Digital kompetens hos digitala infödingar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Digital kompetens hos digitala infödingar"

Transkript

1 Malmö högskola Fakulteten för lärande och samhälle Skolutveckling och ledarskap Examensarbete 15 högskolepoäng, avancerad nivå Digital kompetens hos digitala infödingar Om elevers och lärares syn på elevernas digitala kompetens Digital competence among digital natives The digital competence of students as seen by students and teachers Joanna Libertson Lärarexamen 300 hp Lärarutbildning 90 hp Slutseminarium: Examinator: Handledare: Lisbeth Ange Amhag handledare Handledare: Elisabeth Söderquist

2

3 Sammanfattning Med bakgrund i de senaste årens digitalisering av skolan och EU-kommissionens formulering av digital kompetens som en av åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande är studiens syfte att undersöka och jämföra hur lärare och elever på en skola på gymnasienivå ser på elevernas digitala kompetens. Detta görs utifrån tre frågeställningar som rör elevernas syn på sin digitala kompetens, lärarnas syn på elevernas digitala kompetens samt huruvida det finns någon diskrepans mellan dessa båda. Den metod som används är kvalitativa intervjuer, och studiens resultat bygger på totalt sju intervjuer. Av dessa är fyra intervjuer med elever från samma klass och tre med lärare från samma skola. Resultatet analyseras utifrån Macken-Horariks modell om kunskap och litteracitet och delas in i tre kategorier som ligger till grund för diskussionen. I denna lyfts utöver Macken- Horariks modell också EU-kommissionens definition av digital kompetens och begreppsparet digital inföding och digital immigrant in som teoretiska utgångspunkter. Eleverna uttrycker generellt att de tycker att deras digitala kompetens är självklar och god. Deras uttalanden kan förstås som att de ser på sig själva som digitala infödingar, och därmed ser sig datoranvändning som naturlig och självklar. Samtidigt ser de inte användningen som helt oproblematisk: dels går mycket tid åt till datoranvändning och dels erbjuder datorn distraktioner vilket några elever upplever som ett problem. Att reflektera kring och hantera dessa problem kan dock också ses som en del av den digitala kompetensen. Även en av lärarna menar att elevernas digitala kompetens är god, medan de övriga menar att den innehåller luckor. Både denna diskrepans den som finns mellan två av lärarnas och elevernas syn på elevernas digitala kompetens, kan förstås genom att man delar in digital kompetens i tre kunskapsdomäner enligt Macken-Horariks modell: den vardagliga, den specialiserade och den reflexiva. Emedan eleverna besitter en vardaglig digital kompetens, som de menar är god och tillräcklig, ser två av lärarna luckor i den specialiserade datoranvändningen för deras respektive ämnen. Den lärare som inte upplever några luckor är den lärare vars lektioner innehåller uttrycklig undervisning i sitt ämnes specialiserade digitala kompetens. Nyckelord: datorn i skolan, digitala immigranter, digitala infödingar, digital kompetens, IKT, IT, reflexiv kunskapsdomän, specialiserad kunskapsdomän, vardaglig kunskapsdomän

4

5 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund Digital kompetens i Europa och Sverige Styrdokumenten om digital kompetens Syfte och frågeställningar Litteraturgenomgång Centrala begrepp IKT Digital kompetens Digitala infödingar och digitala immigranter Tidigare forskning Teoretisk utgångspunkt Macken-Horariks modell om kunskap och litteracitet Metod och genomförande Insamlingsmetod Urval Genomförande Forskningsetiska överväganden Metodkritik och tillförlitlighet Resultat Digital kompetens som självklar användning Digital kompetens som smart användning Digital kompetens som god mjukvaruhantering Diskussion Digitala infödingar och den självklara digitala kompetensen Attityder kring smart användning Vardaglig och specialiserad digital kompetens Slutsats och avslutning Referenser Bilaga 1: Intervjuguide... 38

6

7 Inledning Såväl i samhället i stort som inom skolans värld sker just nu en pågående digitalisering, och inom skolväsendet innebär detta att eleverna får bättre tillgång till datorer och annan teknik. På en del skolor görs till och med så kallade 1:1-satsningar, vilket innebär att varje aktör inom en klass eller skola, pedagoger såväl som elever, tilldelas en bärbar dator att använda i verksamheten. I debatten om digitaliseringssatsningarnas vara eller icke vara urskiljs såväl förhoppningar som farhågor; förespråkarna menar att datorn som arbetsredskap möjligtvis kan höja elevernas engagemang för sin utbildning och erbjuda möjligheter till extra stöd åt elever i behov av detta, 1 medan den andra sidan menar att det finns en övertro till vad datorn kan göra och att det som krävs egentligen bara är förändrade arbetssätt. 2 Förutom detta innebär digitaliseringen av skolan också att undervisningen ställer högre och högre krav på att eleverna kan hantera den teknik som sätts i deras händer. Jag har ofta hört det sägas att dagens elever är en del av en datorgeneration, som i större eller mindre utsträckning är uppvuxna med datorer och som alltså behärskar den moderna informations- och kommunikationstekniken, IKT, på ett mer vant och rutinerat sätt än tidigare generationer. Det är dock viktigt att fråga sig huruvida eleverna, som ju är de som ska dra mest nytta av 1:1 och andra digitaliseringssatsningar, verkligen innehar en tillräcklig digital kompetens för att till fullo kunna använda datorerna som arbetsverktyg inom ramen för undervisningen. Under de verksamhetsförlagda perioderna av min egen utbildning till gymnasielärare i svenska och filosofi har diskussioner kring detta varit ett återkommande inslag bland lärarna i arbetsrummet och jag har många gånger hört dem beklaga sig över att eleverna verkar sakna den digitala kompetens som krävs för att klara även grundläggande uppgifter. Även innan jag tog itu med examensarbetet var detta alltså en fråga som jag diskuterat mycket. Det finns dock redan studier av hur lärare uppfattar 1:1-satsningar, vilken inställning de har till datorer i undervisningen, hur de förändrat sina arbetssätt sedan datorernas införande och till viss del också hur de ser på elevernas digitala kompetens. 3 Vad som däremot verkar utgöra en lucka i forskningen kring skolans digitalisering och digital kompetens är 1 Folkesson, Anne-Mari. Datorn i det dialogiska klassrummet. Lund: Studentlitteratur, s Cuban, Larry. Oversold and underused: Computers in the Classroom. Cambridge, Mass.: Harvard University Press, Se exempelvis: Bohman, Victor. (R)evolution? En undersökning om hur 1-1 har påverkat svenskundervisningen. Examensarbete. Malmö Högskola Loman, Niklas & Svensson, Daniel. 1:1 - En dator per elev och lärare. Om pedagogiska synsätt inom 1:1- verksamhet. Examensarbete. Malmö Högskola

8 avsaknaden av elevernas röster, vilket kan tyckas något märkligt då elevernas vinning finns bland de främsta argumenten för att göra exempelvis 1:1-satsningar. Vad eleverna själva har att säga om sin digitala kompetens är alltså någonting som bör undersökas vidare. Med detta som bakgrund har jag börjat fundera kring hur eleverna själva upplever sin egen digitala kompetens: tycker de att de har luckor i sina datorhanteringsfärdigheter som hindrar dem i undervisningen eller anser de sig tvärtom vara obehindrade i användningen av datorn som ett arbetsredskap? 2

9 Bakgrund Digital kompetens i Europa och Sverige Utifrån antagandet att den ökande globaliseringen skulle komma att ställa nya krav på vilka färdigheter och kunskaper som samhällsmedborgare måste besitta för att klara sig i samhället formulerade EU-kommissionen år 2006 åtta stycken så kallade nyckelkompetenser för ett livslångt lärande. Syftet med detta var bland annat att ge medlemsstaterna en gemensam referensram kring vad deras respektive nationella utbildningssystem bör lägga tonvikt på. En av dessa åtta nyckelkompetenser var den som går under benämningen den digitala kompetensen, och den är i stort en beskrivning av de kunskaper, färdigheter och attityder som krävs för att man ska kunna navigera i ett informationssamhälle. 4 I Litteraturgenomgången ges en utförligare beskrivning av vad EU-kommissionen avser med begreppet. I Skolverkets arbete med revideringen av läroplanerna såg man också över vilka generella kompetenser som alla elever bör ha utvecklat när de gått ut grundskolan. I sin bedömning av detta framhåller Skolverket att digital kompetens, det vill säga förmågan att använda moderna informations- och kommunikationshjälpmedel som redskap för kommunikation och lärande och för ett aktivt medborgarskap, självklart [är] en sådan viktig generell kompetens. 5 Exakt hur den digitala kompetensen framträder i den nya läroplanen för gymnasiet, Gy11, utforskas mer nedan. Om man ser till de nordiska grannländerna så har både Danmark och Norge redan införlivat begreppet digital kompetens i sina styrdokument. I den danska gymnasieskolan ingår sedan 2006 obligatoriska IT-moment för att säkerställa att alla elever tillägnar sig en grundläggande digital kompetens, och upp till 25 procent av undervisningen i varje kurs kan förmedlas IT-baserat på distans. 6 Norge är det land som kanske kommit längst i utvecklingen av arbetet med digital kompetens i skolan. I och med reformen Kunskapsløftet inom grundskola och gymnasiet tillfogades förmågan att kunna använda digitala verktyg som en femte basfärdighet vid sidan av att kunna uttrycka sig muntligt och skriftligt, kunna läsa och räkna. Kursplanerna beskriver vilka digitala färdigheter som bör anses som centrala inom varje ämne. 7 4 Hylén, Jan. Digitaliseringen av skolan. Lund: Studentlitteratur AB, s Skolverket. Redovisning av uppdraget att bedöma verksamhetens och huvudmäns utvecklingsbehov avseende IT-användningen inom förskola, skola och vuxenutbildning samt ge förslag på insatser s. 7 6 Hylén. Digitaliseringen av skolan. s ibid. s. 56 3

10 Dessa exempel visar att om man tar frågan om digital kompetens på allvar så måste hela skolans arbete påverkas, och att det inte räcker med enstaka satsningar eller kurser för att nå kompetensen. Precis som EU-kommissionens formulering av begreppet innehåller attityder utöver rena kunskaper och färdigheter måste ett digitalt tänkande implementeras i kurs- och läroplaner. Att inte ge alla elever möjlighet att tillägna sig en digital kompetens i skolan riskerar att leda till utvecklingen av en digital klassklyfta. Detta är ett av de argument som vanligtvis anförs som stöd för IT-satsningar i skolan, och det kallas ibland rättviseargumentet. Det ligger nära skollagens krav på att alla elever ska ges en likvärdig skolgång och bygger på tanken att emedan informationsteknik blir allt billigare och mer spridd så kan det fortfarande uppstå klyftor i kunskapen om hur den ska användas. Detta i sin tur kan leda till klyftor i den medborgerliga bildningen: om man exempelvis inte har kunskap om hur man använder Internet så har man också mycket svårare att tillägna sig information eller göra sin röst hörd, och man är därigenom begränsad i den roll man kan spela som medborgare i samhället. 8 Andra argument som ibland anförs för att motivera satsningar på IT i skolan är det samhällsekonomiska argumentet, det vill säga att eleverna behöver digital kompetens för att kunna vara delaktiga i ekonomin i ett kunskapssamhälle; effektivitetsargumentet, som innebär att lärandet kan effektiviseras för individen och för skolan; samt katalysatorargumentet, där man tänker sig att datoranvändningen kan leda till andra önskvärda förändringar än de som är direkt sammanknippade med tekniken. 9 Styrdokumenten om digital kompetens Om man ser till styrdokumenten för den svenska gymnasieskolan så återfinns begreppet digital kompetens som sådant inte på något ställe i dessa. Däremot finns det många formuleringar som korresponderar mot det innehåll som EU-kommissionen har gett begreppet. I skolans värdegrund och uppgifter klargörs bland annat att eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig. 10 Mer specifikt riktat mot användningen av teknologi finns bland gymnasieskolans övergripande mål och riktlinjer också exempelvis formuleringen att det är skolans ansvar att varje elev som slutfört 8 ibid. s. 13 f. 9 ibid. s Skolverket. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola Stockholm, s. 7 4

11 ett nationellt program, eller motsvarande, ska kunna använda bok- och bibliotekskunskap och modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. 11 Även bland examensmålen för de specifika nationella programmen återfinns en del uttalade krav på att eleverna ska utveckla färdigheter i användandet av informations- och kommunikationsteknik, och detta gäller bland annat el- och energiprogrammet, naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet. 12 Till yttermera visso går det i syftesformuleringarna av många av de gymnasiegemensamma ämnena också att finna mer ämnesbundna digitala färdigheter. Några exempel på detta är förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt [ ] uttrycka kunskaper och uppfattningar såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av modern informationsteknik 13 som är centralt inom samhällskunskap; möjlighet att använda digital teknik och andra verktyg för att söka och uppnå kunskaper 14 inom naturkunskap; kunskaper om hur man söker, sammanställer och kritiskt granskar information från olika källor 15 inom svenska samt förmåga att använda digital teknik, digitala medier och även andra medier 16 inom matematik. Även om själva begreppet digital kompetens inte ingår i styrdokumenten är det därmed ställt bortom tvivel att eleverna i den svenska gymnasieskolan ska ges möjlighet att tillägna sig de kunskaper, färdigheter och attityder som EU-kommissionen räknar till begreppet. 11 ibid. s ibid. s ibid. s ibid. s ibid ibid. 90 5

12 Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen är att undersöka och jämföra hur lärare och elever på en skola på gymnasienivå där det har gjorts en 1:1-satsning ser på elevernas digitala kompetens. De frågeställningar som undersökningen kommer att utgå ifrån är: - Hur ser eleverna på sin digitala kompetens inom ramen för skolundervisningen? - Hur ser lärarna på elevernas digitala kompetens inom ramen för skolundervisningen? - Finns det någon diskrepans mellan lärarnas och elevernas syn på elevernas digitala kompetens? 6

13 Litteraturgenomgång Centrala begrepp IKT Akronymen IKT står för Informations- och Kommunikationstekik och är ett samlingsbegrepp som täcker mer eller mindre all teknik som har att göra med informationsförmedling och kommunikation. Detta innefattar datorer, men även annan utrustning som datorprojektorer, digitalkameror, mobiltelefoner och också i praktiken äldre teknik som overhead-apparater, bandspelare och VHS-apparater. 17 Digital kompetens Begreppet digital kompetens kan vara svårt att snäva in då det ges delvis olika innebörder i olika sammanhang samtidigt som det finns begrepp som mediakompetens, datorkompetens och I(K)T-litteracitet som helt eller delvis verkar vara bärare av samma betydelser. I boken Digtal kompetanse i skolen skriver forskaren Ola Erstad att begreppet digital kompetens har sin bakgrund i undervisning om medier i skolan och att det och de övriga begreppen är översättningar av engelskans media literacy och digital literacy. Han skriver vidare att Begrepet mediekompetanse er blitt brukt om en overordnet kompetanse i bruk av både analoge og digitale medier, 18 vilket är den inbördes ordning som begreppen kommer att ha i den här uppsatsen. Mediakompetens är alltså överställt digital kompetens som härmed också kommer att likställas med begreppen datorkompetens och I(K)T-litteracitet. Den innebörd som begreppet kommer ha inom ramen för uppsatsen grundar sig på den betydelse som det har getts av EU-kommissionen. Den digitala kompetensen är nämligen en av de åtta nyckelkompetenser som EU-kommissionen formulerade år 2006, och den innebär att man ska klara av att använda tekniska hjälpmedel, framförallt datorer, på ett säkert och kritiskt sätt i arbetslivet, på fritiden och i olika kommunikationssyften. Exakt vad detta innebär preciseras ytterligare: Här ingår centrala datortillämpningar som ordbehandling, kalkylprogram, databaser, lagring och hantering av information samt kunskaper om de möjligheter och eventuella risker som skapas genom användningen av Internet och kommunikation via elektroniska medier (e-post, nätverksverktyg) för arbete, rekreation, informationsdelning och samarbetsnätverk, lärande och forskning. [ ] De färdigheter som behövs är 17 Hylén. Digitaliseringen av skolan. s Erstad, Ola. Digital kompetanse i skolen En innføring. Oslo: Universitetsforlaget, s

14 förmågan att söka fram, samla in och bearbeta information och använda den på ett kritiskt och systematiskt sätt och kunna bedöma dess relevans och skilja mellan den fysiska och virtuella verkligheten, samtidigt som man är medveten om de samband som finns mellan dem. 19 Den digitala kompetensen är alltså ett väldigt vitt begrepp som innefattar allt från kunskaper i att hantera olika sorters mjukvara till färdigheter i att söka och bearbeta information, granska källor. Bland de attityder som EU-kommissionen menar också ingår i kompetensen ingår att man ska kunna hålla sig kritisk och reflekterande till information, och också till den egna användningen av interaktiva medier. Digitala infödingar och digitala immigranter De ungdomar som är elever i dagens skola benämns ibland digital natives eller, översatt till svenska, digitala infödingar, vilket är det begrepp som fortsättningsvis kommer att användas. Begreppet syftar på att eleverna växt upp i ett samhälle där användningen av datorer, Internet och annan teknologi ses som självklar, och att de därmed själva använt datorer sedan en ganska ung ålder och sålunda ser sin datoranvändning som fullkomligt naturlig. Många har exempelvis spenderat mer tid framför datorn än de spenderat på att läsa böcker. 20 De digitala infödingarna brukar ställas mot de digitala immigranterna (eng. digital immigrants) som då syftar på de personer som var vuxna då datorteknologin fick sitt genomslag, och som alltså fått lära sig datoranvändning i vuxen ålder. Marc Prensky, som var den som myntade de två begreppen, liknar datoranvändningen vid ett språk och menar att de digitala immigranterna alla talar med mer eller mindre accent. Detta utgör ett problem eftersom lärarna, som i nuläget huvudsakligen är digitala immigranter, dels inte talar samma språk som eleverna de ska försöka nå fram till, och dels ibland kan ha svårt att förstå och uppskatta de andra färdigheter som eleverna tillägnat sig genom datoranvändning. 21 Tidigare forskning 2013 gav Skolverket ut en rapport med titeln It-användning och it-kompetens i skolan, där man bland annat undersökt hur elever i grund- och gymnasieskolan bedömde sin egen datorkompetens inom sex olika färdigheter. I rapporten har man identifierat sex olika färdigheter som i stort bygger på EU-kommissionens konkreta krav på mjukvarubehärskning 19 Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande. Europeiska unionens officiella tidning, s Prensky, Marc. From Digital Natives to Digital Wisdom. Hopeful Essays For 21 st Century Learning. Thousand Oaks: Corwin, s ibid. s. 2 ff. 8

15 och informationshantering. Detta var att kunna hitta information på Internet, källkritiskt bedöma information från Internet, använda ordbehandlingsprogram, använda program för att göra digitala presentationer, använda kalkylprogram samt arbeta med bilder, ljud, musik eller film, och eleverna fick bedöma sig själva enligt en femgradig skala. Rapporten visar att eleverna generellt sett tycker att deras datorkompetens är väldigt hög; om man räknar samman det antal gymnasieelever som menar att de är Bra eller Mycket bra på de olika färdigheterna, så är det bara inom användningen av kalkylprogram som denna summa inte överstiger hälften (mer specifikt, bara 43%). Inom de övriga områdena anser 88% av eleverna att de är bra eller mycket bra på att hitta den information som de söker på Internet, 71% att de är bra eller mycket bra på källkritik gentemot information från Internet, 90% att de är bra eller mycket bra på ordbehandlingsprogram, 83% att de är bra eller mycket bra på att skapa digitala presentationer, och 60% att de är bra eller mycket bra på att arbeta med bild, ljud, musik och film. På motsvarande vis understiger procentsatserna i andra änden av skalan, det vill säga de elever som uppskattat att de är Mindre bra eller Inte alls bra på färdigheterna ifråga, 10% för samtliga färdigheter utom användning av kalkylprogram (där siffran är 32%) och att arbeta med bild, ljud, film och musik (där siffran är 19%). 22 Rapporten tangerar visserligen problemområdet för den här undersökningen, men den har i sin formulering av de sex centrala färdigheterna till viss del snävat in EU-kommissionens definition av vad som utgör digital kompetens. Rapportens fokus har också legat på att göra en överskådlig statistisk sammanställning snarare än att som den här undersökningen gå på djupet i ett fåtal elevers uppfattning om sin digitala kompetens. Det kan dock vara av intresse att se huruvida intervjuerna i den här undersökningen bekräftar den bild som ges i rapporten. Teoretisk utgångspunkt Utöver den modell som presenteras nedan har också EU-kommissionens definition av digital kompetens samt Prenskys begreppspar digitala infödingar och digitala immigranter, vilka båda finns beskrivna ovan, använts som teoretiska utgångspunkter i uppsatsen och de kommer båda att inneha en betydande plats i Diskussionsavsnittet. Macken-Horariks modell om kunskap och litteracitet Forskaren Mary Macken-Horarik formulerade i artikeln Literacy and learning across the curriculum: Towards a model of register for secondary school teachers en syn på kunskap 22 Skolverket. It-användning och it-kompetens i skolan. Stockholm: Skolverket, s. 59 9

16 och litteracitet som i uppsatsen har legat till grund för resultatanalysen och som i Diskussionsavsnittet kommer att användas som grundverk för att belysa elevernas och pedagogernas uttalanden om elevernas digitala kompetens. Modellen delar in kunskap och språkanvändning i tre domäner: den vardagliga, den specialiserade och den reflexiva. Inom den vardagliga kunskapsdomänen tillägnar man sig vardaglig kunskap och det som kan ses som sunt förnuft, och till detta också ett lingvistiskt register, alltså en språklig repertoar, för att tala om den kunskapen. Framförallt för barn inkluderar den vardagliga domänen sådant som rör hem och familj, och den vardagliga kunskapen tillägnar man sig genom görande tillsammans med andra. 23 Den specialiserade kunskapsdomänen möter man i skolan, och den handlar om att tillägna sig djupare kunskap inom ämnen och även de språkliga register som används för att tala om dessa ämnen. Specialiserade domäner är mer dekontextualiserade och tillägnas i högre utsträckning genom läsning och uttrycklig undervisning. 24 Gradvis bör skolan hjälpa eleverna in i en kritisk eller reflexiv kunskapsdomän med ett språkligt register avsett att kunna utmana verkligheten. I den reflexiva domänen möts flera olika infallsvinklar och deltagarens roll är att medla mellan dessa. För att nå denna domän krävs en dialektisk pedagogik med öppna diskussioner. 25 För att koppla Macken-Horariks modell mer specifikt till digital kompetens så bör det ingå i den vardagliga digitala kunskapsdomänen att kunna hantera datorn för att fylla de digitala behov som uppstår i vardagen, exempelvis att använda grundläggande funktioner i program för ordbehandling, kommunikation och informationssökning. I den specialiserade digitala kunskapsdomänen ingår då att inneha en tillräcklig digital kompetens för att lösa de digitala uppgifter som man möter inom ett visst ämne eller en viss disciplin. Exempel på detta skulle kunna vara att kunna formatera ett digitalt dokument enligt vissa formaliakrav eller gör precisa informationssökningar med höga källkritiska krav. I den reflexiva digitala kunskapsdomänen ingår slutligen att kunna förhålla sig reflekterande till hur IKT används. Denna precisering av Macken-Horariks modell kommer att utvecklas vidare i Diskussionsavsnittet. 23 Macken-Horarik, Mary. Literacy and learning across the curriculum. Towards a model of register for secondary school teachers. Literacy in society. R. Hasan, & G. Williams (red.), London/New York: Longman, Citerad i: Knutsson, Ola; Blåsjö, Mona; Hållsten, Stina & Karlström, Petter. Identifying different registers of digital literacy in virtual learning environments. The Internet and Higher Education. Vol 15, No. 4 (2012): s ibid. 25 ibid. 10

17 Metod och genomförande Insamlingsmetod Det material som har legat till grund för studien har samlats in medelst kvalitativa intervjuer. Forskaren Jan Trost skriver i boken Kvalitativa intervjuer att kvalitativa metoder är rimliga att använda om man är intresserad av att t.ex. försöka förstå människors sätt att resonera eller reagera, eller av att [ ] förstå eller hitta mönster, 26 vilket stämmer väl in på studien då det som undersöks är just elevernas och lärarnas personliga syn på en upplevd digital kompetens. Formuleringen av studiens frågeställningar öppnade alltså upp för en kvalitativ undersökning, och om man istället använt en kvantitativ metod, som Trost lite förenklat beskriver som användandet av siffror eller ett mätande tänkande utifrån ord som längre, fler eller mer, 27 så hade frågeställningarna behövt formuleras annorlunda. Resultatet skulle också troligtvis ha blivit mer likt det som återfinns i den ovanstående presentationen av Skolverkets rapport It-användning och it-kompetens i skolan och helt saknat de djupare, personliga infallsvinklar på digital kompetens som informanterna nu hade möjlighet att delge och som är centrala i studien. Utformningen av undersökningens syfte och frågeställningar influerade också valet av intervju som metod då man genom den kvalitativa forskningsintervjun, som professorerna Steinar Kvale och Svend Brinkmann skriver i Den kvalitativa forskningsintervjun söker förstå världen från undersökningspersonernas synvinkel [och] utveckla mening ur deras erfarenheter. 28 Då det för att fånga upp de intervjuades synvinkel och erfarenheter var av stor vikt att den som intervjuade var öppen för nya spår och hade möjlighet att ställa följdfrågor användes halvstrukturerade intervjuer som utgick från en på förhand formulerad intervjuguide. Denna innehöll tre öppna frågor, och efter varje fråga fanns också några förslag på ingångar till eventuella följdfrågor. 29 Intervjuerna utfördes dock i största möjliga mån som samtal utan någon strikt ordningsföljd eller formulering av frågorna, just för att möjliggöra uppföljning och fördjupning. Det var inte heller så att alla frågorna i intervjuguiden med nödvändighet behövde ställas. 26 Trost, Jan. Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur, s ibid. s Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur, s Se Bilaga 1: Intervjuguide 11

18 Enkäter som insamlingsmetod valdes bort då frågeområdena var breda och utforskade personliga infallsvinklar och berättelser, vilka ofta kräver långa svar som hade varit svåra och tidskrävande att förmedla i skrift. 30 Om undersökningen byggt på en mer strikt nivåmässig uppskattning av den egna digitala kompetensen hade enkäter dock varit mer lämpliga som metod. Eftersom det i och med Skolverkets rapport It-användning och it-kompetens i skolan redan fanns en aktuell och omfattande sammanställning av detta slag valdes ett dylikt moment bort i undersökningen. Inte heller någon typ av klassrumsobservationer i avsikt att studera elevernas datoranvändande under lektionstid var aktuellt, då studiens fokus var att undersöka vad eleverna uttryckte för syn på sin digitala kompetens snarare än att försöka bedöma och utvärdera deras faktiska digitala kompetens. Urval I studien intervjuades totalt sju personer som alla verkar vid samma gymnasieskola i södra Sverige. Av dessa var tre stycken lärare och de övriga fyra elever. Skolan ifråga har en pågående 1:1-satsning sedan 2011, vilket var en betydelsefull faktor i valet av skola eftersom det innebar dels att eleverna ifråga hade god och regelbunden tillgång till datorer och dels att datoranvändning på ett eller annat sätt regelbundet ingick i deras undervisning. Att undersöka synen på elevernas digitala kompetens på en skola där datorer sällan eller aldrig används var inte relevant för undersökningen. Alla de intervjuade har anknytning till en och samma klass på skolan: eleverna i att de går i samma klass och lärarna i att de undervisar i klassen ifråga. Anledningen till att urvalet av informanter begränsats på detta sätt är att undersökningens yttre ramar bara erbjöd möjlighet till ett numerärt begränsat urval informanter, som dessutom genom syftets och frågeställningarnas utformning per definition behövde vara uppdelat i två kategorier: elever och lärare. Att dela upp gruppen med informanter i ytterligare kategorier, som skola A och skola B, eller program X och program Y, hade inneburit att antalet informanter i varje kategori blivit ännu färre, kanske bara en enda. Samtidigt hade skälet till att göra en sådan ytterligare uppdelning nog grundat sig i en (o)medveten ambition att jämföra de olika skolorna/programmen. Dock är det som Kvale och Brinkmann skriver så att Om antalet [informanter] blir för litet blir det svårt att generalisera och omöjligt att pröva hypoteser om 30 Johansson, Bo & Svedner, Per Olov. Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget, s

Policy för IKT och digital kompetens i undervisningen på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Policy för IKT och digital kompetens i undervisningen på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Policy för IKT och digital kompetens i undervisningen på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik 1 Antagen av prefekt och institutionsstyrelse 2012-03-26. Författad av Viktor Aldrin. Grafisk form:

Läs mer

Digital kompetens och pedagogisk digital kompetens

Digital kompetens och pedagogisk digital kompetens Digital kompetens och pedagogisk digital kompetens 1 EU:s åtta nyckelkompetenser 2 I slutet av 2006 presenterade EU 8 nyckelkompetenser som man ansåg att alla medborgare inom EU behövde för den personliga

Läs mer

Digital kompetens L I T E F A K T A, M E R I N S P I R A T I O N O C H M E S T W O R K S H O P S

Digital kompetens L I T E F A K T A, M E R I N S P I R A T I O N O C H M E S T W O R K S H O P S Digital kompetens L I T E F A K T A, M E R I N S P I R A T I O N O C H M E S T W O R K S H O P S IT/IKT IT informationsteknik IKT informations och kommunikationsteknik IKT pedagogik kommunikationen och

Läs mer

Storvretaskolans IT-plan 2013/14

Storvretaskolans IT-plan 2013/14 s IT-plan 2013/14 I det moderna samhället blir informationsteknik och datorer allt vanligare. Vi vill skapa förutsättningar för våra elever att lyckas i dagens samhälle och använder oss därför av IT i

Läs mer

IKT PLAN - FÖRSKOLA. (Höganäs plan med riktlinjer för digital kompetens)

IKT PLAN - FÖRSKOLA. (Höganäs plan med riktlinjer för digital kompetens) IKT PLAN - FÖRSKOLA Att rusta våra barn, elever och personal för en framtid som vi ännu inte vet något om så att de med öppenhet, nyfikenhet och självförtroende vågar prova, utforska nytt och ständigt

Läs mer

Trippel Helix Lund

Trippel Helix Lund Trippel Helix Lund 2016-02-09 Skolverket - projektgrupp Grundskolan (motsvarande) - Olof Andersson - Eva Blomdahl - Helena Karis - Christian Magnusson Gymnasieskolan (motsvarande) - Hans Almgren - Ylva

Läs mer

Trippel Helix Göteborg

Trippel Helix Göteborg Skolverket - projektgrupp Trippel Helix Göteborg 2016-02-05 Grundskolan (motsvarande) - Olof Andersson - Eva Blomdahl - Helena Karis - Christian Magnusson Gymnasieskolan (motsvarande) - Hans Almgren -

Läs mer

IT-plan för Förskolan Äventyret

IT-plan för Förskolan Äventyret IT-plan för Förskolan Äventyret 2015-2016 Inledning Idag är multimedia ett självklart verktyg i vardagen, både på arbetet och fritiden, på samma sätt som papper, penna och böcker. Vi använder datorn både

Läs mer

IT-användning och IT-kompetens i skolan

IT-användning och IT-kompetens i skolan IT-användning och IT-kompetens i skolan Förslag till nationell strategi för skolans digitalisering för förskola, förskoleklass, fritidshem och den obligatoriska skolan Den digitala våren 2 februari: Nationellt

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

E-strategi fo r Knivstas fo rskolor och skolor

E-strategi fo r Knivstas fo rskolor och skolor Knivsta kommun E-strategi fo r Knivstas fo rskolor och skolor - en sammanfattning VISION Vi har valt att sätta en vision, en målbild för Knivstas förskolor och skolor: En skola som utbildar de kommande

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

Skriva och skapa med datorn

Skriva och skapa med datorn 2012-12-06 19:11 Sida 1 (av 6) Skriva och skapa med datorn En dator kan man använda i många olika syften. Kanske spelar du mest dataspel och umgås med vänner i communities och på Facebook? Kanske använder

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Verksamhet Bildning VISION Alla barn och elever ska få den digitala kompetens de kommer att behöva, både nu och i framtiden. De ska få redskap och utveckla

Läs mer

Hälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A

Hälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A Hälsoprojekt Utvärdera din hälsa i rapportform Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A Mål: Att utveckla sin fysiska, psykiska och sociala hälsa samt självbild. Att lära sig ta ansvar för egen träningsverksamhet.

Läs mer

LÄRAREXAMEN BACHELOR OF ARTS IN EDUCATION (GRUNDNIVÅ-FIRST CYCLE) MASTER OF ARTS/SCIENCE IN EDUCATION (AVANCERAD NIVÅ-SECOND CYCLE) 1

LÄRAREXAMEN BACHELOR OF ARTS IN EDUCATION (GRUNDNIVÅ-FIRST CYCLE) MASTER OF ARTS/SCIENCE IN EDUCATION (AVANCERAD NIVÅ-SECOND CYCLE) 1 Lokal examensbeskrivning Dnr: 540-420-10 Sid 1 (8) LÄRAREXAMEN BACHELOR OF ARTS IN EDUCATION (GRUNDNIVÅ-FIRST CYCLE) MASTER OF ARTS/SCIENCE IN EDUCATION (AVANCERAD NIVÅ-SECOND CYCLE) 1 1. Fastställande

Läs mer

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Läsåret 2016-17 PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Bakgrund Den svenska skolan och även Pysslingens skolor står inför stora utmaningar. Alla elever når inte skolans mål och skillnaderna är många

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik

Läs mer

LSA110, Samhällskunskap för lärare 1: Idéer och opinion 15 högskolepoäng

LSA110, Samhällskunskap för lärare 1: Idéer och opinion 15 högskolepoäng LSA110, Samhällskunskap för lärare 1: Idéer och opinion 15 högskolepoäng Civics for Teachers in Secondary School, Unit 1: Ideas and Opinion, 15 higher education credits Grundnivå/First cycle 1. Fastställande

Läs mer

Utbildningsplan - Humanistiska fakulteten

Utbildningsplan - Humanistiska fakulteten Utbildningsplan - Humanistiska fakulteten 1. Benämning Kombinationsprogrammet för lärarexamen och masterexamen 2. Benämning, engelska Study Programme for Master of Education and Master of Arts 3. Poäng

Läs mer

LÄRARSTUDERANDE OCH IT

LÄRARSTUDERANDE OCH IT LÄRARSTUDERANDE OCH IT Enkät med svar Rapport 1a 1 OBS denna redovisning är en punktskattning i procent inom 95%-iga konfidensintervall utan variation samt antal uppgift saknas. Totalsiffror hämtade från

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1482-14 Sid 1 (8) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2 INRIKTNING:

Läs mer

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Lärarutbildningsprogrammet, 270-330 högskolepoäng. Teacher Education, 270-330 Higher Educational Credits

UTBILDNINGSPLAN. Lärarutbildningsprogrammet, 270-330 högskolepoäng. Teacher Education, 270-330 Higher Educational Credits Dnr: 346/2008-515 Lärarutbildningsnämnden UTBILDNINGSPLAN Lärarutbildningsprogrammet, 270-330 högskolepoäng Teacher Education, 270-330 Higher Educational Credits 1. Ansvarig för programmet Lärarutbildningsnämnden

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

IKT- och mediepedagogisk plan

IKT- och mediepedagogisk plan IKT- och mediepedagogisk plan Barn och unga Ödeshögs kommun 2014-2016 Bakgrund Vi lever i en digital värld. En värld som förändras hela tiden och där allting finns inom räckhåll. Överallt. Hela tiden.

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng

LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng Man, Nature and Society 2 for Teachers in Primary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007 Elevenkät IT, 5-7 Vt 7 Innehållsförteckning Inledning...3 IKT i Falköpings kommun... 3 ITiS IT i skolan... 3 Framtidens klassrum... 3 PIM... 4 IT-enkät för elever... 4 Syftet med IT-enkäten... 4 Frågorna

Läs mer

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att: Studieteknik för faktatexter 5 LGR11 Hi Re SvA Sv Ke Planering och bedömning i svenska/sva för ett tema om studieteknik för faktatexter i samarbete med SO- och NO-ämnet. Förankring i läroplanen I arbetsområdet

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet

Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Antal högskolepoäng: 270/300/330 Nivå: Avancerad Programkoder: LAÄ7N, LAÄGN, LAMGY, LAM79

Läs mer

LSA150, Samhällskunskap för lärare 2: Samhälle och ekonomi, 15 högskolepoäng

LSA150, Samhällskunskap för lärare 2: Samhälle och ekonomi, 15 högskolepoäng Gäller fr.o.m. vt 10 LSA150, Samhällskunskap för lärare 2: Samhälle och ekonomi, 15 högskolepoäng Civics for Teachers in Secondary Schools, Unit 2: Society and Economy, 15 higher education credits Grundnivå

Läs mer

Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2

Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2 Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2 Lärarexamen Omfattning Lärarexamen avläggs på grundnivå eller avancerad nivå beroende på poängomfattning, krav på fördjupning i ett ämne eller inom ett ämnesområde

Läs mer

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder

Läs mer

Enkät till förskolepersonal

Enkät till förskolepersonal Redovisning av regeringsuppdrag 2013-04-15 Dnr 71-2012:124 Bilaga Enkät till förskolepersonal 1 1. Vilket av följande stämmer bäst med ditt arbete? Jag arbetar i förskolan, framför allt med barn i åldrarna

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN Syftet med den här IT-planen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att göra användandet av IT till en naturlig del av den dagliga undervisningen.

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en digital värld. Nordstedts akademiska förlag.

Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en digital värld. Nordstedts akademiska förlag. LUNDS UNIVERSITET Språk- och litteraturcentrum Forskarskolan i främmande språkens didaktik (FRAM) IKT undervisning och lärande i språk Jonas.Granfeldt@rom.lu.se Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en

Läs mer

LSA220, Samhällskunskap för lärare 3: Samhälle och individ 15 högskolepoäng

LSA220, Samhällskunskap för lärare 3: Samhälle och individ 15 högskolepoäng LSA220, Samhällskunskap för lärare 3: Samhälle och individ 15 högskolepoäng Civics for Teachers in Secondary School, Unit3: Society and Individual, 15 higher education credits Grundnivå/First cycle 1.

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

HÖJ DINA SO- BETYG! Allmänna tips

HÖJ DINA SO- BETYG! Allmänna tips HÖJ DINA SO- BETYG! Allmänna tips Det finns flera saker du kan göra både i klassrummet och utanför klassrummet som gör att du kommer få enklare att höja dina betyg, både i SO och i andra ämnen. 1. Läs

Läs mer

Röda Tråden. Plan för skolbiblioteksverksamhet i Mönsterås Kommun. För förskola, grundskola, grundsärskola och gymnasieskola.

Röda Tråden. Plan för skolbiblioteksverksamhet i Mönsterås Kommun. För förskola, grundskola, grundsärskola och gymnasieskola. Röda Tråden Plan för skolbiblioteksverksamhet i Mönsterås Kommun För förskola, grundskola, grundsärskola och gymnasieskola. Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Definition... 1 3. Nulägesbeskrivning...

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009 Lärarutbildningen Vägledning till dina studier på lärarprogrammet Gäller antagning hösten 2009 Ändringar i detta material sker. Aktuell information finns på lärarutbildningens webbplats: www.mah.se/lut

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet?

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Av Jenny Karlsson och Pehtra Pettersson LAU370 Handledare: Viljo Telinius Examinator: Owe Stråhlman Rapportnummer: VT08-2611-037 Abstract

Läs mer

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. = Gäller fr.o.m. vt 10 LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. Becoming Litterate and Numerate in a

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Bachelor s Programme in Education 180 Higher Education Credits Revidering fastställd av dekanus vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Läs mer

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 Återrapportering av regeringsuppdrag 2012 avseende förslag på vilken nivå utbildning i svenska för invandrare och nu pågående utbildningar som leder till en

Läs mer

Internetbaserad språkundervisning

Internetbaserad språkundervisning Internetbaserad språkundervisning Kalle Larsen Lärare i engelska och italienska Spånga gymnasium, Stockholm Något ständigt aktuellt i den internationella engelskundervisning av idag som ofta återspeglas

Läs mer

Integrerad IKT. en strategi för skolutveckling i Sollentunas kommunala förskolor och grundskolor.

Integrerad IKT. en strategi för skolutveckling i Sollentunas kommunala förskolor och grundskolor. Integrerad IKT en strategi för skolutveckling i Sollentunas kommunala förskolor och grundskolor www.sollentuna.se IKT betyder informations- och kommunikationsteknik. IKT är ett prioriterat utvecklingsområde

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

ipad strategi i förskolan

ipad strategi i förskolan ipad strategi i förskolan - en strategi för att utveckla pedagogernas förhållningssätt till och användande av ipad i förskolorna i Lindesbergs kommun. Datum: 20131029 För revidering ansvarar: Förskolechef

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Kunskapskrav Ma 2a Namn: Gy Betyg E D Betyg C B Betyg A 1. Begrepp Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Lokal pedagogisk planering - ett exempel. Inge-Marie Svensson

Lokal pedagogisk planering - ett exempel. Inge-Marie Svensson Lokal pedagogisk planering - ett exempel Inge-Marie Svensson Att leva i närområdet, åk 3 Förankring i kursplaners syfte: Den ämnesövergripande undervisningen ska syfta till att eleverna ges möjligheter

Läs mer

IT-strategi för Strängnäs kommun

IT-strategi för Strängnäs kommun TJÄNSTEUTLÅTANDE Utbildnings- och kulturkontoret Handläggare Tor-Erik Lillsebbas tor-erik.lillsebbas@strangnas.se 0709-429 211 Dnr BUN/2010:14-600 2010-05-11 1/5 Barn- och utbildningsnämnden IT-strategi

Läs mer

Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola!

Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola! Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola! Avgörande är den enskilda individens förhållningssätt till sitt eget behov av vidarelärande, förmågan att lära nytt och attityden till utbildningsinstitutioner

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet VFU enheten 2001-09-03 1 Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Bärande idéer, utgångspunkter Modellen för utformning och

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING för kursen

STUDIEHANDLEDNING för kursen Institutionen för Beteendevetenskap och lärande STUDIEHANDLEDNING för kursen 15 högskolepoäng (LATVB7) Halvfart/distans Vårterminen 2015 Leif Mideklint - 1 - INLEDNING Denna studiehandledning är avsedd

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Hur tycker du skolan fungerar?

Hur tycker du skolan fungerar? Hur tycker du skolan fungerar? För att få veta mer om hur det fungerar i skolan vill vi ställa några frågor till dig som går i årskurs 9. Statistiska centralbyrån (SCB) och Göteborgs universitet genomför

Läs mer

Formativ bedömning i matematikklassrummet

Formativ bedömning i matematikklassrummet Modul: Taluppfattning och tals användning Del 4: Formativ bedömning Formativ bedömning i matematikklassrummet Peter Nyström, NCM Termen bedömning, eller pedagogisk bedömning kan uppfattas väldigt olika,

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 ATT VARA FYSISKT NÄRVARANDE ELLER LÄRA PÅ DISTANS... 3 Att vara fysiskt närvarande... 3 Att lära på distans... 3 EN SAMMANFATTANDE

Läs mer

Intervju med den andre

Intervju med den andre Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del II 15 högskolepoäng Intervju med den andre Marcus Andersson Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till programmet Svenska B/Svenska som andra språk B, Engelska B, Samhällskunskap A, Ma A samt för:

Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till programmet Svenska B/Svenska som andra språk B, Engelska B, Samhällskunskap A, Ma A samt för: Utbildningsplan för Kombinationsprogrammet för lärarexamen och masterexamen vid Humanistisk fakultet Study Programme for Master of Education and Master of Arts 300.0 Högskolepoäng 300.0 ECTS credits Programkod:

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Handledare: Elisabet Banemark

Handledare: Elisabet Banemark Ett ITiS-arbete utfört av: Lydia Hallengren Brita Lavesson Nils-George Olsson Stefan Rydberg Magdalena Åkesson Handledare: Elisabet Banemark Innehållsförteckning Bakgrund -------------------------------------------------------------------------------------------3

Läs mer

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Bachelor s Programme in Education 180 Higher Education Credits Revidering fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2013-03-15

Läs mer

Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande och/eller särskild behörighet

Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande och/eller särskild behörighet Malmö högskola / Gemensamt verksamhetsstöd Studentcentrum 1(5) Mars 2015 Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande och/eller särskild behörighet Reell kompetens vad är det?

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

IKT - handlingsplan för skolområde Tuna

IKT - handlingsplan för skolområde Tuna Barn- och skolförvaltningen Lunds stad Tuna skolområde IKT - handlingsplan för skolområde Tuna I Lunds skolor möts kunskap, idéer och utveckling i praktisk handling. Varje elev är huvudperson. Skolplanen

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo

Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo REVIDERAD IKT-STRATEGI LÄROPLAN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN SDU Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo Informations- och kommunikationsteknik integreras

Läs mer

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Lärarhandledning Lärarhandledning Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att

Läs mer

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt Om ämnet Modersmål Ämnesplanen utgår från att kunskaper i och om det egna modersmålet är avgörande för lärande och intellektuell utveckling. EU betonar vikten av modersmål som en av sina åtta nyckelkompetenser.

Läs mer

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN Utbildningsplan Dnr CF 52-482/2007 Sida 1 (6) SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Special Education Programme, 90 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat den 20 augusti

Läs mer