Dokumentation av ESF-projektet KUSE:s Spridningskonferens maj 2011 Text: Stefan Molnar Göteborgs FöreningsCenter

Transkript

1 Den sociala ekonomin, sysselsättningen och framtiden Dokumentation av ESF-projektet KUSE:s Spridningskonferens maj 2011 Text: Stefan Molnar Göteborgs FöreningsCenter

2 KUSE - Kompetensutveckling social ekonomi - är ett projekt finansierat av Europeiska socialfonden (ESF) med Göteborgs FöreningsCenter som huvudman. Text Stefan Molnar Molnar Samhällsutveckling och Analys stefan@stefanmolnar.se tfn Design och foto Rapportdesign: Stefan Molnar och Emilia Rózsa Fredriksson Foto: Öppna Kanalen Göteborg Kontakt KUSE Agneta Rapp Projektledare KUSE kuse@gfc.se tfn , Göteborgs FöreningsCenter Mellangatan Göteborg

3 Inledning KUSE är ett projekt finansierat av Europeiska Socialfonden som har vänt sig till anställda eller aktiva inom social ekonomi, som har kunnat bereda meningsfull sysselsättning för personer inom jobb- och utvecklingsgarantins fas 3. Projektet - som har pågått fram till och med juni år har jobbat med att mobilisera organisationer, utveckla metoder, samt kompetensutveckla och stödja aktörer inom social ekonomi i Göteborgsregionen, som har varit beredda att ta emot personer i långvarig arbetslöshet. Handledningstillfällen, kurser och nätverksträffar har erbjudits. Den 17 och 18 maj 2011 höll KUSE i en spridningskonferens i syfte att dela med sig av de erfarenheter och kunskaper som har byggs inom projektet. Med på seminariet var föreningar och andra aktörer som på olika sätt är involverade i arbetet med social ekonomi och fas 3 i Sverige. Men seminariet gästades också av Phil Denning och Colin Cambell från den sociala ekonomin i Skottland; två kontakter som har etablerats genom ett transnationellt utbyte som genomfördes inom ramen för projektet. Denna seminariedokumentation har valt att inte följa seminariets ursprungliga, kronologiska ordning. Under seminariet stod Phil Denning och Colin Cambell på scen under båda dagarna, Erik Nilsson talade under dag 1 och under samma dag hölls presentationerna kring fas 3, som dock låg i en lite annan ordning än de gör här. Dokumentationen är istället tematiskt strukturerad; som ett sätt att öka läsbarheten och dra ett antal större lärdomar. Del 1) samlar de kunskaper som redogjordes för under seminariet som berör fas 3 och den sociala ekonomin; för det första ges fyra exempel på föreningar som har tagit emot personer i fas 3, för det andra berörs vad man bör tänka på som anordnare inom fas 3 och för det tredje redogörs för två större projekt som har förmedlat kontakter mellan Arbetsförmedlingen och den sociala ekonomin. Del 2) samlar tre föreläsningar och två workshops som berörde fyra viktiga samtidstrender inom social ekonomi; Social Return on Investment, socialt entreprenörskap och socialt företagande, den sociala ekonomins roll i medskapande av utbildning, samt cultural planning.

4 Innehållsförteckning Inledning Innehållsförteckning Del 1 Den sociala ekonomin och sysselsättningen Fyra föreningars erfarenheter av fas Vad bör man tänka på som anordnare inom fas 3? Två projekt som förmedlar kontakter mellan Arbetsförmedlingen och den sociala ekonomin...5 Del 2 Framtiden för den sociala ekonomin - fyra trender Trend 1: Social Return on Investment Trend 2: Socialt entreprenörskap och socialt företagande Trend 3: Medskapande av utbildning Trend 4: Cultural Planning...13 Avslutning...16

5 Del 1. Den sociala ekonomin och sysselsättningen Hur har de organisationer som varit involverade i KUSE tagit del av kompetensutvecklingen inom projektet och vad kan vi lära oss om den sociala ekonomins roll i att erbjuda sysselsättning för personer som befinner sig långt från arbetsmarknaden? Fyra föreningars erfarenheter av fas 3 Det finns en slags meningsfullhet i fas 3 - Frivilligcentralen Pärlan Frivilligcentralen Pärlan är en deltagarstyrd mötesplats i göteborgsstadsdelen Härlanda-Örgryte. De erbjuder aktiviteter så som samtalsgrupper, körer, målargrupper, prova på data, almogekonst, stickcafé m.m. Verksamheten utformas utifrån deltagarnas egna önskemål, med syfte att främja möten och engagemang. Ingvar Stenberg och Carola Lindblom var på plats för att berätta mer om sin verksamhet. Pärlan har sedan tidigare erfarenhet av att driva projekt inom jobb- och utvecklingsgarantin och har nu tagit emot personer inom fas 3. Detta har gett verksamheten nya resurser och en möjlighet att ha öppet lokalen på ett annat sätt än tidigare. De har kunnat erbjuda mer kontakt med besökare, berättade Ingvar Stenberg och Carola Lindblom. Engagerade i Pärlan har tagit del av olika aktiviteter inom KUSE. De har gått en kurs Vi har ett starkt stöd från den lokala stadsdelsförvaltningen... Men verksamheten är sin egen huvudman, vilket är ovanligt när det gäller frivilligcentraler... Man blir beroende av engagerade personer. Men detta är det nog många liknande organisationer som känner igen sig i. 1

6 Det finns en slags social meningsfullhet i att ta in personer i fas 3. Detta bör relateras till alla debatter i media under det senaste. i situationsanpassat ledarskap och har deltagit i en ledarskapsutbildning för styrelser. De har också fått handledning i grupp och individuellt. Carola Lindblom berättade: (se citat till höger) Fas 3 kan skapa nya värdefulla kontakter - Uppdrag Medmänniska Deltog i seminariet gjorde också Berit Skogkvist, Karin Hallgren, Marie-Charlotte Enryd, Vuk Marijan och Agneta Axelsson från Uppdrag Medmänniska - en samverkanssatsning mellan Västra Frölunda församling och Arbetsförmedlingen. Liksom var fallet för Frivilligcentralen Pärlan har fas 3 gjort det möjligt för Uppdrag Medmänniska att utvecklas. För en verksamhet som besöker äldre och ensamma, samt genomför aktiviteter i syfte att skapa nya sociala nätverk, blir fas 3 ett sätt att engagera nya personer. En fråga från publiken behandlade hur det har fungerat att som deltagare i fas 3 komma in i en ny verksamhet och där genomgå en rollförändring. En deltagare svarade: Det har gått alldeles utmärkt. På något sätt tränas man till att bli en medmänniska inom detta... Uppdrag medmänniska är en mentalitet. Det är en bra kultur där inne. Jag har råkat ut för situationer i mitt arbete då jag har behövt akut handledning och det har jag fått tack vare KUSE... Det har varit jättebra. Det berättades också att en viss procent av deltagarna har kommit ut i arbete. När man rör på sig så mycket och träffar så mycket folk som deltagarna i Uppdrag Medmänniska gör, så öppnas nya möjligheter. Om behovet av kompetensutveckling - Stadsmissionen På samma sätt som med Uppdrag Medmänniska är Stadsmissionen en stor verksamhet med ett stort behov av personal. Christina Byström vid Coompanion - tidigare enhetschef inom Stadsmissionen - bidrog med sina reflektioner om vad fas 3 och kompetensutvecklingen inom KUSE har haft för roll i Stadsmissionens verksamhet. Stadsmissionen i Göteborg är en verksamhet som har vuxit snabbt under senare år - från fyra till sju butiker. Fokus inom verksamheten har varit att sälja produkter, men också att anställa så många som möjligt. I detta sammanhang har det uppstått ett behov av kompetensutveckling, berättade Christina, och där har KUSE fyllt ett behov. Ungefär personer från Christinas verksamhet har befunnit sig i KUSEs lokaler och fått utbildning: (se citat på nästa sida) 2

7 Ledarskapsutbildning, handledarutbildning m.m... Anpassat efter målgruppen och gratis; det har varit för bra för att vara sant. Men behovet av professionell utbildning kring de här frågorna är stort i vilken organisation som helst, menade Christina. Det gäller att se varje människa som en gåva - KFUM Göteborg Även KFUM Göteborg är en verksamhet som har vuxit snabbt under senare år. Anna-Lena Hansdotter - verksamhetschef - berättade om organisationens historia och hur den under senare år har tagit del av jobb- och utvecklingsgarantin. KFUM - eller YWCA-YMCA som är organisationens namn internationellt - startades under mitten på 1800-talet och växte snart till en stor organisation. När verksamheten var som störst i Göteborg besöktes den av tusentals personer. Men med tiden krymte den till en relativt blygsam storlek under 00-talet: Då have vi 3-4 verksamheter som gick med förlust och personal som bestod av några stycken... Vi ville att det skulle utvecklas aktiviteter av unga för unga. 3

8 Idag drivs aktiviteterna inom KFUM Göteborg av unga personer med hjälp av pengar som de själva söker. Men Anna-Lena Hansdotter påpekade att man inte måste vara ung för att söka pengar - så länge man har en bra idé. Under senare år har verksamheten vuxit mycket och tagit emot personer inom jobb- och utvecklingsgarantin; några av vilka har blivit anställda. Anna-Lena Hansdotter berättade exempelvis om en person i fas 3 som tog fram en egen projektidé till en musiksatsning som blev beviljad finansiering från Allmänna Arvsfonden. Anna-Lena Hansdotter sade: (se citat till höger) Här gäller det att se varje människa för den den verkligen är och att den är en gåva. Vad bör man tänka på som anordnare inom fas 3? Maria Folkesson och Börje Svanqvist - handledare inom KUSE Maria Folkesson och Börje Svanqvist, som båda har hållit i utbildnings- och handledningstillfällen inom ramen för KUSE, reflekterade över vad de organisationer som tar emot personer i fas 3 bör tänka på. En grundläggande utgångspunkt i sammanhanget är att den handledning som sker inom ramen för ideella organisationer, som tar emot personer i fas 3, är speciell, eftersom den är kortsiktig på ett helt annat sätt än vanligtvis. Det krävs en balans mellan distans och närhet, liksom mycket tålamod och is i magen. Börje Svanqvist påpekade också: Det är också viktigt att hålla isär rollerna. Att vara handledare inom en social ekonomi-organisation är oftast någonting som görs vid sidan om det ordinarie uppdraget, som t.ex. kan gå ut på att driva en second hand-butik eller en biståndsverksamhet. Att vid sidan om den ordinarie verksamheten också klara av att handleda en person i fas 3, kräver att man särar på rollerna lite, påpekade Börje Svanqvist: Ta hand om kunderna först och handled sedan. Han berättar också historien om en arbetsplats där det enbart var en av handledarna som tog sitt uppdrag på riktigt allvar, vilket ledde till att samtliga personer i fas 3, sökte sig till denna handledare för stöd. Organisatoriska problem uppstod: (se citat på nästa sida). För många av dem som jag har handlett har samtalen handlat om hur de ska använda det som de har lärt sig när de kommer tillbaka till sina verksamheter. 4

9 Gruppen skapar sig sin egen organisation, vilket drar iväg den från den ordinarie organisationen...man bör hålla ögonen öppna när sådant sker. Det behövs tid att reflektera Maria Folkesson betonade vikten av att organisationer tänker igenom varför de tar emot personer i fas 3. Många av dem som hon har träffat kommer inte från organisationer där man har reflekterat särskilt mycket. Om man inte tar tag i detta tidigt blir de dåliga vanorna svåra att ändra på senare. Och det uppstår motstånd inom organisationen. En person från publiken tyckte det var bedrövligt att Arbetsförmedlingen har gett sig in i någonting som till stor utsträckning är ett experimenterande - trial och error; Det är faktiskt människor vi sysslar med. Ytterligare en kommentar från publiken berörde vilka större slutsatser som kan dras. Börje Svanqvist och Maria Folkesson verkade eniga om att det behövs mer struktur på hur anordnandet och handledningen organiseras. Och att detta då bör grundas i en större samordning mellan fler aktörer; Att personal, chefer och Arbetsförmedlingen har en tydligare roll. Två projekt som förmedlar kontakter mellan Arbetsförmedlingen och den sociala ekonomin Föreningslivet har en central roll i Sverige - ESF-projektet SESAM Roseli da Silva Utterberg från ESF-projektet SESAM berättade om hur de arbetar för att förmedla platser till social ekonomi samt utbilda anordnare och handledare. Målsättningen är att personer i fas 3 ska komma så nära arbetsmarknaden som möjligt. Att föreningslivet spelar en viktig roll i det svenska samhällsklimatet blev Roseli da Silva Utterberg uppmärksammad om innan hon skulle flytta från Brasilien till Sverige; då fick hon uppmaningen: Du måste gå med i en förening när du kommer till Sverige. Utan en förening kommer det inte att fungera. Alla är med i en förening i Sverige. 5

10 Inom Arbetsförmedlingen finns det än idag bristande kunskaper om vilken roll som den sociala ekonomin kan ha i sammanhanget, menade Roseli da Silva Utterberg. Hon betonade också vikten av att tänka på tillgänglighetsfrågan för att uppnå såväl delaktighet som jämställhet. Här måste offentliga upphandlingar börja spela en större roll, menade någon i publiken, och hänvisade till den pågående statliga Upphandlingsutredningen. Och någon annan i publiken påpekade: (se citat till höger) Vi rör oss i ett nytt landskap - Projekt TreFas i Göteborg Projektet TreFas är en ESF-satsning som äger rum i sex regioner i landet och som hjälper den sociala ekonomins organisationer att bli anordnare åt personer i fas 3. TreFas har bland annat hjälpt KUSE med att säkerställa vilka anordnare som tar del av projektets kompetensutvecklingsprogram. Karin Råde, Petra Koppel, Linda Eek, Martin Sandén, Erling Zetterman, Jerker Halling och Ewy Stenström deltog i seminariet. Ewy Stenström - som representerade föreningen Klassmorfar inom TreFas berättade: (se citat till höger) Karin Råde - Arbetsförmedlingens representant inom TreFas i Göteborg - berättade att det har varit svårt att få deltagare till projektet. Samtidigt har projektet fått gott betyg. De följeforskare som är anlitade har gjort en totaltundersökning av alla deltagare i landet. Karin Råde berättade att: (se citat nedan) Skottland är ett land där man har kommit långt när det gäller den sociala ekonomins och det sociala entreprenörskapets roll inom offentliga upphandlingar. Vi har haft svårt att få med idrotten i projektet... Men denna vecka har det startats upp en pool med personer från fas 3, så äntligen är idrotten med på kartan. 72 procent av deltagarna är nöjda eller mycket nöjda med sitt deltagande. Och 74 procent upplever att de har kommit närmare arbetsmarknaden i olika hög grad... Detta är ju ändå målet med projektet. 6

11 Det fördes en diskussion med publiken om framtida utmaningar med fas 3. Här betonades vikten av att fortsatt se över vilka erfarenheter som går att dra av TreFas och vad man kan ta med sig tillbaka till arbetet med jobb- och utvecklingsgarantin. Någon i publiken påpekade: Här får vi önska att det framöver blir en upprensning bland dom som skor sig på anordnarbidraget. Diskussionen berörde fortsatt de förändringar som under senare år har skett vad gäller den sociala ekonomins relation till Arbetsförmedlingen: det var först när man började röra sig med begreppet sysselsättning som den sociala ekonomin kom med på Arbetsförmedlingens karta när det gäller denna typ av satsningar. TreFas rör sig därmed i ett helt nytt landskap: Vi har en stor och viktig utmaning att vara med och utveckla denna marknad i rätt riktning i framtiden. 7

12 Del 2. Framtiden för den sociala ekonomin - fyra trender Trend 1: Social Return on Investment Erik Nilsson - SERUS Kostnadseffektivitet, nytta, avkastning. I ett samhällsklimat där dessa begrepp blir allt viktigare blir det också centralt för organisationer och projekt att kunna visa på värdet av det man gör. Av denna anledning har verktyget SROI (Social Return on Investment) utvecklats. Erik Nilsson - från organisationen SERUS - berättade mer om SROI och den roll som verktyget kan spela inom den sociala ekonomin. BNP är det mått som oftast används för att mäta samhällsutveckling idag, påpekade Erik Nilsson. Detta är ett problem, då BNP inte särskiljer mellan god och dålig tillväxt: (se citat till höger) SROI har utvecklats för att man ska kunna utröna vilka konsekvenser som en satsning får på såväl det ekonomiska som det ekologiska och det sociala planet. SROI visar hur mycket värde i kronor som skapas för varje enskild krona som investeras i ett projekt; hur många kronor tjänar samhället på exempelvis ett projekt som förbättrar män- Stormen Gudrun var bra för svensk tillväxt... BNP mäter precis allt, förutom det som är viktigt i livet. niskors hälsa? Sociala värden illustreras i ekonomiska sådana. Erik Nilsson exemplifierade med KUSE som projekt, inom vilket en viss summa pengar förs in som ämnar leda till vissa aktiviteter, resultat och effekter. Begreppet påverkan används för att visa på hur mycket av det uppmätta värdet som egentligen är ett resultat av aktivite- 8

13 terna inom KUSE. En SROI-analys kan till exempel visa att för varje insatt krona genereras mellan 2,3 och 4,2 kronor tillbaka, förklarade Erik Nilsson. Samtidigt betonade han att en viss ödmjukhet krävs inför metoden; SROI kommer aldrig att kunnde fånga några exakta värden, utan visar på mer övergripande tendenser. SROI kan användas som ett kommunikationsverktyg, som ett ledningsverktyg och som ett utvärderingsverktyg. För den sociala ekonomin kan SROI spela en viktig roll när det gäller att visa på värdet av det man gör, privat sektor kan använda det för att visa på avkastningen från t.ex. CSR och HR-satsningar. Och för offentlig sektor kan det spela en roll vid upphandlingar. Någon i publiken invände: (se citat överst till höger) Erik Nilsson svarade att det inte handlar om att offentlig sektor ska ställa krav på SROI, utan snarare att man i upphandlingssituationer låter sig vägledas av rätt saker: (se citat till höger) Det är viktigt att social ekonomi lyckas värdera det vi gör... men om SROI ska kopplas till offentliga upphandlingar är man ute på hal is. För den sociala ekonomin kommer det bara att kosta en massa pengar. Det är inte så att man måste sätta ett ekonomiskt värde på allt man gör... Detta är bara ett sätt att ytterligare spetsa till det... Men man bör fokusera på rätt saker från början; vilka effekter en satsning har. 9

14 Trend 2: Socialt entreprenörskap och socialt företagande Colin Cambell - SENSCOT Colin Cambell från den skotska organisationen SENSCOT, var på plats för att berätta om den sociala ekonomins roll i Skottland. SENSCOT arbetar med två saker: 1) socialt entreprenörskap, alltså en process av att med innovativa metoder förbättra samhället, och 2) Sociala företag (eng. social enterprise) - med vilket menas företag som har sociala och/eller ekologiska målsättningar som kärnan i sin affärssidé och som genererar merparten av sina inkomster från försäljning av varor och tjänster. Detta sätt att använda begreppet på ska inte förväxlas med det sätt som det ibland används på i Sverige (se inforutorna till höger). Sociala företag skiljer sig från traditionella frivilligorganisationer (eng. voluntary organisation) genom att dessa framförallt drivs av volontärer. De skiljer sig också från välgörenhetsorganisationer (charitys) genom att merparten av deras inkomst härrör från affärsverksamhet, snarare än från bidrag. I Skottland drivs sociala företag inom en rad olika juridiska former; allt ifrån ideella föreningar till stiftelser och associationsformer som är specifikt anpassade för ändamålet. SENSCOT utvecklar klimatet för socialt entreprenörskap och socialt företagande i Skottland genom att skapa nätverk och erbjuda stöd. Sociala företag i en svensk kontext I Sverige används begreppet socialt företagande på två olika sätt. Å ena sidan som en direktöversättning av det anglosaxiska social enterprise ; alltså verksamheter som arbetar samhällsförbättrande med hjälp av affärsmässiga metoder. Å andra sidan används begreppet ibland i Sverige för att beskriva företag som arbetar med att integrera grupper på arbetsmarknaden som har varit arbetslösa länge (exempelvis före detta kriminella eller personer med funktionsnedsättning). Denna senare definition kallas ibland också för arbetsintegrerande sociala företag eller sociala arbetskooperativ och går i Skottland under namnet social firms. Sociala företag i en skotsk kontext - Har social och/eller ekologisk målsättning. - Genererar merparten av sin inkomst från affärsverksamhet (50% eller mer), med målet att bli finansiellt oberoende av bidrag och projektmedel - Har ett asset lock, vilket innebär att företagets vinst och kapital återinvesteras i verksamheten eller liknande verksamheter. Maximalt 35% av vinsten får delas ut till aktieägare. - Är organisatoriskt fristående från offentlig sektor - Är värdedrivna 10

15 Ett framgångsrikt socialt företag är oberoende av bidrag, det är entreprenöriellt, aktivt och kreativt, samt har kontroll över sina tillgångar och är oberoende av staten sade Colin Cambell, och forsatte att berätta om hur de sociala entreprenörerna en gång i tiden var isolerade i Skottland. Men sedan dess har SENSCOT utvecklat 22 stycken nätverk i Skottland som samlar sociala entreprenörer utifrån geografi, men också utifrån tematik; det finns sociala Två exempel på sociala företag i Skottland: Out of the Blue - hyr ut lokaler till kreatörer inom ramen för fyra stycken byggnader i lågstatusområden i Edingburgh. De arbetar aktivt med att utveckla omkringliggande lokalsamhällen och för att vem som helst ska få möjlighet att utöva skapande verksamhet. outoftheblue.org.uk Recycle Fife - ett socialt företag som har en omsättning på över 1 miljon skotska pund och har 41 anställda som arbetar med återvinning. Företaget återinvesterar sin vinst i verksamheten och drivs för att skapa en ljusare framtid för kommande generationer. recyclefife.org.uk entreprenörer som sysslar med kultur, med idrott, med byggnation osv. Branschen växer snabbt och det ekonomiska genomslaget är stort. SENSCOT har precis startat ett eget socialt företag som heter Networks 1st; en virtuell marknadsplats där sociala företag kan handla av varandra. Syftet är att öka denna sektors andel av den skotska ekonomin. Idag finns det ett 13-tal stödorganisationer för sociala entreprenörer i Skottland, berättade Colin Cambell. Han gav några exempel: Scotland Unlimited erbjuder stödpaket till sociala entreprenörer bestående av allt från finansering till mentorskap; Social Enterprise Academy är en utbildning för sociala entreprenörer av sociala entreprenörer och First Port ger företagsstöd till sociala entreprenörer. Under senare tid har de traditionella bankerna allt mer börjat snegla åt denna nya sektor: För inte så många år sedan sågs de sociala företagen inte som tillräckligt investeringsbara för att bankerna skulle vara beredda att låna ut pengar, berättade Colin Cambell. Men efter det att Social Investment Scotland startades upp - en institution som erbjuder finansiering till sociala företag - så har kulturen hos vanliga banker börjat förändras. Men varför ökar intresset för socialt entreprenörskap och socialt företagande i Skottland? Colin Cambell nämner tre faktorer: 1) De traditionella bidragssystemen urholkas 2) De aktörer som investerar/delar ut pengar vill inte behöva välja mellan finansiell avkastning och samhällsnytta. 3) De skotska lokalsamhällena vittrar sönder, vilket ökar vikten av medborgardrivna initiativ. 11

16 Som avslutning fick deltagarna pröva på att själva komma på en idé på ett socialt företag i ett fiktivt Draknästet. Resultatet blev: 1) En revisionsfirma som anställer utbildade revisorer som står långt ifrån arbetsmarknaden. 2) Ett jobbcenter som erbjuder en rad affärstjänster, samt fokuserar på att anställa personer långt ifrån arbetsmarknaden. 3) Ett företag som levererar behövda tjänster till sitt lokalsamhälle. 4) Ett företag som utvecklar det klassiska konceptet sommarbarn ; att barn från socialt utsatta situationer får någonstans att vistas under somrarna. Trend 3: Medskapande av utbildning Phil Denning - HMIE Phil Denning jobbar för den skotska offentliga organisationen HMIE, som inspekterar utbildningsväsendet i landet. Under senare år har organisationen varit tvungen att tänka nytt. Skottland har nämligen under de senaste 100 åren drivits av en liten del av befolkningen. Resten har befunnit sig i arbetslöshet. Dessa personer har av samhällsskribenten Gerry Hassan kallats för Scotlands Forgotten People (övers. Skottlands glömda befolkning). Detta är personer som behöver bli mer aktiva i samhället och en metod i strävan mot detta är att sprida lärandet mer jämlikt, menade Phil Denning. Det är viktigt att människor får vara med och själva skriva förändringen, snarare än att enbart läsa den, vilket ofta har varit fallet så här långt. 12

17 Men här har det traditionella utbildningsväsendet än så länge misslyckats. Och därför måste the learning community (direktövers. Lärandegrannskapet ) få en större roll; med vilket menas det lärande och de utbildningstillfällen som sker inom den sociala ekonomin. Den sociala ekonomin måste helt enkelt få vara med och medskapa lärande och utbildning. De sociala företagen (eng. social enterprise) är en viktig del av detta, vilket HMIE har insett under senare år. Man har precis satt igång satsningen The Social Enterprise Task Force som ska undersöka vilken roll de sociala företagen kan ha i att sprida lärandet mer jämlikt i det skotska samhället. Det är tydligt att de sociala företagen har en unik förmåga att erbjuda formell och informell utbildning till människor, detta genom att det så kallade grannskapskapitalet (the neighbourhood capital) nyttjas; alltså lokal identitet och lokalt engagemang. Två exempel på medskapande av utbildning Phil Denning ger två exempel på sociala företag i Skottland som jobbar med medskapande av utbildning: 1) Cope, som anställer personer med psykiska funktionsnedsättningar och som bland annat driver café, odlingsprojekt och återvinningsverksamhet och 2) Det sociala företaget Newlands Community Development Trust, som hindrade nedläggningen av en landsbygdsskola genom att hyra ut arbetsplatser för småföretagare i skolans lokaler och sedan återinvestera vinsten i utbildningen. Trend 4: Cultural planning Hur gör man i praktiken för att hantera samhällsförändring? Hur lär man sig att inte bara läsa utan att också vara med och skriva förändringen?, frågade Phil Denning i avsnittet ovan. Cultural Planning är ett sätt. Under seminariet höll Phil Denning i en workshop som berörde denna framväxande disciplin i Skottland. Cultural Planning handlar i grund och botten om att lära sig upptäcka de kulturella resurser som finns inom en organisation eller ett geografiskt område och sedan använda sig av denna kunskap i förändringsarbetet. Ordet kultur begränsas här inte till estetik (konst, musik, dans m.m.), utan syftar på kultur i den bredare bemärkelsen - sätt att leva på och betrakta världen. Enligt Phil Denning börjar en cultural planning-process med en kartläggning, inom vilken man ställer vissa grundläggande frågor: 1) Vilka kulturella resurser är specifika för detta område ( i Rosenlund har ni t.ex. ett gigantiskt kraftverk som är väldigt utmärkande... ); 2) Vilka resurser finns här som inte vanligtvis uppmärksammas som resurser?; 3) Hur maximerar man sådana här resurser?; 4) Hur unviker man att enbart kopiera det som görs i andra områden eller inom andra organisationer?. Kartläggningen bör också fundera på hur olika intressenter betraktar området eller organisationen och ställa frågor i stil med: Hur är det att bo och verka här? Hur är det att vara 70-åring i detta grannskap? Eller 20-åring? Man bör undersöka lokala 13

18 bilder och deras innehåll - myter, sånger, film, litterära diskurser, lokala trender m.m. Idag används cultural planning oftast till områdes- och stadsutvecklingsprojekt, för utvärderingar och som grund för kulturstrategier, berättade Phil Denning. Metoden lyfts fram då traditionella varumärkesstrategier är alldeles för alldagliga och ensidiga ( hur många caféer kan ett område behöva? ), då lokal historia och identitet redan används på ett allt för nostalgiskt sätt och som ett sätt att komma ifrån ovanifrånplanering. I cultural planning förenas stadsplanering, organisationsutveckling, kulturvetenskap, social ekonomi m.m. Phil Denning påpekade också för publiken: Glöm inte att det finns en kulturell ekologi och ett kulturellt DNA överallt. Även Göteborg har ett sådant. Cultural Planning handlar om att lyssna på folk. Det får en att tänka mer kreativt kring de bilder som finns av ett område... Varför kan inte folk vara entreprenörer här? Varför kan inte detta betraktas som ett kulturellt område? Exempel på Cultural Planning Det gamla gruvområdet Midlothian tyngs fortfarande av en negativt klingande gruvidentitet, även om denna del av ekonomin inte har varit aktiv på 20 års tid. Esoterisk turism kopplad till DaVincikoden, Dolly, det första klonade fåret i världen och gruvradiostationen Black Diamond FM, är enligt Phil Denning exempel på hur man i området har utvecklat nya kulturella resurser, som stärker ekonomin. 14

19 Avslutningsvis fick publiken genomföra ett antal övningar som gick ut på att tänka över sina egna organisationers historia, deras resurser, samt vad som behöver förändras för att man ska kunna nå sina framtida mål. Att skottarnas närvaro hade satt nya tankar i huvudet på publiken var tydligt. Det som de närvarande föreningarna framförallt ville fokusera på i framtiden var att utveckla nya inkomstkällor från försäljning av varor och tjänster. Precis i den riktning som social ekonomi i Skottland har gått under de senaste årtiondena. Exempel på Cultural Planning Liksom Colin Cambell hade gjort tidigare under dagen tog Phil Denning upp Out of The Blue som ett exempel på hur man kan jobba med cultural plan- ning. Detta sociala företag, som erbjuder arbetsplatser till kreatörer, startade upp i en nedgången af- färslokal i ett område där ingen hade en tanke på att en kulturverksamhet skulle kunde drivas. Verksamheten har jobbat med lokalområdets historia, vilket har lett till att många nu ser området som Eding- burghs nya kulturella kvarter. Det sociala företaget har en omsättning på ungefär 3 miljoner pund och kombinerar arbetslokaler med café och klubb. 15

20 Avslutning I skrivande stund har jobb- och utvecklingsgarantins fas 3 drabbats av mycket negativa skriverier i svensk media. Det talas om att personer i fas 3 utnyttjas och inte får bidra med någonting meningsfullt. Projektet KUSE har från första början haft som syfte att den sociala ekonomin ska kunna erbjuda sysselsättning som är just meningsfull för de arbetslösa. Spridningsseminariet visade som motvikt till de negativa skriverierna på de positiva aspekter som fas 3 kan innebära, inte bara för de arbetslösa, utan också för den sociala ekonomins organisationer. Men som påpekades under seminariet är det en stor och viktig utmaning att utveckla denna marknad i rätt riktning i framtiden. Just frågan kring vilken riktning som den sociala ekonomin ska ta i framtiden, behandlades också under seminariet. Erik Nilsson, Colin Cambell och Phil Denning ställde saker och ting på sin spets, när de bidrog med kommentarer kring hur den sociala ekonomin ska kunna tänka mer resultatinriktat och ekonomiskt hållbart i framtiden. Att omvandla sociala och ekologiska värden till ekonomiska siffror eller att föra in affärsverksamhet i ideell sektor är inte helt okontroversiellt i dagens Sverige. Samtidigt är detta inte helt nya fenomen; den svenska Folkbildningen och Second Hand-sektorn är exempel på verksamheter som länge har arbetat på ett affärsmässigt sätt, även om detta inte har gått under namnet socialt entreprenörskap eller socialt företagande. Samhällsklimatet ser onekligen annorlunda ut i ett land som Skottland än det gör i Sverige. Och välfärdssektorn är betydligt mer hotad där. Ändå kan den sociala ekonomin i Sverige med stor sannolikhet hämta många viktiga lärdomar från Skottland, utan att det ska behöva innebära att välfärdssamhällets existens hotas. Snarare skulle detta kunna vara ett sätt att revitalisera den svenska sociala ekonomins möjligheter att utgöra att komplement till offentlig och privat sektor. Inte minst skulle ett ökat socialt entreprenörskap i Sverige kunna innebära att fler personer som idag befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden skulle kunna få möjlighet till en meningsfull anställning inom den sociala ekonomin. 16