Rädsla - en faktor att räkna med i förvaltning av stora rovdjur?
|
|
- Solveig Åkesson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Slutrapport Rädsla - en faktor att räkna med i förvaltning av stora rovdjur? Viltvårdsfonden ref nr Maria Johansson Runar Brännlund Magnus Sjöström Jens Karlsson
2 Bakgrund Inom viltvården är strategier för att förvalta och bevara stora rovdjur som björn (Ursus arctos), varg (Canis lupus), lo (Lynx lynx) och järv (Gulo gulo) i tätbefolkade landskap mycket omdiskuterade (Treves & Karanth, 2003). Ofta uppstår konflikter med lokalbefolkningen. Förvaltningen av de stora rovdjuren blir därmed också en fråga om förståelse för allmänhetens upplevelser och reaktioner och hur dessa ska bemötas (Mech, 2003). Kunskap om vilka individuella faktorer som underlättar respektive hindrar allmänhetens stöd för olika åtgärder för att bevara och förvalta rovdjuren kan bidra till ett effektivare viltvårdsarbete. Tidigare forskning om allmänhetens syn på att skydda och bevara biologisk mångfald har framförallt fokuserat på individuella psykologiska faktorer i förhållande till olika typer av biotoper (e.g. Bonaiuto, Carrus, Martorella & Bonnes, 2002; Buijs, Pedroli & Luginbuhl, 2006; Johansson, 2005; Lindström, Johansson, Herrman & Johnsson, 2006; Stoll - Kleeman, 2001). Det är dock fortfarande oklart vilka individuella faktorer som är betydelsefulla för att bevara och förvalta arter som också kan utgöra ett hot mot människan (Woodroffe, Thirgood & Rabinowitz, 2005). Syftet med det aktuella projektet var att ur ett tvärvetenskapligt perspektiv analysera betydelsen av människors oro för att möta djur i naturen i förhållande till deras intention att finansiellt stödja den nationella politiken för att bevara och förvalta de stora rovdjuren i Sverige. Ett underordnat syfte var att etablera ett tvärvetenskapligt samarbete inom miljöpsykologi, miljöekonomi och rovdjursbiologi med fokus på bevarande och förvaltning av stora rovdjur. Projektet behandlar i vid mening människans roll när det gäller att uppnå en hållbar utveckling. Forskningen kan hänföras till riksdagens 16:e miljömål om biologisk mångfald som bland annat tar upp vikten av att arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Forskningen berör också riksdagens mål för de stora rovdjurens överlevnad och föryngring (prop 2000/01:57). En genomgång av tidigare forskning om människors rädsla för djur visar att den psykologiska litteraturen huvudsakligen tar ett patologiskt perspektiv med fokus på utveckling och behandling av fobier för t.ex. spindlar och ormar (Johansson, Sjöström, Karlsson & Brännlund, submitted). I studier genomförda inom viltvårdsbiologin finns människors rädsla för stora rovdjur ibland med som en enskild fråga, men begreppet står sällan i fokus och har inte förankrats inom psykologiskt vedertagna teorier och metoder (t.ex. Karlsson, Bjärvall & Lundvall, 1999; Ericsson & Heberlein, 2003). Inom miljöekonomin studeras bland annat människors betalningsvilja för kollektiva nyttigheter såsom existensvärdet av t.ex. stora rovdjur (Bostedt, Ericsson & Kindberg, in press; Broberg & Brännlund, in press). De traditionella modellerna tar dock inte upp psykologiska faktorer såsom oro och rädsla. I det aktuella projektet utgick vi från Taylor s (1998) och Arrindell s (2000) hierarkiska struktur för människors rädsla och oro. I syfte att länka samman de psykologiska begreppen rädsla och oro med den biologiskt grundade litteraturen operationaliserades det överordnande begreppet rädsla för djur som individens självrapporterade oro att möta 10 inhemska djurarter ute i naturen. Specifik underordnad oro för stora rovdjur definierades som individens självrapporterade oro att möta björn, varg, lo och järv. Vi förväntade oss ett negativt samband mellan individens överordnade oro för att möta inhemska djur och betalningsvilja. Vidare förväntades att individer som särskilt kanaliserade sin rädsla för djur mot de stora rovdjuren hade en lägre betalningsvilja än andra. 2
3 Metodik Den empiriska undersökningen utfördes på befintlig enkätdata för ett stratifierat urval av 2455 svenskar (motsvarande 61% svarsfrekvens) mellan 18 och 84 år (49% kvinnor och 51% män) som bor på olika avstånd till rovdjursområden. Data samlades in av Statistiska Centralbyrån 2004 inom ramen för det FORMAS-finansierade projektet Betalningsvilja för varg, en studie av existens och riskvärde som genomförs av professor Runar Brännlund och fil dr Magnus Sjöström, Institutionen för Nationalekonomi vid Umeå Universitet och fil dr Jens Karlsson på Grimsö forskningsstation, Sveriges Lantbruksuniversitet. I det aktuella projektet analyserades företrädesvis enkätfrågor kring oro för djur och i synnerhet rovdjur samt frågor om betalningsvilja. Oro analyserades med utgångspunkt från svaren för frågan: Hur orolig är du för att möta/få på dig följande djur när du är ute i naturen? Respondenterna skattade oron för älg, björn, järv, orm, lodjur, varg, vildsvin, geting, grävling, fästing på en fyrgradigskala från inte alls orolig-mycket orolig. Betalningsvilja efterfrågades med scenariovärderingsmetoden (contingent valuation method) och analyserades med en enkel valmodell för sannolikheten att ekonomiskt stödja den nationella rovdjurspolitiken (Cameron & Trivedi, 1998). Politiken som åsyftades var att staten skall ta ansvar för att rovdjuren varg, björn, lo och järv finns kvar i Sverige i så stort antal att de inte riskerar att utrotas och även kan sprida sig över ett större område. Respondenterna tillfrågades om följande: Tänk dig att den rovdjurspolitik som riksdagen har beslutat om är viktig för rovdjurens långsiktiga överlevnad i Sverige. Att genomföra riksdagens rovdjurspolitik kostar pengar. Skulle du kunna tänka dig att bidra ekonomiskt till ett sådant projekt? Svarsalternativen som analyserades i den aktuella studien var ja och nej. I de statistiska analyserna kombinerades enkätdata med GIS-information om huruvida deltagarna bodde i områden där de stora rovdjuren regelbundet förekommer. Avseende björn definierades detta som området inom vilket 95% av honorna skjutits under björnjaktsäsongen på hösten, för varg huruvida individen bodde innan eller utanför kända vargrevir och för lo och järv som en minimum konvex polygon runt de dokumenterade lo respektive järv reproduktionsområdena. Resultat Studien visar på en förhållandevis låg grad av oro bland respondenterna (M=1.64) för att möta de 10 djuren ute i naturen. Oron skattades på en fyrgradigskala, där 4 indikerar en mycket orolig. Samtidigt tyder resultaten på att människor som uttrycker oro för att möta en av de 10 djurarterna också känner oro för att möta de andra arterna. En explorativ faktoranalys av svaren för de 10 enskilda djuren resulterade i två underordnade dimensioner av oro för att möta inhemska djurarter (Tabell 1). Den första dimensionen innefattar oro för att möta däggdjur. I denna dimension var det oron för att möta de fyra stora rovdjuren som hade högst faktorladdningar (>.80). Dimensionen överlappar med kategorier för predatorer (low-predatory respektive high-predatory animals) i tidigare psykologiska studier av människors rädsla för djur. Den andra dimensionen tycks återge vad som tidigare har benämnts som djurarter som ger upphov till äckel. I denna dimension hade fästing, geting och orm de högsta faktorladdningarna. I syfte att beskriva hur starkt respondenternas överordnade oro för att möta inhemska djur var kanaliserad specifikt mot de fyra stora rovdjuren beräknades en orosprofil där värdet -1 betyder att en persons oro är kanaliserad mot andra djurgrupper än rovdjuren och 1 att en per- 3
4 sons oro är kanaliserad mot rovdjur. Medelvärdet -.05 visar att det bland respondenterna fanns människor vars oro var kanaliserad i olika riktningar. Skattningarna av respondenternas betalningsvilja för den nationella rovdjurspolitiken innefattade tre typer av data a) socio-demografiska variabler som kön, ålder och inkomst, b) parametrar för förekomsten av rovdjur i närheten av bostadsorten och c) ovan nämnda variabler för oro för inhemska djurarter samt hur starkt oron var kanaliserad mot rovdjur. I Tabell 2 framgår att bland de socio-demografiska variablerna bidrog inkomst, att själv vara jägare, att bo i samma hushåll som en jägare, bo på en gård samt äga en jakthund hade en negativ inverkan på betalningsviljan, medan en hög utbildningsnivå, medlemskap i naturskyddsorganisation och vara hundägare hade en positiv inverkan på betalningsvilja. Människor som bodde inom utbredningsområdet för minst ett av de fyra stora rovdjuren var mindre villiga att ekonomiskt bidra till genomförandet av rovdjurspolitiken och detsamma gäller för människor som rapporterade en relativt hög grad oro för att möta inhemska djurarter i naturen och dem vars oro var kanaliserad mot rovdjuren. Övriga variabler hade ingen signifikant betydelse för respondenternas betalningsvilja. Andelen korrekta prediktioner i modellen var 71%. Tabell 1. Faktoranalys av respondenternas oro för 10 inhemska rovdjur. Djur Faktorladdning Faktor 1 Faktor 2 Älg Björn Järv Orm Lo Varg Vildsvin Geting Grävling Fästing Andel av total varians 41% 22% 4
5 Tabell 2. Logit parameter skattningar. Variabel Coef p-värde KONSTANT ÅLDER KVINNA INKOMST UTBILDNINGSNIVÅ BOR PÅ GÅRD TAMDJURSÄGARE JÄGARE ANNAN I HUSHÅLLET ÄR JÄGARE HUNDÄGARE ÄGARE TILL JAKTHUND MEDLEM I NATURSKYDDSFÖRENING BOR PÅ LANDSBYGDEN BOR INOM ETT ROVDJURSOMRÅDE BOR INOM FLERA ROVDJURSOMRÅDEN ROVDJURSOMRÅDE PÅ LANDSBYGDEN ÖVERORDNAD ORO FÖR DJUR ORO KANALISERAD MOT ROVDJUR Antal observationer 2077 Antal positiva observationer 845 Andel korrekta prediktioner R-squard LogL Slutsatser Projektet belyser förhållanden mellan mänskliga psykologiska reaktioner på de stora rovdjuren och ekonomiska aspekter förvaltningen av dessa djur. Resultaten pekar på betydelsen av att ta hänsyn till allmänhetens känslor i en uthållig samexistens av människor och stora rovdjur. Rädsla och oro kan inte förbises om de nationella och internationella målen för att bevara och förvalta av rovdjuren ska uppnås. En bättre förståelse för allmänhetens rädsla och oro inför att möta rovdjur i naturen är därför nödvändig. Resultaten stöder tidigare psykologisk forskning om en hierarkisk struktur för människors rädsla för djur, med en generell överordnad oro som kan kanaliseras mer specifikt mot olika undergrupper. De aktuella resultaten pekar vidare på relevansen av att analysera en sådan underordnad rädsla och oro specifikt kanaliserad mot stora rovdjur. Detta är särskilt angeläget i områden där det förekommer en eller flera rovdjursarter. Rovdjur utgör objektivt sätt ett litet hot mot den svenska allmänheten. Svenskar uttrycker också generellt en låg grad av oro. Från den här studien kan vi ändå dra slutsatsen att den självrapporterade personliga oron för att möta rovdjur som björn, varg, lo och järv i naturen utgör en barriär för allmänhetens betalningsvilja för svensk rovdjurspolitik. Detta resultat tyder på att människors oro och rädsla därmed också utgöra ett hinder för en gynnsam utveckling av de svenska rovdjursstammarna (Karlsson et al., 1999). Resultatet pekar också på vikten av att ta hänsyn till människors emotioner i studier av betalningsvilja för rovdjurspolitik. 5
6 Strategier för att aktivt bemöta människors rädsla för rovdjur skulle sannolikt förbättra såväl människors livskvalitet som situationen för de stora rovdjurspopulationerna i befolkade landskap. Ur ett förvaltningsperspektiv ter det sig viktigt att förstå hur människors oro och rädsla för rovdjur bäst bemöts samt att utvärdera vilken effekt olika sätt att bemöta allmänheten får för den enskilda individens oro och rädsla. Resultaten från det här projektet visar att det sannolikt är mest effektivt att rikta sig mot de människor som uttrycker en hög generell oro och rädsla för djur samt dem som har en oro och rädsla som är starkt kanaliserad mot de stora rovdjuren, men det behövs mer forskning om hur rädsla för rovdjur uppstår och utvecklas. Tvärvetenskaplig forskning som innefattar naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnen möter många svårigheter bland annat avseende förståelse och acceptans av varandras begrepp, teorier och metoder (Heberlein, 1988). Det aktuella projektet är unikt i sitt sätt att kombinera miljöpsykologi, miljöekonomi och viltvårdsbiologi och det har bidragit till att överbrygga en del tvärvetenskapliga hinder inom viltvårdsområdet. En psykologiskt förankrad definition av rädsla och oro har applicerats inom viltvårdsforskningen. Biologiskt definierade djurarter och taxonomier har diskuterats i förhållande till psykologiskt bestämda undergrupper av människors rädsla för djur. Vidare har både biologiskt och psykologiskt definierade variabler adderats till traditionella nationalekonomiska modeller för människors betalningsvilja. Projektets tvärvetenskapliga arbetssätt har lett till förnyade tankesätt inom de tre disciplinerna samt att nya tvärvetenskapliga projekt har initierats. Publikationer Vetenskaplig rapportering Johansson, M., Sjöström, M., Karlsson, J & Brännlund, R. Is human worry affecting public support of management and conservation of large carnivores? Manuscript submitted to Journal of Environmental Psychology. Johansson, M. Biological diversity, attitudes, and brain waves. Abstract accepted for invited symposium at the conference of the International Association for People Environment Studies, IAPS 20, Rome, July Populärvetenskaplig rapportering Johansson, M. Hur blir man miljövänlig? Några miljöpsykologiska idéer. Föredrag för allmänheten. Malmö Stadsbibliotek, september Forskningen utgör underlag för ett faktablad från Viltskadecenter Rädsla för rovdjur som skrivs av Jens Karlsson samt att ingår som exempel i en handbok för praktiker i miljövårdspsykologi som skrivs av Maria Johansson och ges ut av FORMAS. Forskningen kommer vidare att ingå i undervisningen inom kurserna: Miljöpsykologi, TNA090 samt Miljöpsykologi fördjupning TNA092 vt 2008 samt ingå i kursen Miljövårdspsykologi ht 2008 vid Lunds Tekniska Högskola. Ny forskning Informella samarbeten har påbörjats med fil dr Anders Flykt, Psykologiska Institutionen, Högskolan i Gävle om psykofysiologiska responser på rovdjur samt med Agr dr Caroline Hägerhäll vid Institutt for Landskapsplanleggning vid Universitetet for miljo och biovetenskap, Ås, Norge, om människors perception av naturmiljöer. 6
7 Projektmedarbetare Projektet omfattar 10 veckors heltidsarbete fördelat mellan projektmedarbetarna enligt följande: Maria Johansson, kvinna, docent, 70% Miljöpsykologi Institutionen för Arkitektur och byggd miljö, Lunds Universitet, Box 118, Lund, , Runar Brännlund, man, professor, 10% Institutionen för Nationalekonomi, Umeå Universitet, Umeå, , Magnus Sjöström, man, fil dr, 10% Institutionen för Nationalekonomi, Umeå Universitet Umeå, Jens Karlsson, man, fil dr, 10% Viltskadecenter, Grimsö forskningsstation, Sveriges Lantbruksuniversitet Riddarhyttan, , Referenser Arrindell, W. A. (2000). Phobic dimensions: IV. The structure of animal fears. Behavior Research and Therapy, 38, Bostedt, G., Ericsson G. & Kindberg J. (in press). Contingent valuse as implicit contracts estimating minimum legal willingness to pay for wild carnivores in Sweden. Environmental and Resource Economics. Broberg, T. & Brännlund, R. (in press). The value of preserving the four large predators in Sweden: Regional differences considered. Journal of Environmental Management. Buijs, A. E., Pedroli, B. & Luginbuhl, Y. (2006). From hiking through farmland to farming in a leisre landscape; changing social perceptions of the European landscape. Landscape Ecology, 21, Cameron, C. & Trivedi, P. (1998). Regression analysis of count data. Cambridge: Cambridge University Press. Ericsson, G. & Heberlein, T. A. (2003). Attitudes of hunters, locals, and the general public in Sweden now that the wolves are back. Biological Conservation, 111, Johansson, M. (2005). Local people s motives for biodiversity conservation. In: B. Martens & A. G. Keul (Eds.). Designing Social Innovation: Planning, Building, Evaluating. Göttingen: Hogrefe & Huber Publishers. Heberlein, T. (1988). Improving interdisciplinary research: Integrating the social and natural sciences. Society and Natural Resources, 1, Karlsson, J., Bjärvall, A. & Lundvall, A. (1999). Svenskarnas inställning till varg en intervjuundersökning [Swedes attitudes towards wolf an interview study]. Report Stockholm: The Swedish Environmental Protection Agency. Lindström, M., Johansson, M., Herrman, J. & Jonsson, O. (2006). Attitudes towards the conservation of biological diversity. A case study in Kristianstad municipality, Sweden. Journal of Environmental Planning and Management, 49,
8 Mech, L. D. & Boitani, L. (Eds) (2003). Wolves. Behavior, Ecology and Conservation. Chicago: The University of Chicago Press. Stoll-Kleemann, S. (2001). Barriers to nature conservation in Germany: A model explaining opposition to protected areas. Journal of Environmental Psychology, 21, Taylor, S. (1998). The hierarchic structure of fears. Behavior Research and Therapy, 36, Treves, A. & Karanth, K.U. (2003). Human-carnivore conflict and perspectives on carnivore management worldwide. Conservation Biology, 17, Woodroffe, R., Thirgood, S. & Rabinowitz, A. (2005). People and wildlife. Conflict or coexistence. Cambridge: Cambridge University Press. 8
Betalningsviljan för att skapa och bevara livskraftiga rovdjursstammar i den svenska faunan
Betalningsviljan för att skapa och bevara livskraftiga rovdjursstammar i den svenska faunan nr 2 2008 årgång 36 Vi analyserar betalningsviljan bland svenska folket för att skapa och bevara livskraftiga
Läs merUppdrag att utreda gynnsam bevarandestatus för varg
Regeringsbeslut I:1 2015-04-01 M2015/1573/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Uppdrag att utreda gynnsam bevarandestatus för varg Regeringens beslut Regeringen uppdrar åt
Läs merVilka värderar ett ökat antal stora rovdjur i Sverige?
FjällMistra-rapport nr. 20 Vilka värderar ett ökat antal stora rovdjur i Sverige? FjällMistrarapport Rapport nr: 20 ISSN 1652-3822 februari 2006, Umeå, Sweden Författare: Göran Ericsson, SLU Umeå/Fjällmistra
Läs merBjörnstammens storlek i Sverige 2013 länsvisa skattningar och trender
Björnstammens storlek i Sverige 213 länsvisa skattningar och trender Rapport 214-2 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg och Jon E. Swenson www.bearproject.info Introduktion Den senaste
Läs merBjörnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet
Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg, Jon E. Swenson och Göran Ericsson Introduktion Björnen tillhör
Läs merResultat från inventeringar av björn i Sverige 2005 Sammanställning från Rovdjursforum
Resultat från inventeringar av björn i Sverige 2005 Sammanställning från Rovdjursforum 2 Innehåll 1. INLEDNING...4 2. METODER...4 2.1. ORGANISATION...4 2.2. ROVDJURSFORUM...5 3. RESULTAT...5 Utgivningsdatum:
Läs merKOMPLETTERING 2015-03-04 Ärendenr: NV-09515-13 NV-00326-14. Kammarrätten i Stockholm Box 2302 103 17 Stockholm
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Ek, Hanna Tel: 010-698 10 96 Hanna.Ek@naturvardsverket.se KOMPLETTERING 2015-03-04 Ärendenr: NV-09515-13 NV-00326-14 Kammarrätten i Stockholm Box 2302 103 17
Läs merHur påverkar de stora rovdjuren bytesdjurens populationer?
Hur påverkar de stora rovdjuren bytesdjurens populationer? Grimsö forskningsstation vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har för Naturvårdsverkets räkning gjort en översikt av kunskapsläget om hur de
Läs merSKRIVELSE Ärendenr: NV
1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE 2013-01-10 Ärendenr: NV-05519-12 Regeringskansliet Miljödepartementet Registrator 103 33 Stockholm miljodepartementet.registrator
Läs merFörankring, acceptans och motstånd
Förankring, acceptans och motstånd - lärdomar från vindkraft och infrastrukturinvesteringar Marianne Henningsson Lektor i Psykologi inriktning Miljöpsykologi Institutionen för Psykologi Linnéuniversitetet,
Läs merBjörnstammens storlek i Sverige 2017
Björnstammens storlek i Sverige 2017 Rapport 2018-3 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg och Jon E. Swenson www.bearproject.info Introduktion De senaste skattningarna av björnstammens storlek
Läs merOm rovdjur och förvaltningen av dem. så tycker länets jägare med jakthund
Om rovdjur och förvaltningen av dem så tycker länets jägare med jakthund Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen
Läs merRovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1
Rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1 Bakgrund till rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län Denna policy ska ses som ett stöd för föreningens medlemmar vid arbete med
Läs merSlutgiltiga resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2007/08
Slutgiltiga resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2007/08 Nationell sammanställning över länsstyrelsernas resultat från inventeringar av lodjur. Version 1.1 2 Innehåll Versioner...3 1. Inledning...4
Läs merVill svenskarna ha ett Sverige fritt från stora rovdjur?
Vill svenskarna ha ett Sverige fritt från stora rovdjur? Betalningsviljan för att säkra de stora rovdjurens långsiktiga överlevnad i den svenska faunan Linn Nordin Linn Nordin Vårterminen 2016 Kandidatuppsats,
Läs merViltets positiva värden
Viltets positiva värden Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Årg. 142 Nr 2 År 2003 1TIDSKRIFT Svenskarnas syn på viltet förr (1980) och idag (2001) GÖRAN ERICSSON Docent Institutionen för Skoglig Zooekologi,
Läs merMänniska, landskap och förutsättningar för hållbara lösningar
Människa, landskap och förutsättningar för hållbara lösningar Marie Stenseke Professor i Kulturgeografi Mitt förhållningssätt till hållbarhet The doughnut ett rättvist och säkert handlingsutrymme för mänskligheten
Läs merÖverlämnande av rätt att besluta om skyddsjakt efter björn, varg, lo och järv till vissa länsstyrelser
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Göte Hamplin Tel: 010-698 13 16 gote.hamplin @naturvardsverket.se 2014-06-02 Ärendenr: NV-03681-14 Se sändlista Överlämnande av rätt att besluta om skyddsjakt
Läs merÖverlämnande av rätt att besluta om skyddsjakt efter varg till länsstyrelserna i det Mellersta rovdjursförvaltningsområdet
1(8) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Hamplin, Göte Tel: 010-698 13 16 Gote.Hamplin @naturvardsverket.se BESLUT 2013-11-28 Ärendenr: NV-06674-13 Enligt sändlista Överlämnande av rätt att besluta
Läs merKommittédirektiv. Utvärdering av mål för rovdjursstammarnas utveckling. Dir. 2010:65. Beslut vid regeringssammanträde den 10 juni 2010
Kommittédirektiv Utvärdering av mål för rovdjursstammarnas utveckling Dir. 2010:65 Beslut vid regeringssammanträde den 10 juni 2010 Sammanfattning En särskild utredare ska, mot bakgrund av riksdagens beslut
Läs merResultat från inventeringar av järv i Sverige 2010
Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2010 Nationell sammanställning av länsstyrelsens inventeringar INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2011-6 Versioner av Resultat från inventeringar av
Läs merskapat bristande förtroende för politiken och förvaltning.
2009-05-28 Miljödepartementet Politiska staben PM: Sammanfattande del av propositionen En ny rovdjursförvaltning Sverige ska ha livskraftiga stammar av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn och varje
Läs merINVENTERING STORA ROVDJUR
FAKTABLAD VARG INVENTERINGSMETODIK OKTOBER 2014 INVENTERING STORA ROVDJUR METODIK VARG: Barmarksinventering Detta faktablad VARG: Barmarksinventering inom Nasjonalt overvåknings program for rovvilt (www.rovdata.no)
Läs merÖverlämnande av rätt att besluta om skyddsjakt efter björn, varg, lodjur och järv till vissa länsstyrelser
1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Dittrich Söderman, Hanna Tel: 010-698 1517 hanna.dittrich.soderman @naturvardsverket.se BESLUT 2015-06-25 Ärendenr: NV-04080-15 Enligt sändlista Överlämnande
Läs merResultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2004
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2004 2 Innehåll 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...4 2.2. ROVDJURSFORUM...5 3. RESULTAT...5 4. LITTERATUR...8 Utgivningsdatum: 2005-03-30
Läs merRemiss av förslag till nationella förvaltningsplaner för björn, järv, lodjur och kungsörn
1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T AL P R OT E C T IO N AG E NC Y Ola Larsson Tel. 010-698 17 08 Ola.Larsson@naturvardsverket.se REMISS 2012-11-01 Ärendenr: NV-00299-12 Enligt sändlista Remiss av förslag
Läs merSlutgiltiga resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2006/07
Slutgiltiga resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2006/07 2 Version 2.0 Innehåll Versioner...3 1. Inledning...4 2. Metoder...4 2.1. Organisation... 5 3. Resultat...5 4. Hur många lodjur finns
Läs merResultat från inventeringar av järv i Sverige 2004
Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2004 Version 1.1 Innehåll VERSIONER...2 1. INLEDNING...3 2. METOD...3 2.1. ORGANISATION...3 2.2. ROVDJURSFORUM...4 3. RESULTAT...4 Versioner Detta är version
Läs merKostnads- nyttoanalys för åtgärder mot övergödning
Kostnads- nyttoanalys för åtgärder mot övergödning Ett exempel som underlag till tidsundantag alternativ lägre ställda krav för miljökvalitetsnormer för vatten När är kostnaderna för att genomföra åtgärder
Läs merResultat från inventeringar av järv i Sverige 2009
Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2009 Nationell sammanställning över länsstyrelsernas resultat av inventering av järv INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2010-1 Innehåll Inledning...
Läs merLärande från olyckor. Praktisk erfarenhetsåterföring. Anna-Karin Lindberg Avdelningen för filosofi Kungliga Tekniska Högskolan
Lärande från olyckor Praktisk erfarenhetsåterföring Anna-Karin Lindberg Avdelningen för filosofi Kungliga Tekniska Högskolan a-klindberg@abe.kth.se Projektet 1 Forskningsöversikt 2 Studie av arbetsmiljöverkets
Läs merResultat från inventeringar av järv i Sverige 2005
Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2005 Version 1.0 2 Innehåll VERSIONER...3 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...4 3. RESULTAT...5 Versioner Detta är version 1.0. Version Utgivningsdatum
Läs merVersion 1.0 Utgivningsdatum Förändring
Version 1.0 Utgivningsdatum 2011-06-08 Förändring Rapporten är skriven av Viltskadecenter som har Naturvårdsverkets uppdrag att årligen sammanställa länsstyrelsernas resultat från inventeringen av kungsörn.
Läs merKonsumtion av skogens ekosystemtjänster - vilt, svamp och bär
Konsumtion av skogens ekosystemtjänster - vilt, svamp och bär RAPPORT 2014:2 Per E Ljung¹, Camilla Sandström², Göran Ericsson¹ & Emma Kvastegård¹ ¹ Institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU ² Statsvetenskapliga
Läs merBilaga 6 till rapport 1 (5)
till rapport 1 (5) Bilddiagnostik vid misstänkt prostatacancer, rapport UTV2012/49 (2014). Värdet av att undvika en prostatabiopsitagning beskrivning av studien SBU har i samarbete med Centrum för utvärdering
Läs merResultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2003/04
Resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2003/04 Version 1.2 2 Innehåll VERSIONER...3 1. INLEDNING...4 2. METODER...4 2.1. ORGANISATION...5 2.2. ROVDJURSFORUM...5 3. RESULTAT...5 4. HUR MÅNGA LODJUR
Läs merFAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen
1(5) FAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen Målsättning Syftet med detta faktablad är att ge en översikt av den genetiska provtagningen som tillämpas vid rovdjursinventeringen i Sverige
Läs merPreliminära resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2004/05
Preliminära resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2004/05 Version 1.1 2 Innehåll Versioner...3 1. Inledning...4 2. Metoder...4 2.1. Organisation...5 2.2. Rovdjursforum...5 3. Resultat...5 4.
Läs merUtbildningsplan. för. Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram
Utbildningsplan för Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram 180 högskolepoäng 180 credits (ECTS) Fastställd av Handelshögskolans fakultetsnämnd 2007-03-12 1. Inrättande och fastställande Denna utbildningsplan
Läs merPreliminära resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2005/06
Preliminära resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2005/06 Version 1.1 2 Innehåll Versioner...3 1. Inledning...4 2. Metoder...4 2.1. Organisation...4 2.2. Rovdjursforum...5 3. Resultat...5 4.
Läs merSLU:s underlag till genomförandet av Agenda Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn
SLU:s underlag till genomförandet av Agenda 2030 Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn Verksamhetsidé SLU SLU utvecklar utvecklar kunskapen kunskapen om de om de
Läs merYTTRANDE ÖVER MOTION FRÅN SVEN ERIK SJÖLUND (S)
1 2009 05 YTTRANDE ÖVER MOTION FRÅN SVEN ERIK SJÖLUND (S) Inledning Vi har av Kommunstyrelsen i Nordanstig ombetts att lämna synpunkter/remissyttrande över en till Fullmäktige ställd motion av Sven Erik
Läs merREMISS 2014-04-17. Ärendenr: NV-00648-13. Sändlista
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Hollberg Malm, Malin Tel: 010-698 10 28 Malin.Hollberg-Malm (gnaturvardsverket.se REMISS 2014-04-17 Ärendenr: NV-00648-13 Sändlista Remiss av förslag om ändringar
Läs merMöjlighet till fortsatta studier
Bilaga 1 till utbildningsplan för EnvEuro European Master in Science Möjlighet till fortsatta studier Den student som har fullgjort utbildningen på Enveuro European master in Science med avlagd masterexamen
Läs merHur ska brunbjörn, järv, lodjur och varg förvaltas?
Hur ska brunbjörn, järv, lodjur och varg förvaltas? Optimala storleken på rovdjursstammar i Sverige ur ett naturvårdsperspektiv Charlotta Öhnfeldt Independent Project in Biology Självständigt arbete i
Läs merPlatser för rovdjursturism?
Institutionen för samhällsvetenskap Avdelningen för geografi och turism Marcus Ednarsson Platser för rovdjursturism? Vargar, människor och utveckling i Norra Värmland Karlstad University Studies 2005:16
Läs merPresentation av Rovdjursutredningen Renforskningsdag, Jokkmokk 13 juni 2011 Thomas Nilsson Huvudsekreterare
Presentation av Renforskningsdag, Jokkmokk 13 juni 2011 Thomas Nilsson Huvudsekreterare Om rovdjursutredningen Regeringen beslutade den 10 juni 2010 om direktiv för utredningen Lars-Erik Liljelund är särskild
Läs merFörvaltningens förutsättningar
Förvaltningens förutsättningar Tamdjur & rovdjur i Naturvårdsverkets förvaltningsplaner Sara Hommen Naturvårdsverket 1 Naturvårdsverkets uppdrag Naturvårdsverket arbetar på uppdrag av regeringen och är
Läs merTraditionell kunskap
Traditionell kunskap Ur konventionen om biologiskt mångfald, art 8j Varje avtalspart ska så långt det är möjligt och lämpligt: med förbehåll för sin nationella lagstiftning respektera, bevara och uppehålla
Läs merSvenskarnas attityder samt betalningsvilja för att bevara vargstammen i Sverige
Svenskarnas attityder samt betalningsvilja för att bevara vargstammen i Sverige Azeez Slimo Civilekonom 2017 Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Svenskarnas attityder
Läs merResultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2009
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2009 Nationell sammanställning av länsstyrelsernas inventeringar INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2009-3 Innehåll Inledning...2 Metodik...2 Organisation...3
Läs merAttityder till rovdjur och rovdjursförvaltning
Attityder till rovdjur och rovdjursförvaltning RAPPORT 2014:1 Camilla Sandström¹, Göran Ericsson², Sabrina Dressel², Max Eriksson¹ & Emma Kvastegård² ¹ Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet
Läs merAktuell forskning om björn
Aktuell forskning om björn Jonas Kindberg Skandinaviska Björnprojektet Startade 1984 Mer än 24 vetenskapliga artiklar Behov i förvaltningen? Utvecklad övervakning Avskjutnings- och populationsmodeller
Läs merThe practical work! -Objectives and administration, or, objectives of administration?
The practical work! -Objectives and administration, or, objectives of administration? Carl Johan Sanglert Jönköping county administratin / Regional Development & Cooperation regarding the Environmental
Läs merResultat från inventeringar av järv i Sverige 2007
Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2007 2 Innehåll 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...5 3. RESULTAT T...5 4. LITTERATUR...11 Versioner Rapporten är skriven av Viltskadecenter
Läs merResultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2013
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2013 Nationell sammanställning av länsstyrelsernas inventeringar Anna Danell RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2013-4 Version 1.0 Utgivningsdatum 2013-12-19
Läs merInstitutionen för individ och samhälle Kurskod PSK100. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast
KURSPLAN Kursens mål Efter avslutad kurs ska studenten: kunna redogöra för grundläggande kunskaper om människan ur olika psykologiska perspektiv kunna redogöra för psykologiska begrepp, teorier och problemställningar
Läs merInstitutionen för individ och samhälle Kurskod PSK100. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast
KURSPLAN Institutionen för individ och samhälle Kurskod PSK100 Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng Psychology, 30 HE credits Fastställandedatum 2014-03-26 Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast 2016-06-29
Läs merProgram- och examensbenämningar
SAMMANSTÄLLNING 2019-04-23 1 Kansli S Program- och examensbenämningar Detta dokument innehåller en sammanställning av program- och examensbenämningar vid Samhällsvetenskapliga fakulteten. I examensbeskrivningarna
Läs merResultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2011
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2011 Nationell sammanställning av länsstyrelsernas inventeringar Anna Danell RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2011-13 Version 1.0 Utgivningsdatum 2011-12-22
Läs merPåverkar organisationskulturen informationssäkerheten?
Påverkar organisationskulturen informationssäkerheten? Martin Karlsson Docent i statskunskap Örebro universitet 2018-12-04 1 Organisationskultur och informationssäkerhet Hur ser relationen mellan organisationskultur
Läs merAttityder till varg och vargförvaltning
Attityder till varg och vargförvaltning RAPPORT 2013:1 Göran Ericsson¹, Camilla Sandström² & Anders Kagervall¹, Maria Johansson³ ¹ Institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU ² Statsvetenskapliga institutionen,
Läs merTilläggsuppdrag om den svenska rovdjurspolitiken
~ --i- Regeringsbeslut 1:1 REGERINGEN 2011-08-16 M2011/2803/Nm MiIjödepartementet Naturvårdsverket 106 49 STOCKHOLM Tilläggsuppdrag om den svenska rovdjurspolitiken Regeringens beslut Naturvårdsverket
Läs merInnehåll. Utemiljö och mobilitet dagens möjligheter, morgondagens utmaningar. Svensk Policy
Utemiljö och mobilitet dagens möjligheter, morgondagens utmaningar Agneta Ståhl (professor, Teknik och samhälle, Lunds Tekniska Högskola) Innehåll Varför CASE forskar om äldres trafikmiljö/gångmiljö/utemiljö
Läs merBegäran om förslag till miniminivåer för björn, varg, järv och lo för rovdjursförvaltningsområden och län.
1(9) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Lindahl, Helene Tel: 010-698 1051 Helene.lindahl @naturvardsverket.se BEGÄRAN 2014-03-20 Ärendenr: NV-00552-14 Sändlista Begäran om förslag till miniminivåer
Läs merResultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2012
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2012 Nationell sammanställning av länsstyrelsernas inventeringar Anna Danell RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2012-8 Version 1.0 Utgivningsdatum 2013-01-24
Läs merSkyddsväst på jakthundar så tycker de som fick bidrag att västarna fungerar
Skyddsväst på jakthundar så tycker de som fick bidrag att västarna fungerar 1 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen
Läs merBrunbjörnars predation på älgkalvar i Norrbottens län - rapport utarbetad på uppdrag av regeringen (L2011/1478)
Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö 2012-11-26 901 83 UMEÅ Brunbjörnars predation på älgkalvar i Norrbottens län - rapport utarbetad på uppdrag av regeringen (L2011/1478) Jonas Kindberg, Ole-Gunnar
Läs merSchema: Bevarandebiologi 15 hp, VT 2009 Kursen arrangeras av Avdelningen för populationsgenetik, Zoologiska institutionen, Stockholms universitet
2009-02-20 OBS: Ändringar kan bli aktuella Schema: Bevarandebiologi 15 hp, VT 2009 Kursen arrangeras av Avdelningen för populationsgenetik, Zoologiska institutionen, Stockholms universitet Lärare: Linda
Läs merProtected areas in Sweden - a Barents perspective
Protected areas in Sweden - a Barents perspective Olle Höjer Swedish Environmental Protection Agency Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-04-03 1 The fundamental framework for
Läs merAttityder till rovdjur och rovdjursförvaltning
Attityder till rovdjur och rovdjursförvaltning RAPPORT 2014:1 Camilla Sandström¹, Göran Ericsson², Sabrina Dressel², Max Eriksson¹ & Emma Kvastegård² ¹ Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet
Läs merTransition governance en kritisk granskning av metod fo r utva rdering av forsknings- och styrmedelsinsatser. Lena Neij Sofie Sandin, Maria Johansson
Transition governance en kritisk granskning av metod fo r utva rdering av forsknings- och styrmedelsinsatser Lena Neij Sofie Sandin, Maria Johansson Vi står inför stora utmaningar Vart är vi på väg? Transition
Läs merBeskattningsmodell för varg
Beskattningsmodell för varg 2018 Prognoser för vargstammen 2018 vid olika beskattningsnivåer RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER, SLU 2017-1 Beskattningsmodell för varg 2018 Författare: Jens Frank Rapport från
Läs merBjörnstammens storlek i Norrbottens län 2016
Björnstammens storlek i Norrbottens län 2016 Rapport 2017-3 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg och Jon E. Swenson www.bearproject.info Inledning För förvaltningen av en björnstam är det
Läs merMeta-analys av fysiska faktorers betydelse för cykling i städer
Meta-analys av fysiska faktorers betydelse för cykling i städer Kerstin Robertson, VTI, Sebastian Bamberg, University of Bielefeld, John Parkin, London South Bank University, Aslak Fyhri, TØI Bakgrund
Läs merBjörnstammens storlek i Jämtlands och Västernorrlands län 2015
Björnstammens storlek i Jämtlands och Västernorrlands län 2015 Rapport 2017-2 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg och Jon E. Swenson www.bearproject.info Inledning För förvaltningen av
Läs merÖversyn av Naturvårdsverkets föreskrifter om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn - konsekvensutredning
Naturvårdsverket Diarienummer NV-03359-14 Översyn av Naturvårdsverkets föreskrifter om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn - konsekvensutredning A Allmänt Beskrivning av problemet och vad
Läs merUtformning och effekt av miljöinformation: Vem bryr sig?
Hållbar avfallshantering: Projekt 5 Utformning och effekt av miljöinformation: Vem bryr sig? Chris von Borgstede Göteborgs universitet Projekt 5: Evaluating the design and impact of environmental information
Läs merResultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2014
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2014 Nationell sammanställning över länsstyrelsernas resultat från inventeringar av kungsörn RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER, SLU 2014-9 Resultat från inventeringar
Läs merProgram- och examensbenämningar
SAMMANSTÄLLNING 1 2018-03-26 Program- och examensbenämningar Detta dokument innehåller en sammanställning av program- och examensbenämningar vid Samhällsvetenskapliga fakulteten. I examensbeskrivningarna
Läs merÅr 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv.
Syfte/Bakgrund Syftet med detta dokument är att sammanställa information som rör biologisk mångfald från två vetenskapliga studier kopplade till planetära gränsvärden, och att samtidigt beskriva den svenska
Läs merNaturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november
. Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november Carl Folke, Director, Beijerinstitutet, KVA Science Director, Stockholm Resilience Centre, SU florianotte.webseiten.cc/
Läs merEn uppdaterad bild av relationen land stad: en dikotomi i upplösning?
En uppdaterad bild av relationen land stad: en dikotomi i upplösning? Marie Stenseke, Kulturgeografi Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Stockholmare är smartare än lantisar En hel del av samhällsdiskussionen
Läs merIPBES REGIONALA BEDÖMNING
IPBES REGIONALA BEDÖMNING Erfarenheter och utmaningar Camilla Sandström TRE VIKTIGA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH UTMANINGAR Policyrelevans Integration och representation av kunskap Deltagande POLICY RELEVANS REPRESENTATION
Läs merVarg. Canis lupus lupus. Kännetecken. Däggdjur
Canis lupus lupus Varg Däggdjur NE NA LC DD NT VU Sårbar (VU) D1 EN CR RE Klass: Mammalia (däggdjur), Ordning: Carnivora (rovdjur), Familj: Canidae (hunddjur), Släkte: Canis, Underart: Canis lupus lupus
Läs merResultat från inventeringar av järv i Sverige 2006
Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2006 2 Innehåll VERSIONER...3 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...5 3. RESULTAT...5 Versioner Rapporten är skriven av Viltskadecenter som har
Läs mersammanboende med Ylva Hasselberg, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet två söner från ett tidigare äktenskap
Henry Ohlsson Curriculum Vitæ Senast ändrad: 25 februari 2015 Personligt fullständigt namn födelsedatum och födelseort civilstånd Henry Gustav Ohlsson 22 maj 1956, Bollnäs, Sverige sammanboende med Ylva
Läs merS2IAG Masterprogrammet i Internationell Administration och Global Samhällsstyrning, 120 högskolepoäng
STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN S2IAG Masterprogrammet i Internationell Administration och Global Samhällsstyrning, 120 högskolepoäng Master s Programme in International Administration and Global Governance,
Läs merÖverlämnande av rätt att besluta om skyddsjakt efter varg till länsstyrelserna i det Norra rovdjursförvaltningsområdet
1 (9) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Göte Hamplin Tel: 010-698 13 16 gote.hamplin @naturvardsverket.se BESLUT 2012-01-12 Ärendenr NV-12739-11 Enligt sändlista Överlämnande av rätt att besluta
Läs merTAIGA natur & foto hälsar dig välkommen till
TAIGA natur & foto hälsar dig välkommen till ett forum för alla om våra stora rovdjur och människors relationer till rovdjuren Vålådalen 6-8 mars 2006 Vi tackar alla som gör det möjligt att genomföra Vargsymposiet
Läs meredna i en droppe vatten
edna i en droppe vatten Patrik Bohman SLU Institutionen för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet Källa: https://www.slu.se/institutioner/akvatiska-resurser/sok-publikation/aqua_reports/ edna projekt
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Läs merCURRICULUM VITAE. 907 42 Umeå, Sweden. Assistant professor at Ume University.
CURRICULUM VITAE Name: Thomas A. Broberg Born: 29 august, 1979 E-mail: thomas.broberg@umu.se Address: Ramvägen 13 907 42 Umeå, Sweden Telephone: +46-70-679 53 95 Education 2007-12-28 Ph.D. in Economics
Läs merYttrande i mål nr angående selektiv och riktad jakt efter varg 2013
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2014-02-27 Ärendenr: NV-04361-13 Kammarrätten i Stockholm Box 2302 103 17 Stockholm Yttrande i mål nr 3273-13 angående selektiv och riktad jakt efter
Läs merVälkommen till vår skog!!!
Välkommen till vår skog!!! Lär Dig mer om den svenska vildmarken och de stora rovdjuren!! Du kan hälsa på de olika rovdjurens hem och se vad de gör och äter!!!! Ha det så kul!! Lodjur Lynx lynx Hej!! Vill
Läs merME01 ledarskap, tillit och motivation
FÖRSVARSHÖGSKOLAN PM ILM-K X-2010 Institutionen för ledarskap och management 2010-06-27 Maria Fors Gerry Larsson ME01 ledarskap, tillit och motivation Introduktion Tidigare studier visar att tillit och
Läs merINVENTERING STORA ROVDJUR
FAKTABLAD ROVDJUR INVENTERINGSMETODIK OKTOBER 2014 ROVDJUR: Inventering i samebyarna INVENTERING STORA ROVDJUR METODIK Detta faktablad ROVDJUR: Inventering i samebyarna inom Nasjonalt overvåkningsprogram
Läs merFastställande av miniminivåer för varg och björn gällande rovdjursförvaltningsområden och län
1 (9) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY BESLUT 2014-10-30 Dnr NV-00552-14 Fastställande av miniminivåer för varg och björn gällande rovdjursförvaltningsområden och län Beslut Naturvårdsverket fastställer
Läs merHur göra energieffektivitet till en prioritet för fartygsbesättningar?
Hur göra energieffektivitet till en prioritet för fartygsbesättningar? Projektbudget: 2 942 000 Projekttid: mars 2015 september 2017 Projektledare: Monica Lundh, monica.lundh@chalmers.se Doktorand: Martin
Läs merÖverlämnande av rätt att besluta om skyddsjakt efter björn, varg, lo och järv till vissa länsstyrelser
1(7) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Mikael Wallén Tel: 010-6981339 mikael.wallen@naturvardsverket.se BESLUT 2016-12-22 Ärendenr: NV-08042-16 Enligt sändlista Överlämnande
Läs mer