Varicer kirurgins gökunge eller kanske snarare dess fula ankunge
|
|
- Johanna Arvidsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Varicer kirurgins gökunge eller kanske snarare dess fula ankunge En av kirurgins mest frekventa ingrepp handläggs mycket varierande inom olika delar av Sverige. Olle Nelzén, docent i kärlkirugi vid Uppsala Universitet och chef för kärlkirurgiska sektionen vid Skaraborg sjukhus, Skövde, uppdaterar oss här gällande utbildning, utredning och aktuella behandlingsmodaliteter av varicersjukdomen samt ger en bakgrund för vertikal prioritering inom kirurgin. Ojämlik hantering Det torde vara en ganska vanlig uppfattning inom kirurgkåren att varicer är en oönskad belastning inom vår verksamhet, något av kirurgins gökunge. Mängden remisser och operationsbehovet skapar på många håll problem vilket lett till en oönskad ojämlik hantering av dessa patienter inom olika regioner respektive landsting. Det har funnits en tendens att undervärdera och att negligera de problem som varicer ibland leder till, vilket lett till att patienter nekats behandling på felaktiga grunder. En vanlig uppfattning har varit att kosmetiska besvär oftast varit orsak till att patienter sökt sjukvården och eventuella andra klagomål har kanske bortförklarats med att de sannolikt inte hade med varicerna att göra. Det är lätt att glömma att en betydande del ändå uppvisar mer objektiva symtom som tromboflebiter, bensvullnad, pigmentering, eksem eller till och med venösa bensår. Till detta skall tyvärr också läggas en inte så ovanlig okunskap om kirurgiska principer och operationsteknik vid varicer, vilket lett till att en stor del Även operation av varicer kräver idag tillgång till en hel del modern teknologi. av remissflödet gäller patienter med recidivvaricer. Det senare tyvärr något som professionen själva till övervägande del är ansvarig för. Till viss del är detta nog beroende på att denna kirurgi på många håll överlåtits till de yngsta kirurgerna som inte alltid fått den utbildning de borde ha haft innan de fick uppdraget. Förvånande ofta har systematiska fel även begåtts av garvade kirurger som borde ha haft bättre kunskap. Det finns idag en omfattande dokumentation som klart visar att kirurgisk behandling leder till en bestående förbättring av livskvalitén för patienter med varicer och en randomiserad studie har också visat att den förbättringen är signifikant större än vad som kan åstadkommas genom en aktiv konservativ behandling med bland annat kompressionsstrumpor SVENSK KIRURGI VOLYM 67 NR
2 Kortsiktiga vinster ger långsiktiga problem Det kan tyckas att kirurgisk behandling av varicer utgör ett komplext och svårlöst problem som knappast blir mindre av att patienter med varicer utestängs från möjligheten till operativ bot inom ramen för den offentligt finansierade sjukvården. De kortsiktiga vinster som en sådan åtgärd medför kommer med all sannolikhet att tämligen snart överskuggas av de enorma kostnader som den sekundära morbiditeten medför, i form av sjukvårdsbehov på grund av ödem, tromboflebiter, eksem och framför allt venösa bensår. Enbart kostnaden för behandling av venösa bensår uppgick redan på 1990-talet till mer än en miljard kronor årligen! Det finns bättre lösningar vilka jag i resten av denna artikel kommer att presentera. Detta baseras på min egen uppfattning, tolkning av aktuella trender samt de vetenskapliga bevis som finns i Sverige och internationellt inom området. Sjukdom eller normalvariant? Den stora frågan är när skall varicer betraktas som en sjukdom? En viktig fråga som är särskilt relevant eftersom varicer är extremt vanligt inom befolkningen. Populationsstudier i såväl Skottland 2 som Tyskland 3 har visat att varicer påträffas hos var tredje vuxen och utan större könsskillnad. Det finns ingenting som talar för att det skulle vara annorlunda i Sverige. Räknar man också mindre vener (<4mm), flebektasier eller telangiektasier, uppvisar merparten (80 90 procent) sådana förändringar. Detta tyder utan tvekan på att förekomsten av varicer till stor del är genetisk betingat, även om manifesteringen säkerligen kan påskyndas av exempelvis graviditet eller ett stående arbete. Ett annat aktuellt tillstånd som kan påskynda utveckling av venös insufficiens och varicer är obesitas på grund av förhöjt buktryck, ofta i samband med minskad fysisk rörlighet. I ett tämligen färskt internationellt consensusdokument 4 fastslås att varicer är att betrakta som sjukdom när man kan påvisa funktionell dysfunktion i ytliga vener i kombination med symtom som kan tänkas orsakade av varicer, vari ingår subjektiva besvär som värk, tyngdkänsla, kramper, klåda mm liksom mer objektiva fynd som tromboflebiter, eksem, pigmentering, lipodermatoskleros eller sår. I dessa fall har man anledning att överväga någon form av behandling. Av detta framgår att varicer utan symtom är att betrakta som ett tillstånd vilket är likställt med kosmetiska varicer och som därmed inte motiverar behandling, åtminstone inte inom ramen för offentligt finansierad sjukvård. Vilka symtom är relevanta? Här dyker de stora svårigheterna upp. Visserligen är subjektiva symtom statistiskt signifikant vanligare hos patienter med varicer men problemet är att dessa symtom också är mycket vanliga i normalbefolkningen 4. Dessutom är dessa symtom signifikant vanligare bland kvinnor gentemot män med varicer. De symtomen vi pratar om är värk, tyngdkänsla, svullnadskänsla, restless legs, kramper, klåda och pirrningar. Eftersom dessa symtom ändå till viss del är korrelerade till varicer så kan man inte bara avfärda patienterna utan en ordentlig värdering. Det finns ju tyvärr inga objektiva mätmetoder som hjälper till i denna värdering utan det blir en uppgift för den bedömande doktorn att göra detta. Andra symtom/ tecken på betydande varicersjukdom är objektivt verifierat ödem, pigmentering, lipodermatoskleros, eksem eller sår som kanske är mer säkra men långt ifrån hundraprocentiga i frågan om de har samband med befintliga varicer eller ej. Dessa besvär är något mer vanliga inom den manliga populationen. Även vid dessa besvär är det upp till den bedömande doktorn att avgöra om det finns ett sannolikt samband till varicerna. I denna bedömning ingår som regel också resultatet från fysiologisk utredning med färgkodad duplexdoppler samt resultatet av övrig anamnes och klinisk undersökning. Kort sagt finns operationsindikation om det kan påvisas magna- och/eller parva-insufficiens i kombination med att undersökningsfynden gör det sannolikt att varicerna utgör orsaken till befintliga symtom. Utredning av varicer Att operera varicer idag utan föregående utredning med duplexdoppler är idag knappast acceptabelt förutom vissa undantagsfall. Utan sådan utredning löper man en betydande risk för att utföra felaktiga eller inkompletta operationer. Duplexfynden underlättar också bedömningen av om, och hur, patienten bör opereras. Vissa kirurger som opererar varicer gör själva sina duplexundersökningar medan andra tar hjälp av fysiologiska laboratorier. Vilken metod man väljer lokalt beror naturligtvis på i vilken utsträckning det finns kunskap att utföra venösa duplexundersökningar samt tillgången på undersökningstider. På Skaraborgs sjukhus skickas en remiss för duplex redan vid remissgranskning, vilket medför att man i regel har svaret när patienten sedan kommer på mottagningen. Detta leder till att patienten får klart besked direkt huruvida operation är aktuell eller inte. Någon annan utredning utöver detta är inte i allmänhet indicerad. Har man inte duplex gjord vid primärbedömning kan man översiktligt få en ganska god uppfattning om läget med hjälp av en handdoppler, som bör finnas tillgänglig på alla kirurgiska mottagningar där patienter med varicer bedöms. Operation av magnavaricer Man kan tycka att en hög underbindning av vena safena magna borde vara en lätt operation, men så är tyvärr inte alltid fallet. I dagsläget kan man räkna med att procent av alla operationer som vi utför är reoperationer, varav merparten beror på tidigare otillräcklig operation i ljumsken. Vi ser både helt kvarlämnade och för lågt ligerade safena magnor, trots att man i tidigare operationsberättelse säger sig ha gjort en så kallad hög underbindning samt strippning. Skälet till dessa felsteg är nog oftast en felbedömning av anatomin i ljumsken och som resultat en otillräcklig visualisering av foramen ovale, marginalartären samt av vena femoralis. Kort sagt en alltför ytlig dissektion. En korrekt utförd ljumskdissektion är en utmärkt träning i hantering och fridissektion av stora vener och därmed en utmärkt operation för ST-läkare, förutsatt att de fått adekvat handledning i hur SVENSK KIRURGI VOLYM 67 NR
3 Manschetten fixeras med kil. man utför detta. Det senare har väl tyvärr inte alltid varit fallet och kan definitivt förbättras. Kvarlämnade stumpar av safena magna leder till att grenar i kärlrosetten kvarlämnas och inte sällan gäller det den anteriora accessoriska magnagrenen som ofta i sådana lägen blir insufficient. Jag opererar årligen själv c:a 30 ljumskrecidiv där magnastumpar är orsaken och så gott som samtliga av dessa borde ha kunnat förebyggas med en korrekt utförd primär kirurgi. Vi borde kunna reducera operationsbehovet med åtminstone 20 procent genom att detta problem undviks Utöver den höga underbindningen så bör man strippa magna till knänivå, förutsatt att den är insufficient enligt den preoperativa duplexundersökningen. Nöjer man sig med enbart hög underbindning löper patienten större risk för recidiv. Distala varicer exstirperas idag via multipla 2-3mm vida incisioner (stab-incisioner) med hjälp av specialdesignade venkrokar eller små peanger. Strippning och lokala extirpationer görs med fördel i blodtomt fält via en rullmanschett. Operation av parvavaricer Cirka 20 procent av stamvens-insufficienserna engagerar vena safena parva. Varicer i parvaområdet är ofta svårare att upptäcka och saknas ibland helt. Här har duplexundersökningarna med all sannolikhet gjort att flera med parvainsufficiens upptäcks och kommer till operativ behandling. I och med att operation av parva tidigare varit mindre ofta förekommande har det också medfört att kunskapen om anatomi och operationstekniken varit mindre väl utbredd bland kirurger i allmänhet. Något skrämmande är det när man upptäcker att erfarna kirurger inte förstått att parva förlöper subfasciellt på proximala delen av underbenet och att man alltid måste öppna denna fascia för att kunna ligera en insufficient parva. Dessutom bör man följa parvan ner en bit på djupet och helst nedom avgången för vena Giacomini som normalt löper upp mot låret, även den subfasciellt. Till skillnad från i ljumsken är det inte obligat att visualisera inmynningsstället i vena poplitea. Regeln är att följa venen så länge det känns säkert, för att inte orsaka onödiga skador på framförallt nerver i området, då anatomin i fossa poplitea är mycket varierande. Framförallt varierar nivån för inmynningstället i vena poplitea, vilket bör framgå av den preoperativa duplexundersökningen. Läget har betydelse för hur snittföringen läggs. Mindre kvarlämnade stumpar på djupet i fossa politea utgör relativt sällan en orsak till recidiv. Jämförelse mellan tekniker Alternativa minimalinvasiva tekniker Sedan knappt tio år har flera alternativa tekniker för att behandla varicer endovenöst tagits i bruk; foamskleroterapi, laserbehandling och radiofrekvensbehandling (RF). Dessa tekniker används idag på flera håll i Sverige, men kanske ännu mest inom den privata vården. Den gemensamma nämnaren för dessa interventioner är att man på olika sätt endovaskulärt destruerar endotelet i stamvenerna vilket leder till att venen ockluderar och sedan förhoppningsvis fibrotiserar. Samtliga tekniker kräver tillgång till duplex för att övervaka och styra behandlingen. Metoderna utförs under lokalanestesi, med undantag för foambehandlingen som i princip kan göras nästan helt utan anestesi. Foambehandlingen kan göras på vilket mottagningsrum som helst medan övriga tekniker kräver åtminstone ett enklare operationsrum. Samtliga tekniker innebär dock en möjlighet att flytta ut behandlingarna från operationsavdelningen, vilket på många sjukhus säkert skulle vara välkommet i jakten på operationsutrymme för annat. Som komplement får distala varicer åtgärdas med stabincisioner eller med aetoxysklerolskum antingen primärt eller senare. Resultaten av samtliga metoder ser kortsiktigt lovande ut och det verkar som RF och laser ger en något högre ocklusionsfrekvens av safena magna. För patienterna tycks foambehandling minst besvärande i och med att man slipper infiltrera en utspädd lokalanestesi lösning runt safena magna. Något som kräver multipla injektioner och därmed nålstick. För- och nackdelar med metoderna är listade i figur 1. Det pågår flera jämförande studier mellan de olika metoderna och traditionell kirurgi men vi saknar ännu långtidsresultat. Det senare är mycket viktigt i och med att man vid samtliga dessa metoder medvetet lämnar Duplex krävs Anestesi Behandlar stam/grenar RF mikrovågor Ja Ja Ja/nej Laser Ja Ja Ja/nej Sklerosering med skum Ja Nej Ja/ja Figur 1. För- och nackdelar med olika minimalinvasiva metoder. 114 SVENSK KIRURGI VOLYM 67 NR
4 Figur 2. Foamsklerosering med aetoxysklerolskum. Tabell 1. Antal som måste operaras för att undvika ett venöst bensår i olika urvalsgrupper Urvalsgrupp Antal personer Antal nödvändiga att i Sverige behandla (NNT) Alla personer med varicer Alla med operationsindikation Alla med minst ödem Alla med hudförändringar NNT= number needed to treat de översta 2 cm av safena magna obehandlade. Vi vet ganska säkert att om vi lämnar en motsvarande stump vid konventionell kirurgi så leder det till stor risk för senare ljumskrecidiv, så varför skulle det fungera annorlunda efter de endövenösa behandlingarna? Vissa har hävdat att avsaknaden av delade vener och operationsärr gör att kärlnybildningstendensen skulle vara mindre, men det är ju inte helt givet att det förhindrar insufficiensutveckling i till stumpen anslutande sidogrenar. Denna centrala fråga är tillsvidare obesvarad, men har vi otur kan teknikerna leda till ett betydande recidivproblem i framtiden. Randomiserade studier har hittills kortsiktigt visat att laser är likvärdigt kirurgisk behandling 5 och att Varisolve -foam var något sämre än kirurgi 6. Randomiserade studier saknas dock ännu för den nyaste RFkatetern (ClosureFAST) som dock tycks leda till mindre problem av värk i det postoperativa skedet. Något som tyvärr inte är helt ovanligt efter laserbehandlingar, vilket kan påverka behovet av sjukskrivning. Patienter föredrar i allmänhet minimalinvasiva tekniker om de får välja för att det oftast krävs betydligt kortare sjukskrivning då. Även om man i en randomiserad studie från Danmark 4 inte fann någon skillnad i sjukskrivningstid gentemot kirurgiskt behandlade, kanske på grund av att distala varicer åtgärdades kirurgiskt med stab-incisioner? Nackdelen med RF och laser är att operationerna fördyras av apparatkostnader samt relativt höga kostnader för laser fibrer och RF-behandlingskatetrar, som bägge är för engångsbruk. En förutsättning för att minska totalkostnaden för ingreppet, trots dessa extrakostnader, torde vara att flytta ut ingreppen från den konventionella operationsavdelningen. Det finns förutsättning att göra dessa ingrepp på mindre operationsrum på en mottagningsavdelning då sterilitetsbehovet inte är lika stort som vid konventionell kirurgi. Foambehandling med aetoxysklerolskum behöver inte ens ett operationsrum (Figur 2) och torde vara den mest flexibla och billigaste lösningen även om resultaten inte verkar riktigt lika bra som för övriga metoder Det största problemet med foambehandlingsalternativet är att intravenös administration av en aetoxysklerolluft-blandning, i form av ett handtillverkat skum, inte är godkänt av Läkemedelsverket och inte heller av någon motsvarande myndighet vare sig inom EU eller i USA. Det finns en liten risk för luftembolisering framförallt hos patienter med öppetstående foramen ovale. Ett fall av stroke finns rapporterat på en sådan patient, men riskerna för allvarliga biverkningar torde vara mycket små med tanke på den mycket utbredda användningen av metoden inte minst inom Europa. Det finns informellt internationellt consensus om att maxdosen skum inte bör överskrida 8 10 ml vilket tyvärr begränsar möjligheterna att färdigbehandla en patient i en session. Detta leder till att upprepade behandlingar ofta kan bli nödvändigt. Något som vi inom den offentliga vården normalt inte önskar oss. I pipeline finns också en annan minimalinvasiv endovenös behandlingsmetod där vattenånga används för att värmedestruera venen. Principerna för den behandlingen är annars mycket lika de som gäller för RF och laser. Den finns ännu inte på marknaden men kommer säkert att dyka upp inom kort. Problemets storlek och interventionsbehov På många håll hör man att man drunknar i remisser för varicer vilket lett till att vårdgarantin blivit svår att uppfylla och dessutom har man svårt att få operationer gjorda i brist på operationsutrymme. Hur stort är problemet idag i Sverige? Eftersom procent av alla vuxna kan förväntas ha varicer, baserat på resultat från de tidigare omnämnda populationsstudierna i Tyskland och Skottland, kan man räkna med att problemet finns hos cirka två miljoner vuxna i Sverige. Lyckligtvis har inte alla dessa symtom som motiverar åtgärd. Troligen kan operationsbehov finnas hos cirka 25 procent av alla med varicer, vilket utgör personer. Åttio procent av dessa har minst ödem som symtom, motsvarande personer, och har hudförändringar eller bensår. Den yttersta och allvarligaste komplikationen till varicer är bensår och i tabell 1 framgår hur många varicer som måste opereras i de olika urvalsgrupperna för att förhindra ett bensår. Operation för varicer har tillsammans med ljumskbråcksoperation varit det kanske mest frekvent genomförda kirurgiska ingreppet med tidigare runt operationer genomförda varje år. Under talet minskade antalet till mellan ingrepp årligen, en rimlig minskning i och med att lokala extirpationer tidigare utgjorde en stor del av ingreppen. Vilket visat sig vara en tämligen meningslös operation som enbart genererade behov av upprepade ingrepp i och med att orsaken till recidivet aldrig åtgärdades. I Skaraborg med en befolkning på runt en kvarts miljon har vi sedan många år fullt ut bedrivit kirurgisk behandling av varicer med duplexdiagnostik och moderna operationsprinciper. Vi har sedan många år opererat runt 500 patienter årligen viket ger en operationsfrekvens motsvarande 200 ingrepp/ invånare och år. Extrapolerat på hela riket SVENSK KIRURGI VOLYM 67 NR
5 skulle det motsvara ingrepp per år, sannolikt något mer än vad som görs idag. Med denna operationsfrekvens tycks vi nu, efter många år av upplevd överbelastning, ha nått ett jämviktsläge, med en mottagnings-, duplex- och operationskapacitet som håller jämna steg med remissinflödet. Om detta är tillfälligt eller ej vet vi naturligtvis inte helt säkert, men det kan indikera att operationskapaciteten och frekvensen är rimlig för just varicer. Försämras någon av parametrarna, till exempel möjligheten att få en venös duplexundersökning utförd i rimlig tid, så rubbas ju hela ekvationen. En välfungerande organisation och vårdkedja är som vanligt A och O inom vården, inte minst när man talar om en sjukdom som utgör ett sådant mängdproblem som just patienter med varicer. Konklusioner Det är hög tid att flytta fram varicer från kirurgins bakgård där de med tiden tenderat att bli tämligen ensamma möjligen i sällskap med gruppen med analproblem. Man är definitivt inne på en farlig väg när man försöker lösa mängdproblemet genom att höja ribban och indirekt banalisera symtom och effekter och därmed utestänga patienter med verkliga problem av varicer från behandling. Ett sådant synsätt kommer med stor sannolikhet att slå tillbaka med tiden i form av kraftigt stigande kostnader för patienter med irreversibla ödem, hudförändringar eller sår. Den faktiska merkostnaden för en operation av varicer kontra ett konservativt omhändertagande är på kort sikt tämligen ringa och motsvarar cirka 5000 kr enligt en engelsk randomiserad studie 7. Långsiktigt torde detta vara mycket väl investerade pengar. Med rätt organisation, modern diagnostik och effektiv interventionsteknik torde den fula ankungen kunna utvecklas till en svan. 2. Evans CJ, Fowkes FG, Ruckley CV, Lee AJ,. Prevalence of varicose veins and chronic venous insufficiency in men and women in the general population: Edinburgh Vein Study. J Epidemiol Community Health 1999; 53: Rabe E, Pannier-Fisher F, Bromen K, Schuldt K, Stang A, Poncar Ch et al. Bonner Venenstudie der Deutschen Gesellschaft für Phlebologie Epidemiologische Untersuchung zur Frage der Häufgekeit und Ausprägung von chronischen Venenkrankheiten in der städischen und ländlichen Wohnbevölkerung. Phlebologie 2003; 32: Eklöf B, Perrin M, Delis KT, Rutherford RB, Glowiczki P. Uppdated terminology of chronic venous disorders: The VEIN- TERM transatlantic interdisciplinary consensus document. J Vasc Surg 2009; 49: Rasmussen LH, Bjoern L, Lawaetz M, Blemings A, Lawaetz B, Eklöf B. Randomized trial comparing endovenous laser ablation of the great saphenous vein with high ligation and stripping in patients with varicose veins: short term results. J Vasc Surg 2007; 46: Wright D, Gobin JP, Bradbury AW, Coleridge-Smith P, Spoelstra H, Berridge D, Wittens CHA, Sommer A, Nelzen O, Chanter D, and The Varisolve European Phase III Investigators Group. Varisolve polidocanol microfoam compared with surgery or sclerotherapy in the management of varicose veins in the presence of trunk vein incompetence: European randomized controlled trial. Phlebology 2006; 21: Ratcliffe J, Brazier JE, Campbell WB, Palfreyman S, MacIntyre JB, Michaels JA. Cost-effectiveness analysis of surgery versus conservative treatment for uncomplicated varicose veins in a randomized clinical trial. Br J Surg 2006; 93: OLLE NELZÉN Skövde olle.nelzen@vgregion.se Referenser 1. Michaels JA, Brazier JE, Campbell WB, MacIntyre JB, Palfreyman S, Ratcliffe J. Randomized clinical trial comparing surgery with conservative treatment for uncomplicated varicose veins. Br J Surg 2006; 93: SVENSK KIRURGI VOLYM 67 NR
Venös insufficiens och kirurgisk behandling av varicer
Venös insufficiens och kirurgisk behandling av varicer Preoputredning Kirurgisk teknik Alternativa tekniker Introduktion Perforanter Recidivvaricer Varicernas Historia Venös insufficiens? I vila Vid gång
Läs merCirkulationsutredning venös & arteriell insufficiens
Skånes universitetssjukvård Cirkulationsutredning venös & arteriell insufficiens Christina Monsen Leg. Sjuksköterska Dr med vet Enhet patientsäkerhet Skånes universitetssjukvård Helen Sinabulya ST läkare,
Läs merRegional riktlinje åderbråckskirurgi (varicer i nedre extremiteten)
Regional riktlinje åderbråckskirurgi (varicer i nedre extremiteten) Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.
Läs merKärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?
Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Ben- och fotsår behöver först och främst en diagnos
Läs merPREOPERATIV BEDÖMNING DUPLEX
Patient: Randomiserad extremitet Inklusion efter skriftlig och muntlig information Kirurgens signatur PREOPERATIV BEDÖMNING Markera sida i bilden DUPLEX Symtomgivande varicer i randomiserad extremitet
Läs merKärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?
Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm samt Venous Centre Stockholm Dessa två patienter
Läs merVad vill kirurgen veta inför behandling av venös insufficiens
Vad vill kirurgen veta inför behandling av venös insufficiens Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm samt Venous Centre Stockholm Det vi vill
Läs merKirurgisk behandling av varicer (åderbråck på benen)
2010-04-28 1(8) Kirurgisk behandling av varicer (åderbråck på benen) Frågeställning Vad är det vetenskapliga kunskapsläget för låginvasiva operationmetoder vid behandling av varicer (åderbråck på benen)
Läs merFråga Finns det något vetenskapligt stöd för behandling av åderbråck i benen med skleroserande skumbehandling?
Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst 110919. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt från SBU och resultatet av
Läs merKirurgisk behandling av åderbråck i Region Skåne
Specialiserad planerad vård 1 (5) Kirurgisk behandling av åderbråck i Gemensamma riktlinjer för utredning och behandling av åderbråckssjukdom har saknats i. Ett vårdprogram för patienter med åderbråckssjukdom
Läs merVaricer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1
Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Hur fungerar cirkulationen i kroppen? Vad är åderbråck? Symptom Riskfaktorer Prevention Prevalens Behandling 2 Varicer åderbråck
Läs merVenös insufficiens duplexdiagnostik
Venös insufficiens duplexdiagnostik Stefan Rosfors * Fysiologiska kliniken Södersjukhuset Stockholm EQUALIS användarmöte Fysiologisk kärldiagnostik 18 mars 2015 * Metodansvarig / konsultläkare för Ultraljud
Läs merUtredning och behandling av åderbråck sammanfattning av ett vårdprogram från NICE (National Institute for Health and Care Excellence).
Utredning och behandling av åderbråck sammanfattning av ett vårdprogram från NICE (National Institute for Health and Care Excellence). Författare: Docent Göran Liljegren, CAMTÖ och med dr Per Skoog, Thoraxoch
Läs merDiagnostik av arteriell cirkulationsinsufficiens med doppler
Diagnostik av arteriell cirkulationsinsufficiens med doppler Med hjälp av anamnes, inspektion och fysikalisk undersökning läggs grunden till diagnos av bensårets orsaker. Klinisk diagnostik är dock otillräcklig
Läs merDelprov 3 Vetenskaplig artikel
Delprov 3 Vetenskaplig artikel - 190507 Question #: 1 Artikeln tar upp en aspekt på nätval som är viktigt vid laparoskopiskt IPOM, nämligen behovet av en adhesionsbarriär. Varför behövs en sådan barriär?
Läs merNya behandlingsmetoder vid åderbråck
Nya behandlingsmetoder vid åderbråck Anders Albäck Den utbredda användningen av ultraljudsundersökningar med duplexdoppler för diagnostisering av patienter med åderbråck och venös insufficiens har möjliggjort
Läs merDupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar
Dupuytrens sjukdom En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom är en bindvävs sjukdom som påverkar bindvävsplattan i handflatan och fingrarnas insida. Symtomen är små knölar och i ett
Läs merEVLT behandling av varicer med insufficient V. saphena magna eller V. saphena parva. En systematisk litteraturöversikt.
EVLT behandling av varicer med insufficient V. saphena magna eller V. saphena parva. En systematisk litteraturöversikt. Ansvariga författare: Göran Liljegren och Kerstin Nilsson Centrum för Evidensbaserad
Läs merHandläggning av prolaps, gällande rutin
Handläggning av prolaps, gällande rutin Berörda enheter Samtliga enheter inom Kvinnosjukvården Norrbotten. Syfte Erbjuda likvärdig, god och säker vård till kvinnor med prolaps vid samtliga enheter inom
Läs merERAS Enhanced Recovery After Surgery
ERAS Enhanced Recovery After Surgery koncept för säker stor kirurgi i hela den perioperativa processen med möjlighet att minska komplikationer och vårdtider Mari Bergeling 2013 05 16 Värdeutveckling för
Läs merDupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar
Dupuytrens sjukdom En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom är en bindvävs sjukdom som påverkar bindvävsplattan i handflatan och fingrarnas insida. Symtomen är små knölar och i ett
Läs merVad kom vi fram till? Lars Enochsson 2017
Vad kom vi fram till? Lars Enochsson 2017 Är det bättre för patienter med gallstensanfall med påvisad sten i gallblåsan att opereras än att inte göra det och istället avvakta om nya symtom som kan föranleda
Läs merPowerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna
Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis
Läs merSOFTFIT -TEKNOLOGI. EN REVOLUTION INOM KOMPRESSIONSSTRUMPOR
SOFTFIT -TEKNOLOGI. EN REVOLUTION INOM KOMPRESSIONSSTRUMPOR EN UNIK INNOVATION TM THERAPIES. HAND IN HAND. KONTINUERLIG KOMPRESSION ÄR DEN BÄSTA BEHANDLINGEN Graderad kompression förbättrar det venösa
Läs merArteriella och venösa sår. Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm
Arteriella och venösa sår Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Dessa två patienter har sår som ej vill läka behöver de antibiotika? Ben och
Läs merAlkoholberoende efter obesitaskirurgi
Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Professor Erik Näslund Enheten för kirurgi Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Karolinska Institutet Frågor jag tänker försöka besvara Hur vanligt
Läs merHandlingsplan för gynekologi och urologi
1 Hälso- och sjukvårdavdelningen Referens Datum Diarienummer Daniel Holmdahl 2007-03-06 RSK 549-2006 Handlingsplan för gynekologi och urologi Bakgrund Tillgängligheten till delar av den gynekologiska och
Läs merUtredningsgång vid misstänkt DVT
Utredningsgång vid misstänkt DVT Förslaget baseras på Socialstyrelsens riktlinjer utfärdade 2004 samt riktlinjer från närsjukvården i centrala Östergötland. Vid misstänkt DVT görs primärt en klinisk sannolikhetsbedömning
Läs merKan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling?
Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling? Svenskt Bråckregister Pär Nordin Umeå -15 Förutsättning för kvalitetsutveckling Nyfiken på förbättring Ta reda på dina resultat Registrets
Läs merAnalysis of factors of importance for drug treatment
Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper
Läs merVenös insufficiens 2010
Venös insufficiens 2010 Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Cirkulationsuppbyggnaden Vad är venös insufficiens? Definition Symptom Riskfaktorer Prevalens Prevention Behandling Utprovning
Läs merSakrospinosusfixation vid vaultprolaps
Sakrospinosusfixation vid vaultprolaps - är operation med sutureringsinstrument likvärdigt traditionell teknik avseende recidiv och allvarliga komplikationer? Jennifer Campbell ST-läkare Kvinnokliniken
Läs merKVIST KarotiskirurgiVinst Individuell StratifieringsTabell
KVIST KarotiskirurgiVinst Individuell StratifieringsTabell Vinst med karotiskirurgi att jämföra med uppskattad srisk Månader mellan senaste symtom och Månader mellan senaste symtom och Stenosgrad*
Läs merNya behandlingar av åderbråck med goda resultat
Nya behandlingar av åderbråck med goda resultat Stefan Nydahl, docent, Narva Kirurg Center, Stockholm b stefan@narvakirurg.se Åderbråck är den vanligaste manifestationen av venös insufficiens och drabbar
Läs merJag drar ner till stan för det är så j-la dåligt
Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2002. Matts Olovsson, Marie Johannesson. Institutionen för kvinnors och Barns Hälsa Jag drar ner till stan för det är så j-la dåligt Förslag
Läs merLöf SÄKER KIRURGI CHECKLISTOR ELLER RESILIENS? PELLE GUSTAFSON DOCENT, CHEFLÄKARE
SÄKER KIRURGI CHECKLISTOR ELLER RESILIENS? PELLE GUSTAFSON DOCENT, CHEFLÄKARE LÖF (F.D. PATIENTFÖRSÄKRINGEN LÖF) Vi försäkrar patienter som undvikbart skadats i offentligt finansierad sjuk- och tandvård
Läs merAkut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism
Akut Hälseneruptur Bakgrund: Akut hälseneruptur drabbar 90 % män, vanligen i medelåldern. 90 % uppkommer i samband med idrottsutövning, som racket sport och lagidrotter med boll. En annan grupp är över
Läs merPRIMÄR HYPERPARATHYROIDISM: RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING
NÄTVERKSGRUPPEN I SÖDRA SJUKVÅRDSREGIONEN FÖR SJUKDOMAR I THYROIDEA, PARATHYROIDEA, BINJURAR OCH ENDOKRINA BUKTUMÖRER PRIMÄR HYPERPARATHYROIDISM: RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING Giltigt 2007-01-01-2009-12-31
Läs merECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Läs merÖvervakning av det sköra fostret - riskvärdering. Michaela Granfors
Övervakning av det sköra fostret - riskvärdering Innehåll Riskvärdering allmänt Överburenhet Riskvärdering under förlossningen Fall Förlossningen har likheter med ett Maratonlopp för fostret Inför förlossningen
Läs merBehandlingsriktlinjer höftartros
Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros
Läs merBehandlingsriktlinjer höftartros
Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros
Läs merAID-nr:.. Kurskod: 8LAA30; Provkod: VE11; Kursnamn: Patient och Prevention, avancerad nivå; Institution: HUK
Sida 1 (5) Omtentamen i vetenskaplig artikel 23 maj 2013 Besvara följande frågor i anslutning till den utdelade artikeln: Heller S et al. Insulin degludec, an ultra-longacting basal insulin, versus insulin
Läs merVästerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning
Västerbottens läns landsting Preoperativ rökavvänjning Landstingsledningen har beslutat att preoperativ rökavvänjning ska erbjudas alla rökare som ska genomgå planerad operation. Ansvarig för detta uppdrag
Läs merKompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av
Kompetensbeskrivning Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av kunskaper och färdigheter i handläggning av sjukdomar och skador som engagerar kroppens samtliga blodkärl utanför hjärta och hjärna och
Läs merInformation om Bråck på stora kroppspulsådern
Information om Bråck på stora kroppspulsådern Society of Interventional Radiology, www.sirweb.org Vad är ett pulsåderbråck och varför måste det behandlas? Pulsåderbråck (aortaaneurysm) är en vidgning av
Läs merOperation för prostatacancer inom ramen för dagkirurgisk verksamhet. Markus Aly, urolog, PhD
Operation för prostatacancer inom ramen för dagkirurgisk verksamhet Markus Aly, urolog, PhD Översikt Introduktion Kort om prostatacancer, diagnostik och behandling Operation för prostatacancer Utveckling
Läs merKärlkirurgi. Jonas Malmstedt
Kärlkirurgi Jonas Malmstedt Kärlkirurgi i Stockholm Karolinska SöS Kärljouren Perifer angiojour Tre stora patientgrupper Benartärsjukdom Förträngning av halspulsådern Pulsåderbråck +Kärltillgång för bloddialysbehandling,
Läs merFörfrågan om att delta i ett forskningsprojekt
1 Förfrågan om att delta i ett forskningsprojekt Ändtarmscancer: operation med stomi där anus lämnas kvar eller tas bort. (Hartmann eller Abdominoperineal excision med intersfinkterisk dissektion vid rektalcancer:
Läs merSCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET
SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET RFMA 12/3 2015 CARL GYLLENHAMMAR PSYKIATER, LEG. PSYKOTERAPEUT, CERTIFIERAD SCHEMATERAPEUT AGENDA Samsjuklighet Diagnosperspektivet Vad kan schematerapi bidra med Vad är
Läs merFramtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi
1 Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi Svar på frågor som ställts av landstingsstyrelsen 1. Högspecialiserad vård Vilka är de huvudsakliga diagnosgrupper
Läs merÖverviktskirurgi vem, hur och resultat?
Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Magnus Sundbom Ansvarig för obesitaskirurgi, VO Kirurgi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Ordförande SOTEG Swedish Obesity Expert Treatment Group Antal överviktsingrepp
Läs merGulamöte 2012. Aorta aneurysm och annan kärlkirurgi. Birgitta Sigvant Med doktor, Öl Sektionschef Kärlkirurgen Centralsjukhuset Karlstad
Gulanmöte 2012 Aorta aneurysm och annan kärlkirurgi Birgitta Sigvant Med doktor, Öl Sektionschef Kärlkirurgen Centralsjukhuset Karlstad Birgitta Sigvant Gulamöte 2012 Kärlsektionen Dygnet runt jour, länsspecialitet
Läs merSymtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie
Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Moa Bjerner, ST-läkare Kalix Vårdcentral Handledare: Med Dr Annika Andén
Läs merFörfrågan om att delta i ett forskningsprojekt
Förfrågan om att delta i ett forskningsprojekt Ändtarmscancer: operation med stomi där anus lämnas kvar eller tas bort. (Hartmann eller Abdominoperineal excision med intersfinkterisk dissektion vid rektalcancer:
Läs merMethodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes
Sida 1 av 5 Startsidan 2007-11-04 Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes Hans-Ivar Påhlsson, verksam i Visby, försvarade
Läs merSpecialrapport adnexkirurgi. Är skillnaderna i operationsteknik försvarbara?
Specialrapport adnexkirurgi Är skillnaderna i operationsteknik försvarbara? FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Adnexregistret Författare: Mathias Pålsson Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg Delregisteransvarig
Läs merPerifer kärlsjukdom - handläggning
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Rutin Kirurgi Arvika och Karlstad 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Annika Carlson Avdelningschef Birgitta Sigvant Sektionschef
Läs merDel 6_10 sidor_17 poäng
Del 6_10 sidor_17 poäng Sven Unosson, 69 år, har en insulinbehandlad diabetes sedan många år. Sedan två år har han noterat en synförsämring och vid senaste rutinkontrollen på vårdcentralen uppmättes ett
Läs merVårdrutin 1 (7) Överenskommelse mellan kärlkirurgisektionen vid kirurgkliniken Centralsjukhuset Karlstad och allmänmedicin, Värmland
Vårdrutin 1 (7) Perifer kärlsjukdom - handläggning Utgåva: 4 Godkänd av: Divisionschef Tobias Kjellberg, Divisionschef Karin Malmqvist Utarbetad av: Överläkare Birgitta Sigvant, AKO Bengt Hanson Revisionsansvarig:
Läs merFaktorer som påverkar resultatet av operationen
Faktorer som påverkar resultatet av operationen Sjukdomen Interventionen Rätt diagnos Bäst teknik / operationsmetod Organisationen Kliniska riktlinjer, vidareutbildning, kvalitetsäkring Patienten ålder,
Läs merPrimärvårdsforskning ett rehabiliteringsperspektiv
Primärvårdsforskning ett rehabiliteringsperspektiv Elisabeth Rydwik, leg. Sjukgymnast, Docent Jakobsbergs AVC Carina Morén, leg. Sjukgymnast, Med Mag Tiohundra AVC Christina Olsson, leg. Sjukgymnast, Med
Läs merBesvara följande frågor i anslutning till de utdelade artiklarna:
Tentamen i vetenskaplig artikel 25 april 2013 Besvara följande frågor i anslutning till de utdelade artiklarna: I. Belshe RB et al. Efficacy results of a trial of a herpes simplex vaccine. N Engl J Med
Läs merBra Bok. Trösta, Lindra, Bota. Placebo anno 1836
Bra Bok Trösta, Lindra, Bota Placebo anno 1836 antal Genom tanken torde man kunna leda och liksom sammanföra lifskraften till hvilken del af kroppen som behagas, och allteftersom denna tanke är åtföljd
Läs merUppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv
9 sidor. 17 poäng Sune Eriksson, har en insulinbehandlad diabetes sedan 47 år tillbaka. Den har tidigare varit välreglerad men de senaste två åren har en synförsämring inträtt och vid den förra regelbundna
Läs merAxelregistret 1999-2012 Trender och viktiga förbättringar i Sverige.
Januari 2014 Axelregistret - Trender och viktiga förbättringar i Sverige. Bakgrund: Under de år som gått sedan det Svenska Skulder och ArmbågsSällskapet (SSAS) startade det Svenska Axelregistret så har
Läs merÅrsrapport Hysteroskopi 2015
Årsrapport Hysteroskopi 2015 FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Hysteroskopi Författare: Stefan Zacharias Delregisteransvarig hysteroskopiregistret Statistisk bearbetning: Gabriel Granåsen Registret underställt
Läs merVårdprogram plastikkirurgi efter viktnedgång
Vårdprogram plastikkirurgi efter viktnedgång Ett regionalt vårdprogram är ett styrande dokument som utförare av hälsooch sjukvård i Region Skåne ska följa såvida inte särskilda skäl föreligger. Regionala
Läs merRekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län
Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens
Läs merNär och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema.
Studiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 Innehåll Kursbeskrivning Kärlkirurgi är inriktad mot patienter med extracerebrala arteriella kärlproblem från distala arcus aortae och perifert, främst orsakade
Läs merStentinläggning som alternativ till kirurgi
Stentinläggning som alternativ till kirurgi Martin Delle Röntgenkliniken Södersjukhuset Equalis vårmöte Stockholm 2014 Stroke! Katastrof för individen! Stora kostnader för samhället! 25% dör! 3:e vanligaste
Läs merDen dagkirurgiska patientens vårdkedja vid Bottenhavets sjukhus, Kristinestad
Den dagkirurgiska patientens vårdkedja vid Bottenhavets sjukhus, Kristinestad Respondenter: Marita / Operativa avdelningen Inger / Operationsavdelningen Katja / Operationsavdelningen INNEHÅLL Inledning
Läs merVårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet
Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet Litteraturgranskning SBU: Implementeringsstöd för psykiatrisk
Läs merHÖGDOS ALTERNATIVT LÅGDOS OXYTOCIN FÖR VÄRKSTIMULERING UNDER FÖRLOSSNING
SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA HÖGDOS ALTERNATIVT LÅGDOS OXYTOCIN FÖR VÄRKSTIMULERING UNDER FÖRLOSSNING Lotta Selin Barnmorska, doktorand SFOG VECKAN 2017 STOCKHOLM Det
Läs merSjuksköterskemottagningar för cancerpatienter
Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling
Läs merRAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter
RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet
Läs merUnderbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen
Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen 16 mars 2016 Uppsala Science Park, MTC Dag Hammarskjölds väg 14B 752 37 UPPSALA http://www.ucr.uu.se 1 UNDERBEHANDLING MED... INNEHÅLL
Läs merMeningen med avvikelser?
Patientsäkerhet Martin Enander Chefläkare Cathrine Viklander Vårdutvecklare Verksamheten för Kvalitet och patientsäkerhet (KP) Region Västernorrland www.lvn.se Meningen med avvikelser? 1 Varför rapportera
Läs merBedömningsunderlag Oral Kirurgi 2 Allmänt förhållningssätt Patientomhändertagande
Bedömningsunderlag Oral Kirurgi 2 Allmänt förhållningssätt Patientomhändertagande Godkänd Godkänd Underkänd Uppmärksam på signaler Är uppmärksam på både verbala och icke-verbala signaler från patienten
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version SU/med RUTIN Arteriella sår
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 20191 SU/med 2017-02-06 2 Innehållsansvarig: Adil Samad, Överläkare, Läkare hud- och könssjukvård (adisa) Godkänd av: Helena Gustafsson, Verksamhetschef,
Läs merKompetensbeskrivning. Specialiteten kirurgi karaktäriseras av
Kompetensbeskrivning Specialiteten kirurgi karaktäriseras av kompetens inom skador och kirurgiska sjukdomar, färdigheter i operationsteknik och bedömning av symtom, kunskap om patofysiologi, diagnostik
Läs merVaricer, symtom och objektiva fynd Av Lena Blomgren, med. dr., överläkare, Södersjukhuset
NUMMER 1 FEBRUARI 2006 INNEHÅLL Varicer, symtom och objektiva fynd...1 Varicer, venös insufficiens och bensår...2 Hur känner jag igen ett venöst besår..3 Nu satsar Norra Stockholms läkemedelskommitté på
Läs merMålbeskrivning KIRURGI Termin 8
Målbeskrivning KIRURGI Termin 8 1. Övergripande syfte och mål För en rad sjukdomar och trauma är kirurgisk behandling en förutsättning för bot, inte sällan i kombination med andra medicinska behandlingar.
Läs merCHECKLISTOR OCH KOMMUNIKATION
CHECKLISTOR OCH KOMMUNIKATION HADE DET HJÄLPT? PELLE GUSTAFSON DOCENT, CHEFLÄKARE SÄKERHET ÖVER TID SÄKERHET ÖVER TID VAD ÄR PATIENTSÄKERHETSARBETE? Att systematiskt arbeta för att identifiera risker och
Läs merUndertrycksbehandling
Skånes universitetssjukvård Undertrycksbehandling Christina Monsen RN, MSc, PhD Enhet patientsäkerhet Avdelning strategisk vårdutveckling och säkerhet Skånes universitetssjukvård Negative Pressure Wound
Läs merTäckningsgrad och tillgänglighet av kirurgisk behandling beroende på vilket län patienten bor och behandlas i
Täckningsgrad och tillgänglighet av kirurgisk behandling beroende på vilket län patienten bor och behandlas i Nationsdata avseende gynekologisk kirurgi utförd på benign indikation omfattande GynOp och
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING ATT UTVÄRDERA STUDIER - OM LIKHET OCH OLIKHET - NON-INFERIORITY Malmö 6 maj 2015 Paracetamol eller ibuprofen för vrickade anklar? Ibuprofen ger bättre smärtlindring
Läs mera. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni.
Omtentamen 1 i Resp/Cirk, T3, mars 2013. Maxpoäng: 60,5. Gräns för godkänt: 65% av maxpoängen, = 39p Lycka till! 1. Elin utreds på vårdcentralen för primär hypertoni. a. Vilken ålderskategori brukar drabbas
Läs merKönsskillnader vid operation av ljumskbråck
Könsskillnader vid operation av ljumskbråck Behandlingsresultaten mellan män och kvinnor kan minska Författare: Kristin Eliasson, Mikael Kjerfve Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård,
Läs merDabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1
Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 I augusti 2011 beslutade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att godkänna dabigatran (marknadsfört under namnet Pradaxa)
Läs merKlaudikation, kritisk ischemi och livskvalitet
Klaudikation, kritisk ischemi och livskvalitet Michael Luther Aterosklerosen hör till de finländska folksjukdomar som belastar sjukvården med höga kostnader. Valet av vårdmetod för sjukdomen beror i första
Läs merVANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK
VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK TERM Analytisk statistik Bias Confounder (förväxlingsfaktor)) Deskriptiv statistik Epidemiologi Fall-kontrollstudie (case-control study)
Läs merProstatacancer. Regional kvalitetsrapport för Sydöstra regionen. April Nationella prostatacancerregistret (NPCR)
Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för 2016 April 2017 Nationella prostatacancerregistret (NPCR) Regionalt cancercentrum, Uppsala Örebro Akademiska sjukhuset SE-751 85 UPPSALA PROSTATACANCER - REGIONAL
Läs mer2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.
Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS
Läs merDokument nr: 4.3 (6) Titel: Kosttillskott. Inledning:
Dokument nr: 4.3 (6) Titel: Kosttillskott Inledning: Den legitimerade optikern är en del av den primära ögonhälsovården, och utför majoriteten av alla synundersökningar. Pga. detta har den legitimerade
Läs meropereras för åderbråck
Till dig som skall opereras för åderbråck Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset!
Läs merKunskapsbanksnummer: KB Datum: Händelseanalys. Meckels divertikel. Maj 2018
Datum: 2019-02-28 Händelseanalys Meckels divertikel Maj 2018 1 Sammanfattning 23-årig patient som söker akut i maj 2018 pga buksmärtor. Sökt akutmottagningen vid två tillfällen februari 2016 för liknande
Läs merBEHANDLING AV PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND
BEHANDLING AV PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND Seminarium i Riksdagen den 22 februari 2017 Stephan Hau Professor i klinisk psykologi, Stockholms universitet leg psykolog, leg psykoterapeut PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND
Läs merPreoperativa ljumskbråcksbesvär
Kirurgkliniken Västerås Preoperativa ljumskbråcksbesvär, Johanna Sigurdardottir Bakgrund Många drabbas av ljumsksmärta efter sin ljumskbråcksoperation 50-60% får någon form av besvär efter sin ljumskbråcksoperation
Läs mer