Effektiv parkverksamhet inte bara en fråga om pengar!

Transkript

1 RAPPORT 125 INFRASTRUKTUR FÖR TILLVÄXT Effektiv parkverksamhet inte bara en fråga om pengar! LUND, MARS 2003 HANS KNUTSSON Ett samarbetsprojekt mellan MOVIUM RENHÅLLNINGSVERKSFÖRENINGEN SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET VA-FORSK INSTITUTET FÖR EKONOMISK FORSKNING VID LUNDS UNIVERSITET

2 Effektiv parkverksamhet inte bara en fråga om pengar! Parker fyller många funktioner i vårt samhälle. Livskvalitet är ett ord som återkommer när parker diskuteras. Men när parken ställs mot den ständigt närvarande ekonomin kan ibland problem uppstå. Kan man i det sammanhanget tala om park och effektivitet på samma gång? I detta Gröna Fakta presenteras två studier som gjordes under hösten Den ena studien har ägnat svensk kommunal parkeffektivitet särskilt intresse, genom att observera hur Helsingborg och Gävle förhåller sig till sina vackra parker. Den andra studien utfördes i Phoenix, USA, en stad som vunnit priser för sitt sätt att sköta olika allmänna verksamheter, inte minst parker och rekreationsanläggningar. Vi har genomfört studierna i ett managementperspektiv och i en övertygelse att verksamhetsstyrning är betydelsefull. I begreppet parkeffektivitet finns en tanke om att utveckling bygger på vilja och utmaning av existerande mål och metoder. Parkeffektivitet vad är det och vad kan vi lära av andra? I begreppet effektivitet innefattas tydliga men också krävande målsättningar, parade med rationell resursförbrukning. Det är av stor vikt att beslutsfattare ständigt rannsakar sina egna ställningstaganden i dessa avseenden. Några parkmänniskor tillfrågades för en tid sedan om vad park betyder för dem. En av de tillfrågade svarade: Vi måste spränga hål i grottan. Tittar man ut ur grottan, genom hålet, kan den nyfikne få se något som de tillfrågade beskrev med orden yttre vardagsrum, skyltfönster och grön lunga. Att en parks existensberättigande bottnar i en fråga om livskvalitet föreföll alla parkmänniskorna rörande överens om. Människor, djur och växter ska trivas och parken är viktig för att människor ska kunna njuta av tillvaron. En del pekade på vikten av att röra sig, andra på att vi behöver lugna ner tempot. En park kan också vara identitetsskapande tänk bara på Central Park. Vet du vilken stad den ligger i? Förmodligen vet du det. De tillfrågade gav i studien också andra prov på vilken stor betydelse en park kan ha för en stad. Den framställdes till och med som ett medel mot kriminalitet, ett vaccin mot skadegörelse. Denna påverkan på vår sociala miljö motsvaras, enligt de tillfrågade, av en fysisk miljöpåverkan, uttryckt som allt ifrån biologisk mångfald till luftkvalitet och dagvattenhantering. Ekonomi handlar om resurser Svaren från parkmänniskorna gavs hösten 2002, då en studie av kommunal parkeffektivitet genomfördes inom ramen för forskningsprogrammet Infrastruktur för Tillväxt, en del av forskningen kring offentlig sektor vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. 1

3 Natur och ekonomi kan ibland te sig stå i motsatsförhållande till varandra. Men att vara ekonomisk handlar varken om att göra snabba aktieklipp eller om att vara småsnål. Många vet att det istället handlar om att hushålla med begränsade resurser. Parkverksamheter runt om i landet har fått kännas vid krympande resursramar. En omedelbar effekt har varit att traditionella och sedan länge invanda föreställningar om vad en kommunal park är, vad den används till, hur den sköts, vem som använder den och vem som ska betala notan, har ställts på ända. En måhända önskvärd konsekvens av de ändrade förutsättningarna är att den kommunala parkens värde ska hamna på kommunledningens agenda av egen kraft, inte enbart som en konsekvens av att vård, skola och omsorg behöver resurser som förväntas dölja sig i parken. Kommunal parkeffektivitet i fokus I studien framkom det tydligt i samtalen med politikerna och tjänstemännen att effektivitet innebär flera olika saker. Men kan vi överhuvudtaget tala om effektivitet när det handlar om något så jordnära som parker? Många förknippar säkert ordet med hårdare ansträngningar, stress och försämrad livskvalitet. Men ordets innebörd är bredare än så och har många bottnar. Det går att titta på effektivitet från olika synvinklar. Studien tog sin utgångspunkt i att effektivitet beror på våra målsättningar, vårt förhållningssätt till målen och i vilken omfattning vi förbrukar resurser. Målsättningar kan sägas vara referenspunkter, mot vilka man jämför den prestation man utför. Det kan gälla den effekt en verksamhet förväntas ha på kommunen och dess invånare, till exempel att fler grönområden ska få kommuninvånarna att röra på sig utomhus och därmed vara friskare. Med förhållningssätt avses huruvida målsättningen är en utmaning eller ej, om målet är lätt att nå eller kräver något mått av nytänkande och utveckling av existerande verksamhet. Att nyanlägga ett stort grönområde kan vara enkelt för glesbygdskommunen, men svårt för den stora staden. När resursförbrukning diskuteras är det användningen av resurserna som avses, till exempel hur väl en maskinpark utnyttjas: står den still mesta tiden eller är den ständigt i arbete? Effektivitet är således ett ord som har flera ingående beståndsdelar och det är först när detta faktum står klart för oss som vi med skärpa kan bemöta de effektiviseringskrav som dagens resursknappa förhållanden ställer på oss. Att rannsaka sina gärningar en skyldighet För snart fem år sen skrev Lennart Hansson i dessa spalter (Gröna Fakta 3/1997) om hur beställare alltmer iklädde sig rollen som ägare och därmed ansvarig för förvaltningen av kommunens parkegendom. Ägarrollen i all ära, fortfarande var det dock produktionsstyrning som var den tydligaste arbetsuppgiften för beställaren, på bekostnad av utveckling och legitimering av parkverksamheten. I effektivitetstermer skulle samma observation kunna beskrivas som att parkansvariga inte tillräckligt ifrågasätter och utmanar existerande metoder och målsättningar. På samma sätt kan en bristande legitimitet ses som ett tillkortakommande i att tydligt motivera och kommunicera de målsättningar som faktiskt satts upp för en parkverksamhet. Samtal bra för effektiviteten För att uttrycka det något förenklat: det huvudsakliga problemet för parkansvariga 1997 var hur kommunen skulle få till stånd billigare gräsklippning, ogräsrensning och trädbeskärning, 2

4 snarare än att fråga sig vilken funktion parken fyller och hur mycket det bör vara värt att upprätthålla en viss omfattning och egenskap på sina parker. Vår studie bekräftar att denna bild fortfarande är aktuell. Beställarens betydelse för utförarens produktionsvillkor och därmed en viktig del av parkverksamhetens effektivitet ter sig påtaglig. Konsekvensen av detta blir att en beställare, och därmed politikerna, måste ta hänsyn inte bara till värdeskapandet sett ur brukarnas olika synvinklar, utan också till utförarens ekonomiska förutsättningar, som en konsekvens av rådande naturliga och politiska förhållanden. De inblandade måste lyfta blicken tillsammans och fundera över vad som är parkens verkliga mening i en stads gestaltning och i invånarnas liv. Vem har den effektivaste parken? Frågan är tillspetsad. Går det att svara på den? Ett första steg att ta, för att kunna hävda att man har en effektiv park överhuvudtaget, är att börja tänka i termer av parkeffektivitet. Har väl den tanken väckts så finns det åtskilliga stenar att vända på för att sprida ljus över den effektiva parkens alla ingående beståndsdelar. Phoenix en ledande (effektiv?) kommun att ta efter? Phoenix är staden som likt fågelns återuppståndelse ur askan har tagit form i öknen och blivit en förebild för många kommuner och städer runt om i världen. Staden har utnämnts till världens bäst skötta stad. Med ett vittomfattande parkuppdrag ägnar sig staden åt allt från aktiviteter för ungdomar på glid till utbildning av golfare. Verksamheten följs upp och resultaten kommuniceras noggrant, allt till gagn för staden och dess invånare. Phoenix är huvudstad i delstaten Arizona, belägen i sydvästra USA. Det är en storstad, befolkningen är för närvarande ca 1,3 miljoner invånare, och ständigt växande. Staden ligger i Sun Valley, Soldalen, ett varmt, torrt område som kännetecknas av en gles växtlighet i form av chaparral och kaktus, omgärdat av berg. Stadens fotbollslag (amerikansk fotboll), Arizona Cardinals, spelar sina hemmamatcher på Sun Devil Stadium, ett namn som i sig fångar klimatet i området. Vilda Västern-miljöerna som vi känner från filmduken återfinns här, mitt framför ögonen. Vatten och öken en karaktärsdanande kombination? Trots stadens belägenhet är vattentillgången god, framför allt med hjälp av ett sedan länge väl utvecklat system av omfattande investeringar i olika dammar, flöden och pumpstationer. Vatten är förvisso en grundläggande förutsättning för livet i Phoenix folk dödade varandra för detsamma förr i världen men när stadens kraftiga befolkningsökning ska förklaras så är utvecklingen och spridningen av luftkonditioneringsteknik nästan lika viktig. Det är varmt i Phoenix! Ändamål och organisation för parkverksamheten Staden tillhandahåller ett stort antal parker och fritidsanläggningar. Ändamålet för avdelningen Parks and Recreation Department är att tillgodose och underhålla ett brett parkoch rekreationssystem tillgängligt för alla. Detta bidrar till att uppfylla de fysiska, mentala, sociala och kulturella behoven i staden och leder till aktiviteter som skapar en genomgripande 3

5 känsla av medborgerlig stolthet och stimulerar till socialt ansvarstagande. Under 2003 förväntas verksamheten omsätta ca 900 miljoner kronor, motsvarande ca 750 kr per invånare. Omkring 1500 personer kommer att sysselsättas inom ramen för dessa resurser. Den miljö och det landskap som omgärdar Phoenix är en aktiv del av stadens profilering, men hålls även fram som en omhuldad tillgång för att bidra till medborgarnas positiva livskvalitet. Tidigare ledande personer i staden var förutseende och köpte tidigt stora arealer för stadens räkning, vilka nu kommer invånarna till del på olika sätt. Parker, natur och människor oskiljaktiga Phoenix parkorganisation har en mycket bred verksamhet. Det är definitivt inte bara gräs och rabatter utan ett mycket större spann av ansvarsområden som ligger inom förvaltningens domäner. Det som kanske främst skiljer Phoenix parkverksamhet från svensk kommunal dito är en tydligt artikulerad social uppgift. För att nämna några utmärkande exempel så har staden drivit speciella aktivitetsprogram för ungdomar på glid sedan 1980, program som är formaliserade sedan 10 år tillbaka. Dessa Youth-at-Risk Programs drivs som en egen enhet inom Phoenix parkavdelning. Människor med rörelse- och andra funktionshinder får regelbundet tillfälle att tävla i Special Olympics, en tävling där 3500 barn och vuxna med olika utvecklingshinder tävlar i 14 olika sporter. USA:s första rullstolshinderfria park ligger också i Phoenix. Olika samarbetsprogram drivs mellan stadens skolor och stadens parkverksamhet. Man har också sedan länge ägnat tid och kraft åt en uttalad satsning på kvalitetsgolf för folket. Det är en egenfinansierad verksamhet med låga avgifter och utbildning av nya spelare som bedrivs på fem 18-håls- och tre 9-hålsbanor. Allt underhåll sköts av kommunanställda. I värmen uppskattas också stadens 28 kommunala simanläggningar. Mönsterexemplet på kommunal organisation? Phoenix parkavdelning, tillsammans med flera andra avdelningar, ingår i en av Phoenix sex förvaltningar. De avdelningar som ingår i en förvaltning skall klart uttalat inte vara nära verksamhetsrelaterade. Det är således inget märkligt att den förvaltning som inrymmer parkverksamheten även omfattar ansvaret för bland annat stadens juridiska avdelning, stadens bibliotek samt dess familjeomsorg. Tjänstemannaorganisationen leds av en deputy city manager, en slags förvaltningschef, som i sin tur leds av kommunchefen, i Phoenix kallad city manager. Vi från Sverige kan sålunda känna igen oss någorlunda väl i denna uppdelning. Men vad troligen väldigt få känner igen är att förvaltningscheferna i Phoenix byter jobb med varandra regelbundet! Det sker inte på någon frivillig basis, utan varje förvaltning i Phoenix har en generalist som chef och denna person ska kunna leda vilken som helst av stadens förvaltningar. Det är därmed aldrig en persons fackmässiga kompetens inom en särskild förvaltning som motiverar dennes tillsättning. Istället är det personens generella ledaregenskaper och breda kunskaper om stadens förvaltning i sin helhet som kvalificerar personen som chef. Ett motiv till denna rotationspolicy är att den motverkar suboptimering om en förvaltningschef vill sko sig på någon annans bekostnad löper han/hon alltid en risk att själv vara ansvarig för just denna förvaltning året därpå. Men skälen är flera ändå. En 4

6 utvecklingsrelaterad orsak är att erfarenheter från en avdelning kan korsbefrukta stadens alla verksamheter. Med vår förestående svenska problematik med generationsskifte för ögonen, med allt vad detta innebär i form av krav på kommunernas nyrekrytering, organisation och kompetensutveckling, kan vi se hur man i Phoenix genom arbetsrotation ger förvaltningscheferna en möjlighet att ständigt ställas inför nya intressanta arbetsuppgifter. Men det är inte bara cheferna som gagnas av detta system: chefens generaliststatus gör det nödvändigt med en långtgående decentralisering av såväl ansvar som befogenheter till underställda medarbetare. Park är vad man gör det till En av lärdomarna från Phoenix sätt att bedriva parkverksamhet är att gränserna mellan vad som är park och vad som inte är park sätts av oss själva. Speciellt utmärkande för Phoenix är stadens sätt att involvera parkorganisationen för att aktivera barn och ungdom som av olika skäl behöver särskilt stöd. Att Phoenix har en dygnsmedeltemperatur över året som ligger i närheten av våra varma sommardagar är sannolikt en underlättande omständighet om vi pratar parkeffektivitet. Ekonomiskt och praktiskt ligger klimatet oss måhända i fatet vid en jämförelse, något som dock inte bör avskräcka parkansvariga i Sverige från att begrunda den inriktning Phoenix har på sin parkverksamhet. Läs gärna mer om Phoenix på Helsingborg Sundets pärla Helsingborg är staden där Sofiero ligger. Solen skiner dock på mer än Sofiero, som trots sin kändisstatus inte förmår lägga övriga park-helsingborg i skuggan. Med engagerade personer i alla skeden av stadens parkverksamhet har man arbetat aktivt med att stärka kommunens renommé som sundets pärla. Men det har inte varit, och är fortfarande inte, ett helt friktionsfritt arbete. Helsingborgs kommun har invånare, varav ca bor i själva staden. Det finns nästan 500 hektar kommunalt ägda och klippta gräsytor. Till detta kommer ca 230 hektar gatuplanteringar och lekplatser och 1140 hektar skogs- och naturmark. Ca stadsträd sköts av parkförvaltningen. Totalt omfattar parkverksamheten mer än 5 % av kommunens totala yta. En framträdande plats har lekplatserna i kommunen, antingen rustas dessa upp eller läggs ner. Badplatserna i Helsingborg är flera till antalet, några i norr och några i söder, områden som är avskilda från varandra av hamnen även om H99-satsningen på Tropical Beach, en skånsk palmstrand mitt emellan, utgör ett återkommande och sammanlänkande inslag i sommar- Helsingborg. Mycket arbete och resurser läggs ner på att hålla centrum till exempel Stadsparken, Norra Hamnen och Gröningen snyggt och vackert. Minskat underhåll men breddade satsningar Parkerna är många och flera är idag i behov av upprustning på grund av eftersatt underhåll. I detta avseende är de centrala delarna i bättre skick än övriga park- och grönområden. I synnerhet stadsdelen Söder har länge framhållits som i behov av satsningar, vilka nu också är i vardande. 5

7 Annars är en återkommande aktivitet inom parkverksamheten i Helsingborg att fälla träd päronpest och almsjuka innebär både ekonomiska och estetiska avbräck för staden. Den ekonomiska belägenheten hjälps upp av att staden avsätter fem kronor till trädinköp för varje utfärdad felparkeringsbot, medan det estetiska hanteras av en trädpolicy som går ut på att varje fällt träd ska ersättas med två nya. En satsning som troligen är lika långsiktig som trädplantering görs också på framtidens helsingborgare. I Miljöverkstaden har sedan tillkomsten 1989 hittills mer än skolbarn undervisats i miljöfrågor. Helsingborg parkverksamhet sysselsätter i runda tal 90 anställda. Kostnaderna uppgick 2001 till 120 Mkr. Mot detta stod intäkter på 66 Mkr, en nettokostnad således på 54 Mkr. Intäkterna utgörs av allt ifrån statsbidrag, arrenden och virkesförsäljning till felparkeringspengar och caféintäkter. Enbart Sofiero hade intäkter på drygt 10 Mkr. Nyinvesteringsbudgeten för 2002 var ca 10 Mkr, varav hälften gick till parker och lekplatser och 3 Mkr till Sofiero. Traditionell beställar/utförar-modell Kommunstyrelsen leder parkverksamheten i kommunen via en teknisk nämnd, ett tekniskt kontor och en utförarförvaltning. Parkförvaltningen är organiserad enligt en beställar/utförarmodell, där parkkontorets tjänstemän är beställare. Kommunens ENTEK är en dominerande utförare, men även externa entreprenörer används. Samspelet utvecklas De viktigaste observationerna som gjordes i Helsingborg var dels att dialogen mellan beställare och utförare har stor betydelse för hur effektivitet skall uppnås, dels att den som har skall varda givet". Som utomstående betraktare kan man få uppfattningen att beställare och utförare fortfarande söker sina roller. Men det verkar också som att parterna gradvis ökar sin förståelse och respekt för den andres situation, något som växer fram ur samtal kring oenigheter och misstänksamhet mellan parterna. Vidare kan det hävdas att Helsingborg har det väl förspänt med donerade parker och vackra naturliga omgivningar. Det är dock viktigt att framhålla att stadens skönhet till stor del är en effekt av parkfolkets gemensamma, varsamma och kunniga förvaltning av stadens parkegendom. Men finns det någon park som är så bra att den inte kan bli bättre? Gävle inte bara ishockey och kaffe Gävle är en stad som ofta överraskar förstagångsbesökaren. Staden har ett oväntat rikt utbud av parker, med Rådhusesplanaden, Stadsträdgården och Boulognerskogen som framträdande exempel. Parkerna får dock stå tillbaka för vård-skola-omsorg, vilket gjort att parkens beställare och utförare har lärt sig att göra mycket av lite. Stadens företrädare har därmed också en härlig outnyttjad potential om de vill höja parkeffektiviteten. Gävle ligger på samma breddgrad som Grönlands sydspets. Belägen 20 mil norr om Stockholm är staden en knutpunkt för den norrländska järnvägstrafiken och den som stiger av på Gävles station står inte bara mitt i ett nybyggt resecentrum utan också mitt i centrala Gävle. 6

8 Gävles centrum har fått sin nuvarande form efter två bränder, som bland annat gett staden dess symmetriska stadsplanering och som också medfört att mycket av den tidigare träbebyggelsen ersatts med modern arkitektur. Efter den senaste branden 1869 anlades två esplanader i nord-sydlig riktning, varav den västra i nutid länge utgjorde E4:ans vägsträckning genom Gävle. Numera är denna sträcka, Rådhusesplanaden, en vacker park som förbinder Rådhuset med Gävle Teater. Från Gavleåns mynning kan man vattenvägen söka sig uppströms längs ån, genom centrum, och via den fina Stadsträdgården kommer man in i en av Sveriges största stadsparker, Boulognerskogen. Över 28 hektar breder en omväxlande miljö ut sig med tallar, stora gräsytor, anlagda alléer och snirklande gångstigar. I denna västra del av staden ligger också det nedlagda infanteriregementet I 14, som idag inrymmer Gävle Högskola. Här ligger också Regementsparken och Skogskyrkogården. Trots sitt nordliga läge har Gävle således ett rikt utbud på parker. En utmanad parkverksamhet Gävles befolkning uppgår till över personer, en nivå som varit tämligen stabil åtminstone sedan Invånarna har i parkhänseende inte kunnat ges något ökat utrymme. Studeras tekniska kontorets årsrapport för 2001 så är det, med undantag för en systematisk genomgång och konsolidering av kommunens lekplatsbestånd, främst aktiviteter som inventering, planering och beredning som beskrivs. Som exempel kan nämnas att alla viktiga kundkontakter för parkingenjörerna kartlades och dokumenterades under En åtgärdsplan för stadsmiljön togs fram och man gjorde en inventering av möjligheterna att anlägga en badplats i Boulognerskogen. Till detta kan läggas en utredning av förutsättningarna för ett parkcafé i samma område, vilket också genomfördes. Den kontinuerliga skötseln av stadens parker och besiktning av Gävles gatuträd är andra exempel på konkret vidtagna åtgärder. I övrigt har det skett ökade satsningar på utsmyckning av framför allt centrum med hjälp av skulpturer, blomsterarrangemang och marschaller billiga men uppskattade aktiviteter. Beställare och utförare ur samma familj Omkring 35 personer är anställda året runt antingen som beställare eller som utförare på Markbyggarna för att sköta parkerna i Gävle. Den årliga parkskötseln kostade 2001 strax under 15 Mkr, medan investeringarna uppgick till 1,7 Mkr. Den areal som sköttes uppgick 2000 till totalt 650 hektar, på vilken ca träd fanns under parkförvaltningens ansvar. Gävles kommunstyrelse har, liksom Helsingborg, utsett en teknisk nämnd med tillhörande tekniskt kontor. Utförarorganisationen, Markbyggarna, ingår i Gävles serviceförvaltning och lyder under Affärsverks- och servicenämnden. Enkel uppföljning tillfyllest? En av de viktigaste slutsatserna av Gävle-studien var hur centralt det är med klara målsättningar och uppföljning för att kunna uttala sig om effektivitet. I Gävle medgav flera ledande politiker och tjänstemän att uppföljningen av parkverksamheten kan göras bättre än vad som görs nu, något som stod i direkt samklang med de sparsmakade parkmålen som togs upp i de politiska partiernas programskrivningar. En andra slutsats var att kontinuitet i arbetet är av stor vikt för att kunna arbeta effektivt: det föreföll t.ex. vara krävande för beställare och utförare att hålla isär sina egentliga roller. Vissa personer som tidigare varit kollegor var plötsligt olika parter i ett avtalsförhållande, en 7

9 förändring som inte gått Gävles parkverksamhet helt spårlöst förbi. Det fanns tydliga tecken att utförarna i vissa stycken fortfarande betraktade parkerna som sina åtminstone känslomässigt, ett förhållande som kanske inte alltid har gagnat samarbetet mellan beställare och utförare. Effektivare parker en vision eller illusion? Många är kallade, få är utvalda. Det ordspråket gäller inte minst kommunala verksamheter i budgettider. När många konkurrerar om få resurser, så är det av stor vikt för parkföreträdarna att väcka ett politiskt intresse för parkens förtjänster och potential för värdeskapande, att utveckla målsättningar och metoder och att anlägga ett långsiktigt perspektiv på parklivet. Kanske behövs också jämförelsemetoder och sporrar av olika slag. I Phoenix har stadens ledning valt att utveckla mycket av stadens sociala arbete kring parkoch rekreationsverksamhet. På basis av fallstudien av Helsingborgs och Gävles parkverksamheter framstår följande tre punkter som framträdande då dessa två städers parkföreträdare går framtiden tillmötes: Gör parken politiskt intressantare genom att belägga orsak/verkan-samband. Varför ska politikerna satsa på allmännyttiga park- och grönområden? Avsikterna och skälen för att arbeta med parkerna på ett visst sätt eller i en viss omfattning måste lyftas från sunda-förnuftargument till vetenskapliga belägg. En del arbete har gjorts och görs på detta område, och det måste rimligen fortsätta. Rationalisera produktionen. Kompetens- och teknisk utveckling, genom vilken nya metoder anammas och tillämpas, kan få en rejäl hävstång om omstrukturering (inklusive eventuell avveckling) av befintliga park- och grönytor kan genomföras. Arbeta för att återinföra det långsiktiga perspektivet på parkskötseln, bland annat genom att införa aktivare kvalitetskontroll och -krav, inte bara avseende dagens standard utan även på förutsättningarna för en bibehållen god standard på anläggningarna. Vad sporrar till vidare utveckling av våra svenska parker? I detta Gröna Fakta har vi haft som ambition att väcka tankar och intresse kring hur den svenska parken ska kunna göras ännu bättre. Krav på ökad effektivitet behöver inte vara detsamma som ångest och utbrändhet, det kan istället mycket väl vara en stark och lustfylld inneboende drivkraft. Är vi bara medvetna om vad vi bör och vill åstadkomma i vår strävan efter ökad effektivitet så kan kanske vår energi riktas utåt, till gagn för våra medmänniskor, snarare än inåt, till gagn för ingen. Vårt arbete med parkeffektivitet har väckt många frågor, åtminstone i mig som forskare. En central fråga gäller hur parkverksamma människor ska kunna lära av varandra. Kanske kan fallen ovan illustrera en väg framåt. Genom att se olika lösningar på hur en park kan användas kan också idéer väckas och kraft genereras. Vilka svenska kommuner skulle Du vilja se jämförda? Din egen? 8

10 Referenser: Hansson, L Den nya beställarrollen. Gröna Fakta 3/97. Knutsson, H Benchmarking och effektivitet eller Hur tränar en kommun? Rapport 122 i skriftserien inom Infrastruktur för Tillväxt, Ekonomihögskolan, Lund. Mattisson, O. et al Kontinuerlig utvecklingsförmåga på spaning efter framgång. Rapport 2003:2 i KEFU:s skriftserie, Ekonomihögskolan, Lund. Detta Gröna Fakta är skrivet av fil Dr Hans Knutsson, som är knuten till den kommunaltekniska forskningsmiljön vid Ekonomihögskolan i Lund. Där har man sedan 1990-talets början studerat förändringar i den kommunaltekniska verksamhetens organisation och styrning. Forskningen finansieras bland annat av VA-Forsk och Svenska kommunförbundet. 9