Innehållsförteckning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning"

Transkript

1

2 Förord Ett framgångsrikt ny- och småföretagande är i hög grad nyckeln till tillväxt, sysselsättning och fortsatt välstånd i Sverige. En helt dominerande andel av de nya jobb som tillkommit har skapats av de små företagen. De små företagen, med högst 50 anställda har vidare omkring 50 procent fler anställda i Sverige än storföretagen (med minst 250 anställda) och även betydligt fler anställda än hela Sveriges offentliga sektor. Att få fler nya och växande företag är därmed en huvudfråga för framtiden om Sverige vill fortsätta vara en konkurrenskraftig ekonomi. Allt talar för att de små företagens betydelse kommer att öka ytterligare. En mycket snabb teknikutveckling, ökad vikt för tjänstesektorn, den globalisering av marknader som sker och den allt tuffare internationella konkurrensen, är faktorer som pekar på en än snabbare strukturomvandling, och därmed ökad vikt för små och nya företag, framöver. I denna process spelar forsknings- och innovationspolitiken en mycket viktig roll. På ett mer övergripande plan kan vi dock konstatera att de grundläggande förutsättningarna för att starta och driva företag måste vara bättre. Skatterna och det övriga regelverket måste anpassas förändras och skapa mer incitament för satsningar och risktagande. Vi behöver ett skattesystem som gynnar sparande och investeringar i riskkapital i nya och små verksamheter. Vi behöver mer positiva attityder till företagande och vinst. Innovationer innebär förnyelse inom och mellan företag och sektorer. Kraven på kompetenser förändras snabbt. Det förutsätter i sin tur att resurser kan flyttas mellan olika delar av ekonomin. Det gäller både arbetskraft och kapital. Det är därför viktigt att t ex det skatterättsliga och arbetsmarknadsrättsliga regelverket utformas så att rörlighet underlättas, inte som idag att resurser de facto stängs in i existerande verksamheter. En ytterligare aspekt på vikten av innovationer och förnyelse i näringslivet är det faktum att omkring var fjärde svensk företagare planerar att dra sig tillbaka på fem års sikt. Med rätt förutsättningar kan detta generationsskifte vara en möjlighet till mängder av innovationer och nyföretagande. Men samtidigt finns risken med en så stor andel av företagarna som planerar att trappa ned, att de avstår från nya riskfyllda satsningar på nya marknader och tjänster/produkter. Det skulle i så fall påverka hela förnyelsen av näringslivet negativt. Även ur denna aspekt är åtgärder som förbättrar det generella företagarklimatet och som underlättar tillgång på riskkapital oerhört viktigt. Sammantaget kan man konstatera att ett effektivt och fungerande forsknings- och innovationssystem är en mycket viktig delkomponent. Men utan ett företagarklimat där det är lönsamt och enkelt att driva företag, hjälper det inte med ett bra innovationssystem. En bra forsknings- och innovationspolitik är således en nödvändig, men inte tillräcklig del av den samlade näringspolitiken. 1

3 Innehållsförteckning Förord Introduktion Ett starkt och flerdimensionellt innovationssystem Breddning av innovationsbegreppet Småföretag, forskning och innovation Nulägesbild och utmaningar En forsknings- och innovationsnation i världsklass Stärk kopplingen mellan akademi och näringsliv... 6 Företagarnas förslag Reformera statens finansiering för forskning och innovation... 7 Företagarnas förslag Stärk och utveckla forskningsinstitutens roll... 9 Företagarnas förslag Anpassa regelverket till framtidens gränslösa innovationssystem Företagarnas förslag Främja innovationsvänlig upphandling Företagarnas förslag Stärkt Immaterialrättsligt skydd för framtidens innovationer Företagarnas förslag Referenser

4 1. Introduktion Företagarna har blivit ombedda att göra ett inspel till regeringens arbete med den planerade forsknings- och innovationspolitiska propositionen. Inspelet tar sin utgångspunkt i hur Företagarna ser på utvecklingen av ett gynnsamt innovationsklimat och en effektivare samverkan mellan akademi och näringsliv. Företagarnas medlemmar återfinns i flera sektorer och branscher med verksamhet inom såväl traditionell industri som i den växande tjänstesektorn. En stor majoritet är mikro och småföretag med färre än 50 anställda. Gemensamt för majoriteten av dessa företag är att en relativt regelbunden utveckling och modifiering av tjänster/produkter/processer/koncept krävs för att kunna bibehålla och stärka sin position på marknaden, en marknad som kan vara allt från lokal till global. Att vara innovativ är därmed för många företag, en fråga om överlevnad. De senaste 20 åren har 9 av 10 nya jobb (netto) i Sverige skapats i de små företagen med färre än 50 anställda. Vi vet också att en allt större del av den framtida tillväxten kommer att ske i de små tjänsteföretagen. Företagarnas inspel till den forsknings- och innovationspolitiska propositionen kommer därför att utgå från mikro- och småföretagens perspektiv och dess behov av utbildad arbetskraft, kompetens och kunskap. Att kunna formulera småföretagens behov, som varierar stort beroende på bransch, verksamhet etc. och som kan vara svårt att få genomslag för i ett innovationssystem som domineras av myndigheter, storföretag och universitet är en utmaning. Att därefter få genomslag är sannolikt en större uppgift. Följande inspel syftar till att ge en generell bild av hur småföretag bedriver forsknings- och framförallt innovationsarbete samt ge konkreta förslag till hur satsningar som regeringen genomför till förmån för forskning och innovation kan anpassas till småföretags behov och verklighet. Företagarna anser att en framgångsrik forsknings- och innovationspolitik utgår från en bred syn på var och hur idéer och innovationer uppstår, skapas och realiseras bland småföretag, entreprenörer och innovatörer. 3

5 2. Ett starkt och flerdimensionellt innovationssystem 2.1 Breddning av innovationsbegreppet Den traditionella bilden av en innovation är att det är en teknisk eller medicinsk uppfinning som är nyskapande och revolutionerande och som har potential att erövra inte bara en nationell utan även global marknad. Dessa innovationer har ofta varit resultatet av hängivna teknikers, forskares och vetenskapsmäns arbete som t.ex. Gustaf Dalén, Alfred Nobel och L.M. Ericsson. Sverige har, historiskt sett, varit relativt framgångsrika i att utveckla sådana innovationer som sedan lett till stora multinationella företag (Ericsson, Alfa Laval, AGA etc.). På senare tid har de större succéerna där innovationer, enligt traditionell definition, resulterat i framgångsrika stora företag varit ganska begränsade. På politisk nivå har stora resurser lagts på att skapa miljöer och modeller där nya innovationer ska skapas som i sin tur ska resultera i nya storföretag eller skapa tillväxt i redan befintliga. Tyngdpunkten har hela tiden legat på naturvetenskap, teknik och medicin med stöd av stora företag i traditionella basindustrier som bil, skog och papper, telecom, process och läkemedelsindustrin. Trots att regeringen sagt att man avskaffat de officiella branschprogrammen så har man gjort särskilda satsningar riktad till branscher. En av dessa satsningar är ett program inom fordonsindustrin med fokus på FoU med drygt 500 miljoner SEK/år som pågår till och med Den statliga finansieringen av FoU till näringslivet riskerar att tränga undan privata investeringar av FoU bland annat genom att företagen som får stöd helt enkelt ersätter sin egen finansiering med bidrag istället för att öka den totala satsningen. 1 Nivåerna på investering i FoU blir därmed oförändrad och effekterna och resultaten av statens satsningar blir därmed i bästa fall svårt att mäta och ger i sämsta fall en utebliven effekt. Istället har andra företag utan FoU stöd från staten och utan teknisk höjd blivit framgångssagor. Dessa företag är lätta att glömma bort då de inte uppfyller den traditionella bilden av hur en innovation definieras, utvecklas och exploateras. Flertalet av dessa företag har heller inte uppstått i forskningsmiljöer, kluster eller i andra innovationsmiljöer som staten har satsat på. Däremot har många av dessa företag blivit framgångsrika tack vare en förmåga att utveckla ett innovativt koncept, tjänsteerbjudande, process och/ eller organisation. Exempel på sådana företag är Indiska, Clas Ohlson, H&M, EF Språkresor och IKEA. Listan på framgångsrika företag kan göras lång och kan också beskrivas som branschmässiga succéer i exempelvis konst- och kultursektorn som 90- och 00 talets framgångsrika musikexport av såväl artister som producenter och det så kallade svenska modeundret med företag som Filippa K, Acne, Odd Molly och WE. Även om utfallet i omsättning och andel sysselsatta kan tyckas blygsamt visar det på att det finns viktiga innovationssystem som är dynamiska, mångfacetterade och utanför de traditionella forsknings- och innovationsmiljöer som oftast är utgångspunkten för hur statens satsningar ska fördelas. På senare tid har även upplevelseindustrin, framförallt turistnäringen, upplevt en stark tillväxt och ökat andelen sysselsatta. Dessa framgångar har visserligen varit kända och fått uppmärksamhet men har inte sitt ursprung i strategiska politiska satsningar, som fokuserat på den motsvarande traditionella basindustrin, teknik och medicin. I regeringens utökade satsningar på forskning och innovation i 2008 års FoI proposition lyfts medicin, teknik, klimat och miljö fram som strategiska satsningar, visserligen nämns även humaniora och samhällsvetenskap men enbart som en del i tekniksatsningen. Av det totala resurstillskottet på 5 miljarder/år som blev resultatet av propositionen, utgör de strategiska satsningarna hela 1.8 mdr. 2 1 Tillväxt genom forskning vad säger forskningslitteraturen?, Svenskt Näringsliv, mars Ett lyft för forskning och innovation, Utbildningsdepartementet U08.010, Regeringskansliet, oktober

6 Framgångarna visar på att paradoxen, där kommersiella succéer uteblir trots ett starkt forsknings- och innovationsklimat, delvis behöver nyanseras. Paradoxen gäller uppenbarligen för de riktade statliga satsningarna, liksom för stora delar av FoI-politiken, men inte i dessa mer marknadsmässigt uppkomna innovationssystem. Detta bör vara en viktig utgångspunkt i utformningen av framtidens FoI-politik. Den så kallade svenska paradoxen, som vi återkommer till längre fram, uppstår när forskarsamhället förväntas utveckla forskningsresultat och innovationer till framgångsrika och snabbväxande företag. Företagarna anser att en offensiv, effektiv och tillväxtfokuserad forsknings- och innovationspolitik inkluderar och tar hänsyn till att utveckling och innovation sker i alla branscher och sektorer. 2.2 Småföretag, forskning och innovation Att beskriva hur småföretag bedriver forskning och innovationsarbete är svårt. Utöver att storleken förenar är det inte lätt att hitta gemensamma beskrivningar vad gäller FoU och innovation för denna stora grupp. Men att en stor del av Företagarnas medlemmar bedriver någon form av innovationsarbete för att utveckla/vidareutveckla sina produkter/tjänster/erbjudanden/processer kan vi med relativt stor säkerhet konstatera. Hur detta arbete bedrivs och motiven för dessa skiftar beroende på omständigheter. I branscher som betraktas som teknik- och kunskapsintensiva kan det finnas etablerade processer för hur idéer tillvaratas och utvecklas till framgångsrika innovationer. Flertalet småföretag skulle emellertid inte beskriva sin verksamhet som innovativ, än mindre forskningsbaserad, trots att det i praktiken mycket väl kan vara det. En del småföretag arbetar nära akademi och forskningsmiljöer medan andra företag aldrig varit i närheten av ett sådant samarbete och kanske inte heller har behov av det. Storleken är också en viktig faktor i kontakten med högskola och universitet. Bland de allra minsta företagen med 1-4 anställda har bara 7 % haft regelbunden kontakt med högskolan. I gruppen 5-19 anställda har 9 % haft regelbunden kontakt medan 15 % av företagen mellan anställda haft regelbunden kontakt med universitet och högskola. 3 Att därmed kunna beskriva och identifiera gemensamma behov, förutsättningar och problem är även det svårt. Företagens innovationsarbete kan ske i nära samarbete med en kund eller potentiell kund, som en följd av ändrade förutsättningar på marknaden ex. konkurrens på en global/nationell/regional/lokal marknad, nya krav från kunder eller annan påverkan som kräver en förändring av nuvarande verksamhet. Företag som kan anpassa, diversifiera, utveckla eller på annat sätt förändra sin verksamhet i takt med nya krav och marknadens förväntningar är per definition innovativa och har goda förutsättningar att överleva på lång sikt. Innovationsprocesserna och utvecklingen kan också ske i olika takt och med vitt skilda tidshorisonter som kan sträcka sig från några dagar mellan idé och lansering till flera år. Att genom en aktiv politik kunna underlätta och stötta företagen i dessa processer är en utmaning som kräver mycket god insikt i de enskilda företagens problem, behov och verklighet. Men det kräver framförallt breda, grundläggande och flexibla system. Det är mot denna bakgrund som Företagarna presenterar sina inspel och förslag till regeringens forsknings- och innovationspolitiska proposition. Företagarna anser att en framgångsrik innovationspolitik utgår från företagens, innovatörernas och entreprenörernas problem, utmaningar och behov. 3 Småföretagen + högskolan= en outnyttjad potential, Företagarna, mars

7 2.3 Nulägesbild och utmaningar Sverige är ett framgångsrikt land som ständigt hamnar i toppskiktet när konkurrenskraft och innovationsförmåga rankas 4. Ändå är det allmänt vedertaget att Sverige lever under en paradox i vilket resultatet av satsningarna sällan leder till kommersiell nytta och/eller samhällsnytta, Svenska paradoxen. Den svenska paradoxen kan tänkas ha flera förklaringar, men en av dessa antas bero på bristfällig kontakt och samarbete mellan företag och akademiska lärosäten. Frånvaron av kontakter bekräftas av Företagarna, speciellt med utgångspunkt i småföretagens erfarenheter. 5 Trots den relativt stora andelen satsning av offentliga medel på forskning som Sverige har, drygt 1 % av BNP, finns utrymme för förbättringar inom såväl den tillämpade forskningen som i innovationssystemet för att resultaten ska leda till samhällsnytta. Enligt SCB:s statistik ligger regeringens satsningar inom FoU på drygt 30 miljarder kr. årligen och är därmed fullt jämförbar med budgeten för bistånd till utvecklingsländer. På samma sätt som med alla statens utgifter handlar det om att skattebetalare måste få tillbaka för sina investeringar, inom FoU bör detta ske genom samhällsnytta, kommersiella genombrott och en utvecklad välfärd. Företagarna ser fram emot motsvarande debatt inom FoU anslaget med fokus på nytta, effekter och resultat motsvarande det som till exempel biståndet har varit föremål för. Sverige står inför tuffa utmaningar för att kunna behålla och stärka sin position i en alltmer globaliserad och konkurrensutsatt värld. Företagarna är övertygade om att den insikten redan finns i regeringen men för att kunna tackla den utmaningen måste anslagen till forskning och innovation effektiviseras. Företagarna anser att nivåerna på satsningarna för forskning och innovation är bra. Däremot behöver användningen av dessa medel disponeras mer effektivt så att satsningarna leder till resultat och når såväl stora som små företag, där de gör mest nytta. 3. En forsknings- och innovationsnation i världsklass 3.1 Stärk kopplingen mellan akademi och näringsliv Det satsas redan idag stora resurser på att få universitet och högskolor att samverka tätare med näringsliv och samhälle, men mycket arbete återstår. Idag saknas tillräckliga incitament för landets lärosäten att fokusera på att verksamheten och dess resultat leder till nytta och bidrar till samhällets utveckling. Företagarna efterlyser en mer tydlig forskningspolitik för hur detta ska uppnås men självklart med respekt för att forskningen ska vara fri och obunden. Men det räcker inte att som regeringen uttrycker det se positivt, på att lärosätena utvecklar samverkansformer med det omgivande samhället, kraven måste vara betydligt högre. 6 Med årliga kostnader på 22 miljarder kr. för grundläggande högskoleutbildning och 28 miljarder kr. för forskning och forskarutbildning, har Sveriges medborgare och företag rätt att kräva mer. Trots en positiv produktivitetsutveckling inom universitet och högskola de senaste åren, underpresterar den svenska högskolesektorn i effektivitet 7. 4 Se t.ex. EU-Kommissionens Innovation Scoreboard och World Economic Forums rapport Småföretagen + högskolan= en outnyttjad potential, Företagarna, mars Budgetproposition för 2012, Utgiftsområde 16. Utbildning och universitetsforskning, Regeringens proposition 2011/12:1 7 Använder lärosätena resurserna effektivt? Effektivitet och produktivitet för universitet och högskolor, Riksrevisionen, RiR 2011:2 6

8 För att öka fokus på resultat och nytta av den utbildning och forskning som bedrivs vill vi att regeringen tittar närmare på hur praktiska moment, med tydliga kopplingar och i samarbete med arbetsmarknad och samhälle, kan integreras i såväl grundutbildning som forskarutbildning på de akademiska lärosätena. Ansatsen ska vara att hitta tydliga incitament och kopplingar mellan den kunskap och forskning som produceras på landets lärosäten och de behov, problem och utmaningar som Sverige står inför. Potentialen för ökad samverkan mellan mikro- och småföretag och högskola/universitet är stor, över en femtedel av dessa företag vill ha utökade kontakter med akademiska lärosäten. 8 Omfattningen av sådana praktiska moment i samarbete med offentlig sektor, ideell sektor eller näringslivet måsta självfallet anpassas utifrån varje ämnes förutsättningar och begreppet praktik ska tolkas brett inom vilket till exempel praktiska arbetsuppgifter, uppsatsarbete och gemensamma seminarier skulle kunna ingå. Frågan om praktiska moment i den akademiska utbildningen kan också ses i ett jämförande internationellt perspektiv. I exempelvis Tyskland varvas, på vissa utbildningar, den teoretiska utbildningen med kortare praktik under cirka 5 veckor mellan de 3 terminer som ett akademiskt läsår består av. Även från partipolitiskt håll understryks vikten av att kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad stärks. I detta sammanhang lyfts bland annat fram att relevansen till arbetsmarknaden ska genomsyra hela utbildningssystemet från tidig ålder och för yrkesutbildningar såväl som för teoretiska utbildningar 9 och att det ska bli enklare för forskare att gå mellan akademi och övriga arbetslivet. 10 I takt med att alltmer resurser har satsats på att utöka studieplatserna på universitet och högskolor de senaste åren måste kraven höjas på en tydligare koppling till efterfrågan på arbetsmarknaden. Här kan inte de akademiska utbildningarna vara ett undantag. Tvärtom behöver kraven vara ännu högre på att utbildade studenter har kunskaper som arbetsmarknaden eftersöker. Här kan praktiska moment i utbildningen i samarbete med potentiella arbetsgivare spela en avgörande roll för att snabbt komma in på arbetsmarknaden. Med tanke på resurserna som både stat och individ lägger ner på de akademiska utbildningarna bör regeringen sträva efter en nollvision för akademikerarbetslöshet och eftersom det är i småföretagen som jobben skapas har denna grupp en nyckelroll. För att det ska bli verklighet krävs politiskt mod, ett systemkritiskt förhållningssätt och pragmatism. Företagarnas förslag Utred möjligheterna för obligatoriska praktikmoment inom grundutbildningen och ett obligatoriskt praktikmoment för kunskapsöverföring inom forskarutbildningen på universitet och högskola. 3.2 Reformera statens finansiering för forskning och innovation Företagarna anser att dagens system med rådsanslag där statliga forskningsråd och myndigheter fördelar bidrag till forskningsprojekt, grundforskning såväl som tillämpad forskning samt innovation i samarbete med näringsliv och/eller offentlig sektor, är dyrt, ineffektivt och leder till att forskare får lägga allt större del på att skriva ansökningar. Tid och därmed kostnader som kan förmodas belasta de statliga fakultetsanslagen går åt till att få finansiering från statens rådsanslag. Dessutom bidrar systemet med projektfinansiering, som är den dominerande finansieringsformen från myndigheter som Vinnova och Energimyndigheten, till osäkra anställningar för forskarstuderande/doktorander. 8 Småföretagen + högskolan= en outnyttjad potential, Företagarna, mars Sveriges framtid i en krävande omvärld En ekonomisk politik för full sysselsättning, ökad kunskap och stärkt sammanhållning, Nya moderaterna, se Skola och utbildning forskning, Centerpartiet,

9 Många företag, stora som små, lägger också mycket tid och därmed pengar på att söka finansiering för projekt. Projekten är ofta stora i såväl omsättning som tid. Systemet med att i konkurrens ansöka om bidrag för utveckling leder till att många företag med god tillväxtpotential väljer att avstå då kraven är höga och utfallet osäkert. Företagarna anser att all form av finansiellt stöd, direkt eller indirekt, som bygger in en omfattande administration för att få tillgång till stödet, riskerar missa många intressanta företag. Bidragen tenderar också till att gynna en viss kategori företag inom främst teknik, IT och läkemedel eftersom dessa har en större vana att samarbeta med forskarsamhället och utvecklar produkter enligt den traditionella definitionen, trots att dessa företag inte behöver vara de med störst potential. Framtidens politik för forskning och innovation bör därför ha så generella incitament och stöd som möjligt. I dagens system finns exempel på utlysningar där antalet ansökningar har varit femton gånger fler än vad som kan beviljas. Sammantaget blir det mycket dyra pengar. Småföretagens förmåga att delta i flerårsprojekt, med krav på medfinansiering och ett resultat som kan ligga 2-3 år framåt i tiden, är av naturliga skäl mycket begränsad. En stor del av företagens innovationsarbete sker snabbt, utan några omfattande processer och sällan formaliserat. Det är denna verklighet som ett starkt innovationssystem, politiken samt universitet och högskolor måste anpassa sig till. Företagarna vill att bidragen direkt till företagen begränsas. De externa medel som fördelas via de statliga forsknings- och innovationsfinansiärerna bör istället, i större utsträckning, gå direkt till universitet och högskolor. Denna ökade resurstilldelning ska sedan åtföljas av tydligare krav och uppföljning på samverkan med samhället och integreras som en variabel vid fördelning av fakultetsanslagen. Här skulle statens forskningsråd och myndigheter kunna ha en viktig roll att spela vad avser stöd för och utvärdering av variabeln samhällsnytta. Den kunskap och kompetens som finns i dessa organisationer skulle fungera bättre med ett sådant mandat än att administrera, besluta om och fördela pengar som de gör idag. Samhällsnytta definierar Företagarna brett som kunskap som bidrar till att utveckla såväl individ som samhälle. I den utsträckning staten bidrar med riskvilligt kapital i tidiga skeden till nya innovationer och företag bör denna roll vara så begränsad som möjligt. Företagarna har studerat Israel som intressant exempel på där statligt kapital kompletterar det privata riskkapitalet på ett effektivt sätt. Israels strategi för finansiering i tidiga skeden är att genom en statlig grundgaranti locka till sig internationella riskkapitalister och bygger på att staten går in som en passiv finansiär i fonder knutna till lärosäten. Dessa fonder startades av den Israeliska staten men övertogs av privata riskkapitalister, och drivs därmed inte av statliga bolag som i Sverige, men med fortsatt statlig medfinansiering. När det nystartade företaget med dess innovation sedan växer och genererar intäkter kan riskkapitalisterna lösa ut statens andel till det nominella värdet. Detta upplägg gynnar såväl staten, i form av nya företag, som de privata riskkapitalisterna som får en riskdelning i den tidigaste fasen. En effektiv kunskapssamverkan mellan småföretag och akademi kräver större flexibilitet, mindre styrning från staten, och fokus på företagens verksamhet, behov, problem och utvecklingskapacitet. Det kan dagens projektstyrda och administrativt utbyggda stöd- och finansieringssystem inte erbjuda. Den minskade styrningen från staten bör emellertid kompletteras med en tydligare och mer utvecklad uppföljning på utfall och resultat. 8

10 Företagarnas förslag Omfördela en större andel av forskningsanslagen från de nationella myndigheterna och forskningsråden direkt till universitet och högskolor för att ta sig an den tredje uppgiften. Inför mått på samhällsnytta, som ett komplement till bibliometrisk data och externa forskningsmedel, vid resurstilldelning till de akademiska lärosätena. 3.3 Stärk och utveckla forskningsinstitutens roll Forskningsinstituten fyller en viktig funktion för många företag inom branscher som IT, miljöteknik och livsmedel. För småföretag verksamma inom dessa branscher är det av stort värde att få tillgång till kunskap och testmiljöer för att utveckla sina produkter och processer. Konceptet med forskningsinstitut har stor potential att kunna utvecklas och anpassas ännu mer till de riktigt små företagen. Här är det viktigt att instituten finns på platser som är nära och tillgängliga för företagen och att verksamheten är fullt ut anpassad även för mindre utvecklings- och innovationsprojekt. Forskningsinstituten skulle även kunna utvecklas till att erbjuda utveckling och tester av mer integrerade värdekedjor där såväl produkter som tjänster ingår. Forskningsinstituten bör också få en ökad betydelse som en viktiga arena där forskning möter praktik. Här kan även forskningsparker, som ofta är knutna till akademiska lärosätena, få en ökad roll. Institutens och forskningsparkernas roller som en mer oberoende aktör i samarbetet mellan forskare och företag fyller en viktig funktion och kan underlätta kontakterna mellan praktik och teori. Forskningsinstitut och science parks kan också fungera som projektägare i EU-projekt där småföretag traditionellt har haft svårt att hävda sig. På instituten finns oftast administrativ kapacitet och resurser för att driva projekt vars resultat småföretagen senare kan ha nytta av. Ett exempel på detta är det pågående EU projektet ProPraline som leds av livsmedel- och biotechinstitutet SIK. Projektet syftar till att hjälpa små- och medelstora chokladtillverkare att kunna utveckla sin produktion så man undviker att få den vita hinna som ofta bildas när chokladpraliner blir gamla. 11 Företagarnas förslag Stärk forskningsinstitutens roll i innovationssystemet, dels genom att utvidga de befintliga och dels genom att titta bredare på nya sektorer och branscher som har behov av miljöer och resurser för forskning, innovation och utveckling

11 3.4 Anpassa regelverket till framtidens gränslösa innovationssystem Framtidens utveckling av produkter/tjänster/processer kommer att följa en annan logik och vara anpassade till nya strukturer än dagens. Bland många politiker, tjänstemän och beslutsfattare finns en bild av att innovations- och utvecklingsarbete sker enligt en vedertagen mall eller process där resurser och kunskaper budgeteras och kalkyleras, syfte och målsättning formuleras och marknadsplaner skrivs. Som exempel på denna ordning finns idag ett stort antal kurser på marknaden som syftar till att lära företagare och anställda att planera och strukturera sina projekt enligt etablerade modeller t.ex. Praktisk Projektstyrning och projektplatsen.se. Företagarna tror att framtidens företag, innovatörer och entreprenörer kommer arbeta med andra perspektiv än det strukturerade och väldokumenterade projektbaserade arbetet. Med de möjligheter som dagens IT och transportnät erbjuder blir såväl kunskap som kapital mera gränslöst. Innovationsarbete sker alltmer i öppna, inkluderande och distribuerade processer där konsumenter, medborgare, kunder och andra slutanvändare bjuds in till att ge sina förslag till lösningar och därigenom bidra till att nya innovationer utvecklas. Här återfinns metoder som Open Innovation, Living Labs och Innovation Jams. Företagen som erbjuder plattformar för dessa typer av öppna innovationsprocesser för sina kunder har varit framgångsrika. Det amerikanska företaget InnoCentive har lyckats knyta till sig kreativa individer från sammanlagt 200 länder för att lösa sina kunders utmaningar och problem. 12 Ett konkurrerande företag, NineSigma, placerade sig på den översta femtedelen av USA:s 5000 snabbast växande företag NineSigma finns nu även i Asien och Europa. 13 På samma sätt kan kapital till nya idéer och innovationer ske med hjälp av IT baserad finansiering från allmänheten genom crowd funding. I Sverige har crowd funding än så länge fått begränsat genomslag men företaget Funded By Me:s grundare återfinns på plats 11 i Internetworlds ranking över årets svenska webbentreprenörer. 14 Företagarna tror att dessa former för innovationsarbete och finansiering kommer att bli allt vanligare och bli en viktig faktor när omvandlingstryck och global konkurrens ökar. Framgångsrika företag kommer att vara alltmer beroende av att bygga starka nätverk av kunder, samarbetspartners och underleverantörer för att kunna utveckla sin verksamhet. För att svenska idéer och innovationer ska kunna förverkligas och bli kommersiella succéer krävs därför en politik som kan attrahera kunskap och kapital. En modern innovationspolitik bidrar till att bygga såväl en fysisk infrastruktur av starka forsknings- och innovationsmiljöer på universitet, science parks, inkubatorer etc. som IT baserad infrastruktur och plattformar för att få in ett flöde av kunskap, idéer, kompetenser och kapital till Sverige. Företagarnas förslag Företagarna föreslår att regeringen, som en del i sin proposition, genomför en koordinerad analys för att få överblick kring vilka juridiska, skatte- och andra regelmässiga hinder som kan begränsa tillströmning av kunskaper och kapital i de öppna innovationssystem som utvecklas på internet

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Swedish Incubators & Science Parks - den nationella medlemsorganisationen för Sveriges regionala innovationsmiljöer Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Nyttja SISP- medlemmarnas

Läs mer

Frihet viktigast för småföretagarna

Frihet viktigast för småföretagarna Frihet viktigast för småföretagarna Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Inledning... 3 Tre av fyra företagare skulle rekommendera en familjemedlem att bli egen företagare... 4 Friheten viktigaste

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Politiska förslag från Sveriges uppfinnare och entreprenörer

Politiska förslag från Sveriges uppfinnare och entreprenörer Politiska förslag från Sveriges uppfinnare och entreprenörer Svenska Uppfinnareföreningen samlar uppfinnare, utbyter erfarenheter och ger uppfinnarna en röst vad gör politiken? Lobby 2014 och framåt Beslutad

Läs mer

Innovationspolitik, teknik och tillväxt

Innovationspolitik, teknik och tillväxt Innovationspolitik, teknik och tillväxt Innovationspolitik, teknik och tillväxt Innovationsfrågorna berör alla politikområden. Att regeringen bedriver en sammanhållen politik och genomför kraftfulla åtgärder

Läs mer

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram 2025 STOCKHOLM Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholm 2025: Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionen ska gå från nuvarande styrkeposition till att vara världens mest innovationsdrivna

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Innovationsledning gör projekten till verksamhet!

Innovationsledning gör projekten till verksamhet! Innovationsledning gör projekten till verksamhet! hur går vi från idé till innovation? Daniel Forslund chefsstrateg Snabbfakta om VINNOVA Statlig myndighet under Näringsdepartementet Anslaget för forskning

Läs mer

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Rapport från Företagarna februari 2012

Rapport från Företagarna februari 2012 Rapport från Företagarna februari 2012 februari 2012 Inledning... 2 Allt fler småföretag, allt fler sysselsatta... 2 Tjänstesektorn allt viktigare... 4 Nya företag och nya företagare... 5 Möjligheter och

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Sveriges innovationskraft 22 maj 2013 Håkan Ekengren Statssekreterare Global Competitiveness Report 2012-2013 Sverige i världen Global Global Entrepreneurship and Development

Läs mer

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Alla offentliga verksamheter har möjligheter att göra innovationsupphandlingar. Inledning Offentlig sektor upphandlar årligen varor och tjänster för cirka

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH

Läs mer

Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt?

Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt? Tillväxt, miljö och regionplanering Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt? 9.00-10.15 Charlotte Hansson, TMR hälsar välkommen Stockholmsregionens innovationsförmåga regionens styrkor

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Tillgänglighet Detta insatsområde innehåller åtgärder för att ge en ökad

Läs mer

Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014

Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer 2014-10-02 RS140392 HANDLÄGGARE Lena Johansson, utvecklingsledare Näringsliv Tel: 0722-162387 Regionstyrelsen Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland

Läs mer

Maj 2010. Sveriges största skattebetalare. - småföretagen står för välfärden

Maj 2010. Sveriges största skattebetalare. - småföretagen står för välfärden Maj 2010 Sveriges största skattebetalare - småföretagen står för välfärden Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Så gjordes undersökningen... 6 Bolagsskatt, arbetsgivaravgift och inkomstskatt...

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus 2 Näringslivet om forskningsklimatet Innehåll Om undersökningen... 5 Undersökningens syfte... 5

Läs mer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Sammanställning från den nationella klusterkonferensen i Karlstad 8 9 februari, 2011 Dialog om en svensk innovationsstrategi

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Budgetunderlag 2016 2018 för. Upphandlingsmyndigheten. Dnr Fi S 2014:19/2015/9 2015-03-04

Budgetunderlag 2016 2018 för. Upphandlingsmyndigheten. Dnr Fi S 2014:19/2015/9 2015-03-04 Dnr Fi S 2014:19/2015/9 2015-03-04 Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten S 2014:19 Budgetunderlag 2016 2018 för Upphandlingsmyndigheten I enlighet med förordning (2000:605) om årsredovisning

Läs mer

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden Regeringsbeslut 11:3 REGERINGEN 2010-09-30 U2010/5685/F Utbildningsdepartementet ISKAPSRÅDETl Vetenskapsrådet Box 1035.INK W. 101 38 Stockholm (pn,.///?/tf ihandl. Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

Innovationsprojekt i företag

Innovationsprojekt i företag 1 [2015-08-11 Ansökningsomgång 2] Reviderad 2015-08-10 Utlysning Innovationsprojekt i företag Finansiering av innovationsprojekt i företag med upp till 250 anställda 2 1. Sammanfattning Har ert företag

Läs mer

Från idéer till framgångsrika företag. En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering

Från idéer till framgångsrika företag. En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering 1 Innehåll Bröllop mellan Innovationsbron och Almi Innovationsbrons uppdrag och strategi Almis uppdrag och nya innovationsstrategin Möjligheter

Läs mer

Swedish Incubators & Science Parks. Inspel till Forsknings- och Innovationspolitiska propositionen respektive Den Nationella Innovationsstrategin

Swedish Incubators & Science Parks. Inspel till Forsknings- och Innovationspolitiska propositionen respektive Den Nationella Innovationsstrategin Swedish Incubators & Science Parks - den nationella medlemsorganisationen för Sveriges kunskapsintensiva innovationsmiljöer Inspel till Forsknings- och Innovationspolitiska propositionen respektive Den

Läs mer

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm 2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008 Konkurrensverket 103 85 Stockolm Nuteks förslag till åtgärder för bättre konkurrens i Sverige Verket för Näringslivsutveckling, Nutek, har av Konkurrensverket

Läs mer

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Innovation en förutsättning för god offentlig upphandling Teknikföretagen och våra medlemsföretag vill

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd.

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd. Du har en idé och vill komma igång med ditt företag. Frågan är hur du ska finansiera företaget och kunna betala för allt? Här kan du läsa om några olika sätt att finansiera företagsstarten på. Var realistisk

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Dnr 2015 00597 BUDGETUNDERLAG

Dnr 2015 00597 BUDGETUNDERLAG Dnr 2015 00597 BUDGETUNDERLAG 2016 1 Dnr 2015 00597 Innehållsförteckning Följebrev 2 Investeringar i forskning och innovation 3 Budgetförslag för budgetåren 2016-2018 4 Regelförteckning 4 Investeringar

Läs mer

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En kartläggning av resurser och undervisningsti d inom högskolan och yrkeshögskolan Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En eftersatt

Läs mer

VINNOVAs Årskonferens 2005

VINNOVAs Årskonferens 2005 VINNOVAs Årskonferens 2005 Deltagarfrågor och kommentarer 1 Hur kan sverige dra nytta av globaliseringen? Exportera miljöadministration Bygg vidare på traditionen av starka exportörer Proaktiva Kombinera

Läs mer

GO:innovation. Göteborg som testarena. för hållbar stadsutveckling INNOVATION. Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret

GO:innovation. Göteborg som testarena. för hållbar stadsutveckling INNOVATION. Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret GO:innovation Göteborg som testarena för hållbar stadsutveckling Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret 2015-09- 16 Älvstaden Opportunities in Attractive Areas - öppen för världen - inkluderande, grön

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Byggherrens roll för innovationer i byggsektorn. Construction Management

Byggherrens roll för innovationer i byggsektorn. Construction Management Byggherrens roll för innovationer i byggsektorn Innovationsbegreppet Innovationsprocess Idé/uppfinning + Utveckling + Implementering = Innovation Innovationer Brett spann på vad innovationer är Radikala

Läs mer

Roadshow 2013. #4av5jobb

Roadshow 2013. #4av5jobb Roadshow 2013 #4av5jobb De senaste tjugo åren har fyra av fem nya jobb i näringslivet skapats i små företag. #4av5jobb 2 4 av 5 jobb skapas i de små företagen Källa: SCB, bearbetad av Företagarna Välfärdsskaparna

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Vi tar tempen på innovativa SMF - hur är läget just nu? Hur påverkar lågkonjunkturen de innovativa små och

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar Vetenskapsrådet Box 1035 101 38 Stockholm Skrivelse diarienummer 5.1-2015-5959 2015-04-29 Till Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum Innovationslandskapet Åland Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer Ålands Teknologicentrum Bakgrund - ÅTC undersökningens syfte För att bättre kunna utforma verksamhetsstrategier,

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Öppen innovation med Airport Living Lab. Håkan Ozan, CSC - Niklas Z Kviselius, HHS

Öppen innovation med Airport Living Lab. Håkan Ozan, CSC - Niklas Z Kviselius, HHS Öppen innovation med Airport Living Lab Håkan Ozan, CSC - Niklas Z Kviselius, HHS Airport Living Lab - bakgrund Syfte Forskning kring Living Labs och användarorienterad innovation Att bygga upp ett innovationssystem

Läs mer

Stockholm: Universitetshuvudstaden

Stockholm: Universitetshuvudstaden Stockholm: Universitetshuvudstaden Utbildning, forskning och utveckling med Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet i samverkan. Stockholm: Universitetshuvudstaden

Läs mer

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE fungera.se FEB2012 PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE Program med förslag på politiska insatser som bidrar till att idéburet företagande växer och utvecklas. PROGRAM För ökat och

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

FORSKNINGSFINANSIERING

FORSKNINGSFINANSIERING FORSKNINGSFINANSIERING För frågor, kontakta dan.holtstam@vr.se INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE USA, Kina och Japan är för närvarande de länder som i absoluta tal satsar mest på forskning och utveckling (FoU).

Läs mer

AWAPATENTS INNOVATIONSBAROMETER 2007

AWAPATENTS INNOVATIONSBAROMETER 2007 AWAPATENTS INNOVATIONSBAROMETER 2007 www.awapatent.com INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Om rapporten 3 2. Sammanfattning av resultat 4 3. Resultatet i detaljerade siffror 5 3.1 Forsknings- och utvecklingschefer

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Samhällsnytta eller kullerbytta? Svenska forskares syn på samverkansuppgiften. Emil Görnerup, Svenskt Näringsliv Dec 2011

Samhällsnytta eller kullerbytta? Svenska forskares syn på samverkansuppgiften. Emil Görnerup, Svenskt Näringsliv Dec 2011 Samhällsnytta eller kullerbytta? Svenska forskares syn på samverkansuppgiften Emil Görnerup, Dec 211 Innehåll 1 Innehåll Förord.... 2 Sammanfattning...3 Inledning och bakgrund... Syfte och mål...5 Metod....

Läs mer

Högre utbildning i Sverige

Högre utbildning i Sverige Högre utbildning i Sverige Totalt 48 anordnare av högre utbildning, varav 31 statliga Inga avgifter för studenter från EU/EES Inkomst för utbildning och forskning ca 70 miljarder Av dessa 70 miljarder

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden - Långtidsutredningen 2011

Utmaningar på arbetsmarknaden - Långtidsutredningen 2011 Utmaningar på arbetsmarknaden - Långtidsutredningen 2011 Oskar Nordström Skans Långtidsutredningen 2011 SOU 2011:11 Analyserar den svenska arbetsmarknaden Sammanfattar relevant forskning i 12 mycket utförliga

Läs mer

Stöd till nationell individrörlighet för innovation

Stöd till nationell individrörlighet för innovation UTLYSNING 1 (6) Datum [ÖPPNINGSDATUM_ ANS_OMG1] Reviderad [Datum för revidering] Diarienummer [DIARIENUMMER] Stöd till nationell individrörlighet för innovation En utlysning inom programmet Personrörlighet

Läs mer

Företagarnas panel Rapport från Företagarna

Företagarnas panel Rapport från Företagarna Företagarnas panel Rapport från Företagarna oktober 2011 Inledning... 2 Vart fjärde småföretag anser att det är svårare än normalt att finansiera verksamheten... 2 Finansieringsmöjligheterna har försämrats

Läs mer

Innovationsprojekt i företag

Innovationsprojekt i företag 1 [2015-01-14 Ansökningsomgång1] Reviderad 2014-12-15 Utlysning Innovationsprojekt i företag Finansiering av innovationsprojekt i företag med upp till 250 anställda 2 1. Sammanfattning Har ert företag

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden?

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden? C-BIC Fas 3 och framtiden? 1 Tillväxtverket Ny programperiod 2014-2020 8 regionala strukturfondsprogram 1 nationellt regionalfondsprogram 945 milj euro 2 Förslag till Regionalt strukturfondsprogram för

Läs mer

Statliga medel till forskning och utveckling 2012

Statliga medel till forskning och utveckling 2012 Innehåll 1. Statens satsningar 2. Den nationella innovationsstrategin 3. VINNOVAs agenda-initiativ 4. Utlysning från VINNOVA och Energimyndigheten 5. Bakgrund till vårt SIO-program 6. Diskussionspunkter

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Jenni Nordborg och Rolf Nilsson 1 2 OM UNDERSÖKNINGEN Med syfte att öka kunskapen om hur lågkonjunkturen

Läs mer

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999 2013 fokus framåt Drivhuset är en plattform för dig som vill utveckla entreprenöriellt driv. Genom personlig evolution och affärsutveckling vill vi få fler att skapa nytt av sina idéer. Drivhuset arbetar

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134 Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Anna Wennergrund Telefon: 018-471 18 11 www.uu.se Anna.Wennergrund@ uadm.uu.se Modell för fördelning

Läs mer

HÖG 15 - Forskningsprojekt

HÖG 15 - Forskningsprojekt Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 15 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion

Läs mer

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential?

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential? Småföretagen + högskolan =en outnyttjad potential? Rapport från Företagarna mars 2011 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 4 Få småföretag har kontakt med högskolan... 4 Östergötland

Läs mer

Remiss av delrapporten Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor

Remiss av delrapporten Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor YTTRANDE 2012-06-19 AD 411-2012/1081 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss av delrapporten Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor

Läs mer

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Moderator: Camilla Koebe Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Projektet Innovation för tillväxt Björn O. Nilsson, vd IVA Förslag från arbetsgrupperna Innovationsupphandling Arvid Söderhäll projektledare

Läs mer

fler Jobb åt gör sverige unga grönare utveckla småföretagen möjligheter hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar

fler Jobb åt gör sverige unga grönare utveckla småföretagen möjligheter hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar fler gör sverige grönare Jobb åt unga ge småföretagen möjligheter utveckla hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar BP14 en framgång för Centerpartiet Budgeten för 2014 är en arbetsseger för

Läs mer

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt KS Ärende 19 Karlskoga Engineering Cluster Projekt Tjänsteskrivelse 2014-11-08 KS 2014.0000 Handläggare: Kommunstyrelsen Projekt KEC Karlskoga Engineering Cluster g:\kansliavdelningen\ks\kallelser\ks 2014-11-24\tjänsteskrivelse

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

SAMVERKAN KTP DALARNA

SAMVERKAN KTP DALARNA SAMVERKAN KTP DALARNA FRAMTIDENS SÄTT ATT REKRYTERA DE FRÄMSTA HÖGSKOLESTUDENTERNA TILL FÖRETAGEN! Inledning KTP Dalarna är ett pilotprojekt som går ut på att för första gången i Sverige praktiskt testa

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Entreprenörskap och innovativt företagande Aktiviteterna skall bidra till att skapa

Läs mer

Offentlig upphandling en koloss på lerfötter

Offentlig upphandling en koloss på lerfötter Offentlig upphandling en koloss på lerfötter Offentliga upphandlingar i Sverige uppgår till hisnande 500 miljarder SEK per år innebärande 20 % av Sveriges BNP och ca 55 000 SEK per svensk invånare. Antalet

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass! Vad är Automation Region? Nya initiativ Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk betydelse

Läs mer

Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter. Ekonomichefsrapport 2014

Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter. Ekonomichefsrapport 2014 Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter Ekonomichefsrapport 2014 Inledning Att ta med det ekonomiska perspektivet och ekonomiska analyser vid verksamhetsförändringar borde vara

Läs mer

Tillväxtföretag får chansen att växa på nya arenor!

Tillväxtföretag får chansen att växa på nya arenor! Tillväxtföretag får chansen att växa på nya arenor! Var finns prylarna? Med milslånga lagerytor hos många företag är den frågan idag dessvärre alldeles för vanlig. Utan ett snabbt och korrekt svar blir

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Programförslag Att tänka på / nyheter 2014-11-06 1 Senaste nytt! Programbeslut 15 dec. 2014??

Läs mer

Näringsliv och akademi en omöjlig relation? Om innovationspolitikens dolda potential. Tobias Krantz, Christer Bengtsson, Svenskt Näringsliv Juli 2011

Näringsliv och akademi en omöjlig relation? Om innovationspolitikens dolda potential. Tobias Krantz, Christer Bengtsson, Svenskt Näringsliv Juli 2011 Näringsliv och akademi en omöjlig relation? Om innovationspolitikens dolda potential Tobias Krantz, Christer Bengtsson, Juli 0 Dags för förnyelse av svensk forskningspolitik Dags för förnyelse av svensk

Läs mer

2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik

2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik 2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik Saco studentråds tiopunktsprogram Så kan studenter bidra till regional kompetensförsörjning Saco studentråds

Läs mer

Fokus på Sveriges ekonomi

Fokus på Sveriges ekonomi Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till

Läs mer