EXAMENSARBETE. En jämförelse mot SchlumbergerSemas projektmodell Promise. Mikael Eliasson. Högskoleingenjörsprogrammet Projektingenjör

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. En jämförelse mot SchlumbergerSemas projektmodell Promise. Mikael Eliasson. Högskoleingenjörsprogrammet Projektingenjör"

Transkript

1 2002:050 EXAMENSARBETE En jämförelse mot SchlumbergerSemas projektmodell Promise Mikael Eliasson Högskoleingenjörsprogrammet Projektingenjör Institutionen för Väg- och vattenbyggnad Avdelningen för Produktionsledning 2002:050 ISSN: ISRN: LTU-HIP-EX--02/050--SE

2 Examensarbete En jämförelse mot SchlumbergerSemas projektmodell PROMISE Av Mikael Eliasson

3 FÖRORD Detta examensarbete utfördes under vårterminen 2002 vid SchlumbergerSema North i Gällivare och ingår som en del i projektingenjörsutbildningen vid Luleå Tekniska Universitet. Ett speciellt tack riktas till Börje Johansson vid SchlumbergerSema North, som gav mig möjligheten att utföra detta examensarbete. Ett tack riktas även till Niklas Eskelinen vid Uminova Företagsutveckling AB, samt handledarna Jonas Sellin vid SchlumbergerSema North och Elisabeth Rönnberg vid Luleå Tekniska Universitet. Slutligen vill jag tacka intervjudeltagarna för deras medverkan och hjälp. Gällivare, vårterminen 2002 Mikael Eliasson I

4 SAMMANFATTNING Huvudsyftet med detta examensarbete var att jämföra SchlumbergerSemas projektmodell PROMISE (Project Management in Sema) mot ett mindre antal projektmodeller och som en orienterande del till jämförelsen skapa en utvärderingsmetod för PROMISE projekt. Utvärderingsmetoden ges inte någon större del i detta examensarbete, förutom den skapade checklistan som utformades efter den inledande litteraturstudien. Den största delen i detta arbete består av den jämförelse som gjordes mot PROMISE. De projektmodeller som jämfördes mot PROMISE var PPS (Praktisk Projekt Styrning) som är TietoEnators projektmodell samt PQM (Project Quality Management) som är Svenska Projektfabrikens projektmodell. Jämförelsen utfördes övergripande på områdena processorientering, fas, dokumentation och organisation. Vad som i huvudsak framgår av detta examensarbete är hur projektmodellerna skiljer sig åt, respektive liknar varandra utifrån de ovanstående punkterna. II

5 ABSTRACT The main purpose of this degree project was to compare the SchlumbergerSemas project model PROMISE (Project Management in Sema) to a smaller amount of project models, and as an orientating part to the comparison: create an evaluation method for PROMISE projects. The evaluation method has not been given a considerable part in this degree project apart from the created checklist which was designed after the introductory literature study. The major part of this degree project consists of the comparison made to PROMISE. The project models compared to PROMISE are PPS (Praktisk Projekt Styrning) which is the project model for TietoEnator and PQM (Project Quality Management) which is the project model for Svenska Projektfabriken. The comparison was comprehensive and was performed within the areas of process orientating, phase, documentation and organisation. What this degree project mainly shows is how the project models differ and resemble on the basis of the areas mentioned above. III

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD...I SAMMANFATTNING... II ABSTRACT... III 1 INLEDNING BAKGRUND KORT FÖRETAGS PRESENTATION VAL AV FÖRETAG SYFTE FORSKNINGSFRÅGOR AVGRÄNSNINGAR DISPOSITION OCH LÄSANVISNINGAR KAPITEL 1 INLEDNING KAPITEL 2 METODBESKRIVNING KAPITEL 3 LITTERATURGENOMGÅNG KAPITEL 4 EMPIRI KAPITEL 5 RESULTATBESKRIVNING KAPITEL 6 ANALYS KAPITEL 7 SLUTSATS OCH FÖRSLAG METODBESKRIVNING FORSKNINGSTYP UNDERSÖKNINGSANSATS KVALITATIVA OCH KVANTITATIVA METODER DEDUKTIV OCH INDUKTIV ANSATS VALIDITET RELIABILITET DATAINSAMLINGSMETOD LITTERATURGENOMGÅNG VAD ÄR ETT PROJEKT? PROJEKTET PROJEKTORGANISATIONEN UPPDRAGSGIVARE STYRGRUPPEN PROJEKTLEDAREN PROJEKTGRUPPEN REFERENSGRUPPEN UNDERLEVERANTÖRER INFORMATION PROJEKTETS FASER IDÉGENERERING FÖRUNDERSÖKNING ETABLERING PLANERING PROJEKTSTART AVSLUTNING EMPIRI PROJEKT ALFA PROJEKT BETA RESULTATBESKRIVNING... 24

7 5.1 SAMMANFATTNING AV PPS FASERNA I PPS PROJEKTORGANISATIONEN DOKUMENTATION TILL PROJEKTMODELL SAMMANFATTNING AV PQM FASERNA I PQM PROJEKTORGANISATIONEN DOKUMENTATION TILL PROJEKTMODELLEN SAMMANFATTNING AV PROMISE FASERNA I PROMISE PROJEKTORGANISATIONEN DOKUMENTATION KRING PROJEKTMODELLEN PROMISE DEN FJÄRDE MODELLEN PROST PROST PÄRMEN KAPITLENS UPPBYGGNAD ANALYSBESKRIVNING JÄMFÖRELSE MOT PROMISE FASERNA OCH BESLUTPUNKTERNA DOKUMENT PROJEKTORGANISATIONEN MATERIAL SOM FINNS ATT TILLGÅ I PROJEKTMODELLERNA SLUTSATS OCH FÖRSLAG PROJEKTMODELLERNA OCH FAS UPPDELNINGEN PROJEKTSTARTEN DOKUMENTATIONEN ERFARENHETSÅTERFÖRING SAMMANDRAG/KLARGÖRANDE AV FORSKNINGSFRÅGORNA FORSKNINGSFRÅGA FORSKNINGSFRÅGA VIDARE FORSKNING REFERENSER FIGUR- OCH TABELL FÖRTECKNING BILAGOR ENKEL CHECKLISTA FÖR PROMISE PROJEKT... BILAGA 1 INTERVJUFRÅGOR... BILAGA 2

8 KAPITEL 1 INLEDNING 1 INLEDNING I detta kapitel görs en beskrivning av bakgrunden till examensarbetet, syfte och avgränsningar samt en kort presentation av företaget SchlumbergerSema. 1.1 Bakgrund Det är de stora projekten vi minns, kanske inte själva processen i projektet utan resultatet. Ibland har vi till och med svårt att se hur projektarbetet bedrevs. Det viktiga var att uppdragsgivaren blev nöjd med resultatet. Att bygga pyramiderna var inte bara en maktsymbol utan också ett uttryck för den tidens samlade kunskap om mystik, matematik, byggnadskonst och astronomi. Att bygga pyramiderna omfattade ett projekts alla delar. Det krävs en vision om slutresultatet, tillgång till allehanda kompetenser och förmåga att samordna arbetsinsatserna utan vare sig PCdatorer eller modern team-building -träning. Resultatet står där i den egyptiska sanden och både projektledare och projektmedarbetare är glömda. (Wisén & Lindblom, 1999). Det är den bortglömda delen jag har tänkt att fokusera mig på, med utgångspunkt från SchlumbergerSema projektmodell PROMISE Kort företags presentation SchlumbergerSema North ingår i SchlumbergerSema, ett ledande IT-tjänsteföretag som erbjuder IT-konsulttjänster, systemintegration, managed services samt produkter till framförallt industrin, telekom, energi, finans, transport och offentlig sektor. SchlumbergerSema har över medarbetare i 130 länder och är en av två affärsdivisioner inom Schlumberger Ltd, noterat på New Yorkbörsen, ett globalt tekniktjänsteföretag. Schlumberger förvärvade Sema i april I Norrbotten bedriver SchlumbergerSema North verksamhet över hela länet med utgångspunkt från kontoren i Kiruna, Pajala, Gällivare och Luleå. Verksamheten delas upp i tre områden: Konsultverksamhet - projektledning, verksamhetsutveckling, systemutveckling/integration, systemförvaltning samt teknisk konsulting. Driftteknik - drift och systemtekniktjänster samt support. Systemförsäljning - hårdvara med tillhörande tekniktjänster Val av företag Orsaken till varför jag valde SchlumbergerSema att göra mitt examensarbete hos, berodde på att deras verksamhet var intressant ur två aspekter. Dels är deras verksamhet i norden inriktad mot IT området, där min största erfarenhet som yrkesverksam finns och dels så arbetar de med projekt. Detta sammantaget gjorde att SchlumbergerSema passade som handen i handsken för mig. 1

9 KAPITEL 1 INLEDNING 1.2 Syfte Det primära syftet är att jämföra PROMISE mot ett mindre antal andra projektmodeller och eventuellt komma med förslag till förbättringar kring PROMISE, det sekundära syftet är att skapa en utvärderingsmodell för SchlumbergerSemas projektmodell PROMISE Forskningsfrågor Utifrån det tidigare beskrivna syftet kan följande forskningsfrågor ställas: 1. Vad är det som huvudsakligen skiljer PROMISE från PPS och PQM, inom områdena processorientering, fas, organisation och dokumentation? 2. Vilka kan de bidragande faktorerna vara till att ett projekt går bra respektive mindre bra, utifrån SchlumbergerSemas projektmodell? 1.3 Avgränsningar Eftersom examensarbetet är på 12 poäng motsvarande 12 veckors arbete, gjordes valet att se på helheter i projektprocessen snarare än ett kort detaljerat avsnitt. Studien kommer i och med detta inte heller att gå längre ner än till etappnivå i projektprocessen. (Se figur 1.1) Nästa steg i avgränsningen har SchlumbergerSemas projektmodell PROMISE utgjort. Genom att jämförelsen endast kommer att genomföras på de områden som finns tillgängliga för den, då PROMISE inte är till fullo utvecklad. Fas X Fas Y Fas Z Etapp A Etapp B Etapp C Figur 1.1: Avgränsning, faser I processorienteringen valdes att bara ange, samt kortfattat beskriva vad det finns för material att tillgå projektmodellerna. I form av handböcker, guidelines, operativa mallar med mera. 1.4 Disposition och läsanvisningar Nedan beskrivs innehållet i kapitlen, efter detta följer en schematisk bild (se figur 1.2) som visar examensarbetes disposition. Ett förtydligande ges till kapitlen 3, 4, 5 och 6 samt bilaga 1 och 2 som förklarar dess samband Kapitel 1 Inledning I detta kapitel görs en beskrivning av bakgrunden till examensarbetet, syfte och avgränsningar samt en kort presentation av företaget SchlumbergerSema. 2

10 KAPITEL 1 INLEDNING Kapitel 2 Metodbeskrivning I detta kapitel beskrivs och redogörs vilka forsknings- och undersökningsansatser som är gjorda för läsaren, samt vilken metod som använts för datainsamlingen Kapitel 3 Litteraturgenomgång I detta kapitel redovisas de teorier som ligger till grund för arbetet. Teorierna baseras på de forskningsfrågor som ställts upp. (Se rubrik 1.2.1) Litteraturgenomgången är också tänkt att utgöra en orienterande del om projekt för läsaren Kapitel 4 Empiri I detta kapitel redovisas resultatet av de personliga intervjuer som genomfördes med två projektledare inom SchlumbergerSema. Intervjuerna är genomförda med frågor (se bilaga 2) utifrån checklistan (se bilaga 1), som utarbetades efter litteraturstudierna. Svaren redogörs som en sammanfattning, där namn på personer i projektorganisationen, ort, företag eller projektnamn inte kommer att presenteras Kapitel 5 Resultatbeskrivning I detta kapitel redovisas en sammanfattning av de studerade projektmodellerna. Dessa beskrivs utifrån de material som fanns att tillgå dem (se även avgränsningar rubrik 1.3). Områden som getts speciell fokus är processorientering, fas, organisation och dokumentation. Eftersom det under ett projekts process produceras ett antal olika dokument, har bara huvuddokumenten tagits med i denna sammanfattning, samt eventuella dokument som matchar varandra i projektmodellerna Kapitel 6 Analys I detta kapitel analyseras resultatet av jämförelsen mot PROMISE. Projektmodellerna jämförs övergripande på områdena processorientering, fas, dokumentation, och organisation. Resterande punkter lämnas till kapitel 7 Slutsats och förslag Kapitel 7 Slutsats och förslag I detta kapitel redogörs de slutsatser som är dragna från arbetet, i form av både förslag kring projektmodellen PROMISE och ett sammandrag av forskningsfrågorna. Även andra intressanta områden för vidare forskning inom ramarna för projekt tas upp. 3

11 KAPITEL 1 INLEDNING Kapitel 1 Inledning Kapitel 2 Metodbeskrivning Kapitel 3 Litteraturbeskrivning Bilaga 1 Checklista Bilaga 2 Intervjufrågor Kapitel 4 Empiri Kapitel 5 Resultatbeskrivning Kapitel 6 Analysbeskrivning Kapitel 7 Slutsats och förslag FIGUR 1.2: Examensarbetets diposition Föreliggande examensarbete inleds med en Litteraturbeskrivning som dels ger läsaren en inblick i vad projekt är, samt hur de fungerar. De delar som tas upp i Litteraturbeskrivningen ger också den grundförståelse som behövs för nästa kapitel Resultatbeskrivning. I kapitlet Resultatbeskrivning presenteras de tre projektmodellerna, som senare har jämförts med utgångspunkt från SchlumbergerSemas projektmodell PROMISE i kapitlet Analysbeskrivning. För att få en orienterande bild i projektmodellen PROMISE skapades en utvärderingsmetod för PROMISE projekt. Denna del presenteras i arbetet i form av en checklista, som huvudsakligen grundar sig på den inledande litteraturstudien, men även delvis på de två intervjuer som utfördes vid SchlumbergerSema. Förutom checklistan och intervjumaterialet återfinns en sammanställning av de två intervjuerna i Empirin, efter detta lämnas dock checklistan. Examensarbetet avslutas med ett kapitel som heter Slutsats och förslag, där de erhållna resultaten och dess bakomliggande teorier relateras till det uppsatta syftet och forskningsfrågorna. I och med denna beskrivning lämnar jag nu över till dig som läsare, att avgöra om detta examensarbete känns intressant att bläddra vidare i. 4

12 KAPITEL 2 METODBESKRIVNING 2 METODBESKRIVNING I detta kapitel beskrivs och redogörs vilka forsknings- och undersökningsansatser som är gjorda för läsaren, samt vilken metod som använts för datainsamlingen. 2.1 Forskningstyp Ett forskningsarbete kan delas in i fyra huvudtyper, beroende på om forskningen ska ges med en förändrings-, utvärderings-, teori-, och modellutvecklande eller utprövandeinriktning. Forskningsarbete med en utvärderandeinriktning verkar för en objektiv beskrivning av en studerad företeelse (tydliggörande) samt en analys av behov och/eller möjligheter till förbättring. Vilket i sin tur kan initiera en förändringsinriktad forskningsansats, som syftar till att bidra till en förändring. Teori- och modellbyggande forskning inriktas mot teoribildning och syftar till att flytta fram kunskapsfronten inom starkt avgränsade områden. Den fjärde forskningsinriktningen har det primära syftet att utprova, undersöka och förklara enskilda metoders, komponenters eller materials funktion genom kontrollerade experiment. (Andersson & Borgbrant, 1998) I föreliggande arbete kan man säga att forskningstypen med utvärderandeinriktning får alla sina villkor uppfyllda. Eftersom det första som görs är en presentation/beskrivning av de tre projektmodellerna som ska jämföras, efter detta utförs jämförelsen med utgångspunkt från SchlumbergerSemas projektmodell PROMISE. Utav jämförelse kommer sedan bland annat förslag på förbättringar i PROMISE. Så genom ovanstående ansåg jag att forskningstypen med utvärderandeinriktning lämpade sig bra för detta arbete. 2.2 Undersökningsansats Det flesta undersökningar kan klassificeras utifrån hur mycket man vet om ett visst problemområde innan undersökningen startar. När det finns luckor i kunskapen kommer undersökningen att vara utforskande. Dessa undersökningar kallas explorativa. Det främsta syftet med explorativa undersökningar är att inhämta så mycket kunskap som möjligt om ett bestämt problemområde. Detta innebär att man försöker belysa ett problemområde allsidigt. (Patel & Davidsson, 1994) Inom problemområden där det redan finns en viss mängd kunskap som man kanske börjat systematisera i form av modeller, kommer undersökningen att vara beskrivande. Dessa undersökningar kallas deskriptiva. De beskrivningar man åstadkommer kan röra förhållanden som har ägt rum, det vill säga beskrivningar av dåtid, eller beskrivningar av förhållande som existerar just nu, det vill säga beskrivningar av nutid. Vid deskriptiva undersökningar begränsar man sig till att undersöka några aspekter av de fenomen man valt. Det kan vara en beskrivning av varje aspekt för sig men det kan även vara en beskrivning av samband mellan olika aspekter. (ibid.) Inom problemområden där kunskapsmängden blivit ännu mer omfattande och teorier har utvecklats, kommer undersökningen att vara hypotesprövande. Hypotesprövande undersökningar förutsätter att det finns tillräckligt med kunskap inom ett område så att man från teorin kan härleda antaganden om förhållanden i verkligheten. De antaganden man gör uttrycker om så... förhållanden. Sådana antaganden kallas hypoteser och de uttrycker alltså samband. (ibid.) 5

13 KAPITEL 2 METODBESKRIVNING Eftersom PROMISE inte är färdigutvecklad, finns det inte heller lika mycket material att tillgå, som det gör för projektmodellerna PPS och PQM. I och med detta inledde jag med en explorativ undersökning, för att få en orienterande bild över projektmodellen PROMISE, och låta PROMISE bestämma ribban för vilken nivå jämförelsen mot de andra modellerna ska ske på. Efter den explorativa undersökningen genomfördes en litteraturstudie, om de aktuella områdena i respektive projektmodell. När litteraturstudien var genomförd gjorde jag en sammanfattning av respektive modell, som återfinns i resultatbeskrivningen som en deskriptiv undersökning. 2.3 Kvalitativa och kvantitativa metoder Något förenklat kan man säga att beteckningarna kvalitativt och kvantitativt syftar på hur man väljer att bearbeta och analysera den information man samlat in. Med kvantitativt inriktad forskning menar man sådan forskning som använder sig av statistiska bearbetningsoch analysmetoder. Med kvalitativt inriktad forskning menar man sådan forskning som använder sig av verbala analysmetoder. (Patel & Davidsson, 1994) Jag valde den kvalitativa metoden eftersom dess främsta styrka är att eftersträva förståelse för det aktuella ämnet. Eftersom det inte heller ingår några enkätsvar i detta arbete som statistiskt ska bearbetas, fanns det inte heller någon anledning att kombinera den kvalitativa och den kvantitativa metoden. Den kvalitativa metoden lämpar sig också bättre när man gör intervjuer, eftersom man får en större flexibilitet och ges möjlighet att anpassa intervjun till respondentens svar. 2.4 Deduktiv och induktiv ansats Ett forskningsarbete kan bestå av en deduktiv eller en induktiv ansats. Om forskaren arbetar deduktivt kan man säga att han följer bevisandets väg. Ett deduktivt arbetssätt kännetecknas att man utifrån allmänna principer och befintliga teorier drar slutsatser om enskilda företeelser. Ur den redan befintliga teorin härleds hypoteser som sedan empiriskt prövas i det aktuella fallet. (Patel & Davidsson, 1994) Om det omvända förhållandet gäller att författaren arbetar induktivt. Man kan då säga att han följer upptäckandets väg. Författaren kan då studera forskningsobjektet, utan att först ha förankrat undersökningen i en tidigare vedertagen teori, och utifrån den insamlade informationen, empirin, formlera en teori. (ibid.) Mitt arbete kommer att utgå från ett deduktivt arbetssätt, eftersom jag utgått från befintliga teorier som inhämtats via litteraturstudier i ämnesorådet. Därigenom har jag bildat en teoretisk referensram för det fortsatta arbetet. Ur den befintliga teorin har bland annat härletts hypoteser, som sedan prövats empiriskt genom checklista. Detta arbetssätt kallas enligt Patel & Davidsson (1994) för det hypotetisktdeduktiva arbetssättet. 6

14 KAPITEL 2 METODBESKRIVNING 2.5 Validitet Validiteten innebär hur överensstämmelsen är mellan det som ska jämföras och det som faktiskt jämförs. Det finns några, mer eller mindre avancerade sätt att försäkra sig om validiteten hos ett instrument. Däribland innehållsvaliditet som innebär att man låter en utomstående utföra en logisk analys av instrumentet för att säkerställa denna. (Patel & Davidsson, 1994) Validiteten i detta arbete har ökats dels genom att jag låtit en individ som är insatt i området granska intervjufrågorna och dess relevans, även komma med eventuella förslag, förändringar eller tillägg till frågorna. Validiteten har även ökats genom att jag utförde personliga intervjuer. Detta medförde att eventuella frågor från respondenten angående intervjumaterialets innehåll kunde besvaras och missuppfattningar i frågeställningen kunde rättas till. 2.6 Reliabilitet Allmänt gäller att reliabiliteten anger om källan är tillförlitlig. Vid kvalitativ forskning bör man däremot ge termen reliabilitet en annorlunda betydelse. Man bör använda begreppen grad av beroende och sammanhang när det gäller de resultat som man får fram genom informationen, vilket innebär att man ska sträva efter att resultaten ska ha någon mening, att de är konsistenta och beroende. (Merriam, 1994) För att försäkra mig om att resultaten är beroende har jag förklarat teorier som ligger till grund för undersökningen. Reliabiliteten har även ökats genom att jag i förväg skickat ut intervjuunderlaget så respondenterna fick möjlighet att gå igenom frågorna i förväg. 2.7 Datainsamlingsmetod Det finns två typer av data som kan samlas in via en undersökning det första är sekundärdata, vilket innebär insamling av data som redan finns, genom att andra undersökare har dokumenterat informationen. Exempel på sekundärdata kan vara böcker, rapporter samt artiklar. Data som man på egen hand har samlat in kallas primärdata, och kan bestå av observationer, enkäter, telefonintervjuer eller personliga intervjuer. (Repstad, 1999) De data jag har samlat in består dels av primärdata och sekundärdata. Primärdata är data som jag samlat in genom personliga intervjuer med två projektledare inom SchlumbergerSema. Utgångsmaterialet för intervjufrågorna var den checklista som jag skapade efter den inledande litteraturstudien. Vad som kom ut i form av primärdata genom intervjuerna har använts dels till att förbättra checklistan (som stod för grunden i intervjumaterialet), på några punkter. Den utgjorde även grunden för de fortsatta litteraturstudierna, inför jämförelsen som skulle göras mot PROMISE. 7

15 KAPITEL 3 LITTERATURGENOMGÅNG 3 LITTERATURGENOMGÅNG I detta kapitel redovisas de teorier som ligger till grund för arbetet. Teorierna baseras på de forskningsfrågor som ställts upp. (Se rubrik 1.2.1) Litteraturgenomgången är också tänkt att utgöra en orienterande del om projekt för läsaren. 3.1 Vad är ett projekt? Ordet projekt kommer av de latinska projicio som betyder kasta fram. I ett projekt handlar det ofta om att kasta fram förslag eller idéer, som kan medföra positiv och meningsfull utveckling. Ett projekt är i tid och från övrig verksamhet avgränsad arbetsuppgift, som utförs under skärskilda arbetsformer och som genom styrning av tilldelade resurser skall nå ett bestämt mål. (Wisén & Lindblom, 1999) För att en verksamhet ska få kallas projekt enligt Wisén & Lindblom (1999), måste nedanstående fyra kriterier uppfyllas. Att verksamheten som bedrivs: har ett bestämt och avgränsat mål. löper under en bestämd tidsperiod. har en förutbestämd resursinsats. sker under skärskilda arbetsformer. 3.2 Projektet Vad man bör göra först och främst innan ett projekt startar, är att ta reda på vilken kategori det tillhör. Om det är stort och uppdelat på ett antal delprojekt, kan det vara svårt att direkt klassificera in hela projektet i någon utav typerna. I sådana fall delas det in i de typer som är aktuella för projektet. I och med att man klassificerar in projektet eller delprojektet i någon av kategorierna får man också reda på vilka förutsättningar och krav som ställs på hel projektet. Då det har betydelse för metodval och angreppssätt är det viktigt att veta vars tyngdpunkten ligger innan man startar. Projekttyper (Ögren, 1986) Forskningsprojekt, är kunskapsorienterade och syftar inte direkt till att åstadkomma förändringar, åtminstone inte på kort sikt. Utredningsprojekt, syftar till att lämna förslag till förändring eller utreda förutsättningar för vissa föreslagna förändringar, till exempel en organisationsöversyn. Utvecklingsprojekt, handlar om att utveckla en ny verksamhet, en ny produkt eller en ny metod. Inte sällan bedrivs utvecklingsprojekt i form av försöksverksamhet. Konstruktionsprojekt, innebär att utifrån vissa givna förutsättningar konstruera till exempel ett nytt informationssystem eller en ny produkt. Att projektera en byggnad, en bro, ett kraftverk eller en flygplats är exempel. Genomförandeprojekt, innebär att genomföra en beslutad förändring. Uppföljningsprojekt, syftar till att utvärdera en pågående, etablerad verksamhet, en försöksverksamhet eller en genomförd förändring, till exempel 2-3 år efter genomförandet. 8

16 KAPITEL 3 LITTERATURGENOMGÅNG TABELL 3.1: Projekttyper Typ av Projekt Mål Planering Resurser Tid Organisation Forsknings Sökande Grov och successivt anpassad Genom ansöknings förfarande Grovt angiven Utrednings Problemorienterat Stegvis Metod valet styr starkt behovet Utvecklings Visionärt Stegvis I ständig konkurrens med linjen Konstruktions Operationellt Total Tydliga och givna Klar slut och tidpunkt Etappindelad Detaljerad Arbetsgrupp lös i sin struktur För att uppnå synergieffekter Detaljerad ansvarsfördelning Detaljerad ansvarsfördelning/ expertuppdelad Detaljerad Genomförande Operationellt Total Behovet ofta Detaljerad underskattat ansvarsfördelning Uppföljnings Operationellt Enkel Behovet ofta Sluttidpunkt Ofta krav på negligerat neutralitet Utvärderings Effektinriktat Detaljerad Ofta lånade Sluttidpunkt Starka krav på neutralitet 3.3 Projektorganisationen En projektorganisation är en tillfällig organisation. Dess uppbyggnad och sammansättning måste anpassas till projektets mål. Dess väsentligaste syfte är att underlätta planering, styrning och uppföljning av ett uppdrag. Organisationen skall skapa förutsättningar för en god samordning av arbetet, så att man med hjälp av bestämda resurser inom avsedd tid når uppsatta mål. Det är inte ovanligt att det i mindre projekt enbart finns en uppdragsgivare och projektledare, denne knyter sedan till sig grupper och personer allteftersom behovet uppstår. (Wisén & Lindblom, 1999) 9

17 KAPITEL 3 LITTERATURGENOMGÅNG Uppdragsgivare/ beställare Styrgrupp Projektledare Referensgrupp Delprojektledare Projektgrupp Underleverantör FIGUR 3.1: Allmän projektorganisation Uppdragsgivare Huvudsyftet med beställarrollen är att säkra att projektets resultat ligger i linje med organisationens övergripande mål och strategier. Det är viktigt att klargöra att detta inte är en passiv roll som endast innebär att skjuta till kapital och fatta beslut, huruvida projektet ska exempelvis fortsätta till nästa fas. Utan att det är en aktiv roll för att stödja projektet. (Hagberg & Ljung, 2000) Det är också viktigt att för varje projekt identifiera uppdragsgivaren som en person, och inte i abstrakta termer som företag eller myndighet. (Wisén & Lindblom, 1999) Styrgruppen Styrgruppens huvudsakliga uppgift är att prova och godkänna de planer som utarbetats av projektgruppen. Den skall vidare verka för att projektet genomförs på ett effektivt sätt och i enighet med uppdragsgivarens syfte. Styrgruppen har ansvaret för planering, styrning och uppföljning av projektet vad gäller både resurser och sakinnehåll. Styrgruppen bör inte tilldelas beslutsbefogenheter i sakfrågor. De fattar beslut i administrativa frågor, det vill säga fastställer projektplan, budget och tidsplaner inom de ramar som projektdirektivet föreskriver. (ibid.) Styrgruppen bör bestå av ett begränsat antal personer, blir styrgruppen för stor kan svårigheter uppstå för den att effektivt leda projektet. Ett mått brukar vara två till tre ledamöter i styrgruppen helst inte fler. (ibid.) Det är viktigt att man väljer personer från rätt nivå inom organisationen. Det krävs ofta att de som ingår i en styrgrupp har vissa beslutsbefogenheter. Men här bör man se upp så att inte personer väljs enbart för att de har beslutsbefogenheter, utan att de även har intresse för projektet och/eller har speciell sakkunskap. (ibid.) 10

18 KAPITEL 3 LITTERATURGENOMGÅNG I ett mindre projekt kan uppdragsgivare och styrgrupp vara identisk. I ett projekt där flera organisationer samverkar i, är det lämpligt att de olika organisationerna är representerade i styrgruppen. Projektledaren kan även ingå i styrgruppen men då enbart som föredragande. (ibid.) Projektledaren Projektledarens huvuduppgift är att driva projektet så att målen uppnås. Denne skall vara arbetsledare, samordnare och informatör. Som projektledare bör man också se till att det blir tydligt i starten av projektet vilket ansvar och vilka befogenheter olika inblandade parter har. Dessutom skall projektledaren på samma villkor som övriga medlemmar medverka i projektarbetet. Vilken av dessa uppgifter som är viktigast beror på projektets storlek och projektgruppens sammansättning. Projektledaren måste ha överblick och insyn i olika frågor så att han kan ta ställning till vad som skall rapporteras vidare till styrgruppen. (ibid.) En annan mycket viktig del i projektledarens arbete är att fungera som grindvakt till projektet. Vilket innebär att vara lyhörd på signaler utifrån, om signalerna har med projektet att göra och att kunna avläsa signalerna och förstärka de som är relevanta och undertrycka de som inte berör projektet. Detta kan också förklaras på följande sätt, att projektledaren ska agera som ett slags filter för informationen från omvärlden mot projektet. (Franzén, 1996) Ett stort projekt kan vara lämpligt att dela in i delprojekt, vars en delprojektledare utses för varje delprojekt. Denne har motsvarande ansvar för delprojektet som projektledaren har för hela projektet. Delprojektledaren är underställd projektledaren och rapporterar till denne. (Wisén & Lindblom, 1999) Projektgruppen Lindström-Mygård (2000) menar att en projektgrupp ska bestå av personer som har specialkunskap eller erfarenheter som krävs för den speciella uppgiften. Gruppen bör inte vara för stor, ett lagom antal är 3-6 personer. I större projekt kan det behövas upp till 10 personer. Det är bättre att ha några få personer som arbetar genom hela projektet en så kallad kärngrupp, än att ha många involverade som splittrar sin tid och sitt engagemang på olika uppgifter. Projektgruppen utför det egentliga arbetet inom projektet. Därför bör det i projektgruppen endast ingå personer som aktivt deltar i arbetet. Övriga intressenter och experter kan med fördel placeras i till exempel en referensgrupp. (Wisén & Lindblom, 1999) Nedan följer en kort sammanfattning över vad man bör tänka på när man sätter ihop en projektgrupp Kompetens När man ska genomföra ett projekt är det viktigt att rätt kompetens finns inom gruppen. Därför brukar man vid projekt sätta upp en kravanalys som ska ge en bild av vad projektet som helhet ska klara av. Efter det ser man vilka personer som finns tillgängliga och jämför deras kompetens med den kravanalys man gjort. (Marttala & Karlsson, 1999) Här får man dock vara uppmärksam, så det inte uppstår någon suboptimering mellan projektorganisationer. Detta kan uppstå om projekt med liknande resursbehov pågår samtidigt. 11

19 KAPITEL 3 LITTERATURGENOMGÅNG Suboptimering Suboptimering är något som kan uppstå mellan projekt som kräver liknande resurser. Något förenklat kan detta förklaras, att de projekt som startar först knyter de mest kvalificerade personerna till sig. Som följd av detta blir att projekt som sedan startar inte får tillgång till de resurser som krävs. Därför är det viktigt att en styrning finns vid fördelningen av projektmedlemmar, så att en kontroll fås över fördelningen och en jämn kvalité upprätthålls i samtliga projekt Personligheter En väl fungerande grupp karakteriseras ofta av att medlemmarna har olika personligheter, men ändå respekterar varandra. Det har allt mer blivit populärt att med hjälp av personlighetsprofiler beskriva vilka personliga egenskaper var och en har. Profilerna görs med hjälp av omfattande frågeformulär och resultatet används som stöd för att sätta samman projektgrupper. Det man vill åstadkomma är just att forma grupper där medlemmarna kompletterar varandra. (Marttala & Karlsson, 1999) Team Management Index är ett instrument för att sätta ihop projektgrupper. Som beskrivs i rubrik Enligt Lindström-Mygård (2000) är det i förhållningssättet människor emellan, som man ofta hittar orsaker till att projekt misslyckas eller stagnerar. Det är därför viktigt att man ger projektmedlemmarna möjlighet att lära känna varandra, både som personligheter och yrkesmänniskor. Den tid som avsätts i starten så att projektmedlemmarna får lära känna varandra, har man ofta igen i form av färre missförstånd och irritationsmoment senare i processen. Projekten kommer att flyta smidigare och man blir mer öppen för att ta vara på andras kompetenser. Eftersom projektgruppen är en tillfällig gruppkonstellation har deltagarna ofta inte ambitionen att lära känna varandra närmare och tänker kanske inte heller på hur viktigt det kan vara att fokusera och värna om just samarbetet. Det centrala blir att hinna med projektet. (ibid.) Orsaker till samarbetsproblem kan delas upp i fyra kategorier som är respekt, ärlighet, tydlighet och slutligen omtanke. Nedan följer några exempel ur de olika kategorierna. (ibid.) Respekt, gäller till exempel bristen på respekt mellan yrkesgrupper, nya och gamla medarbetare, mellan män och kvinnor och mellan människor från olika kulturer. Ärlighet, bygger på att man ska kunna lita på varandras ord och omdömen och veta att det vi kommit överens om gäller. Tydlighet, med tydlighet menas tydliga uppdrag, tydlig arbets- och ansvarsfördelning och tydlig uppföljning är nödvändigt för att projektet ska kunna bedrivas effektivt. Kommunikationen människor emellan bör kännetecknas av samma tydlighet. Omtanke, handlar om att bry sig om andra och ta hänsyn till deras önskningar och behov. Detta generösa förhållningssätt betyder också att vi är generösa mot oss själva och inte blir uppoffrande martyrer Team Management Index Som hjälp i urvalsarbetet finns det ett begränsat utbud av urvalsinstrument på marknaden The Margerison MacCann Team management Index är ett exempel. Instrumentet består av 60 frågeställningar som det tar cirka 20 minuter att besvara. Resultatet bearbetas med hjälp 12

20 KAPITEL 3 LITTERATURGENOMGÅNG av ett datorprogram och resulterar i en så kallad ledningsprofil där en huvudprofil och två närliggande profiler tas fram. Illustreras av Ledningshjulet. (se figur 3.2) UTFORSKARE Förändrare Utforskare RÅDGIVARE Nyskapare Innovatör Rådgivare Konsult Förvaltare Försvarare Linker Utvärderare Utvecklare Organisatör Genomförare Producent Beslutsfattare ORGANISATÖRER Kontrollant Granskare GRANSKARE FIGUR 3.2: Ledningshjulet (Duberg, 1990) Totalt sett ger instrumentet utrymme för 16 olika huvudprofiler. Individuella nyanser förekommer i 112 olika kombinationer. Här följer några exempel på vad man kan få ut av detta. Vilket förhållningssätt man har till information och arbete, om man har ett typiskt extrovert beteende eller om man föredrar att ha ett fåtal förtrogna omkring sig. Hur man genererar och distribuerar information, i vilken utsträckning man har praktiskt/sakligt förhållningssätt till information och i vilken utsträckning man har ett kreativt förhållningssätt. Hur man föredrar att organisera sig själv och andra, i vilken utsträckning man är strukturerad och i vilken utsträckning man tillåter sig att vara flexibel. (Duberg, 1999) Vidare tar den också ställning till hur man som ledare grundar sina beslut. I vilken omfattning man är objektiv analytiker och i vilken utsträckning man grundar sina beslut på den egna värderingsbasen. Instrumentet tar inte upp vilka värderingar man har, utan bara vilken roll de spelar i beslutsfattandet. (ibid.) Den skattade får ett skriftligt material som är relaterat till den egna profilen. Materialet innehåller en allmän översikt, statisk information samt detaljerade tyngdpunkter kring arbetspreferenser, ledningsstyrka, beslutsprinciper, relationshantering, team-byggande och behov av komplement. Generellt kan man säga att vilken placering man får på ledningshjulet efter en sådan skattning är den positiv. Man kan med andra ord inte få ett dåligt resultat. Man kan däremot få klara indikationer på var man kunde göra bästa insatsen och vilken funktion som bäst stämmer med den roll man föredrar att spela. (ibid.) 13

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 HÄRJEDALENS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 PROJEKTPOLICY Denna projektpolicy syftar till att göra projektarbete som arbetsform effektivt samt att ange riktlinjer

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY 1 (7) RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY Inledning Syftet med denna projektpolicy är att skapa en tydlig och enhetlig styrning och struktur för projektarbete i kommunen. Målet med projekt i Strömsunds

Läs mer

Vad är Projekt? Internationella nätverk. Dagens program: Välkomna till Projektledning enligt Lööw. PMI: baserat i USA: Project Management Institute

Vad är Projekt? Internationella nätverk. Dagens program: Välkomna till Projektledning enligt Lööw. PMI: baserat i USA: Project Management Institute Dagens program: Välkomna till Projektledning enligt Lööw Vad är Projekt? Varför Projekt? Projektorganisationen Olika typer av Projekt Olika projektprocesser Framgångsrika Projekt Monica Lööw kap 1-3 Med

Läs mer

fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930

fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930 fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930 PROJEKTARBETE Projekt handlar om hur tillfälliga organisationer hanteras så att RÄTT PROBLEM löses på RÄTT SÄTT vid RÄTT TIDPUNKT 1 Olika sorters

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell BP = Beslutspunkt (Projektmodellen har fem beslutspunkter. Vid varje punkt tar beställare/styrgrupp beslut om stopp eller gå)

Läs mer

Guide till projektmodell - ProjectBase

Guide till projektmodell - ProjectBase Guide till projektmodell - ProjectBase Innehållsförteckning 1. Projektmodellen ProjectBase 2 2. Vad är ett projekt? 2 3. Syfte och mål 2 4. Projektets livscykel 3 5. Styrdokument och checklistor 4 6. Organisation

Läs mer

Projekt som arbetsform

Projekt som arbetsform Innehåll Olika slags projekt Projektmodeller Planeringsmodeller 1 En föränderlig värld Människor idag vill vara med och påverka sin situation Delaktighet i verksamheten Ökad konkurrens Osäkerhet på marknaden

Läs mer

Åse Theorell. Där skog och slätt möts står jätten, stenen som gett namn åt bygden och vars gåta fortfarande är olöst

Åse Theorell. Där skog och slätt möts står jätten, stenen som gett namn åt bygden och vars gåta fortfarande är olöst Åse Theorell Där skog och slätt möts står jätten, stenen som gett namn åt bygden och vars gåta fortfarande är olöst Föreläsningen ikväll Era förväntningar och frågeställningar Min bakgrund och vad jag

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Kommunikation vid bygg- och anläggningsproduktion

Kommunikation vid bygg- och anläggningsproduktion EXAMENSARBETE 2006:019 HIP Kommunikation vid bygg- och anläggningsproduktion Arbetsplatsplanering MONIKA JOHANSSON LINNÉA LUNDBERG HÖGSKOLEINGENJÖRSPROGRAMMET Projektingenjör Luleå tekniska universitet

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Provläsning Förord 1

Provläsning Förord 1 Förord Provläsning 1 ProjektSamarbete - metodbok för effektiva projekt 2 ProjektSamarbete - metodbok för effektiva projekt 2009 Författaren och Uppsala Publishing House AB Adress Uppsala Publishing House,

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Utsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och

Utsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och Innehåll 1. Inledning 4 1.1 Projektets bakgrund... 4 2 Projektbeskrivning 4 2.1 Uppdragsbeskrivning... 4 2.2 Syfte... 4 2.3 Mål... 4 2.4 Avgränsningar... 4 2.5 Framgångsfaktorer... 4 2.6 Risker... 5 Utsikt

Läs mer

SP:s projektrutiner 2011-05-24. Magnus Holmgren

SP:s projektrutiner 2011-05-24. Magnus Holmgren SP:s projektrutiner 2011-05-24 Magnus Holmgren Styrande dokument Vision, affärsidé, strategi, etc. SP:s huvudprocess Projekt Huvudprocess projekt Försäljning Projektstart Genomförande Rapportering Projektslut

Läs mer

Riktlinjer för projekt i Nacka kommun

Riktlinjer för projekt i Nacka kommun Mats Bohman 2009-10-27 / 2012-10-04 Innehållsförteckning 1 Riktlinjer för projekt... 3 2 Projektmallar... 3 3 Projektarbete... 3 4 Beskrivning av faserna... 4 4.1 Beslutspunkter... 5 5 Roller och ansvar...

Läs mer

INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Agneta Bränberg

INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Agneta Bränberg INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING Agneta Bränberg Projektet närmar sig sitt slut men vad händer sedan? INFÖRANDE Avslutande del av genomförandefasen? Inledande del av projektavslutet? Egen fas? -Viktigt

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer?

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? 2014-03-12 Föreläsare Ove Liljedahl Styrelesinstitutet Satish Sen Kaleidoscope

Läs mer

Projektprocessen. Projektprocess

Projektprocessen. Projektprocess Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen

Läs mer

Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Syftet med att organisera verksamheten Organisationsteori

Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Syftet med att organisera verksamheten Organisationsteori Vad gjorde vi förra gången? Syftet med att organisera verksamheten Organisationsteori Struktur Processer Kultur Ständiga förändringar Teknik Kunskaper Ökad delaktighet i verksamheten 1 Vad gjorde vi förra

Läs mer

Kompetensprojekt På det mänskliga planet

Kompetensprojekt På det mänskliga planet LÅT SLÅ LÅT SLÅ Kompetensprojekt På det mänskliga planet Projektledning: Jan Linné Ornella Nettelhed Nils Joelsson Administration: Susanne Kruuse Praktisk Projektledning Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå

Läs mer

Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten

Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten 1 Inledning Vid den farmaceutiska fakulteten har det sedan 2005 funnits kriterier för bedömning av examensarbete (medfarm 2005/913).

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Region Gotlands projektmodell. Riktlinjer fastställda av ledningskontoret,

Region Gotlands projektmodell. Riktlinjer fastställda av ledningskontoret, Region Gotlands projektmodell Riktlinjer fastställda av ledningskontoret, 2014-11-14 Innehåll VARFÖR SKA MAN HA EN GEMENSAM PROJEKTMODELL?...3 VAD ÄR ETT PROJEKT?...4 FÖRSTUDIE...5 HUVUDPROJEKT...6 PROJEKTORGANISATION,

Läs mer

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18) Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull

Läs mer

Projektplan för Vision 2025

Projektplan för Vision 2025 Projektplan för Vision 2025 1(4) 1 Inledning Projektet innebär att via ett processarbete ta fram förslag till åtgärder och aktiviteter för att uppnå visionen 25 000 invånare år 2025. Faserna och målen

Läs mer

Card Consulting. Projektmetodik Lars Ahlgren Card Consulting

Card Consulting. Projektmetodik Lars Ahlgren Card Consulting Projektmetodik Lars Ahlgren Card Consulting Denna artikel ger en övergripande beskrivning av en universell och etablerad projektmetodik. Läsaren förutsätts ha en grundläggande förståelse för processer

Läs mer

Hållbar organisations- utveckling

Hållbar organisations- utveckling Hållbar organisations- utveckling Centrum för arbets- och miljömedicin Solnavägen 4, 113 65 Stockholm 08-123 400 00, camm@sll.se http://camm.sll.se Arbetslivet blir alltmer oförutsägbart med fler och snabbare

Läs mer

Översikt PPS - Projektledning

Översikt PPS - Projektledning Sida 1 Om översikt PPS PPS - Praktisk ProjektStyrning - är ett arbetssätt för att aktivt planera och leda projekt, program och projektportföljer. Allt bygger på praktiska erfarenheter och på befintlig

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2 Projektplanering www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen måste

Läs mer

Bläddra vidare för fler referenser >>>

Bläddra vidare för fler referenser >>> Ulla Simonsson, VD Simonsson & Widerberg Lean Consulting Det Torbjörn har byggt upp är ett fundament av kunskap som många företag slarvar med. Ju fler ledningsgrupper som inser att Utvecklingssamtalet

Läs mer

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer?

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? 2012-03-13 Föreläsare Ove Liljedahl Styrelesinstitutet Satish Sen Kaleidoscope

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2012 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Studenten ska tillämpa kunskaper och färdigheter förvärvade inom utbildningsprogrammet genom att på ett självständigt och vetenskapligt sätt

Läs mer

PA Projektarbete

PA Projektarbete PA1201 - Projektarbete Projektarbetets syfte Projektarbetet syftar till att utveckla förmågan att planera, strukturera och ta ansvar för ett större arbete och ge erfarenhet av att arbeta i projektform.

Läs mer

Skriv här en benämning på det tänkta projektet eller förslag till projektnamn.

Skriv här en benämning på det tänkta projektet eller förslag till projektnamn. PROJEKDIREKTIV 1 (7) Projektnamn: Skriv här en benämning på det tänkta projektet eller förslag till projektnamn. Delprojekt: transport av medier Planen för transport av medier är ett av sex delprojekt

Läs mer

VU KF Verksamhetsutveckling, fas 2b grupperllegiestruktur Sida: 1 (7) 2011-02-10. Delprojektdirektiv

VU KF Verksamhetsutveckling, fas 2b grupperllegiestruktur Sida: 1 (7) 2011-02-10. Delprojektdirektiv Sida: 1 (7) Delprojektdirektiv Verksamhetsutveckling Konstnärliga fakulteten Delprojekt Definition av och indelning i kompetensgrupper Sida: 2 (7) 1 Delprojektnamn/identitet Delprojektet benämns Verksamhetsutveckling

Läs mer

Beskrivning av den universitetsgemensamma projektverksamheten

Beskrivning av den universitetsgemensamma projektverksamheten Projektkontoret Sida: 1 (8) Beskrivning av den universitetsgemensamma projektverksamheten Projektkontoret Sida: 2 (8) Innehåll 1 Syfte och bakgrund...3 1.1 Syfte...3 1.2 Bakgrund...3 2 Definitioner...3

Läs mer

Planera genomförande

Planera genomförande Planera genomförande www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen

Läs mer

UFV 2014/1186. Arbetssätt Projektplan. Fastställd av universitetsdirektören Reviderad

UFV 2014/1186. Arbetssätt Projektplan. Fastställd av universitetsdirektören Reviderad UFV 2014/1186 Arbetssätt 2020 Fastställd av universitetsdirektören 2014-10-17 Reviderad 2014-12-18 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Mål för projektet 3 Övergripande mål 3 Projektmål 3 Initiering 3 Genomförande

Läs mer

Projektplan, åtagandet

Projektplan, åtagandet Sida 1 Projektplanen utgör ett huvudresultat av förberedelserna och kan ses som kontraktet mellan projektledningen och projektägaren för projektets genomförande. Om projektplan, åtagandet Syftet med att

Läs mer

Projektarbete. Innehåll

Projektarbete. Innehåll Projektarbete David Axelson-Fisk Verksamhetscontroller och projektledare Kyrkokansliet 1 06-11-19 Innehåll Projektbegreppet Projektmodellen Projektflödet Projektorganisationen Projektledaren Projektbeställaren

Läs mer

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv Inspirationsguide 1 Förberedelsearbetet steg för steg Växtkraft Mål 3 En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv 1. FÖRBEREDELSEARBETET STEG FÖR STEG... 3 HUR VI ARBETAR MED

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

PROJEKTDIREKTIV. Gemensam Folktandvårdsorganisation i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten

PROJEKTDIREKTIV. Gemensam Folktandvårdsorganisation i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten PROJEKTDIREKTIV Gemensam Folktandvårdsorganisation i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten webbadress - Projektnamn Gemensam Folktandvårdsorganisation i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten

Läs mer

Projektorganisation. Tieto PPS AH003, 6.8.0, Sida 1

Projektorganisation. Tieto PPS AH003, 6.8.0, Sida 1 Sida 1 Om projektorganisation en beskriver fördelningen av ansvar och befogenheter mellan olika roller inom projektet. Här beskrivs även överenskommen fördelning av ansvar mellan projektet och basorganisationen.

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination 1-2 Vetenskapsteori och vetenskaplig metod: 1-forskningsprocessen och informationssökning 2-deskriptiv statistik 3-epidemiologisk forskning 4 -mätmetoder

Läs mer

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1 Kommunikation Sida 1 Kommunikation uppstår i alla relationer och möten människor emellan. Kommunikation betyder överföring av budskap. En fungerande kommunikation är en viktig förutsättning för framgång

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

IT-enhetens projektmodell. Orion

IT-enhetens projektmodell. Orion s projektmodell rojektmodell Sidan 1 av (18) INNEHÅLL 1 BAKGRUND...2 2 FÖRSTUDIEN...3 2.1 SYFTE...3 2.2 INNEHÅLL...3 2.3 DOKUMENTATION...4 2.4 DOKUMENTATIONSANSVARIG...4 3 ROJEKTSTART...5 3.1 SYFTE...5

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Handledning till projektorganisation

Handledning till projektorganisation 2016-02-10 1(5) Handledning till projektorganisation Vem styr vem i insatsen/projektet Vi rekommenderar att insatsägare genomför ett arbetsmöte på temat vem styr vem, där styrgruppsmedlemmarna uppmanas

Läs mer

Processbeskrivning Projektstyrning

Processbeskrivning Projektstyrning ProcIT-P-004 Processbeskrivning Projektstyrning Lednings- och kvalitetssystem Fastställt av Sven Arvidson 2012-06-20 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Symboler i processbeskrivningarna 3 2 Projektstyrningsprocessen

Läs mer

Agil Projektledning. En introduktion

Agil Projektledning. En introduktion Agil Projektledning En introduktion Agil Projektledning Förändringar sker alltid i projekt Agil projektledning handlar om att hantera dessa Kunden har dålig insyn i ett traditionellt projekt De ska vara

Läs mer

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare

Läs mer

Här ges en överblick över de delar som ingår i projektarbetet och beskriver kraven och bedömningskriterierna.

Här ges en överblick över de delar som ingår i projektarbetet och beskriver kraven och bedömningskriterierna. ACPU 2006 Experter Årets tema handlar om tekniska stöd åt experter. Vi vill att ni ska koncenterar er på människor som har en konkret och specifik kompetens inom ett avgränsat område. Denna kunskap kan

Läs mer

Avslut och resultat av projekt Projektledning 1, HT Agneta Bränberg

Avslut och resultat av projekt Projektledning 1, HT Agneta Bränberg Avslut och resultat av projekt Projektledning 1, HT 2014 Agneta Bränberg Införandet av resultatet Del av genomförandet Eget projekt (implementeringsprojekt) Specificera vad som ska överlämnas till projektägaren

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Innehåll (3) Innehåll (2) Innehåll (5) Innehåll (4) Innehåll (6) Innehåll (7) Dokumenthistorik. beställare, Översiktlig beskrivning av projektet

Innehåll (3) Innehåll (2) Innehåll (5) Innehåll (4) Innehåll (6) Innehåll (7) Dokumenthistorik. beställare, Översiktlig beskrivning av projektet Bilden hämtad från http://www.liu.se/cul-resurser/lips/kartor/fore.htm Projektplanering Om inte projektet planeras noga, kommer det garanterat att misslyckas Projektplanen Krav på en projektplan Beskriver

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Projektarbete med IT-verktyg - modulanpassat

Projektarbete med IT-verktyg - modulanpassat Projektarbete är att arbeta på ett strukturerat sätt. Genom att kombinera projektmetodik, kunskap om och hur ett projekt fungerar, och ett planeringsverktyg, IT-stöd, kan Du få ett strukturerat och effektivt

Läs mer

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process En essä i kursen Produktutveckling med formgivning, KN3060 Patrick Larsson, Mälardalens högskola, 2007-04-26 Inledning Kommunikation definieras som överföring

Läs mer

Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014

Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014 Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014 Projektguide - Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling 15 hp I utbildningen ingår att genomföra ett förbättringsprojekt.

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Process för terminologiarbete

Process för terminologiarbete Ledningssystem Rutin 2014-02-03 1(6) Avdelning R Regler och behörighet Upprättad av Emma Leeb-Lundberg Gäller från och med 2011-11-10 Process för terminologiarbete Typ av process Process för terminologiarbetet

Läs mer

Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för omvårdnad

Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för omvårdnad Umeå Universitet Institutionen för omvårdnad Riktlinjer 2012-10-23 Rev 2012-11-16 Sid 1 (6) Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för

Läs mer

UTBILDNING: Effektivt Projektarbete

UTBILDNING: Effektivt Projektarbete UTBILDNING: Effektivt Projektarbete Introduktion För de flesta är de första kontakterna med projekt inte i rollen som fullfjädrad projektledare, utan oftast som projektmedarbetare med ansvar för delar

Läs mer

Agenda Gruppavtal Normer och regler Projekt som arbetsform Kommunicera i projekt Marie Ahlqvist

Agenda Gruppavtal Normer och regler Projekt som arbetsform Kommunicera i projekt Marie Ahlqvist Agenda 2015-08-27 Gruppavtal Normer och regler Projekt som arbetsform Kommunicera i projekt 1 Normer och regler Normer och regler Marie Ahlqvist Projekt som arbetsform Olika typer av projekt Ställer olika

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Grunder för PPS. Tieto PPS AH001, 8.1.1, Sida 1

Grunder för PPS. Tieto PPS AH001, 8.1.1, Sida 1 Sida 1 Om grunder för PPS Nöjd kund och nytta för alla är utgångspunkten för PPS. Grundläggande synsätt är positiv människosyn, åtagande, nytta och samförstånd. PPS utgår ifrån att varje människa är en

Läs mer

Gymnasiearbetet. Daniel Nordström

Gymnasiearbetet. Daniel Nordström Gymnasiearbetet Daniel Nordström Presentationens innehåll Film gymnasiearbetet Gymnasiearbetet i korthet Gymnasiearbetet mot högskoleförberedelse Planering-genomförande och utvärdering Planeringen för

Läs mer

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma Centerkvinnornas internationella strategi Antagen på 2009 års förbundsstämma Varför har Centerkvinnorna ett internationellt arbete? Det övergripande målet med Centerkvinnornas internationella arbete är

Läs mer

Projektplan: Standardiserad hantering av SLU:s användaridentiteter, SLU-identiteter

Projektplan: Standardiserad hantering av SLU:s användaridentiteter, SLU-identiteter 1 (6) Projektplan: Standardiserad hantering av SLU:s användaridentiteter, SLU-identiteter Förslagsställare: * Projektledare: Helen Alstergren * Uppdragsgivare: Ulf Heyman Datum: 1. Bakgrund och motiv Antalet

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Linköping Universitet, Campus Norrköping Inst/ Kurs Termin/år Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Handledares namn Sammanfattning

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Projektarbete Anvisningar, tips och mallar Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Henrik Andersson, Martina Johansson, Göran Johannesson, Björn Bergfeldt, Per-Erik Eriksson, Franz Kreutzkopf,

Läs mer

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen Ladok3 på GU Rollbeskrivning i projektorganisationen och befogenheter Y2013/13 Projektorganisation, roller Filnamn: L3_roller i projektet_bilaga 4_20131022.docx Gemensamma förvaltningen Utgåva B Ladok3

Läs mer

Framsida Titelsida ii Trycksida iii Abstract iv Sammanfattning v Förord vi Tom vii Innehållsförteckning 1 Introduktion... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Inledning... 1 1.2.1 Kaprifolen... 2 1.3 Syfte... 2 1.4

Läs mer

FCAB KVALITETSSYSTEM. Projektledning och kvalitetssäkring

FCAB KVALITETSSYSTEM. Projektledning och kvalitetssäkring Projektledning och kvalitetssäkring KVALITETSSYSTEM Kvalitetssäkring ingår som en naturlig del i FC. AB:s arbetsmodell. FC. AB:s arbetsmodell är väl dokumenterad och används för alla delar av utvecklingskedjan.

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

"Distributed Watchdog System"

Distributed Watchdog System Datavetenskap Emma Henriksson Ola Ekelund Oppositionsrapport på uppsatsen "Distributed Watchdog System" Oppositionsrapport, C-nivå 2005 1 Sammanfattande omdöme på exjobbet Projektet tycks ha varit av

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng

APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng Elev: Klass: VO11 APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14 Kurs: Specialpedagogik 2, 100 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kursen: SPECIALPEDAGOGIK 2 1. Planering,

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Projektil Projektstyrningsmodell med uppdragsdel. En handbok för Örebro kommun Version 1.1 2014-11-24

Projektil Projektstyrningsmodell med uppdragsdel. En handbok för Örebro kommun Version 1.1 2014-11-24 Projektil Projektstyrningsmodell med uppdragsdel En handbok för Örebro kommun Version 1.1 2014-11-24 Innehållsförteckning Gemensam projektstyrningsmodell för Örebro kommun... 3 Varför en gemensam projektstyrningsmodell

Läs mer

Kvinnor och män i statistiken 11

Kvinnor och män i statistiken 11 Kvinnor och män i statistiken I detta kapitel ska statistikprocessen beskrivas mycket översiktligt. Här ges också exempel på var i processen just du kan befinna dig. Var finns statistik om kvinnor och

Läs mer