Årsrapport, 2012, för arbetet med det i Göteborgs Stad prioriterade budgetmålet; Ökad social hänsyn vid upphandlingar av tjänster

Transkript

1 1(12) Processägarskap Årsrapport Helena Sagvall och Marie Lindqvist Årsrapport, 2012, för arbetet med det i Göteborgs Stad prioriterade budgetmålet; Ökad social hänsyn vid upphandlingar av tjänster 1. Inledning Detta är en årsrapport från och över Göteborgs Stad Upphandlings ABs arbete med det tilldelade processägarskapet över prioriterade budgetmålet Ökad social hänsyn vid upphandlingar av tjänster. I dokument har vi samlat både information om vad som hittills utförts och Upphandlingsbolagets kommentarer om det pågående arbetet med det prioriterade målet. Under det år som det prioriterade målet funnits har mycket skett på ett idéstadium och begreppet har blivit etablerat inom staden, men den faktiska effekten har ännu inte visat sig i speciellt stor omfattning. 2. Period för rapport Ansvarigt kommunalråd Tomas Martinsson, (Mp) 4. Processägare Göteborgs Stad Upphandlings AB (Upphandlingsbolaget) 5. Processansvarig Göran Brunberg, Upphandlingsbolaget 6. Arbetsgrupp vid Upphandlingsbolaget Göran Brunberg, Upphandlingschef Helena Sagvall, Upphandlare (Projektledare) Marie Lindqvist, Upphandlingsledare Helén Arneving, Upphandlingsledare Susanne Hedberg, Upphandlingsledare

2 2(12) Processägarskap Årsrapport Helena Sagvall och Marie Lindqvist Det prioriterade målet - uppdraget I stadens budget för 2012 anges följande prioriterade mål: Upphandling av tjänster med social hänsyn ska öka. Upphandlingsbolaget har tilldelats processägarskapet till detta prioriterade mål. I processägarskapet hör att Upphandlingsbolaget ska vara processdrivande i frågan om social hänsyn i upphandlingar av tjänster. Det innebär, precis som det nu även är angivit i Budget 2013, att Upphandlingsbolaget ska erbjuda stöd för att höja kunskapen om sociala hänsyn och dess möjligheter bland leverantörer. Det är dock varje förvaltning och bolag i kommunen själva som har ansvar för att i sina egna upphandlingar ställa och hantera dessa krav. I budgeten för 2013 anges samma prioriterade mål men där det även anges bl. a följande: Staden kan också underlätta för utlandsfödda, personer med funktionsnedsättning och unga att få jobb och praktik genom att ta sociala hänsyn i stadens omfattande upphandlingar. Stadens ekonomi måste bygga på långsiktigt hållbara lösningar som tar miljömässiga och sociala hänsyn. Detta ska vara en naturlig del av upphandlingsprocessen. Upphandling kan främja många samhälleliga mål och bidra till måluppfyllelse i flera andra av budgetens prioriterade mål. Därför bör staden i ökad omfattning beakta fler sociala aspekter vid upphandling. Till exempel antidiskrimineringsvillkor, tillgänglighetskrav... - Under 2014 ska minst 50 procent av stadens tjänsteupphandlingar göras med social hänsyn. I Budget 2013 finns det, i Inriktningen för Upphandling, beskrivit vad stadens verksamheter ska arbete med inom ram för det prioriterade målet. Där anges t.ex.: att främja sysselsättningsmöjligheter för personer som står långt från arbetsmarknaden lika möjligheter och sociala rättigheter främja anständiga arbetsvillkor och arbetstagares rättigheter Nedan, avsnitt 10, följer kommentar och reflektioner över denna inriktning och dess delar.

3 3(12) Processägarskap Årsrapport Helena Sagvall och Marie Lindqvist Definition Social hänsyn är ett relativt nytt och brett begrepp som väcker en del frågor och där begreppet används med olika betydelser i olika sammanhang. Utifrån det som står angivit i stadens budget och det arbete som redan bedrivs inom Upphandlingsbolaget har följande definitioner tagits fram, vilka skiljer på etiska krav och social hänsyn; Etiska krav ställs i första hand på anställningsförhållanden i produktion av varor utanför Sveriges gränser. De etiska kraven bygger i stora delar på ILOs och FNs konventioner samt nationell lagstiftning i produktionslandet. Social hänsyn kan ställas som krav eller villkor i en upphandling där syftet främst är att förbättra förutsättningarna för invånarna i Göteborgs Stad att nå ökad delaktighet i samhället. Framför allt ska de ge ökade möjligheter för de som står långt från arbetsmarknaden att få ett jobb, att öka invånarnas lika möjligheter och sociala rättigheter samt att främja anständiga arbetsvillkor och arbetstagares rättigheter. De göteborgare som står långt från arbetsmarknaden, vilka det prioriterade målet främst vänder sig mot, är; ungdomar, personer med utländsk bakgrund och personer med funktionsnedsättning. 9. Genfört arbete under perioden Arbetsgruppen på Upphandlingsbolaget har träffats under perioden januari-december och genomfört olika aktiviteter. PM Inledningsvis tog Upphandlingsbolaget fram ett PM med de grundläggande förutsättningarna för möjligheten till att ta social hänsyn vid upphandlingar av tjänster. Vid framtagandet av detta PM söktes information från nationell och europeisk lagstiftning, stadens budget och andra myndigheter i landet som arbetar med upphandlingsfrågor. Se bifogat PM. Informationsspridning via nätet I februari skapades ett särskilt utrymme på Upphandlingsbolagets hemsida, www. uhb.goteborg.se, där information om socialhänsyn kan samlas och spridas. Inledningsvis presenterades framtaget PM och stadens budget med det prioriterade målet. Det långsiktiga syftet med sidan är att den skall kunna fyllas på efter hand och samla de fakta som är viktiga för verksamheterna att känna till då de ska ta social hänsyn i sina upphandlingar. Kickoff Den 28/ höll Upphandlingsbolaget en kickoff där det prioriterade målet presenterades. Ca 70 personer deltog. Kickoffen hölls på Hotell Riverton.

4 4(12) Processägarskap Årsrapport Helena Sagvall och Marie Lindqvist Denna Kickoff inleddes av Upphandlingsbolagets VD Inger Ek. Talare var även både ansvarigt kommunalråd Tomas Martinsson (Mp) och Upphandlingsbolagets styrelseordförande och tillika processägare Karin Pleijel (Mp). Helena Sagvall från Upphandlingsbolaget berättade om vad social hänsyn egentligen är och Helen Arneving och Susanne Hedberg från Upphandlingsbolaget, båda deltar i projekt The Bridge, berättade om hur London arbetar med social hänsyn i upphandlingar. Margareta Sjöholm från SDF Västra Hisingen presenterade även hon sitt arbete med social hänsyn i ett intressant projekt från Biskopsgården. Lisbeth Ringdal från Stadsledningskontorets arbetsmarknadsenhet skulle deltagit men fick tyvärr hinder. Seminarium Den 1/ arrangerade Upphandlingsbolaget ett uppföljningsseminarium till den Kickoff som genomfördes under våren. Fokus under seminariet var att visa på genomförda praktiska exempel i staden. Seminariet var förlagt till Idéum, Gårdsten. Seminariet hade 90 deltagare från förvaltningar och bolag. Under seminariet presenterades två exempel från Göteborg Stad där social hänsyn tagits vid upphandlingar av tjänster. Det ena exemplet var Gårdstensbostäder, representerat av Mikael Pirosanto och Salma Nazzal, som länge arbetat med social hänsyn i sina leverantörskontakter. Det andra var Utveckling Nordost AB, representerat av Cajsa Malmström, som ställt krav på social hänsyn i sin upphandling av Strategisk destinationsutveckling. I de båda exemplen handlade den sociala hänsynen om att i någon form anställa personer som tidigare stått långt från arbetsmarknaden. Leverantörer som arbetat med Gårdstensbostäder fanns på plats i fikapausen för att svara på frågor kring hur de upplevde kraven på social hänsyn. Lena Risfeldt, Stadsledningskontoret, The Bridge, presenterade kort om The Bridge fortsättning. Översättning Under september lät Upphandlingsbolaget översätta Londons guide för att ta social hänsyn vid upphandlingar. Guiden som översattes ger en god bild av vad som behöver tas i beaktande när vi ska ställa krav på social hänsyn i upphandlingar och kan fungera som inspirationskälla för stadens verksamheter. Londons förutsättningar är dock inte det samma som Göteborgs, guiden är tyvärr inte direkt överförbar. Guiden kan laddas ner från Upphandlingsbolagets hemsida. Det är tydligt angivit på Guiden att Londons metoder inte är direkt överförbara till svenska förhållanden.

5 5(12) Processägarskap Årsrapport Helena Sagvall och Marie Lindqvist Blankett för sammanställning Upphandlingsbolaget har tagit fram en blankett för att samla information om exempel på upphandlingar med social hänsyn som genomförs i staden. Förhoppningen är att det på sikt ska byggas upp en gemensam kunskapsbas i staden kring dessa frågor. Blanketten presenterades på seminariet den 1/ och ligger publicerad på Upphandlingsbolagets hemsida ( Övriga aktiviteter Representanter från arbetsgruppen hos Upphandlingsbolaget har deltagit i flera olika möten, förutom ovan nämnda, för att inhämta och sprida information om det prioriterade målet. Följande sammanhang har arbetsgruppen bland annat deltagit i; - The Bridge, ett projekt som sammanfaller med det prioriterade målet. Se separat redovisning. - Föredrag för representanter för sociala ekonomier, Inbjudan från Scoopi och Coompanion. - Möte hos Samhall AB, förutsättningslös diskussion om deras verksamhet och vårt mål. - Möte med Förvaltnings AB Framtiden (Framtidenkoncernen) och genomgång av deras arbete med social hänsyn vid upphandlingar i bolagen. - Medverkan vid seminarium angående kompetensförsörjning i Västsvenska paketet. - Medverkan i arbetsgrupp hos Framtidenkoncernen angående kontakt med Samhall AB inom ramen för Framtidenkoncernens prioriterade mål Ökad integration vilket delvis sammanfaller med Upphandlingsbolagets prioriterade mål. - Deltagande i möten med IoFFs chefsnätverk, information och dialog. - Medverkan i arbetsgrupp rörande möjligheten att ställa krav på Socialhänsyn i ett LOV system (Lag om valfrihetssystem) på Stadsledningskontoret. - Möten med SDF Norra Hisingen om möjligheten att ställa krav på social hänsyn vid ombyggnaden av Selma Lagerlöfs torg. - Möten med arbetsgruppen för kompetensutveckling för Västsvenska paketet. - Besvarande av frågor och informationsspridning via telefon och mail till stadens olika verksamheter och enstaka externa intressenter, t.ex. Malmö stad. - Västsvenska Handelskammarens Upphandlingsdagar Workshop om social hänsyn i upphandlingar för leverantörer och andra offentliga verksamheter. Kontakter med staden Arbetsgruppens arbete under året har bidragit till att frågan om social hänsyn vid upphandlingar av tjänster har väckts i flera av Göteborgs Stads verksamheter, detta märks genom de frågor som inkommer till Upphandlingsbolaget via telefon och mail. Kvantitativa resultat är dock ännu svåra att mäta.

6 6(12) Processägarskap Årsrapport Helena Sagvall och Marie Lindqvist Kommentarer över definierade inriktningar, Budget Att främja sysselsättningsmöjligheter för personer som står långt från arbetsmarknaden Under året som gått har arbetet med det prioriterade målet i stor utsträckning fokuserat på denna del av inriktningen i Budget Det är denna del av inriktningen som kräver störst insatser för att kunna omsättas i praktiken. Arbetet för denna del sammanfaller med det arbete som bedrivs inom projektet The Bridge. Staden har även valt att se om det är möjligt att vidareutveckla och implementera de metoder som projektet The Bridge har identifierat i London. Se bilaga Projektredovisning The Bridge. Det arbetsätt som finns i London bygger på att det krävs en mottagarorganisation med kunskap om bl. a arbetsmarknadens förutsättningar, de prioriterade målgrupperna och kännedom om upphandling och avtal. En sådan organisation är nödvändig för att kunna ge rätt stöd till upphandlande verksamheter, potentiella leverantörer och de personerna som kommer bli berörda av hur kraven på social hänsyn ska omsättas i praktiken. Både upphandlande myndigheter inom Göteborgs Stad och potentiella leverantörer kommer att behöva stöd av en mottagarorganisation, därför är det av stor vikt att en mottagarorganisation kan ge ett opartiskt stöd, utan att riskera att upphandlingar ogiltigförklaras i en överprövning t.ex. på grund av brott mot likabehandlingsprincipen. Inte minst är det viktigt för möjligheten till att etablera ett strakt förtroende hos marknadens samtliga aktörer. En mottagarorganisation bör därför vara fristående och oberoende från stadens upphandlande verksamheter. I den projektredovisning som The Bridge lämnar och i tidigare rapporter beskrivs hur mottagarorganisationer i London ser ut. I Rapporten lyfts även fram framgångsfaktorer för Londons arbetsätt. Utifrån de i London identifierade framgångsfaktorerna går det att belysa flera punkter där förutsättningarna i Sverige skiljer sig åt och där vi behöver lägga ner extra energi för att hitta egna väl genomtänkta lösningar anpassade efter våra förutsättningar; - Sverige har delvis en annan lagstiftning kring upphandling än den som England har. Det som i huvudsak skiljer den svenska lagstiftningen mot den Engelska är att England har ratificerat artikel 19 som ger tillåtelse att vika marknader för socialföretag samt att de inte reglerar upphandlingar under tröskelvärdet i lagstiftningen. Detta ger betydligt större möjligheter för upphandlande verksamheter i London att föra in krav på social hänsyn i sina upphandlingar, än vad svenska upphandlande myndigheter har.

7 7(12) Processägarskap Årsrapport Helena Sagvall och Marie Lindqvist I London prioriteras den lokala marknaden mycket högt och starkt i politiska beslut. I korthet innebär det att politiska beslut säger att om man som leverantör inte anställer eller på annat sätt bidrar till det lokala samhällets utveckling är man inte välkommen som leverantör. Detta är möjligt i Storbritannien genom en mer tillåtande nationell lagstiftning. I Sverige är det inte möjligt att göra på detta vis, det skulle anses bryta mot de EG-rättsliga principerna och vara oproportionerligt. - I England finns sedan lång tid tillbaka en väl utvecklad kultur kring frivilligarbete och socialt engagemang även inom näringslivet. Bakgrunden till det är bl. a ett på annat sätt uppbyggt socialförsäkringssystem och förhållandevis nya erfarenheter av krig. Det är för svenska företag relativt nytt med socialt engagemang och bortsett från de sociala företag som finns på marknaden tas socialt ansvar jämförelsevis i liten omfattning. Trenden går mot ett långsamt ökat fokus på dessa frågor i det svenska näringslivet, men här finns inte den historiska bakgrund i frågorna som finns i London. Detta kan bidra till att tröskeln är högre för svenska företag att engagera sig i dessa frågor. - England har inget idag fungerande lärlingssystem. Deras metod med mottagarorganisation är delvis en lösning på detta och riktar sig i hög grad mot ungdomar och arbetslösa som behöver komma i kontakt med arbetslivet. Om en metod liknande den som används i London skulle direktöverföras till Göteborg skulle det troligen uppstå en intressekonflikt mellan nuvarande lärlingssystem och denna metod. De Svenska arbetsgivar- och fackföreningarna bör involveras i arbetet med att ta fram en egen modell för hur dessa krav på social hänsyn/anställning kan ställas. Det finns flera frågor inom ramen för den metod som använts i England som behöver utredas vidare innan den kan användas i praktiken, ex. rimliga nivåer på krav i upphandlingarna, anställningsformer, undanträngningseffekter mm Lika möjligheter och sociala rättigheter I strävan att uppnå lika möjligheter och sociala rättigheter kan man i en upphandling ställa krav på antidiskrimineringsvillkor. Syftet med detta är att öka medvetenheten om och efterlevnaden av diskrimineringslagen. Antidiskrimineringsvillkor är ett särskilt kontraktsvillkor, dvs. ett villkor för kontraktets utförande. Ställs ett antidiskrimineringsvillkor ska den upphandlande myndigheten kunna kontrollera att leverantören uppfyller kravet under hela avtalets giltighet. Det kan ske genom sanningsförsäkran att leverantören inte överträtt något förbud mot diskriminering enligt lagakraftvunnen dom. Det är också möjligt att kräva att leverantör lämnar in ett obligatoriskt dokument, så som jämställdhetsplan eller liknande, en gång per år.

8 8(12) Processägarskap Årsrapport Helena Sagvall och Marie Lindqvist Den svenska diskrimineringslagen ska motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet och uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Vidare för att uppnå lika möjligheter och sociala rättiger är det möjligt att använda tekniska specifikationer i upphandling. Det kan t.ex. vara att tillgodose tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. I upphandling av tjänster där tjänsten t.ex. ska utföras i leverantörens lokaler och göteborgare ska ha tillträde till dessa är det rimligt att kunna ställa krav på tillgänglighet t.ex. i form av ramp för förflyttningshjälpmedel, toaletter tillgängliga för rullstolsburna och liknande. Göteborgs Stad arbetar aktivt för att öka tillgängligheten och i så hög utsträckning som möjligt se till att ingen människa utsätts för otillgänglighet i staden eller i kontakt med stadens verksamheter, i egen regi eller upphandlad verksamheter, så att Göteborgare kan ges lika möjligheter och sociala rättiger Främja anständiga arbetsvillkor och arbetstagares rättigheter För att som upphandlande myndighet försäkra sig om att leverantörer upprätthåller anständiga arbetsvillkor och om arbetstagares rättigheter vid upphandling av tjänster, är det möjligt att kräva att en tjänsteleverantör minst betalar minimilön till de anställda, under förutsättning att denna minimilön är tydligt definierad i ett rikstäckande kollektivavtal. Det är däremot inte förenligt med gällande rätt att ställa villkor som innebär att kollektivavtal eller motsvarande villkor ska uppfyllas. 1 Andra typer av krav kan vara möjliga att ställa så länge som de uppfyller de fem EG-rättsliga principerna. (Proportionalitet, Transparens, Likabehandling, Ickediskriminering och Ömsesidigt erkännande) 11. Hur gå vidare? 11.1 Lokalisera och definiera centrala frågeställningar för det fortsatta arbetet. Under 2012 års arbete med det prioriterade målet har det blivit tydligt att det finns en rad frågeställningar som behöver besvaras och förankras i Göteborgs Stad för att arbetet med att ta social hänsyn vid upphandlingar ska kunna bli framgångsrikt. Beslut bör fattas och dessa måste spridas inom staden så att ett gemensamt och professionellt arbetssätt används i förhållande till leverantörsmarknaden och medborgare. Det behöver bli tydligt vem som har mandat att fatta olika sorters beslut kopplade till det prioriterade målet. Att ställa krav som syftar till de två, i avsnitt 10 angivna punkterna, lika möjligheter och sociala rättigheter och främja anständiga arbetsvillkor och arbetstagares rättigheter, torde vara möjligt utan större beslut från staden. Däremot kräver punkten att främja sysselsättningsmöjligheter för personer som står lång från arbetsmarknaden en större insats av staden. 1 Se vidare Beslut Konkurrensverket, , Dnr: 259/2009.

9 9(12) Processägarskap Årsrapport Helena Sagvall och Marie Lindqvist Följande frågeställningar är idag kända och behöver hanteras. Observer att frågeställningarna nedan rör i princip endast när krav på social hänsyn ställs för att främja sysselsättningsmöjligheter för personer som står långt från arbetsmarknaden. Vid vilka upphandlingar är det lämpligt att ställa krav på social hänsyn I form av att främja sysselsättningsmöjligheter? I vissa upphandlingar är det inte motiverat att ställa krav på social hänsyn i syfte att främja sysselsättningsmöjligheter för personer som står långt från arbetsmarknaden. Det kan t.ex. vara när värdet av den upphandlade tjänsten är lågt och/eller pågår under en kortare tid och således inte står i proportion till de insatser som krävs av alla inblandade parter, såväl leverantör, individ och staden. Här behöver det arbetas fram riktlinjer för när denna typ av krav på social hänsyn är lämpliga att ställa. I Budget 2013 är det förvisso angivit att de handlar om stadens omfattande upphandlingar men vad definieras som omfattande upphandlingar i detta sammanhang? Vilken påverkan har dessa krav på leverantörsmarknaden? En leverantör kan lämna anbud i flera upphandlingar, både i Göteborg och inom övriga Sverige, där krav ställs på att leverantören ska kunna erbjuda praktik eller anställning till personer som står långt från arbetsmarknaden. Det kan finnas en risk att en leverantör avstår från att lämna anbud i en upphandling där dessa krav ställs om de bedömer att de inte kan ta emot praktikanter eller anställa i någon större omfattning. Staden behöver ta fram riktlinjer för hur vi skall hantera sådana situationer. Kan leverantören hänvisa till uppfyllda krav i andra upphandlingar, och i så fall hur länge kan de då göra det? Det är speciellt viktigt att titta på hur dessa krav påverkar små och medelstora företag i staden då det just anges i Budget 2013 att upphandling ska främja små- och medelstora företag. Fackliga organisationer Rutiner för kontakt med de fackliga organisationerna i denna fråga bör också upprättas då de kan ha/har synpunkter på undanträngningseffekter. Vilken organisation krävs inom staden? Upphandlingsbolaget har liksom projektet The Bridge identifierat ett behov av en opartisk mottagarorganisation med specialistkunskaper inom olika områden som stöttar genom hela processen. Under upphandlingsprocessen behöver denna mottagarorganisation finnas för de upphandlande myndigheterna i staden som vill ställa sociala krav. Mottagarorganisationen ska kunna besvara frågor kring lagstiftning på arbetsmarknaden, ha kunskaper om rehabilitering och kunna ge

10 10(12) Processägarskap Årsrapport Helena Sagvall och Marie Lindqvist information till kravställning i upphandlingen. Mottagarorganisationen behöver även kunna delta vid utvärdering av inkomna anbud. När upphandlingen väl är genomförd och det finns möjlighet att genom ställda krav aktivera de personer som tidigares stått långt från arbetsmarknaden, behöver mottagarorganisationen kunna hantera placering/matchning av personer hos leverantörerna samt ge stöd till leverantörerna. Mottagarorganisationen ska också kunna följa upp de ställda kraven. Se bilaga Projektredovisning The Bridge Informationsspridning via nätet Upphandlingsbolaget kommer att fortsätta samla in och sprida ytterligare information och exempel som är till nytta för verksamheterna då de själva ska genomföra upphandlingar med social hänsyn Checklista En checklista med punkter att följa och att tänka på när upphandlingar med social hänsyn genomförs, har efterfrågats från verksamheterna. Arbetsgruppen på Upphandlingsbolaget har som ambition att ta fram en checklista men konstaterar att det finns ett antal frågeställningar som behöver besvaras parallellt Sociala företag idéburen verksamhet I Sverige kan man i dagsläget inte vika marknader så som sker i andra europeiska länder. Idag får de sociala företagen/idéburna organisationerna gå in i öppen konkurrens med andra aktörer om de vill ha kommersiella kontrakt. I budgeten för 2013 står det följande: Det finns behov av att utveckla den sociala ekonomin, framförallt stadens gemensamma arbete med idéburna organisationer undertecknades en Nationell överenskommelse på det sociala området av Regeringen och Sveriges kommuner och landsting. 4 september 2012 undertecknades en lokal överenskommelse i Göteborg som en följd av den Nationella överenskommelsen. I grova drag handlar det om att Idéburna organisationer kan samverka med Göteborgs Stad under speciella förhållanden. Det ska mycket noga påpekas att det inte handlar om offentlig upphandling utan en egen form av samverkan som har sina egna regler. Detta är alltså inte en fråga för Upphandlingsbolaget att arbeta med, eller som ska omfattas av det prioriterade målet, men vi vill uppmärksamma att denna samarbetsform finns. 12. Projekt Storstadsintegration/The Bridge Parallellt med processägarskapet för det prioriterade målet medverkar Upphandlingsbolaget med två medarbetare i projekt Storstadsintegration, delmoment The Bridge.

11 11(12) Processägarskap Årsrapport Helena Sagvall och Marie Lindqvist The Bridge har studerat hur olika stadsdelar i London arbetar med att ta social hänsyn vid sina upphandlingar. Vid besök i London har kunskap om Londons arbetsätt startat tankar om hur en liknande modell skulle kunna se ut i Göteborg. The Bridges tankar kring en liknande modell i Göteborg sammanfaller med det behov av en mottagarorganisation, som kan hantera arbetet med att verkställa kraven på social hänsyn i syfte att främja sysselsättningsmöjligheter för personer som står långt från arbetsmarknaden, som Upphandlingsbolaget identifierat. 13. Storstadsintegration (the Bridge) lever vidare Storstadsintegration har förlängt projekttiden efter ett godkännande från ESF-rådet. Projektet fördjupar arbetet i en metod som länkar sociala krav i upphandling till konkreta åtgärder för personer utanför arbetsmarknaden. Vi tittar på hur en mottagarorganisation kan fungera som en aktiv aktör för att följa upp och sammanlänka leverantörer med lämpliga personer som finns i arbetsmarknadsåtgärder. Det blir ett sätt att skapa arbetstillfällen för personer som ofta har svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden, säger Helen Arneving, en av deltagarna i delprojektet The Bridge som studerat en liknande metod i London. Under förlängningen vill vi omvandla det vi sett till något som kan fungera i Göteborg och stödja stadens process med sociala hänsyn i upphandling. Vi ger en grund för upphandlingsbolaget, förvaltningar, bolag i staden och samverkande myndigheter att arbeta vidare med frågan. Det nya slutdatumet för projektet är 31 januari Alla delprojekt, The Bridge, Samrehab och Trygghet, kommer fortsätta sitt arbete under förlängningen. 14. Sammanfattning Efter ett första år som processägare kan Upphandlingsbolaget konstatera att det prioriterade målet ligger rätt i tiden, social hänsyn är en fråga som växer. Göteborgs Stad ligger, trots den korta tid vi arbetet med målet, i framkant nationellt. Inom Göteborgs Stad har frågorna om social hänsyn lyfts upp på borden i flera verksamheter och det pågår diskussioner kring frågan i en mängd sammanhang. Det positiva faktum att Upphandlingsbolaget är både projektansvariga för det prioriterade målet och att Upphandlingsbolaget m.fl. deltar aktivt i The Bridge skapar synergieffekter och bidrar till intresset i staden. Att införa ett aktivt arbete med social hänsyn i hela staden är ett omfattande arbete, men Upphandlingsbolaget tror att staden utifrån de förutsättningar som finns och det arbete som bedrivs på flera håll, har goda möjligheter att etablera ett framgångsrikt arbetssätt där upphandling med social hänsyn kan göra skillnad i vardagen för Göteborgarna.

12 12(12) Processägarskap Årsrapport Helena Sagvall och Marie Lindqvist Upphandlingsbolaget ser många positiva möjligheter för alla förvaltningar och bolag i staden i frågan om det fortsatta arbetet med det prioriterade målet. 15. Bilagor PM Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborgs Stad, Projektredovisning The Bridge,

13 PM Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborgs Stad Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad PM inför arbete med ökad användning av social hänsyn i offentlig upphandling av tjänster inom Göteborg Stad Helena Sagvall och Marie Lindqvist 0

14 PM Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborgs Stad Innehåll 1 Inledning Allmänt Uppdrag från KF/KS Begreppsdefinitioner Bakgrund Avgränsning Etiska krav Social hänsyn Vad säger lagen? Sverige och social hänsyn EUs direktiv LOU, LUF och social hänsyn När och var kan kraven ställas? Upphandling Uppföljning Kommande arbete Processägarskap Objekts- eller ramavtalsupphandlingar? En knutpunkt

15 PM Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborgs Stad 1 Inledning Detta är ett underlag innehållande grundläggande förutsättningar för start av Göteborgs Stads arbete för ökad social hänsyn i offentlig upphandling. 1.1 Allmänt Göteborgs Stads inköp regleras genom upphandlingslagstiftningen som bygger på gemensamma EU-regler. Staden har antagit en Inköps- och upphandlingspolicy för att bland annat stödja de kommunala verksamheterna i sitt uppdrag att möta göteborgarnas behov och säkerställa att inköp och upphandling sker i enlighet med gällande lagstiftning och stadens riktlinjer. Göteborg Stads Upphandlings AB (Upphandlingsbolaget) har ansvar för att förse stadens förvaltningar och bolag med verksamhetsövergripande ramavtal och varje enskild förvaltning och bolag ansvarar själva för att upphandla verksamhetsspecifika avtal. 1.2 Uppdrag från KF/KS I budgeten för år 2012 är ett av de prioriterade målen; Upphandling av tjänster med sociala hänsyn ska öka. Det står även i budgeten; Genom att ställa sociala krav vid upphandling av tjänster ökar vi möjligheterna för göteborgare som står långt ifrån arbetsmarknaden att få ett jobb. Stadens ekonomi måste bygga på långsiktigt hållbara lösningar som tar miljömässiga och sociala hänsyn. Den ekonomiska dimensionen ska utvecklas så att dessa hänsyn bland annat blir en naturlig del av upphandlingsprocessen. Upphandlingsbolaget har av Kommunstyrelsen vid fördelning av de prioriterade målen blivit tilldelade processägarskapet avseende målet Upphandling av tjänster med social hänsyn ska öka. Detta innebär att Upphandlingsbolaget ska vara processdrivande i frågan om social hänsyn i upphandlingar av tjänster. Varje förvaltning och bolag i kommunen har dock själva ansvaret för att i sina upphandlingar ställa krav på social hänsyn. 2

16 PM Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborgs Stad 2 Begreppsdefinitioner 2.1 Bakgrund I de diskussioner som förs i Sverige och Europa finns flera begrepp kopplade till målet att ta hänsyn till olika sociala aspekter vid bl.a. offentlig upphandling. Enligt Europeiska kommissionen kan sociala aspekter handla om olika arbetsmarknads- och socialpolitiska åtgärder som genomförs inom ramen för ett offentligt upphandlingskontrakt. I kommissionens meddelande Socialt ansvarsfull upphandling en handledning till sociala hänsyn i offentlig upphandling definieras socialt ansvarstagande i offentlig upphandling som upphandlingsaktiviteter som tar hänsyn till en eller flera av följande sociala aspekter: - Sysselsättningsmöjligheter, - Anständigt arbete, - Överensstämmelse med sociala rättigheter och arbetstagares rättigheter, - Social integration (inbegripet personer med funktionsnedsättning), - Lika möjligheter, - Utformning som ger tillgänglighet åt alla, - Beaktande av hållbarhetskriterier, - Frågor om etisk handel och ett bredare frivilligt iakttagande av företagens sociala ansvar (CSR - Corporate Social Responsiblity). 2.2 Avgränsning Upphandlingsbolaget har separerat innehållet i kommissionens definition i två begrepp, etiska krav och social hänsyn (se definitioner nedan), bl.a. eftersom dessa båda begrepp kräver olika arbetssätt i upphandlingsprocessen. Utifrån det nu aktuella prioriterade målet i Göteborgs Stads budget för 2012 bedömer Upphandlingsbolaget att det prioriterade målet endast berör det nedan avgränsade begreppet social hänsyn. 3

17 PM Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborgs Stad 2.3 Etiska krav Etiska krav är sedan länge en integrerad del i det dagliga arbetet inom Upphandlingsbolaget. Upphandlingsbolaget har en handläggare avsatt för att enbart arbeta med etik och miljöfrågor. Etiska krav i Upphandlingsbolagets förfrågningsunderlag ställs i första hand på produktion av varor utanför Sveriges gränser. De etiska kraven bygger i stora delar på ILOs och FNs konventioner samt nationell lagstiftning i produktionslandet. Uppföljning av etiska krav kan exempelvis genomföras av Upphandlingsbolaget själva eller via en extern oberoende part, s.k. auditörer. 2.4 Social hänsyn En entydig definition av vad som innefattas i begreppet social hänsyn är svår att ge. Upphandlingsbolaget definierar social hänsyn som krav/villkor i en upphandling som syftar till att förbättra förutsättningarna för invånarna i Göteborgs Stad att nå ökad delaktighet i samhället. I budgeten 2012 för Göteborgs Stad anges att; Genom att ställa sociala krav vid upphandling av tjänster ökar vi möjligheterna för göteborgare som står långt från arbetsmarknaden att få ett jobb. 4

18 PM Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborgs Stad 3 Vad säger lagen? 3.1 Sverige och social hänsyn I Sverige är krav på social hänsyn vid offentlig upphandling något relativt nytt. Det har vid ett mindre antal upphandlingar i landet ställts sådana krav men ännu är ingen upphandling rättsligt prövad, vilket innebär att det inte finns någon rättspraxis inom området. Avsaknaden av rättspraxis medför att det saknas tydliga riktlinjer för hur social hänsyn kan tas samtidigt som det ger möjlighet att pröva nya arbetssätt för att ställa krav på social hänsyn utifrån befintlig lagstiftning. 3.2 EUs direktiv I EUs direktiv om offentlig upphandling (direktiv 2004/17/EG, artikel 38, och 2004/18/EG, artikel 26) finns bestämmelser som anger att det går att ta social hänsyn i offentlig upphandling under förutsättning att de är förenliga med de EG-rättsliga principerna; icke-diskriminering, likabehandling, proportionalitet, transparens och ömsesidigt erkännande. I EUs direktiv om offentlig upphandling finns artikel 19. Artikeln innebär i korthet att man får lov att vika marknaden för sociala företag. Sverige har valt att inte anta denna artikel och det medför bland annat att riktade upphandlingar mot sociala företag inte är lagligt. 3.3 LOU, LUF och social hänsyn Bestämmelserna i direktiven ligger till grund för Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) och Lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF). I LOU har det införts i kap och i LUF kap att upphandlande myndighet får ställa krav på social hänsyn. Under 2010 kompletterades dessa lagstiftningar med en något skärpt skrivning i LOU kap. 1 9a och LUF kap a med att upphandlande myndighet bör ställa krav på social hänsyn om upphandlingens art medger detta. 5

19 PM Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborgs Stad 4 När och var kan kraven ställas? 4.1 Upphandling Som ovan visat finns det möjlighet att ta social hänsyn i offentlig upphandling. I upphandlingsprocessen kan krav på social hänsyn användas som särskilt kontraktsvillkor, vid kvalificering av leverantör och som tilldelningskriterium. Den form som särskilt lyfts fram av EU-kommissionen i Tolkningsmeddelande KOM(2001) 566 s.18 är särskilda kontraktsvillkor. För att kunna ställa särskilda kontraktsvillkor, krävs enligt kommissionens tolkningsmeddelande, att villkoren ska kunna knytas till myndighetens sociala målsättning. I Göteborgs Stads budget för 2012 framgår det tydligt att dessa krav är önskvärda och kan ställas. Särskilda kontraktsvillkor innebär att kontraktet är villkorat och anbudsgivaren måste acceptera detta villkor redan i anbudet men kravet behöver inte uppfyllas förrän uppdraget ska utföras. Villkoren kan bara avse den del av leverantörens verksamhet som är inblandad i fullgörandet av kontraktet. I vissa fall kan en upphandlande myndighet, vid kvalificering av leverantör, utesluta en anbudsgivare från att delta i en upphandling om anbudsgivaren har gjort sig skyldig till brott eller allvarligt fel i yrkesutövningen i frågor som rör social lagstiftning dvs. lagstiftning som syftar till att främja arbetsmarknads- eller socialpolitiska mål. Social hänsyn kan också användas som tilldelningskriterium. Enligt EU-kommissionens tolkning av ett mål från EU-domstolen är det möjligt att tilldela ett kontrakt med ett så kallat tilläggskriterium om syftet är att motverka arbetslöshet. Tilläggskriteriet är i så fall i form av utslagskriterium. En upphandlande myndighet får beakta ett kriterium som handlar om att bekämpa arbetslöshet enbart som ett tilläggskriterium efter att resultatet från utvärdering blivit lika mellan två eller flera anbudsgivare. Finns det bara en anbudsgivare kan inte utslagskriteriet tillämpas. 4.2 Uppföljning Oavsett vilka typer av krav som ställs måste de följas upp. En uppföljning säkerställer att leverantören följer avtalade åtaganden och håller utlovad kvalitet när det gäller sociala krav. Enligt rättspraxis är det inte tillåtet att ställa krav som det i praktiken är omöjligt att kontrollera om leverantören följer eller inte. Om den upphandlade myndigheten inte följer upp ett kontrakt är det troligt att leverantören inte heller lever upp till de ställda åtagandena. 6

20 PM Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborgs Stad 5 Kommande arbete 5.1 Processägarskap Upphandlingsbolaget är processägare till målet om att upphandling av tjänster med sociala hänsyn ska öka. Upphandlingsbolaget ska vara processdrivande i arbetet med målet men varje förvaltning och bolag i kommunen har själva ansvaret att i varje upphandling de genomför ställa krav på social hänsyn. Upphandlingsbolaget har, som processägare för detta prioriterade mål, följande målsättning: sammanställa vunna erfarenheter och kunskaper från förvaltningars och bolags arbete med ökad social hänsyn i offentlig upphandling sammanställa rapport till Kommunfullmäktiges representant avseende Upphandlingsbolagets arbete med processägarskapet För att få kännedom om vad som pågår i staden och hur arbetet med ökad social hänsyn bedrivs ser vi det som en framkomlig väg att nätverk bildas med representanter från stadens berörda förvaltningar och bolag. Dessa nätverk skulle dessutom kunna bidra till att verksamheterna utvecklar och stödjer varandra i arbetet med ökad social hänsyn. Då en upphandlingsprocess oftast pågår under en längre period är det troligt att det först efter två år kan finnas en fylligare bild på hur krav på social hänsyn kan ställas och ställs i Göteborg Stad. Det innebär att Göteborgs Stad bör ha som målsättning att på längre sikt ta fram och fastställa riktlinjer, guidelines för hur social hänsyn kan användas i upphandlingar av tjänster. 5.2 Objekts- eller ramavtalsupphandlingar? När man ser inom vilka upphandlingsområden som social hänsyn hittills har tagits inom är det främst i s.k. objektsupphandlingar i form av särskilda kontraktsvillkor. En av anledningarna till detta är att objektsupphandlingar är väldefinierade avseende både innehåll och volym. Det går därför att förutsäga leverantörens åtagande och möjliga förtjänster vilket medför att det också går att ställa krav på social hänsyn. I ramavtalsupphandlingar garanteras sällan någon volym eller försäljning. Att ställa krav på ett företag att genomföra ett särskilt kontraktsvillkor eller annan åtgärd utan att samtidigt garantera en försäljning är inte affärsmässigt rätt och kan få som konsekvens att inga anbud lämnas i upphandlingarna. Mot bakgrund av detta kan det vara svårt för den upphandlande myndigheten att i ramavtalsupphandlingar ställa långtgående krav på social hänsyn. 7

21 PM Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborgs Stad 5.3 En knutpunkt I de inledande diskussionerna kring målet ökad social hänsyn i offentlig upphandling har Upphandlingsbolaget, dels genom egen erfarenhet och dels via diskussioner med andra parter, identifierat ett behov av en funktion, en knutpunkt. Syftet med denna funktion är tänkt att vara en knutpunkt som kan stödja upphandlande myndigheter inom Göteborgs Stad och leverantörer att uppfylla målet att ta social hänsyn när upphandlingen är genomförd. Det kan röra sig om att förmedla arbetslösa personer som är lämpliga för någon form av anställning hos den leverantör som staden tecknat avtal med i en specifik upphandling. Det kan också handla om uppföljning av de ställda kraven och kontraktsvillkoren för att säkerställa att leverantören uppfyllt sina åtaganden gällande social hänsyn. En knutpunkt behöver inte innebära att funktionen enbart är förlagd till en specifik verksamhet. En knutpunkt kan vara ett mindre antal knutpunkter t.ex. hos yrkesbranscher eller stadsdelar. Arbetsförmedlingen har det arbetsmarknadspolitiska uppdraget och skulle kunna vara en knutpunkt. Vilken typ av knutpunkter som är mest lämpade och möjliga får det framtida arbetet utvisa. Det viktiga är att knutpunkten är väl insatt i det prioriterade målet och tillsammans med de upphandlande myndigheterna arbetar mot samma resultat. 8

22 1(14) The Bridge - Upphandlingsgruppen Projektredovisning Helen Arneving & Susanne Hedberg Projektredovisning för upphandlingsgruppen Bakgrund Projektbeskrivning Arbetsgruppen Upphandling är en del av delprojektet The Bridge som ingår i det ESF-finansierade EU projektet Storstadsintegration. I delprojekt The Bridge skapades vid sidan av 3 stycken arbetsgrupper med deltagare från socialtjänsten, försäkringskassan och arbetsförmedlingen en separat arbetsgrupp kring upphandlingsfrågor med representanter från Göteborgs Stads Upphandlings AB. Upphandlingsgruppen har fungerat som ett tvärspår och på olika sätt interagerat med de övriga arbetsgrupperna på ett generellt och övergripande plan. Projekttillhörighet: EU-Projekt Partnerskap Göteborg Delprojekt The Bridge Grupp Rehabilitering Grupp Meningsfull sysselsättning Grupp Nya inkomstformer Grupp Upphandling Delprojekt SamRehab Delprojekt Trygghet Upphandlingsgruppen syftar att behandla följande frågeställningar enligt den beviljade projektansökan: - Socialt ansvar vid upphandling - Socialt ansvar i näringslivet och utarbetande av bedömningssystem för vad som krävs för att få en certifiering. (Obs! Från upphandlingsmässig synvinkel) Det upphandlingsgruppen tog fasta på under projektet är utanförskapet och den lokala förankringen. För att underlätta vid kommunikation så har upphandlingsgruppen fastställt en intern definition av de olika begreppen sociala dimensionen, socialt ansvar och social hänsyn. Socialt ansvar ska enligt ISO26000 täcka områden som fackliga och mänskliga rättigheter och internationella normer. Utgångspunkterna för begreppet socialt ansvar är till stor del redan existerande dokument som FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, ILO:s konventioner och OECD:s riktlinjer för multinationella företag. (Globalt perspektiv)

23 2(14) The Bridge - Upphandlingsgruppen Projektredovisning Helen Arneving & Susanne Hedberg Sociala dimensionen definieras av en EU konstitutionen enligt följande: Europeiska unionen skall erkänna och främja arbetsmarknadsparternas betydelse på unionsnivå och därvid ta hänsyn till skillnaderna i de nationella systemen. Den skall underlätta dialogen mellan arbetsmarknadens parter med respekt för deras självständighet. (Europeiskt perspektiv med fokus på de fyra friheterna, som är fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer mellan medlemsländerna) Social hänsyn innebär att en vara eller en tjänst väljs utifrån kriterier som tar sociala hänsyn, t.ex. att skapa arbete för långtidsarbetslösa. (Produkt perspektiv) Syfte Projektets syftesbeskrivning för upphandlingsgruppen: Att inkludera socialt ansvar och social hänsyn vid upphandling är ett utvecklingsområde i Sverige. Här finns möjligheter att i ett vinna-vinna koncept skapa hållbara lösningar i form av anställningar och/eller trainee- och utbildningsplatser. Detta har med framgång varit och är tillämpat i offentlig upphandling i Storbritannien. Arbetsgrupp Upphandling syfte: Hitta möjliga vägar att inom vår lagkontext kunna arbeta med socialt ansvar och krav på social hänsyn i våra upphandlingar, både generellt i övergripande ramavtal samt i objektavtal med lokala förankringar. I både projektets syftesbeskrivning och arbetsgruppens syfte är en viktig del att titta på vad som krävs av organisationerna i utförandet och uppföljningsmomentet. Viktig aspekt är att identifiera om det finns en gräns för när krav på social hänsyn inte ger önskade effekter. Metoder Självstudier/grupparbete Egen research, studier och grupparbeten. Arbetsgrupper Ingå som en tvärfunktion i de övriga arbetsgrupperna inom projektet The Bridge för att se deras verkligen och greppa deras behov samt få en möjlighet att under hela processen implementera upphandlingstankar som en naturlig del i arbetsgruppernas arbete. Fallstudier Nära studier av pågående sociala hänsynsprojekt i London, både inom den hårda och den mjuka sektorn.

24 3(14) The Bridge - Upphandlingsgruppen Projektredovisning Helen Arneving & Susanne Hedberg Besöka och studera upphandlingsorganisationen/stadsdelsförvaltningen i London för att förstå kontext. Intervju med upphandlare/ansvarig kravställare. Besöka och intervjua avtalsleverantör till de sociala hänsynsprojekten i London för att få deras syn på saken. Leverantörsperspektiv. Aktivt utförande och uppföljning av kraven. Besöka och intervjua fackliga parter. Besöka och studera liknande försök till sociala hänsynsprojekt i Sverige. Göteborgs Stads prioriterade mål Under projektets gång har Kommunstyrelsen vid fördelning av Göteborgs Stads prioriterade mål tilldelat Upphandlingsbolaget processägarskapet avseende målet Upphandling av tjänster med social hänsyn ska öka. Detta innebär att Upphandlingsbolaget ska vara processdrivande i frågan om krav på social hänsyn i upphandlingar av tjänster. Varje förvaltning och bolag i kommunen har dock själva ansvaret för att i sina upphandlingar ställa krav på social hänsyn. Detta är ett positivt sammanträffande som gör att det arbete och det resultat som arbetsgruppen får fram genom sitt engagemang i delprojektet The Bridge har en naturlig ingång och kommer väl till användning i arbetet med det prioriterade målet för staden. Den rättsliga ramen Upphandlingen i medlemsstaterna styrs i detalj genom EU-reglering. Syftet är att undanröja hinder för den fria rörligheten för varor och tjänster och risken för att upphandlande myndigheter gynnar inhemska aktörer och diskriminerar utländska företag direkt eller indirekt. Den centrala regleringen består av två direktiv, 2004/17 om upphandling på områdena vatten, energi, tranporter och posttjänster (det så kallade försörjningsdirektivet) och 2004/18 om upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (det klassiska direktivet). Även om både Sverige och England lyder under samma EU-reglering så skiljer det sig hur länderna har valt att implementera direktiven och därmed finns det även olika förutsättningar för hur bland annat krav på social hänsyn kan användas i upphandling. Sverige Den 1 januari 2008, nästan två år för sent, fick Sverige två nya upphandlingslagar: Lag (2007:1091) om offentlig upphandling som införlivade det klassiska direktivet 2004/18/EG, och Lag (2007:1092)

25 4(14) The Bridge - Upphandlingsgruppen Projektredovisning Helen Arneving & Susanne Hedberg om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, genom vilken försörjningsdirektivet 2004/17/EG införlivades i svensk rätt. Lagarna hade utformats för att ligga så nära direktiven som möjligt, både när det gäller struktur och språklig utformning. På så sätt skulle de oklarheter som finns i direktiven och bestämmelsernas många gånger komplexa utformning överföras till den svenska lagstiftningen. Båda lagarna innehåller ett särskilt kapitel 15, som reglerar upphandlingar som inte alls eller bara delvis, omfattas av EU:s direktiv, dvs. kontrakt under tröskelvärdena eller gällande s.k. oprioriterade tjänster (med lagens beteckning B-tjänster). Genom att de enskilda bestämmelserna här i stor utsträckning hänvisar tillbaka till lagens övriga kapitel blir skillnaderna i realiteten små. Den huvudsakliga skillnaden är att kapitel 15 tillåter något enklare procedurer. De regler som har betydelse för möjligheten att ta sociala hänsyn är emellertid identiska. Någon vägledning till de myndigheter som vill använda sin upphandling för att främja något socialt syfte inte utöver vad som uttryckligen står i direktiven finns inte. Sverige har inte utnyttjat möjligheten att, enligt direktiv artikel 19, reservera vissa kontrakt för verksamheter där majoriteten av de anställda är så funktionshindrade att de inte kan arbeta på normala villkor. Storbritannien I Storbritannien infördes de nya reglerna om offentlig upphandling så att de trädde i kraft den 31 januari 2006 genom två olika lagstiftningshelheter: The Public Contracts Regulations 2006 och The Utilities Contracts Regulations Den engelska lagstiftningen måste ses mot bakgrunden av att man redan från slutet av 1990-talet har lagstiftning som slår fast att all upphandlings och myndighetsverksamhet bör ha målsättningen att uppnå best value for money. Man betonar alltså att all upphandling vid sidan av EU-domstolens praxis också måste beakta dessa tvingande målsättningar inom den offentliga sektorn. Brittiska myndigheter är inte främmande för att sociala aspekter ska spela in vid upphandlingen. Man har utfärdat olika rekommendationer som står att finna också på regeringens hemsida med rapporten Social issues in purchasing i spetsen. I den sammanfattas en rad identifierade nyckelområden där sociala frågor kan tillmätas betydelse. Hösten 2011 kom även London i en samverkan med alla sina council (dvs lokal myndighet/fullmäktige/stadsdel) ut med en Guidance and toolkit där de ger sina upphandlare konkreta exempel på hur man kan ta social hänsyn i upphandling, både med exempel på tillvägagångssätt samt exempel på klausuler och avtalsvillkor för att kunna reglera detta i ett avtal.

26 5(14) The Bridge - Upphandlingsgruppen Projektredovisning Helen Arneving & Susanne Hedberg Frågan om sociala aspekter och offentlig upphandling förefaller inte ha föranlett tvister eller rättsprocesser i Storbritannien. I hela Storbritannien finns även ett brett utbud av en s.k. tredje sektor. Tredje sektorn består av idéburna organisationer, sociala ekonomier (i vilken ekonomiska föreningar och kooperativa företag ingår), vissa stiftelser, samt det civila samhället. Tredje sektorn kan både leverera direkta tjänster till den upphandlande myndigheten men det mest vanliga sättet att arbeta tillsammans på är att den tredje sektorn fungerar som en extern mottagarorganisation dvs. som en mellanhand för den upphandlande myndigheten och leverantörerna. Den tredje sektorn hjälper leverantörerna att uppfylla de krav som myndigheten ställer på social hänsyn i sina upphandlingar samt hjälper de upphandlande myndigheterna med uppföljning och kontroll att kravet uppfylls under kontraktstiden. Den engelska lagstiftningen reglerar inte kontrakt under tröskelvärdena eller gällande s.k. oprioriterade tjänster, med lagens beteckning B-tjänster, utan där är det varje council som sätter sina egna regler och policys kopplat till stadsdelens lokala mål. Storbritannien har infört möjligheten att reservera kontrakt för vad som kallas skyddade verkstäder (på svenska artikel 19) som finns reglerad i Public Contracts Regulation 7. Nuläge Arbete med krav på social hänsyn i upphandling i Göteborg Göteborgs Stads inköp regleras genom upphandlingslagstiftningen som bygger på de gemensamma EU-reglerna. Staden har antagit en upphandlings- och inköpspolicy för att bland annat stödja de kommunala verksamheterna i sitt uppdrag att möta göteborgarnas behov och säkerställa att inköp och upphandling sker i enlighet med gällande lagstiftning och stadens riktlinjer. Göteborg Stads Upphandlings AB (Upphandlingsbolaget) har ansvar för att förse stadens förvaltningar och bolag med verksamhetsövergripande ramavtal och varje enskild förvaltning och bolag ansvarar själva för att upphandla verksamhetsspecifika avtal. I stadens budgeten för år 2012 är ett av de prioriterade målen; Upphandling av tjänster med sociala hänsyn ska öka. Det står även i budgeten; Genom att ställa sociala krav vid upphandling av tjänster ökar vi möjligheterna för göteborgare som står långt ifrån arbetsmarknaden att få ett jobb. Stadens ekonomi måste bygga på långsiktigt hållbara lösningar som tar miljömässiga och sociala hänsyn. Den ekonomiska dimensionen ska utvecklas så att dessa hänsyn bland annat blir en naturlig del av upphandlingsprocessen.