Digital kompetens hos digitala infödingar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Digital kompetens hos digitala infödingar"

Transkript

1 Malmö högskola Fakulteten för lärande och samhälle Skolutveckling och ledarskap Examensarbete 15 högskolepoäng, avancerad nivå Digital kompetens hos digitala infödingar Om elevers och lärares syn på elevernas digitala kompetens Digital competence among digital natives The digital competence of students as seen by students and teachers Joanna Libertson Lärarexamen 300 hp Lärarutbildning 90 hp Slutseminarium: Examinator: Handledare: Lisbeth Ange Amhag handledare Handledare: Elisabeth Söderquist

2

3 Sammanfattning Med bakgrund i de senaste årens digitalisering av skolan och EU-kommissionens formulering av digital kompetens som en av åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande är studiens syfte att undersöka och jämföra hur lärare och elever på en skola på gymnasienivå ser på elevernas digitala kompetens. Detta görs utifrån tre frågeställningar som rör elevernas syn på sin digitala kompetens, lärarnas syn på elevernas digitala kompetens samt huruvida det finns någon diskrepans mellan dessa båda. Den metod som används är kvalitativa intervjuer, och studiens resultat bygger på totalt sju intervjuer. Av dessa är fyra intervjuer med elever från samma klass och tre med lärare från samma skola. Resultatet analyseras utifrån Macken-Horariks modell om kunskap och litteracitet och delas in i tre kategorier som ligger till grund för diskussionen. I denna lyfts utöver Macken- Horariks modell också EU-kommissionens definition av digital kompetens och begreppsparet digital inföding och digital immigrant in som teoretiska utgångspunkter. Eleverna uttrycker generellt att de tycker att deras digitala kompetens är självklar och god. Deras uttalanden kan förstås som att de ser på sig själva som digitala infödingar, och därmed ser sig datoranvändning som naturlig och självklar. Samtidigt ser de inte användningen som helt oproblematisk: dels går mycket tid åt till datoranvändning och dels erbjuder datorn distraktioner vilket några elever upplever som ett problem. Att reflektera kring och hantera dessa problem kan dock också ses som en del av den digitala kompetensen. Även en av lärarna menar att elevernas digitala kompetens är god, medan de övriga menar att den innehåller luckor. Både denna diskrepans den som finns mellan två av lärarnas och elevernas syn på elevernas digitala kompetens, kan förstås genom att man delar in digital kompetens i tre kunskapsdomäner enligt Macken-Horariks modell: den vardagliga, den specialiserade och den reflexiva. Emedan eleverna besitter en vardaglig digital kompetens, som de menar är god och tillräcklig, ser två av lärarna luckor i den specialiserade datoranvändningen för deras respektive ämnen. Den lärare som inte upplever några luckor är den lärare vars lektioner innehåller uttrycklig undervisning i sitt ämnes specialiserade digitala kompetens. Nyckelord: datorn i skolan, digitala immigranter, digitala infödingar, digital kompetens, IKT, IT, reflexiv kunskapsdomän, specialiserad kunskapsdomän, vardaglig kunskapsdomän

4

5 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund Digital kompetens i Europa och Sverige Styrdokumenten om digital kompetens Syfte och frågeställningar Litteraturgenomgång Centrala begrepp IKT Digital kompetens Digitala infödingar och digitala immigranter Tidigare forskning Teoretisk utgångspunkt Macken-Horariks modell om kunskap och litteracitet Metod och genomförande Insamlingsmetod Urval Genomförande Forskningsetiska överväganden Metodkritik och tillförlitlighet Resultat Digital kompetens som självklar användning Digital kompetens som smart användning Digital kompetens som god mjukvaruhantering Diskussion Digitala infödingar och den självklara digitala kompetensen Attityder kring smart användning Vardaglig och specialiserad digital kompetens Slutsats och avslutning Referenser Bilaga 1: Intervjuguide... 38

6

7 Inledning Såväl i samhället i stort som inom skolans värld sker just nu en pågående digitalisering, och inom skolväsendet innebär detta att eleverna får bättre tillgång till datorer och annan teknik. På en del skolor görs till och med så kallade 1:1-satsningar, vilket innebär att varje aktör inom en klass eller skola, pedagoger såväl som elever, tilldelas en bärbar dator att använda i verksamheten. I debatten om digitaliseringssatsningarnas vara eller icke vara urskiljs såväl förhoppningar som farhågor; förespråkarna menar att datorn som arbetsredskap möjligtvis kan höja elevernas engagemang för sin utbildning och erbjuda möjligheter till extra stöd åt elever i behov av detta, 1 medan den andra sidan menar att det finns en övertro till vad datorn kan göra och att det som krävs egentligen bara är förändrade arbetssätt. 2 Förutom detta innebär digitaliseringen av skolan också att undervisningen ställer högre och högre krav på att eleverna kan hantera den teknik som sätts i deras händer. Jag har ofta hört det sägas att dagens elever är en del av en datorgeneration, som i större eller mindre utsträckning är uppvuxna med datorer och som alltså behärskar den moderna informations- och kommunikationstekniken, IKT, på ett mer vant och rutinerat sätt än tidigare generationer. Det är dock viktigt att fråga sig huruvida eleverna, som ju är de som ska dra mest nytta av 1:1 och andra digitaliseringssatsningar, verkligen innehar en tillräcklig digital kompetens för att till fullo kunna använda datorerna som arbetsverktyg inom ramen för undervisningen. Under de verksamhetsförlagda perioderna av min egen utbildning till gymnasielärare i svenska och filosofi har diskussioner kring detta varit ett återkommande inslag bland lärarna i arbetsrummet och jag har många gånger hört dem beklaga sig över att eleverna verkar sakna den digitala kompetens som krävs för att klara även grundläggande uppgifter. Även innan jag tog itu med examensarbetet var detta alltså en fråga som jag diskuterat mycket. Det finns dock redan studier av hur lärare uppfattar 1:1-satsningar, vilken inställning de har till datorer i undervisningen, hur de förändrat sina arbetssätt sedan datorernas införande och till viss del också hur de ser på elevernas digitala kompetens. 3 Vad som däremot verkar utgöra en lucka i forskningen kring skolans digitalisering och digital kompetens är 1 Folkesson, Anne-Mari. Datorn i det dialogiska klassrummet. Lund: Studentlitteratur, s Cuban, Larry. Oversold and underused: Computers in the Classroom. Cambridge, Mass.: Harvard University Press, Se exempelvis: Bohman, Victor. (R)evolution? En undersökning om hur 1-1 har påverkat svenskundervisningen. Examensarbete. Malmö Högskola Loman, Niklas & Svensson, Daniel. 1:1 - En dator per elev och lärare. Om pedagogiska synsätt inom 1:1- verksamhet. Examensarbete. Malmö Högskola

8 avsaknaden av elevernas röster, vilket kan tyckas något märkligt då elevernas vinning finns bland de främsta argumenten för att göra exempelvis 1:1-satsningar. Vad eleverna själva har att säga om sin digitala kompetens är alltså någonting som bör undersökas vidare. Med detta som bakgrund har jag börjat fundera kring hur eleverna själva upplever sin egen digitala kompetens: tycker de att de har luckor i sina datorhanteringsfärdigheter som hindrar dem i undervisningen eller anser de sig tvärtom vara obehindrade i användningen av datorn som ett arbetsredskap? 2

9 Bakgrund Digital kompetens i Europa och Sverige Utifrån antagandet att den ökande globaliseringen skulle komma att ställa nya krav på vilka färdigheter och kunskaper som samhällsmedborgare måste besitta för att klara sig i samhället formulerade EU-kommissionen år 2006 åtta stycken så kallade nyckelkompetenser för ett livslångt lärande. Syftet med detta var bland annat att ge medlemsstaterna en gemensam referensram kring vad deras respektive nationella utbildningssystem bör lägga tonvikt på. En av dessa åtta nyckelkompetenser var den som går under benämningen den digitala kompetensen, och den är i stort en beskrivning av de kunskaper, färdigheter och attityder som krävs för att man ska kunna navigera i ett informationssamhälle. 4 I Litteraturgenomgången ges en utförligare beskrivning av vad EU-kommissionen avser med begreppet. I Skolverkets arbete med revideringen av läroplanerna såg man också över vilka generella kompetenser som alla elever bör ha utvecklat när de gått ut grundskolan. I sin bedömning av detta framhåller Skolverket att digital kompetens, det vill säga förmågan att använda moderna informations- och kommunikationshjälpmedel som redskap för kommunikation och lärande och för ett aktivt medborgarskap, självklart [är] en sådan viktig generell kompetens. 5 Exakt hur den digitala kompetensen framträder i den nya läroplanen för gymnasiet, Gy11, utforskas mer nedan. Om man ser till de nordiska grannländerna så har både Danmark och Norge redan införlivat begreppet digital kompetens i sina styrdokument. I den danska gymnasieskolan ingår sedan 2006 obligatoriska IT-moment för att säkerställa att alla elever tillägnar sig en grundläggande digital kompetens, och upp till 25 procent av undervisningen i varje kurs kan förmedlas IT-baserat på distans. 6 Norge är det land som kanske kommit längst i utvecklingen av arbetet med digital kompetens i skolan. I och med reformen Kunskapsløftet inom grundskola och gymnasiet tillfogades förmågan att kunna använda digitala verktyg som en femte basfärdighet vid sidan av att kunna uttrycka sig muntligt och skriftligt, kunna läsa och räkna. Kursplanerna beskriver vilka digitala färdigheter som bör anses som centrala inom varje ämne. 7 4 Hylén, Jan. Digitaliseringen av skolan. Lund: Studentlitteratur AB, s Skolverket. Redovisning av uppdraget att bedöma verksamhetens och huvudmäns utvecklingsbehov avseende IT-användningen inom förskola, skola och vuxenutbildning samt ge förslag på insatser s. 7 6 Hylén. Digitaliseringen av skolan. s ibid. s. 56 3

10 Dessa exempel visar att om man tar frågan om digital kompetens på allvar så måste hela skolans arbete påverkas, och att det inte räcker med enstaka satsningar eller kurser för att nå kompetensen. Precis som EU-kommissionens formulering av begreppet innehåller attityder utöver rena kunskaper och färdigheter måste ett digitalt tänkande implementeras i kurs- och läroplaner. Att inte ge alla elever möjlighet att tillägna sig en digital kompetens i skolan riskerar att leda till utvecklingen av en digital klassklyfta. Detta är ett av de argument som vanligtvis anförs som stöd för IT-satsningar i skolan, och det kallas ibland rättviseargumentet. Det ligger nära skollagens krav på att alla elever ska ges en likvärdig skolgång och bygger på tanken att emedan informationsteknik blir allt billigare och mer spridd så kan det fortfarande uppstå klyftor i kunskapen om hur den ska användas. Detta i sin tur kan leda till klyftor i den medborgerliga bildningen: om man exempelvis inte har kunskap om hur man använder Internet så har man också mycket svårare att tillägna sig information eller göra sin röst hörd, och man är därigenom begränsad i den roll man kan spela som medborgare i samhället. 8 Andra argument som ibland anförs för att motivera satsningar på IT i skolan är det samhällsekonomiska argumentet, det vill säga att eleverna behöver digital kompetens för att kunna vara delaktiga i ekonomin i ett kunskapssamhälle; effektivitetsargumentet, som innebär att lärandet kan effektiviseras för individen och för skolan; samt katalysatorargumentet, där man tänker sig att datoranvändningen kan leda till andra önskvärda förändringar än de som är direkt sammanknippade med tekniken. 9 Styrdokumenten om digital kompetens Om man ser till styrdokumenten för den svenska gymnasieskolan så återfinns begreppet digital kompetens som sådant inte på något ställe i dessa. Däremot finns det många formuleringar som korresponderar mot det innehåll som EU-kommissionen har gett begreppet. I skolans värdegrund och uppgifter klargörs bland annat att eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig. 10 Mer specifikt riktat mot användningen av teknologi finns bland gymnasieskolans övergripande mål och riktlinjer också exempelvis formuleringen att det är skolans ansvar att varje elev som slutfört 8 ibid. s. 13 f. 9 ibid. s Skolverket. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola Stockholm, s. 7 4

11 ett nationellt program, eller motsvarande, ska kunna använda bok- och bibliotekskunskap och modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. 11 Även bland examensmålen för de specifika nationella programmen återfinns en del uttalade krav på att eleverna ska utveckla färdigheter i användandet av informations- och kommunikationsteknik, och detta gäller bland annat el- och energiprogrammet, naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet. 12 Till yttermera visso går det i syftesformuleringarna av många av de gymnasiegemensamma ämnena också att finna mer ämnesbundna digitala färdigheter. Några exempel på detta är förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt [ ] uttrycka kunskaper och uppfattningar såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av modern informationsteknik 13 som är centralt inom samhällskunskap; möjlighet att använda digital teknik och andra verktyg för att söka och uppnå kunskaper 14 inom naturkunskap; kunskaper om hur man söker, sammanställer och kritiskt granskar information från olika källor 15 inom svenska samt förmåga att använda digital teknik, digitala medier och även andra medier 16 inom matematik. Även om själva begreppet digital kompetens inte ingår i styrdokumenten är det därmed ställt bortom tvivel att eleverna i den svenska gymnasieskolan ska ges möjlighet att tillägna sig de kunskaper, färdigheter och attityder som EU-kommissionen räknar till begreppet. 11 ibid. s ibid. s ibid. s ibid. s ibid ibid. 90 5

12 Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen är att undersöka och jämföra hur lärare och elever på en skola på gymnasienivå där det har gjorts en 1:1-satsning ser på elevernas digitala kompetens. De frågeställningar som undersökningen kommer att utgå ifrån är: - Hur ser eleverna på sin digitala kompetens inom ramen för skolundervisningen? - Hur ser lärarna på elevernas digitala kompetens inom ramen för skolundervisningen? - Finns det någon diskrepans mellan lärarnas och elevernas syn på elevernas digitala kompetens? 6

13 Litteraturgenomgång Centrala begrepp IKT Akronymen IKT står för Informations- och Kommunikationstekik och är ett samlingsbegrepp som täcker mer eller mindre all teknik som har att göra med informationsförmedling och kommunikation. Detta innefattar datorer, men även annan utrustning som datorprojektorer, digitalkameror, mobiltelefoner och också i praktiken äldre teknik som overhead-apparater, bandspelare och VHS-apparater. 17 Digital kompetens Begreppet digital kompetens kan vara svårt att snäva in då det ges delvis olika innebörder i olika sammanhang samtidigt som det finns begrepp som mediakompetens, datorkompetens och I(K)T-litteracitet som helt eller delvis verkar vara bärare av samma betydelser. I boken Digtal kompetanse i skolen skriver forskaren Ola Erstad att begreppet digital kompetens har sin bakgrund i undervisning om medier i skolan och att det och de övriga begreppen är översättningar av engelskans media literacy och digital literacy. Han skriver vidare att Begrepet mediekompetanse er blitt brukt om en overordnet kompetanse i bruk av både analoge og digitale medier, 18 vilket är den inbördes ordning som begreppen kommer att ha i den här uppsatsen. Mediakompetens är alltså överställt digital kompetens som härmed också kommer att likställas med begreppen datorkompetens och I(K)T-litteracitet. Den innebörd som begreppet kommer ha inom ramen för uppsatsen grundar sig på den betydelse som det har getts av EU-kommissionen. Den digitala kompetensen är nämligen en av de åtta nyckelkompetenser som EU-kommissionen formulerade år 2006, och den innebär att man ska klara av att använda tekniska hjälpmedel, framförallt datorer, på ett säkert och kritiskt sätt i arbetslivet, på fritiden och i olika kommunikationssyften. Exakt vad detta innebär preciseras ytterligare: Här ingår centrala datortillämpningar som ordbehandling, kalkylprogram, databaser, lagring och hantering av information samt kunskaper om de möjligheter och eventuella risker som skapas genom användningen av Internet och kommunikation via elektroniska medier (e-post, nätverksverktyg) för arbete, rekreation, informationsdelning och samarbetsnätverk, lärande och forskning. [ ] De färdigheter som behövs är 17 Hylén. Digitaliseringen av skolan. s Erstad, Ola. Digital kompetanse i skolen En innføring. Oslo: Universitetsforlaget, s

14 förmågan att söka fram, samla in och bearbeta information och använda den på ett kritiskt och systematiskt sätt och kunna bedöma dess relevans och skilja mellan den fysiska och virtuella verkligheten, samtidigt som man är medveten om de samband som finns mellan dem. 19 Den digitala kompetensen är alltså ett väldigt vitt begrepp som innefattar allt från kunskaper i att hantera olika sorters mjukvara till färdigheter i att söka och bearbeta information, granska källor. Bland de attityder som EU-kommissionen menar också ingår i kompetensen ingår att man ska kunna hålla sig kritisk och reflekterande till information, och också till den egna användningen av interaktiva medier. Digitala infödingar och digitala immigranter De ungdomar som är elever i dagens skola benämns ibland digital natives eller, översatt till svenska, digitala infödingar, vilket är det begrepp som fortsättningsvis kommer att användas. Begreppet syftar på att eleverna växt upp i ett samhälle där användningen av datorer, Internet och annan teknologi ses som självklar, och att de därmed själva använt datorer sedan en ganska ung ålder och sålunda ser sin datoranvändning som fullkomligt naturlig. Många har exempelvis spenderat mer tid framför datorn än de spenderat på att läsa böcker. 20 De digitala infödingarna brukar ställas mot de digitala immigranterna (eng. digital immigrants) som då syftar på de personer som var vuxna då datorteknologin fick sitt genomslag, och som alltså fått lära sig datoranvändning i vuxen ålder. Marc Prensky, som var den som myntade de två begreppen, liknar datoranvändningen vid ett språk och menar att de digitala immigranterna alla talar med mer eller mindre accent. Detta utgör ett problem eftersom lärarna, som i nuläget huvudsakligen är digitala immigranter, dels inte talar samma språk som eleverna de ska försöka nå fram till, och dels ibland kan ha svårt att förstå och uppskatta de andra färdigheter som eleverna tillägnat sig genom datoranvändning. 21 Tidigare forskning 2013 gav Skolverket ut en rapport med titeln It-användning och it-kompetens i skolan, där man bland annat undersökt hur elever i grund- och gymnasieskolan bedömde sin egen datorkompetens inom sex olika färdigheter. I rapporten har man identifierat sex olika färdigheter som i stort bygger på EU-kommissionens konkreta krav på mjukvarubehärskning 19 Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande. Europeiska unionens officiella tidning, s Prensky, Marc. From Digital Natives to Digital Wisdom. Hopeful Essays For 21 st Century Learning. Thousand Oaks: Corwin, s ibid. s. 2 ff. 8

15 och informationshantering. Detta var att kunna hitta information på Internet, källkritiskt bedöma information från Internet, använda ordbehandlingsprogram, använda program för att göra digitala presentationer, använda kalkylprogram samt arbeta med bilder, ljud, musik eller film, och eleverna fick bedöma sig själva enligt en femgradig skala. Rapporten visar att eleverna generellt sett tycker att deras datorkompetens är väldigt hög; om man räknar samman det antal gymnasieelever som menar att de är Bra eller Mycket bra på de olika färdigheterna, så är det bara inom användningen av kalkylprogram som denna summa inte överstiger hälften (mer specifikt, bara 43%). Inom de övriga områdena anser 88% av eleverna att de är bra eller mycket bra på att hitta den information som de söker på Internet, 71% att de är bra eller mycket bra på källkritik gentemot information från Internet, 90% att de är bra eller mycket bra på ordbehandlingsprogram, 83% att de är bra eller mycket bra på att skapa digitala presentationer, och 60% att de är bra eller mycket bra på att arbeta med bild, ljud, musik och film. På motsvarande vis understiger procentsatserna i andra änden av skalan, det vill säga de elever som uppskattat att de är Mindre bra eller Inte alls bra på färdigheterna ifråga, 10% för samtliga färdigheter utom användning av kalkylprogram (där siffran är 32%) och att arbeta med bild, ljud, film och musik (där siffran är 19%). 22 Rapporten tangerar visserligen problemområdet för den här undersökningen, men den har i sin formulering av de sex centrala färdigheterna till viss del snävat in EU-kommissionens definition av vad som utgör digital kompetens. Rapportens fokus har också legat på att göra en överskådlig statistisk sammanställning snarare än att som den här undersökningen gå på djupet i ett fåtal elevers uppfattning om sin digitala kompetens. Det kan dock vara av intresse att se huruvida intervjuerna i den här undersökningen bekräftar den bild som ges i rapporten. Teoretisk utgångspunkt Utöver den modell som presenteras nedan har också EU-kommissionens definition av digital kompetens samt Prenskys begreppspar digitala infödingar och digitala immigranter, vilka båda finns beskrivna ovan, använts som teoretiska utgångspunkter i uppsatsen och de kommer båda att inneha en betydande plats i Diskussionsavsnittet. Macken-Horariks modell om kunskap och litteracitet Forskaren Mary Macken-Horarik formulerade i artikeln Literacy and learning across the curriculum: Towards a model of register for secondary school teachers en syn på kunskap 22 Skolverket. It-användning och it-kompetens i skolan. Stockholm: Skolverket, s. 59 9

16 och litteracitet som i uppsatsen har legat till grund för resultatanalysen och som i Diskussionsavsnittet kommer att användas som grundverk för att belysa elevernas och pedagogernas uttalanden om elevernas digitala kompetens. Modellen delar in kunskap och språkanvändning i tre domäner: den vardagliga, den specialiserade och den reflexiva. Inom den vardagliga kunskapsdomänen tillägnar man sig vardaglig kunskap och det som kan ses som sunt förnuft, och till detta också ett lingvistiskt register, alltså en språklig repertoar, för att tala om den kunskapen. Framförallt för barn inkluderar den vardagliga domänen sådant som rör hem och familj, och den vardagliga kunskapen tillägnar man sig genom görande tillsammans med andra. 23 Den specialiserade kunskapsdomänen möter man i skolan, och den handlar om att tillägna sig djupare kunskap inom ämnen och även de språkliga register som används för att tala om dessa ämnen. Specialiserade domäner är mer dekontextualiserade och tillägnas i högre utsträckning genom läsning och uttrycklig undervisning. 24 Gradvis bör skolan hjälpa eleverna in i en kritisk eller reflexiv kunskapsdomän med ett språkligt register avsett att kunna utmana verkligheten. I den reflexiva domänen möts flera olika infallsvinklar och deltagarens roll är att medla mellan dessa. För att nå denna domän krävs en dialektisk pedagogik med öppna diskussioner. 25 För att koppla Macken-Horariks modell mer specifikt till digital kompetens så bör det ingå i den vardagliga digitala kunskapsdomänen att kunna hantera datorn för att fylla de digitala behov som uppstår i vardagen, exempelvis att använda grundläggande funktioner i program för ordbehandling, kommunikation och informationssökning. I den specialiserade digitala kunskapsdomänen ingår då att inneha en tillräcklig digital kompetens för att lösa de digitala uppgifter som man möter inom ett visst ämne eller en viss disciplin. Exempel på detta skulle kunna vara att kunna formatera ett digitalt dokument enligt vissa formaliakrav eller gör precisa informationssökningar med höga källkritiska krav. I den reflexiva digitala kunskapsdomänen ingår slutligen att kunna förhålla sig reflekterande till hur IKT används. Denna precisering av Macken-Horariks modell kommer att utvecklas vidare i Diskussionsavsnittet. 23 Macken-Horarik, Mary. Literacy and learning across the curriculum. Towards a model of register for secondary school teachers. Literacy in society. R. Hasan, & G. Williams (red.), London/New York: Longman, Citerad i: Knutsson, Ola; Blåsjö, Mona; Hållsten, Stina & Karlström, Petter. Identifying different registers of digital literacy in virtual learning environments. The Internet and Higher Education. Vol 15, No. 4 (2012): s ibid. 25 ibid. 10

17 Metod och genomförande Insamlingsmetod Det material som har legat till grund för studien har samlats in medelst kvalitativa intervjuer. Forskaren Jan Trost skriver i boken Kvalitativa intervjuer att kvalitativa metoder är rimliga att använda om man är intresserad av att t.ex. försöka förstå människors sätt att resonera eller reagera, eller av att [ ] förstå eller hitta mönster, 26 vilket stämmer väl in på studien då det som undersöks är just elevernas och lärarnas personliga syn på en upplevd digital kompetens. Formuleringen av studiens frågeställningar öppnade alltså upp för en kvalitativ undersökning, och om man istället använt en kvantitativ metod, som Trost lite förenklat beskriver som användandet av siffror eller ett mätande tänkande utifrån ord som längre, fler eller mer, 27 så hade frågeställningarna behövt formuleras annorlunda. Resultatet skulle också troligtvis ha blivit mer likt det som återfinns i den ovanstående presentationen av Skolverkets rapport It-användning och it-kompetens i skolan och helt saknat de djupare, personliga infallsvinklar på digital kompetens som informanterna nu hade möjlighet att delge och som är centrala i studien. Utformningen av undersökningens syfte och frågeställningar influerade också valet av intervju som metod då man genom den kvalitativa forskningsintervjun, som professorerna Steinar Kvale och Svend Brinkmann skriver i Den kvalitativa forskningsintervjun söker förstå världen från undersökningspersonernas synvinkel [och] utveckla mening ur deras erfarenheter. 28 Då det för att fånga upp de intervjuades synvinkel och erfarenheter var av stor vikt att den som intervjuade var öppen för nya spår och hade möjlighet att ställa följdfrågor användes halvstrukturerade intervjuer som utgick från en på förhand formulerad intervjuguide. Denna innehöll tre öppna frågor, och efter varje fråga fanns också några förslag på ingångar till eventuella följdfrågor. 29 Intervjuerna utfördes dock i största möjliga mån som samtal utan någon strikt ordningsföljd eller formulering av frågorna, just för att möjliggöra uppföljning och fördjupning. Det var inte heller så att alla frågorna i intervjuguiden med nödvändighet behövde ställas. 26 Trost, Jan. Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur, s ibid. s Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur, s Se Bilaga 1: Intervjuguide 11

18 Enkäter som insamlingsmetod valdes bort då frågeområdena var breda och utforskade personliga infallsvinklar och berättelser, vilka ofta kräver långa svar som hade varit svåra och tidskrävande att förmedla i skrift. 30 Om undersökningen byggt på en mer strikt nivåmässig uppskattning av den egna digitala kompetensen hade enkäter dock varit mer lämpliga som metod. Eftersom det i och med Skolverkets rapport It-användning och it-kompetens i skolan redan fanns en aktuell och omfattande sammanställning av detta slag valdes ett dylikt moment bort i undersökningen. Inte heller någon typ av klassrumsobservationer i avsikt att studera elevernas datoranvändande under lektionstid var aktuellt, då studiens fokus var att undersöka vad eleverna uttryckte för syn på sin digitala kompetens snarare än att försöka bedöma och utvärdera deras faktiska digitala kompetens. Urval I studien intervjuades totalt sju personer som alla verkar vid samma gymnasieskola i södra Sverige. Av dessa var tre stycken lärare och de övriga fyra elever. Skolan ifråga har en pågående 1:1-satsning sedan 2011, vilket var en betydelsefull faktor i valet av skola eftersom det innebar dels att eleverna ifråga hade god och regelbunden tillgång till datorer och dels att datoranvändning på ett eller annat sätt regelbundet ingick i deras undervisning. Att undersöka synen på elevernas digitala kompetens på en skola där datorer sällan eller aldrig används var inte relevant för undersökningen. Alla de intervjuade har anknytning till en och samma klass på skolan: eleverna i att de går i samma klass och lärarna i att de undervisar i klassen ifråga. Anledningen till att urvalet av informanter begränsats på detta sätt är att undersökningens yttre ramar bara erbjöd möjlighet till ett numerärt begränsat urval informanter, som dessutom genom syftets och frågeställningarnas utformning per definition behövde vara uppdelat i två kategorier: elever och lärare. Att dela upp gruppen med informanter i ytterligare kategorier, som skola A och skola B, eller program X och program Y, hade inneburit att antalet informanter i varje kategori blivit ännu färre, kanske bara en enda. Samtidigt hade skälet till att göra en sådan ytterligare uppdelning nog grundat sig i en (o)medveten ambition att jämföra de olika skolorna/programmen. Dock är det som Kvale och Brinkmann skriver så att Om antalet [informanter] blir för litet blir det svårt att generalisera och omöjligt att pröva hypoteser om 30 Johansson, Bo & Svedner, Per Olov. Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget, s

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Verksamhet Bildning VISION Alla barn och elever ska få den digitala kompetens de kommer att behöva, både nu och i framtiden. De ska få redskap och utveckla

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

Skriva och skapa med datorn

Skriva och skapa med datorn 2012-12-06 19:11 Sida 1 (av 6) Skriva och skapa med datorn En dator kan man använda i många olika syften. Kanske spelar du mest dataspel och umgås med vänner i communities och på Facebook? Kanske använder

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

IT-strategi för Strängnäs kommun

IT-strategi för Strängnäs kommun TJÄNSTEUTLÅTANDE Utbildnings- och kulturkontoret Handläggare Tor-Erik Lillsebbas tor-erik.lillsebbas@strangnas.se 0709-429 211 Dnr BUN/2010:14-600 2010-05-11 1/5 Barn- och utbildningsnämnden IT-strategi

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Intervju med den andre

Intervju med den andre Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del II 15 högskolepoäng Intervju med den andre Marcus Andersson Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för

Läs mer

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007 Elevenkät IT, 5-7 Vt 7 Innehållsförteckning Inledning...3 IKT i Falköpings kommun... 3 ITiS IT i skolan... 3 Framtidens klassrum... 3 PIM... 4 IT-enkät för elever... 4 Syftet med IT-enkäten... 4 Frågorna

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Enkät till förskolepersonal

Enkät till förskolepersonal Redovisning av regeringsuppdrag 2013-04-15 Dnr 71-2012:124 Bilaga Enkät till förskolepersonal 1 1. Vilket av följande stämmer bäst med ditt arbete? Jag arbetar i förskolan, framför allt med barn i åldrarna

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

IT Handlingsplan Ankarsviks skola

IT Handlingsplan Ankarsviks skola IT Handlingsplan Ankarsviks skola Innehåll 1. INLEDNING... 2 2. BAKGRUND... 2 2.1 Varför behövs en IT- handlingsplan?... 2 2.2 Varför IT i skolan?... 2 2.2.1 Skolans pedagogiska utveckling... 3 2.2.2 En

Läs mer

Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo

Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo REVIDERAD IKT-STRATEGI LÄROPLAN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN SDU Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo Informations- och kommunikationsteknik integreras

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

Angående definition av skolbibliotek

Angående definition av skolbibliotek Datum Vår ref 2011-02-21 BW Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Angående definition av skolbibliotek Bakgrund Riksdagen fattade i juni 2010 beslut om en ny skollag. Fullt ut ska lagen gälla från

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal IT-plan för Risebergaskolan rev. 2014-06-16 Malmö stad Risebergaskolan IT-plan för Risebergaskolan Vision och målsättning Vårt mål är att ge alla våra elever grunden i den digitala kompetens som de kommer

Läs mer

Lärcentrums slutrapport av projektet Internet för alla välkommen till en ny värld

Lärcentrums slutrapport av projektet Internet för alla välkommen till en ny värld Lärcentrums slutrapport av projektet Internet för alla välkommen till en ny värld 1 Inledning Lärcentrum i Trollhättan står för de samlade kommunala vuxenutbildningarna i Trollhättan. Här finns SFI (Svenska

Läs mer

Carl von Linné 300 år

Carl von Linné 300 år Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet VFU enheten 2001-09-03 1 Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Bärande idéer, utgångspunkter Modellen för utformning och

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby

Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Lära matematik med datorn Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Innehåll Varför undervisar jag som jag gör? Lärarens roll i det digitala klassrummet

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 21 november 2013. SFS 2013:924 Utkom från trycket den 29 november 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Bakgrund I januari 2010 antog Lunds Kommun styrdokumetet IKT-strategi för Lunds skolor från förskola till vuxenutbildning. Skriften

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 12 december 2013. SFS 2013:1118 Utkom från trycket den 20 december 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013. Tyresö kommuns förskolor och skolor

Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013. Tyresö kommuns förskolor och skolor Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013 Tyresö kommuns förskolor och skolor 2 (17) 3 (17) Vision Barn, elever och personal i Tyresös skolor är 2013 med i framtiden och i världens centrum med hjälp av

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 Återrapportering av regeringsuppdrag 2012 avseende förslag på vilken nivå utbildning i svenska för invandrare och nu pågående utbildningar som leder till en

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Attityder till vuxenutbildningen

Attityder till vuxenutbildningen Oktober 2012 Attityder till vuxenutbildningen Skolverket genomför under hösten 2012 för första gången en attitydundersökning bland lärare och elever. Resultatet från undersökningen kommer att bli ett viktigt

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); SFS 2007:129 Utkom från trycket den 3 april 2007 utfärdad den 22 mars 2007. Regeringen föreskriver att bilaga 2 till

Läs mer

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan Vallhovskolan IT-handlingsplan för Vallhovskolan Övergripande information Under läsåret 12-13 sker flera förändringar i skolans IT-arbete. First Class systemet Källan som alla elever och lärare använt

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram Regeringsbeslut I:3 Utbildningsdepartementet 2015-07-09 U2013/02553/S Statens skolverk 106 20 Stockholm U2013/01285/S U2015/00941/S U2015/00299/S U2015/03844/S Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Läs mer

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Lär på språket Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Språkutveckling i styrdokumenten Teori och metod Vad är genrepedagogik? Tre ämnen arbetar språkutvecklande Exempel från klassrummet

Läs mer

ATT FÖRÄNDRA SKOLAN MED TEKNIK: BORTOM EN DATOR PER ELEV. Åke Grönlund Örebro universitet [ake.gronlund@oru.se]

ATT FÖRÄNDRA SKOLAN MED TEKNIK: BORTOM EN DATOR PER ELEV. Åke Grönlund Örebro universitet [ake.gronlund@oru.se] ATT FÖRÄNDRA SKOLAN MED TEKNIK: BORTOM EN DATOR PER ELEV Åke Grönlund Örebro universitet [ake.gronlund@oru.se] Att förändra skolan med teknik IT i skolan är ett förändringsprojekt, inte i första hand ett

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Simrishamns Kommun DIGITALAVERKTYG I FÖRSKOLAOCHSKOLA INFORMATIONTILLPERSONAL

Barn- och utbildningsförvaltningen. Simrishamns Kommun DIGITALAVERKTYG I FÖRSKOLAOCHSKOLA INFORMATIONTILLPERSONAL Barn- och utbildningsförvaltningen Simrishamns Kommun DIGITALAVERKTYG I FÖRSKOLAOCHSKOLA INFORMATIONTILLPERSONAL DATORNI SKOLAN "EN-TILL-EN" OCHGAFE Simrishamns kommun erbjuder alla elever från årskurs

Läs mer

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV FRÅN INTE AKTIV TILL INTERAKTIV OCH KREATIV En IT-plan för utvecklande av ett digitalt lärande i förskola, grundskola, grundsärskola och fritidshem i Sjöbo kommun 2014-1016 Innehållsförteckning Förord...

Läs mer

Utbildningsplan Naturvetenskaplig fakultet

Utbildningsplan Naturvetenskaplig fakultet Utbildningsplan Naturvetenskaplig fakultet 1. Benämning Kombinationsprogrammet för lärarexamen och masterexamen 2. Benämning, engelska Study Programme for Master of Education and Master of Science 3. Poäng

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Skollagen (2010:800) Eleverna ska utan kostnad ha tillga ng till bo cker och andra lärverktyg som beho vs fo r en tidsenlig utbildning (10 kap 10 )

Skollagen (2010:800) Eleverna ska utan kostnad ha tillga ng till bo cker och andra lärverktyg som beho vs fo r en tidsenlig utbildning (10 kap 10 ) Skollagen (2010:800) Eleverna ska utan kostnad ha tillga ng till bo cker och andra lärverktyg som beho vs fo r en tidsenlig utbildning (10 kap 10 ) Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet,

Läs mer

En nationell strategi för skolans digitalisering

En nationell strategi för skolans digitalisering En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-10 En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-09 Camilla Waltersson Camilla Grönvall Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan Dnr FAK1 2010/159 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i redovisning och finansiering Masterprogramme in Accounting and Finance Programkod: SAMRE/SAAAF Programmets

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

2014-05-30. IKT-strategi 2014-2018

2014-05-30. IKT-strategi 2014-2018 2014-05-30 IKT-strategi 2014-2018 Vision Alla elever och all personal har digital kompetens och tillhör landets mest kompetenta att använda IKT i sin vardag. IKT-strategi 2014-2018 I arbetet mot vår vision

Läs mer

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger - att lära av varandra".

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Mediatekets uppgift och syfte Specifikt handlar det om att öka barns/elevers nyfikenhet, läslust, lust till ett livslångt lärande, - stödja läsfrämjande verksamhet - vara

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Slutdatum: 2014-12-31

Slutdatum: 2014-12-31 PROJEKTPLAN 1 (7) 2011-08-20 Projektplan Projektnamn: En dator per elev i Ängelholm Startdatum: 2011-08-20 Slutdatum: 2014-12-31 Kort beskrivning av projektet: Alla elever i Ängelholms kommunala skolor

Läs mer

Kvalitet 2014. Resultat: Ängelholm total

Kvalitet 2014. Resultat: Ängelholm total Kvalitet 2014 Resultat: Ängelholm total 1 Innehåll: 2 INLEDNING 3 Om TÄNK OM KVALITET Denna rapport redovisar resultat från studien TÄNK OM KVALITET 2.0. Studien avser fånga elevers respektive lärares

Läs mer

KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng Education, 31-60, 30 credits Kurskod: LPEB17 Fastställd av: VD 2007-06-18 Gäller fr.o.m.: Ht 2011, Reviderad 2011-06-22 Version: 1 Utbildningsnivå: Utbildningsområde:

Läs mer

Utbildningsplan för Internationellt masterprogram i informationsteknologi och lärande, S2ITL, 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Internationellt masterprogram i informationsteknologi och lärande, S2ITL, 120 högskolepoäng Utbildningsplan för Internationellt masterprogram i informationsteknologi och lärande, S2ITL, 120 högskolepoäng International Master s Programme in Information Technology and Learning S2ITL, 120 Higher

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige NORDPLUS Vägledning, validering och kompetensförsörjning

Läs mer

Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits

Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits UTBILDNINGSPLAN Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits 1. Identifikation 1.1. Namn och kod Ämneslärarprogram

Läs mer

RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING

RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING 1 RÖSTMÄKLARNA SYFTE OCH MÅL Serien Röstmäklarna är ett av flera program i UR:s utbud som syftar till att väcka intresse för och ge kunskap om demokratifrågor. Studier visar

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

DIN IT VISION MED ELEVPC. OfficeIT-Partner har tagit fram ett koncept unikt för skolan som gör det enkelt! www.officeitpartner.

DIN IT VISION MED ELEVPC. OfficeIT-Partner har tagit fram ett koncept unikt för skolan som gör det enkelt! www.officeitpartner. DIN IT VISION MED ELEVPC OfficeIT-Partner har tagit fram ett koncept unikt för skolan som gör det enkelt! www.officeitpartner.se/elevpc Varför ElevPC? En omfattande undersökning av europeiska studier kring

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

DIGITAL KOMPETENS I GRUNDSKOLAN

DIGITAL KOMPETENS I GRUNDSKOLAN ATT GÖRA EN SKILLNAD SOM GÖR EN SKILLNAD Lin Education lever efter mantrat Att göra en skillnad som gör en skillnad. För oss är det inte tekniken som utvecklar skolan, snarare är det så att förändrad pedagogik

Läs mer

Digitalkunskap år 1-6

Digitalkunskap år 1-6 Skönsmons skola Östra radiogatan 6 854 61 Sundsvall Digitalkunskap år 1-6 www.skonsmonsskola.se Digitalkunskap Skönsmons skola 2014/15 Kunskap om Digitalkunskap har en avgörande betydelse för oss människor.

Läs mer

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits Utbildningsplan för Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits 1. Inrättande och fastställande Utbildningsplanen för Masterprogram

Läs mer

Utbildningsplan för kompletterande pedagogisk utbildning till ämneslärare

Utbildningsplan för kompletterande pedagogisk utbildning till ämneslärare Utbildningsplan för kompletterande pedagogisk utbildning till ämneslärare Programmets namn: Kompletterande pedagogisk utbildning Antal högskolepoäng: 90 Nivå: Avancerad Programkod: LAKPN/2ÄGY, LAKPN/3Ä79,

Läs mer

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Övergripande mål och riktlinjer: Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola - kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande,

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Metod och material Etnografisk ansats Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Videoinspelningar med två kameror (62 h x 2), deltagande observationer, fältanteckningar, semistrukturerade intervjuer

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning Vad skall en matematiklärare kunna? Andreas Ryve Stockholms universitet och Mälardalens Högskola. Översikt 1. Vad skall en elev kunna? 2. Matematik genom problemlösning ett exempel. 3. Skapa matematiska

Läs mer

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits 1(7) KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits Basdata Nivå: Grund Programkod: LGKPU Fastställande:

Läs mer

svenska kurskod: sgrsve7 50

svenska kurskod: sgrsve7 50 Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk

Läs mer

Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor.

Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor. Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor. Plats: Rodengymnasiet Tid: 15 augusti 8.00-16.30 "digital kompetens innefattar säker och kritisk användning av informationssamhällets

Läs mer