sumagasinet 24 juni 2009 invigs Vårdbyggnaden Naturen läker själens sår Toppjobb på sjukhuset 1/2009 sidan 16 sidan 12 sidan 22

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "sumagasinet 24 juni 2009 invigs Vårdbyggnaden Naturen läker själens sår Toppjobb på sjukhuset 1/2009 sidan 16 sidan 12 sidan 22"

Transkript

1 sumagasinet sahlgrenska universitetssjukhusets tidning 1/ juni 2009 invigs Vårdbyggnaden 40 år i sjukhusets tjänst sidan 12 Naturen läker själens sår sidan 16 Toppjobb på sjukhuset sidan 22

2 Vårdbyggnaden Hur svårt kan det vara? Katarina Hallingberg redaktör, SUmagasinet I dagarna invigs Vårdbyggnaden, byggd för ett mer patientfokuserat arbetssätt. En nystart, känner verksamheterna som fått förmånen att flytta in. I början av juni kom resultatet av årets patientenkät för slutenvården. Den visar att 84 procent av patienterna är nöjda med vården de fått vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Det är ju jättebra! Även på frågan hur de blivit bemötta vid inskrivningen får sjukhuset överlag bra betyg, procent tycker att bemötandet varit bra eller mycket bra. Kanon! Men vänta nu? Det måste betyda att av tio patienter är det en som inte fått bra bemötande. Den personen har gått hem och berättat vid köksbordet och maken har talat om detta på sin arbetsplats där de som jobbar gått hem och berättat för sina familjer och grannar... Resultatet? Förödande, för Sahlgrenska Universitetssjukhusets namn och goda rykte. Vi har faktiskt inte råd att bemöta en enda person illa och vi behöver inte göra det heller. För hur svårt kan det vara? Enkäten gällde slutenvården men själv var jag med som anhörig vid ett återbesök i öppenvården för en vecka sedan. Allt flöt fint tills dess att läkaren skulle göra entré 50 minuter försenad! Inte ett ursäkta förseningen ödslades på patienten som gick därifrån och tyckte han blivit snobbigt bemött. Det hade kostat så lite ett enda leende och ett sorry. Hur snygga byggnader vi än har det är vi som jobbar i dem som avgör kvaliteten på patientens möte med vården. Katarina Hallingberg sumagasinet innehåll Konst på glas. Verk av Kent Karlsson i redaktionen Katarina S Hallingberg redaktör Kerstin Fredin Ann Louise Leikin Göran Samuelsson g r a f i s k f o r m o c h l a y o u t Maria Nordberg a n s v a r i g u t g i v a r e Göran Ekstedt e-po s t postadress sumagasinet Avdelningen för information och kommunikation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Torggatan 1a, mölndal t r yc k Cela Grafiska AB Du kan också läsa SUmagasinet på och intranätet. Uppgiftslämnare skyddas. Den som lämnar upplysning till en tidning har laglig rätt att vara anonym. Redaktionen får inte röja uppgiftslämnares identitet och myndigheter får inte forska efter den. Citera oss gärna men ange källan. omslagsbild Vårdbyggnaden som invigs i juni 2009 Bild: Björn Larsson Rosvall 3 Vårdbyggnaden Här har byggts för ljus och luft 6 Vårdbyggnaden en kugge i sjukhusets utveckling in i framtiden 7 Skräddarsytt för vård nära patienten 9 Från våning 14 i Höghuset till markplan i Vårdbyggnaden 10 Transplantationscentrum samlat i nya Vårdbyggnaden 11 All time high 12 En chefläkare som står fast när det blåser 13 Datorutbildning ökar MR-säkerheten 14 Vi arbetar som läkarsekreterare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset 16 Livslusten åter med naturens hjälp 19 Ledarskaps-ST vässar läkarnas ledarskap 20 Kombinera nytta med nöje överläkarens recept för god hälsa efter Krönikan: Too young to die, too old to rock n roll 22 Toppjobb med stort ansvar 23 Viktigt specialistutbilda för framtiden 24 Eko från Kvalitetsveckan 2009: Rehabiliteringsmedicin vände på alla stenar 25 Eko från Kvalitetsveckan 2009: Större trygghet för akutsjukvårdens stamkunder Hjälpmedel ger tryggare vård i livets slutskede 26 Hjärnvägen ger bättre strokevård 28 Självklart med hjärt-lungräddning på schemat i gymnasiet Läkarsekreteraryrket har genomgått stora förändringar under åren. Läs mer om läkarsekreterare Marianne Pauling Andersson och tre av hennes kollegor på sidorna Vårdbyggnaden Här har byggts för luft och ljus Den 24 juni invigs Vårdbyggnaden på Sahlgrenska sjukhuset. En stor händelse för hela Sahlgrenska Universitetssjukhuset eftersom Vårdbyggnaden kan ses som propplösaren i en större upprustningsplan. tex t: k a t a r i n a hallingberg bi l d e r : bj ö r n larsson r o s v a l l, m a r i e ullner t fortsättning >> sumagasinet 1/2009 sumagasinet 1/2009 3

3 Vårdbyggnaden Vårdbyggnaden (1) (2) (3) (4) Exteriör. Vårdbyggnaden är en del av större upprustningsplan för Sahlgrenska sjukhuset. Interiör. I entrén finns kassa och café (1). Dagrum med utsikt över Botaniska trädgården (2). Vårdsal med burspråk (3). Konstverk av Kent Karlsson (4). Andaktsrum utan religiösa symboler (5). Avdelningsdagrum med konstverk av Berit Jonsvik (6). I f l e r a år ha r pe r s o n a l, patienter och övriga besökare på Sahlgrenska sjukhuset kunnat följa hur Vårdbyggnaden vuxit upp ur marken bakom centralkomplexet på Sahlgrenska sjukhuset. Med sina sju våningar plus källare på tillsammans kvadratmeter kan Vårdbyggnaden storleksmässigt nästan jämföras med Kungälvs sjukhus innan det byggdes till, berättar Annica Otterberg, som tillsammans med Reino Moberg är projektledare för inflyttningen i Vårdbyggnaden. Innanför den supermoderna glasentrén möter besökaren en receptionsdisk, där det så småningom ska gå att bara checka in efter att ha betalat besöket hemma på nätet. Lite längre bort ska fika och lättare maträtter serveras i Café Vitsippan, vars namn knyter an till Vårdbyggnadens läge, helt nära Botaniska trädgården och Vitsippsdalen. Här har vi husets vackraste rum, säger Annica Otterberg, och öppnar en dörr till vänster i entrén. Här döljer sig ett litet och finstämt andaktsrum i gråblå färgsättning men utan några religiösa symboler. Överlag är färgerna milda i byggnaden, från mosaikbeklädnaden i hisshallarna som binder ihop Vårdbyggnaden med centralkomplexet, där samma sorts stenar från 1950-talet pryder väggarna, till avdelningarnas väggfärger i dämpat grönt och gult. Trädetaljerna är genomgående ek eller björk. Varje avdelning har en glasvägg som avgränsar dagrummet från avdelningen. Olika konstnärer står för utsmyckningen av dessa väggar som också har motiv som för tankarna till naturen, precis utanför de stora fönstren. En särskild finess är avdelningsköken som byggts för att undvika att alltför många springer i köket och den risk för bakteriespridning som det medför. Med hjälp av en bardisk med skåp ovanför kan patienterna nu förse sig med det de behöver från utsidan av köket, där till och med ett särskilt litet kylskåp döljer sig bland raden av ekluckor. Vilka är det då som befolkar huset? Transplantationscentrum var först in tillsammans med Njurmedicinskt centrum, såväl slutenvård som dagvård/ öppenvård och en ny utökad dialysverksamhet. Hematologi och vårdavdelningar för medicin och kirurgi kommer att finnas här och det sista flyttlasset är strokeenhetens, där tre tidigare avdelningar samlats på ett helt vårdplan. I huset finns också plats för bland annat arbetsterapi och sjukgymnastik, motionslokal, omklädningsrum med 820 skåp, läsrum och (5) (6) ett stort konferensrum. Redan i planeringen anpassades Vårdbyggnaden, i samarbete med Sahlgrenska akademin, för undervisning med särskilda utrymmen på varje avdelning för studerande och ett samlingsrum i källarplanet. De 336 vårdplatserna i Vårdbyggnaden tillför dock inte sjukhuset i dagens läge några nya platser. Istället frigörs vårdytor för ombyggnad och renovering. Bygget av den Vårdbyggnaden gör det möjligt att snabba på den fortsatta processen att göra Sahlgrenska Universitetssjukhuset till ett sjukhus i tiden och framtiden, säger projektledare Reino Moberg och nämner upprustning av lokaler i centralkomplexet, renovering av entréer och akutmottagningar, ombyggnad av Jubileumskliniken och inte minst det nya Bildcentrum, som förhoppningsvis ska börja byggas år enligt planerna. Men också Östra sjukhuset behöver utvecklas och efter ligger tyngdpunkten på byggnationen där, säger Reino Moberg. På de följande sidorna presenteras några av de verksamheter som just flyttat in i Vårdbyggnaden. Välkommen in! 4 sumagasinet 1/2009 sumagasinet 1/2009 5

4 Vårdbyggnaden Vårdbyggnaden Vårdbyggnaden en kugge i sjukhusets utveckling in i framtiden Nu kan vi snabba på den fortsatta processen att göra Sahlgrenska Universitetssjukhuset till ett sjukhus i tiden och för framtiden, säger sjukhusdirektör Jan Eriksson med anledning av invigningen av Vårdbyggnaden på Sahlgrenska sjukhuset. tex t: gö r a n samuelsson b i l d: björn larsson rosvall Jan Eriksson har precis som alla andra följt byggnationens utveckling och han förstår känslan att nu äntligen få flytta in. Vårdbyggnaden har byggts enligt modernaste principer och arkitektur och i planeringen har patienten tydligt funnits i fokus. Att vårdpersonalen ska komma närmare patienterna är en filosofi som ska genomsyra hela Sahlgrenska Universitetssjukhuset. De som har en vårdutbildning och ett vårduppdrag bör förstås använda så stor del som möjligt av sin arbetstid åt direkt patientvård, betonar Jan Eriksson. Samarbetsprojektet, där tre olika specialiteter inom strokevården går samman på ett gemensamt vårdplan, ser han som intressant. Vi kan nu garantera patienterna en konsekvent och genomtänkt bra vård. Ett steg till har tagits på Östra sjukhuset där vissa strokepatienter diagnostiseras i ambulansen och sedan förs för fortsatt vård direkt till strokeavdelningen. Under sommaren ska det bli möjligt att bli direktinlagd på en strokeenhet också på Mölndals sjukhus och Byggarbetsplats Jan Eriksson följde dagligen bygget av Vårdbyggnaden. till hösten är det dags även på strokeenheten i den nya vårdbyggnaden. Det sparar väldigt mycket tid för patienten, vilket i det här sammanhanget är livsviktigt. Transplantationscentrum är också en betydelsefull del av Vårdbyggnaden, anser Jan Eriksson. Spännande beslut Vi har haft ett helt nytt tänk i planering, projektering och utförande av den nya vårdbyggnaden där patienten verkligen kommer i centrum. kommer att ske i höst, då rikssjukvårdsnämnden ska ta ställning till vilket eller vilka sjukhus som ska få utföra hjärt-, lung- och levertransplantationer i Sverige. Vi är Sveriges i jämförelse största transplantationsenhet och resultaten är utmärkta så vi borde ligga bra till, säger Jan Eriksson optimistiskt och tillägger: Vi utgår från att vi kommer bli ett av rikssjukhusen i alla tre fallen. Den nya vårdbyggnaden är en del av en stor upprustningsplan för hela sjukhuset. Flytten av vårdavdelningar från gamla Sahlgrenska till den nya vårdbyggnaden skapar nya möjligheter för de ytor de lämnar efter sig. Västra Götalandsregionens hälsooch sjukvårdsutskott har också fattat ett inriktningsbeslut om bygget av ett Bild- och interventionscentrum på Sahlgrenskatomten. Motsvarande behandling sker för närvarande i regionens ekonomiutskott. Signalerna hittills är positiva från utskott och regionstyrelse. Men det är en lång bit kvar tills huset står färdigt. Samtidigt är det här ett framtidsbeslut som behövs för att säkerhetsställa den högspecialiserade vården i hela Västra Götalandsregionen med stor potential för framtida forskning, utbildning och ekonomisk tillväxt, säger Jan Eriksson och avslutar: Bild- och interventionscentrumhuset blir ett nav för sjukvården i hela Västra Götalandsregionen. Patientnärmre vård. Annsofi Johansson (t.h.) med kollegor hade redan innan flytten jobbat enligt den modell som nu används i Vårdbyggnaden. Skräddarsytt för vård nära patienten På strokeavdelning 28 på Sahlgrenska arbetade personalen nära patienterna. Den patientnärmre vården genomsyrade lokalerna, arbetsmetodiken och hela tänket. Och bättre blev det genom flytten till den nya vårdbyggnaden. Flytten har givit oss ett gyllene tillfälle till förändring, säger vårdenhetschef Annsofi Johansson. tex t: göran samuelsson bi l d: björn larsson rosvall Vi gjorde det bästa av situationen i våra gamla lokaler och det funkade hyfsat. På vår nya avdelning var allt förberett för den patientnärmre vården, säger en nöjd Annsofi Johansson. Sedan några veckor tillbaka är hon vårdenhetschef för strokeavdelningen i den nya vårdbyggnaden, då tre avdelningar blivit till en. Det är utöver avdelning 28, som är en akut neurologisk strokeavdelning, även avdelning 19, en medicinsk strokeavdelning, samt avdelning 116, som vårdar äldre strokepatienter. Här finns plats för 52 patienter. Det blir strålande. Förutsättningarna är optimala för att det ska bli bra, säger Annsofi Johansson, och ler med hela ansiktet. Flytten skedde i mitten av maj. Olika fokusgrupper, med vårdpersonal från alla tre avdelningarna hade innan dess arbetat på högvarv med skilda spörsmål. En tvärprofessionell arbetsgrupp svarade för frågor som rörde själva vårdprocessen. En annan sysslade med frågor kring dokumentationen och ytterligare en funderade kring hur arbetet skulle organiseras i team och moduler i den patientnärmre vården. Det fanns också arbetsgrupper kring medicin- och klädförråden och allt annat som måste fungera från dag ett. Tre olika system är nu ett och det gäller att plocka ur russinen ur kakan. Arbetet med att nå det arbetssätt strokeavdelningen har idag har tagit tid och mycket kraft. Avdelningen utsattes för hårda besparingskrav för flera år sedan, men någon omorganisation av arbetet skedde inte för att effektivisera vården. Situationen för personalen 6 sumagasinet 1/2009 sumagasinet 1/ forts. sid 8 >>

5 Vårdbyggnaden Vårdbyggnaden kändes ohållbar, arbetsmiljön var dålig och man tyckte att patienterna försummades det fanns helt enkelt inte tid för det patientnära mötet. År 2007 började avdelning 28 organisera om sin verksamhet enligt de nya principerna. Det blev en omstrukturering på alla plan. Sjuksköterskornas och undersköterskornas administrativa sysslor och telefonsamtal förlades till en samordnare och det praktiska patientnära arbetet skedde i de tre arbetsmodulerna ute i patienternas närhet. I varje modul finns dator, en mobil läkemedelsvagn och ett närförråd. Varje vecka avsätts en sjuksköterska eller undersköterska till att fungera som samordnare, som tar hand om pappersexercisen och alla telefonsamtal inklusive dem från anhöriga. Borta är larm och telefoner som ringer i ett. Patientlarmet i den nya vårdbyggnaden är dessutom kopplat till en vibrerande nästan ljudlös dosa i salsansvarige sjuksköterskas/undersköterskas ficka. Samordnaren kan svara på de flesta samtalen och alla andra är ute i vården bland patienterna. Sjuksköterskornas arbetsledaransvar stärks också genom att de befinner sig närmare golvet och undersköterskorna, säger Annsofi Johansson och tillägger: Det är mötet mellan patient och vårdare som är det viktiga. Allt fokus ska hamna på patienten och hela verksamheten och arbetssättet ska organiseras efter det. Annsofi Johansson Det har lett till ett mycket bättre samarbete. Sjuksköterskorna ser det arbete undersköterskorna utför och vågar delegera på ett helt annat sätt än tidigare. Flytten till den nya vårdbyggnaden har inneburit en klar förbättring eftersom lokalerna från början är anpassade till det här arbetssättet. Förhoppningen är att patienten känner sig tryggare här och att risken för exempelvis fallskador minskar, eftersom personalen lättare ser eller hör när någon som inte får/kan gå upp ändå försöker ta sig ur sängen. Personal, som befinner sig mitt i vården, lär känna sina patienter bättre. Man märker de små förändringarna och överrapporteringen till nästa arbetspass blir då mer komplett. Kontakten med anhöriga blir ofta tätare. Arbetsmiljön har också blivit mer stimulerande och genom ett effektivare arbete finns det tid över för förbättringar. Det är som att jobba mitt i ett kreativt stim, säger Annsofi Johansson och avslutar: Här ventileras stort som smått. Det gör att det är få spänningar och konflikter inom personalgruppen och arbetsmiljön blir trivsam. Fakta Synen på vård av strokepatienter har förändrats under åren och år 2005 slogs det fast att strokepatienter kräver omedelbar sjukhusvård på strokeenhet och att kvaliteten på vården av dessa patienter är livsavgörande. Sahlgrenska Universitetssjukhuset har fram till idag haft svårt att svara upp mot de krav som ställs. Flytten gör att vi kan höja nivån på vården många trappsteg i ett enda slag, säger Annsofi Johansson, vårdenhetschef för den samlade strokeavdelningen i den nya vårdbyggnaden. Bra för patienten. Ingrid Lindholm-Karlsson ser flytten som en stor förbättring för dialyspatienterna. Från våning 14 i Höghuset till markplan i Vårdbyggnaden Nu är det slut på att trava 306 trappsteg eller att vänta på hissen för att komma till 14:e våningen. Dialysen på Sahlgrenska sjukhuset och de cirka 50 anställda har flyttat till första våningen i Vårdbyggnaden! Det är skönt med nya lokaler men vi saknar terrassen och vår utsikt, säger sjuksköterskan Lena Löfgren tex t: gö r a n samuelsson bi l d: bj ö r n larsson r o s v a l l, a d a m ih s e Dialysavdelningen i den nya vårdbyggnaden har inga likheter med den gamla avdelningens traditionella vårdsalar utefter en mörk och inte särskilt inspirerande korridor. Patientsalarna ser också helt annorlunda ut. Här finns en solfjäderliknande sal med plats för åtta patienter, två enkelrum, ett åttabäddsrum med mellanvägg, ett fyrabäddsrum och tre enbäddsrum. Ett av enkelrummen kan man nå utifrån detta med tanke på isolering av infekterade patienter. Borta är de otillgängliga expeditionerna. Dessa är mer centralt belägna moduler på avdelningen, så att personalen snabbt kan rycka ut då en patient behöver hjälp eller då någon dialysmaskin signalerar att något är fel. Vi slipper inte ifrån larmen, men det kommer att bli en tystare avdelning eftersom larmen går direkt till den personal som ansvarar för rummet, säger Lena Löfgren. Vattenreningsverket är en viktig kugge i dialysverksamheten. Det inkommande vattnet avkalkas, avhärdas och renas innan det går till dialysmaskinerna, där salter och dialyserande ämnen tillsätts, allt enligt Läkemedelsverkets noggranna föreskrifter. Det är en väldig kontrollapparat för att få bedriva dialysverksamhet över huvud taget, säger vårdenhetschef Ingrid Lindholm-Karlsson Det går åt mycket vatten. En halv liter rent vatten i minuten rusar genom rören till varje maskin. 120 liter vatten går det åt för en fyratimmarsdialys, som är det normala. Tidigare låg vattenreningsverket på våning 15 i höghuset. Vattnet pumpades upp till vattenreningen, för att sedan användas en våning ner. Det är en av orsakerna till att man lagt dialysen på bottenvåningen i den nya vårdbyggnaden, där reningsverket finns i källarplanet. Där nere är också en central anläggning för dialyskoncentrat belägen. Via en slinga förs koncentratet upp till dialysmaskinerna där det sedan blandas med vatten till dialysvätska av rätt koncentration. Kroppen samlar på sig uremiska toxiner när njurarna sviktar. Det är bland annat med hjälp av dialysvätskan som blodet renas, förklarar Lena Löfgren. Flytten innebär att 25 maskiner, istället för tidigare 18, har kunnat anslutas till vattenreningen. Patientantalet varierar till ibland uppåt ett 60-tal med de akuta patienterna inräknade. Verksamheten pågår i stort sett dygnet runt, så fler patienter kan nu få hjälp. Det är en väldig förbättring för dialyspatienterna i Göteborg med omnejd, konstaterar Ingrid Lindholm Karlsson. Rent vatten. Ulf Carlson, Hussain Quraishi och Mats Sjöberg installerar vattenreningsverket. forts. sid 10 >> 8 sumagasinet 1/2009 sumagasinet 1/2009 9

6 Vårdbyggnaden Det är en väldig förbättring för dialyspatienterna i Göteborg med omnejd. Andra som blir glada att dialysen blir mer lättillgänglig är naturligtvis de rullstolsburna patienterna. De åker ofta färdtjänst och taxichaufförerna, som hämtar de uttröttade patienterna, är också nöjda med flytten liksom de som transporterar patienter från andra avdelningar. Ett problem var här, påpekar överläkare Ola Samuelsson, att dörrarna från början gjorts alldeles för smala, särskilt in till akutrummen. Trots att dörrhål på ritningen var planerade till 130 centimeter för att klara sängtransporterna blev de i verkligheten smalare. Nu har de byggts om, så det har ordnat sig, säger han. Avdelningspersonalen har deltagit i planeringsprocessen sedan början av år Tack vare en lojal arbetsstyrka som hängt ihop sedan planeringens början har ingen känt sig utanför. Färgsättningar, gardiner, golvmaterial och liknande är centralt beslutat, men det finns massor av arbetsmoment som måste tänkas igenom för att fungera, säger Lena Löfgren. Själva flytten var ett logistiskt äventyr. De utökade antalet vårdplatser innebar att nya maskiner installerades som kunde dras igång på dag ett. Samtidigt kunde man på de lugnare passen flytta ner de gamla dialysmaskinerna och köra på full effekt först dag två eller tre. Transplantationscentrum samlat i nya Vårdbyggnaden Att få samla verksamheten, som fram till idag har varit på olika ställen, är något vi verkligen väntat på. Det nya huset har ett stort symbolvärde som en nystart för transplantationsverksamheten, säger professor Michael Olausson, verksamhetschef för Transplantationscentrum. tex t: an n lo u i s e leikin, g ö r a n samuelsson bi l d: bj ö r n larsson r o s v a l l Transplantationscentrum vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset är en av de verksamheter som flyttat in i Vårdbyggnaden. Det är två år efter att centrumbildningen, den enda i sitt slag i Skandinavien, skapades vilket innebar att all organtransplantation sammanfördes inom en organisation. Nu har verksamheten också fysiskt samlats under ett tak i Vårdbyggnaden. Vi har nu i flera år sett hur byggnaden sakta vuxit fram och vi har fått vara med och bestämma från början. Vi var bland de första in och flytten betydde betyder mycket för oss, säger vårdenhetschef Ulrika Nordell. Verksamheten har hittills varit geografiskt spridd, främst på olika våningsplan i Sahlgrenska sjukhusets centralkomplex. I Vårdbyggnaden hamnar öppenvården på plan 6 och vårdplatserna, knappt 40 stycken, som tidigare varit uppdelade på två avdelningar, på plan 4. Flytten berör dock inte Transplantationscentrums verksamhet för små barn, som blir kvar på Östra sjukhuset. Arbets- och vårdmiljön är ljus och lokalerna är rymliga. Patienterna på vårdavdelning får här större integritet i en- och tvåbäddsrum, jämfört med fyrabäddssalarna tidigare. Avdelningen kan enkelt delas i två delar för att underlätta så kallad barriärvård för att hindra smittspridning, om det exempelvis kommer in magsjuka. Moderna och mer funktionella övervakningsplatser är nödvändiga eftersom man tar emot patienterna väldigt tidigt från intensivvården. Två personalstyrkor samordnas till en, och man inför arbetssättet patientnärmre vård med olika team, som ansvarar för sju patienter vardera. Istället för en expedition som är gemensam för hela avdelningen har varje team sin dokumentationsplats och sitt närförråd. Vi har fått ändra en del under resans gång. Sjukvård är ju en färskvara. Vi har bland annat inrättat en speciell övervakningsmodul med fyra platser, säger Ulrika Nordell. Michael Olausson menar att 2009 är ett oerhört viktigt år för transplantationsverksamheten. I oktober beslutas det vilka sjukhus som ska få riksuppdraget att utföra transplantationer av hjärta, lungor och lever. Vi står väl rustade inför beslutet kring ett utökat transplantationsuppdrag här på Sahlgrenska. Det är också viktigt för Göteborg och regionen, säger han och tillägger: Det hänger på om man har det politiska modet att peka ut ett enda sjukhus som ska syssla med transplantationer. För min del tycker jag det Nya rekord. Antalet organgivare slog nya rekord förra året och det ser ut att gå ännu bättre i år, mycket tack vare tv-serien "På liv och död", säger verksamhetschef Michael Olausson. Nystart. Det känns fantastiskt att få flytta in i ett helt nytt hus, tycker vårdenhetschef Ulrika Nordell. räcker med ett. Bildandet av Transplantationscentrum och flytten till det nya huset har haft det goda med sig att grundforskningssidan nu också stärkts. Långsiktigheten på utbildningssidan har också förbättrats. Många av pionjärerna inom transplantationsverksamheten lever fortfarande och gör ett fantastiskt jobb, men de börjar komma till åren. Vi har nu de bästa möjligheterna i Sverige att klara generationsskiftet som ligger framför oss, säger Michael Olausson. All time high 2008 b l e v ett n y t t re k o rd å r f ö r transplantationscentrum som transplanterar hjärta, lunga, lever, njure, tarm och bukspottkörtel. Tv-serien "På liv och död", som spelades in på Sahlgrenska sjukhuset, har satt fokus på donationsfrågan och det är bara positivt, säger verksamhetschef Michael Olausson. 175 njurar, 76 levrar, 23 hjärtan, 1 hjärta-lungor, 17 singellungor och 17 dubbellungor var förra årets rekordsiffror. Därtill genomfördes fem transplantationer under 2008, där tarm var ett av organen. Även i Sverige i övrigt var transplantationssiffrorna höga. Antalet donatorer har ökat under de senaste åren. Orsakerna är flera, men den ökade satsningen från Socialstyrelsen och Donationsrådet spelar en stor roll liksom införandet av donationsansvariga läkare och sjuksköterskor vid samtliga sjukhus i Sverige. Den regionala Donationsenheten vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset etablerades 1 januari Enheten, som är fristående från Transplantationscentrum, består av sex transplantationskoordinatorer och en enhetschef. De svarar för samordningen från och med att det finns en donator tills transplantationen genomförts. Koordinatorerna följer med transplantationskirurgen ut till donatorsjukhus i hela landet. Den regionala donationsenhetens chef är Bengt-Åke Henriksson, anestesiolog, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Enheten är placerad under kvalitetsdirektör Ing-Marie Bergbrant som ingår i sjukhusdirektörens stab. Enheten sitter i centralkomplexets entréplan. Stjärnorna i tv-serien "På liv och död". 10 sumagasinet 1/2009 sumagasinet 1/

7 "Först skulle jag bli ingenjör, men när jag läste biologi tände jag på tanken att bli doktor." Erfaren. Efter pensioneringen från Sahlgrenska Universitetssjukhuset fortsätter Ingemar Wickström inom Västra Götalandsregionen. En chefläkare som står fast när det blåser Han har varit med om många av de allvarliga tillbuden under modern tid. Han har alltid varit den som ställt upp för journalisternas mikrofoner och tv-kameror då det hettat till. Allt medan jobbet på operation och IVA skulle skötas. Tar man på sig det här arbetet får man sköta det också, säger Ingemar Wickström, som just gått i pension från chefläkarjobbet på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. tex t: göran samuelsson bi l d: kristin lidell Jag har som vanligt fullt upp och det gillar jag, svarar Ingemar Wickström med ett leende, på frågan om vad han gör nu sedan han pensionerats från Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Som chefläkare i Västra Götalandsregionen har jag förvisso kommit längre ifrån den kliniska verkligheten, men det här är också ett viktigt arbete. Det handlar om att förbättra vårdkvaliteten och patientsäkerheten inom hela vården, om smittspridning, trycksår, läkemedelsanvändningen och fallskador. Men låt oss ta det från början började Ingemar Wickström studera till läkare. Först skulle jag bli ingenjör, men när jag läste biologi tände jag på tanken att bli doktor. Så blev det. Lidköpingsyngligen kom in på utbildningen i Göteborg, mitt i en pulserande utvecklingsperiod i början på 1960-talet. Han kommer ihåg tiden på Epidemisjukhuset, där nu Konstepidemin ligger, där han började som grund- utbildad doktor. Han skulle bli infektionsläkare. Överläkaren skickade mig till Sahlgrenska för att jag skulle lära mig mer om anestesi och akutsjukvård för det kunde man inte på Epidemisjukhuset. Det blev först ett halvt år, sedan ett år och sedan fastnade jag här. Det är en enorm utveckling han varit med om under sina 40 år på Sahlgrenska. På hela sjukhuset fanns till exempel i början en enda EKG-maskin med ett fem centimeter litet grönt fönster som visade EKG-signalen. Den användes till den patienten som just den dagen skulle opereras och mådde sämst. En liknande utveckling har han sett inom läkemedelsområdet. Ingemar Wickström blev själv specialistläkare år 1974, chef för anestesin på Sahlgrenska sjukhuset och så småningom chefläkare. Östra sjukhuset och Mölndals sjukhus hade då egna chefläkare. När Sahlgrenska Universitetssjukhuset bildades 1997 fick sjukhuset tre chefläkare; Eva Haglind, Hans Holmberg och Ingemar Wickström. På Ingemar Wickströms bord hamnade bland annat Lex Maria-ärenden och katastrofberedskap. Tidigare ringde journalisterna rätt in till verksamheterna och då kunde det bli alldeles tokigt ibland. Idag har sjukhuset sådana bra rutiner när pressen ringer, säger han. Han ser sjukvården som en ständigt pågående utvecklingsprocess, som man måste följa för att förstå. Man kan diskutera och ifrågasätta, men är ett beslut fattat så är det. Se bara på avvikelsehanteringen som alla var så negativa och skeptiska till i början. Nu är det hur självklart som helst. Man måste bara vänja sig vid tanken, men det kan ta tid. Ingemar Wickström syns ofta på sjukhuset, men den gamla arbetsplatsen på operation och IVA håller han sig ifrån. Har man varit borta en längre tid från hantverket, så ska man hålla sig därifrån. Det försiggår en ständig utveckling med nya människor, nya tekniker och läkemedel. Många som genom åren haft kontakt med Ingemar Wickström uppskattar hans lugna och vänliga sätt, men också hans beslutsamhet. På frågan hur han själv vill sammanfatta sina yrkesår svarar han utan stora åthävor: De åren har varit en stor del av mitt liv och något som jag verkligen gillat. Olycka. En rullator i MR-kamerans magnetfält kan få allvarliga konsekvenser. Bilden är från USA. Datorutbildning ökar MR-säkerheten Magneten i en magnetkamera, MR, är så stark att det hänt att även stora saker som patientsängar, kontorsstolar och städvagnar dragits in. En 20-minuters datorutbildning har nu tagits fram som ska förhindra sådana olyckor. tex t: ann louise leikin bi l d: De som arbetar i MR-miljö är väl insatta i alla säkerhetsrutiner. Men det är viktigt att bredda kunskapen om MRsäkerhet till all personal, som arbetar på en avdelning där det finns MR, eller på annat sätt kommer i kontakt med MR i sitt arbete, säger Barbro Vikhoff Baaz, sjukhusfysiker inom Medicinsk Fysik och Teknik på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Det är hon som har skapat utbildningen, som består av en serie Power- Pointbilder med (hennes egen) berättarröst. Utbildningen görs individuellt vid datorn och tar cirka 20 minuter. Den tar upp MR-benämningar, skyltning, rutiner vid tillträde i magnetkamerans undersökningsrum, regler för metallföremål och utrustning (städredskap, övervakningsapparatur) och rutiner vid nödsituationer. I utbildningsmaterialet finns två integrerade videofilmer, som visar vad som händer då man tar in en gasflaska respektive en patientsäng i undersökningsrummet. Utbildningen avslutas med ett antal kontrollfrågor. Utbildningen kan ges redan första dagen i arbetet och sedan repeteras. Man kan tillgodogöra sig utbildningen oavsett kunskaper i svenska och förkunskaper om MR. Fakta MR-kameran (magnetkameran) avbildar kroppens inre strukturer med hjälp av magnetfält och radiovågor. MR betyder Magnetisk Resonans (magnetresonans). Innan man går in i undersökningsrummet ska man plocka av sig nycklar, klockor, hårspännen, magnetkort, passerkort, gem, tändare med mera. 12 sumagasinet 1/2009 sumagasinet 1/

8 Vi arbetar som läkarsekreterare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Förr var läkarsekreterarens syssla i stort sett uteslutande att skriva journalanteckningar efter läkarnas bandade diktat. Men yrket har genomgått stora förändringar, diktaten har digitaliserats och läkarsekreterarens sysslor är idag mer varierade med sjukdomsklassificering, utbildning och kvalitetsarbete. tex t: mirjam kontio bi l d: björn larsson rosvall Saga Berglund läkarsekreterare minnesmottagningen, Mölndals sjukhus Ålder: 53 år Just nu arbetar jag som läkarsekreterare för en läkare på minnesmottagningen. 50 procent av min arbetstid arbetar jag med Svenska Demens- registret, SveDem, som är ett nationellt kvalitetsregister för demenssjukdomar. Tyngdpunkten i projektet är kvalitet. Det är viktigt för patientsäkerheten att vi för noggranna journaler. De små missarna upptäcker jag när jag arbetar med registret. Jag vill arbeta med kvalitet inom sjukvården för att jag tycker att det är stimulerande. Projektet startade 2007 och vi har varit med från starten. Det är flera minnes- och geriatrikmottagningar som är med. Tanken med registret är att försöka fånga upp alla patienter som har fått demensdiagnos. Det händer att patienter får diagnosen ospecificerad demens, vilket inte är så bra med tanke på att vi är en specialistklinik. Jag utbildade mig till läkarsekreterare för 20 år sedan och har arbetat på SU sedan Vi läkarsekreterare har legat efter lönemässigt och som yrkesgrupp glöms vi ofta bort. I jobbet är det viktigt att vara noggrann, flexi- bel och kunna göra flera saker samtidigt. Vi måste kunna terminologin, vara insatta i klinikens arbete och behärska det svenska språket. På min arbetsplats är det mycket studier och forskning. Alla sekreterare har någon form av specialuppdrag utöver att skriva journaler. Jobbet blir vad man gör det till själv, man får helt enkelt läsa in sig på saker och skaffa sig kunskap inom området. Yrkesstoltheten är för oss det svenska språket och jag brinner för att arbeta mer med att utveckla och kvalitetsförbättra själva journalskrivandet. Jag tjänar kronor, vilket nog är ganska högt inom min klinik. Det har tagit mig 20 år att komma till den lönenivån. Jag är inte direkt missnöjd med min lön men det är inte heller en hög lön efter så många år inom yrket. Läkarsekreterare är ett typiskt kvinnoyrke. Om det skulle komma fler män in i yrket kanske det skulle påverka lönen i en mer positiv riktning. Olof Nilsson läkarsekreterare akuten, Mölndal s sjukhus Ålder: 25 år Min arbetsplats är underbar, med folk som jobbar dygnet runt. Jag arbetar aldrig natt men jag jobbar både morgon och kvällsskift det passar mig. Arbetet blir inte så rutinmässigt, det händer alltid olika saker på en akut. Min huvuduppgift som läkarsekreterare är att skriva läkarjournaler och jobba i kassan. Idag har jag före klockan elva avhandlat 20 samtal som har handlat om patienters olika fakturor. Det är en räkningsvecka då alla besökande patienter som inte har betalat på plats fått räkningen hemskickad. Då blir det många frågor att reda ut. Jag började plugga till lärare, men det var inget för mig. Jag måste tacka min mor för att jag nu är läkarsekreterare. Hon arbetar på Etiskt forum på SU och tyckte att jag skulle höra med växeln för de har ju alltid jobb. Efter en tid där ville jag se något annat av sjukvården. Jag började en KY-utbildning för läkarsekreterare på två år. Som läkarsekreterare jobbar man mot olika yrkesgrupper och det finns en bra gemenskap på akuten. Det är inte så lätt att ta hand om sjuka människor, man blir lätt stressad själv i den utsatta situationen. Jag gick upp i lön när jag bytte jobb från växeltelefonist till läkarsekreterare. Jag har en ingångslön på kronor i månaden, med OB-ersättning kommer man upp lite mer lönemässigt. För det jobb jag gör är lönen dålig. När jag började på akuten sa mina kvinnliga kollegor, åh vad skönt att du är man för nu kan vi äntligen få upp våra löner. Men jag vill inte påstå att det är för att det är ett kvinnoyrke lönen är lägre, det handlar istället om dålig upphandling mot facket. Jag har inte känt det som ett hinder att arbeta som ensam man i min position, jag anser snarare att det är väldigt trevligt. Jag gillar att det inte är en typisk machojargong bland läkarsekreterare, männen finns runt omkring mig som sjuksköterskor och läkare. Marianne Pauling Andersson läkarsekreterare avd 603, Geriatrik Sahlgrenska, Högsbo sjukhus Ålder: 65 år Jag började som avdelningssekreterare på Vasa sjukhus. När jag hade arbetat där ett tag bestämdes det att alla avdelningssekreterare skulle ha en läkarsekreterarutbildning som jag då gick. År 2000 flyttade geriatrikavdelningarna till Sahlgrenska och Högsbo sjukhus. Jag arbetade då på en geriatrikavdelning med ortopedisk inriktning där jag trivdes väldigt bra. När det var dags för denna att flytta till Mölndal, i samband med ortopedins flytt dit, valde jag att stanna kvar på Sahlgrenska och fick byta avdelning. För två år sedan bytte jag avdelning igen, Geriatrik Sahlgrenska har fyra avdelningar på Sahlgrenska och tre på Högsbo sjukhus. Mitt nuvarande arbete på avdelning 603 på Högsbo sjukhus stormtrivs jag med. Det är en geriatrisk rehabiliteringsavdelning tillika GUA, Göteborgs utbildningsavdelning. Det innebär att sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och dietiststudenter praktiserar hos oss i två veckor under sin sista termin och får då lära sig att arbeta i team kring patienten. Till hösten ska vi börja med digitalisering av diktaten och vi har nyligen gått över till e-arkiv. Jag tycker nu att det fungerar bra men jag var nog lite skeptisk till det i början. En fördel är att man kan söka allt via datorn istället för att hämta pappersjournaler. Under min tid på Sahlgrenska har jag hunnit gå runt på de flesta geriatrikavdelningarna och fått se och lära mig om olika rutiner och arbetssätt. Jag tjänar kr, det är inget att skryta med men trivseln är väl så viktig. Jag är ju redan pensionsmässig, vilket jag ännu inte kan fatta. Jag fortsätter gärna lite till om hälsan håller och så länge jag tycker det är roligt och stimulerande. Om arbetsgivaren vill ha mig förstås. Jag skulle önska att i framtiden gå ner lite i arbetstid och inte sluta tvärt. Jeanette Sveman läkarsekreterare medicin och akutverksamhet, Mölndals sjukhus Ålder: 59 år Jag började som skrivande läkarsekreterare på en vårdavdelning för åtta år sedan, direkt efter min läkarsekreterarutbildning. Jag dokumenterar och skriver journaler på halvtid och arbetar med sjukdomsklassificering, där jag har ett klinikövergripande ansvar. Utbildning och kvalitetsarbete fyller den resterande tiden. Jag har en väldigt bra chef som stöttar medarbetare som vill lära sig något nytt. Jag har valt att utbilda mig inom sjukdomsklassificering och kodning. Det är viktigt att just dessa moment blir rätt eftersom det styr hur mycket pengar man får till verksamheten. Vi är tre till fyra personer som har tagit fram ett nytt introduktionsprogram för läkarna, där jag bland annat informerar om dokumentation och sjukdomsklassificering. Jag är också ansvarig för läkarkandidaternas dokumentation och sjukdomsklassificering under deras tid här på medicinkliniken. Övergången från bandade diktat till digitaliserade är bra ur patientsäkerhetssynpunkt. Förr kunde banden försvinna och den nya tekniken ger också bättre ljudkvalité och underlättar identifikationen av läkare som dikterar. När fabriken där jag tidigare arbetade lades ned gick jag en ettårig läkarsekreterarutbildning på komvux och det har jag aldrig ångrat. Idag, efter åtta år på SU, tjänar jag kronor. Även om jag haft en förhållandevis bra löneutveckling tycker jag att lönerna är för dåliga med tanke på det ansvar vi läkarsekreterare har. Man får elda på sig själv i det här yrket. Laboratorieassistenterna bytte titel till biomedicinsk analytiker och då steg både lönen och statusen på yrket. När frågan kom till läkarsekreterarna om att förändra sin titel valde man dock att inte göra det. sumagasinet 1/

9 Undanskymt. För att komma till Gröna Rehab tar man stigen genom en reslig bokskog. Livslusten åter med naturens hjälp Rehabträdgården lät som ett paradis. Att bara prata hade inte funkat för mig, jag var så trött i huvudet. Här fick jag använda hela kroppen och båda hjärnhalvorna det fick mig att komma i balans. tex t: monica havström bi l d: erik yngwesson Grön rehabilitering är inget vanligt erbjudande för någon som går sjukskriven för en stressrelaterad sjukdom. Så det var med osäkra steg som Yvonne gick till Gröna Rehab i Göteborg första gången i augusti i fjol. Trött men nyfiken var jag och samtidigt förväntansfull. Jag hade hört en hel del av en kollega om vad som väntade. Det första som slog mig var lugnet. Och känslan av hur uppvarvad jag själv var. Här satt vi bara, berättar Yvonne, och gör en gest mot fikamöblerna och örtagården som ramar in sittplatsen i trädgården. Det gav mig en inre känsla av lugn och jag fattade snabbt att det var detta jag behövde. Jag fick lära mig att Mer livsrum. Ella-Stina Wijk och Lena Benjegård, två av fem i trädgårdens arbetsteam, månar om de späda tomatplantorna. vara här och nu. Det råkar vara vårens första dag när Yvonne kommer till Gröna Rehab igen för att berätta om sina tolv veckors rehabilitering. Som en varm famn öppnar sig terapiträdgården där den ligger i Lilla Änggården, med den gamla trädgårdsmästarbostaden som ett avskärmande parti i nedre kanten och en porlande vårbäck vid tomtgränsen. Vi sitter i det solvarma uterummet, på träsoffor med vita fårskinnsfällar. Två väggar är av glas. Skira gardiner silar in ljus och grenverkens skuggor. Rummets andra väggar kläs av hyllor. Just nu finns där föremål från hantverkstimmarna som deltagarna haft under de kalla månaderna korgar av pil och näver, snidade hjärtan av tallbark, kärl i betong och färgglada blommor av tovad ull. Men snart kommer hyllorna att fyllas av plantor på tillväxt. I rabatten utanför samlar trädgårdsmästaren Lena Benjegård upp de nyklippta rosengrenar som deltagare inte hann få bort under förmiddagen. Dagens uppdrag i trädgården var också att njuta av bin och citronfjärilar som plötsligt vaknat, och att sköta om de späda tomatplantorna i köket. Yvonne hade turen att komma till terapiträdgården efter tre månaders sjukskrivning, tack vare en kollega som varit där och som tipsade henne. Gröna Rehab vore jättebra för dig Yvonne, sa hon till mig och jag litade på henne. Det var bra att jag inte gick hemma för länge, för jag märkte hur lätt det var att tappa rutiner. Bland annat var det övningarna med meditationstekniken mindfulness som hjälpte Yvonne att återfinna sitt livslugn. Gruppen testade olika avslappningsvarianter både inne och ute med vägledning av sjukgymnasten Lars Nilsson. Vi gick ut i skogen en hel timme och pausade där i tio minuter. Det räckte för att kroppen skulle gå ner lite i varv. Lars sa till oss att lyssna, känna, lukta. Första gången tänkte jag: Herregud, jag hör bara trafiken och allt som stör. Det här kan inte hjälpa mig. Yvonne ler när hon berättar. Väluppfostrad som man är så följde jag instruktionen trots att jag var tveksam. Sedan försökte jag själv hemma genom att tänka på bilden av mig, lyssnande i skogen. Efter en tid, många veckor tror jag, började jag plötsligt höra fåglarnas sång, prasslet av löven och andra ljud som jag inte hört tidigare. I dag är Yvonne tillbaka på sin arbetsplats på Sahlgrenska sjukhuset, jobbar 75 procent och trivs även om det är ett tungt arbete. Jag har bra stöd av min chef och försöker ta medvetna pauser varje dag. På lunchen tar jag en kvart, tänder upptagetlampan och stänger av telefonen. Allt jag fick med mig från rehabträdgården har jag nu i huvudet. Det var så väl avvägt; aktiviteter och vila, samtal och avspänning. Yvonne har satt lökar på sin uteplats hemma, önskar jag stoppat ner många fler i höstas, men det får bli fler i år och är lite sugen på att skaffa en kolonilott. Man behöver hjälp att pausa när forts. sid 18 >> 16 sumagasinet 1/2009 sumagasinet 1/

10 man har en personlighet som jag, som vill mer än man orkar. Nu kan jag prioritera vilan, genom att tänka på vad ni sade, säger hon och vänder sig till Ella-Stina Wijk som är trädgårdens arbetsterapeut. Minns du när vi skulle plocka en pauspinne, men jag valde en go sten? Den hade jag i fickan i början. Konstigt nog funkade det med en symbol från naturen som stöd. Yvonne har lätt för att gå tillbaka i tankarna och beskriva hur det kändes i höstas när hon pratar med Ella-Stina. Det syns att de hann komma varandra nära. Tänk, jag kände mig slut som människa, var orolig att inte få komma tillbaka, att det var galet i huvudet och demensvård som väntade mig. Efter veckorna på Gröna Rehab har Yvonne haft flera samtal med en kognitiv coach på företagshälsovården. Det var jättebra för mig. Men jag var tvungen att komma i balans först, säger hon. Går det att lyfta fram något avgörande moment som fick stressens klo att släppa greppet? Nej, det var snarare helheten av allt vi gjorde här som hjälpte mig. Kombinationen av morgonsamling, att fika lite, meditation, att få jobba med hantverk, ut i naturen oavsett väder, stanna upp under en promenad och titta på en viss växt tillsammans och samtal som avslutning. Just att vi växlade aktivitet på det viset var själva poängen för mig. I hallen hittar Yvonne sina kvarglömda tofflor. Du är inte ensam, ni kanske läm- Gröna Rehab odlar människor Viktig funktion. Eva-Lena Larsson och Lars Nilsson säger skämtsamt att kaninerna ingår i personalen. nar en ägodel för att kunna komma tillbaka, skämtar Eva-Lena Larsson, Gröna Rehabs projektledare och biolog, och pekar på den överfyllda skohyllan. Yvonne hakar på: Jag hade gärna kommit tolv veckor till om jag hade fått, men man har sin begränsade tid här. Det var bra. Då såg jag till att utnyttja den. Gröna Rehab är ett femårigt projekt som genomförs på uppdrag av Västra Götalandsregionen. Verksamheten sker i Botaniska trädgårdens regi och i nära samarbete med rehabsamordnare inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset och deltagarnas närmaste chef. Företagshälsovården och försäkringskassan deltar också. Rehabiliteringen är kostnadsfri för arbetsplatsen. Av 50-talet personer som årligen är på Gröna Rehab kommer 90 procent av de långtidssjukskrivna tillbaka till arbete eller studier. Vi är till för alla anställda inom Västra Götalandsregionen och tar emot dem som fått en stressrelaterad sjukdom, eller ligger i riskzonen, säger Eva-Lena Larsson, Gröna Rehabs projektledare. I varje grupp deltar åtta personer. Teamets fem anställda trädgårdsmästare, biolog, sjukgymnast, psykoterapeut och arbetsterapeut har lång erfarenhet av rehabiliteringsarbete. Vi erbjuder deltagarna olika redskap, sedan är det upp till var och en vad de tar med sig in i sina liv, säger Eva-Lena Larsson. I Gröna Rehabs uppdrag ingår att utveckla en modell som kan användas på andra håll i regionen. Nästan varje fredag tar teamet emot studiebesök. Vi vet att vi finns kvar till december 2010, och hoppas att Gröna Rehab ska bli en permanent verksamhet. Gröna Rehab har även stresshanteringskurser för SU-anställda och utbildning om stress för chefer. Läs gärna mer på: Ledarskaps-ST vässar läkarnas ledarskap Andelen läkare som vill bli chefer minskar stadigt. Som första sjukhus i Sverige erbjuder Sahlgrenska Universitetssjukhuset ledarskaps-st. I ett pilotprojekt har fem läkare utökat sin specialisttjänstgöring, ST, med utbildning i ledarskap. tex t: k a t a r i n a hallingberg bi l d: ma r i e ullner t Förr var en chefsposition i mogen ålder inte sällan ett tack för lång och trogen tjänst. Idag ses ledarskap som ett yrke i sig, som kräver särskild utbildning. Sjukvårdens innehåll blir också alltmer avancerat och det ställer högre krav på cheferna. Alla chefer behöver inte vara läkare men det är viktigt att läkargruppen är med och leder utvecklingen på ett sjukhus, säger Louise Bentley, STläkare som under sin specialisttjänstgöring på handkirurgen är en av de fem pionjärerna i ledarskaps-st. I ett samarbete mellan intresserade ST-läkare, studierektor för ST och sjukhusledningen utvecklades ledarskaps-st. Syftet var att öka kompetensen i ledarskap och säkra återväxten av framtida ledare inom sjukhuset. Det är obligatoriskt med grundläggande ledarskapsutbildning under ST. På SU finns två alternativa program som alla ST-läkare kan söka. Det är utifrån dessa som lämpliga aspiranter till ledarskaps-st identifieras. Inom ledarskaps-st kan olika ämnen ingå, som ledarskap, administration, ekonomi, sjukvårdsorganisation, etik, kommunikation, juridik samt kvalitets- och utvecklingsarbete. Föreläsningar och kurser i dessa ämnen varvas in i den kliniska utbildningen. Tillsammans med tid för forskning och praktik inom ledarskap leder utbildningen till en förlängning av STtiden med cirka ett och ett halvt år, något som de deltagande läkarna kompenseras ekonomiskt för. För att kunna utvecklas till en bra chef krävs utbildning och möjlighet pröva på chefskap. Eftersom utbildningstiden till specialist är så lång är det en förutsättning att man redan under den tiden får möjlighet att inrikta sig mot ledarskap, anser Isabelle Cehlin, ST-läkare inom geriatrik. Hon har haft turen att i sin chef, Majvor Martinsson, ha en tillskyndare av initiativet. Hon var själv specialistläkare ena dagen och verksamhetschef nästa. Det är bra att ha sin grund i professionen men sedan krävs utbildning och erfarenhet i chefs- och ledarskap, säger Majvor Martinsson. Hon har uppmuntrat sin ST-läkare trots att planerna för ledarskaps-st inte var helt klara. Tanken med ledarskaps-st är dock inte att alla ska bli chefer, betonar Mattias Bjarnegård, ST-läkare inom bild- och funktionsmedicin. En del av oss är inriktade på att arbeta med pedagogiskt ledarskap, till exempel med handledning, eller med projekt inom utvecklings- och förbättringsarbete. Pionjärer. Gruppen ST-läkare som går ledarskaps- ST: Från vänster Louise Bentley, Mattias Bjarnegård, Isabelle Cehlin och Helena Hognert med barn. I bakgrunden (med glasögon) Majvor Martinsson, verksamhetschef Geriatrik Mölndal. Daniel Carlzon saknas på bilden. "För att kunna utvecklas till en bra chef krävs utbildning och möjlighet pröva på chefskap." 18 sumagasinet 1/2009 sumagasinet 1/

11 "Jag tror mycket på fysisk aktivitet som ett sätt att förebygga sjukdomar och krämpor. Det måste komma med i läkarutbildningen. Det har hittills i stort sett förbisetts." Too young to die, too old to rock n roll Krönikan Boken 60 skäl att hålla igång efter 60, utgiven på Säve förlag, handlar om hur livsstilen påverkar hälsa och livskvalitet på äldre dagar. I form. Att hålla igång efter 60 är inte detsamma som att man ska jäkta runt, menar Sten Iwarson, som skrivit en bok i ämnet. Bäst är om man kan hålla en lagom takt, delta i det sociala livet, och träna hjärnan och kroppen dagligen. Kombinera nytta med nöje överläkarens recept för god hälsa efter 60 Bilden på framsidan av en nyutkommen bok föreställer tre äldre herrar på promenad. Boken är inte bara för män. Den vänder sig till alla som vill ha tips på hur man kan må bättre som pensionär, betonar författaren Sten Iwarson, pensionerad överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. tex t: göran samuelsson bi l d: björn larsson rosvall Han kommer rödrosig in från den dagliga entimmespromenaden på morgonen med hunden Malvina, en levnadsglad borderterrier. Det är så härligt att få komma ut. Det är dessutom socialt, man träffar alltid någon annan hundägare som man kan växla några ord med. Sten Iwarson är sedan något år professor emeritus och hängiven det skrivna ordet. Han har ett tjugotal boktitlar bakom sig, oftast faktaböcker skrivna för andra läkare. När det gäller det senaste alstret 60 skäl att hålla igång efter 60 vill han inte specificera utan säger lite svepande att det är en bok för äldre om vikten att hålla igång med tips hur man kan förbli pigg och spänstig långt upp i åren. Det var bland annat Folkhälsoinstitutets årliga undersökningar som triggade igång skrivandet den här gången. Den senaste visar att åldersgruppen år är riktigt dålig på sociala aktiviteter. 41 procent av männen och 34 procent av kvinnorna svarar att de inte deltar i några sociala aktiviteter överhuvudtaget. Detta är förödande för den mentala hälsan. Jag försöker i boken argumentera för att man ska träna både hjärnan och kroppen. Att träna hjärnan anser han vara rätt enkelt. Det räcker med att tänka, läsa tidningen eller lösa korsord. Schack- eller bridgespel och liknande ger dessutom en social dimension. Mycket TV-tittande är för passivt och medan radiolyssnande ofta är både mer engagerande och tillåter att man kan göra annat samtidigt. Själv är Sten Iwarson 69 år och försöker leva som han lär. Malvina ger honom den regelbundna motionen med råge. Stavgång och dagliga promenader rekommenderar han varmt för att sätta igång hjärta och lungor. Samma sak gäller styrketräning det är aldrig för sent att börja träna. Det viktiga är kontinuerlig träning, det gäller både skalle och muskler! Rökning är något han fördömer och beträffande alkohol går han på Folkhälsoinstitutets rekommendationer: Helst inte mer än 100 gram alkohol i veckan. Många kommer nog över 100 gram men det är bara cirka fem procent av männen och en procent av kvinnorna i gruppen år som har uppenbara alkoholproblem. Trots sitt gedigna läkemedelskunnande är Sten Iwarson inte mycket för piller. Flera, anser han, tas i onödan och skulle kunna ersättas med ökad fysisk aktivitet som till exempel ett lätt förhöjt blodtryck. Det är märkligt trögt inom läkarkåren när det gäller att satsa på ökad fysisk aktivitet för patienterna. Jag tror mycket på fysisk aktivitet som ett sätt att förebygga sjukdomar och krämpor. Det måste komma med i läkarutbildningen. Det har hittills i stort sett förbisetts, säger han med eftertryck. Bäst är kombinationen nytta och nöje. Sten Iwarsons egen favorit är då han och tre andra manliga pensionärer, tillika läckergommar, träffas en lördag varannan månad för en riktig kalasafton. De lagar all mat, som de därefter bjuder sina fruar på. För säkerhets skull aväter herrarna en provmiddag måndagen före i samma vecka. Vi fixar och donar hela eftermiddagen med allra minst en trerättersmeny innan kvinnorna kommer vid 19-tiden. Vi lär oss massor av varandra och de här träffarna ger helt nya dimensioner åt det goda pensionärslivet. Ja g f ö l l f ö r r a v å r e n i en t ra p p a och bröt lårbenet på några ställen och krossade axeln. Solklar specialité: ortopedi. Enkelt kan tyckas, men inte för en blind diabetiker. Benet och armen lappades ihop, men min diabetes behärskade man inte på Ortopeden och med svajande blodsocker flyttades jag till en medicinavdelning på Sahlgrenska sjukhuset. Diabetesen balanserades nu perfekt och en haltande men entusiastisk ortopedrehab påbörjades. Men vart skulle nu jag ta vägen? Var på Sahlgrenska Universitetssjukhuset finns rehabiliteringen av medelålders patienter med flera krämpor? Ingenstans! Så jag placerades därför inom geriatriken på Högsbo! Oj, vad patienterna mådde dåligt och snart gjorde även jag det. Jag kämpade ändå med sjukgymnastik och jobbade hårt för att lära mig duscha själv. Mina sjukare medpatienter fick nöja sig med dusch en gång i veckan. Det gjorde inte jag! Semesterstängning närmade sig. Vad skulle de göra med mig nu då? Jag kunde gå cirka tio meter med gåstol och orkade uppför några trappsteg. Jag var för dålig för att skickas hem men något ordentligt rehabalternativ fanns fortfarande inte. I brist på annat blev det istället ny geriatrikavdelning på Sahlgrenska med många riktigt dåliga strokepatienter. Här fanns dock massor av empati och en sjukgymnast som hela tiden hade dåligt samvete för mig och min rehabilitering. fo t o: k a t a r i n a hallingberg Problemet var att jag som blind, inte alltför gammal, ortopedpatient med diabetes föll mellan stolarna hela tiden. Varje delmoment vårdades på bästa sätt men ingen tog något helhetsgrepp på rehabiliteringen. Ingen ville heller ta det ekonomiska ansvaret för en ortopedisk rehabilitering på annan ort, då Sahlgrenska Universitetssjukhuset inte har platserna för en multihandikappad halvgubbe. Snart sex månader efter olyckan tog arbetsgivaren sitt ansvar då olyckan hänt på arbetet. Så det blev rehabilitering, men helt utan stöd från Försäkringskassan eller från berörda verksamheter på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. När nu mina njurar lagt av, delvis på grund av traumat som trappfallet innebar, är jag också en njurpatient med bloddialys. Jag hoppas nu vid alla stjärnor att jag inte drabbas av någonting mer för vart ska jag då ta vägen? Göran Samuelsson 20 sumagasinet 1/2009 sumagasinet 1/

12 Multikompetens. På barnoperation, där jobbet är mycket varierat, känner man av bristen på specialistutbildad personal. Toppjobb med stort ansvar operationer om året, 18 specialiteter, patienter som väger mellan 500 gram och 100 kilo. Sjuksköterskorna på barnoperation på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus ser sina jobb som top of the line. Men lönen talar ett annat språk och bristen på operationssjuksköterskor är stor. tex t: katarina s hallingberg bi l d: marie ullnert Sjuksköterskorna på barnoperation uttrycker en stor arbetsglädje. Men de har också mycket ansvar. Patientens liv kan bokstavligen ligga i deras händer, menar de, och en stor del av arbetet är att möta chockade och rädda föräldrar. Man kan inte undvika att bli berörd och identifiera sig med föräldrarna, menar de. Även om apparaturen är av modernaste sort är lokalerna gamla och dåliga. De har nog tänkt att små personer klarar sig med små lokaler men apparaterna är lika stora och det krävs ofta fler personal runt barnpatienter, säger de. De är också mångsysslare, operationssjuksköterskorna Ing Marie Söderberg och Lena Hagström samt anestesisjuksköterskan Linda Andersson. Barnoperationerna spänner över många specialiteter men bemanningen är liten, särskilt på jourtid. Detta kräver specialkunskap hos alla, trots att tid och pengar för kompetensutveckling är begränsad. Det är svårt att kunna allt lika bra som den som till exempel jobbar med ortopedoperation hela tiden, säger Ing-Marie Söderberg. Vi måste behärska alla områden, trots att alla ingrepp inte görs särskilt ofta, konstaterar vårdavdelningsläraren Berit Relesjö som själv är anestesisjuksköterska. Vissa har specialkunskaper inom ett område och fungerar då som en resurs för de andra. Även om var och en har ett fokus krävs det alltså stor flexibilitet av alla. Det gäller att se det som en utmaning att kunna olika saker och lösa situationen oavsett vad som dyker upp, säger Linda Andersson. Hon blev sjuksköterska 2002 och vidareutbildade sig inom anestesi tre år senare. Det år som studierna pågick fick hon ta studielån men kunde jobba under en av kurserna, som hon läst tidigare. Vidareutbildning till rena bristyrken borde vara betald, tycker hon. Om man redan tagit studielån de tre år det tar att bli sjuksköterska känns det inte bra att behöva betala tillbaka lån för ytterligare ett år. Med sin redan låga lön, fyller Lena Hagström i och får medhåll av de övriga när det gäller lönens låga nivå. Bristen på specialistsjuksköterskor inom barnoperation är stor, och värst bland operationssjuksköterskor. Det skulle behövas åtminstone tre till för att få verksamheten att flyta bättre. På nätter och helger är vi bara ett lag med operationssjuksköterska, anestesisjuksköterska och undersköterska. Om det kommer akuta operationer, som beräknas ta lång tid, måste personal ringas in, säger Berit Relesjö. Det vore skönt att slippa fundera på om jobbet ska ringa eller ej när man är ledig, tycker Lena. Ja, det händer ju ganska ofta, säger Linda. Idag finns det heller inga marginaler om någon blir sjuk. Genom att arbetet kräver så bred kunskap är det inte lätt att ringa in någon som inte kan verksamheten. Inskolningstiden på barnoperation blir lång på grund av verksamhetens mångfald. Idag vikarierar vi för oss själva, säger Berit och Lena tillägger leende: Vi lyckas ändå lösa det med Guds försyn. Kunskapen är också färskvara, påpekar Ing Marie. Ett halvårs frånvaro, till exempel under föräldraledighet, kan ge osäkerhet inför att komma tillbaka i arbetet. Om vidareutbildningen säger de: Vi önskar en vidareutbildning med mera praktisk utbildning i kombination med teori. Viktigt specialistutbilda för framtiden Det krävs en kombination av arbetsgivarens uppmuntran och att våra utbildningar ligger på rätt nivå och med rätt innehåll, säger Karin Ahlberg, biträdande prefekt för Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin, apropå bristen på utbildade specialistsjuksköterskor. tex t: katarina s hallingberg Behovet av specialistutbildade sjuksköterskor är stort på Sahlgrenska Universitetssjukhuset men också nationellt. Samtidigt har de ettåriga specialistsjuksköterskeprogrammen på Sahlgrenska akademin platser över, särskilt inom specialiteterna vård av äldre, onkologi och kirurgi. Ökad kompetens bland medarbetarna ger ökad kvalitet på arbetet. Patienten har rätt att möta en sjuksköterska med rätt kompetens och möjlighet att tillgodose patientens behov. Vi ska inte utbilda specialistsjuksköterskor för individens skull utan för att verksamheterna har behov och ledningen frågar efter det som ett led i kompetensförsörjningen, säger Karin Ahlberg. Den som utbildar sig till specialistsjuksköterska har kanske förväntningar på att arbetet ska bli helt annorlunda när de kommer tillbaka till arbetsplatsen. Men istället ökar den utbildade medarbetaren kvaliteten på det patientnära arbete hon eller han redan gör, betonar Karin Ahlberg. En annan besvikelse kan vara att kompensation i form av högre lön blir högst blygsam inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset för den sjuksköterska som specialistutbildat sig. Lönestegen har små steg men de som utbildar sig blir mer attraktiva i framtidens konkurrens om tjänster, säger Karin Ahlberg. Sahlgrenska Universitetssjukhuset har gjort vissa satsningar där den studerande fått lön, kronor i månaden, och verksamheten har fått kompensation för bortfall av arbetskraft. Det har dock inte alltid gått att lösa praktiskt, särskilt inte när studierna sker på halvfart. Från institutionens sida ser man ständigt över och reviderar innehållet i sina utbildningar. Vi vill ligga rätt i förhållande till vad som efterfrågas idag och för framtiden. Både i antalet utbildade medarbetare och när det gäller kunskap och kompetens. Man diskuterar också nya arbetssätt, att erbjuda webbaserade utbildningar är ett sådant. Bland de tiotal specialiteter som erbjuds har anestesi/operation/intensivvårdsutbildningarna ett bra intag av studerande. Men många försvinner tyvärr under utbildningens gång. Här krävs en dialog och samverkan mellan lärosäte och klinik för komma till rätta med detta. Magisteruppsatsen ser Karin Ahlberg som en viktig del. Hon önskar att de studerande i större utsträckning kan hitta frågor i sin egen vårdmiljö och att verksamheterna mer aktivt använder sin sjuksköterskas uppsatsarbete för att få svar på patientnära frågor. Då blir den sjuksköterska som vidareutbildar sig inte bara förlorad arbetskraft utan tillför användbar kunskap till det kliniska patientnära arbetet på enheten. Vill du söka specialistsjuksköterskeutbildning till hösten? Chansen är inte förbi. För mer information se och 22 sumagasinet 1/2009 sumagasinet 1/

13 kvalitetsveckan 2009 kvalitetsveckan 2009 Eko från Kvalitetsveckan 2009 Under årets Kvalitetsvecka i mars delades utmärkelser ut för goda förbättringsarbeten. Årets vinnare av Kvalitetspriset blev Rehabiliteringsmedicin medan Fast track-projektet för strokepatienter på Östra sjukhuset fick ett av fem hedersomnämnanden. En nyhet i år var priset för bästa förbättringsidé som gick till Vårdkedjearbetet på Medicin/Geriatrik, Östra sjukhuset, medan projektet Symptomlindring för döende var ett av de två hedersomnämnandena i samma tävling. tex te r: an n lo u i s e leikin bi l d: r o b e r t emilsson, hillevi na g e l Kvalitetsprisvinnare. Ulrika Wedberg och Annika Enghamre från vinnande Rehabiliteringsmedicin, Område 5, tar emot prischeck av sjukhusdirektör Jan Eriksson. Förbättringsprisvinnare. Pristagaren Medicin/Geriatrik, Område 2, här representarad av Kertin Dudas och Lena Arvidsson, gratuleras av sjukhusdirektör Jan Eriksson. Rehabiliteringsmedicin vände på alla stenar Här får patienterna vara med och bestämma. Mycket av vårt arbete handlar om att öka deras delaktighet, att ge tydlig information och fråga efter deras synpunkter på vården, summerar arbetsterapeut Annika Enghamre, som svar på frågan vad som är så bra med Rehabiliteringsmedicin. Större trygghet för akutsjukvårdens stamkunder Om patienten fortfarande är i behov av vård efter utskrivningen från akutsjukvården skickar sjuksköterskan remiss till mobil distriktssköterska i primärvården som kan komma hem till patienten. Idén med projektet Närsjukvård i samverkan, PRIMUS Primärvårdspatient ut från sjukhus, är att förbättra vårdkedjan och förebygga onödig sjukhusvård för personer som gång på gång söker akutsjukvård, berättar Kerstin Dudas, utvecklingsledare vid Medicin/ Geriatrik, Östra sjukhuset. Det var när hon, tillsammans med vårdkedjekoordinator Lena Arvidsson, Primärvården Göteborg, granskade journaler för patienter äldre än 65 år som vårdats på sjukhus mer än tre gånger under en tvåmånadersperiod idén till projektet kom upp. De hade framför allt sökt för bröstsmärtor, andnöd, yrsel och enklare infektioner och varje gång vårdats en kort tid på sjukhuset. Vi funderade över hur vi skulle kunna förbättra för dessa patienter och förhindra att de åter sökte akut, säger Kerstin Dudas. Det fanns ett mönster i varför dessa flitiga besökare ständigt återkom till sjukhuset. Trots att patienterna skulle behöva insatser från primärvården, skrevs de bara hem utan någon fortsatt vårdplanering och uppföljning. När patienterna inte lyckades få de vårdkontakter de egentligen behövde fortsatte de att söka akut. På Hisingen har alla vårdcentraler mobil funktion i form av distriktssköterska och läkare, som gör hembesök när det behövs. Vårt förslag blev att sjuksköterskan på vårdavdelningen erbjuder patienten kontakt med den mobila distriktssköterska, säger Lena Arvidsson. Medicinska akutvårdsavdelningen, MAVA, på Östra sjukhuset började tillämpa denna modell i januari. Under mars månad fortsatte Kerstin Dudas och Lena Arvidsson att sprida arbetssättet till övriga avdelningar inom Medicin/Geriatrik på Östra sjukhuset. Genom att investera i kontakt med primärvården, kan man skapa trygghet och förebygga mycket oro, ångest och onödiga sjukhusvistelser för den som är gammal och skröplig, konstaterades inom projektet. Hjälpmedel ger tryggare vård i livets slutskede De flesta läkare, sjuksköterskor och undersköterskor saknar nästan helt utbildning i palliativ medicin. Nu har en särskild mall för ordination av läkemedel tagits fram som ska göra vården av patienter i livets slutskede tryggare. Vi har en modell för information till patienterna, både om den egna behandlingen och om hur det gått för de patientgrupper vi behandlat tidigare. Mycket av den information och statistik som enbart varit till för oss själva, publicerar vi nu på webben och i informationsmaterial, framhåller biträdande verksamhetschef Thomas Lindén. Information och patienters delaktighet är exempel på komponenter i vårdens processer. Rehabiliteringsmedicin har systematiskt kartlagt och kvalitetssäkrat varje detalj i vårdprocessen. Så många som fyra av fem medarbetare har varit engagerade i detta förbättringsarbete. Projektet har utgått från patientens perspektiv och präglats av en nära koppling till forskning, så att de senaste rönen kommit patienterna till godo. Patientenkäter 2007 och 2008 visade att patienterna blivit nöjdare och känner större delaktighet. Efter fem års utvecklingsarbete var det dags att nagelfara alla delar av verksamheten. I juni 2008 kom fyra amerikanska experter från kvalitetssäkringsorganisationen CARF. De stannade i tre dagar, granskade dokumentation, analyserade resultat och intervjuade medarbetare. Syftet var att undersöka om kvaliteten på verksamheten håller tillräcklig standard för ackreditering. Resultatet blev en treårig ackreditering högsta möjliga betyg för hela verksamheten. Ett fåtal kliniker i landet har ackreditering av CARF. Detta var första gången i Sverige som CARF granskade en klinik med samlade spannet från rehabilitering efter akutfasen och hela vägen till arbetsrehabilitering. I utvärderingsrapporten lyfte de fram att vi är bland de bästa i världen i att ta till oss forskningsresultat. En annan viktig del i vår verksamhet är att sprida kunnande till brukarorganisationer, myndigheter, allmänheten och skolor. I höst ska vi medverka under Bok och Bibliotek på Svenska Mässan med ett stort block om hjärna, minne, inlärning och det goda åldrandet, exemplifierar verksamhetschef Michael Nilsson. Många komponenter leder till att vi fått ett gott betyg. Delkomponenterna fasar in i varandra och bildar den färdiga produkten patientnyttan. Det är en trygghet för patienten att veta att vår verksamhet kan mäta sig med de bästa av motsvarande verksamheter i världen. Vi vårdar många skröpliga, multisjuka och döende patienter. Det är viktigt att de får så bra vård som möjligt, säger specialistläkare Maria Taranger, Medicin/Geriatrik på Östra sjukhuset. På avdelning 353, där hon arbetar, har man försökt skapa rutiner för en konsekvent vård av döende. Rutinerna understryker att det är varje läkares ansvar att sätta in läkemedel vid behov för dessa patienter, även om de för tillfället är symtomfria. Samtidigt ansvarar varje undersköterska och sjuksköterska för att påtala behovet av dessa mediciner. För att underlätta för läkaren att sätta in lämpliga läkemedel, har man skapat en generell ordinationsmall i datorjournalen Melior. Ordinationen för olika symtom görs i klump med en knapptryckning. Tack vare mallen kan läkaren känna sig säker på att rätt preparat och rätt dos ordineras. Ordinationerna är evidensbaserade, och det gör att alla vågar ge dessa doser. Exempelvis morfin i de här doserna är säkert även för svårt sjuka. Förutom att ge snabb smärtlindring, dämpar morfin upplevelsen av andnöd, något som många inte vet. Andningen blir ofta mer effektiv och patienten får i sig mer syre, säger Maria Taranger. När patienten får symtom, kan den ansvariga sjuksköterskan ge medicinen direkt utan att behöva konsultera en läkare, som under jourtid kanske inte är insatt i fallet eller upptagen med andra patienter. Att ordinationen står på läkemedelslistan blir också en påminnelse för sjuksköterskan att aktivt fråga om patienten har symtom. sumagasinet 1/ sumagasinet 1/

14 Prisade. Projektet Fast- Track för Strokepatienten, 112 till säng på en timma nominerades till Sahlgrenska Universitetssjukhusets kvalitetspris 2009 i samband med Kvalitetsveckan i mars och fick ett hedersomnämnande. På bilden Per-Olof Hansson, Ingela Wennman och Eva Lundberg, sjuksköterska på avdelning 354. Stroke. Ambulanssjuksköterskan Maria Svensson tycker att det är enbart positivt att köra patienterna direkt till avdelning 354. Hjärnvägen ger bättre strokevård Larmet kommer till 112. En timme senare är strokepatienten nedbäddad på avdelningen. Så smidigt går det med det snabbspår som testats i ett pilotprojekt på Östra sjukhuset. Nu är modellen färdig att införas för strokepatienter över hela Sahlgrenska Universitetssjukhuset. tex t: katarina s hallingberg bi l d: marie ullnert För ett par år sedan började höftfrakturpatienter köras direkt till röntgen, utan att passera akutintaget. Alla förberedelser av patienten görs i ambulansen. Patienterna, som ofta är äldre, slipper en väntan som i sig kan äventyra deras redan sköra tillstånd. Projektet vann Sahlgrenska Universitetssjukhusets kvalitetspris 2006 och har fått stor uppmärksamhet i omvärlden. Idag är arbetssättet rutin på många ställen. Nu har Ingela Wennman, utvecklingsledare på Ambulans och Prehos- pital Akutsjukvård, tagit nästa steg på den väg som förbättrar vård och behandling för patienterna. Den här gången gäller det strokepatienter, som inte är aktuella för trombolys. De är ofta äldre multisjuka patienter, som liksom höftfrakturpatienter, har låg prioritet på akuten. Tillsammans med Per-Olof Hansson, överläkare på strokeenheten på Östra sjukhuset, har hon initierat ett projekt där patienterna läggs direkt in på avdelning 354, utan att passera akuten. Per-Olof Hanssons berättar att situationen för denna patientgrupp länge varit ett bekymmer. Omvägen runt akuten har känts onödig för de patienter som har en uppenbar stroke och ska läggas in. För den gruppen har inte vården på akuten något att tillföra, säger han. Snabbspårsprojektet har skapat nya rutiner där det viktigaste har varit att garantera patienternas säkerhet. Sjuksköterskorna i ambulanserna som deltagit i projektet har genomgått utbildning, ledd av läkare och rehabiliteringspersonal på strokeenheten på Östra sjukhuset. En checklista, som bygger på kriterierna i triagesystemet, har tagits fram till hjälp för att identifiera strokepatienterna och starta behandlingen före ankomsten till sjukhuset. Projektet har visat att erfarna sjuksköterskor som gått utbildningen har lika stor träffsäkerhet som underläkarna på akuten att fastställa strokediagnos. Generellt gäller att ungefär var femte strokepatient som läggs in egentligen har en annan diagnos, oavsett om patienterna kommer via akuten eller ej. Det är något vi får leva med, säger Per-Olof Hansson. Snabbspåret är inte aktuellt för de patienter som behöver propplösande medicin och intensivvård, de ska givetvis komma in via strokelarmakuten, fortsätter Ingela Wennman. Projektet visar en klar kvalitetsförbättring för de patienter som lagts in via snabbspåret och slipper väntan på en obekväm brits på en stressig akutmottagning. De patienter som kommer direkt till avdelningen får träffa läkare snabbare än om de hade fått vänta kanske ett halvt dygn på akuten. Även sjukgymnast kopplas in tidigare, vilket är positivt eftersom studier visar att snabb behandling och tidig träning ger vins- ter för mobilisering och överlevnad för strokepatienter. Ett win-win-projekt, för både personal och patienter, menar de båda. Och för organisationen. I tider när vi behöver spara pengar måste sjukhuset hitta smartare arbetssätt. Förhoppningen är att snabbspåret förutom bättre kvalitet vid vårdtillfället kan leda till färre vårddagar, säger Ingela Wennman. SUs största problem är väntetiderna på akuterna. En lösning är att det blir färre patienter som kommer via akuten, tillägger Per-Olof Hansson, som inte ser något hinder för så kallad direktinläggning för patienter med andra diagnoser i framtiden. Även från ambulanspersonalens sida upplevs projektet positivt. I sitt arbete använder Maria Svensson och hennes kollegor i ambulanserna på brandstationen Kortedala-Angered checklistan för att bedöma vilka patienter som kan läggas in direkt på avdelningen. Vi ringer också alltid från ambu- lansen till avdelningen och rådgör med dem, säger hon. Maria Svensson ser inte det nya arbetssättet som belastande även om det innebär ett utökat ansvar för sjuksköterskorna i ambulansen. Vi har ju gjort samma sak med PCI- och höftfrakturpatienter tidigare. Visserligen tar resan cirka 20 minuter längre tid för patienterna men det ska då ställas mot en väntan på i genomsnitt fem och en halv timme för strokepatienterna på Östra sjukhusets akutmottagning. Just väntan på akuten är det många patienter och deras anhöriga som fasar inför. De blir positivt förvånade när vi kör dem direkt till avdelningen och att de så snabbt får träffa läkare, säger Maria Svensson. Fakta Stroke är den somatiska sjukdom som genererar flest slutenvårdsdagar och är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Ambulansen i Storgöteborg får i snitt åtta strokelarm per dag, runt patienter per år. Cirka 50 procent av dessa kan vara aktuella för direktinläggning. Snabbspårsmodellen för strokepatienter har även införts på Mölndals sjukhus och planeras på Sahlgrenska sjukhuset i höst. En koordinator kommer att ansvara för Sahlgrenska Universitetssjukhusets totalt 105 sängplatser för strokepatienter och styr patienter rätt. 26 sumagasinet 1/2009 sumagasinet 1/

15 POSTTIDNING B begränsad eftersändning Vid definitiv eftersändning återsändes tidningen med ny adress till: SUmagasinet, Avdelningen för information och kommunikation, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Torggatan 1a, Mölndal Unga kan. På LM Engströms gymnasium lärde Matilda Wennman och Fredrik Carlson kamraterna hjärt-lungräddning. Självklart med hjärt-lungräddning på schemat i gymnasiet MAP medvetande, andning och puls. Om någon väcker Matilda Wennman eller Fredrik Carlson mitt i natten kan de haspla ur sig kontrollpunkterna för hjärt-lungräddning, HLR. De har haft HLR som ämne för sitt projektarbete sista året i gymnasiet. tex t: katarina s hallingberg bi l d: marie ullnert Planen var att välja ett projektarbete som inte krävde för mycket arbete. Men det blev tvärtom. Fredrik och Matilda blev starkt engagerade och har lagt ner oerhört många timmar på sitt projekt om hjärt-lungräddning, HLR. Något de dock inte ångrar. HLR är viktigt, runt personer i Sverige dör av plötsligt hjärtstopp varje år. Om fler har kunskap kan fler liv räddas, säger Fredrik. Det vi har fått lära oss kommer vi att han nytta av hela livet, fortsätter Matilda. Genom sin mor hade Matilda goda kontakter in i sjukvården och projektarbetarna kunde gå en grundkurs i hjärtlungräddning på Sahlgrenska Universitetssjukhuset för att sedan vidareutbilda sig till HLR- instruktörer. Om inga livstecken, skaffa hjälp och starta HLR, drar de minnesregeln i korus. Fredrik, som går naturprogrammet, har svarat för den delen av arbetet som handlar om fysiologi medan Matilda på samhällsprogrammet genomfört en enkät i årskurs tre på fyra olika gymnasieskolor i stan. Av de cirka 170 elever som svarade på enkäten var det inte sumagasinet 1/2009 många som visste hur man utför HLR, säger hon. Målet för ambulansen i Göteborg är att komma till en olycksplats inom tio minuter men tiden är så viktig när någon fått hjärtstopp så det gäller att de som finns i närheten kan starta HLR. För varje minut av hjärtstopp ökar risken för skador drastiskt samtidigt som chansen för överlevnad minskar, säger Matilda. Som HLR-instruktörer utbildade de en gymnasieklass. De fick låna dockor, så kallade Mini-Anne, och lärde ut enligt de nya reglerna med 30 kompressioner och två inblås. Fredrik och Matilda betonar att det är viktigt att jobba effektivt eftersom tiden är avgörande. Det är jättetungt och fysiskt ansträngande. För att ge en så kvalitativ behandling som möjligt är det bra om man kan byta av med någon annan, säger Matilda. Det svåraste är ändå etiken. Man vet att man verkligen kan rädda liv, att det man gör kan spela en avgörande roll, säger Fredrik. Det inte är säkert att personen överlever även om det är en bra HLR men chanserna ökar betydligt, betonar Matilda. Man måste vara tydlig med att den som gör HLR inte har någon skuld om det inte går bra, tycker Fredrik. I kursplanen för ämnet Idrott och hälsa A på gymnasiet står det som mål att eleverna ska ha kunskap om och kunna tillämpa livräddande första hjälp. Matilda och Fredrik tycker inte att det målet kan nås om inte HLR ingår i kursen. I rapportens slutsats föreslår de därför ett samarbete mellan HLR-rådet och gymnasieskolorna. I varje gymnasieskola utbildas ett antal instruktörer. Dessa kan i sin tur utbilda eleverna på sin skola med hjälp av HLR-rådets standardiserade material, är deras idé.

Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE!

Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE! Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE! Avdelning 32 SIVA/NAVE Vi är en medicinsk akutavdelning med både vårdplatser, behandlingsrum för trombolysbehandling samt en intermediäravdelning med fyra förstärkta

Läs mer

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Gunnel 59 år är uppväxt i Fromheden och bor nu i hus i Norsjö. Hon är utbildad undersköterska

Läs mer

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning UTBILDNING Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: ANNA FR ANKLIN foto: TEYMOR Z ARRÉ Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen

Läs mer

Välkommen till dialysmottagning 130 Information till patient och närstående

Välkommen till dialysmottagning 130 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till dialysmottagning 130 Informationen ska vara en vägledning för dig under din vårdtid hos oss. Är det något du undrar över - tveka inte att fråga personalen!

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Område 6 Med detta informationshäfte

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är

Läs mer

Välkommen till avdelning 604

Välkommen till avdelning 604 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Geriatrik Sahlgrenska, Högsbo sjukhus Informationen ska vara en vägledning för dig under vårdtiden hos oss. Är det något du undrar över tveka inte att fråga personalen!

Läs mer

Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25

Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25 Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25 Lite bra att veta.. 1 Beskrivning av avdelningen Avdelning 12-25 har 33 vårdplatser och därtill tillkommer 3 vårdplatser på

Läs mer

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående VÄLKOMMEN Denna information är tänkt som en vägledning för dig under ditt besök hos oss. Är det något

Läs mer

I denna broschyrserie ingår:

I denna broschyrserie ingår: Förbered rökstoppet I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen Illustrationer

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt."

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan från Bergens tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt." 8 VÅRDFOKUS. NUMMER ELVA 2013 Anklagad. Anita Johansson klarade sig med ett nödrop

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Privilegium San Fernando. Rehabiliteringscenter i Puerto de la Cruz, Teneriffa

Privilegium San Fernando. Rehabiliteringscenter i Puerto de la Cruz, Teneriffa Privilegium San Fernando. Rehabiliteringscenter i Puerto de la Cruz, Teneriffa Privilegium San Fernando är beläget i Puerto de la Cruz, Teneriffa, på Kanarieöarna i Spanien. Centret är ett väletablerat

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

personlig hälsa per appelqvist

personlig hälsa per appelqvist per appelqvist Så förhöjer vi båtupplevelsen forskning på hjärnaktivitet visar att om vi fokuserar på en sak i taget så blir vi lyckligare. vägen dit går via mindfulness. en av landets ledande experter,

Läs mer

Möjligheternas hus Bild- och interventionscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Möjligheternas hus Bild- och interventionscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset Möjligheternas hus Bild- och interventionscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vem är framtidens patient? Vad kommer sjukvården att kunna göra för honom eller henne? Vilken teknik och vilka lokaler

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett Färre trycksår med en bra arbetsmiljö Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett ett av tre sjukhus i Örebro län Specialistsjukvård Karlskoga lasarett Lindesbergs

Läs mer

Egna kommentarer Autism grundutbildning

Egna kommentarer Autism grundutbildning Utbildning Autism 76 respondenter. 90,8% upplever att de fått inspiration. 90,8% upplever att utbildningen lett till lärande. 90,8% upplever ökat intresse efter utbildningen. 77,6% upplever att de fått

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL BERGS

VÄLKOMMEN TILL BERGS VÄLKOMMEN TILL BERGS VÄLKOMMEN TILL OSS PÅ BERGS Bergs tillhör Melleruds kommun och ligger ca 10 min gångväg från Melleruds centrum, bredvid järnvägsstationen. För närvarande finns 16 korttidsplatser på

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Kort om act2lead. Pernilla Svantesson

Kort om act2lead. Pernilla Svantesson Kort om act2lead Act2lead är ett samarbets-nätverk av konsulter i regionen. Vi vill med vår breda kompetens bidra till långsiktig hållbarhet hos organisationer, grupper och individer. Kort om Pernilla

Läs mer

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten!

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Anmäl hela teamet redan idag Gå 4, betala för 3! Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Hjärnans återhämtningsförmåga fysiologi och akut vård vid stroke! Hur kan vi samordna stödet för närstående

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Sova kan du göra när du är pensionär

Sova kan du göra när du är pensionär Sova kan du göra när du är pensionär Återhämtning är mer än bara sömn Utan sömn tar kroppen stryk. Det gäller alla. Män, kvinnor, nattugglor, soffpotatisar och elitidrottare. Inte minst gäller det dem

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanhanget, person, partnerskap, hälsa Andra krav på teamet. Samverkan med

Läs mer

avdelning/enhet/mottagning

avdelning/enhet/mottagning Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Sahlgrenska Universitetssjukhuset avdelning/enhet/mottagning Information Välkommen till patient och närstående till avdelning 54 Information till patient

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

Slutrapport Patientnärmre vård på vårdavdelning 81, Kliniken för kirurgi och urologi, Mälarsjukhuset Eskilstuna

Slutrapport Patientnärmre vård på vårdavdelning 81, Kliniken för kirurgi och urologi, Mälarsjukhuset Eskilstuna Division Länssjukvård 2006-11-10 Verksamhetssamordnare Tel 016-103366 Slutrapport Patientnärmre vård på vårdavdelning 81, Kliniken för kirurgi och urologi, Mälarsjukhuset Eskilstuna Bakgrund Kliniken för

Läs mer

Trögdshemmets omvårdnadsboende - personalrutiner. Vård- och omsorgsförvaltningen

Trögdshemmets omvårdnadsboende - personalrutiner. Vård- och omsorgsförvaltningen Trögdshemmets omvårdnadsboende - personalrutiner Vård- och omsorgsförvaltningen 2 Bemötande På Trögdshemmet arbetar vi utifrån vård- och omsorgsförvaltningens värdegrund Rätt stöd till ett självständigt

Läs mer

Här finns plats för din verksamhet. Välkommen! Foto: Mattias Holter

Här finns plats för din verksamhet. Välkommen! Foto: Mattias Holter Samarbete mellan verksamheter Här finns plats för din verksamhet. Välkommen! Foto: Mattias Holter inom hälsa och friskvård under ett och samma tak. Vårdcentral, träningscenter, apotek, behandlingar och

Läs mer

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 SPANIEN 2012 OM SANTA ELENA CLINIC Santa Elena Clinic är uppriktad 1970. Sjukhuset ligger i Los Alamos, mellan Malaga och Torremolinos. Sedan dess har

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Agenda Lean Healthcare Capio S:t Görans modellen Bakgrund Lean Healthcare principer Lean Healthcare i praktiken, exempel akuten Lean Healthcare

Läs mer

Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL

Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL MATERIALET ÄR FRAMTAGET AV: Arbetsgruppen för handledning, huvudansvarig Richard Börjesson, AT-läkare, Caterina Finizia,

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ.

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. Höra 1 Varför kommer de för sent? Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. A Ursäkta mig, jag skyndade mig så mycket jag

Läs mer

Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus

Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus Bakgrund Strokevård inom SU har tidigare bedrivits inom verksamheterna för internmedicin, neurosjukvård samt geriatrik. Sjukhusansluten öppenvårdsrehabilitering

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Reseberättelse från Danmark

Reseberättelse från Danmark Reseberättelse från Danmark Namn: Sara Ohlsson E-mail: sparrizzen@hotmail.com Skola: Ersta Sköndal Högskola, Instituitionen för vårdvetenskap Utbytesland, stad samt skola: Danmark, Köpenhamn, Diakonissestiftelsen

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN LIV HJÄLPER DIG BLI EN MER EFFEKTIV LEDARE En bra ledare är stödjande, ansvarstagande och tydlig i sin kommunikation. Han eller hon utvecklar dessutom bättre patientkontakter.

Läs mer

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat angår oss alla! Hushållningssällskapets matkonsulter bygger sin verksamhet på kunskap,

Läs mer

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor Spetskompetens i demensvård Utbildning för demenssjuksköterskor Kurser våren 2012 Alzheimerföreningen i Sverige i samarbete med Neuropsykiatriska kliniken / Minneskliniken i Malmö D Det är viktigt med

Läs mer

TiLL ORTOPEDEN AVD 9

TiLL ORTOPEDEN AVD 9 Ortopedkliniken Vrinnevisjukhuset VÄLKOMMEN TiLL ORTOPEDEN AVD 9 CKOC - Ortopedkliniken i Norrköping Verksamhetsidé Erbjuda en god ortopedisk hälso- och sjukvård Bedriva forskning och undervisning Alla

Läs mer

Välkommen till Hospice Palliativt centrum

Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen! Ordet Hospice betyder gästfrihet, den relation som finns mellan värd och gäst. Vården ska sträva efter bästa möjliga livskvalitet med hänsyn till patientens

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-10-21 Södersjukhuset Stockholm Hudkliniken Sjukhus Ort Klinik Per Anders Mjörnberg och Birgitta Stymne Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Akutsjukvård 2013 SAMARBETE ORGANISATION PATIENTSÄKERHET

Akutsjukvård 2013 SAMARBETE ORGANISATION PATIENTSÄKERHET Akutsjukvård 2013 SAMARBETE ORGANISATION PATIENTSÄKERHET Samarbete ambulans, akutmottagning och vårdavdelning för ett effektivt patientflöde! Omhändertagande av multisjuka äldre för att undvika väntan

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut - ett framtidsyrke, september 2011 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91 86210 96 3 Grafisk form: Malin Stedt

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Cancerrehabilitering

Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och fysisk rehabilitering Livskvalitet att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Så här kan ett rehabiliteringsprogram

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

AP Närpsykiatri, Karlskoga. Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator

AP Närpsykiatri, Karlskoga. Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator AP Närpsykiatri, Karlskoga Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator Hur det började hos oss på Rehab.. 2005 Utbildning i Ett Sundare Liv. - Hälsa och Välbefinnande

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

En dans för balans. Gutenberg Särskilt boende i Bollnäs

En dans för balans. Gutenberg Särskilt boende i Bollnäs En dans för balans Gutenberg Särskilt boende i Bollnäs Korta fakta Utsikt från en av lägenheterna på Gutenberg Gutenberg består av 43 lägenheter fördelat på fyra enheter. Det är fyra gruppboenden med gemensamhetsutrymmen.

Läs mer

Målplanering för hälsa Exempel 1:1

Målplanering för hälsa Exempel 1:1 Målplanering för hälsa Exempel 1:1 Jag har nu goda, regelbundna rutiner för sömn och känner mig utvilad. Sover dåligt, är ofta trött och irriterad, orkar inte med allt som tidigare (trädgård, städning,

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

Välkommen till avdelning 17/30

Välkommen till avdelning 17/30 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 17/30 Fotograf: Carina Johansson Informationen ska vara en vägledning för dig under din vårdtid hos oss. Är det något du undrar över - tveka inte

Läs mer

INTENSIVVÅRDSPRAKTIK I STOCKHOLM 21.4-23.5.2008

INTENSIVVÅRDSPRAKTIK I STOCKHOLM 21.4-23.5.2008 INTENSIVVÅRDSPRAKTIK I STOCKHOLM 21.4-23.5.2008 Sabina Almén Maria Appelroth AV-05 INLEDNING 3 FÖRBEREDELSER 3 Hur allt började 3 Anländer till Stockholm 3 PRAKTIKEN 3 DANDERYDS SJUKHUS 4 Respiratorcentret

Läs mer

Maxat med möjligheter

Maxat med möjligheter Maxat med möjligheter Om du gillar omväxling, problemlösning och att göra saker med händerna är VVS och fastighet ditt program. Du lär dig yrket både i skolan och ute på arbetsplatser, i branscher som

Läs mer

Välkommen till din ST. på Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Välkommen till din ST. på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till din ST på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Sahlgrenska Universitetssjukhuset! Sjukhusets mål är att utifrån patientens behov erbjuda bästa möjliga vård. Verksamheten vilar

Läs mer

Sammanställning av föräldraenkät. Barnavdelningen för neurologi, 95B 2013- våren 2015

Sammanställning av föräldraenkät. Barnavdelningen för neurologi, 95B 2013- våren 2015 Sammanställning av föräldraenkät Barnavdelningen för neurologi, 95B 13- våren 15 Denna sammanställning bygger på en enkät som delas ut till föräldrar vars barn opererats för kraniosynostos på Akademiska

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Hälsoträdgård i Malmö

Hälsoträdgård i Malmö Hälsoträdgård i Malmö Grönt är skönt Forskning, både internationell och på närmare håll från SLU i Alnarp, visar att regelbunden vistelse och aktivet i grön miljö förbättrar både vårt fysiska och psykiska

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Landstingets pensionärsråd 21-28

Landstingets pensionärsråd 21-28 Protokoll Sammanträdesdatum 2006-06-02 Landstingets pensionärsråd 21-28 Tid: Fredagen den 2 juni 2006, kl 09.30-12.00 Plats: Sjukgymnastikens konferensrum, Länssjukhuset i Halmstad Närvarande ledamöter

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

Placering NKS och planering för Karolinska Universitetssjukhusets uppdrag

Placering NKS och planering för Karolinska Universitetssjukhusets uppdrag 2015-02-27 1 Placering NKS och planering för Karolinska Universitetssjukhusets uppdrag KOMPLETTERANDE PRESENTATIONSMATERIAL NYA KAROLINSKA SOLNA FEB 2015 2015-02-27 2 Placering NKS och planering för Karolinska

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region Halland omorganiseras

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen

Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen 1 Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen Akutklinik, Kungälvs Sjukhus Akutklinik, Område Medicin och akut, NU-sjukvården Akutklinik, Södra Älvsborgs Sjukhus Akutmedicinklinik, Område

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Vad betyder ett eget hem för dig? Är det lätt eller svårt att få en egen bostad där du bor?

Vad betyder ett eget hem för dig? Är det lätt eller svårt att få en egen bostad där du bor? Denna lektion är hämtad ur Ord och lästräning av Lena Sundberg Holmberg och Kristina Asker. Ord och lästräning består av fyra häften som övar och repeterar ord tematiskt inför det nationella provet i sfi.

Läs mer

Framtidens vårdavdelning - en möjlighet för SU. Mars 2015 Projektledare Yvonne Berger SU, Kirurgi Östra

Framtidens vårdavdelning - en möjlighet för SU. Mars 2015 Projektledare Yvonne Berger SU, Kirurgi Östra Framtidens vårdavdelning - en möjlighet för SU Mars 2015 Projektledare Yvonne Berger SU, Kirurgi Östra Sammanfattning Ett SU/VGR-projekt med syfte att utarbeta en ny struktur för arbetssätt och ansvarsfördelning

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer