektstyrning är varierande på alla nivåer. Företaget har endast en tillsatt projektledare vilket är för lite. Därför används även andra personer ur organisationen som projektledare om projektets innehåll går i samklang med personens ordinarie arbetsområden, tex Logistik. En ägare i företagets ledningsgrupp väljs som i sin tur skall specificera uppdraget för vald projektledare. Ägaren blir ofta styrgruppsordförande. En styrgrupp väljs som skall hjälpa till med projektets framfart och resurssäkring. Efter detta talar projektledaren om vilken projektgrupp som behövs för att lösa uppgiften. Styrgruppen beslutar om projektorganisation, ekonomi, målkvalitet och tidplan är ok, varefter projektet kan starta. Detta är den ideala processen som inte alltid följs. Företag Z Intervjuer är även genomförda på ett globalt tjänsteföretag som finns inom transport, återvinning, infrastruktur och byggsektorn. Företaget har en gammal historia i Sverige med start 1939, under åren har företagets inriktning och ägarbild ändrats. Idag är företaget världsledande på att erbjuda kundnära transporttjänster. Idag är den Svenska delen störst i Nordeuropa och är delad i två grenar, transport på järnväg eller landsväg. Den del som arbetar med landsvägstransporter är indelad i regionella affärsområden som har en stor egen beslutsfrihet och följer en företagsövergripande affärsplan. Flertalet projekt och större ändringar drivs parallellt över hela landet. 5

6 Inom transport/kollektivtrafikbranchen i Sverige finns en lång tradition av kommunal drift, där regleringen och förutsättningarna varit samma under många år. Från mitten av 90 talet skedde avregleringar, sedan dess sker upphandlingar av trafiken där beställaren är kommuner/trafikhuvudmän och leverantören är flertalet privata transportföretag en del stora globala, andra lokala. Längden på en upphandlingsperiod varierar men är oftast 8 10 år, då stora investeringar i fordon och infrastruktur måste kunna fördelas på driftåren. Åldersfördelningen inom bolaget ser väldigt olika ut beroende på vilka grupper som studeras Förarpersonalen har en medelålder på ca 43 år. Andelen personer som har högskolebakgrund är även den olika fördelad. Ledningsgrupper och staber har en blandning av så kallade långvägare och personal med högre skolning oftast inom ekonomi och personaladministration, inom teknikorganisationen lutar utbildningen mot maskinteknik/fordonsteknik, Bolaget är stort med ca personer anställda globalt, av dom arbetar strax över 5000 i Sverige. Förarpersonalen är i sig intressant i sin sammansättning, flertalet mycket högt skolade finns men kan ha en utomeuropeisk examen, och har inte validerat denna mot en motsvarande svensk. Ibland förarpersonalen med nordisk bakgrund finns många med endast grundskolekompetens. Arbetsmetodiken och kunskapen hos personerna som är projektledare/chefer ute i landet på företag Z skiljer stort, även förutsättningarna och resurserna lokalt. I vissa fall kan projekt drivas av central teknikorganisation där projektkunskap och kompetens kring förändringsarbete finns, och i annat fall är lokal chef ansvarig, personen kan vara mycket kunnig i det område som han/hon ansvarar dvs, trafikdrift för men är då ibland mycket begränsade i just projektkunskap. En tydlig och bra projektstyrningsmodell finns, men fåtalet är utbildade och kunniga i hur denna skall användas, kunskapen finns oftast centralt på Huvudkontoret och detta gör att kravbilden kan se olika ut beroende på var i landet projektet drivs. Inom företag Z har intervjuer utförts på personal från olika delar/orter inom organisationen. Intervjuerna pekar på att det är stor skillnad i kunskap kring hur ett projekt bedrivs, trots att en beslutad projektstyrningsmodell finns tillgänglig. Resultatet är att förväntningar på projekt som drivs på annan ort ute på affärsområdena blir högt ställda gällande struktur och rapportering, men kompetensen är lägre. Detta ger svårigheter i framtagning av projektmål, delmål och milstolpar i tidplaner. Det som vår grupp kan se är att företagen kan tjäna mycket på att genomföra utbildningar i projektkunskap för alla användare främst chefer/ledare, förväntningarna på chefen/ledaren att denna skall kunna arbeta i projekt utan utbildning är tyvärr att hoppas på för mycket men som vi ser vanligt förekommande. 6

7 Metod Vi besökte företagen och genomförde intervjuer med ledare men främst projektledare. Frågeställningarna kretsade främst kring de förutsättningar som kommunikations och beslutskulturen i ledningsstrukturen ger förändring och projektarbetena. Med frågorna i bifogad enkät som grund görs intervjun. Då frågorna och dess svar är beroende av alla förstår frågeställningarna så är intervjuerna personliga och enskilda. Viktigt är att få en diskussion runt varje fråga och utveckla frågeställningen efter den enskildes förutsättningar. Intervjuer har genomförts på 4 personer per organisation. Någon fick utföras på distans via tfn/mail. Det visar sig att man får bättre kommentarer/svar om den utfrågade får vara anonym vilket gör att de enskilda svaren inte redovisas eller något annat som kan röja identiteten. Svaren analyseras och diskuteras sedan med utgångspunkt från kurslitteratur och egna erfarenheter. Resultat Frågan vi ville ha svar på är hur projektledarens möjligheter påverkas av organisationens besluts och kommunikationskultur. Nedan så redovisas resultaten av intervjuerna samlat. Beslut och förutsättningar I två av företagen såg vi en tendens till att ledningen ofta delade ut uppdraget muntligt på en ganska grov målnivå och där sedan beslut om uppstart och effekter i organisationen ofta inte dokumenterades ordentligt. I det tredje företaget visade svaren att man ansåg att ledningen ofta var ganska bra förberedda med vad man ville ha ut för effektmål innan uppdraget delades ut, men pga kompetensskillnader blev formuleringen och målsättningen ändå oklar. Gällande om tillräckligt med tid och resurser ges för att ordentligt utarbeta mål och planer för förändringsarbetet var svaren ganska blandade på alla företagen, både positiva och negativa. Den övervägande åsikten var att organisationen hade svårt att särskilja projekt och effektmål, alltså vilka förutsättningar som projektet skulle leverera och vilka förändringar den ordinarie linjeorganisationen sedan skulle genomföra. Förståelsen för effekten av att ändra effektmål under projektets gång ansågs också ganska låg. På alla tre företagen ansåg man att ledningens och styrgruppernas kunskap under projektets gång angående projekt och effektmål kunde vara bättre, vilket också medförde att hjälpen från ledningen att kommunicera och förankra projektmål och resursbehov i organisationen skulle kunna vara bättre. Svaren visade att en beslutad projektstyrningsmodell fanns på företagen vilket var till stor hjälp men att kompetensen kring modellen borde vara betydligt bättre i organisationerna. 7

8 Om målbeskrivningen är oklar för vilken effekt förändringen skall ha i organisationen medför detta som vi ser det att det blir personrelaterat hur noggrann målbeskrivningen för effekterna i organisationen blir. Alltså, är projektledaren tillräckligt erfaren eller har pondus nog att stanna upp i projektstarten och avkräva en noggrannare målbeskrivning eller kör ledaren projektet vidare med otydliga mål. Det samlade intrycket från intervjuerna är att sättet ledningen kommunicerar, fattar och dokumenterar uppgift och beslut i den här situationen är vitalt för slutresultatet. Flera exempel på svårigheter med otydliga projektplaner kom upp vid intervjuerna. Med klara effektmål och väldokumenterade beslut får projektet lättare att ställa upp projektmål för att nå rätt resultat och det blir lättare för organisations/ företagsledningen att fokusera på beslutade aktiviteter och fördela resurser långsiktigt mellan olika förändringsaktiviteter. Det blir också lättare för projektet att avgränsa arbetsinnehållet i arbetet när nya krav om nya effekter efter projektet uppkommer allt eftersom. Möjligheter och resurser Vi ser tydligt att personer som anser sig ha fått tillräckligt med tid och resurser för planering och målsättning i förändringsarbetet också anser sig ha fått ett bättre resultat än övriga. Detsamma gäller för resurserna under projektets gång. Där resurser fick möjlighet att arbeta ostört i projektet såg man ett bättre slutresultat än där projektledaren återkommande var tvungen att försvara resurserna. Ofta när en högre chef har haft ett projekt är bilden av resultatet mer positivt. En reflektion på detta kan vara att en sådan person också styr över de resurser som han behöver för förändringsarbetet. Man märker att effektiviteten i projekten går ner en del om hela organisationens kunskaper kring skillnaden mellan projekt och effektmål är dåliga. Likaså om effektmålen ändras under projektets gång. I intervjuerna så är det tydligt att detta med skillnaden mellan projekt och effektmål kan vara en källa till förvirring. Mycket tid måste läggas ner på att förklara mål och hålla undan felaktiga arbetsuppgifter från projektet samt att vid behov kräva omplanering av projektet. Även här blir det personrelaterat hur mycket en projektledare orkar kräva och stå emot inkommande krav. Kommunikation och uppföljning En engagerad verksamhetsledning som strukturerat och aktivt kommunicerar och förankrar projektets behov och mål är viktiga för både resurssäkring och mottagande i den ordinarie organisationen. Ofta var ledningens medverkan mer aktiv på styrgruppsmöten och kring införandet av projektmålen. Projektledaren sköter ofta den praktiska kommunikationen med övrig organisation som resursägare och mottagare. Det fanns i alla tre organisationerna signaler om brister i uppföljningen vilket är särkilt viktigt för de projektledare som inte direkt styr över de resurser som ingår i projektet. Eftersom projektledaren inte är chef över sina resurser är det oerhört viktigt att beslut om resurssäkring för projektorganisationen under projektets gång är ordentligt kommunicerat och förankrat. Annars tenderar projektmedlemmar att låta kontraorder från linjecheferna trumfa över direktiven från projektledaren. Detta har självklart en negativ inverkan på projektresultatet. I alla tre företagen fanns det väldefinierat stöd för projektarbete i ledningssystemet, alltså projektstyrningsmodeller. Vad vi såg var att det var mycket viktigt att dessa modeller inte 8

9 bara var dokumenterade utan att ledningen också krävde resultat och avrapportering enligt modellerna. Diskussion Det är således ledaren i form av projektledaren som vi särskilt tittar på i denna rapport. Vilka förutsättningar har den personen att utföra sitt ledarskap när man ser på det utifrån en organisations kultur. I kurslitteraturen så beskrivs ledarskapet på olika sätt 1. Den dagliga verkligheten för många ledare som ska försöka använda sig av de ledarskapsmodeller som finns beskrivs bra i 2 Livet ur chefens synvinkel. Där sägs bl.a. Bilden säger att de bör planera och organisera, men i verkligheten finner de ofta att de tvingas till nödlösningar och att de hela tiden får kämpa för att komma ikapp. De vill lösa problem och fatta beslut. Men problemen är vagt definierade och de alternativ som står till buds är mångtydiga och oklara. Den beskrivningen täcker väl in de synpunkter som vi fått in från våra projektledare. De projektledare som vi kontaktat är i sin roll mellanchefer. Det vill säga att de har att rapportera uppåt och leda nedåt. De är sällan projektledare på heltid och lever då med den ständiga konflikten mellan dagliga/akuta arbetsuppgifter och de mer långsiktiga. I samma bok 3 så poängteras att ledaren måste kunna matcha ledarperspektivet till situationen. Alla organisationer utsätts för en väldigt komplex verklighet där förutsättningar ändras allt snabbare och förmågan att kunna hantera olika ledarskapsperspektiv blir allt viktigare 4. Gert Ohlin beskriver i sin bok Rätt förutsättningar på jobbet 5 flera saker som visar på ledares behov av rätt förutsättningar. Ledarskap måste få ta tid 6 innebär att det måste finnas en acceptans för detta. För projektledare så är detta i allra högsta grad aktuellt. De som intervjuats för rapporten såg ofta detta med tid för ledarskap som ett problem. GRI rapporten Verkställande direktörer i arbete 7 visar på flera saker som vi tycker gäller för andra än verkställande direktörer. Bristen på ostörd tid (sid7) är en sådan. Tid för personlig utveckling en annan (sid 26). Båda tycker vi är saker som är viktiga att vara medveten om när ledarskapets former och förutsättningar diskuteras. Även för detta så passar intervjuernas kommentarer om tidsbrist som hand i handske. I Vinnovas rapport Chefskapets former och resultat 8 finns en sammanställning 9 med några principer för en effektiv organisation med de så nu populära Toyotas produktionsidéer. Projekthantering efter att dessa införts skulle inte ha de problem som de intervjuade ledare upplever idag som otydliga projektramar, sena ändringar, för lite tid och små resurser. En av punkterna i listan är Fatta beslut långsamt och i konsensus, så att alla alternativ övervägs. Genomför besluten fort och den ligger nära det som kallas det svenska ledarskapet. Genom 1 Bolman & Deal (2003). Nya perspektiv på organisation och ledarskap, (sid 41) 2 Nya perspektiv på organisation och ledarskap (sid 366)Bolman &Deal 2003, sid SE OVAN Nya perspektiv på organisation och ledarskapbolman & Deal 2003, (sid 371) 4 SE OVAN Nya perspektiv på organisation och ledarskap (sid 382, 397) 5 Gert Ohlin (2008) Rätt förutsättningar på jobbet, sid Gert Ohlin 6 Rätt förutsättningar på jobbet, Gert Ohlin (2008, sid 40) 7 Stefan Tengblad, Verkställande direktörer i arbete (GRI-rapport 2000 sid :11) 8 Vinnova Rapport 2008:15 9 Vinnova Rapport 2008:15 (sid 81) 9

10 att först ta fram all möjlig information för bred analys och därmed skapa en förståelse och motivation för projekten. Så går genomförandet betydligt snabbare. I samma rapport så hänvisas till Zaccaro och Horn 10 som 2003 säger Eftersom ledarforskningen inte i tillräcklig utsträckning ägnat sig åt praktiska implikationer och policy, finns ganska liten hjälp för chefer att hämta i litteraturen. Det kan vi hålla med om i viss utsträckning men med Gert Ohlins bok som exempel på överbryggning mellan teori och praktik så finns det stöd för ledare att hitta. De små noterna som hittas under Tips till chefen ger direkta råd för det vardagliga agerandet. Alla tre företagen har kontakter i andra länder i form leverantörer, kunder, ägare och systerbolag. I de fall där detta kommer in i projekt så kommer det in en extra dimension i problemställningarna. Skillnader i kulturer mellan länder men också mellan företag är något som projektledaren måste hantera. I litteraturen så hittar man lite om detta i Vinnovas rapport 11. I beskrivningen av den nordiska ledarstilen så sägs bl.a. att den har en högre tillit till medarbetaren och att tillåta denne att ta beslut vilket är exempel på områden där problem kan uppstå. Slutsatser Vår slutanalys av frågeställningarna är att ledningens struktur kring kommunikation och beslut är väsentligt betydande för resultat i företagens projekt och förändringsarbete. Hur strukturen är utformad och fungerar speglar också företagets kultur. De tre jämförda företagen har skillnader i sin kultur/struktur inom det undersökta området men det finns inga större skillnader i problemen som projektledare ställs inför. Om företagets ledning har ett strukturerat sätt att dokumentera, kommunicera och följa upp tagna beslut så betyder detta att förändringsarbeten får det mycket lättare. Projektledaren behöver inte lägga ner lika mycket tid på att förklara sig i organisationen. Det finns färre oklarheter kring vilka aktiviteter som är beslutade och var resurser skall prioriteras. Det blir färre frågeställningar kring vad projektet skall leverera osv. Om ledningen på ett strukturerat och aktivt sätt medverkar i spridning och förankring av projektets mål förbättras möjligheten att efter projektslutet nå uppsatta effektmål avsevärt. Det är ledningen som har störst möjlighet att verka som språkrör för projektet eftersom de både har mest inflytande i organisationen och oftast är mottagare av lösningarna. Om beslut och förutsättningar för ett projekt är ordentligt dokumenterade och kommunicerade så har projektet mycket större möjlighet att utföra planering och måldefiniering eftersom organisationen då är med på vad som nu är fokus för organisationen, var resurser skall läggas. Det är också viktigt att rollerna är väldefinierade för olika ansvar t.ex för kommunikationen av ett projekts mål och behov till övrig organisation. 10 Vinnova Rapport 2008:15 (sid ) 11 Vinnova Rapport 2008:15 (sid 39-46) 10

11 Ett ledningssystem innehållande stöd för hur ett förändringsarbete eller projekt skall genomföras med grindar, roller och ansvar väl definierade är oerhört viktig för projektens måluppfyllnad. Ledningens uppföljning av att systemet används är viktig. Våra slutsatser utifrån det arbete vi lagt ner är att det i undersökta organisationer finns saker att göra som skulle förbättra situationen för projektledare och effektiviteten i projekten. Längre projekt och strategiarbete får lätt stryka på foten för de dagliga arbetsuppgifterna. Det är också tydligt att de projektledare som direkt styrde över sina resurser upplevde situationen som mindre pressad. Av det kan man dra slutsatsen att en nyckelfråga för lyckade projekt är att den totala resurshanteringen i organisationen är vital. Det är viktigt att man inte startar fler förändringsarbeten än vad företagets organisation klarar av. Behovet från varje projekt om hur stor andel av de totala resurserna som måste tilldelas projekten måste styra hur många projekt som startas. Det skulle i de undersökta företagen innebära att projekten blir snabbare och effektivare. På sikt behöver då det inte betyda färre projekt utan att man noggrannare väljer ut de viktigaste projekten för uppstart. Det leder ofelbart in på hur väl projektstyrningsverktygen används. Samtliga organisationer hade brister i implementeringen av sina respektive verktyg och det innebär onödigt mycket arbete. En annan slutsats som understöds av de intervjuade är att tydlighet vid beställningen/ start av ett projekt inte nog kan understrykas. Det är något som underlättar projektledarens arbete betydligt. I förutsättningarna för att vara en ledare som har tid för feedback till medarbetare och andra saker som hör ett bra ledarskap till så hör definitivt det som denna rapport undersökt. Att ta med sig, en summering. Välordnad struktur för kommunikation och beslut. avgörande för slutresultatet i projektet. Förankra scoop i organisation. Hålla fast vid beslut. Ansvara för resurssäkring i projekten. Påverkar resultatet positivt för: Tidplan. Scoopet. Kostnader Reflektion Organisationer som jobbar efter en projektstyrningsmodell tenderar att vara effektivare vid förändringsarbete och får träffsäkrare slutresultat. Organisationer som jobbar med projektportfölj startar mer rätt projekt och resurssäkrar förändringsarbetet bättre. 11

12 Organisationer där kommunikation och beslut följer strukturerade regler blir effektivare gällande förändringsarbete. Utan klara regler för förändringsarbetet måste projektledaren ha linjechefsbefogenheter för att kunna lyckas på ett bra sätt. En utbildad ledning i projektkunskap ökar förändringseffektiviteten väsentligt. Strukturen skapar möjlighet för projektledaren att vara ledare inom projektramarna. Reflektion Metoden med att intervjua upplevdes som bra men de frågor som användes i enkäten var inte helt lätta att tyda för alla. Därför var det väsentligt för resultatet att det var personliga intervjuer. Mycket av den information som vi fick kom ut från diskussionerna utöver enkätfrågorna. Ledarskapsfrågor är svårt att fånga på ett entydigt sätt vilket är en lärdom att ta med sig vid utformning av andra undersökningar. Studier ihop med heltidsarbete är svårt att få ihop men formen som denna kurs haft med workshops och seminarier har ändå gjort det hanterbart. Typen av verksamheter och erfarenheter som blandats har varit stimulerande. 12

13 LITTERATURFÖRTECKNING Lee G Bolman & Terrence E. Deal (2005) Nya Perspektiv på organisation och ledarskap Stefan Svenningsson & Mats Alvesson (2010) Ledarskap Stefan Tengblad (2000) Verkställande direktörer i arbete. GRI rapport 2000:11 Marianne Döös & Kerstin Waldenström (2008) Chefskapets former och resultatet Två kunskapsöversikter om arbetsplatsens ledarskap. VR 2008:15, Vinnova, Enheten för arbetslivsutveckling 13

14 Appendix Får du till dig klara mål för vilka effekter som förväntas i organisationen efter projektinförandet? Får du tillräckligt med tid och resurser att utarbeta mål för projektet som stöttar effektmålen (förändringarna som förväntas). Ser organisationen skillnad på mål som projektet skall utföra och mål för effekterna i organisationen efter projektinförandet? Förstår organisationen effekterna av att förändra förutsättningarna för projektet? Slipper du som förändringsledare diskutera resursbristproblem på projektmedlemmarnas hemavdelningar med avdelningens linjechef eftersom resursproblem löses av ledningen. Om man frågar styrgruppen under projektets gång om innehållet i projektmålen, kan de då svara på ett bra sätt? Slipper du som förändringsledare försvara dina resurser inför ledningen löpande under projektets gång utan ledningen har alltid fokus på vilka aktiviteter som skall rulla samtidigt? Får du som förändringsledare (mycket) hjälp av ledningen med att förankra syfte och mål för projektet Kommentarer och följdfrågor 14

15 med mottagande avdelning samt med påverkade organisationer? Hur brukar en sådan förankringsprocess gå till i så fall. Finns det stöd och hjälp i organisationens ledningssystem för styrning av projekt? Hur ser ett sådant stöd ut? Vilka tre saker vill du ska införas först för att förbättra din situation som projektledare? 15

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

Projektkunskap, företagande, entreprenörskap LS10a lektion 5 Dagens lektion Gruppdynamik Teambuilding Icke-agila projekt Presentationsteknik inför presentationen Maslow Behov av självförverkligande Behov

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Projektkunskap & ledning Lektion 1

Projektkunskap & ledning Lektion 1 Projektkunskap & ledning Lektion 1 Tobias Landén tobias.landen@chas.se Om kursen Lärare: Tobias Landén, Charlie Hansson, Max Dyga Klass: LUKaug07 Kursperiod: v48 v51 Kursmål Kursen ska ge kunskaper i hur

Läs mer

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen Ladok3 på GU Rollbeskrivning i projektorganisationen och befogenheter Y2013/13 Projektorganisation, roller Filnamn: L3_roller i projektet_bilaga 4_20131022.docx Gemensamma förvaltningen Utgåva B Ladok3

Läs mer

Att välja verktyg för portföljhantering. - Vad vet en leverantör om det?

Att välja verktyg för portföljhantering. - Vad vet en leverantör om det? Att välja verktyg för portföljhantering - Vad vet en leverantör om det? Agenda Problem som ska lösas med verktyg Olika typer av verktyg Att utvärdera och välja verktyg Egenutvecklat eller standard Förankring

Läs mer

Projektplan: Administrativa roller

Projektplan: Administrativa roller 1 (6) Projektplan: Administrativa roller Projektledare: Linda Lundberg Uppdragsgivare: Ulf Heyman Datum: 2010-06-14 1. Bakgrund och motiv Vid institutionerna finns idag ett antal olika befattningar vilka

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell BP = Beslutspunkt (Projektmodellen har fem beslutspunkter. Vid varje punkt tar beställare/styrgrupp beslut om stopp eller gå)

Läs mer

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Percy Carlsbrand Februari 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...

Läs mer

Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec

Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec Detta dokument beskriver hur Frontec bedriver utvecklingsprojekt med kvalitetssäkring FSAB_LS020_Projekt och kvalitetsstyrning A.doc Sida 1(6) Frontec kan projekt

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Om organisationen. Vad är en multiprojektorganisation. Projektportföljen. Projektet i organisationen multprojektorganisering - kommunikation

Om organisationen. Vad är en multiprojektorganisation. Projektportföljen. Projektet i organisationen multprojektorganisering - kommunikation Projektet i organisationen multprojektorganisering - kommunikation anneli linde Om organisationen Vad är en multiprojektorganisation Hur fungerar en sådan organisation Vilka är de typiska utmaningarna

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd

Läs mer

Projecticon PKS. Microsoft Project och dokumenthantering

Projecticon PKS. Microsoft Project och dokumenthantering Projecticon PKS Microsoft Project och dokumenthantering "Kunskap och färdigheter inom trafik är nyckelbegrepp hos oss. Då krävs exakthet och en inarbetad metodik eftersom vi bland annat levererar kritiska

Läs mer

Målbaserat Ledarskap Effektivare målarbete Krister Forsberg

Målbaserat Ledarskap Effektivare målarbete Krister Forsberg baserat Ledarskap Effektivare målarbete Krister Forsberg Har Du som chef mål för vad din verksamhet ska uppnå? Har Du personliga mål för vad Du personligen vill uppnå? Speglar dessa mål vad din verksamhet

Läs mer

SAPSA 12 NOVEMBER 2014

SAPSA 12 NOVEMBER 2014 SAPSA 12 NOVEMBER 2014 Change Management - Förändringsledning Arla Foods implementering av SAP inom Supply Chain Sverige fokus på förändringsledning Summering och frågor Presenteras av: Lena Selander,

Läs mer

Checklistor för riskidentifiering

Checklistor för riskidentifiering Checklistor för riskidentifiering Generella risker Kravspecifikationen saknas eller är ofullständig Projektdefinitionen är inte förankrad inom projektet Projektmedarbetarna kan ej avsätta tillräcklig tid

Läs mer

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2 Projektplanering www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen måste

Läs mer

Välkomna till kurs i projektledning

Välkomna till kurs i projektledning Syfte Välkomna till kurs i projektledning TEIO04 Starta upp kursen Få er att inse att projektledning är viktigt och kul Introducera projektledningsmetodik Koppla till industriell erfarenhet Vilka undervisar

Läs mer

UTBILDNING: Effektivt Projektarbete

UTBILDNING: Effektivt Projektarbete UTBILDNING: Effektivt Projektarbete Introduktion För de flesta är de första kontakterna med projekt inte i rollen som fullfjädrad projektledare, utan oftast som projektmedarbetare med ansvar för delar

Läs mer

Strategisk utveckling och förändring av IT

Strategisk utveckling och förändring av IT REFERENS Strategisk utveckling och förändring av IT Förstärkning av koncernens affärsvärde från IT Om Loomis globalt ledande på effektivt cash management Loomis är en global koncern, noterad på Nasdaq

Läs mer

Kompetensprojekt På det mänskliga planet

Kompetensprojekt På det mänskliga planet LÅT SLÅ LÅT SLÅ Kompetensprojekt På det mänskliga planet Projektledning: Jan Linné Ornella Nettelhed Nils Joelsson Administration: Susanne Kruuse Praktisk Projektledning Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå

Läs mer

Bergslagens digitala agenda! Bilaga 4. Projektplansmall

Bergslagens digitala agenda! Bilaga 4. Projektplansmall FIBERNÄT I BULLERBYN M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd Dnr Mahr 19-2014/568 1 (av 10) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-03-27 Susanne Wallmark Jenny Wendle Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.0 150327 Slutgiltig projektplan

Läs mer

Projektledarutbildning 6 dagar

Projektledarutbildning 6 dagar Projektledarutbildning 6 dagar Nercia Utbildning AB I Sverige finns ca 1600 utbildningsföretag med olika utbud av program och kurser, de flesta med ett redan färdigt upplägg som sedan anpassas efter kunden.

Läs mer

Gruppdynamik enligt Firo

Gruppdynamik enligt Firo www.byggledarskap.se Gruppdynamik enligt Firo 1(7) Gruppdynamik enligt Firo På varje arbetsplats finns det flera olika grupperingar. Som ledare behöver man förstå hur grupper generellt fungerar och utvecklas.

Läs mer

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning

Läs mer

Chefsförsörjning i staten 2008-09-04

Chefsförsörjning i staten 2008-09-04 Chefsförsörjning i staten 2008-09-04 Program den 4 september 09.30 Välkommen, kort presentationsrunda 09.45 Norra länken, presentation av projektet, Jan Nilsen 10.50 Bensträckare 11.00 Chefsförsörjning

Läs mer

Testdagen 27 maj. Anna Björklund, Svenska Spel Tobias Eklund, Alumni

Testdagen 27 maj. Anna Björklund, Svenska Spel Tobias Eklund, Alumni Testdagen 27 maj Anna Björklund, Svenska Spel Tobias Eklund, Alumni Dags för förändring i organisationen Ökad konkurrens Nya kundkrav Växande kostnader Många VD-byten Internrekryterade chefer Medarbetarna

Läs mer

Projektledarutbildning

Projektledarutbildning 1(6) 2014-10-20 Inbjudan till Projektledarutbildning 6 dagar: 12-14 oktober samt 2-4 november 2015 Kurs och Konferens erbjuder en 6-dagars projektledarutbildning med hjälp av CANEA Consulting Group som

Läs mer

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten.

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten. Spelplanen ändras Allt fler är överens om att vi står inför en förändring i sättet att se på och arbeta i projekt och organisationer. Trender kommer och går men det finns några som kommer att bestå och

Läs mer

Framgångsfaktorer Program Management inom FöreningsSparbanken. 23 mars 2004 Program Management v1.0 1

Framgångsfaktorer Program Management inom FöreningsSparbanken. 23 mars 2004 Program Management v1.0 1 Framgångsfaktorer Program Management inom FöreningsSparbanken 23 mars 2004 Program Management v1.0 1 Styrning av Program och Projekt Vision Initiering Definiera omfattning Formulera slutmål Precisera arbetssätt

Läs mer

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna)

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-02-11 Kvalitetschef Mattias Wikner 0410-73 34 40, 0708-81 74 35 mattias.wikner@trelleborg.se Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Trelleborgarna

Läs mer

Projektdirektiv. Projektnamn: Projektägare: Styrgrupp: Projektledare: Startdatum: Januari 2010. Slutdatum: December 2019.

Projektdirektiv. Projektnamn: Projektägare: Styrgrupp: Projektledare: Startdatum: Januari 2010. Slutdatum: December 2019. Projektnamn: Färdplan Flen Projektägare: Kommunfullmäktige Styrgrupp: Kommunstyrelsens arbetsutskott, Lars Rådh, Sari Eriksson, Karin Lindgren och Arne Fältin Projektledare: Karina Krogh Startdatum: Januari

Läs mer

Välkommen att delta i Planning & Logistic ABs kurser

Välkommen att delta i Planning & Logistic ABs kurser Välkommen att delta i Planning & Logistic ABs kurser Våra erfarna projektledare & projek tplanerare / projektstyrare leder dig genom an passade kurser avseende metodik och stö djande programvaror. Primavera

Läs mer

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet SBL Företagsledning för bygg och fastighet SBL FörETagSLEdning FÖr bygg och fastighet Företagsledningsprogram med fokus på utmaningar inom bygg- och fastighetssektorn Vår utgångspunkt är att utveckla ditt

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Aktiviteter vid avtalets upphörande

Aktiviteter vid avtalets upphörande SID 1 (10) Bilaga 4h Aktiviteter vid avtalets upphörande Förfrågningsunderlag Upphandling av ett helhetsåtagande avseende IT-stöd för pedagogiskt genomförande inom Skolplattform Stockholm Box 22049, 104

Läs mer

Projektarbete. Johan Eliasson

Projektarbete. Johan Eliasson Projektarbete Johan Eliasson Projekt Definition: En grupp av projektdeltagare utför under ledning av en projektledare en klart definierad uppgift, på en viss tid, med begränsade resurser Resurserna kan

Läs mer

NORAB. De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida

NORAB. De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida NORAB Från berg till småsten Under drygt 20 år har vi på Norab samlat kunskap och

Läs mer

Övergripande granskning av ITverksamheten

Övergripande granskning av ITverksamheten Övergripande granskning av ITverksamheten Februari 2006 (1) 1. Inledning PricewaterhouseCoopers (PwC) har på uppdrag av kommunrevisionen i Borås Stad genomfört en övergripande granskning av Borås Stads

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

Åse Theorell. Där skog och slätt möts står jätten, stenen som gett namn åt bygden och vars gåta fortfarande är olöst

Åse Theorell. Där skog och slätt möts står jätten, stenen som gett namn åt bygden och vars gåta fortfarande är olöst Åse Theorell Där skog och slätt möts står jätten, stenen som gett namn åt bygden och vars gåta fortfarande är olöst Föreläsningen ikväll Era förväntningar och frågeställningar Min bakgrund och vad jag

Läs mer

Hållbart Arbetsliv. Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun. Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa.

Hållbart Arbetsliv. Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun. Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa. Hållbart Arbetsliv Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa.se 070 566 49 09 Uppdraget Hållbart Arbetsliv är ett projekt som ska stärka Uddevalla

Läs mer

LEAN I KOMMUNAL VERKSAMHET MÖJLIGHETER ATT OPTIMERA VERKSAMHETEN MED HJÄLP AV LEAN

LEAN I KOMMUNAL VERKSAMHET MÖJLIGHETER ATT OPTIMERA VERKSAMHETEN MED HJÄLP AV LEAN LEAN I KOMMUNAL VERKSAMHET MÖJLIGHETER ATT OPTIMERA VERKSAMHETEN MED HJÄLP AV LEAN JOHAN MOBERG RAMBÖLL MANAGEMENT AGENDA 01 Vad är Lean för något och passar det oss? 02 Arbete med Lean i praktiken ett

Läs mer

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se Lennart.svensson@liu.se HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se INTERAKTIV FORSKNING - FORSKA MED, INTE PÅ - HELA FORSKNINGSPROCESSEN - INTRESSENTER MAJORITET I STYRELSEN - BLANDNING OFFENTLIGA OCH PRIVATA

Läs mer

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv Inspirationsguide 1 Förberedelsearbetet steg för steg Växtkraft Mål 3 En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv 1. FÖRBEREDELSEARBETET STEG FÖR STEG... 3 HUR VI ARBETAR MED

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

NORAB. De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida

NORAB. De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida NORAB Från berg till småsten Under drygt 20 år har vi på Norab samlat kunskap och

Läs mer

Exempel på mallar. Är din HR funktion. Liam Ulvhag

Exempel på mallar. Är din HR funktion. Liam Ulvhag Exempel på mallar Är din HR funktion mogen för en SLA? Liam Ulvhag Förtydliga en komplex organisation 1. Det är dags att formalisera en professionell relation mellan HR och linjen Att implementera en HR

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Projektregler Gemensamma förvaltningen Projektkontoret Sida: 1 (9) 2011-07-11. Projektregler. för den universitetsgemensamma projektverksamheten

Projektregler Gemensamma förvaltningen Projektkontoret Sida: 1 (9) 2011-07-11. Projektregler. för den universitetsgemensamma projektverksamheten Projektkontoret Sida: 1 (9) Projektregler för den universitetsgemensamma projektverksamheten Projektkontoret Sida: 2 (9) Innehåll Syfte och bakgrund...4 1.1 Syfte...4 1.2 Bakgrund...4 2 Regler för projekt...4

Läs mer

Lärande och vardagsutveckling i Carpe

Lärande och vardagsutveckling i Carpe Lärande och vardagsutveckling i Carpe För att lära av erfarenheter från utvecklingsarbete räcker det inte med att enskilda individer lär sig, det behövs ett systematiskt och sammanhållande lärande så att

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Checklista workshopledning best practice Mongara AB

Checklista workshopledning best practice Mongara AB Checklista workshopledning best practice Mongara AB Detta dokument ska ses som ett underlag för vilka frågeställningar vi jobbar med inom ramen för workshopledning. I dokumentet har vi valt att se processen

Läs mer

Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna

Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna Bakgrund Det krävs ett nytt sätt att tänka för att lösa de problem som det gamla sättet att tänka har skapat. Albert Einstein. Jämställdhet

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Projektstyrning. Landstinget i Östergötland. Revisionsrapport

Projektstyrning. Landstinget i Östergötland. Revisionsrapport Revisionsrapport Projektstyrning Landstinget i Östergötland Linda Sandelin IT-specialist Eva Ogensjö Cert. kommunal revisor Eva Andlert Cert. kommunal revisor 26 aug 2013 Projektstyrning Innehållsförteckning

Läs mer

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process En essä i kursen Produktutveckling med formgivning, KN3060 Patrick Larsson, Mälardalens högskola, 2007-04-26 Inledning Kommunikation definieras som överföring

Läs mer

Projekt som arbetsform

Projekt som arbetsform Innehåll Olika slags projekt Projektmodeller Planeringsmodeller 1 En föränderlig värld Människor idag vill vara med och påverka sin situation Delaktighet i verksamheten Ökad konkurrens Osäkerhet på marknaden

Läs mer

Projektkunskap ledning och process

Projektkunskap ledning och process Projektkunskap ledning och process Athena & Atlas Universitets- och högskolerådet UHR Stockholm 31 januari 2013 Christel Bäckström, GR Utbildning Internationalisering som utvecklingskraft Internationalisering

Läs mer

Hantering av IT-risker

Hantering av IT-risker Hantering av IT-risker Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Januari 2011 Jon Arwidson Magnus Olson-Sjölander Fredrik Eriksson Eva Andlert Certifierad kommunal revisor 1 av 10 Innehållsförteckning

Läs mer

Projektledning (2 dagar)

Projektledning (2 dagar) Projektledning (2 dagar) Kursen genomförs under 2 dagar och kombinerar projektledningskunskap med praktisk tillämpning av Pejl Projektstyrningsmodell. Teori blandas med diskussioner och praktiska övningar.

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

Exempel på verklig projektplan

Exempel på verklig projektplan Exempel på verklig projektplan Detta är ett exempel på en proffessionell projektplan hämtad ur verkliga livet. Den visas inte i sin fullständighet, det mesta är bortklippt, men strukturen och mycket av

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (6) Projektnamn Öka andelen långtidsfriska Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01

Läs mer

Metoder för Interaktionsdesign

Metoder för Interaktionsdesign Metoder för Interaktionsdesign Föreläsning 4 Projektmetodik och Scrum Kapitel 9-12 + 14, Scrumbok Det högra spåret Vi lämnar nu det vänstra spåret de mjukare delarna och går in på det högra spåret som

Läs mer

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Revisionsrapport Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Mora kommun November 2009 Författare Robert Heed Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga... 3 1.2 Metod...

Läs mer

Projektdirektiv samverkansprojektet Svensk geoprocess

Projektdirektiv samverkansprojektet Svensk geoprocess Projektdirektiv 201 2014-03-12 Sida: 1 (6) Projektdirektiv samverkansprojektet Svensk geoprocess 2014-03-12 Sida: 2 (6) Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Resultat och effekter... 3 3 Styrning och dokumentation...

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Hur kommer man igång med effektiviseringsarbetet? Fredrik Davidsson ECE Network

Hur kommer man igång med effektiviseringsarbetet? Fredrik Davidsson ECE Network Hur kommer man igång med effektiviseringsarbetet? Fredrik Davidsson ECE Network ECE Network Start i denna form 2001 i Ronneby Kärnverksamhet - verksamhetsutveckling med logistik i fokus Primärt inom vård

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Nästan hälften vill dela på ledarskapet

Nästan hälften vill dela på ledarskapet Fyra av tio chefer delar i någon mån på ledarskapet, eller har någon gång gjort det. Och de som har delat på chefskapet är positiva! Det visar den enkät som LOOP gjort bland några av våra läsande chefer.

Läs mer

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande.

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Projektledare 2007-08-31 Cecilia Ek Lena Hellsten Robert Karlsson Lednings- och styrgrupp Märta Vagge Kristina Rönnkvist Madeleine Jonsson Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Syfte Syftet med projektet

Läs mer

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund PM Samtal om hållbarhet Bakgrund I början på 80-talet uppstod en insikt inom näringslivet att gamla hierarkiska och patriarkaliska ledningsformer inte längre passade in i det moderna samhället. Jan Carlzon

Läs mer

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka

Läs mer

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18) Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull

Läs mer

RIKTLINJER FÖR PROJEKTVERKSAMHET I PITEÅ KOMMUN

RIKTLINJER FÖR PROJEKTVERKSAMHET I PITEÅ KOMMUN RIKTLINJER FÖR PROJEKTVERKSAMHET I PITEÅ KOMMUN Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för projektverksamhet i Piteå kommun Riktlinjer 2009-11-30, 257 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Granskning av kommunens styrning av projekt svar på revisionsrapport

Granskning av kommunens styrning av projekt svar på revisionsrapport 2012-11-01 KS-2012/916.912 1 (7) HANDLÄGGARE Hanna Lundborg Hanna.Lundborg@huddinge.se Kommunstyrelsen Granskning av kommunens styrning av projekt svar på revisionsrapport Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR Resultat från QuestBack Swedens undersökning om HR-ansvarigas erfarenheter och åsikter om Medarbetarundersökningar, som genomfördes hösten

Läs mer

Den Axiologiska Ledarprofilen

Den Axiologiska Ledarprofilen Omfattning - generellt Den Axiologiska Ledarprofilen Användningsområden företagsinternt för utveckling av det personliga ledarskapet 1. En Rapport på 60+ sidor som redovisar det individuella tankemönstret

Läs mer

Chefs- och ledningspolicy

Chefs- och ledningspolicy STYRDOKUMENT DATUM 2012-12-03 Chefs- och ledningspolicy Detta dokument ersätter Ledningspolicy antagen av kommunstyrelsen 2000-05-15, KS 4.05. Inledning Verksamheten i Älvsbyns kommun ska vara visions-

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Bild 2-10: Internetfonden, Pernilla Rydmark. Bild 11-27: Projekthantering, Michael Winberg. Mer information finns på http://internetfonden.

Bild 2-10: Internetfonden, Pernilla Rydmark. Bild 11-27: Projekthantering, Michael Winberg. Mer information finns på http://internetfonden. Presentationer från Frukostmöte.SE:s Internetfond 19 januari 2012 Bild 2-10: Internetfonden, Pernilla Rydmark Bild 11-27: Projekthantering, Michael Winberg Mer information finns på http://internetfonden.se

Läs mer

Projektutbildningar. Partner

Projektutbildningar. Partner Projektutbildningar Partner För att kunna erbjuda våra kunder ett heltäckande utbud inom projektområdet arbetar Effektiv Projektkonsult och tillsammans. Detta innebär att de lösningar vi levererar håller

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap.

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap. CHEFEN SÄGER SITT Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap Februari 2014 Innehåll Sammanfattning Sveriges Ingenjörers chefsmedlemmar

Läs mer

Från idé till projektplan

Från idé till projektplan Från idé till projektplan Detta är ett bakgrundsmaterial som hjälper dig koka ner din idé till en projektplan. Detta tar inte hänsyn till projektplanens formalia dvs hur den rent konkret är strukturerad.

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Framgångsrik processförändring

Framgångsrik processförändring Framgångsrik processförändring SAST 08-11-27 Marie Klemets Tel: 070-586 25 75 Mail: marie.klemets@kac.se Inledning Syfte Att förmedla att förändringsledningen inte är hokus pokus, utan ett systematiskt

Läs mer

Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10

Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10 Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10 1. Bakgrund Stora delar av de kommunala verksamheterna är organiserade i en beställar-utförarmodell,

Läs mer